Inblick nr1 2009

10 SNABBA PÅ FEM RÖDA: Bloggproffset Johanna Ögren om kvinnor och teknik

SWEDBANK UTVECKLAR IT I BANGALORE

BGC bygger uppframtidens betalsystem

LINDA SKUGGE om att våga ta steget

IT-LÖSNINGAR RESULTAT TRENDER DITT MAGASIN FRÅN LOGICA Nr 1 mars 2009

MED SIKTE PÅ EN säkrare världÅke Svensson, vd, Saab

Outsourcing – hett alternativ

i alla branscher

WM1771_INBLICK_1_09.indd 1 09-02-12 10.14.12

SPETETSTSTEKEKNINIK KPÅP HÖGG NIVÅ

I drygrygt 2t 2 00 000 k0 kiloilometmeter er i ti timmimmen en (du(dubblb a ljudhas-tigtighetheten)en) rö rör sr sig ig JasJas Gr Gripeipen sn smidmidiigare än de fl esta plaplann. TacTack vk vareare en en un unikik strstruktukturur ochoch et ett at avanvance-ce-ratrat el elektektronroniskiskt st systystem em förförlorlorar ar plaplanetnet inte t fart närnär de det st svänvängerger..

Saabs s it-it löslösninningargar li liggegger ir i teteknoknologlogiins vä världrldss-toptopp. p MenMen föför ar att tt orgorganianisatsationionen ska fungera ochh kunkunnana levlevereerera a avancerada sppetsteknologi krävs ockockockockockockockockockoockockckkkckkkkkkkksåsåså ssså sså så sså så ververververrervererververerrrrrrrrksaksaksaksaksakskskks mhetssystem i topptrim. Här har SaaSaaSaaaaSaaSaaSaaSaaSaaSaaS b gb gb gb gb gb gbbb gggggjojorjorjorrrrorrrrrojorojorjorrrrrt et eeet et et ett eet et et eeeennnnn lnnnnnn ång resa under de senaste åren. InoInoInonoInooInoInooIno AAAAm Am Amm eronautics – Saabs fl ygdel – har företaget gåtgåtgåtåtåtåtgåtgå t ft ft ft ft ft ft frånrånrånrånrånrånrånrånrånånå dr drdr drdrdr dr dr d ygtygtygtygtygtygtygtyyyg 50 50 50 5055 egenutvecklade applikattiononer er tilit l eett ttt stastastastas ndandandnd rdsrdsrdsrdsd ystystystystysty em emememem emmmm (IF(IF(IF(IFF(IF(IF(IFS)S) S) SSS))) medmemedmemee hjälp av Logica.

– V– V– V– VVi oi oiii utsutsutsutsourourourururuouru cadcadcadcadcadcc e ae ae aee apppplp ikakaaatiotiotionsfnsfnsfnsfnsfsffnsförvörvörvörvörvörvörvrörvrvvaltaltaltaltaltaltaltaltaltltninninninninninninnninn g og og og og och utveckeckeckeckeckeckeckckckklinlinlinlinlinlinlinlili g 2g 2g 2g 2001001001001 tt ti till ll LogLoggggicaicacaa. T. T. Totaotaotataotttaataotalt lt tttlt lt tl hharharharharharharh et et etet eeeee t dt dt dddrygrygrygrry t 3t 3t 3330-0-00000-00-0tal personerereerrrrrr gåggå gå gå gågågåg g ggågg tttttt tttttttt tt öveövöveööveöveööö r fr fr frånrånrårårånrå Sa Sa SaSaS ab ab abababab tiltiltilttt l Ll Logiogigigigiogigicacacaccaccacaca ca cac sedsededsedsedsedsedseddddananananaanan anndess. För oss vvvvvvvvvar ararar aar ararar ararrrr detdetdetdetdetdetetttdet vi vivi vivivv kkktikktigt gt t attattat få fåååå in in in in ininninnnnn ny ny nyny ny ny n nynny ko kompepe-tentens fs för ör vårvåra upppppppdpdpdpdp ragragagggg. G. G. enoenoeenom Lm Lm Lm Lm Lm LLLLLm ogiogiogiiogiogiogiogiogiogiogig cacaca caca cacacacaacc harharharhharharharhharharhhaharhaara vi vivv vi vivivivivvivvvviv vi viv fåfå få få få fåfåfåtttt tttttttt tten en stöstörrerre ba b s av kkkkkkkkununnununnunnunnnunnnuunnunnandandandandanandandandandandn e,eee, e,e,e,e,eeeee, sägsägägsägsägsägsägsägsägäsäggääsägsäggggerererererererrerererereer er PedPedPedPedPedPedPedPedPedPedPePePPP erererererer eer eer r JohJohhohhohJohhJohJohJohJohJJohaaansansansansansa ss---sonson, VVice PrP esident ICT Operations på Så Såå SSå Så Så Så SSSSSaabaabaabaabaabbaabaabaabababbb....

MenMen de d t ttog o ett tag för parterna att lära känänänänännna nananana nanananaaavarvarandan ra. Efter en ny upphandling 2004 – vilkklklklkkkl etetet tettet eeeet leledde till ett än större åtagande för Logicacaca ca ca ca acaca ca c – p– p– p– p– pppåå-ååå-å-åå-ååå-åbörjades en kraftfull omvandling.nggggggg

– D– Det e var tuffa tider genom nya försvvvarvarvvvararv sbesbesbesbeeslusluslusluslutt. t.tOmvOmvanandlingen avv it it-sy-systestem vm ar ett sätt ttttttt attattattaaatta mi mi mins-nsnsnska ka koskostnatnaderderna.na. ViVi hahar ppllockat bort 150 miljoljoljoonernernnerne krokronornor pepe år år i it-kostnader.

Omvandlingen av det egenutveckladde ERP-RP-sysystemet till en standardappliikatkationio var en del i detta. Det hhar letlett tt tilli högre efeffekfektivitet och en större andell rörlirliga g koskostnader.

FraFramgåmgångsngskononcepceptettet??– A– Att tt ha a engengageagerarade me männä iskor, att fokussera

och se det st som etttt ve verksrk amhamhetsetsproprojekjekt st snarn areare än än ettt it it-pr-projojekt, sääger Peder Johansson.n.

OchOch ha ha en en br bra ia it-pt artnerner, k, kansanske ke manman sk ska ta till-läglägga:ga:

– Logica harh varitrit vä välldigt bra och smidiga. De har varit lyhörda och kreativa va tilt lsammans med oss. Vi Vär inte intresserade d av leverantörer som bara är proaktiva oc h vill påådyvyyy la l lösniningarar påpå osososss.ss.

På å några ra årsårsårsårs si sisisikt ktktkt sskskas hehehehela la la la SaaSaaSaaSaabs bs bs bs it-t-it-t syssyssyssystemememtem koko kokon-nn-solidederasrasss och bh bh bh blili li mermermermer en en enenhethethethetligligligligt mt mt mt med ed ed ed gemgemgemgemensensensensamam-amama ma ma ma plplplaplattfttfttfttformormormormararar ar – ”– ””stustustuupröpröpröprörenrenrene sk sksk ska ea ea ea ersärsärsrsättat s ms ms mmed eded d en en enenhänhänhänängrägrägrägrännannannanna”. ”.

MMenMenM dde dett äär en långååån reresasassa sa förförförf P Peederr JoooJohanhanhanhanssssssoss n och hanh s kollollegeeger. r Och eventuellt mer jobb förför huh gade it-leve eraer ntörerrer.

Under er tidtiden kan Jas Gs Gripripenen fforttsätta utveck-lasas i i taktakt mt med världspolitikens nya a förutsätt-

ninningargar..

INTRO Saab

Jas Gripen har en instabil aero-dynamisk utformning för att vara maximalt fl exibelt. Men planets it-system är desto mer stabila: inget får gå fel när hastigheten närmar sig Mach 2.

2 INBLICK 1–09

WM1771_INBLICK_1_09.indd 2 09-02-12 10.14.15

CO

PY

RIG

HT

GR

IPE

N IN

TE

RN

AT

ION

AL

FO

TO

: SW

ISS

AIR

FO

RC

E

3INBLICK 1–09

WM1771_INBLICK_1_09.indd 3 09-02-12 10.14.23

4 INBLICK 1–09

En erfaren ettåringDET ÄR INGEN TVEKAN om att samtliga branscher och verksamheter har påverkats av den snabba konjunkturförändringen under det senaste halvåret. Och även om vi redan sett en del av konsekvenserna, åter-står det fortfarande att se vad som väntar.

SOM SVERIGES LEDANDE it-tjänstföretag följer vi naturligtvis utvecklingen noga för att tillräckligt snabbt kunna hjälpa våra kunder i den nya marknadssituationen. En sak är säker: att vi med vår långa och breda erfarenhet av outsourcing har myck-et att erbjuda och att vi kan vara den part-ner som behövs i tider av stort föränd-ringsbehov. Att behoven av eff ektivisering och fl exibilitet ökat märks tydligt i våra pågående kunddialoger, som präglas av ett stort fokus på att snabbt och kraft fullt minska kostnader och samtidigt få ut be-tydligt större nytta av sitt it-stöd.

I DETTA NUMMER av Inblick lyft er vi fram några av våra många outsourcingåtagan-den. Ett exempel är Swedbank som låter Logica göra en hel del av utvecklingsarbe-tet från Bangalore i Indien – vilket visar hur vår internationella leveransförmåga skapar nya möjligheter. Vi möter också Bankgirocentralen, Alecta och Göteborgs stad, vars outsourcingsatsningar har en mer lokal prägel. För mig är alla dessa aff ärer ett bevis på att vi lever upp till det vi talade mycket om för snart ett år sedan – att Logica kan erbjuda det bästa av två världar.

VILKET PÅMINNER MIG om att Logica som namn precis fyllt ett år i Sverige. Ett år som varit händelserikt på många sätt, där vi stärkt vår ledande position, våra nära kundrelationer och inte minst vårt erbju-dande genom ett allt närmre samarbete med kollegor runt om i världen. Logica, får man helt enkelt säga, är en väldigt erfaren ettåring.

STEFAN GARDEFJORD Vd, Logica Sverige

LEDARE Stefan Gardefjord INNEHÅLL nr 1 2009

Ansvarig utgivare: Stefan Gardefjord, Logica Sverige Redaktör: Mats Nilsson Hahne, 08-671 15 23, [email protected]

Redaktionell produktion: Intellecta Publicisterna, Johan Wickström

(projekt ledare), Sara Bidö (formgivare) www.intellectacorporate.se

Omslagsbild: Andreas Lundberg Repro: Turbin

Tryck: Intellecta Infolog, Solna. ISSN 1651-4572

Inblick ges ut av Logica. Tidningen speglar genom reportage och in-

tervjuer utvecklingen på Logicas marknad. Tidningen kommer ut med

tre nummer per år. Du kan prenumerera utan kostnad.

Logica, 131 85 Stockholm

Tel: 08-670 20 00, www.logica.se

32 Fabrik för effektiva e-utbildningarContent factory är ett nytt koncept från Logica för att skapa effektiva e-utbildningar.

24 Vad händer bakom röda zonen? Bankgirocentralen outsourcade applikations-utvecklingen till Logica och fi ck en egen zon för sin verksamhet – för att klara säkerheten.

REPORTAGE

6 En lysande affär Logica tog över utvecklingen av Göteborgs

it-drift plus 65 personer.

10 Mer it för pengarna Lägre kostnader och ökad kulturkunskap

när Swedbank outsourcade till Bangalore.

13 Porträttet: Åke Svensson, vd, Saab Efter 33 år på Saab hittar Åke Svensson

ständigt nya utmaningar.

18 Outsourcing frigör resurser Outsourcing har blivit ett hett alternativ för

allt fl er verksamheter.

ÖVRIGT I INBLICK

5 Först & främst – Joakim Jardenberg

9 It i vardagen – Energikollen

12 Notiser i framkant

17 Logica Worldwide – Carrefour

22 Notiser om it

23 Blixtsnabb support på E.ON

28 Alecta sparar pengar

29 Krönika: Linda Skugge

30 Vakar över kyrkans kassa

34 Nyheter från Logica

36 10 snabba: Johanna Ögren

g ,ffaren

JJORDee

FO

TO

: JE

NN

IFE

R N

EM

IE

WM1771_INBLICK_1_09.indd 4 09-02-12 10.14.26

5INBLICK 1–09

FÖRST & FRÄMST Joakim Jardenberg

ÅLDER: 42. BOR: Ramlösa Brunnspark, utanför Helsingborg. UTBILDNING: I allt väsentligt autodidakt. JOBB: Vd för utvecklingsbolaget Mindpark.

Tre oumbärliga webbverktyg

Firefox iPhone 3g-dongeln 1 2 3

FO

TO

: AN

DR

É D

E L

OIS

TE

D

WEBBVETERAN JAGAR INTÄKTER PÅ NÄTETINTERNET HAR ÄNDRAT affärslogiken för de fl esta branscher, och tidningsvärlden är inget undantag med krympande upp-lagor och allt gratismaterial på webben.

Hur ska de tjäna pengar i framtiden? – Poängen är att hitta nya plattformar som driver trafi k.

Det är ingen mening att tänka på intäkter för tidigt, säger Joakim Jardenberg, webbveteran som bland annat var med och utvecklade Aftonbladet.se i början av 90-talet.

Nu driver han utvecklingsbolaget Mindpark, på uppdrag av fem stora sydsvenska dagstidningar. Målet med Mindpark är tydligt: att hitta nya sätt för tidningarna att bli lönsamma när de traditionella intäkterna sjunker.

I ett år har Joakim och hans två kolleger drivit på – resultat hittills?

– Tidningarna har upptäckt att Google är en vän och inte en fi ende. Google har otroligt billiga och bra verktyg, till exempel för annonser. Vi har även startat en gemensam nöjes- och kalendersajt, liksom en ny lokal annonsmarknad.

INTÄKTERNA ÄR egentligen inga problem, menar Jardenberg:– Det fi nns hur många möjligheter som helst. Till exempel

att placera annonser baserat på individernas surfvanor eller sälja all unik marknadsdata, som idag slängs bort. Eller som CNN: sälja valfria rubriker på sajten som t-shirts.

Utvecklingsarbetet i Mindpark sker öppet på företagets hemsida, som är en levande bloggsida, full med kommenta-rer och synpunkter.

– Chansen att jag och mina kollegor är världens smartaste inom de här områdena är ganska liten. Du vinner så oerhört mycket mer genom den input och de synpunkter som kom-mer in. Jag tror att nästan alla företag skulle tjäna på trans-parens.

– The devil is in the details. Det är genomförandet som är det viktiga – du kan inte kopiera allt.

En annan viktig poäng med en levande blogg är att du får viss kontroll över debatten om ditt varumärke:

– Vem vet, nån av dina kunder kanske har en blogg med 100 000 besökare. Det är helt nödvändigt att du har koll på

vad som diskuteras på webben, och det bästa är om du kan bemöta eventuell kritik direkt på din hemmaplan.

JOHAN WICKSTRÖM

WM1771_INBLICK_1_09.indd 5 09-02-12 10.14.29

Det var inte meningsfullt att fortsätta utveckla egna it-system – varken

ekonomiskt eller kompetensmässigt. I stället valde Göteborgs stad att

outsourca drift och utveck ling till Logica, inklusive 65 medarbetare.

Efter ett år kan it-direktören Magnus Petzäll och gruppchefen Ulrika

Landergren pusta ut – allt har gått precis enligt plan.

TEXT: KARIN AASE FOTO: NICKE JOHANSSON

Göteborg outsourcade it-driften EN

AFFÄR

6 INBLICK 1–09

WM1771_INBLICK_1_09.indd 6 09-02-12 10.14.33

REPORTAGET Göteborgs stad

Nöjda uppdragsgivare på Gustaf Adolfs torg: Magnus Petzäll, it-direktör, och Ulrika Landergren, gruppchef för it-utveckling.

– DET VAR FÖR cirka fyra år sedan som vi började prata om hur vi skulle jobba med it i framtiden, berättar Magnus Petzäll, it-direktör på enheten för organisation och it- utveckling på Göteborgs stad.

– Min fi losofi har alltid varit att vi ska göra det som är stra-tegiskt viktigt för kommunen men köpa in resten, så att vi har en så lättrörlig organisation som möjligt.

En stor fråga i de här diskussionerna rörde den egna system-utvecklingen.

– Inom Göteborgs stad har vi haft en tradition av att jobba med stora egenutvecklade system, berättar Ulrika Landergren, gruppchef för it-utveckling.

– Men sedan vi började med det så har det kommit ett stort utbud av standardapplikationer på marknaden som passar även för en så pass komplex verksamhet som Göteborgs stad.

Enheten för it-utveckling började därför att utvärdera olika alternativ. Kunde man fortsätta att utveckla system bara för sin egen användning? Fanns det möjlighet att sälja de här program-men vidare till andra kommuner? Svaret på frågorna blev nej.

– Vi hade inte så mycket att göra att vi kunde ge våra an-ställda en jämn beläggning, förklarar Magnus Petzäll.

– Nej, det hade blivit för smalt, både ekonomiskt och kom-petensmässigt, vilket hade gjort oss väldigt sårbara, lägger Ulrika Landergren till.

SÅ FÖR TVÅ ÅR SEDAN, i början på 2007, började Göteborgs stad arbetet med att hitta en samarbetspartner som kunde ta över förvaltning och utveckling av kommunens egenutveckla-de system. Det hela sköttes som en traditionell upphandling, även om det var ett ovanligt stort och komplext jobb.

– Det var framför allt två saker som var viktiga för oss, be-rättar Ulrika Landergren. Först och främst ville vi att vår per-sonal skulle ha möjlighet att följa med till den som tog över verksamheten. De skulle ha det bra, få behålla sina avtal i största möjliga mån och inte bli uppsagda så fort övergången var klar. Sedan var det också viktigt för oss att leverantören hade bredd i sin kompetens. Vi lämnade över system som var sinsemellan väldigt olika, så det var höga kvalitetskrav för att få vara med i upphandlingen.

I oktober 2007 stod det så klart att det var Logica som hade lagt fram det bästa anbudet.

– Framför allt hade de en väldigt tydlig plan för hur vi skul-le göra övergången så bra som möjligt för personalen, förklarar Magnus Petzäll.

– Och det jag verkligen uppskattar så här i eft erhand är att deras förmåga att hålla vad de lovat var så god. Dessutom fi ck vi väldigt hög prioritet hos dem, och deras högsta chefer var här

GÖTEBORG I SIFFROR

ANTAL INVÅNARE: Cirka 500 000

ANTAL ANSTÄLLDA: Cirka 45 000.

OMSÄTTNING: Cirka 34 miljarder

kronor.

7INBLICK 1–09

WM1771_INBLICK_1_09.indd 7 09-02-12 10.14.38

8 INBLICK 1–09

och pratade med vår personal i princip samma dag som det stod klart att de skulle bli leverantör. Hela överlåtelsen gick väldigt bra.

Och snabbt dessutom, redan i januari 2008 tog Logica över både personal och system.

– Vi i staden jobbade oerhört tätt ihop med Logica under hela övergången, och jag tycker att det gick förvånansvärt smidigt även om det blev mycket mer jobb än någon av oss hade anat, säger Ulrika Landergren.

Så här ett år senare är Ulrika mycket nöjd med hur övergången har gått. Inga system låg nere någon gång under fl ytten, och fram-för allt har övertagandet av medarbetarna gått väldigt bra. Ett villkor i avtalet var att alla utvecklare på Göteborgs stad som ville följa med skulle erbjudas en tjänst på Logica, och i slutändan var det bara fem av ett 70-tal personer som valde att inte följa med.

– Att ta hand om medarbetarna är den största utmaningen när du outsourcar verksamhet, säger Magnus Petzäll.

– Vi jobbade hårt för att förklara för de anställda att det här inte gjordes för att minska kostnader för kommunen genom att göra sig av med personal, utan att det här var ett sätt att anpassa arbetssättet till hur it-området ser ut idag.

Att många hade varit anställda länge på kommunen och såg det som en väldigt trygg arbetsplats till skillnad från ett privat före-tag var också en fråga som fi ck mycket uppmärksamhet.

– Vi försökte få dem att känna sig trygga med den kompetens de har, och poängterade också att de hos Logica fi ck mycket större möjlighet till utveckling inom sitt yrke, förklarar Magnus Petzäll.

– Logica visade också stor förståelse för de trygghetssystem som fi nns inom kommunen och försökte matcha det så långt det nu går för ett vinstdrivande bolag.

SÅ HÄR ETT ÅR EFTER ÖVERGÅNGEN är både Magnus Petzäll och Ulrika Landergren väldigt nöjda, både med beslutet att outsour-ca systemutvecklingen och hur genomförandet gick till.

– Både vi, facket och medarbetarna som har gått över till Logica är väldigt nöjda, så jag har svårt att komma på något vi skulle göra annorlunda, säger Magnus Petzäll.

– Outsourcingen har blivit en garanti för att vi alltid har till-gång till den kompetens vi behöver, och även om det var mycket jobb så har det verkligen satt sig jättebra, konstaterar Ulrika Landergren.

”HÄR FINNS FLER MÖJLIGHETER ATT UTVECKLAS”

I JANUARI 2008 började Karin Vallhagen sitt arbete som förvaltningsledare för ärendehantering på Logica efter att ha jobbat på Göteborgs stad sedan 1996. För hennes del kom möjligheten att byta ar-betsgivare väldigt lägligt eftersom tan-karna hade funnits på att gå vidare till något annat.

– Det här blev ett enkelt sätt att hitta en ny anställning. Sen har jag små barn och har varit föräldraledig i omgångar och då är det så klart väldigt säkert att

vara anställd i kommunen. Men jag var ändå nyfi ken på Logicas erbjudande.

Och efter ett år på Logica är hon glad att hon följde med, även om det första året inte har varit någon smekmånad.

– Själva fl ytten gick väldigt bra rent tekniskt sett. Men det var svårt för mig som förvaltningsledare att planera den dagliga verksamheten, för under etable-ringsfasen, som pågick till och med maj, kunde det helt plötsligt dyka upp nya saker. Till exempel visste vi att vi skulle få

nya datorer men inte när bytet skulle ske, och så helt plötsligt fi ck vi reda på att det skulle vara klart inom en vecka.

Nu sitter rutinerna och Karin Vall-hagen trivs bra med sin nya arbetsplats.

– Det märks att det är en mycket större organisation, det kan vara svårare att hitta kontaktvägar och rätt person att prata med. Å andra sidan tycker jag att det fi nns mer möjligheter här, och jag upplever att min chef verkligen lyssnar

på vad jag vill göra. KARIN AASE

”Att ta hand om medarbetarna är den största utmaningen när du outsourcar.”

MAGNUS PETZÄLL, IT-DIREKTÖR GÖTEBORGS STAD

Karin Vallhagen gick från Göte borgs stad till Logica.

Från den trygga kommunen till det globala företaget – Karin Vallhagen är nöjd med jobbytet.

GÖTEBORGS IT-OUTSOURCING

Logica har tagit över systemförvaltning och

utveckling inom bland annat följande områden:

ekonomisystem, beslutsstöd, personaladminis-

tration och vård/omsorg. Totalt omfattas ett

50-tal applikationer som på sikt ska fasas ut

och ersättas med standardapplikationer.

Logica tar över 65 anställda från Göteborgs stad.

Göteborgs stad har kvar ansvar för drift samt

första och andra linjens support, medan Logica

ansvarar för tredje linjens support mot Intra ser-

vice. Det här innebär att alla kommunens använ-

dare fortfarande vänder sig till Intra service för

hjälp, men att Intra service i sin tur vänder sig

till Logica.

WM1771_INBLICK_1_09.indd 8 09-02-12 10.14.45

FO

TO

: MA

TS

SA

MU

EL

SS

ON

9INBLICK 1–09

NÄR ERIC OLSSON fl yttade in i sin nya tvåa tillsammans med sam-bon Lina Ekesrydh i centrala Växjö våren 2008 var allt frid och fröjd – tills elräkningen damp ned på hallgolvet.

En kvartalsräkning på 2 600 kronor – Jag trodde att nåt var fel så jag ringde elbolaget, Veab, och

hörde mig för. Då sa de åt mig att surfa in på Energikollen, berät-tar Eric.

Väl inne på nätet upptäckte han alla staplar över sin förbrukning dag för dag samt en tävlingsinbjudan, som han genast anmälde sig till: den som sparade mest el under den närmaste månaden skulle vinna pris.

– Sedan satte vi igång att spara: vi stängde av tv:n på nätterna (inget standbyläge), vi stängde av datorn och släckte efter oss.

Åtgärderna gav effekt. Vissa dagar var förbrukningen halverad jämfört med innan.

– Vi gick in på Energikollen varje dag och jämförde. Det var ju jäkligt smidigt att kolla förbrukningen. I snitt sparade vi 30–40 procent, säger Eric.

En skaplig besparing – som också ledde till förstapriset i Veabs energispartävling.

– Vi fi ck en restaurangcheck på några tusenlappar, säger Eric.Men den största vinsten syns nog på elräkningen. För även om

de inte tittar på Energikollen varje dag längre så ser Eric och Lina till att släcka lampor och stänga alla apparater innan de går och lägger sig. Och det märks i plånboken: en tusenlapp mer att röra sig med för varje kvartal. JOHAN WICKSTRÖM

ENERGIKOLLEN SPARAR TUSENLAPPAR ÅT ERIC OCH LINA

ENERGIKOLLEN är en pedagogisk, enkel webb-

sajt som Logica tagit fram för energi bolaget

Veab.Energi kollen visar energiförbrukningen –

till exempel vatten, el och fjärrvärme – dag för

dag. Energikollen har tävlingsfunktioner där

konsumenterna kan utmana varandra, men

också special funktioner för företagskunder.

2007 vann Energikollen det euro peiska energi-

priset European Utility Awards i kategorin Cus -

tomers Excellence.

IT-NYTTA I vardagen

WM1771_INBLICK_1_09.indd 9 09-02-12 10.14.47

10 INBLICK 1–09

LOGICAS SPECIALITET: BLENDED DELIVERY

Logicas blended delivery-modell bygger

på en effektiv kombination av lokala re-

surser nära kunderna kombinerat med en

omfattande kapacitet och kompetens i

lågkostnadsländer, till exempel i Indien,

Marocko, Filippinerna och i de baltiska

länderna. Genom denna kombination kan

Logica erbjuda de mest kostnadseffekti-

va lösningarna och samtidigt på ett smi-

digt sätt överbrygga språkliga och kultu-

rella skillnader.

D Läs mer på www.logica.se/outsourcing

BANGALORE JULI 2008. Värmen dallrar utanför Logicas luft konditionerade lokaler när Johan Gentz och hans kollegor gör slutkontrollen av Swedbanks it-avdelnings förlängda arm, sisådär 700 mil från huvudkontoret, ett application center på långdistans.

Swedbank har rigorösa regler när det gäller in-frastruktur, byggnormer och tekniska processer, och en lång punktlista bockas av eft erhand. Fel-toleransen i en bankverksamhet är ju av förklarliga skäl i princip noll.

Drygt två år eft er att de första utredningarna om off shore av it-verksamheten satte igång är det nu dags att trycka på startknappen. Och det fi nns gott om arbete för Indienkontoret – en ryggsäck med olösta uppgift er som nu kan börja betas av.

SWEDBANK, SOM EXPANDERAT kraft igt österut i Baltikum och Ryssland under de senaste åren, har rejäla utmaningar på it-sidan. Det handlar om få ut produkterna snabbare på marknaden, att sy sam-man it-systemen i olika länder, att svara upp mot nya högre legala krav (Basel 2 och sepa) och att skapa plattformar för nya aff ärsdrivande tjänster.

– Vi vill helt enkelt ha mer it för pengarna – det är bakgrunden till vår off shoresatsning, säger Johan Gentz, sourcing manager, när vi träff as fem måna-der senare på it-avdelningens huvudkontor på Stora Essing en i Stockholm. En verksamhet som i sig är som ett jätte likt företag med 800 anställda och en omsättning på knappt 2 miljarder kronor.

Banksektorn är känd för att vara försiktig med it-off shoring eft ersom att det är en så aff ärskritisk del av verksamheten. Men Swedbank går i brä-schen för en trend som väntas växa i takt med hår-dare kostnadskrav, och som troligen kommer stär-kas av turbulensen på fi nansmarknaden.

– Vi behåller en stor del av it-arkitektur och design på hemmaplan, medan delar av implementering och tester kommer att skötas i Bangalore. Bland annat kommer vi ta fram vissa tjänster i Internet -banken där, säger Johan Gentz.

ATT OUTSOURCA KRITISKA it-delar ställer förstås stora krav på ordentligt förarbete. Styrprocesser och arbetssätt är extremt noggrant specifi cerade i avtalen med Logica. Allt ska kunna checkas av i minsta detalj. Skulle något gå fel är det lätt att gå bakåt i kedjan och se var det eventuellt har brustit.

– Än så länge har det gått över förväntan. Det har till och med gått bättre än väntat. Jag trodde att det skulle bli mer inkörningsproblem, säger Johan Gentz.Logicas service delivery manager Torbjörn Tal åsen (som till vardags sitter bredvid Johan Gentz på kontoret) nickar instämmande.

– Vi har jobbat fram processbeskrivningen till-sammans och har en väldigt tydlig struktur för vad vi ska göra och hur vi ska leverera det, säger Torbjörn Talåsen.

Som en brygga mellan Indienkontoret och Stora Essingen fi nns en svensk sambandsperson från Swedbank på plats i Bangalore, Christian Edström. Det är via honom de dag liga kontakterna sköts.

SAMTLIGA INDISKA MEDARBETARE har fått en rejäl utbildningsperiod i Stockholm på totalt nio veck-or, varav fem veckors praktik. Utbildningen avslu-tades med en certifi ering av samtliga deltagare.

– De fi ck lära sig relevanta plattformar och sys-tem grundligt. Och inte minst – vi fi ck lära känna varandra, vilket är viktigt nu. Det underlättar iden vardagliga kontakten, säger Johan Gentz.

När Swedbanks it-kontor i Stockholm sätter igång dagens arbete har

deras avdelning i Bangalore redan jobbat halva natten. I somras startade

banken sin offshoring av it-funktioner till Indien. Resultat: betydligt lägre

kostnader, ökad kapacitet – och en dos ökad kulturkunskap.

TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: JENNIFER NEMIE

Swedbank utvecklar system i Bangalore

”MER IT för pengarna”

WM1771_INBLICK_1_09.indd 10 09-02-12 10.14.50

11INBLICK 1–09

All kommunikation med kontoret i Bangalore sker på engelska. Det var en del synpunkter i bör-jan an gående detta, men eft erhand har det gått bättre och bättre.

– Det fi nns ett initialt motstånd att skriva på engelska, men eft er ett tag märker medarbetare att det inte är så svårt. Det är en barriär som de kom-mer över, säger Johan Gentz som har mångårig erfarenhet från det helt engelskspråkiga Ericsson.

EN ANNAN INTERN FRÅGA som Johan Gentz lyft er fram är kommunikation.

– Många blev oroliga för sina jobb. Fast det handlar inte om att vi säger upp folk, utan vi växlar över från dyra till billigare konsultinsatser. Det är viktigt att vara tydlig med kommunikationen i en omställningsprocess som den här.

Swedbank började utreda förutsättningarna för off shoring under 2006, och sände ut en Request for Information våren 2007 till ett 30-tal leverantö-rer för att skanna av mark naden. Den långa och ganska krävande upphandlingsrundan avslutades med ett avtal med Logica i februari 2008.

– Prisbilden och innehållsbeskrivningen var bra. Och sedan har ju Logica en stor representation i Sve-rige, förklarar Johan Gentz företagets partnerval.

Och så fi nns Logicas blended-koncept.– Ja, det hade inte fungerat med gamla wm-data.

Vi har ju 4 000 medarbetare i Indien samtidigt med vår lokala närvaro här hemma. Det är tack vare Logica, säger Torbjörn Talåsen.

Vad tjänar då Swedbank på denna aff är?

– Att få ned kostnaderna är huvudargumentet. Men det handlar även om kapacitet och fl exibilitet – att kunna skala upp och ned verksamheten i takt med marknadens krav.

– Vi måste både kunna gasa och bromsa, säger Johan Gentz och plockar fram en rolig bild från invigningsceremonin i somras där Swedbanks och Logicas ansvariga samlats för en gruppbild. Johan står centralt, fi nt smyckad på indiskt maner.

Off shoring handlar inte bara om aff ärer – det är ju ett stycke spännande kulturöverföring också; icke att förglömma.

SWEDBANK

Totalt 9 miljoner privatkunder och

cirka 500 000 företagskunder

952 kontor i sex länder, varav cirka

hälften i Sverige

Balansomslutning: 1 608 miljarder kr.

Antal anställda: ca 23 000.

TRE TIPS FÖR EN LYCKAD OFFSHORE-AFFÄR FRÅN JOHAN GENTZ, SWEDBANK

1 VAR TYDLIG MED kommunikationen internt så det inte uppstår onödig oro. Vi började informera vår per-sonal redan när vi genomförde för-studierna.

2 LÄGG NED MYCKET energi på att ta fram ett heltäckande, grundligt avtal. Det är väldigt bra att luta sig mot om det skulle uppstå tolknings-tvister.

3 SE TILL ATT FÖRBEREDA er noggrant innan skarpt läge, till exempel när det gäller kompetensöverföring, uppbyggnad av infrastruktur och arbetsprocesser. Vi hade en över-gångsperiod på fem månader där vi grundlade alla dessa delar.

Swedbanks sourcing manager Johan Gentz (närmast) och Torbjörn Talåsen från Logica.

WM1771_INBLICK_1_09.indd 11 09-02-12 10.14.50

12 INBLICK 1–09

NOTISER I framkant

Tio-i-topp på Google 2008

1 YouTube

2 Lyrics

3 Free

4 Blocket

5 Eniro

6 Tv

7 Göteborg

8 Lexikon 9 Google

10 Aftonbladet

Google har undersökt de populäraste sökningarna i Sverige. Göteborg intar en intressant 7:e plats

En årsbok för nördar och nyfi knaVI LEVER I EN DIGITAL VÄRLD, och tryckta medier får kämpa hårt för sin existens i många samman-hang. Men en skrift som lever vidare i all välmåga är klassikern Statistisk årsbok: 703 sidor matiga fakta för alla statistiknördar från Statistiska Centralbyrån (SCB). Faktum är att skriften ger en väl-digt bra överblick, även jämfört med SCB:s strålande webbsajt.

Vi klipper några färska fakta i senaste upplagan, som gäller 2007: Drygt 45 400 personer fl yttade från Sverige – faktiskt den högsta siffran sedan 1892. Svenskarna skickade 418 miljarder sms. De svenska biblioteken lånade ut drygt 61 miljoner böcker. Vi körde totalt 6,6 miljarder mil i våra personbilar, motsvarande 227 resor till solen tur och retur.

D Läs mer på www.scb.se

+= SANTPåven tar hjälp av YouTubeI DAGENS MEDIEBRUS räcker det inte med Guds ord för att nå fram. Även kyrkan måste ta till sig de nya mediekanalerna. Nyligen invigde Vatika-nen en ny kanal på YouTube med 180 mil joner potentiella tittare varje dag. Här kan vi dagli-gen följa alla påvens utspel och nya predikning-ar. I slutet av januari fanns till exempel ett klipp med rubriken: ”Internet – a new way to speak of God”. Drygt 57 000 hade tittat; ingen hade kommenterat.

D Kolla själv på: www.youtube.com/vatican

DEN SOM HAR TON-ÅRSBARN vet att hem-makylen länsas snabbt, även varor som man inte vill ska försvinna direkt. Nu fi nns en smart lösning. Med hjälp av den talande läsk-burken Fridge Recorder fi nns ett nytt intressant sätt att berätta vad som är okej att röra i kylen. Eller kanske för att skrämma svärmor.

Metoden är enkel: spela in ett meddelande, stoppa in burken – och nästa gång någon öppnar dörren sätter med-delandet igång, eftersom burken reagerar på ljus.

D Läs mer på www.smartasaker.se

Läskburken som skrämmer

svärmor

Träningsläger för nätentreprenörerSTOPPA IN 90 WEBBENTREPRENÖRER tillsammans i ett dygn med ett enda uppdrag: skapa nya affärs-idéer på Internet.

Det var tanken med 24 Hour Business Camp, som gick av stapeln i mitten av januari på japan-ska konferensanläggningen Yasuragi Hasselud-den. Deltagarna delades in i 52 lag, och iklädda tra-ditionella japanska morgonrockar tog de sig an uppgiften på stort allvar

Efter ett dygn fanns gott om färska affärsidéer, till exempel nya sätt att titta på tv på nätet, att be-ställa biljetter, hitta jobb eller medarbetare eller få tips på roliga aktiviteter för barnen.

D Kolla in idéerna på: www.24hourbusinesscamp.com

Mikrobloggarna rör om i politikenNÄR BARACK OBAMA använde Twitter.com under valspurten kom den så kallade mikrobloggen i fokus. Under terroristattentatet i Bombay i höstas kom också en stor del av informationen från mik-robloggar.

På mikrobloggen skriver användaren högst 140 tecken och svarar på en grundläggande fråga: Vad gör du just nu? Det är alltså inga längre resone-mang som kan föras, utan det handlar mer om att kunna följa vänner och/eller intressanta personer eller viktiga skeenden och utbyta tankar och idéer. Enligt nätanalytikern Hans Kullin kommer mikro-bloggen att spela en viktig roll i den svenska val-rörelsen 2010. Kanske är det därför som de fl esta riksdagspartier har hakat på trenden.

WM1771_INBLICK_1_09.indd 12 09-02-12 10.14.51

13INBLICK 1–09

SKAPAR AFFÄRER i en hotfull värld D

Åke Svensson, vd på Saab

Från Jas Gripen till kärnkraftsövervakning. Saabs produkter spänner över ett brett spek-trum. Koncernchefen Åke Svensson berättar om ett företag i ständig utveckling, om för-utsättningarna för Jas Gripen efter Norge-affären och vikten av ett effektivt it-stöd.

TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: ANDREAS LUNDBERG

PORTRÄTTET Åke Svensson

WM1771_INBLICK_1_09.indd 13 09-02-12 10.14.54

14 INBLICK 1–09

EGENTLIGEN VILLE HAN bli läkare, men han hade inte ”riktigt 5,0 men nästan” så det blev teknik istället hemma på högsko-lan i Linköping. Eft er sommar- och exjobb på stadens stora ingenjörsföretag blev första jobbet eft er skolan givetvis Saab, som utprovningsingenjör.

– Vi testade missiler och byggde testinstrument. Det var spännande. ”Här blir jag väl kvar i tio år”, tänkte jag, säger Åke Svensson.

Idag, 33 år senare, är han vd för runt 14 000 medarbetare och ansvarig för en industri som på något sätt är integrerad med stora delar av Sveriges utveckling: fl ygplan, bilar, mobil-telefonisystem. Det är mycket som härstammar från Saabs militära teknologi.

– Jag är väldigt stolt över att jobba på Saab, det vi gör på-verkar ju hela landet i någon mening, säger Åke Svensson när vi ses i företagets huvudkontor i centrala Stockholm, prak-tiskt beläget precis ovanför centralstationen.

DE FLESTA FÖRKNIPPAR nog Saab med Gripen eller vapen-produkter (eller bilmärket såklart). Men verksamheten har en oerhörd bredd. Den samhällsekonomiska utvecklingen har påverkat Saab i allra högsta grad.

För 30 år sedan fanns i princip en beställare (svenska staten) och ett antal militära produkter. Idag är det väldigt många beställare, varav nästan 70 procent är utländska, och en rad civila produkter/lösningar.

– Vi har gjort en stor förfl yttning i takt med den makro-politiska utvecklingen. Vi rör oss från att försvara gränser till att skydda fl öden. Hoten ser annorlunda ut idag, säger Åke Svensson.

Poängen är att den militära teknologin är fl exibel och an-vän dningsbar inom en rad områden. Övervakning av fl yg-platser, hamnar och kärnkraft verk till exempel; centrala noder i samhällssystemet. Skydd av civil infrastruktur är en marknad som är värd cirka 150 miljarder kronor per år och som årligen växer med runt 10 procent, och här har Saab många aff ärer att hämta hem.

– Nyligen installerade vi övervakningssystem i Ringhals och Oskarshamn. Vi har kopplat ihop sensorer för övervak-ning och väktarna har handdatorer som stöd, säger Åke Svens-son och berättar om det så kallade asymmetriska hotet idag.

Det började med Berlinmurens fall och kalla krigets slut. Eft er det har nya, mer oåtkomliga faror dykt upp – ökad ter-rorism till exempel.

– Våra omvärldsanalytiker försöker läsa av situationen och utveckla produkter i takt med utvecklingen. Vårt erbjudande är mycket bredare idag, mer inriktat mot samhällssäkerhet. Men gränsen mellan samhällssäkerhet och försvar kan ju vara fl ytande.


Tillgänglig och målmedveten – så beskriver Åke Svensson sina chefsegenskaper.

WM1771_INBLICK_1_09.indd 14 09-02-12 10.27.31

15INBLICK 1–09

UNDER HÖSTEN HAR SAAB hamnat i mediefokus eft er den misslyckade Norgeaff ären. Gripen var ett av två plan som var kvar i den norska upphandlingen av nya stridsplan, och Saab hade investerat många miljoner och mantimmar i denna upp-handling.

I slutet av november kom beskedet från Norge: ”Gripen har för dålig kapacitet för våra behov och är för dyrt”, sa nor-ske statsministern Jens Stoltenberg och valet föll i stället på amerikanska f35, Joint Strike Fighter.

– Vi får respektera deras beslut, men vi förstår inte hur de kommit fram till sina slutsatser. En del av underlaget är hem-ligt så det har vi inte fått ta del av, men när det gäller kostnader så har de ju utgått från helt andra siff ror än i vårt underlag.

En sur aff är. Men Saab har fl era off erter ute just nu: Brasi-lien, Indien, Schweiz, Danmark och ett par länder i gamla Östeuropa. (Sedan tidigare har bland annat Sydafrika och Th ailand köpt in Gripen, och Ungern och Tjeckien hyr fl yg-plan via Försvarets materielverk.)

ATT LÄGGA OFFERTER för stridsfl ygplan är dock en komplice-rad historia. Ett fl ygplansköp ställer krav på motköp och/eller omfattande industriella samarbeten, liksom täta för-handlingar ända upp på regeringsnivå. Ledtiderna är minst 3–4 år, ibland upp till 10 år.

Det gäller att ha tålamod, men Åke ser positivt på utveck-lingen:

– Vi har moderniserat och Natoanpassat Gripen, så jag tror att vi har goda förutsättningar att vinna någon av dessa aff ä-rer, säger Åke Svensson och lyser upp lite extra när han börjar berätta om de tekniska fi nesserna med Gripen.

– Klassiska plan bygger på stabilitet , men Gripen är insta-bilt i sin aerodynamiska utformning vilket gör att det är snab-

bare, mer fl exibelt när den svänger. Det är det elektroniska systemet som stabiliserar planet.

– Svenska regeringen var modig när de satsade på Gripen 1982. Vi hoppade över en generation, de datorer som fanns räckte inte till – vi satt ju med abc 80. Men vi räknade med att datatekniken skulle utvecklas kraft igt, och så blev det också. Det är ganska imponerande – det är vi och supermakterna som har utvecklat plan av den här kvaliteten, säger Åke Svensson.

GRIPEN STYRS AV avancerad datateknologi. Vid ingången på huvudkontoret hänger en skylt med utmärkelsen ”Årets it-företag 2006”, just för Gripenteknologin. Man skulle kunna karaktärisera Saab som ett avancerat it-företag i någon mån – it-lösningar är en gemensam nämnare för de fl esta av före-tagets produkter.

Men när det gäller it-systemen i verksamheten så överlåter man denna till andra aktörer, bland annat Logica.

– Vi koncentrerar oss på it-systemen i våra produkter, så kan andra sköta våra verksamhetssystem och infrastruktur. De kan hantera det bättre, de är ju specialister på det.

Saabs interna utmaning på it-sidan är att bygga samman alla system till ett gemensamt, att samordna applikationerna så långt det går.

ÅKE SVENSSON

ÅLDER: 56 år.

FAMILJ: Gift med Helena. Tre egna barn

och två bonusbarn.

BOR: I Vasastan

PÅ NATTDUKSBORDET: Svenska Dagbladets

korsord, läsglasögon och en penna.

GÖR PÅ NÄTET: Googlar, mailar

TEKNISK FAVORITPRYL: GPS:en i bilen,

lite impad av Apples iPhone.

D

»Vi rör oss från att försvara gränser till att skydda fl öden. Hoten ser annorlunda ut idag. «

Självklart fi nns Gripen på slipsnålen också.

WM1771_INBLICK_1_09.indd 15 09-02-12 10.14.59

16 INBLICK 1–09

Eft er köpet av Celsius år 2000 består Saab av en mängd olika verksamheter och system – och en av Åkes huvudpriorite-ringar är att foga samman detta till ”ett Saab”. Dels av mark-nadsskäl , dels av kostnadsskäl – under de närmaste åren ska Saab spara 1,5 miljarder, och här kan eff ektiva, integrerade it-system spela en viktig roll.

IT-UTVECKLINGEN JA, den har gått framåt sedan Åke Svensson fi ck sitt första jobb på företaget.

– Då, i mitten av 70-talet, skrev jag för hand på rutat pap-per och lämnade till en sekreterare som sedan skrev ut. Eft er två dagar fi ck jag en kopia, skrattar han.

Men Saab hade dock stordatorer (ungefär lika stora som ett rum eller två) som gjorde avancerade uträkningar kring fl ygprestanda.

– Den kunde stå och tugga över natten över nån komplice-rad aerodynamisk uträkning.

Sedan exploderade allt med pc:ns intåg på 80-talet, även om de inte var ihopkopplade på den tiden.

Åke Svensson har gjort en rejäl klättring sedan han började som utprovningsingenjör 1976. Karriären har gått via olika gruppchefsposter tills han 1998 tog steget upp som chef för aff ärsområdet Framtida produkter och däreft er tog över chefs-jobbet för Saab i Linköping år 2000 (eft er köpet av Celsius).

– Saab är en så pass stor arbetsgivare i Linköping, så det kändes ju väldigt speciellt för mig som är uppvuxen där, säger Åke Svensson

Tre år senare ringde dåvarande styrelseordföranden Anders Scharp och undrade om han ville bli koncernchef.

– Det var väldigt spännande, men jag kände också en stor ödmjukhet. Jag hade ju ingen erfarenhet av ett sådant här jobb förut. Men det har ju gått ganska bra ändå.

Som chef – hur är han?– Tillgänglig och målmedveten. Jag blir irriterad om vi inte

kan uppfylla saker som vi lovat. Som ingenjör är Åke Svensson engagerad i sina produkter;

ekonomi och balansräkning har han lärt sig eft erhand, men teknikintresset verkar djupt rotat. Saab satsar tillsammans med sina kunder drygt 4,5 miljarder kronor (cirka 20 procent av omsättningen) i spetsteknologisk forskning varje år, och det genererar många fascinerande resultat.

– Saab är ett så oerhört spännande företag. Var man än ham-nar, vem man än träff ar så håller de på med världsunika saker.

TROTS SIN MAKTPOSITION är Åke Svensson kanske lite av en doldis i näringslivet. Men hans privatliv kom i fokus när han blev tillsammans med sin tidigare informationsdirektör för

några år sedan, förra Aktuelltchefen Helena Stålnert. Det ledde till att hon sedermera fi ck söka nytt jobb (informations-direktör på ssab). Paret är nu gift a och tillbringar en stor del av tiden i sitt sörmländska torp.

– Jag bygger lite där, det är kul. Åker in till Clas Ohlson nån gång. Och spelar golf, handicap 13.

Barnen är utvuxna och har egna karriärer. Två stycken job-bar med musik, en följer i pappans ingenjörsspår.

Allt medan Åke Svensson stretar vidare på Saab. Och han har inte tröttnat eft er 33 år.

– Nej, absolut inte. Det fi nns hela tiden nya utmaningar här. Det är det som är så kul med det här företaget.


» Var man än hamnar på Saab, vem man än träffar så håller de på med världsunika saker. «

D

Trots många år på toppen är Åke Svensson lite av en doldis i näringslivet.

WM1771_INBLICK_1_09.indd 16 09-02-12 10.15.00

CARREFOURS FÖRSTA VARUHUS invigdes 1963 i Sainte Geneviève-des-Bois och bestod av 2 500 kvadratmeter att shoppa på och 400 parke-ringsplatser att ställa bilen på. Konceptet att ha ”allt under ett tak” där kunderna själva plockade bland varorna var nytt och blev snabbt en succé. Framgångsreceptet exporterades och 45 år senare är Carrefour världens nionde största arbetsgivare med runt 15 000 aff ärer. Aff ärerna fi nns i fl era storlekar: från jourbutiker och snabbköp till så kallade hyper-markets på 4 000–20 000 kvadratmeter och runt hela 80 000 varor.

Drygt tusen av dessa hypermarkets ligger i Frankrike och det är här Logica kommer in i bilden. Tidigare har Carrefours egen personal och externa konsulter skött och underhållit butikernas datasystem bestående av mer än 150 applikationer. Som ett led i att fokusera kraft på koncer-nens nya motto från 2005 – ”bättre, snabbare och billigare” – beslutade Carrefour i december 2006 att outsourca det franska informationssys-temet för samtliga dessa aff ärer.

CARREFOUR SÖKTE EN PARTNER som kunde leverera fl era olika tjänster för att underhålla datasystemet. I uppdraget ingick också en dygnet runt-öppen telefonservice. Valet föll på Logica, vilket inte är helt över-raskande. Under dess tidigare namn Unilog hade franska Logica redan skött Carrefours support under fl era år med gott resultat. När Unilog blev en del av Logica, med dess globala resurser, kunde de också sköta förvaltningen av Carrefours applikationer. Franska Logicas team hade arbetat tillsammans med Carrefour i nästan åtta år vid tidpunkten för beslutet.

– Projektet är resultatet av en relation byggd på tillit som vi har haft med Carrefour i fl era år. Det visar vår förmåga att eff ektivt kunna ta över vår kunds it-system till en låg kostnad, tack vare vår blended delivery-modell, förklarar Patrick Guimbal, vd för Logica i Frankrike.

IDAG SKÖTER LOGICA Carrefours datasystem samt ansvarar för utveck-ling av de befi ntliga systemen. Detta görs med resurser från fl era håll. Logicas team i Frankrike arbetar tätt tillsammans med företagets team i Marocko. Genom att blanda inhemska och utländska resurser – 45 pro-cent kommer från Nordafrika – kunde Carrefour göra stora besparingar redan i inledningsskedet av samarbetet.

Utöver uppdelningen av resurserna geografi skt innebar outsourcingen en annan uppdelning av resurser. 42 medarbetare från franska Carrefour bytte nämligen arbetsgivare och anslöt till Logicas team i Frankrike.

– Alla medarbetare blev väl integrerade med Logicas team och hur de arbe tar. Det har visat sig vara framgångsrikt för såväl Logica som Carre-four, berättar Lydie Texier, Global Account Manager för Carrefour på Logica.

De 42 tidigare Carrefouranställda har nu fått nya karriärmöjligheter hos Logica. Samtidigt har Logicas olika team förstärkts med 42 exper-ter på just Carrefour. Vilket, när cirkeln sluts, gynnar Carrefour – en ”win-win-situation”, enligt Lydie Texier.

De fi nns också en till vinnare, eller nästan 10 miljoner till, nämli-gen de franska kunder som har ett Carrefourkort.

HENRIK EMILSSON

CARREFOUR –smidig it-drift via LogicaBättre, snabbare och billigare. Det är franska detaljist jätten Carrefours

motto. Som ett led i detta outsourcade Carrefour it-driften till Logica.

LOGICA Worldwide

En av Carrefours 15 000 affärer.

17INBLICK 1–09

WM1771_INBLICK_1_09.indd 17 09-02-12 10.15.01

18 INBLICK 1–09

TEXT: JOHAN WICKSTRÖM ILLUSTRATION: ROBERT HILMERSSON

Outsourcing NU KOMMER ANDRA VÅGEN

I FOKUS Outsourcing

WM1771_INBLICK_1_09.indd 18 09-02-12 10.15.02

19INBLICK 1–09

EGENTLIGEN ÄR DET JU rätt självklart: varje företag ska satsa på det som man är bäst på. För drygt 20 år sedan var tankegångarna annorlunda. Minns till exempel Volvos köp av diverse livsmedelsföretag under 80-talet – ganska långt från kärnverksam-heten.

Men den långsiktiga trenden i alla branscher är ändå den motsatta: att lägga ut kringverksamhet på underleverantörer – antingen det handlar om bokföring, tillverkning eller it-system.

I många industribranscher är outsourcing var-dagsmat. Ökad internationalisering, kortare ledti-

der på marknaden, större krav på fl exibilitet och nya tekniska system driver på utvecklingen.

Inom it-branschen har outsourcingtrenden för-stärkts de senaste tio åren, även om utvecklingen började så smått redan på stordatortiden under 60- och 70-talet.

I TAKT MED ATT IT-TJÄNSTER som lagring, server-kapacitet, kommunikation blir mer standardiserade blir det desto enklare att lägga ut på under leveran-törer. Många stora organisationer och företag är inne på andra eller tredje upphandlingsrundan när det gäller tjänster kring infrastruktur. Men även applikationsförvaltning och systemut veck ling out-sourcas nu i allt högre grad.

– Det är svårt att bygga en egen fullt konkurrens-

Finanskrisen har skakat om alla branscher rejält. Nu är det fokus på

kostnadseffektiviseringar, och för it-avdelningarna har outsourcing

blivit ett allt hetare alternativ för att klara utmaningen. Men det

handlar inte bara om pris. Flexibilitet, kapacitet och miljö är andra

viktiga argument för outsourcingvågen.

D

WM1771_INBLICK_1_09.indd 19 09-02-12 10.15.05

20 INBLICK 1–09

kraft ig it-organisation, om man till exempel ska ha specialistkunskap inom applikationsdrift , Java eller sap. Det är ju ändå inte core business, säger Markus Närenbäck, Business Developer på Logica.

Höstens turbulenta fi nansmarknad har gjort att intresset för outsourcing har ökat kraft igt, från en redan relativt hög nivå. Dialogen med kunderna har varit intensivare än någonsin på Logica, som är störst i Sverige på outsourcing inom it.

– I framför allt industri- och fi nanssektorn är många bolag tvingade att se över sina it-budgetar. Och att outsourca är ett av de smidigaste sätten att få ner kostnaderna utan att tappa i kvalitet. Det handlar inte bara om eff ektiv förvaltning, utan det är även ett bra sätt att förbättra och modernisera sin

it-miljö, säger Markus Närenbäck och nämner ett stort industriföretag som han nyligen pratat med:

– De hade fått kraft igt ökade rapport-krav – och hade en lång åtgärdslista sedan tidigare – och samtidigt nedskurna bud-getar. Så it-chefen var hårt pressad. Men vi på Logica är väldigt väl rustade för att möta den här typen av utmaningar, det är ju vår kärnverksamhet.

OUTSOURCINGENS STORA FÖRDEL i låg-konjunktur är kostnaden – att få ner pri-serna för it-tjänsterna.

Men det fi nns ytterligare tunga argument som talar för outsourcingen

Kapacitet – att kunna skala upp och skala ned verksamhet i takt med marknadens utveckling och därigenom gå från fasta till rörliga kostnader. Kvalitet – it-leverantörens spetskompetens förs med automatik över på de outsourcade tjänsterna och därigenom höjs kvaliteten på verksamheten.Men ytterligare ett argument har dykt upp under

senaste året: miljöfrågan. Genom att arbeta struk-turerat med it-frågorna kan även utsläppen minska.

– Flera kunder eft erfrågar miljöredovisning och för vissa har vi åtaganden om att minska utsläppen under outsourcingperioden, säger Markus Nären-bäck som även berättar att Logica satt upp en proto typ på en datahall som bara drar en bråkdel energi jämfört med traditionella installationer.

Hur ser då outsourcingmarknaden ut i sin helhet?För att få svar på detta besöker vi Equaterra, som

är ett slags sourcingmäklare med verksamhet över hela världen och med sitt nordiska dotterbolag på Strandvägen i centrala Stockholm. Eft ersom out-sourcinguppdragen är så omfattande och kom-plexa hjälper Equaterra sina kunder att nysta upp vad som ska göras och hur organisationen sätter upp tydliga mål. Och de gör även regelbundna undersökningar för att ta tempen på marknaden.

Equaterras Sverigechef Carl-Henrik Hallström tar fram sin bärbara dator och visar kurvorna

för den traditionella indelningen: Infra structure Mana gement (im), Appli ca tion Management (am) och bpo (Business Process Out -sourcing).Alla kurvor pekar snett uppåt.

– Vi ser en ökning med cirka 10 procent per år fram till 2012. Det fi nns inga tecken på att det skulle avta. Allra minst nu när alla företag ser över sina kostnader, säger Carl-Henrik Hallström och ritar upp den allmänna trenden i världen.

– Outsourcingtrend erna börjar alltid i usa som dominerar, går sedan vidare till Storbritannien och däreft er har vi två streck in; det ena till Bene lux länderna och det andra till Norden.

En tydlig trend nu är företagen eft erfrågar allt-mer tjänste- eller funktionsbaserade åtaganden, till skillnad från ren teknologi.

I Norden fi nns många aff ärer att hämta. Enligt Equaterra kommer 48 procent av företagen öka sin outsorcingandel under kommande år.

– Den leverantör som diff erentiera sitt erbjudande har jättemöjligheter att ta hem uppdrag nu, kon -staterar Carl-Henrik Hallström.

Och de organisationer som funderar på att out-sourca – vilka råd kan du ge dem?

– Se till att defi niera utmaningen noggrant och ta fram mät bara mål som går att följa upp.

ÄVEN ANALYSFÖRETAGET IDC instämmer i den över-gripande trenden mot ökad outsourcing.

– Det är ju betydligt mer fokus på kostnadseff ek-tivitet nu och det gynnar outsourcingen. Nice-to-have-projekt riskerar att läggas på is nu. Många före tag vill minska balansräkningen och dra ned på fasta kostnader, säger Staff an Söderman, analytiker på idc.

– Infrastrukturmarknaden är ganska mogen och växer inte så mycket, men den är störst i kronor och ören. Men vi bedömer att outsourcing av applika-tionsförvaltningen ökar mest.

» I framför allt industri- och fi nanssektorn är många bolag tvingade att se över sina it-budgetar. Och att outsourca är ett av de smidigaste sätten att få ner kostnaderna utan att tappa i kvalitet. «

MARKUS NÄRENBÄCK, BUSINESS DEVELOPER, LOGICA

D

Carl Henrik Hallström, Sverigechef, Equaterra.

I FOKUS Outsourcing

FLEXIBEL MODELL

Logica satsar hårt på sin så kallade blen-

ded delivery-modell, det vill säga out-

sourcing av utvalda delar till lågkostnads-

länder, till exempel Indien eller Marocko,

medan vissa bitar är kvar på hemmaplan.

– Offshoring har blivit allt viktigare i alla

våra större affärer. De stora globala kun-

derna efterfrågar det, för att vi ska kunna

få fram de mest kostnadseffektiva lösning-

arna. Och vi kan ju anpassa leveranserna

helt efter kundens önskemål. Till exempel

50% Indien/50 % Sverige eller 70/30 och

skruva om det allteftersom samarbetet

utvecklas, säger Markus Närenbäck, Busi-

ness Developer på Logica.

– Logicas konkurrensfördel är vår lokala

närvaro så att vi kan överbrygga de kultu-

rella och språkliga barriärerna, säger Mar-

kus Närenbäck.

D www.logica.se/outsourcing

WM1771_INBLICK_1_09.indd 20 09-02-12 10.15.06

21INBLICK 1–09

idc frågade under hösten 600 nordiska it-chefer vilka drivkraft er för outsourcing var och fi ck föl-jande svar: 1. Ökad eff ektivitet. 2. Minskade kost-nader. 3. Ökad fl exibilitet.

Den besparing företagen gör i och med outsour-cingen används i större utsträckning till nya inno-vationer, enligt Staff an Söderman.

Därtill har off shoretrenden ökat, alltså att lägga outsourcing i lågkostnadsländer.

– Många kunder vill ha integrerade leveranser i fl er länder. Då räcker det inte med ett land för att serva alla - då kan det till exempel behövas en ser-vice desk som klarar fl era tidszoner. En global leve-ransmodell är en förutsättning för att klara de stora aff ärerna, konstaterar Staff an Söderman.

DET ÄR INTE BARA it-systemen som outsourcas. Det som kommer mer och mer är också bpo – Business process outsourcing , det vill säga hela aff ärsproces-ser, till exempel lönehantering, ekonomitjänster eller kundtjänst, på en underleverantör.

– bpo-marknaden är ganska omogen i Sverige än jämfört med i Storbritannien till exempel. Men den kommer också öka under kommande år, säger Carl Henrik Hallström.

Men i dessa outsourcingtider – vad blir det då kvar av den klassiska it-avdelningen?

I tidningen cio Sweden intervjuades nyligen den kontroversiella it-forskaren Nicholas Carr, och hans spådomar är tuff a:

”I takt med att Internet växt fram, nätverken bli-vit ständigt närvarande och datorerna oändligt kraft fulla har stordrift sfördelarna inom it gått från att mjukvara kan kopieras i all oändlighet till att skära bort it-avdelningen helt.”

Det kanske låter drastiskt, men mycket talar för att de interna it-avdelningarna kommer att krympa successivt.

– Det här är en trend, helt klart, säger Markus Närenbäck. Allt fl er funktioner kommer att out-sourcas. Men det som alltid kommer att vara kvar är den strategiska it-delen, som ser till att it-syste-men utvecklar företagets aff ärer eller uppnår verk-samhetens mål. Det kommer alltid att tillhöra kärnverksamheten.

Andel företag som outsourcar it- eller BPO-processer

Nej, men planerar att göra det, 6%

Ja, 82%

Nej, 13%

Drivkrafter för outsourcing

Ökad kvalitet, 20%

Kompetens, 27%

Kostnadsbesparingar, 37%

Finansiell flexibilitet, 9%

Källa: Outsourcing 2008, Equaterra

Siffrorna baseras på sourcingföretaget Equaterras undersök-ning från våren 2008 med 200 större nordiska företag och orga-nisationer. Equaterra publicerar en ny undersökning under våren 2009, men Sverigechefen Carl-Henrik Hallström bedömer inte att det blir några större förändringar i ovanstående siffror.

– Troligen har antalet företag som vill outsourca ökat ytterligare några snäpp, och kostnadsbesparingar har blivit ännu viktigare som drivkraft för företagen. Men i övrigt tror jag resultaten blir ganska likartade, säger han.

Outsourcingplaner

OUTSOURCINGFAKTA – NORDEN

Vi kommer säkert att outsourca mer 10 %

Vi kommer troligen outsourca mer 38%

Inga förändringar 34%

Vi kommer outsourca mindre 8%

Vi kan inte uttala oss säkert 10%

Allmän kundnöjdhet

Logica 67%

Ergo Group 67%

Capgemini 64%

Fujitsu-Services 63%

TeliaSonera 63%

WM1771_INBLICK_1_09.indd 21 09-02-12 10.15.07

INBLICK 1–09

NÄR KONJUNKTUREN VÄNDER neråt blir it:s roll än viktigare för att reducera kostnader och eff ektivisera verksamheterna. För sjätte året i rad har tidningen CIO intervjuat svenska it-chefer, närmare bestämt 109 personer med en stor spännvid i sina it-budgetar – från några miljoner till mångmiljardbelopp. Intervjuerna gjordes i november 2008, när fi nanskrisen på-gått ett tag, men siff rorna bör ändå tas med en nypa salt även om de ändå ger en indikation på hur it-strategierna ser ut för 2009.

Resultatet från enkäten visar att 43 procent av företagen/organisationerna kommer att öka sin it-budget under 2009, medan 40 procent bedömer att den hamnar på samma nivå. Vi-dare har knappt 60 procent outsourcat delar av sin it-organisation, det gäller främst it-drift , systemutveckling och helpdesk.

NÄR DET GÄLLER it:s infl ytande på aff ärsverk-samheten 2009 står ”reducerade kostnader” som nummer ett (se lista intill). Även intresset för grön it har ökat under det senaste året – 28 procent av de tillfrågade uppger att de har en strategi för grön it, vilket är en fördubbling jämfört med året innan.

ANDRA RESULTAT FRÅN STUDIEN:

18 % av företagen överväger outsourcing off shore.

59 % anser att it:s infl ytande över aff ärs-utvecklingen har ökat under senare år. Den viktigaste teknikprioriteringen 2009 blir att integrera och eff ektivisera system och processer.

86 % av it-cheferna är män och 36 % har en lön över 800 000 kronor.

22

CIO-undersökning 2009

It ska kapa kostnadernaAtt reducera kostnader i verksamheten blir huvudfokus för it

visar tidningen CIO:s årliga undersökning bland svenska it-chefer.

TEXT: JOHAN WICKSTRÖM

TRENDER It

It:s infl ytande på den övergripande affärs-verksamheten 2009

1 Reducera kostnader

2 Öka kundnyttan

3 Möjliggöra affärsmässig utveckling/innovation

4 Skapa tillväxt

5 Öka produktiviteten/effektiviteten

Källa: CIO Sweden

Sverige ligger högt på it-rankingenSVERIGE LIGGER I TOPPSKIKTET när det gäller an-vändning av it. Bara USA ligger före, visar en un-dersökning som utförts av Leonard Waverman, ekonomiprofessor vid London Business School, och konsultfi rman LECG.

Studien, som beställts av Nokia, mätte bland annat mobilanvändning, bredbandsutbyggnad, konsumenternas användning och kunskaper samt hur företagens användning och infrastruktur ser ut.

Sverige har en hög nivå inom de fl esta områden, och framför allt på företagssidan har vi kommit långt: bra infrastruktur och anställda som är dukti-ga på att använda alla nya tjänster.

VÄRLDENS BÄSTA IT-NATIONER

1. USA

2. Sverige

3. Danmark

4. Nederländerna

5. Norge

6. Storbritannien

7. Kanada

8. Australien

9. Singapore

10. Japan

Testa din energi-personlighet på nätetÄR DU EN ECO-WARRIOR, en eco-sceptic eller kanske en whiz-kid?

Ja, det är nya begrepp, men de kommer troligen att bli aktuella. Bakgrunden är den omvandling av energimarknaden som pågår i klimatfrågans fot-spår – från fossila bränslen till förnybara och allt mer fokus på energieffektivisering.

Om tio år kommer vi att ha en fl ora av lösningar som stödjer omvandlingen, inbyggda sol- och vindkraftverk i och kring husen, elbilar och smarta energilösningar i hemmen som i realtid säger till hur din energiförbrukning påverkar såväl plånbo-ken som miljön.

Men vilken typ kommer du att utvecklas till på denna nya marknad? Logica har skapat ett energi-spel där du själv kan testa dig och få lite energi-kunskaper på köpet.

D Kolla själv på www.logicaenergyquiz.com

WM1771_INBLICK_1_09.indd 22 09-02-12 10.15.08

23INBLICK 1–09

LOGICA & JAG E.ON

FO

TO

: AN

DR

É D

E L

OIS

TE

D

En snabbfotad SAP-support som kan rycka ut när det behövs och ett samarbete som växlar upp och ned utifrån skiftande behov. Christer Lindström förklarar varför E.ON valde ett sup-portavtal med Logica – igen.

E.ON SIKTAR PÅ ATT VARA en av världens ledande leveran-törer av el och gas. Processerna måste ständigt fi nslipas, inte minst it-stöden för affärsfunktioner. Implementering-en av SAP har varit ett viktigt steg och 2003 klev Logica in som supportpartner för alla SAP-funktioner.

– Logica står för SAP-supporten kring grundläggande af-färsprocesser som exempelvis logistik, fi nans, HR och fak-turering, men även för branschspecifi ka SAP-processer som exempelvis avläsningar och mätningar, förklarar Christer Lindström, applikationsområdesansvarig inom E.ON Sverige.

På Christer Lindströms agenda står att driva en kost -nads effektiv förvaltning av E.ON-koncernens applikatio-ner, men också att hitta innovativa applikationslösningar som servar över en miljon elkunder med rätt information. När något händer – exempelvis störningar i distributionen av el – är informationen än viktigare. Kunderna har ingen lust att vänta i telefonköer eller mötas av en havererad webbplats.

– EN SNABB SUPPORT är extremt viktig i kommunikationen med våra slutkunder. Det är ju vårt varumärke det handlar om. Att Logicas konsulter kan släppa allt de har för händer och rycka ut blixtsnabbt är väldigt värdefullt, säger Chris-ter Lindström och förklarar att supportavtalet även omfat-tar E.ON:s systemstöd och de så kallade superanvändarna.

– Logica står för supporten till en viss nivå. När super-användare hör av sig med mer komplexa frågor får Logica stöd av våra egna systemarkitekter för att lösa problemen.

Men hur ska betalningsmodellen se ut för en support som växlar upp och ned efter behov?

NÄR E.ON UNDER 2008 valde att förlänga avtalet med tre år vreds samarbetet ett varv till. Enligt konceptet ”pay as you go” minimerades de fasta kostnaderna medan de rörliga kostnaderna blev mer fl exibla.

– Vi vill ha tillgång till Logicas support hela tiden, men vi behöver den ju bara när något händer. För att på bästa sätt utnyttja den köpta konsulttiden så använder vi Logicas kon-sulter även för projektledning och systemutveckling i våra

utvecklingsprojekt, säger Christer Lindström och avslutar:– Detta ger oss stor möjlighet att själva påverka kostna-

derna mer. Avtalet har skrivits utifrån en ömsesidig förstå-else som växt fram under många års samarbete.

SOFIA ERIKSSON

NAMN: Christer Lindström. BEFATTNING: Applikations-

områdesansvarig E.ON Sverige. BOR: I Skanör med

hustru och två barn. LOGICA I TRE ORD: Kompetenta,

lyhörda och ”serviceminded”.

23

Blixtsnabb support stärker varumärket

WM1771_INBLICK_1_09.indd 23 09-02-12 10.15.09

INBLICK 1–09

UPPDRAGET Bankgirocentralen

24

BGC outsourcade applikationerna till Logica

Framtidens betalsystemutvecklas i RÖDA ZONENTEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: JENNIFER NEMIE

WM1771_INBLICK_1_09.indd 24 09-02-12 10.15.12

INBLICK 1–09

BANKGIRO CENTRALEN (BGC)

BGC utvecklar och förvaltar produkter

inom betalning, clearing, e-legitimation

och elektronisk faktura.

Via bankgirosystemet levererar BGC

alla typer av in- och utbetalningar mellan

alla banker.

Bankgirot har 650 000 företagskunder,

vilket motsvarar ca 70 procent av alla

svenska företag.

BGC hanterar drygt 620 miljoner

betalningar per år till ett värde av

7 000 mil jarder kronor.

D

Bankgirocentralen (BGC) stod inför en stor utmaning: att fl ytta driften och

utvecklingen av bankgirosystemet till Storbritannien. Samtidigt såg BGC att

behovet av it-kompetens successivt skulle minska i företaget. Lösningen

blev att outsourca applikations förvaltningen och utvecklingen till Logica.

TUSEN BETALNINGAR VARJE MINUT, året runt. Hjärtat i svensk betalningssystem ligger i ett ganska vanligt kon-torshus, ett stenkast från Globen i södra Stockholm. Det är här bgc:s huvudkontor huserar sedan 1989.

– När vi fl yttade hit fyllde vi hela huset – sju våningar upp. Nu har vi bara två våningar kvar, säger Bengt Wal-lén, Contract manager, och visar runt på sjunde våningen med fi n utsikt över Slakthusområdet som breder ut sig runt om huset.

För ett drygt halvår sedan satt bgc:s applikationsut-vecklare här uppe. Nu ekar lokalerna tomma. Några an-teckningar på en whiteboard signalerar om vilken verk-samhet som bedrivits här.

Men hur kan landets ledande betalningssystem banta ned sig så kraft igt?

Vi måste backa bandet 18 månader tillbaka och ge en snabb skiss över betalningsmarknaden. Liksom alla andra branscher präglas denna av internationalisering och stän-dig eff ektivisering. bgc:s kärnverksamhet är en slags pro-cessindustri (runt 5 miljoner transaktioner per dag går ige-nom bgc) där det gäller att få ner transaktionskostnaden. bgc:s kunder och ägare – bankerna – vill ha maxi mal valu-ta för pengarna och, liksom alla andra, sänkta kostnader.

Därför inledde bgc förhandlingar – eft er noggranna

analyser – hösten 2007 med den brittiska motsvarighe-ten VocaLink, om att transaktionerna ska gå via deras dataplattform från 2010.

– VocaLink har en marknad med 62 miljoner invånare och därmed en helt annan volym. Ökade volymer ger sänkta transaktionskostnader. Så enkelt är det, säger Bengt Wallén.

MEN AVTALET MED VOCALINK var startskottet för viss tur-bulens i verksamheten. Grundtanken med avtalet är att fasa ut den gamla plattformen och integrera VocaLinks system. Det medförde – oundvikligt – att en stor del av det befi ntliga förvaltnings- och utvecklingsuppdraget skulle fasas ut på sikt. Och det gjorde att många medarbe-tare på avdelningen började fundera på sin egen framtid, och ett antal sade upp sig för att leta nya karriärvägar.

Det var så outsourcingtanken föddes.– För oss gällde det att säkra kompetensen. Vi behövde

göra något åt den här situationen – och det skulle inte få kosta mer, förklarar Bengt Wallén.

bgc snickrade ihop en utförlig rfp (Request for Pro -posal) där alla krav var uppställda – tidsplaner, tekniska specifi kationer och processer – och skickade ut till ett antal utvalda leverantörer.

För oss gällde det att säkra kompetensen, säger Bengt Wallén, Contract Manager på BGC.

25

WM1771_INBLICK_1_09.indd 25 09-02-12 10.15.15

INBLICK 1–09

– Det är klart att beskedet var överraskande, men det var ändå bra att det gick snabbt, säger Mia Jacobsson angå-ende vårens process och hon får medhåll av kollegan Lennart Björkander.

Lennart hade tänkt att det skulle vara stabilt på bgc. Han hade bara arbetat några år där eft er en lång konsult-karriär, men Lennart menar att det här kanske var det bästa som skulle kunna hända.

– Logica är ju ett företag som vill satsa på oss och här fi nns fl er möjligheter även när bgc-uppdragen blir färre.

För färre uppdrag blir det. Den gamla plattformen ska fasas ut successivt, men samtidigt kommer en hel del ut-vecklingsuppdrag att vara kvar.

Både Lennart och Mia är eniga om att överfl yttningen skedde väldigt professionellt: från första dagen var en per-son på Logica på plats på bgc för att svara på frågor, när fl ytten skedde kom en blombukett hem till dörren, e-post och alla tekniska system fungerade från första stund.

TOTALT CIRKA 90 FÖRVALTNINGSOBJEKT ingår i avtalet. Mia Jacobsson projektleder fyra av dem, bland annat e-legitimationer (pki, public key infrastructure) och elektroniska fakturor. För henne blir det därför regel-bundna besök på Globenkontoret.

– Däremot tänker vi nog ännu mer på tidsåtgången i varje uppdrag. Tidsaspekten är tydligare när vi jobbar på Logica.

Lennart utför i princip samma arbete som tidigare, det vill säga förvaltningen av den befi ntliga plattformen.

– Jag har dygnet-runt-jour var sjätte vecka. Händer det nåt måste jag agera direkt – antingen hemifrån eller så åker jag in hit till kontoret.

På sikt ska även hela pki-förvaltningen fl ytta hit – den är fortfarande belägen i bgc:s lokaler av säkerhetsskäl.

– Då kommer vi att bygga en ny zon, en red-red-red zone, säger Mia, som för dagen är iklädd röd koft a lik-som Lennart, vilket synkar fi nt med den röda zonen.

Det blir en fi n röd bild vid röda zon-skylten innan vi åker vidare. Tillbaka i Globenområdet.

Hur har då erfarenheterna varit? Fungerar allt som det ska?

– Ja, vi är väldigt nöjda hittills. Det enda som vi be-hövt göra är att förtydliga avtalet på vissa håll. Det är

I andra avtalsrundan valdes ett par av dessa ut till slutför-handlingar. Eft er en väldigt snabb och intensiv avtals-runda skrevs avtalet med Logica under i mitten av febru-ari. Den 1 mars gick 50 medarbetare över till Logica.

Varför Logica?– Eff ektiva processer, pris och deras långa erfarenhet,

säger Bengt Wallén.Men hur kan man outsourca sådana här aff ärskritiska

pro cesser?– Det är så processtyrt och avtalet är väldigt noggrant

reglerat när det gäller vad som ska levereras, säger Bengt. Under våren 2008 gick fl yttlassen för medarbetarna

från bgc till Logicas huvudkontor i Nacka Strand.Vi beger oss dit för att se hur verksamheten fungerar i

praktiken. Det första vi kan konstatera är att säkerheten är minutiös. Först möts vi av en red zone-skylt med tydliga begränsningar. Här inne i det så kallade Application center förvaltar Logica it-systemen för fl era stora svenska företag, till exempel Försvarets Materielverk och Apoteket.

MEN BGC HAR FÅTT YTTERLIGARE en säkerhetsspärr: red-red zone.

– Ni får bara fotografera här framför, inte gå in, säger Mia Jacobssson, förvaltningsledare och tidigare bgc-are.

Bakom glasdörren skymtar vi normal kontorsmiljö med storslagen utsikt: stora Finlandsfärjor som sakta gli-der förbi.

UPPDRAGET Bankgirocentralen

Tre outsourcingtips från Bengt Wallén

1 DEFINIERA VILKET OMRÅDE ni vill outsourca på ett tydligt sätt. Det är viktigt med av-gränsningar för att inte upp-draget ska ”fl yta ut”.

2 VAD ÄR MÅLET med outsour-cingen? Hitta konkreta mät-bara mål som går att följa upp löpande.

3 SKRIV AVTALET SÅ TYDLIGT och detaljerat som möjligt för att undvika tolkningsproblem.

» Jag har dygnet-runt-jour var sjätte vecka. Händer det nåt måste jag agera direkt. «

LENNART BJÖRKANDER, LOGICA

”VI ÄR BÄST I KLASSEN”

LÅNGA RELATIONER och kontinuitet med stora volymer. Det är det Logica strävar efter, berättar Richard Larsson, projektansvarig från Logica för BGC-uppdraget.

– Den här typen av stora outsourcinguppdrag är det bara ett fåtal leverantörer som kan åta sig. Vi har många liknande uppdrag och är bäst i klassen på detta, säger han.

I BGC-kontraktet ingår en successiv effektivi-sering av alla tjänster, totalt ska kostnaden för applikationsförvaltning minska 35 procent över en treårsperiod.

– Det här är vår kärnverksamhet och vi vet hur man arbetar på det mest effek tiva sättet. Vi har fokus på tid och leverans. Vi gör det som står i be-ställningen, och pengarna blir väldigt tydliga då.

Men vad händer när vissa av BGC-uppdragen fasas ut?

– Det är en av poängerna – då kan vi föra över personerna till andra liknande uppdrag. Vi vill

ju ha den här kompe tensen hos oss.

26

Richard Larsson, Logica.

WM1771_INBLICK_1_09.indd 26 09-02-12 10.15.17

INBLICK 1–09

oft a så att man inte täcker in allt det som ska göras. Och då får man skriva tilläggsavtal, säger Bengt Wallén medan han tar oss ner till plan 5.

Vi går runt i de lila miljöerna (en av bgc:s profi lfärger) och vid ett av borden träff ar vi beställningskoordinatorn Th omas Svensson, som sköter den dagliga kontakten med Logicagänget.

– Samarbetet fungerar bra, det är mest fördelar, säger han. Men hur är det att beställa av sina forna kolleger?

– Det tänker jag inte på direkt. Jo, det blir tydligare faktiskt, säger han.

KOSTNADSEFFEKTIVITETEN ÄR JU EN AV fi nesserna med outsourcingen: varje beställning får en tydligt defi nierad kostnad. Viktiga frågor kan prioriteras och organisatio-nen lägger tid på rätt saker.

I avtalet ingår också en successiv eff ektivisering, och därmed lägre priser.

Varje månad träff ar Bengt Wallén och ett par av hans kolleger Logicas leveransansvariga och går igenom att alla mätbara mål – sla, Service Level Agreement – upp-nåtts. Och än så länge rullar allt på som det ska.

Vi avslutar vid Bengts arbetsbord där en bild från krigsslutet dominerar; den beramade Jaltakonferensen där Churchill, Stalin och Roosevelt enades om makt-balansen och ser nöjda ut i var sin fåtölj.

Under bilden står det: ”Innan avtalet har skrivits på är allt frid och fröjd.”

Men analogin slutar där. Allt verkar vara frid och fröjd ett knappt år eft er avtalets undertecknande.

– När vi utvärderade handlade det givetvis om pris och leverans. Men Logica är känt för att vara ett vänligt före-tag. Och vi är också ett relationsinriktat företag. Sådant spelar också in, våra kulturer fungera helt enkelt bra ihop med varandra, säger Bengt Wallén.

BANKGIRO-CENTRALENS OUTSOURCING

Okt 2007

BGC inleder samarbete med VocaLink om en ge-mensam dataplattform för betalningstransaktioner.

Nov 2007

En Request for Proposal (RFP) skickas ut till ett antal leverantörer där tids-planer, processer och leve-ranskrav är uppställda för system utveck ling och för-valtning.

Dec 2007–jan 2008

Förhandlingar med utvalda leverantörer.

Feb 2008

BGC skriver ett fem årigt avtal med Logica. Ett 50-tal medarbetare erbjuds anställning på Logica.

Juni–maj 2008

Successiv överfl yttning av personal till Logicas kontor i Nacka Strand.

Sep 2008

Skarp leverans med SLA (Service Level Agreement) startar efter en övergångs-period på sex månader.

D

D

D

D

D

D

Jobbar i Logicas röda zon: Lennart Björkander och Mia Jacobsson, före detta BGC-are.

27

WM1771_INBLICK_1_09.indd 27 09-02-12 10.15.18

INBLICK 1–0928

I TAKT MED förändringarna på pensionsmarknaden har kon-kurrensen skärpts successivt, vilket betyder att fl er aktörer kommer att slåss om lön ta-gar nas pensionspengar.

Tungviktaren Alecta med 1,7 miljoner kunder måste därför vässa erbjudandet ytterligare – det handlar om att öka avkastningen förstås (företaget förvaltar 405 mil-jarder kronor), men också att erbjuda ”lägst kostnader i branschen”.

– Alectas aff ärsidé bygger på standardiserade produkter. Vår it-upphandling ska ses i lju-set av detta, förklarar Mikael K Larsson, it-chef på Alecta som nyli-gen skrev under det förlängda outsourcing-avtalet med Logica.

ALECTA HAR HAFT ett outsourcingavtal med Logica ända sedan 1996, vilket har förlängts suc-cessivt. Logica har ansvarat för delar av infra-struktur och drift . Men under 2007–08 bestäm-de sig Alecta för en ny sourcingstrategi: den interna it-avdelningen ska enbart fokusera på

det Alectaunika, medan alla andra it-funktioner kan outsourcas.

– Det har funnits vissa otydligheter i vad vi skulle göra och vad som var Logicas åta-gande, säger Mikael K

Larsson. Därför såg vi över hela vår it-drift och gick ut i en ny upp-handling som skulle inkludera all infrastruk-tur och drift , inklusive arbetsplatstjänster, ser-vice desk och utskrift er.

Men det var inget van-ligt upphandlingsdoku-ment med detaljerade tek niska direktiv som skickades ut. Tvärtom.

– Vi ville inte beskriva tjänsterna, enbart funktio-nerna. Sedan fi ck leveran-törerna beskriva lösningar-na, vilket är lite ovanligt i

den här branschen.

EFTER EN TUFF upphandlingsrunda med ett antal leverantörer valdes slutligen Logi-ca ut i september 2008 och i november skrevs det slutliga avtalet under.

I samband med avtalet gick 17 medarbetare över från Alecta till Logica. Men först i maj är hela implementationsfasen över. Då ska alla nya funktioner vara på plats.

Vad tjänar då Alecta på denna aff är?– Givetvis minskar vi kostnaderna, vilket är

en viktig aspekt. Men det nya avtalet innebär också en mycket tydligare ansvarsfördelning och därmed högre eff ektivitet i vårt arbete. Och vi kan lätt skala upp eller ned i verksamheten.

Men Logica ska inte bara leverera. Mikael K Larsson förväntar sig mycket proaktivitet:

– Vi vill att Logica föreslår nya relevanta lös-ningar för oss. De har satt upp ett nytt team som ska jobba åt oss och det har vitaliserat vår rela-tion.

PER OLSSON, it-chef på Bodens kommun, som outsourcat it-driften till Logica.

Varför har ni outsourcat?– Egentligen har vi insourcat, eftersom vi fort-farande äger datorer, servrar etc. Men grund-tanken med detta är att öka kvaliteten och samtidigt få ned dolda it-kostnader, med 10 procent de närmaste åren. Vi gjorde en analys och kom fram till att det här var den mest kost-nadseffektiva lösningen.

Vad betyder detta konkret?– Logica sköter våra datorer, servrar, kommuni-kation, övervakning och helpdesk. Samtidigt har 11 personer från vår it-avdelning blivit an-ställda av Logica.

Logica tog över i mars – hur har det gått sedan?– Fram till december hade vi en inkörsperiod, en så kallad transitionsperiod, där vi succes-sivt förde över personal och där Logica bland annat larmsatte våra servrar , införde nya ruti-ner och en helpdesk. Men sedan december kör vi skarpt.

Hur går det?– Det går planenligt. Efter en del inkörnings-problem fungerar nu tjänsteleveranserna bra och Logica har den rätta kompetensen.

Varför valde ni Logica?– De hade det vassaste erbjudandet och det bästa priset.

Vad kommer er it-avdelning arbeta med nu?– Vi har blivit en beställarorganisation. Men nu har vi också mer tid till utvecklingsfrågor, till exempel att utveckla e-tjänster och förenkla it-tjänsterna överlag i organisationen.

Har du några bra tips till andra kommuner som planerar att outsourca?– Se till att ha en bra process för att hantera övergången av personal för att klara av den osäkerhet som uppstår. Och var noga med att specifi cera vad som ska ingå i huvudavtalet och vad som är tilläggstjänster.

H

allå

där Alectas it-strategi

SPAR PENGARFrån traditionell it-drift till en heltäckande funktionsleverans.

– Vi vet precis vilka funktioner vi vill ha. Men hur lösningen ser

ut är upp till Logica, säger Mikael K Larsson, it-chef på Alecta,

som utökade sitt outsourcingavtal under hösten.

TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: © JOHNÉR BILDBYRÅ AB / PLATTFORM

Mikael K Larsson, it-chef på Alecta.

WM1771_INBLICK_1_09.indd 28 09-02-12 10.15.19

29INBLICK 1–09

Att våga ta stegetNU ÄR DET ett år sedan jag tog över vd-posten för ett inter-netföretag. Tiden som vd för Vulkan.se har lärt mig mycket men framför allt har jag haft sjukt kul! Skulle jag ha gjort något annorlunda nu, med mina nyvunna erfarenheter?

Nja, jag vill inte ha något ogjort men mina råd ser ut som följer. Mitt främsta råd till nystartare är att ha koll på utvecklarna. Har du anlitat en byrå som förstår vad du vill göra och som kan sin sak? Är prislappen rimlig? Kanske ska ni anlita en egen programmerare som komplement eller i stället för en extern partner? Lägg tid på en gedigen kravspecifi kation, det minskar risken för obehagliga över-raskningar och ökar förståelsen för den egna produkten vilket bör leda till en del värdefulla insikter du kan bygga vidare på.

Var inte rädd för kritik. Det fi nns alltför många som inte själva vågar och därför suger musten ur andra genom bit-tert gnäll, stäng öronen och kör. Det var inte många som trodde på Vulkan.se innan lansering. Nu har vi gett ut snart 7 000 titlar. Det är mer än alla andra förlag gör tillsammans på ett helt år! Nu är det ingen som ifrågasätter allmänhe-tens skaparlusta, jag är övertygad om att människan är född till att skapa. Det är kulturen som skiljer oss från djuren.

TA VIDARE EN FUNDERARE på vilka samarbeten ditt företag kan ingå i. Köp inte (vänster)bilden om att företagande är ett krig mellan företag om att lura till sig kundens pengar. Tillsammans blir man starkare. Jag har styrt upp fl era spän-nande och lyckade samarbeten, partners har varit allt från till exempel McDonald’s, Libero och Vingresor. Ett av de mer spännande projekten är en skrivartävling med tema mångfald tillsammans med McDonald’s och Läsrörelsen. Vi har fått in så många fi na bidrag och projektet har tagit mig ut till gymnasieungdomar i Tensta och Helsingborg och dessutom gett mig en date med ungdoms- och integra-tionsminister Nyamko Sabuni.

Det senaste samarbetet är en tävling med tidningen Mama om de vackraste mamma/barn- bilderna. Vulkan.se får visa upp den nylanserade foto/kalender-applikationen och Mama får ett trafi kdragande moment till sin sajt och tidning.

Framför allt måste du våga! Våga ta steget att förverkliga din idé, våga ta gnäll och oväntade problem. Belöningen är så mycket större än de svårigheter som obevekligen kom-mer. Du kommer att bli stolt över dig själv och ditt bolag och häpna över hur mycket du faktiskt kan åstadkomma.

EN SAK VILL JAG TILLÄGGA, det är att du inte glömmer bort att ge tillbaka när du själv fått. Många av de stora entreprenörpersonlig-heter jag träff at är alla generösa med idéer och hjälp av olika slag. Jag är evigt tacksam för den chans jag fi ck som 19-åring att skriva på en ungdomstidning som snart ledde vidare till Expressen. Jag har därför medvetet jagat unga förmågor till Vulkan.se, det fi nns så många fi na unga killar och tjejer som verk ligen förtjänar en chans. Nu har vi rekryterat tre unga förmågor som jag är över tygad om kommer få en god framtid.

Framför allt är jag stolt över att jag vågade, att jag kastade mig utför stupet och faktiskt styrde upp situationen. Lite stress, gnäll och avundsjuka tar jag gärna, det väger lätt när man får jobba med ett demokratiprojekt som släp-per fram folkets sprudlande berättarglädje.

Ingen kan längre stoppa en historia från att tryckas. På Vulkan.se har vi ingen kredit-frossa, vi pumpar ut folks skapande.

LINDA SKUGGE, VD FÖR VULKAN.SE

OCH SKRIBENT

»Det fi nns alltför många som inte själva vågar och därför suger musten ur andra genom bittert gnäll.«

ora entreprenörpersonligär alla generösa med av olika slag. Jag är för den chans jag ng att skriva på eng som snart leddessen. Jag har därför unga förmågor till fi nns så många och tjejer som

änar en chans. terat tre unga g är över tygad n god framtid.r jag stolt över att jag kastade et och faktiskt uationen. Lite h avundsjuka et väger lätt

bba med ett kt som släp-s sprudlande

ngre stoppa en t tryckas. På ingen kredit-

par ut folks

A SKUGGE,VULKAN.SE

SKRIBENT

ÅSIKTEN Linda Skugge

WM1771_INBLICK_1_09.indd 29 09-02-12 10.15.20

30 INBLICK 1–09

NÄR BENGT EMRIKSSON fi ck samtalet från head-huntingfi rman våren 2000 tvekade han inte.

Uppdraget var tydligt: Vill du vara med och bygga upp en ny pensionskassa åt Svenska Kyrkan, som eft er många århundraden skiljts från staten.

Pensionsfrågan hörde kanske inte till kärnfrå-gorna i avskiljningsprocessen, men blev snart en väldigt central del. 40 000 personers tjänste pen-sions åtagande var ändå en rejäl utmaning – det handlade om att administrera den upparbetade pensionsskulden, betala ut befi ntliga pensioner och hantera de löpande premieinbetalningarna.

Med 35 års erfarenhet från branschen (i spp/Alecta och amf) kunde Bengt Emriksson mer än de fl esta om pensionsmarknaden.

– Men det var ändå tufft . Vi var tvungna att kartlägga samtliga personer och uppskatta hur stort pensionsåtagandet var. Vi fi ck göra en grov första skattning och vår första fakturaomgång till de 900 arbetsgivarna låg i runda slängar på 6 mil-jarder kronor, berättar Bengt Emriksson när vi ses på Pensionskassans kontor på Gamla Brogatan i centrala Stockholm.

HÄR PÅ KANSLIET JOBBAR bara fyra personer med att sköta verksamheten för medlemmarna – som nu vuxit till 55 000 – och ett kapital som ligger på drygt 7,5 miljarder kronor.

Hur är detta möjligt?Svaret heter outsourcing. Redan från start var

kyrkan på det klara med att det skulle bli mer eff ek tivt om större delen av pensionshanteringen skulle outsourcas, både kapitalförvaltningen och den löpande administrationen.

Pensionsadministrationen under de första åren lades ut på Folksam – med blandat resultat. Så när en ny upphandling drog igång 2003 tänkte Bengt Emriksson i nya banor. Det klassiska är ju att out-sourca pensionshanteringen till ett försäkringsbolag.

– Men vi tänkte att vi skulle kunna ändra på det. Det vi köper är ju egentligen ett it-system plus pen-sionskompetens. Försäkringsbolagen har kompe-tensen men är inget vidare på it. Så vi beslutade oss för att vända oss till it-sektorn. Kompetensen skul-le de kunna rekrytera, förklarar Bengt.

Sagt och gjort. Det var så Kyrkans pensionskassa inledde sin relation med Logica, eft er en noggrann upphandling.

– Nu har vi nästan växt ihop. Ju längre relation vi har haft , desto bättre. It-systemen går inte att byta ut vart tredje år, det håller inte, säger Bengt Emriksson.

MEN DET HAR VARIT EN LÅNG RESA hit. 2003 på-börjades arbetet med att bygga upp ett helt nytt it-system för Kyrkans pensionskassa.

– Vi visste vad vi ville ha ut, men utifrån det fi ck Logica fria händer, säger ekonomichefen Anders Granberg.

Det nya systemet är skräddarsytt för Kyrkans pensionskassa. Men Logicas åtagande är inte bara ett it-system – Logica sköter hela pensionsadmi-nistrationen: svarar på frågor från kyrkans anställ-da och pensionärer, skickar ut och besvarar brev, skickar ut pensionsbesked, sköter fakturering och utbetalningar.

Ett tiotal personer på Logica i Sundsvall är pen-sionskassans förlängda arm till sina kunder. Hälf-ten av dem sitter på kundtjänsten.

– It-systemet och kundtjänst hänger ihop med-vetet. Det är viktigt att det samspelet fungerar så att informationen och utbetalningar är synkro-niserade med bemanningen i kundtjänst, säger Anders Granberg.

Ja, det här med pensioner är ju inte helt lätt. Och i takt med att pensionssystemet ändrat form

55 000 medlemmar och 7,5 miljarder kronor i förvaltat kapital. Ändå har Kyrkans pensionskassa

bara fyra personer på kontoret. Pensionsadministrationen sköts av Logica.

TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: JENNIFER NEMIE

har frågorna blivit fl er och mer komplexa, vilket ställer stora krav på kundtjänsten.

– Kundtjänsten är oerhört professionell. Vi gjorde nyligen en undersökning bland våra kunder och den fi ck ett fantastiskt bra betyg, säger Bengt.

ATT HANTERA PENSIONER är inget statiskt uppdrag. Hela pensionssystemet har omformats i grunden under de senaste tio åren, vilket betyder att data-systemen kontinuerligt måste skruvas om för att möta och klara av de nya förutsättningarna.

– Ett bra it-stöd gör att man kan få fram bättre svar. It-stödet är ju egentligen själva hjärtat i syste-met. Det här är ett av de absolut mest moderna systemen på marknaden, säger Bengt Emriksson som tror att många organisationer och kommuner skulle ha nytta av ett liknande system (”många sit-ter fast i snåriga egenutvecklade system”).

För arbetsgivarna har kassans nya system innebu-rit ”en mindre revolution”, enligt Anders Granberg.

– Tidigare skickade vi ut avstämningsfakturor i april, nu kan vi göra det redan i januari. De kan också gå in själva i systemet och få fram alla rele-vanta uppgift er.

Nyligen förlängde Kyrkans pensionskassa avta-let med Logica.

– Vi har förfi nat avtalet, blivit ännu tydligare när det gäller servicenivåer. Färre men tydligare krav, säger Bengt.

EFTER EN HÅRD OMGÅNG pensionsfakta beger vi oss iväg till Klara kyrkas pampiga ingång för foto-grafering. Eft er nio år kommer Bengt Emriksson själv att gå i pension i mars 2009 och lämnar då över stafettpinnen till Anders Granberg

– Fler borde sätta sig in i hur pensionssystemet fungerar. Det som händer på marknaden nu på-verkar alla, resonerar Bengt på vägen dit.

Den senaste tidens turbulenta tid har inneburit påfrestningar på alla fi nansiella aktörer, men Kyr-kans pengar tycks vara i goda händer.

– Vi har haft en hygglig avkastning hela tiden. Det har berott på att merparten ligger i ränte-bärande papper, säger Bengt innan han ställer sig tillrätta framför kyrkporten.

» Ju längre relation vi har haft, desto bättre.

It-systemen går inte att byta ut vart tredje

år, det håller inte. «BENGT EMRIKSSON, KYRKANS PENSIONSKASSA

VAKARöver kyrkans kassa

WM1771_INBLICK_1_09.indd 30 09-02-12 10.15.22

INBLICK 1–09 31

KYRKANS PENSIONSKASSA

55 000 medlemmar, varav

25 000 anställda och 12 000

pensionärer. 18 000 är tidigare

anställda i kyrkan.

Drygt 900 arbetsgivare beta-

lar årligen in cirka 300 miljoner

kronor till pensionskassan.

Pensionskassan betalar ut

drygt 200 miljoner kronor per

år i pensioner.Avgående och tillträdande vd

på Kyrkans pensionskassa: Bengt Emriksson och Anders Granberg.

WM1771_INBLICK_1_09.indd 31 09-02-12 10.15.23

32 INBLICK 1–09

DEN TEKNISKA PLATTFORMEN och processerna är på plats. Grunddesignen är klar, teamet likaså – kunden behöver bara tänka på vilket utbildnings-mål som ska uppnås. Det handlar om e-learning med hjälp av Logicas koncept Content Factory.

– Det är en standardiserad helhetslösning som ger en tids- och kostnadseff ektiv process för att ta fram nya e-utbildningar. Nu behöver inte våra kunder uppfi nna hjulet varje gång, säger Mats Öst-erberg, som arbetar med övergripande projektled-ning av Logicas erbjudanden inom e-learning.

Målgruppen för Content Factory är i huvudsak större organisationer. Organisationer som vet att medarbetare med hög kompetens är en viktig fak-tor för långsiktig framgång, såväl i högkonjunktur då ny arbetskraft ska utbildas, som i lågkonjunk-tur då man kanske tvingas omorganisera. Organi-sationer som redan ser e-learning som en självklar del i koncernens arbete med strategisk kompe-tensförsörjning – lokalt som globalt.

Content Factory har skapats ur Logicas erfaren-heter från hundratals olika e-learningprojekt, värl-

den över. Men främst är lösningen en vidareutveck-ling av ett kundprojekt med ett stort internationellt industriföretag, vilket startade under 2007.

– LOGICA VALDE ATT ta fram en lösning för e-base-rade teknik- och produktutbildningar, kurser som kunde användas i 23 länder. Det koncept som växte fram kan användas av alla stora företag med återkommande utbildningsbehov, oavsett bransch och plats i världen, säger Mats Österberg.

Konceptet har med tiden fått smeknamnet Content Factory. Å ena sidan handlar det om själva systemlösningen, å den andra det globala team som gör lösningen möjlig. När vi träff ar Mats Österberg

Förädling Hur ska läromålen realiseras? Bilder, animationer, ljud – vilka övningsmoment och media behövs? I Content Facto-ry kan Logica och kunden tillsammans skissa på ett peda-gogiskt upplägg. Färdiga mallar gör det möjligt att både testa detaljer och visualisera helheten, vilket ger kunden kontroll över slutresultatet.

2

Råmaterial Vilken kunskap ska läras ut? Logicas instructional designers och projektledare i Sverige defi nierar tillsammans med kundens representanter, exempelvis ämnesspecialister, HR- eller utbildningsansvariga, väl avgränsade läromål för varje modul. Allt startar med en workshop, sedan sam-manställs riktlinjer och projektplan i ett styrdokument.

1

Kunskapsfabrik för effektiva e-utbildningar TEXT: SOFIA ERIKSSON ILLUSTRATION: LOTTA SJÖBERG

I ena änden stoppas det in kreativitet och kunskap,

i den andra spottas det ut färdiga utbildningar. Tillsammans

har Logica i Sverige och Bangalore skapat ett koncept som

ger effektivare e-learning i större organisationer.

EXPERTIS Content Factory

WM1771_INBLICK_1_09.indd 32 09-02-12 10.15.26

33INBLICK 1–09

är han just hemkommen från Logica i Bangalore där den andra halvan av Content Factory-teamet fi nns – kvalifi cerade instructional designers, grafi -ker och programmerare, alla med gedigen erfaren-het av e-learning. Samarbetet är ett exempel på vad Logica kallar ”blended delivery” – att projektstyr-ningen och kundrelationerna underhålls lokalt, men att produktionen av lösningar sker globalt.

– Från Logica i Sverige arbetar vi nära kunden med projektledning och att vaska fram utbild-ningsinnehållet, medan själva produktionen av e-utbildningarna görs i Bangalore. Så kan vi arbeta kostnadseff ektivt utan att göra avkall på kvaliteten, och det ger stor fl exibilitet gentemot

våra kunder. Vi kan växla upp och ned i kapacitet på bara några veckor.

GÅR DET VERKLIGEN att samarbeta smärtfritt över kultur- och språkgränserna? Svaret är ja, menar Mats Österberg. Eft ersom Logica har haft egen verksamhet i Bangalore ett antal år, så har eventu-ella kulturkrockar hunnit vändas till kulturkemi. Teamet i Bangalore har dessutom stor erfarenhet av att arbeta i en internationell miljö.

– Nära kommunikation är något vi ständigt arbe tar med. Genom exempelvis webbmöten och videokonferenser kan vi överbrygga geografi ska och kulturella avstånd, säger Mats Österberg.

FÖRDELAR MED CONTENT FACTORY

Kostnadseffektiv helhetslösning för

e-learning.

Möjliggör en enhetlig, global utbild-

ningsprocess.

Snabb och smidig process som ger

e-utbildningar med hög kvalitet.

Möjliggör effektiv uppföljning och

planering av e-utbildning.

Prototyp och granskning För att tidigt säkerställa att tilltal och meto-dik stämmer med kundens förväntningar görs en prototyp. Utifrån prototypen tas en betaversion fram för slutgranskning. Finns alla detaljer och mediafi ler med? Är sak-innehållet korrekt? Nås de uppsatta målen? Berörda personer i kundens organisation får en påminnelse per e-post. Via en webb-länk kan de granska innehållet och lägga in kommentarer.

3 4

Slutprodukten klar När alla önskade ändringar är genomförda, i samar-bete mellan Logica i Sverige och Bangalore, levere-ras utbildningsmodulen till kunden. Logica levere-rar modulen i ett format avpassat för kundens miljö, exempelvis på intranätet eller i ett LMS-sys-tem (Learning Management System) som en webb-tjänst. Det ger möjlighet att göra målgruppsstyr-ning, uppföljningsrapporter, kunskapsutvärdering och support. Utbildningen är klar att rulla ut i kun-dens organisation!

Processutbildningar exempelvis hur reklama-

tioner ska hanteras i en

organisation.

Applikationsutbildningar exempelvis hur arbetstid

och offerter ska hanteras.

Säljutbildningar exempelvis ”så här arbetar

vi med merförsäljning och

besvikna kunder”.

Säkerhet både datasäkerhetsfrågor

och hur olyckor kan und-

vikas på en arbetsplats.

Grundläggande teknikkurserexempelvis ”så tolkar du ett

kopplingsschema”.

Produktutbildningar exempelvis vilka egenskaper

har en produkt och vilka är

försäljningsargumenten?

Grunden i Content Factory är ett webbaserat

LCMS-system (Learning Content Manage-

ment System). Här kan Logica och kunden till-

sammans strukturera och visualisera innehål-

let samt utveckla en färdig utbildningsmodul.

Det fi nns ingen avgränsning för vilka typer

av kurser som kan skapas i Content Factory.

Några typexempel:

CONTENT FACTORY – SÅ FUNKAR DET

WM1771_INBLICK_1_09.indd 33 09-02-12 10.15.26

TUFFA TIDER STÄLLER extra höga krav på marknadens aktörer – inte minst inom telekombranschen där ett knivskarpt kon-kurrensläge råder. Här gäller det för operatörerna att snabbt kunna läsa av kundens behov och vara först på plats med att-raktiva kunderbjudanden. Tyvärr har tekniken och aff ärssyste-men inte alltid hängt med i svängarna.

Genom ett nära samarbete mellan Logica och Sergel Kre-dit tjänster kan nu till exempel telekombranschen ta del av nya eff ektiva aff ärslösningar.

Samarbetet inleddes under senhösten 2008 och redan nu lanseras ett antal tjänster som kombinerar Sergels unika bil-linglösning med Logicas Microsoft baserade system inom crm, erp och bi. Resultatet är ett antal integrerade tjänster som kännetecknas av extremt korta implementeringstider, tydliga gränssnitt och ökad eff ektivitet tack vare automatise-rade processer.

Målgruppen är främst små och medelstora operatörer och start-up-företag, men också stora operatörer som vill ha möj-ligheten att snabbt kunna lansera ett specifi kt erbjudande. Den största fördelen med Logicas och Sergels nya lösning blir att operatören får ett verktyg som kan sänka kostnader och dramatiskt minskar time-to-market.

Det nya samarbetet gynnar inte bara telekomvärlden utan kan likväl användas av andra transaktionsintensiva företag inom energi- och fi nansbranschen. Både Logica och Ser-gel ser stora för delar med att arbeta ihop.

– Majoriteten av våra kunder sitter idag fast i gamla it-system som inte stödjer dagens aff är. Till-sammans med Logica erbjuder vi nu en lösning som ger tydliga konkurrensfördelar på markna-den. En ny abonnemangstyp som tidigare tog måna der från idé till verklighet tar nu bara några veckor för oss att förverkliga, säger Magnus Melberg, vd för Sergel.

Även inom Logica ser man positivt på de uppenbara synergieff ekterna:

– Vi tror att marknaden för den här typen av lättanvända och kundanpassade lösningar kom mer att öka kraft igt de närmaste åren, säger Ulf Baggström, chef förUtilities and Tele-coms på Logica.

LOGICA Nyheter

Sergel + Logica

Snabba affärslösningar FÖR KOMMUNIKATIONSOPERATÖRER

En outsourcad billingtjänst kombinerat med förintegrerade

affärslösningar. Logicas nya lösning tillsammans med Sergel

Kredittjänster underlättar för kommunikationsoperatörerna.

34 INBLICK 1–09

NYA AFFÄRER

SCB väljer Logica SÄKER IT-DRIFT är en grundförutsättning för Sta -tis tiska centralbyrån (scb). För att få en stabil grund för it-drift och kommunikation har scb tecknat ett outsourcingavtal med Logica på fyra år.

Avtalet innehåller en högre grad av fasta kostnader än tidigare och ställer tydliga krav på stabilitet i en komplex it-miljö.

– Genom att fungera som kravställare som köper tjänster frigörs än mer tid till att kunna förbättra och eff ektivisera våra processer. Logica var den enda leverantör som mötte våra krav, säger Hans Sjöberg, enhetschef på SCB.

Avtalet innebär också att Logica och SCB gemensamt ska utveckla nya tjänster och att it- leveransen kommer att bli mer processinriktad.

Logica tar hand om SJ:s applikationerLOGICA BLIR HUVUDLEVERANTÖR inom applica-tion management åt SJ. I mitten av januari teck-nade företagen ett avtal som omfattar förvalt-ning och utveckling av 32 applikationer under fem år. Det handlar om system som hanterar ekonomi, försäljning, produktion samt interna och externa webbar.

– Logica har levt upp till våra högt ställda krav på tillgänglighet, kvalitet, miljö, säkerhet och proaktivitet. Tillsammans med ett konkurrens-kraft igt pris och förmågan att blanda lokal och internationell leveranskapacitet så avgjorde det valet, säger Anders Hedenros, CIO på SJ.

Sveaskog outsourcar it-driften SEDAN BÖRJAN AV 90-TALET har Logica tagit hand om it-drift en för Sveaskog, Sveriges största skogsägare och en ledande leverantör av timmer, massaved och biobränsle. I januari tecknades ett nytt treårigt avtal mellan Sveaskog och Logica som täcker standardtjänster inom drift , funktion och kommunikation.

– Samarbetet med Logica ger oss en fl exibel och skalbar lösning där vi bara betalar för det vi verkligen använder. Samtidigt känner vi oss tryg-ga med att Logica tar ett professionellt ansvar för allt från hårdvara och kapacitetstjänster till standardtjänster, säger Anders Lidfeldt, it-chef på Sveaskog.

WM1771_INBLICK_1_09.indd 34 09-02-12 10.15.26

INBLICK 1–09

KALENDARIUM

StrategiTorget Bank & Försäkring 11–12 mars, Stockholm

StrategiTorget Bank och Finans samlar de mest

infl ytelserika beslutsfattarna inom bank- och fi nans-

sektorn för att nätverka och utbyta erfarenheter.

Easyway 16–17 mars, LillehammerDen primära målgruppen för Easyway är besluts-

fattare och experter på området trafi kmätning. Lars

Åke Asplund, Logica, pratar om ”Best Practices in

Monitoring Deployment” under ett seminarium.

IT i vården, seminarium om nationella it-projekt 17 mars, StockholmHearing om de nationella it-projekten och landsting-

ens tillämpning av den nationella it-strategin, Logica

berättar om projekten Bastjänster för informations-

försörjning, BIF och Vården på webben.

Oracle Nordic Apps Days 17–18 mars, MalmöInformation om nyheter och utveckling inom teknik

och affärslösningar.

Butiksleverantörsmässan 18–19 mars, Kistamässan, Stockholm Logica deltar som utställare på Butiksleverantörs-

mässan, Nordens största mässa för fackhandeln.

Informationsdag BIF 19 mars, StockholmLogica genomför tillsammans med Sjukvårds-

rådgivningen, SVR, en informationsdag kring BIF,

Bastjänster för informationsförsörjning

Kapa kostnader och skapa fl exibla processer 19 mars, BorlängeLogica anordnar seminarium för industriföretag.

Manage Production 19 mars, BorlängeLogica och Microsoft bjuder in till ett seminarium

där vi berättar om våra erfarenheter av att kost-

nadseffektivsera tillverkande företag.

StrategiTorg Verkstadsindustri 1–2 april, Stockholm StrategiTorget Verkstadsindustrin är en årlig kon-

ferens för beslutsfattare inom branschen.

Vitalis 21–23 april, GöteborgVitalis är en mässa och konferens för verksamma

inom vård och omsorg.

Outsourcingkonferens28 april, StockholmLogica genomför en konferens som visar möjlighe-

terna som dagens outsourcinglösningar skapar för

effektivitet, fl exibilitet och kompetenssäkring.

Bank & Finans Outlook29 april, StockholmAffärsvärlden anordnar för femte året i rad ett hel-

dagsseminarium med fokus på framtiden riktat mot

beslutsfattare inom Bank och Finans.

D www.logica.se/kalendarium

Logica satsar på videomöten UNDER HÖSTEN HAR LOGICA förstärkt stödet för möten utan resor. Med 18 nya system för videomöten på 11 platser i Sve-rige kommer Logica att kunna erbjuda ett mer tidseff ektivt sätt att arbeta på. Detta minskar dessutom vår miljöpåverkan och sparar kostnader för våra kunder, partners och internt.

– Videomötet har fått en välförtjänt renässans, säger Peter Witt, ansvarig för Möten och kommunikationspro-jektet. Den tekniska utvecklingen har slagit igenom även inom videoområdet. Det är en helt annan kvalitets- och närvarokänsla än det var för tio år sedan.

Parallellt med satsningen på videomöten används Micro-soft Live Meeting för att dela dokument och presentationer, Offi ce Communicator för chat och närvaro och självklart telefonmöten med högtalartelefoner av hög kvalitet.

– Vi har kommit till en punkt där det resfria alternativet faktiskt är ett riktigt alternativ till det fysiska mötet, ingen nödlösning. Det är en naturlig väg att gå när det gäller eff ektivitet och minskade resekostnader, men självklart även ett sätt att ta miljöansvar.

Hallå där Ulf Baggström!

Hur känns det att börja på Logica? – Eft er en intensiv första period känns det som att jag hamnat helt rätt. Från dag 1 har det varit full fart, med fokus på nya aff ärer.

Varför valde du Logica? – Storlek har betydelse. Logica är Sveriges största it-tjänstföretag, med stora kunder och stora komplexa åtaganden. Även förmåga att leverera internationellt och med off shore. Med dessa förutsättningar kan Logica möta upp de fl esta behov som fi nns på marknaden,

Vilka erfarenheter tar du med dig från ditt tidigare jobb?– Jag tar med mig över tio års erfarenhet av att jobba i ledande befattningar i en global

matris organisation med stora och krävande internationella kunder.

Vad innebär din nya roll på Logica? – Jag är ansvarig för Logicas industrisektor Utilities and Telecoms, med kunder som e.on, TeliaSonera och Tele2.

Nämn några konkreta satsningar/utmaningar?– Det är lite tidigt ännu att svara på detta, men marknaden för hostade tjänster och out-sourcing ser ut att ta fart nu i lågkonjunktu-ren. Vi har ett väldigt bra erbjudande inom detta kombinerat med starkt industrikunnan-de inom både telekom- och utilitysektorn.

Ny chef på Utilities and Telecoms på Logica sedan 1 januari som närmast kommer från kom munikations-företaget TDC där han var vd.

35

Vi fi rar ett år som Logica!DEN 27 FEBRUARI är det ett år sen vi bytte namn till Logica. Det har varit ett spännande och händelserikt år på många sätt, och vi har genom namnbytet stärkt vår position ytterligare som Sveriges ledande it-tjänstföre-tag. Det kommer vi givetvis fi ra med tårtkalas tillsam-mans med våra kunder.

WM1771_INBLICK_1_09.indd 35 09-02-12 10.15.27

PORTO BETALT Bavs: logica inblick, 131 85 stockholm

NAMN: Johanna Ögren. ÅLDER: 32 år. BOR: Stockholm. UTBILDNING: Marknadsekonom. LÄSTA BÖCKER PER ÅR: 165 (2008). BÄSTA TEKNIKPRYL: Min MacBook Air.

10 SNABBA PÅ 5 RÖDA

JOHANNA ÖGREN Proffsbloggare och affärsutvecklare

Kvinnor måste utnyttja den nya tek niken och ta för sig mer på nätet. Det säger proffsbloggaren Johanna Ögren som är aktuell med prisnominerade tekniksajten lillagumman.se.

Hur känns det att vara nomineradtill Stora bloggpriset?– Kul. Jag är den enda som har två bloggar nomine-rade, Bokhora (som vann kulturklassen, reds anm) och Lilla Gumman.

Vad är syftet med Lilla Gumman?– Det är tänkt att vara en teknisk prylsajt för kvinnor. Man behöver inte vara teknikkunnig – det handlar om hur man kan använda tekniken i sin vardag. Mindre bruksanvisning, mer passion.

Hur många besökare har ni?– 7 000 per vecka. Hälften är faktiskt män – alla kan vara en liten gumma.

Var får du idéer från?– Överallt. Jag hade en ny mobil här som jag inte fat-tade hur jag skulle svara i. Jag får nya idéer varje dag – till exempel när jag går på Konsum och de har ett nytt automatiskt kassasystem.

Kan man leva på bloggar– Nja, det fi nns några få som klarar det, Blondinbella till exempel. Men det är svårt. Jag lever på föreläsning-ar som en spinoff – det kan handla om kvinnor och teknik eller hur man kan kommunicera på webben.

Vad kännetecknar en bra blogg– Ett personligt tilltal, att man bjuder på sig själv, en jämn ström av uppdateringar och ett bra namn. Och många kommentarer, det är viktigt för att hålla liv i sidan.

Hur kom ni på idén till Bokhora?– Det var en fyllegrej brukar vi säga. Tre av oss var ute och drack vin och fi ck för oss att starta en bokblogg. Det var jag som kom på namnet. Det var många nega-tiva reaktioner i början, men nu har det satt sig och vi har 15 000 besökare i veckan.

Kommer bloggen att ta död på den tryckta tidningen?– Jag tycker inte om den diskussionen. Webben är bäst för nyheter och kortare texter medan tidningen är bäst på fördjupning. Det borde fi nnas utrymme för båda kanalerna.

Hur ska man få in fl er kvinnor i it-världen?– Kvinnor behöver bli modigare och visa att de kan, precis som män alltid gjort. Vi behöver bra förebilder också. Lilla gumman kan också bidra, hoppas jag.

Bästa boken just nu– ”Svinhugg” av Marianne Cedervall, en 55-årig debu-tant. Huvudpersonen tar livet av män genom affi r-mationer.

FO

TO

: JE

NN

IFE

R N

EM

IE

WM1771_INBLICK_1_09.indd 36 09-02-12 10.15.28

Inblick nr1 2009

Documents