Institutionen för kultur och medievetenskaper Kulturentreprenörsprogrammet Umeå Universitet En kvalitativ studie av människors upplevelser av och föreställningar kring kulturkonsumtion What does culture do with us? A qualitative study of people's experiences and perceptions of cultural consumption Viktoria Mellin Examensarbete VT 2018 Handledare: Torkel Molin
40
Embed
INNEHÅLLSFÖRTECKNING1214653/FULLTEXT01.pdf · 1. INLEDNING Vad ska vi ha kultur till? Varför ska vi betala för den? Varför ska samhället betala för den? Såklart för att den
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Institutionen för kultur och medievetenskaper Kulturentreprenörsprogrammet Umeå Universitet
En kvalitativ studie av människors upplevelser av och föreställningar kring kulturkonsumtion
What does culture do with us?
A qualitative study of people's experiences and perceptions of cultural consumption
1.3.1 TEORI 6 SOCIALT KAPITAL 6 KULTURELL KAPITAL OCH EKONOMISKT KAPITAL 8 KASAM 9 KÄNSLOR 10 IDENTITET 11 ESKAPISM 11
1.3.2 BEGREPP 12 KULTUR 12 DEFINITION AV “ESTETISK KULTUR” 12 DEFINITION AV “ANTROPOLOGISK KULTUR” 13
1.4 METOD 14 1.4.1 AVGRÄNSNINGAR 14 1.4.2 METOD FÖR INSAMLING AV MATERIAL 15 1.4.3 METOD FÖR ANALYS 17 1.4.4 REFLEXIVITET 18 1.4.5 FORSKNINGSETISKT HÄNSYNSTAGANDE 19 1.4.6 DISPOSITION 20
få en bredare och mer nyanserad syn på världen, hålla oss friskare och
tänka mer självständigt. Men lika mycket för att kvalitetskultur är en av de
bästa vägvisare, följeslagare och bollplank jag kan få. På min egen, enda och
enastående livsresa. 1
Detta skriver krönikören Susanne Holmlund en artikel i Sundsvalls Tidning den 8:e
Februari 2018. I samma artikel refererar hon även till två kulturpersonligheter från
Medelpad, Arne Jones och Lars Ahlin, och deras tes om att konsten blir till först i
mötet med betraktaren. Mycket av detta håller jag med om och det skapar ett 2
intresse hos mig som kulturentreprenör. Det känns ofta som att jag behöver försvara
kulturens existens och dess behov ur såväl ett socialt som ett ekonomiskt perspektiv.
Och då brukar det dyka upp funderingar kring vad kultur egentligen gör med
människor, hur den påverkar oss, vad den kan användas till och varför den behöver
finnas i ett samhälle.
Utifrån dessa funderingar valde jag att skriva min uppsats om just idéer kring
kulturens påverkan, idéer kring kulturkonsumtion och kring upplevelsen av kultur. ‘
1Susanne Holmlund, “ Kulturupplevelser är viskningar som vägleder mig på min inre resa , ” http://www.st.nu/kultur/susanneholmlundkulturupplevelserarviskningarsomvagledermigpamininreresa, 20180213. 2Ibid .
3
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna uppsats är att undersöka den individuella upplevelsen av och idéer
kring kulturens påverkan på samhälle och individ.
FRÅGESTÄLLNINGAR
1. Vad upplever människor när de konsumerar kultur?
2. Vad anger de för anledning till att konsumera kultur?
3. Vilka idéer finns kring kulturens roll i samhället?
1. 2 BAKGRUND
På nyårsafton år 2004 höll dåvarande utbildnings- och kulturministern Leif
Pagrotsky ett nyårstal där han sa att:
Det finns ett tydligt samband mellan kulturkonsumtion och bättre
hälsa. Gå på teater, läs en bok eller lyssna på en stråkkvartett - och lev
längre och friskare! I den forskningsproposition som presenteras i
början av 2005 tänker jag därför föreslå ett forskningsprogram om
kulturens roll för hälsan. Jag vill lyfta fram ett viktigt och intressant
forskningsområde som kan få betydelser både för kulturens och
folkhälsans utveckling. 3
Redan för över 10 år sedan fanns alltså åsikter om att forskning kring kulturens
påverkan på vår hälsa är av vikt. Sedan dess har det hänt mycket vad gäller
kunskapen om kulturens betydelse för hälsan. Exempelvis har Hälsa på lika villkor ,
Nationella folkhälsokommiténs slutbetänkande, slagit fast att det finns vetenskapligt
stöd för att kulturaktiviteter kan fungera som kompletterande behandling och
rehabilitering. Både nationell och internationell forskning har visat att kulturella
aktiviteter och deltagande i dessa kan fungera hälsofrämjande. Men vad är det då 4
3Regina Winzer (red) Kultur för hälsan: en exempelsamling från forskning och praktik (Stockholm 2005) s. 6 . 4Ibid., 10.
4
som gör att kulturen kan fungera hälsofrämjande? Vad är det vi upplever när vi tar
del av kultur, vad händer inom oss?
Ett sorts svar på detta ger Statens folkhälsoinstitut i Kultur för hälsan , en
exempelsammanställning som lyfter fram forskning och praktik inom området
kulturupplevelser och hälsa. I skriften står det att förmågan att skilja mellan olika
känslor, såsom ilska, glädje, oro och sorg är en viktig del av den mänskliga
utvecklingen. Dessa känslor är centrala för att kunna förstå psykosomatiska
processer. Det ser mycket olika ut från person till person i hur vi utvecklar och
uttrycker våra känslor, såväl under uppväxten som senare i livet. Vissa miljöer kan
främja dessa processer och tillåter tolkning av känslor medan andra miljöer hämmar
dem. Flera av de undersökningar som presenteras i Kultur för hälsan visar att
kulturupplevelser kan hjälpa oss att tolka såväl våra egna som andras känslor och att
det kan hjälpa oss att finna uttryck för dessa känslor. Jag ville ta reda på mer om 5
detta och blev även nyfiken på att ta reda på vad människor anser att kulturen har för
effekter på dem själva och deras omgivning. Ur detta intresse växte ämnet för denna
studie fram.
5Regina Winzer (red) Kultur för hälsan: en exempelsamling från forskning och praktik (Stockholm 2005) s. 75.
5
1.3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
I detta avsnitt presenteras de teoretiska utgångspunkter som senare används i
analysen av det empiriska materialet. För att komma åt både ett mikro- och ett
makroperspektiv kring individens subjektiva upplevelse av kulturkonsumtion så
utgår studiens valda teori från två olika riktningar. Fokus kommer att ligga på
begreppet socialt kapital samt Aaron Antonovskys teori KASAM. Utöver detta
presenteras även teorier kring eskapism, identitet, ekonomiskt och kulturellt kapital.
1.3.1 TEORI
SOCIALT KAPITAL
Socialt kapital är ett samhällsvetenskapligt begrepp som förekommer i många olika
varianter med skiftande innebörd. Vanligen betecknar det de egenskaper som vid
sociala relationer gör att människors samverkan grundas på tillit. Enligt
Nationalencyklopedin så är en effekt av socialt kapital att människor i större
utsträckning ömsesidigt litar på varandra och därmed samverkar i en positiv anda.
Detta är till fördel för samhället och för den politiska demokratin. 6
Den amerikanske statsvetaren Robert D. Putnam menar att kärnan i teorin
om det sociala kapitalet är att sociala nätverk har ett konkret värde i att de sociala
kontakter som skapar socialt kapital anses öka produktiviteten hos en individ. Han
menar även att kulturen är viktig för skapandet av detta sociala kapital. Putnam
hävdar också att både individen och kollektivet påverkas positivt av socialt kapital då
de sociala band som individen knyter är gynnsamma för individens egna intresse.
Samtidigt skapar dessa sociala band värde för kollektivet i och med de tjänster som
individerna gör åt varandra. De sociala band som skapar socialt kapital är alltså på
samma gång gynnsamt för individen som för kollektivet. 7
6 Nationalencyklopedin, socialt kapital.http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/socialtkapital (hämtad 20180404). 7 Robert D. Putnam Den ensamme bowlaren: den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse (Stockholm 2006) s.19f.
6
Enligt de två författarna av boken Socialt kapital ett välfärdsperspektiv ,
Bengt Starrin och Rolf Ronning, så finns det olika former av socialt kapital. Nedan 8
listar jag de olika former som jag valt att utgå från i denna uppsats.
1.Formellt kontra informellt socialt kapital
Deltagande i organisationer, som fackföreningar eller idrottsföreningar, är formellt
socialt kapital. Det formella kapitalet är i princip tillgängligt för alla medlemmar, och
det råder en öppenhet om vilka som är med. 9
Det informella kapitalet är förvärvat genom informella nätverk. Det kan
utvecklas informella strukturer utifrån de formella. Då blir det betydligt svårare att
avgöra vem som har tillgång till det sociala kapitalet. 10
2.Tätt kontra tunt socialt kapital
I täta nätverk där vi interagerar på olika sätt genom att vi exempelvis arbetar
tillsammans, bor i närheten av varandra och har samma fritidsintressen, kan vi tala
om tätt socialt kapital. Tätt socialt kapital, eller starka band, definieras i relation till
slutenhet och kontaktfrekvens. När vi har starka band eller tätt socialt kapital brukar
det innebära att vi är tillsammans med vänner eller släktingar där alla känner alla i
nätverket. 11
Motsatsen till detta är tunt socialt kapital och syftar till personer som vi bara
har mött eller möter i ett enda sammanhang, exempelvis i hissen eller i ett visst
jobbsammanhang. Tunt socialt kapital, eller svaga band, har vi till personer som vi
möter i få sammanhang och med vilka vi har få gemensamma vänner. Tunt socialt
kapital kan dock leda till nya gemenskaper och kontakter och kan fungera som en
inkörsport till nya sammanhang. 12
8 Rolf Rønning & Bengt Starrin Socialt kapital: i ett välfärdsperspektiv (Malmö 2011) s. 33. 9 Ibid., 35. 10Ibid., 35. 11Ibid., 35. 12Ibid., 35.
7
3. Bridging (inkluderande) kontra Bonding (exkluderande)
Bridging, överbryggande socialt kapital, handlar om att skapa nätverk tillsammans
med människor som är olika oss själva. På liknande sätt som vid svaga band eller 13
tunt kapital kan också bridging vara positivt för att skapa ömsesidig förståelse och
för att undvika uppkomsten av konflikter. Samtidigt kan det ge flera möjligheter att
korsa nätverksgränser för dem som har förmåga till det. 14
Socialt kapital som bonding, eller sammanbindande socialt kapital, handlar
om det vi utvecklar tillsammans med andra som i mångt och mycket liknar oss själva.
Bonding kan vara negativt därför att det stärker täta och slutna nätverk och på så 15
sätt kan fungera exkluderande. 16
KULTURELL KAPITAL OCH EKONOMISKT KAPITAL
Nedan presenteras två teoretiska perspektiv, ekonomiskt- och kulturellt kapital.
Dessa presenteras då jag vill undersöka om de på något sätt påverkar informanternas
tankar, idéer och inställning till kultur och konsumtionen av den.
Kulturellt kapital är enligt sociologen Pierre Bourdieu ett kapital som
uttrycker sin dominans i ett givet kulturellt sammanhang. Det som en kultur
värdesätter högt, och som det finns en icke ekonomiskt betingad marknad för är det
kulturella kapitalet. Kulturellt kapital kan beskrivas som symboliska tillgångar av
exempelvis böcker, musik eller konst. Det kan också vara förkroppsligat i form av det
som Bourdieu kallar för habitus ( kollektiv livsstil, innefattande sätt att föra sig,
tankesätt, smak ) eller institutionaliserade i form av titlar eller diplom. Enligt 17 18
Bourdieu påverkas en individs mängd av kulturellt kapital av familjen och skolan. 19
Det ekonomiska kapitalet är enligt Bourdieu det som representerar välstånd
och materiell rikedom. Detta ekonomiska kapital är i en modern kapitalistisk
13Rolf Rønning & Bengt Starrin Socialt kapital: i ett välfärdsperspektiv (Malmö 2011) s.36f. 14Ibid. 15Ibid. 16Ibid. 17Nationalencyklopedin, Pierre Bourdieu http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pierrebourdieu (hämtad 20180515). 18Søren Gytz Olesen & Peter Møller Pedersen Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv (Lund 2004) s.147f. 19Pierre Bourdieu Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori (Göteborg 1999) s.31.
8
ekonomi också ett mått på makt. På samma sätt kan det sociala eller kulturella
kapitalet i vissa sammanhang vara ett mått på makt. 20
Som jag tolkar Bourdieu, och såsom jag kommer att använda dessa teorier i
denna studie, så kan dessa två kapitalformer tillsammans med socialt kapital
påverkas av varandra på olika sätt. Jag tolkar det även som att de olika
kapitalformerna kan förändras i värde och i förhållande till maktposition i olika
sammanhang och situationer.
KASAM
KASAM, känsla av sammanhang, är en teori formulerad av den medicinske
sociologen Aaron Antonovsky och består av de tre begreppen begriplighet,
hanterbarhet och meningsfullhet.
Begriplighet - En känsla av att det man upplever är begripligt och
förnuftsmässigt gripbart, att det går att organisera och strukturera både det yttre och
inre stimuli som man får och att dessa inte ses som slumpmässiga och oförklarliga.
Stimuli som är direkt negativt och icke önskvärt räknas även in i detta, såsom krig,
död samt andra traumatiska händelser. Begriplighet kan likställas med en känsla av
“jag vet”. 21
Hanterbarhet - En persons upplevelse av tillgång till resurser som gör att hen
kan möta de kravs som ställs eller de stimuli som hen utsätts för. De här upplevda
tillgångarna eller resurserna behöver inte vara något som personen själv besitter
utan kan tillhöra någon närstående som man litar på och räknar med, exempelvis
livspartner, syskon, vänner eller Gud. En person med hög känsla av hanterbarhet
känner sig inte som offer inför hur livet behandlar en utan möter istället olycka med
en känsla av att detta är en del av livet. Hanterbarhet kan likställas med en känsla av
“jag kan”. 22
Meningsfullhet - En form av motivationskomponent. Sådant som personer
upplever som viktigt för dem, som de är engagerade i och som har en känslomässig
betydelse för dem. Syftar på i vilken utsträckning som en person känner att livet har
20 Søren Gytz Olesen & Peter Møller Pedersen Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv (Lund 2004) s.147f. 21 Aaron Antonovsky Hälsans mysterium (Stockholm 2005) s.45. 22 Ibid., 46.
9
en känslomässig innebörd, eller åtminstone att en del krav och problem i livet är
värda att investera engagemang och energi i och ser dessa som utvecklande
utmaningar snarare än som bördor som man hellre skulle slippa. Känslan av
meningsfullhet kan likställas med en känsla av “jag vill”. 23
Antonovsky själv sammanfattar KASAM så här:
Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken
utsträckning man har en genomträngande och varaktig men
dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens
inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara
och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man ska kunna möta
de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3)
dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang. 24
Min utgångspunkt utifrån denna teori är att undersöka om upplevelsen av kultur
skulle kunna vara sammanlänkat med känslan av KASAM.
KÄNSLOR
Forskningsrapporten Kultur för hälsa publicerad av Kulturrådet presenterar ett
flertal undersökningar som visar att kulturupplevelser kan hjälpa oss att tolka både
vår egna och andras känslor samt hjälpa oss att finna uttryck för dessa känslor.
Förmågan att skilja mellan olika känslor är en viktig del av den mänskliga
utvecklingen och känslorna är centrala för att kunna förstå psykosomatiska
processer. Enligt dessa undersökningar skulle det alltså kunna sägas finnas ett
samband mellan kulturkonsumtion och känslobearbetning. 25
23 Aaron Antonovsky Hälsans mysterium (Stockholm 2005) s.46. 24 Ibid. 25 Regina Winzer (red) Kultur för hälsan: en exempelsamling från forskning och praktik (Stockholm 2005) s 75.
10
IDENTITET
Etnologen Billy Ehn beskriver konstruktivism som något som skapas och omskapas
beroende på sammanhang vilket alltid är relativt. Ett exempel som Ehn lyfter fram
kring identitet är etnicitet och han beskriver hur det enligt konstruktivismen är något
som konstrueras och byggs av människor själva och som beror på möten och
omständigheter. Detta till skillnad från exempelvis essentialism som istället menar
att människan föds med en etnicitet och att denna är bestående. På samma sätt vill 26
jag undersöka om människor på något sätt använder sig av kulturen för att
konstruera sin verklighet.
ESKAPISM
Enligt nationalencyklopedin så betyder eskapism “flykt från verklighetens problem”.
Ordet användes först som en benämning på en flykt undan påfrestande eller 27
rutinmässiga uppgifter och under 1940-talet hade det en moralisk innebörd och
saker som ansågs ge näring åt eskapismen var exempelvis underhållningsfilmen och
veckopressarnas socitetsspalter. Idag har ordet till viss del tappat sin negativa klang
och används på ett mer neutralt sätt. Eskapism handlar alltså om någon form av 28
verklighetsflykt. Det kan handla om att fly från en verklighet för att den är oönskad
men det kan också handla om att fly till en overklighet för att denna är mer
intressant eller lockande. I ett examensarbete i Medie- och
kommunikationsvetenskap skrivet av Sofia Augustsson hänvisas till författaren Yi-Fu
Tuan och dennes teori om eskapism. Där förklaras hur verklighetsflykt även handlar
om bearbetning på olika nivåer och att eskapism inom musik-, film- och
konstbranschen anses vara en av de främsta anledningarna till att människor
konsumerar kultur i dessa former. 29
26 Billy Ehn & Alf Arvidsson Kultur och erfarenhet: aktuella teman i svensk etnologi (Stockholm 1993) s.68. 27 Nationalencyklopedin, Eskapism.http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/eskapism (hämtad 20180515). 28 Ibid. 29Sofia Augustsson, Verklighetsflykt genom paradiset, examensarbete, http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:787523/FULLTEXT01.pdf , 2014.
Intervjuguiden har två delar där den första är menad att undersöka
respondentens kulturkonsumtion samt dennes upplevelse av hur
kulturkonsumtionen påverkat hen. Den andra delen går mer direkt på den offentliga
kulturen och där finns även frågan om denna typ av kultur konsumerades över huvud
taget av respondenten. Frågor om kulturens vikt i samhället är också inkluderade i
denna del. Något annat som var viktigt i intervjuguiden var frågan “Vad händer när
det inte finns kultur?”, alltså hur avsaknad av kultur upplevs av respondenten. Detta
för att ge respondenten hjälp att se vad kultur gör när den finns. Samtalen spelades
in med hjälp av mobiltelefon för att sedan transkriberas. Valet att spela in
intervjuerna bygger på att jag då kunde ägna all uppmärksamhet åt samtalet och
respondenten utan att behöva tänka på att hinna anteckna samtidigt. Parallellt med 35
intervjuinspelningarna och transkribering av dessa fördes också en fältdagbok där
tankar och analyser fick plats innan själva bearbetningen av materialet.
Valet av plats för intervjuer kan spela mer eller mindre roll för en studie. Det
kan påverka känslan för situationen såväl för forskaren som för respondenten. Det
påverkar även kvaliteten på ljudinspelningen. Intervjuerna för denna studie har 36
skett på olika platser vid varje intervjutillfälle. Gemensamt för alla intervjuerna är att
de ägde rum i mindre lokaler, med möjlighet till stängd dörr och avskildhet, detta för
att skapa en känsla av trygghet för respondenterna.
1.4.3 METOD FÖR ANALYS
För att kunna bearbeta insamlad information i form av text har jag transkriberat
intervjuerna. Jag lyssnade av det inspelade materialet i nära anslutning till själva
intervjutillfället, detta för att ha någorlunda färskt i minnet hur samtalet hade varit,
olika skiftningar i stämning och eventuella icke ljudliga kommunikationsformer. Jag
skrev ner samtalet relativt noggrant med fokus på respondenternas svar, jag lade
också redan här till egna kommentarer inom parenteser utifrån mina tolkningar av
svaren. Efter att detta gjorts skrev jag en sammanfattande text av den transkriberade
intervjun där jag fritt analyserade texten. Detta har sedan fungerat som material för
35Lars Kaijser & Magnus Öhlander Etnologiskt fältarbete (Lund 1999) s.67. 36 Karin Widerberg Kvalitativ forskning i praktiken , (Lund 2002) s.93.
17
min studie. Efter transkribering och analys lästes texterna och kodades utifrån teman
och teori. Detta material låg sedan till grund för min analys.
Då syftet med denna studie inte har varit att belysa individen eller individuella
sammanhang så har inte heller materialet analyserats eller redovisats utifrån ett
individfokus. Jag är i studiens syfte inte intresserad av intervjupersonerna som
personer, vad de har för kön, bakgrund, ålder eller liknande, utan snarare av vad de
kan lära mig om upplevelsen av kultur och dess påverkan på människan.
Intervjumaterialet har därför presenterats och analyserats frikopplat från
intervjupersonerna vilket skapar en trygghet för dem då resultatet inte bygger på
dem som individer utan att de istället får representera ett perspektiv. 37
1.4.4 REFLEXIVITET
Som forskare är det omöjligt att inte bli en del av sitt forskningsmaterial, speciellt vid
intervjuer. Även om forskaren anstränger sig för att hålla en låg profil för att låta
respondenten styra intervjun så är forskaren genom sin person och sitt sätt att vara i
hög grad medskapare av samtalet. En intervju är en social situation och ur denna 38
skapas ett material som är en form av social konstruktion. Vad som sägs och inte sägs
har till viss del att göra med hur intervjusituationen upplevs och hur
kommunikationen fungerar mellan forskare och respondent. Som i andra sociala
situationer pågår en typ av spegling och ett härmande av exempelvis ord och
ordanvändningar. På grund av detta är det av stor vikt att forskaren vid
genomläsning och analys av sitt intervjumaterial granskar sin egen roll i samtalet. 39
Som Billy Ehn och Barbro Klein skriver i boken Från erfarenhet till text så är varje
beskrivning ett urval av begrepp och synvinklar som står i mer eller mindre öppen
strid med andra beskrivningar. De beskriver det som att författaren av en text
ordnar, förklarar, utesluter, lägger till och ställer till rätta och att detta skapar
verkligheten snarare än att kopiera den, omvandlar snarare än att återge. Detta har 40
jag tagit stor hänsyn till i mitt analysarbete, att jag endast beskriver
37 Karin Widerberg Kvalitativ forskning i praktiken , (Lund 2002) s.67. 38Lars Kaijser & Magnus Öhlander Etnologiskt fältarbete (Lund 1999) s.59. 39 Ibid., 60f. 40 Billy Ehn & Barbro Klein Från erfarenhet till text: om kulturvetenskaplig reflexivitet (Stockholm 1994) s.42.
18
verklighetsuppfattningar och att det jag skapar genom min studie inte är en sanning,
då någon sådan inte finns, utan ett perspektiv.
1.4.5 FORSKNINGSETISKT HÄNSYNSTAGANDE
Vid arbetet med denna studie har hänsyn tagits till en del forskningsetiska krav,
närmare bestämt informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt
nyttjandekravet.
Utifrån informationskravets regler har samtliga respondenter inför sitt
deltagande informerats om sin roll i studien samt vilka villkor som gäller för dem
som deltagande. De har även fått information kring att deras medverkan är frivillig
och att de när som helst har möjlighet att avbryta sin medverkan.
Utifrån samtyckeskravet har hänsyn tagits till respondenternas samtycke till
att medverka i studien. Det har tydligt framgått att den som deltar som respondent
har rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de vill
medverka. Det har gjorts tydligt att de när som helst kan avböja frågor eller avbryta
sin medverkan och att detta inte på något sätt skulle påverka dem negativt.
Utifrån konfidentialitetskravet har alla uppgifter kring de deltagande
respondenterna givits största möjliga konfidentialitet. De insamlade
personuppgifterna har förvarats och kodats på ett sådant sätt att icke behöriga ej kan
ta del av dem. Uppgifter om kön och ålder har bokförts men har ej använts i
analysen. Detta dels för att skydda respondenterna så att det ej går att ta reda på vem
det är som sagt vad, men också på grund av att detta inte varit relevant för resultatet.
Utifrån nyttjandekravet informerades samtliga respondenter om att uppgifter
om enskilda personer som samlats in under studien för forskningsändamål endast
får och kommer att användas för vetenskapligt syfte och främst i denna studie.
Informationen kommer ej att användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller
liknande. 41
41 Forskningsetiska principer: inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf , Hämtad 20180220.