MOBILUPPGIFTERNA FÖR RAITIOS STIG Innehåll 1 TORR MOSKOG.......................................................................................................................... 1 2 VÄXTPLATSEN FORMULERAR TRÄDET .................................................................................. 3 3 DEN NYA SKOGEN UPPSTÅR 4 SKÖTSEL AV PLANTBESTÅND ............................................ 4 5 DE INHEMSKA TRÄDSLAGEN ................................................................................................... 5 6 FRISK MOSKOG ......................................................................................................................... 6 7 FÖRNYELSEMOGEN SKOG....................................................................................................... 8 8 LANDSKAPET FÖRÄNDRAS .................................................................................................... 10 9 SKOGEN FÖRÄNDRAS ............................................................................................................ 11 10 ODLINGSSKOG ...................................................................................................................... 12 11 MASURBJÖRK ........................................................................................................................ 13 12 ASP ......................................................................................................................................... 14 13 KLIBBAL .................................................................................................................................. 15 14 VÅRDEN AV MÅNGFORMIGHET I EKONOMISKOGAR ......................................................... 16 15 LUND ....................................................................................................................................... 18 16 UTLÄNDSKA TRÄDSLAG ....................................................................................................... 21 17 SKOGEN I NATURTILLSTÅND ............................................................................................... 22
24
Embed
Innehåll - smy.fi · Mät trädets längd (åk5-6, högstadiet och gymnasiet) Mät höjden på de träd som är utmärkta med band. Du kan även mäta höjden på flera träd ifall
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
a) Hur skiljer sig det här björk- och granbeståndet från granbeståndet på andra sidan stigen? Vad
beror skillnaderna på?
b) Jämför björk- och granbeståndets och bara granbeståndets ytvegetation. Hur har ljusets mängd
påverkat det?
c) Vilka trädslag kommer först in i en lucka som bildats i skogen? Varför?
d) Hur har det här beståndet, samt granbeståndet på andra sidan stigen, sannolikt uppkommit och
utveckla sig?
13
10 GALLRINGSSKOG
Stämplingsövning (åk 5-6, högstadiet och gymnasiet)
I gallringar så tar man bort träd som är i dåligt skick (t.ex. murkna eller döda) och sparar de träd som
har förutsättningar och möjligheter till att växa.
a) Välj ut de träd som skall tas bort av de träd som är utmärkta med bokstäver. Vilket ord formar
bokstäverna?
b) Vilka produkter – förutom wc papper – kan man tillverka av de här träden?
a. timmerväggar till hus
b. mjölkkartonger
c. möbler
d. papper
Mät trädets diameter (åk 5-6, högstadiet)
Mät diametern på fem träd. Hur tjocka träd hittade du?
Trädets diameter får du uträknat med hjälp av att du först mäter trädets omkrets och dividerar sedan
omkretsen med tre (ifall nu räknar med räknare så skall du använda närmevärdet för pi, 3,14). Du
kan även räkna ut diametern med att använda mellanrummet mellan din tumme och pekfingret (ca
10cm) som mätobjekt. Den rätta mätningshöjden är vid brösthöjden, det vill säga 1,3 meter från
stubbhalsen.
14
11 MASURBJÖRK
Trädets egenskaper (låg- och högstadiet)
Undersök masurbjörkens stam. Skiljer den sig från vårt- eller glasbjörken? Rita, skriv upp eller
beskriv vad du ser för ditt par.
15
12 ASP
Följearter (högstadiet)
Undersök de här asparna, samt de som ligger på kullen ca 10 meter bakåt från gångstigen.
Hittar du de här följearterna för aspen?
Aspens gallbildning
Aspens vägglav
Aspticka
Trädets egenskaper (låg- och högstadiet)
Undersök trädet och skriv upp dina iakttagelser. Hur känner man igen aspen? Ta en bild eller rita av
en asp.
16
13 KLIBBAL
Klibbalens gröna blad (högstadiet)
Varför fäller klibbalen sina blad gröna på hösten, istället för att få höstfärger på bladen?
a) Det finns inga andra färgämnen i bladen
b) I klibbalens rotknölar lever det bakterier som binder kväve och därför behöver den inte ta till vara
kvävet från bladen
c) Den tål köld bättre än andra lövträd
Ta en bild (eller rita) av bladen och kottarna. Kan du även hitta gråalen? Ifall du hittar en gråal så
skall du jämföra klibb- och gråalens blad och kottar. Hur skiljer de sig från varandra?
17
14 ATT VÄRNA OM BIOLOGISK MÅNGFALD I EN EKONOMISKOG
Inventering av döda träd (högstadiet och gymnasiet)
Döda träd kan vara träd som har fallit omkull, rötsående träd (träd som är döda men står ännu) och
högstubbar. Med högstubbar menar man träd som har gått av någonstans på mitten, men där nedre
ändan ännu står kvar.
Gå fram- och bakåt längs med stigen och kolla på båda sidorna av diket och
a) undersök hur många döda träd du kan se
b) fundera på vilka orsakerna kan ha varit till att träden har dött?
Vilken betydelse har de döda träden angående mångformigheten? Vilka organismer växer på de
döda träden som du har hittat?
Mångfaldhet (högstadiet)
Vilka tecken på mångformighet ser du på det här stället?
Skogens uppbyggnad
- små och stora stammar - täta trädbestånd och öppna ställen - åtminstone tre olika trädslag - aspar eller sälgar - stora barrträd - inga stubbar - väldigt tjocka träd Skogens organismer
- myrstackar - mossiga stenar - tickor - ormbunkar - buskar - hackspettens grävspår i träden Dött och rötskadat träd
- stora stående träd som är döda - högstubbar och träd med hål - fallna träd som har bark på sig - fallna träd utan bark - fallna träd som har mossa på sig Annat mångformigt
- strömmande vatten - stora höjdskillnader - väldigt soliga ställen - skuggiga ställen
18
Sammanlagt _____ kontroller 1-6 Vi ger tid åt naturen 7-14 Skogen kan utvecklas till ett värdefullt naturobjekt 15-22 Skogen erbjuder en livsmiljö för många krävande växt- och djurarter Uppgiften är en applikation från WWF:s Naturewatch- uppgift.
Kolets cirkulation (högstadiet)
Vilken förstahands uppgift har de döda träden i kolets cirkulation? a) kolförråd b) kolkälla c) kolsvalg
Trädslagen (låg- och högstadiet) Namnge så många trädslag som du känner igen. Hur många olika arter hittade du? Växtarter (åk 5-6, högstadiet) Leta fram de här växterna, som växer i a) bottenskiktet:
Kranshakmossa*
Vågig sågmossa*
Björnmossa*
b) planskiktet:
Majbräken**
Ekorrbär
Hallon*
c) buskskitet:
Rönn plantor
Gran plantor
d) trädskiktet:
Glasbjörk*
Klibbal
19
Hittar du flera arter, vilka? Ta bilder på dem och skicka dem till Finska Fortsföreningen ([email protected]). *Källa: http://www.helsinki.fi/pinkka/index.htm **Källa: http://kasvio.avoin.jyu.fi/index.php
15 LUND
Känn igen växterna (åk 5-6 och högstadiet)
a) Hittar du de här växterna? Stanna inte vid gångvägen, utan gå in i skogen!
Harsyra
Hultbräken *
Nordbräken**
Ekbräken*
Björkpyrola*
Kranshakmossa*
Rosmossa*
b) Sök, beskriv och namnge även andra växter.
c) Vilket är det allmännaste trädslaget? Vilka andra trädslag hittar du?
d) Motivera, varför är det här en lund. Sök och beskriv ledningsväxterna.
e) Jämför växligheten på den här växtplatsen med de andra växtplatsernas växtlighet längs med