Ida Maja Emma-Clara och Kristina Läsårsplan

Läsårsplanering för kursen

Samtida kulturuttryck 100 p www.samtidakulturuttryck.blogspot.se

Nanna Johansson -‐ Fulheten

Konstfack 2012

Kurs: Pedagogik C, Didaktik C

Lärare: Kajsa Tegnér och Lennart Åkman

Av: Maja Dalskov, Emma-‐Clara Folin, Kristina Strömgren, Ida Engblom

2

Innehållsförteckning

Inledning………………………………………………………………………………….………… s. 3

Diskussion kring urval och innehåll………………………………………………………s. 4

Återkommande moment………………………………………………………………………s. 4

Lådan…………………………………………………………………………………………………..s. 5

Konstnärligt forskande (vardagsrummet)……………………………….…………….s. 5

Diskussioner kring kunskapskraven……………………………………………………..s. 5

Kursens centrala innehåll med färg och teckensystem……………………………s.8

Läsårsplanering för Samtida Kulturuttryck…………………………………………….s.9

Farstun…………………………………………………………...……………………s.9

Köket……………………………………………………………………………...…s. 11

Sovrummet…………………………………………………………………..……s. 13

Vardagsrummet………………………………………………………….……..s. 15

Lokala pedagogiska planeringar………………………………………………………….s. 16

Närläsning av kulturhändelse……………………………………..…...…s. 16

Etiska diskussioner kring konstnärens roll……………………...….s. 19

Performance………………………………………………………….…………..s. 21

Lektionsplaneringar……………………………………………...…………...s. 23

Ungdomskulturer…………………………….…………………...……………s. 23

Diskussionsfrågor till utställningen: Secret Love, Östasiatiska

Muséet……………………………………………………………………………...s. 26

Konstnärlig forskning………….……………………………………...….....s. 27

Om urval; att välja ut och välja bort………………………...…………s. 32 Bilagor…………………………………………………………………….…………………………s. 36

3

Inledning Kursen Samtida kulturuttryck finns inte ännu men kommer att ingå i den nya

gymnasieskolan Gy 11. Det är en 100-‐poängskurs som orienterar oss inom

samtidskulturen, vilket betyder kultur som har byggts upp under 1960-‐talet och fram till

nutid. Det är en valbar kurs för elever som läser andra studieförberedande program än

Estetiska programmet.

100 poäng innebär ca 84 timmar lektionstid. Vi har valt att låta varje lektion vara 140

min, en gång i veckan.

I ämnesbeskrivningen står det att kursen ska vara både praktisk och teoretisk och vi har

jobbat med att skapa lektionsunderlag som kombinerar de båda sätten.

Vi har skapat en blogg till kursen som dels kan användas som redovisningsform för oss i

den här kursen som vi läser nu, Pedagogik och Didaktik C, men främst som ett verktyg

för eleverna som läser kursen Samtida kulturuttryck. När vi intervjuade elever på

Kulturama fria gymnasium under vår första VFU-‐vecka så visade det sig att det fanns

intresse för eleverna att använda sig av internetsidor kopplade till skolundervisningen. I

bloggen finns tillgång till kursens centrala innehåll och anvisningar till hur de är knutna

till uppgifterna. Där finns en veckoplanering med korta beskrivningar av lektionerna

samt en del mer ingående och utförliga lektionsplaneringar. Det finns ett arkiv med

länkar till olika konstnärer och forum där eleverna kan hitta mer information om de

teman som tas upp under kursen. Det finns även en begreppslista som kort beskriver en

del begrepp som dyker upp under kursen. Begreppsskafferiet är också menat att fyllas

på under kursens gång. Ytterligare en lista med länkar till platser där man kan köpa

olika typer av konstnärsmaterial finns på bloggen.

För att lättare kunna överblicka kursens utveckling över tid och i tema så har vi delat in

den i fyra block som vi namngivit efter olika rum i en bostad, för att skapa en metaforisk

bild av en vandring genom ett hem. Vi inleder i Farstun där vi lägger grunden för ett

normkritiskt förhållningssätt som ska genomsyra hela kursen. I köket jobbar vi under

rubriken etik och politik. Sovrummet behandlar temat identitet. I vardagsrummet jobbar

vi med ett större projekt; konstnärlig forskning. I projektet kan eleven välja bland de

4

teman som vi tidigare har jobbat med. Då finns det utrymme att antingen välja ett tema

som eleven är extra intresserad av, eller att välja ett tema för att komplettera delar ur

kunskapskraven där den haft svagare resultat.

Diskussioner kring kurslitteratur och innehåll Vi har gjort ett medvetet urval i vilken litteratur samt vilka konstnärer och grupper vi

har valt att lyfta fram i läsårsplaneringen. Som ett svar på en mansdominerad

kulturkanon har vi valt att enbart presentera kvinnliga konstnärer och kulturutövare

med ett undantag för några få män.

Ett problem som vi stötte på under arbetet var att en stor del av de kulturutövare vi

valde att ta med var verksamma i Europa och till stor del i Stockholm. Vi tycker att det är

viktigt att undvika ett eurocentriskt perspektiv och ser själva att vi har problem med att

undvika det. Därför valde vi att skapa ett lektionsupplägg med workshops och samtal

om urval, representation, strukturellt förtryck och eurocenterism till skolforum.

En kort introducerande text om ämnet Konst och Kultur avslutas med raden ”Ämnet

spänner över såväl nutida som historiska nationella och internationella

kulturströmningar med betoning på den västerländska utvecklingen.” Det här är direktiv

som vi måste följa när vi gör vårt urval och det säger dels att vi ska behandla

internationella kulturströmningar och dels att betoningen ska ligga på västerländsk

kultur. Ett bra sätt att komma åt båda sidor av myntet kan vara att ha en öppen dialog

om urval med eleverna. I det här fallet kan vi synliggöra den kulturella kanon av manliga

kulturutövare som vi har valt bort, samt de luckor av kultur som har härkomst utanför

Europa som inte har representerats, och varför det blivit så.

Återkommande moment Vi har valt att lägga in ett återkommande moment under hela kursen med undantag för

blocket vardagsrummet där eleverna får tid för sin egen konstnärliga forskning. Detta

moment har vi valt att kalla för veckans kulturspaning. I veckans kulturspaning så tar

eleverna i tur och ordning med sig en kulturspaning som de presenterar för resten av

klassen. Denna kulturspaning kan vara allt från Ship to Gaza till ett seriealbum.

5

Vi vill lägga in detta moment för att eleverna själva ska få möjlighet att bestämma vilken

representation av kultur som formar kursen. Vi vill också skapa möjlighet och tid till

öppna diskussioner samt ett forum för prövande av nya begrepp och teorier.

Lådan Under samtal i helklass använder vi oss, vid ett par tillfällen, av en låda som markör för

vem som för tillfället har ordet (håller låda). Den som håller i lådan kan lägga ner några

stödord från samtalet i den. Det kan antingen vara något den själv sagt eller ett (eller

flera) citat från sina klasskompisar. Syftet med ’lådan’ är att upprätta en demokratisk

struktur i ett gruppsamtal där alla får likvärdig chans att prata. Det är även ett sätt att

minnas vad som har tagits upp i samtalet, ett sätt att föra anteckningar tillsammans, och

att poängtera att det som sägs i klassrummet är viktigt, ett kunskapsunderlag.

Konstnärligt forskande (vardagsrummet) En stor del av vår årsplanering består av vardagsrummet. Vi tänkte därför kort redogöra

för tanken bakom detta block, se även den LPP som vi har skrivit till denna uppgift för

en mer utförlig beskrivning om själva uppgiften.

Vi vill ge eleverna chans att få arbeta med en enskild fråga under en längre tid.

Vi vill ge möjlighet till självständigt arbete med en egenvald frågeställning samt få

inblick i en kulturskapande process.

Den här delen av kursen är den som eleverna har mest inflytande över. De har möjlighet

att, med anvisningar om hur, genomföra ett självständigt arbete och styra över vad det

ska handla om.

Diskussioner kring kunskapskraven När vi har utformat lokala pedagogiska planeringar, till några av kurserna som finns

med i årsplaneringen, har vi fastnat vid några återkommande begrepp. Speciellt har vi

diskuterat två återkommande adverb, nämligen nyanserat och välgrundat. Här följer ett

kort utdrag av ur hur våra diskussioner har sett ut.

6

Vi har valt att illustrera begreppen med en trädmetafor. I trädet är stammen elevens

arbete och marken den står på vår gemensamma kunskapsbas. Trädets krona illustrerar

om arbetet är nyanserat och rötterna om det är välgrundat.

Vi tänkte här visa två olika exempel på konstnärligt forskande där det ena är välgrundat

och nyanserat och det andra inte är det.

Exempel 1 – ett välgrundat och nyanserat arbete om Smurfhits.

Eleven har valt att göra ett arbete med temat Smurfhits på 90-‐talet och väljer

teoriglasögon. Det kan exempelvis vara genus. Eleven är inläst på den teorin och kan

hänvisa till tydliga källor.

Eleven kan även förhålla sig till teorin och uppgiften från många olika synsätt och kan se

den med en kritisk blick, samt jämföra med alternativa synsätt. Eleven redovisar flera

olika perspektiv. Välgrundat betyder i vår trädliknelse att ha många kopplingar till den

gemensamma kunskapsbasen. Genom många kopplingar blir texten berättigad och

befogad.

7

Exempel 2 – ett översiktigt och enkelt arbete om smurfhits

Eleven har även här valt att göra ett arbete om smurfhits på 90-‐talet och väljer vilka

teoriglasögon den vill arbeta efter. Eleven använder sig av teorin men är inte särskilt

inläst på den. Eleven saknar vissa viktiga grundpelare i teorin och har inte helt adekvata

kopplingar mellan sin teori och sitt fenomen.

Eleven förhåller sig lite stelbent till sin text och applicerar teorin rakt av utan att ge

motiveringar. Eleven har svårt att förhålla sig kritisk och reflekterande till sin egen text

samt den teorin som den har valt att arbeta efter.

8

Kursens centrala innehåll med färg-‐ och teckensystem För att göra det enkelt för lärare och elever att se hur lektionerna är kopplande till det

centrala innehållet har vi gjort ett färg-‐ och teckensystem. Varje punkt ur det centrala

innehållet har en bokstavkod som finns utplacerad efter varje lektion i

läsårsplaneringen.

(O) Orientering om samtida kulturuttryck och beröringspunkter mellan dem samt hur den nutida konsten förhåller sig till sin historia. (K-‐P) Kulturbegreppets olika innebörder samt relationen mellan etablerade konstformer och populärkultur. (T-‐S) Samband mellan olika former av samtida kulturuttryck och den tekniska och samhälleliga utvecklingen. (U-‐I) Framväxten av ungdomskulturer som ett sätt att markera individualitet och identitet. (G-‐G) Olika kulturuttrycks roll och villkor i dagens samhälle samt villkoren för nutida konstnärligt skapande. Vilken roll genus och annan grupptillhörighet spelar liksom kulturpolitik, marknad och publiksammansättning. (K-‐M) Föreställningar om kreativitet och vad som kännetecknar kreativa miljöer samt staden som kulturmiljö, sett i både ett lokalt och ett internationellt perspektiv. (E) Etiska diskussioner kring konstnärens roll och ansvar i samhället, till exempel när det gäller yttrandefrihet, demokratisk anpassning och konstens eventuella rätt att provocera. (A-‐K) Samtal om samt analys och tolkning av aktuella kultur-‐ och konstföreteelser

i olika typer av presentationsformer, till exempel via modern teknik. Begrepp och teorier som förekommer i aktuell kulturdebatt.

9

Läsårsplanering för kursen samtida kulturuttryck FARSTUN

En målning av ett rum med flera funktioner än som farstu, av Josabeth Sjöberg.

Kursen inleds i farstun, där vi behandlar temat Normkritik.

Vecka 35 INTRODAG

Presentation av kursen och kursens centrala innehåll och kunskapskrav. Lära-‐känna-‐

varandra-‐övningar.Vad är normkritik?

Övningar och samtal. Privilege walk (Vi använder oss av material från bryt!

http://rfslungdom.se/sites/default/files/bryt_upplaga3.pdf, och väljer att utgå ifrån

rollkorten från s. 93). Introduktion/presentation av veckans kulturspaning.

(G-‐G)

Vecka 36 – Tittar med normkritiska glasögon på konst.

Vi granskar tillsammans. Pudicagesten tex. Sussanna och de äldre (manliga, kvinnliga

konstnärer) Från antiken fram till idag.

10

(G-‐G) (A-‐K) (O)

Vecka 37 -‐ Guerilla girls och vår kulturella kanon.

Vilka får ta plats på museum, i kurslitteraturen, på musikscenen (Emmabodafestivalen),

film (bechdeltestet). Fares (stereotyper ex. invandrarstereotyp)

(G-‐G) (O) (A-‐K)

Vecka 38 – Närläsning av kulturhändelse.

(G-‐G) (K-‐P) (E) (A-‐K)

Vecka 39 – Närläsning av kulturhändelse.

(G-‐G) (K-‐P) (E) (A-‐K)

Vecka 40 – Redovisning och bildanalys.

Genomgång av Cindy Sherman, Jeff wall, Roxy, genusfotografen.

(G-‐G) (A-‐K) (O) (K-‐P)

Vecka 41 -‐ Introduktion till uppgiften.

Diskursanalys av kulturhändelse + Insamling av material.

Galleribesök, läsa texter, anteckna, kolla bloggar recensioner etc.

(G-‐G) (A-‐K)

Vecka 42 -‐ Produktion.

T.ex. spela in radioprogram, skriv katalogtext, rita en seriestrip

(G-‐G) (A-‐K)

Vecka 43 -‐ REDOVISNING

(G-‐G) (A-‐K)

Vecka 44 HÖSTLOV

11

KÖKET

Martha Rossler – en stillbild ur hennes videoperformanceverk ’Semiotics of the kitchen’.

I köket möter vi temat Politik + Etik.

Vecka 45 -‐ Introduktion

Vi tittar på samtida kulturuttryck med ett tydligt politiskt budskap och diskuterar

tillsammans. Ex. konstnärsgruppen som gjort minareter av Nimis, cyklopen, Secret love -‐

Östasiatiska muséet, grafitti, Liv Strömquist, dokumentärfilm, adbusting, pussy

riot, Nada Sehnaoui.

(O) (K-‐P) (K-‐M)

Vecka 46 -‐ Dotterbolaget hälsar på! (Kvinno-‐ och transseparatistiskt nätverk

för serietecknare och illustratörer. Samarbete istället för konkerrens.)

Workshop

(K-‐M) (G-‐G)

12

Vecka 47 -‐ Natalia Edenmont + etiska diskussioner kring konst

Pressmeddelande och provokationslistan

(E) (A-‐K) (O)

Vecka 48 – Identitetsskapande på nätet.

Hanna Widerstedt, mejanexamen identitet.

Vecka 49 -‐ Individuella betygssamtal

Vecka 50 -‐ Performance

Fruktstund + kort intro om performance

(O) (K-‐M) (E) (A-‐K)

Vecka 51 -‐ Workshop i performance

Tid för samtal och fördjupning

(O) (K-‐M) (E) (A-‐K)

Vecka 3 -‐ Galleribesök på Bonniers konsthall – mer än ljud

Diskussionsfrågor (hur ljud påverkar miljöer)

(A-‐K) (T-‐S) (K-‐M)

Vecka 4 -‐ Ljudinstallation

Förändra en plats på skolan. (pågående under veckan)

(A-‐K) (T-‐S) (K-‐M)

Vecka 5 -‐ Redovisning av ljudinstallationen

Hur har ni upplevt det under veckan. Går runt i skolan och tittar på de olika verken.

Samtalar -‐hur har miljöerna påverkats av ljuden?

(A-‐K) (T-‐S) (K-‐M)

13

SOVRUMMET

Tracey Emins installation ’The bed’.

I sovrummet arbetar vi runt temat Identitet.

Vecka 6 -‐ Galleribesök – von Ziepel

+ skrivuppgift

(U-‐I) (O) (K-‐P) (A-‐K)

Vecka 7 -‐ Seminarium

Diskussion av gallerifrågorna. Vad är en ungdomskultur, finns det?

(U-‐I) (O) (K-‐P) (A-‐K)

Vecka 8 -‐ Gestaltande arbete

Tid för att arbeta med skulpturerna

(U-‐I) (O) (K-‐P) (A-‐K)

Vecka 9 Sportlov

Vecka 10 -‐ Redovisning av gestaltande arbete – ungdomskulturer

(U-‐I) (O) (K-‐P) (A-‐K)

Vecka 11 INTRO till forskningsarbetet

Inspirerande filmer och andra kulturuttryck

Vecka 12 -‐ Betygssamtal (finns möjlighet diskutera sitt forskningsarbete på

betygssamtal).

14

Här finns även möjlighet att göra klart andra uppgifter samt eventuellt börja på

forskningen.

Vecka 13 Skärtorsdagen

Vecka 14 Påsklov

15

VARDAGSRUMMET

Ett fotografi av konstnären Louise Bourgeois vardagsrum. Fotograf: Dominique Nabokov.

I kursens avslutande rum ägnar vi oss åt ett konstnärligt forskningsprjojekt.

Vecka 15 Introduktion till eget konstnärligt forskande

Vecka 16 Handledning*



Vecka 19 Kristi himmelfärd


Vecka 21 Redovisning

Vecka 22 Redovisning

Vecka 23 Nationaldagen

Vecka 24 AVSLUTNING och Vernissage – utställning inför publik

*Handledningen är obligatorisk och sker genom mail och/eller muntlig

handledning med läraren under lektionstid. Om det sker via mail ska mailet vara

läraren tillhanda innan lektionstiden (tors. 13:00)

Handledningen är betygsgrundande!

16

Lokala pedagogiska planeringar

Närläsning av kulturhändelse, samtida kulturuttryck, 100 p

Bilden visar ett av fartygen från aktionen ’Ship to Gaza’ och är hämtat från websidan

http://revfront.org/?p=3933

(Förtydligande av begreppet kulturhändelse: Något kulturellt evenemang, politisk aktion eller en kulturell tendens som uppmärksammats i media.)

Kunskapsmål:

Efter avslutat arbetsområde ska eleven ha förmågan att:

-‐söka information om en samtida kulturhändelse.

-‐tolka och diskutera en samtida kulturhändelse utifrån ett maktanalytiskt perspektiv.

-‐använda sig av något medialt uttryckssätt i redovisningen.

Syfte:

Genom att studera det publicerade om en kulturhändelse får eleven inblick i hur en

kulturhändelse tar plats i det offentliga. Eleven får syn på villkoren för konstnärligt

skapande, staden som kulturmiljö, möjliga etiska diskussioner, normer och maktspråk

kring dessa kulturella händelser. Genom att granska mediaapparaten kring händelsen

17

med maktkritiska glasögon får eleverna sätta in händelsen i ett sammanhang och själva

delta i debatten.

Kort beskrivning av gestaltningsproblemet:

Arbetet bygger på att eleverna tar del av, samt samlar material om en samtida

kulturhändelse. Eleverna gör en maktanalytisk läsning av kulturhändelsen och

publikationer kring händelsen. Eleverna redovisar sin analys i videobloggformat.

Innehåll, uppläggning och genomförande:

-‐Ta del av kulturhändelsen och samla in material, tex recensioner, katalogtexter,

nyhetsuppläsningar, blogginlägg om den.

-‐Närläsa händelsen samt medieproduktionen kring händelsen med maktglasögon och

den normkritiska blicken påslagen.

Innehåll, uppläggning och genomförande i detalj:

Lektion 1)

Läraren presenterar uppgiften och tre samtida kulturhändelser för eleverna. Eleverna

bildar grupper och väljer en av händelserna att närläsa. Eleverna samlar in information

om händelsen och tar hjälp av frågorna i sin analys och tolkning.

Frågor till eleverna att besvara: Hur presenteras den valda kulturhändelsen? Hur ser

språket ut? Vilka ord används? Titta särskilt på de starka, bedömmande orden. Har de

positiv eller negativ klang? Vem uttalar sig kring händelsen? Är det en person i

maktställning? Hur ser genusfördelningen ut? Är det kvinnor eller män som uttalar sig?

Var får händelsen utrymme? I dagstidningarna, i kvällstidningarna, på bloggarna eller

någon annanstans?

Lektion 2)

Arbetet som drog igång under första lektionen fortsätter och läraren hjälper grupperna

individuellt. Eleverna spelar in sin debattartikel i videoformat med hjälp av

mobiltelefonen, kameran eller datorn.

Lektion 3)

Redovisning i grupp och helklass.

18

Redovisningsform:

Två grupper tar del av varandras arbeten och diskuterar arbetsprocessen och resultatet

tillsammans utifrån frågorna. Lådan (Se Lådan, s. ) används för att minnas diskussionen

och för att främja demokratin i gruppen. På slutet av lektionen presenteras tankarna

som diskuterats för resten av klassen.

Beräknad tidsåtgång: 3 x 2h, 20 min.

Konkretisering och tillämning av kunskapskrav:

Betyget E:

Eleven gör en enkel tolkning och analys av den valda kulturhändelsen med hjälp av en

debattvideo. Eleven formulerar enkla reflektioner om kulturhändelsen och använder

begrepp och teorier med viss säkerhet.

Betyget C:

Eleven gör en välgrundad tolkning och analys av den valda kulturhändelsen med hjälp

av en debattvideo. Eleven formulerar välgrundade och utförliga reflektioner om

kulturhändelsen och använder begrepp och teorier med viss säkerhet.

Betyget A:

Eleven gör en välgrundad och nyanserad tolkning och analys av den valda

kulturhändelsen med hjälp av en debattvideo. Eleven formulerar nyanserade,

välgrundade och utförliga reflektioner om kulturhändelsen och använder begrepp och

teorier på ett adekvat sätt.

19

Lokal pedagogisk planering – Samtida kulturuttryck

Etiska diskussioner kring konstnärens roll – Nathalia Edenmont

Bilden kommer från Nathalia Edenmonts utställning Requiem på Galleri Wetterling.

Kunskapsmål

Efter avslutat arbetsområde ska eleven ha deltagit i diskussioner kring konstnärens roll

och ansvar i samhället.

Kort beskrivning av problemet

Arbetet bygger på att eleverna genom att själva författa ett pressmeddelande ska få en

fördjupad förståelse om konstens eventuella rätt att provocera samt kunna tolka och

diskutera detta ämne.

Uppläggning och genomförande

Eleverna kommer att få ta del av en presentation av Edenmonts verk och ett urval av de

debatter och aktioner som har förts i samband med hennes utställningar. Vi kommer

tillsammans läsa delar ur artiklar och blogginlägg som rör detta ämne.

Efter denna genomgång kommer eleverna delas in i fyra olika grupper. Grupperna

kommer få fyra olika perspektiv genom vilka de ska förhålla sig till Edenmonts

utställning Requiem Dessa fyra perspektiv kommer att vara galleristens, konstnärens,

publikens och aktivistens. Grupperna kommer utifrån dessa fyra perspektiv författa ett

kort pressmeddelande som de slutligen läser upp för klassen.

Efter elevernas pressmeddelanden är upplästa finns det möjlighet för en mer öppen

diskussion.

20

Kunskapsmål

Eleverna ska få kunskap om Nathalia Edenmonts konstnärskap och med utgångspunkt i

det även en förståelse av etiska diskussioner kring konstnärens roll och ansvar i

samhället, till exempel när det gäller yttrandefrihet, demokratisk anpassning och konstens

eventuella rätt att provocera.

Tillämpning av kunskapskraven

Betyget E

Eleven för enkla resonemang kring konstnärens roll och ansvar i samhället.

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven för välgrundade resonemang kring konstnärens roll och ansvar i samhället.

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang kring konstnärens roll och ansvar i

samhället.

21

Lokal pedagogisk planering – Samtida kulturuttryck

Performancekonstnären Marina Abramovic.

Performance

Kunskapsmål

Efter avslutat arbetsområde ska eleven ha tolkat och diskuterat vad performance är,

samt deltagit i ett performanceverk.

Kort beskrivning av problemet

Arbetet bygger på att eleverna genom att själva medverka i en performance samt titta på

olika performanceverk få en fördjupad förståelse om vad performance är, vilka olika

uttryck performance kan ha och även tolka och diskutera denna konstform.

Uppläggning och genomförande

Genomförande av ett peformanceverket fruktstund. Eleverna kommer att delta i en

fruktstund där de var och en går fram och väljer en frukt från en fruktskål som de sedan

tar med sig sin till plats och äter upp. När eleven har ätit upp sin frukt går nästa på tur

fram och väljer en. När alla i tur och ordning ätit sin frukt diskuterar klassen det

performance de just genomfört tillsammans; hur kändes det? Vad hände? Varför

genomförs den här typen av performance, vad har det gett oss? Om performance anses

vara en etablerad konstform, kan vi koppla den eller associera den till andra typer av

kulturuttryck, t ex inom populärkulturen, eller politiska aktioner? Vad är skillnaden

mellan performance och teater?

22

Presentation av olika performancekonstnärer och ett urval av deras verk.

Diskussion och tolkning kring begreppet performance.

Tillämpning av kunskapskraven

Betyget E

Eleven gör enkla tolkningar och analyser av olika samtida kulturyttryck med hjälp av

någon presentationsform och ger enkla förklaringar till sina tolkningar och analyser.

Vidare formulerar eleven enkla reflektioner över egna kulturupplevelser. I sin tolkning

och analys använder eleven med viss säkerhet relevanta begrepp och teorier.


Betyget C

Eleven gör tolkningar och analyser av olika samtida kultuttryck med hjälp av någon

presentationsform och ger välgrundade förklaringar till sina tolkningar och analyser.

Vidare formulerar eleven välgrundade reflektioner över egna kulturupplevelser. I sin

tolkning och analys använder eleven med viss säkerhet relevanta begrepp och teorier.

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven gör komplexa tolkningar och analyser av olika samtida kultuttryck med hjälp av

någon presentationsform och ger välgrundade och nyanserade förklaringar till sina

tolkningar och analyser. Vidare formulerar eleven välgrundade och nyanserade

reflektioner över egna kulturupplevelser. I sin tolkning och analys använder eleven med

säkerhet relevanta begrepp och teorier.

23

Lektionsplan (ej samanställd som LPP)

UNGDOMSKULTURER

En installation från Cajsa Von Ziepels utställning Lento Violento.

Temat Ungdomskulturer tar avstamp i Cajsa von Ziepels utställning Lento Violento.

Utställningen består av ett antal skulpturer som föreställer människor i stor skala som

är placerade i olika positioner. Besökaren får ta del av ett antal stilla scener med starkt

innehåll som rör sig runt frågor om våld och makt. Skulpturgrupperna syns i förhållande

till speglar, dels i form av ett spegelgolv (se bilden), dels i form av en rejäl spegelvägg

placerad i mitten av ett av rummen. Speglarna kan få besökaren att fundera kring frågor

om yta, ytlighet och blickar, då figurerna har möjlighet att spegla sig, att se sig själv

utföra de här handlingarna.

Vid Sovrummets (blocket som behandlar identitet) första lektionstillfälle besöker

klassen utställningen Lento violento och har i uppgift att svara på följande frågor inför

nästa lektion, ett seminarietillfälle.

24

Frågor:

Svara på minst en av frågorna skriftligt, ca ett halvt A4 per fråga.

FORMEN – Varför, tror du, har Von Ziepel valt den här formen för kropparna? Vad

berättar kropparnas form? Finns det något i deras utseende som tyder på att de tillhör

en viss kultur, eller ungdomskultur? (Beskriv gärna en detalj från en skulptur, eller en,

eller flera skulpturer i sin helhet som utgångspunkt i ditt resonemang.)

SCENERNA – Varför, tror du, har Von Ziepel valt att visa de här scenerna? Vad gör

karaktärerna? Vad uttrycker de? Förmedlar de en viss känsla eller attityd? Vad betyder

figurernas positioneing i förhållande till varandra? Välj att detaljbeskriva en specifik

scen eller att beskriva flera scener mer översiktligt.

SPEGLARNA – Innebär speglarna någon form av betydelseförskjutning för utställningen?

Varför har Von Ziepel valt att använda speglar i installationen? Kan speglarna

reprecentera någon form av blick, i så fall, på vilket sätt och vems blick? Tror du att du

skulle uppleva utställningen annorlunda om där inte fanns några speglar?

Redovisning – seminarie:

Maila in texten, antingen bara till läraren, eller till hela klassen. Seminariet kommer gå

till så att varje elev läser upp texten kring en av frågorna (alltså antingen FORMEN,

SCENERNA eller SPEGLARNA) och får sedan muntlig respons från resten av klassen.

Vi använder ’lådan’ (se s. _)

Fortsättning, tema UNGDOMSKULTURER:

Kursledaren visar ett utsnitt av uttryck som en ungdomskultur kan innehålla, i bild, ljud

och rörlig bild. Inslagen visar olika former av kulturella uttryck (konst, dans, musik,

drama, citat etc.) knuten till en specifik ungdomskultur.

Uppgiften behandlas i grupper om tre till fyra. Varje grupp samlar ihop ett

undersökningsunderlag om en ungdomskultur från en viss plats i världen som de inte

känner till så mycket om sedan tidigare. Det finns en lista med exempel där det går bra

att välja eller dra en kultur, ifall det är svårt att komma på en på egen hand.

25

Nu ska grupperna skapa gipsskulpturer (en form av snabbt skapade skulpturer som

byggs upp av ståltråd, papper och gipsväv) i miniatyr, en figur per person. Figuren

poserar på ett visst sätt, som gruppen kommer överens om.

Slutredovisning:

När skulpturerna är färdiga kan de förses med olika accessoarer och rekvisita som

berättar något om vilken ungdomskultur de tillhör, och i vilken del av världen de

befinner sig.

Problematisera synen på den här ungdomskulturen. Finns det

föreställningar/fördomar/förväntningar/normer knutna till kulturen? Besvara

fördomen om kulturen genom att på något sätt trotsa den.

Skulpturerna redovisas placerade i tre olika scener ( á la Von Ziepel), alltså placerade i

förhållande till varandra på tre olika sätt. Tänk på att figurernas positionering i

förhållande till varandra säger något om t ex gruppdynamik, maktförhållanden inom

gruppen och i förhållande till dess omgivning. Dokumentera scenerna med fotografi

eller video. Vid redovisningen, besvara frågan (i videon, i eller i anslutning till

fotografierna, eller muntligt)– Varför, tror ni, uppstod/återuppstod den här

ungdomskulturen på den här platsen vid den här tiden?

26

Diskussionsfrågor till utställningen: Secret Love, Östasiatiska

Muséet

Tema: Genus. Referenstext: Fanny Ambjörnsson – I en klass för sig. s.11-‐16

Yang Guowei – Dense Fog från serien Post 80s generation 2006

”Att vandra genom skolkorridoren med böckerna tätt tryckta mot bröstet, sätta sig i

bänken invid en annan tjej och fnissande luta sitt huvud mot hennes, är således handlingar

som i sig bidrar till att skapa genus. Däremot räcker det inte med att en gång för alla

fnissa med tjejkompisen, klä sig i kjol eller sätta upp håret i tofs. Genus måste nämligen

ständigt återskapas för att vara övertygande. Och det är detta återskapande – denna

nödvändiga upprepning – som gör att genus inte kan betraktas som ett statiskt tillstånd.

Snarare måste det ses som ett verb, ett oavbrutet pågående – en process.” s. 12-‐13 Fanny

Ambjörnsson – I en klass för sig

Begrepp att diskutera tillsammans i helklass innan eleverna besöker utställningen, med

utgångspunkt i Fanny Ambjörnssons text.

Normer (könsroller, den heterosexuella matrisen, kvinnligt/manligt)

Kontext (hur skiljer det sig att avvika från den heterosexuella, monogama,

tvåsamhetsnormen i Kina respektive Sverige samt det problematiska med begreppet att

”komma ut”)

Diskussionsfrågor:

1. Vad kan du hitta som är normbrytande i utställningen?

2. Finns det även saker i utställningen som är med och upprätthåller normer?

3. Hur skiljer sig synen på det som utgör normen respektive bryter normen i den

svenska kontexten i förhållande till den kinesiska?

27

Konstnärlig forskning, samtida kulturuttryck, 100 p

Hanna Widerstedt 2012

Kunskapsmål:

Efter avslutat arbetsområde ska eleven ha förmåga att:

-‐Tolka, analysera och reflektera kring en konstnärlig forskningsprocess och presentera

sitt resultat i en konstnärlig form.

Syfte:

Eleverna stimuleras att pröva olika uttryck och presentationsformer med hjälp av olika

media. Genom att arbeta med en egen konstnärlig forskningsprocess får eleven en

djupare förståelse för villkoren för nutida konstnärligt skapande. Eleven fördjupar sina

kunskaper i något eller några områden som kursen innefattar, tex; etik, genus, klass,

etnicitet, staden som kulturmiljö, begrepp och teorier och får på så sätt möjlighet att

arbeta med något ur det centrala innehållet som denne missat under kursen eller är

särskilt intresserad av. Genom att arbeta med en egen forskningsprocess ökar elevens

insikt i den konstnärliga processen, från idé till presentation och mottagande.

28

Kort beskrivning av uppgiften:

Arbetet bygger på att eleverna ska genomföra en konstnärlig forskningsprocess och

därigenom reflektera och analysera över konstärliga utrycksformers samt konstnärens

roll i samhället.

Syftet är att synliggöra och fördjupa kunskaper och insikter om de processer,

gestaltnings-‐ samt formuleringsmöjligheter, som förekommer inom det konstnärliga

arbetsfältet.

Innehåll, uppläggning och genomförande:

-‐Genomgång av den konstnärliga forskningsmetoden samt olika tematik eleverna kan

arbeta kring.

-‐Problemformulering och insamling av forskningsmaterial.

-‐Gestaltningsarbete och dokumentation av forskningsprocessen.

-‐Redovisning av den konstnärliga forskningen och opponering.

Innehåll, uppläggning och genomförande i detalj:

Lektion 1)

Genomgång av den konstnärliga forskningsprocessen. Läraren berättar om den

konstnärliga forskningen som metod, hur en sådan kan genomföras och vad eleverna

förväntas göra. Syftet med uppgiften diskuteras. Eleverna har redan haft tid att fundera

över teman och teorier och dessa idéer diskuteras i helklass. Eleverna får de dokument

som ska underlätta arbetet. (Papper 1-‐4) Eleverna bestämmer sig för ett ämne och får i

uppgift att till nästa tillfälle ha börjat leta undersökningsmaterial. (Låna böcker, titta på

hemsidor, kontakta folk, företag och institutioner.)

Lektion 2)

Eleverna börjar sitt eget arbete. Läraren finns tillgänglig för handledning under

lektionen. Eleverna som är där för handledning bokar tid med läraren under lektionen.

Eleverna arbetar i huvudsak i skolan men kan göra utflykter för att söka upp material,

platser och människor utanför skolan. Samtliga elever ska under lektionen ha kontakt

med läraren, eller innan lektionen ha mailat läraren eventuella frågor och en

redogörelse om vad eleven arbetar med, samt var eleven är under lektionstid.

29

Vad läraren bör tänka på vid handledning:

-‐Att hjälpa eleven att hitta en intressant frågeställning och att begränsa den.

-‐Att hjälpa eleven att bestämma sig för en undersökningsmetod och att hitta material till

undersökningen. (Internet, tidskrifter, utställningar, intervjuobjekt, mm.)

-‐Att hjälpa eleven att hitta relevant litteratur till undersökningen.

Lektion 3)

Handledning och eget arbete.

Lektion 4)

Elev handleder elev. Lektionen börjar med en återkoppling i helklass där eleverna delar

med sig av hur långt de kommit i sitt arbete och om de behöver gensvar från

klasskamraterna. Eleverna sitter sen i mindre grupper uppdelade utifrån vilken

inriktning de valt och samtalar.

Lektion 5)


Lektion 6)


Lektion 7)

Redovisning i form av att elev intervjuar elev.

Redovisningsform:

-‐Intervjuer av varandras forskningsarbete. En elev intervjuar en annan elev om dennes

process. Hela klassen lyssnar, tittar på resultatet och ställer frågor. För att underlätta

och undvika att elever blir utsatta utgår intervjuerna från några frågor, gemensamma

för hela klassen. Intervjuaren börjar med att presentera arbetet kort. Sedan ställer

intervjuaren frågor till konstnären.

30

Frågor:

Hur har processen varit? Var det något som var extra svårt eller tankeväckande? Något

som förvånade dig?

Vad tycket du om i ditt arbete? Tyckte du något blev särskilt bra/lyckat? I så fall, varför

tror du det blev så?

Finns det något du hade gjort annorlunda, om du tex fått göra om/fått mer tid etc?

Efter frågestunden finns det lite tid för respons från hela klassen.

Tidsåtgång:

7 x 140 min

Betygskriterier:

Betyget E:

Eleven formulerar en enkel frågeställning och genomför ett enkelt och översiktligt

konstnärligt forskningsarbete utifrån ett tema kopplat till kursen. Eleven dokumenterar

sin process och diskuterar den översiktligt med sin handledare. Eleven för enkla

resonemang kring sin arbetsprocess vid redovisningstillfället/intervjutillfället.

Betyget C:

Eleven formulerar en välgrundad frågeställning och genomför ett utförligt och

välgrundat konstnärligt forskningsarbete utifrån ett tema kopplat till kursen. Eleven

dokumenterar sin process och diskuterar den utförligt med sin handledare. Eleven för

utförliga resonemang kring sin arbetsprocess.

Betyget A:

Eleven formulerar en välgrundad frågeställning och genomför ett utförligt, välgrundat

och nyanserat konstnärligt forskningsarbete utifrån ett tema kopplat till kursen. Eleven

dokumenterar sin process och diskuterar den utförligt och nyanserat med sin

handledare. Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang kring sin

arbetsprocess.

31

Fyra dokument med syfte att hjälpa eleverna i den konstnärliga

forskningsprocessen.

1. Tema

Här ger vi exempel på teman att forska kring. Eleverna uppmuntras att välja något

fenomen härifrån om de inte har någon annan idé.

Exempel på tema: Smurfhits från 90-‐talet, Hare Krishna, Blondinbellas blogg,

kärnfamiljen, lussevaka, skolbyggnaden, spice girls, Bellas klädsel i twilight, superhjältar

mm.

2. Teori

Här ger vi exempel på de ”teoriglasögon” eleven kan välja att arbeta utifrån. Vi kommer

under kursen ha pratat om olika teorier och prövat att titta på temat med teoriglasögon

på.

Du ska ha en normkritisk teori i grunden och kan inrikta dig på klass, genus, etnicitet,

semiotik eller identitet.

3. Punkter från det centrala innehållet

I samråd med läraren kommer eleven fram till en punkt från det centrala innehållet.

Exempel på punkter: Identitet, marknad, genus, den tekniska utvecklingen, kopplingen

till historien, ordens betydelse, makt, normer mm.

4. Var hittar man information? Hur går man till väga?

5. Konstnärliga gestaltningsformer typ performance, skriva en låt, måla, filma.

32

Om urval; att välja ut och välja bort Representation, eurocentrism, kulturell kanon och strukturellt förtryck.

Under Skolforum 2012 genomförde vi två workshops med gruppdiskussioner samt en

gruppdiskussion utifrån en tecknad serie om strukturellt förtryck.

Här presenterar vi upplägget eftersom det var väldigt lyckat och ledde till givande

diskussioner. Vi tror att det här materialet är applicerbart på en gymnasieklass med en

viss förändring i hur diskussionsfrågorna är utformade – här utgår vi från att deltagarna

är lärare eller blivande lärare. Istället kunde diskussionerna röra sig kring ett

elevperspektiv. Testet som utformas i workshop 2 kunde ändra inriktning och handla

om hur en elev kan testa sin lärares lektionsupplägg eller kursplan. I vår kursplan kunde

det här upplägget passa inom blocket Farstun.

33

Vi inledde med en presentationsrunda där var och en fick säga sitt namn samt

anknytning till skolvärlden.

Workshop 1

Alla deltagare ska tre färgade post-‐it-‐lappar. De ska skriva namnet på en skådespelare

på varje lapp, den första som de kommer att tänka på. Därefter får de tre nya lappar i en

annan färg där de skriver tre olika författare. Proceduren görs om två gånger till och de

skriver även tre konstnärer och tre musiker på lappar med ytterligare två färger.

Nu ska lapparna sorteras på två olika sätt.

Första varvet sorteras lapparna efter genus. Identifieras kulturutövaren som man eller

kvinna? Vi lägger fram ett A2-‐ark med två fält, ett för mannen och ett för kvinnan.

Gruppen placerar ut sina lappar på arket. Diskussion: syns här något mönster? Vad kan

det bero på?

Andra varvet placeras lapparna ut på en världskarta. Diskussion: syns här något

mönster? Vad kan det bero på?

Efter detta läser vi upp en kort text från Wikipedia om begreppet eurocentrism: (Eurocentrism eller eurocenterism kan dels beskrivas som egenskapen att betrakta Europa som den viktigaste världsdelen och dels som en universalisering av europeiska karaktäristika (tex eurocentrism i forskning). Trots termens lydelse brukar Nordamerika inkluderas i begreppet.[1], [2]

Ordet "Mellanöstern" är ett uttryck för eurocenterism, eftersom begreppet inte alls har något med "öster" att göra för de miljarder människor som bl.a lever på Indiska subkontinenten, i Indokina, Kina, Japan, Korea, Filippinerna och Indonesien. Ett korrektare geografiskt begrepp vore Sydvästasien.

Eurocentrism hänvisar till en diskursiv tendens att tolka historia och kulturer av icke-‐europeiska samhällen från ett europeisk (eller västerländsk) perspektiv. Gemensamt för den eurocentrisk tanken är:

att ignorera eller undervärdera av icke-‐europeiska samhällen som underlägsna de västerländska att ignorera eller undervärdera det som asiater eller afrikaner gör inom sina egna samhällen att se de icke-‐europeiska samhällena enbart i europeiska termer, eller som en del av "EU: s utvidgning" och dess "civiliserande inflytande". [3])

34

Serie om strukturellt förtryck

Alla workshopdeltagare får en kopia av serien och läser den. Efter följer en diskussion.

Är teorin som beskrivs i serien relevant? Vad tänker ni om strukturellt förtryck? Vilka

ståltrådar (se serien) finns inom skolvärlden? Hur kan vi motverka ett strukturellt

förtryck?

Bechdeltestet

Efter diskussion om strukturellt förtryck och strukturellt förtryck kopplat till skolan så

kommer vi att visa ett youtube-‐klipp. Klippet är gjort av en bloggare som kallar sig själv

för feminist frequency. Hon går igenom ett test som går att använda sig av för att se om

kvinnor finns representerade i en långfilm. Testet heter Bechdeltestet och presenterades

första gången i en serie som heter ’Dykes to wach out’ for 1985 av serietecknaren Alison

Bechdel.

(vi visar you-‐tube-‐klippet)

Bechdeltestet går ut på tre enkla påståenden som ska uppfylldas om en film ska passera.

1. Det finn två namngivna kvinnor med i filmen….

2. Kvinnorna ska prata med varandra...

3. ..om något annat än en man.

Diskussion: Tycker ni att ett sådant test kan vara användbart? Hur, när och varför?

Workshop 2

Deltagarna får själva utforma ett Bechdeltest anpassat för en läsårsplanering. Här finns

det möjlighet att välja ett tema som de fick syn på under första workshopen (exempelvis

hade en deltagare hade väldigt många fler män än kvinnor representerade, och alla

35

deltagare hade en överrepresentation av eurocentrerade kulturutövare.).

Formen för testet är att det ska byggas upp kring tre påståenden som ska vara uppfyllda

för att läsårsplaneringen ska klara det.

Testen kan välja att göras antingen individuellt eller i grupp.

När deltagaren eller gruppen är klara med utformandet av sitt test så presenteras det för

resten av gruppen och det finns tid för fortsatt diskussion.

Avslutningsrunda med kommentarer om diskussionerna och våra workshops.

36

Bilagor: Utdrag från skolverket hemsida om ämnet samtida kulturuttryck. Samtida kulturuttryck

ligger under ämnet konst och kultur.

Samtida kulturuttryck

Ämne -‐ Konst och kultur

Konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik,

idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-‐, film-‐, konst-‐, musik-‐ och teatervetenskap. I

ämnet behandlas kulturhistoria i betydelsen konstarternas historia och sambandet

mellan kulturhistoria, samtida idéer och samhällsförändringar. Ämnet spänner över

såväl nutida som historiska nationella och internationella kulturströmningar med

betoning på den västerländska utvecklingen.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet konst och kultur ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i

idéhistoria och konstarternas utveckling samt om dagens kulturyttringar. Den ska även

leda till att eleverna utvecklar kunskaper om vad som kan menas med kultur och vad

detta begrepp omfattar.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att bekanta sig med de konstnärliga

uttryckens mångfald och rikedom samt öka elevernas beredskap att ta till sig även

sådant som kan te sig nytt och främmande. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett

reflekterande och kritiskt tänkande kring konstarterna och konstens roll i samhället.

Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kreativitet och intresse för

eget skapande.

Att analysera, tolka och uppleva olika slags kulturella uttrycksformer, även via olika

medier, ska utgöra en väsentlig del av undervisningen. Undervisningen ska varva teori

och praktiska inslag med betoning på både reflektion och upplevelse. Den ska också

stimulera eleverna att pröva olika uttryck och presentationsformer med hjälp av olika

37

medier. Undervisningen ska vidare ge utrymme för studiebesök och kulturupplevelser

av olika slag.

Undervisningen i ämnet konst och kultur ska ge eleverna förutsättningar att

utveckla följande:

1. Kunskaper om kultur-‐ och idéhistorien från antiken till i dag samt om vanliga

epok-‐ och genrebegrepp.

2. Förmåga att sätta in den kultur-‐ och idéhistoriska utvecklingen i ett större

sammanhang samt att resonera kring hur olika skeenden har påverkat och

påverkar idéhistorien och konstarternas utveckling.

3. Kunskaper om kulturbegreppets olika innebörder och centrala tankegångar inom

estetiken.

4. Kunskaper om de olika konstarternas särskilda uttrycksmedel samt om

konstarternas samspel med varandra, med teknikutvecklingen och med det

omgivande samhället.

5. Kunskaper om vad som har kännetecknat och kännetecknar kreativa miljöer

samt om skapandets villkor för olika grupper.

6. Förmåga att analysera och tolka kulturuttryck och idéströmningar med hjälp av

adekvata begrepp, metoder och teorier.

Kursen samtida kulturuttryck omfattar punkterna 1—6 under rubriken Ämnets syfte.

I kursen behandlas grundläggande kunskaper.

38

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Orientering om samtida kulturuttryck och beröringspunkter mellan dem samt

hur den nutida konsten förhåller sig till sin historia.

Kulturbegreppets olika innebörder samt relationen mellan etablerade

konstformer och populärkultur.

Samband mellan olika former av samtida kulturuttryck och den tekniska och

samhälleliga utvecklingen.

Framväxten av ungdomskulturer som ett sätt att markera individualitet och

identitet.

Olika kulturuttrycks roll och villkor i dagens samhälle samt villkoren för nutida

konstnärligt skapande. Vilken roll genus och annan grupptillhörighet spelar

liksom kulturpolitik, marknad och publiksammansättning.

Föreställningar om kreativitet och vad som kännetecknar kreativa miljöer samt

staden som kulturmiljö, sett i både ett lokalt och ett internationellt perspektiv.

Etiska diskussioner kring konstnärens roll och ansvar i samhället, till exempel

när det gäller yttrandefrihet, demokratisk anpassning och konstens eventuella

rätt att provocera.

Samtal om samt analys och tolkning av aktuella kultur-‐ och konstföreteelser i

olika typer av presentationsformer, till exempel via modern teknik. Begrepp och

teorier som förekommer i aktuell kulturdebatt.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven redogör översiktligt för olika former av samtida kulturuttryck och för någon

beröringspunkt mellan dem. Eleven för också enkla resonemang kring hur den nutida

konsten förhåller sig till sin historia. Dessutom redogör eleven översiktligt för olika sätt

att använda använda kulturbegreppet och för olika aspekter på förhållandet mellan

39

etablerade konstformer och ungdoms-‐ och populärkultur.

Eleven för enkla resonemang kring samband mellan konstnärliga uttryck,

samhällsförändringar och teknikutveckling. Eleven diskuterar också översiktligt och

med enkla argument konstnärliga uttrycksformers roll i samhället, villkoren för

konstnärligt skapande och vilken roll genus eller annan grupptillhörighet spelar samt

hur faktorer som kulturpolitik, marknad och publiksammansättning kan påverka

villkoren. Dessutom för eleven enkla resonemang kring konstnärens roll och ansvar i

samhället, kring olika föreställningar om kreativitet och kreativa miljöer samt kring

staden som kulturmiljö.

Eleven gör enkla tolkningar och analyser av olika samtida kulturuttryck med hjälp av

någon presentationsform och ger enkla förklaringar till sina tolkningar och analyser.

Vidare formulerar eleven enkla reflektioner över egna kulturupplevelser. I sin tolkning

och analys använder eleven med viss säkerhet relevanta begrepp och teorier.

Betyget D


Betyget C

Eleven redogör utförligt för olika former av samtida kulturuttryck och för några

beröringspunkter mellan dem. Eleven för också välgrundade resonemang kring hur

den nutida konsten förhåller sig till sin historia. Dessutom redogör eleven utförligt för

olika sätt att använda kulturbegreppet och för olika aspekter på förhållandet mellan

etablerade konstformer och ungdoms-‐ och populärkultur.

Eleven för välgrundade resonemang kring samband mellan konstnärliga uttryck,

samhällsförändringar och teknikutveckling. Eleven diskuterar också utförligt och med

välgrundade argument konstnärliga uttrycksformers roll i samhället, villkoren för

konstnärligt skapande och vilken roll genus eller annan grupptillhörighet spelar samt

hur faktorer som kulturpolitik, marknad och publiksammansättning kan påverka

villkoren. Dessutom för eleven välgrundade resonemang kring konstnärens roll och

ansvar i samhället, kring olika föreställningar om kreativitet och kreativa miljöer samt

kring staden som kulturmiljö.

Eleven gör tolkningar och analyser av olika samtida kulturuttryck med hjälp av några

presentationsformer och ger välgrundade förklaringar till sina tolkningar och analyser.

40

Vidare formulerar eleven välgrundade reflektioner över egna kulturupplevelser. I sin

tolkning och analys använder eleven med viss säkerhet relevanta begrepp och teorier.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika former av samtida kulturuttryck och

för flera beröringspunkter mellan dem. Eleven för också välgrundade och nyanserade

resonemang kring hur den nutida konsten förhåller sig till sin historia. Dessutom

redogör eleven utförligt och nyanserat för olika sätt att använda kulturbegreppet och

för olika aspekter på förhållandet mellan etablerade konstformer och ungdoms-‐ och

populärkultur.

Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang kring samband mellan

konstnärliga uttryck, samhällsförändringar och teknikutveckling. Eleven diskuterar

också utförligt och med välgrundade och nyanserade argument konstnärliga

uttrycksformers roll i samhället, villkoren för konstnärligt skapande och vilken roll

genus eller annan grupptillhörighet spelar samt hur faktorer som kulturpolitik, marknad

och publiksammansättning kan påverka villkoren. Dessutom för eleven välgrundade

och nyanserade resonemang kring konstnärens roll och ansvar i samhället, kring olika

föreställningar om kreativitet och kreativa miljöer samt kring staden som kulturmiljö.

Eleven gör komplexa tolkningar och analyser av olika samtida kulturuttryck med hjälp

av några presentationsformer och ger välgrundade och nyanserade förklaringar till

sina tolkningar och analyser. Vidare formulerar eleven välgrundade och nyanserade

reflektioner över egna kulturupplevelser. I sin tolkning och analys använder eleven med

säkerhet relevanta begrepp och teorier.

Ida Maja Emma-Clara och Kristina Läsårsplan

Documents

staden som

samhllsfrndringar

upplggning

den vsterlndska

samband mellan

frhllande

marknad och

och konstfreteelser