Hyperemesis gravidarum - Lu

Hyperemesis gravidarum

Orsaker, behandling, omvårdnad och kvinnorsupplevelser

Författare: Anna Dahlbäck och Maria Rampe

Handledare: Eva Persson

Litteraturstudie 10p

Januari 2007

Lunds universitetMedicinska fakultetenInstitutionen för hälsa, vård och samhälleSektionen för omvårdnadBox 157, 221 00 LUND

Hyperemesis gravidarum

Orsaker, behandling, omvårdnad och kvinnorsupplevelser

Författare: Anna Dahlbäck och Maria Rampe

Handledare: Eva Persson

Litteraturstudie 10p

Januari 2007

AbstraktMånga kvinnor lider av graviditetsillamående och en del utvecklarHyperemesis gravidarum, som är en svår form av illamående och kräkningarunder graviditet. En litteraturstudie utfördes med syfte att tydliggöra orsakernaoch behandlingsmetoderna till Hyperemesis gravidarum. Ävenomvårdnadsåtgärder och kvinnors upplevelser belystes. Elva artiklar kom attingå i studien, nio kvantitativa och två kvalitativa. Artiklarna granskades ochkvalitetsbedömdes. Resultatet sammanställdes som en integrerad analys utifrånorsaker, farmakologisk behandling, icke-farmakologisk behandling, omvårdnadav kvinnor med Hyperemesis gravidarum och kvinnornas upplevelser.Resultatet visade att de faktorer som påverkar förekomsten av Hyperemesisgravidarum är: ålder, vitaminer, rökning, sociala faktorer, barnets kön,helikobakter pylori och prostaglandiner. I resultatet framkom det att bådefarmakologiska och icke-farmakologiska behandlingsmetoder var av värde.Kvinnorna med Hyperemesis gravidarum upplevde att de kände sig ensamma,isolerade och att de inte blev tagna på allvar. Vårdpersonalen har en viktig rolli att bekräfta och stötta dessa kvinnor.

Nyckelord

Hyperemesis gravidarum, allvarligt graviditetsillamående, orsaker,behandling, omvårdnad, upplevelser och kvinnor.

Sektionen för omvårdnadInstitutionen för hälsa, vård och samhälleMedicinska fakultetenLunds universitet, Box 157, 221 00 LUND

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning .................................................................................................................1

Introduktion...............................................................................................................................2Bakgrund ..............................................................................................................................2

Förekomst och symtom ....................................................................................................2Etiologi..............................................................................................................................2Behandling .......................................................................................................................3

Syfte .....................................................................................................................................4

Metod .......................................................................................................................................5Sökprofil ...............................................................................................................................5Sökschema...........................................................................................................................5Analys/Bearbetning ..............................................................................................................5

Resultat ....................................................................................................................................6Orsaker.................................................................................................................................6

Ålder, vitaminer, rökning och sociala faktorer...................................................................6Barnets kön och låg födelsevikt........................................................................................7Först- respektive omföderskor..........................................................................................7Återkommande risk ..........................................................................................................8Etnicitet och Helikobakter pylori .......................................................................................8Sjukdomstillstånd som kan orsaka HG.............................................................................9Prostaglandinets påverkan...............................................................................................9

Farmakologisk behandling ...................................................................................................9Icke-farmakologisk behandling...........................................................................................10

Akupunktur .....................................................................................................................10Taktil massage ...............................................................................................................11

Omvårdnad och kvinnors upplevelse av HG ......................................................................11Omvårdnad av kvinnor med HG.....................................................................................11Kvinnors upplevelse av HG ............................................................................................12

Diskussion ..............................................................................................................................13Metoddiskussion.................................................................................................................13Resultatdiskussion .............................................................................................................14

Konklusioner...........................................................................................................................18

Implikationer för vården..........................................................................................................18

Framtida forskning..................................................................................................................19

Referenser..............................................................................................................................20

Bilaga 1 Sökschema.........................................................................................................23

Bilaga 2(1) Protokoll för kvantitativ metod............................................................................24

Bilaga 2(2) Protokoll för kvalitativ metod ..............................................................................25

Bilaga 3(1) Matris .................................................................................................................26

Bilaga 3(2) Matris .................................................................................................................27

Bilaga 3(3) Matris .................................................................................................................28

Bilaga 3(4) Matris .................................................................................................................29

2

Introduktion

Många kvinnor lider av graviditetsillamående och en del utvecklar Hyperemesis gravidarum

(HG). I litteraturstudien har författarna valt att definiera HG som en allvarlig form av

illamående och kräkning under graviditet. HG kan utvecklas till ett kritiskt tillstånd som kan

kräva sjukhusvård. Då etiologin inte är helt känd skiljer sig behandlingen från kvinna till

kvinna beroende på den behandlande läkarens kliniska erfarenheter och kunskaper angående

HG (Lee, Pan & Wing 2005). Det är av stor vikt att dessa kvinnor får god och adekvat

omvårdnad (Slager & Lavery, 2000).

Bakgrund

Förekomst och symtom

Illamående och kräkningar i tidig graviditet förekommer i ca 70% av alla graviditeter.

Vanligast inträder illamåendet mellan fjärde till åttonde graviditetsveckan och fortsätter

vanligtvis till vecka 14-16. HG är en svår form av illamående och kräkningar i kombination

med viktminskning, ketonuri, elektrolytrubbningar som kan fortsätta under resten av

graviditeten (Quinlan & Hill, 2003). HG förekommer i 0,5-1 % av alla graviditeter och är

vanligast i första trimestern för att i 90 % av fallen upphöra efter 20:e graviditetsveckan (Lee

et al, 2005). Symtomen förutom kräkning är uttorkning med nedsatt turgor, spruckna läppar,

torr tunga, insjunket ansikte och minskad urinmängd med förekomst av ketoner (Slager &

Lavery, 2000). Vid kräkning förlorar kroppen kolhydrater vilket leder till att fettlagret bryts

ner. Aceton bildas då som slaggprodukt och utsöndras via urinen, vilket kontrolleras genom

att mäta ketoner i urin (Faxelid, Hogg, Kaplan & Nissen, 2001).

Etiologi

Flera studier (Lamondy, 2006; Quinlan & Hill, 2003; Lee et al, 2005) visar att patofysiologin

kring HG är dåligt undersökt och etiologin okänd. En teori är enligt Lamondy (2006)

dysfunktion i sköldkörteln. Ökade nivåer av T4 och TSH har setts hos kvinnor med HG. Hos

3

dessa kvinnor har det även visat sig att T4 och TSH nivåerna har normaliserats när

illamåendet och kräkningarna minskat. Olika obstetriska tillstånd där höga koncentrationer av

graviditetshormonet HCG produceras förknippas med HG, såsom kvinnor med flerbörd,

eklampsi, mola, genetiska abnormaliteter, kvinnligt kön på fostret och hydrops hos fostret.

Progesteron som bildas från corpus luteum orsakar en förlångsammad tömning av magsäcken

och minskad tarmmotilitet pga dess relaxerande effekt på glatt muskulatur, vilket skulle

kunna leda till uppkomst av HG. Höga östrogenvärden tros också kunna ge illamående, detta

samband har även setts hos kvinnor som intar högdoserade p-piller (a.a.). Kvinnor som vid

tidigare graviditeter haft HG löper stor risk att drabbas igen vid nästa graviditet. Kraftigt

illamående i tidig graviditet är ofta förknippat med en intakt graviditet (Benett & Brown,

1999).

Psykologiska faktorer skulle också kunna orsaka HG, kvinnor som t ex är omogna, labila,

deprimerade eller som har en familjär konflikt, har en ökad risk att drabbas av HG (Quinlan &

Hill, 2003; Lamondy, 2006). Ätstörningar som t ex anorexi och bullimi har också undersökts

som eventuell bidragande orsak till HG såsom högt intag av mättat fett, brist på vitamin B6

och onormal leverfunktion (Lamondy, 2006). Andra faktorer som har samband med HG är

oönskad graviditet, låg socio-ekonomisk status, låg lön eller känslan av att tappa kontrollen

hemma (Slager & Lavery, 2000).

Nya rapporter från Europa och Mellanöstern visar på ett eventuellt samband mellan

Helicobacter pylori och HG. En förklarning till detta skulle kunna vara att det hos gravida

kvinnor sker en ökning av steroidhormoner och att det då skapas en miljö från vilken en latent

Helicobacter pyloriinfektion kan aktiveras som i sin tur orsakar HG (Lee et al, 2005). HG

förekommer sällan hos kvinnor som röker eller är över 35 år (Slager & Lavery, 2000).

Behandling

Vilka behandlingsmetoder som används vid HG beror på hur allvarligt kvinnans tillstånd är.

Ibland kan det vara tillräckligt med icke farmakologiska metoder, såsom kostförändringar och

stöd. I svåra fall krävs sjukhusvård med total parenteral nutrition. Den initiala behandlingen

av lätt illamående och kräkningar är kostförändringar. Kvinnorna ska informeras om att äta

ofta och små aptitretande måltider samt undvika starkt doftande mat. Maten ska vara

kolhydratrik och fattig på fett (Quinlan & Hill, 2003). Emotionellt och psykologiskt stöd både

4

från familjemedlemmar och från sjukhuspersonal är en viktig del av behandlingen.

Konsultation med kurator eller psykolog kan vara indicerat. Andra icke-farmakologiska

behandlingsmetoder är akupressur, akupunktur och tillskott av ingefära (Quinlan & Hill,

2003). Vid ihållande symtom, fortsatt viktnedgång och eller påverkade blodprover krävs

oftast farmakologisk behandling och ibland sjukhusvård. I en del fall kan det var aktuellt med

psykologisk behandling i kombination med medicinsk behandling (Slager & Lavery, 2000).

Den farmakologiska behandlingen består framförallt av antiemetika som i vissa fall har god

effekt. Tillskott med vitamin B6 har använts som behandling för HG under lång tid med

varierande resultat. Antihistaminer och antikolinergika har visat sig ha bättre effekt än

placebo i kontrollerade studier. Tidigare ansågs det att dessa läkemedel var skadliga för

fostret, men de har visat sig vara helt ofarliga att använda under graviditet. Läkemedel som

ökar tarmmotiliteten har också visat goda behandlingsresultat (Quinlan & Hill, 2003). För att

korrigera vätskebalans och dehydrering används intravenös vätsketerapi. Oftast är en till två

liter intravenös vätska tillräckligt som behandling. Detta i sin tur leder ofta till att illamåendet

och kräkningarna minskar och kvinnan kan därmed äta och dricka igen (Lamondy, 2006).

Enteral vätsketillförsel och TPN (total parenteral nutrition) är den behandlingsform som

används när inget annat hjälper (Quinlan & Hill, 2003).

Då patofysiologin bakom HG är dåligt undersökt och etiologin är okänd, är det av stor

betydelse att ytterligare fördjupa sig i detta. Eftersom etiologin är okänd är det omöjligt att

säkert veta vilken behandling som är rätt och detta kan upplevas som frustrerande för

kvinnan. Studien ska förhoppningsvis tydliggöra orsaker och behandlingsmetoder till HG.

Även kvinnors upplevelser och omvårdnadsåtgärder kommer att belysas. Barnmorskan kan

möta dessa kvinnor både inom mödravården, på gynekologisk mottagning och på

gynekologisk avdelning.

Syfte

Syftet med studien var att tydliggöra orsaker och behandlingsmetoder till Hyperemesis

gravidarum, samt att belysa omvårdnadsåtgärder och kvinnors upplevelser inom området.

5

Metod

Metoden som valts är en litteraturstudie och har genomförts enligt Goodman (1993).

Sökprofil

Artiklar har sökts i databaserna Pub Med och Cinahl, samt genom manuell sökning. Artiklar

skrivna mellan 1998 och 2006 har använts, de skulle också vara skrivna på engelska. De

sökord som använts är: HG and caring, HG and causes, HG and experiences och HG and

treatment. I sökningen användes HG som sökord. Detta gav även artiklar som handlade om

illamående och kräkningar under graviditet där diagnosen inte bestämts till HG. Därför har

författarna till denna litteraturstudie valt att definiera HG som en allvarlig form av illamående

och kräkning under graviditet. Review artiklar har exkluderats från att användas i resultatet.

En artikel har hittats genom manuell sökning, efter att ha studerat referenslistor till andra

artiklar. Artiklarna som använts i resultatet är markerade med * i referenslistan.

Sökschema

Efter att systematisk sökning genomförts har tio artiklar hittats. En artikel har funnits genom

manuell sökning. Redovisning av litteratursökning se bilaga 1.

Analys/Bearbetning

Artiklar med rubrik och abstrakt motsvarande studien syfte har lästs. Ett flertal artiklar har

studerats och slutligen har 11 artiklar valts ut efter att kritisk granskning gjorts enligt Willam,

Stoltz och Bahtsevanis (2006) granskningsmall för kvalitativ respektive kvantitativ metod (se

bilaga 2:1 -2:2) där varje fråga kan få ett eller noll poäng. Bedömningen gav en poängsumma

som sedan räknades om i procent och resulterade i en gradering från ett till tre. Det krävs 80-

100% av bedömningsmallens poängsumma för att erhålla grad 1, detta påvisar hög

vetenskaplig kvalitet. Det krävs 70-79% för att erhålla grad 2, vilket innebär medel

6

vetenskalplig kvalitet, respektive 60-69% för att erhålla grad 3, vilket innebär låg

vetenskaplig kvalitet. Artiklarna presenteras i en artikelmatris och där finns även en

bedömning av artikelns vetenskapliga värde utifrån poängskalan (se bilaga 3:1-3:4).

Resultatet har sammanställts som en integrerad analys utifrån orsaker, farmakologisk

behandling, icke-farmakologisk behandling, omvårdnad och kvinnors upplevelse av HG.

Resultat

Orsaker

Ålder, vitaminer, rökning och sociala faktorer.

Åldern har betydelse för om kvinnan kommer att drabbas av HG, detta tas upp i tre studier

(Källén, Lundberg & Åberg, 2003; Fell, Dodds, Joseph, Allen & Butler, 2006; Schiff, Reed &

Daling; 2004). Enligt Källén et al, (2003) var risken att drabbas av HG störst hos kvinnor som

var under 25 år. I en annan studie ( Fell et al, 2006) har det framkommit att om kvinnan är

under 20 år innebär det en ökad risk för att utveckla HG. Är kvinnan däremot över 30 år när

barnet föds minskar risken för att drabbas av HG. Schiff et al, (2004) skriver att låg och hög

ålder var vanligare hos dem som inte vårdats för HG.

Risken för att utveckla HG minskade om kvinnan hade ätit vitaminer före och under

graviditeten, enligt Källén et al, (2003). Liknande effekt sågs om kvinnan hade börjat ta

vitaminerna i början av graviditeten. Om kvinnan däremot bara hade tagit vitaminer innan

graviditeten men inte under ökade risken för HG (a.a.).

Tre av studierna (Källén et al, 2003; Schiff et al, 2004; Fell et al, 2006) talar för att rökning

var vanligare bland dem som inte drabbades av HG. Enligt Källén et al, (2003) hade rökning

en skyddande effekt mot att utveckla HG. Schiff et al, (2004) nämner att rökning var

vanligare hos de kvinnor som ej vårdats för HG. Enligt Fell et al, (2006) minskade risken för

HG om kvinnan rökte jämfört med om hon inte rökte.

7

Att kvinnans arbetssituation har en påverkan på HG nämns också i två studier ( Källén et al,

2003; Schiff et al, 2004) De kvinnor som hade ett arbete att gå till utanför hemmet hade lägre

risk för att utveckla HG jämfört med dem som var hemmafruar, saknade arbete eller var

sjukskrivna (Källén et al, 2003). Däremot fann Schiff et al, (2004) att kvinnor som drabbades

av HG oftare var gifta, hade högre utbildning samt lägre vikt före graviditeten.

Barnets kön och låg födelsevikt

Studier (Schiff et al, 2004; Fell et al, 2006; Vilming & Nesheim, 2000) talar för att ju sjukare

kvinnan var i sin HG, desto större var förutsättningen att hon födde en flicka. Enligt Schiff et

al, (2004) framkom det att om kvinnan vårdats på sjukhus för sin HG i mer än tre dagar var

förutsättningen för att hon skulle få en flicka större, förutsättningen ökade med 80%. Det

framkom tydligt att könet på fostret berodde på hur allvarligt sjuk kvinnan var. Slutsatsen

som drogs var att HG är förknippat med en ökad förekomst av flickfoster, vilket kan vara en

markör för höga östrogenvärden intrauterint. Även Fell et al, (2006) har studerat

könsfördelningen. Hos de kvinnor som inte vårdats för HG, födde 51,2 % pojkar och 48,8%

flickor. Vårdades kvinnan på sjukhus en till två gånger för HG ändrades förhållandena, då

föddes 44,4 % pojkar och 55,6 % flickor. Hade kvinnan vårdats tre eller fler gånger var

könsfördelningen, 37,5 % pojkar respektive 62,5 % flickor (a.a.). I den tredje studien gjord i

Norge visade det sig att kvinnor vårdade för HG födde fler flickor (61 %) än kvinnor som inte

vårdades för HG (42,2 %) (Vilming & Nesheim, 2000).

Studier visade också att kvinnor med HG har mindre viktuppgång under graviditeten och att

deras nyfödda har en lägre födelsevikt. Födelsevikten var förknippad med viktuppgången

under graviditeten (Vilming & Nesheim, 2000; O`Brien, Evans, White-McDonald, 2002).

Först- respektive omföderskor

Olika resultat presenteras vad gäller förekomsten av HG hos först- respektive omföderskor

(Källén et al, 2003; Vilming & Nesheim, 2000; Frigo, Lang, Reisenberger, Kölbl & Hirschl,

1998; Fell et al, 2006). Källén et al, (2003) och Vilming & Nesheim, (2000) kom i sina

studier fram till att kvinnor som väntar sitt första barn hade en minskad risk för HG medan

omföderskor löpte större risk att drabbas (a.a.). I motsats till detta visade två andra studier

(Frigo et al, 1998; Fell et al, 2006) att förstagångsgravida drabbades av HG i större

8

utsträckning vilket kan bero på att de utsätts för högre östrogenkoncentrationer framför allt

under tidig graviditet (a.a.).

Återkommande risk

Den återkommande risken för HG har studerats i två studier (Trogstad, Stoltenberg, Magnus,

Skjaerven & Irgens, 2005; Fell et al, 2006). Båda studierna visade att om kvinnan haft HG

tidigare ökade risken för att få det igen vid nästkommande graviditet. Trogstad et al, (2005)

skriver att av de kvinnor som drabbats av HG under sin första graviditet, utvecklade 15,2 %

det igen vid nästkommande graviditet. Utav de som inte haft HG under sin första graviditet,

utvecklade 0,7 % det vid sin andra graviditet. Om kvinnan hade haft HG tidigare samt bytt

man vid nästa graviditet minskade risken för att återfå HG och var då endast 10,9 %. För de

kvinnor som ej haft HG tidigare men som bytt man fanns det en liten men signifikant ökad

risk att utveckla HG, risken var då 0,9 %. För kvinnor som inte tidigare haft HG, ökade risken

lite om de hade ett långt mellanrum mellan graviditeterna. Fell et al, (2006) fann att kvinnor

som hade HG under sin första graviditet och som blev gravida igen löpte 29 gånger högre risk

att drabbas igen.

Etnicitet och Helikobakter pylori

Vilming och Nesheim, (2000) skriver att förekomsten av HG varierar mycket mellan olika

länder, exempelvis så var förekomsten i Sverige mellan åren 1973-1981 0,3 % och

förekomsten i Shanghai mellan åren 1986-1987 10,8 %. I studien som var gjord i Norge sågs

att den största risken att drabbas av HG var att inte ursprungligen komma från Norge. Detta

kunde inte bindas till någon särskild etnicitet. De som studerades var framför allt första

generationens invandrare från u-länder t ex Pakistan och vissa delar av Afrika. Ett samband

sågs mellan HG och en infektion med Helikobakter pylori. Denna bakterie är vanligare bland

populationer i u-länder och detta kan eventuellt förklara varför HG var vanligare bland

invandrare från Asien och Afrika jämförelsevis med ursprungsnorskor (a.a.). Frigo et al,

(1998) såg ett tydligt samband mellan HG och infektion med Helikobakter pylori. I denna

studie framkom också att Helikobakter var vanligare i länder i södra Europa i jämförelse med

Arabländerna. Helikobakter pylori infektion ses oftare hos kvinnor med en låg social status.

En förklaring till varför gravida har en ökad risk att drabbas av Helikobakter pyloriinfektion

kan vara att gravida får en ökad mängd steroidhormoner som leder till en ökad vätskevolym,

9

vilket gör att den intracellulära och extracellulära balansen rubbas, detta kan i sin tur leda till

förändring av pH. En förändring av pH i gastrointestinalområdet kan resultera i en

Helikobakter pyloriinfektion (a.a.).

Sjukdomstillstånd som kan orsaka HG

Kvinnor med tidigare molagraviditet, kvinnor med diabetes, depression och psykiska

problem, hyperthyroid rubbning, lungsjukdom samt astma löper högre risk att drabbas av HG

än kvinnor utan dessa tillstånd (Fell et al, 2006).

Prostaglandinets påverkan

I en studie av Gadsby, Barnie-Adshead, Grammatoppoulos och Gadsby, (2000) togs blodprov

på 18 kvinnor med HG. Studien visade ett samband mellan HG och förekomst av höga

prostaglandinnivåer under tidig graviditet. Inom en 24-timmars period togs två blodprov, ett

togs när kvinnorna hade symtom och ett när de inte hade några symtom. De prover som togs

var interleukin 1β, tumor nekrosis factor-α och prostaglandin E2, vilka utsöndras från

syncytiotrofoblast- och cytoblastceller i chorionvilli. Det var ingen signifikant skillnad mellan

symtom och kontroll proven för interleukin 1β och tumor nekrosis factor-α, däremot var det

en statistisk signifikant skillnad mellan prostaglandin E2 proven. Symtomproven var alltid

högre än kontrollproven. Maternellt serum prostaglandin E2 har inte tidigare relaterats till

HG. Det är däremot känt att prostaglandin E2 kan orsaka illamående och kräkning när det ges

som medicin i samband med abort (a.a.).

Farmakologisk behandling

Det har varit svårt att hitta en effektiv behandlingsmetod mot HG, då HG framför allt är ett

problem under första trimestern, då fostret är som mest känsligt mot läkemedel. Även om det

finns ett flertal farmakologiska behandlingsmetoder som är helt ofarliga för fostret och dess

utveckling så känner många kvinnor skuld om de tar läkemedel i början av graviditeten

(Ågren & Berg, 2006; O`Brien et al, 2002).

10

Källén et al, (2003) skriver i sin studie att illamående och kräkningar under graviditet

förekom hos 79 % av de gravida kvinnorna, och uppskattningsvis hälften av dem hade kräkts.

Av kvinnor med illamående och kräkning under graviditet hade 18 % provat någon form av

behandlning och majoriteten hade använt något läkemedel (a.a.).

De vanligaste farmakologiska preparaten som användes i behandlingen av HG är:

antihistaminer och kortikosteroider (Carlsson, Axemo, Bodin, Carstensen, Ehrenroth,

Madegård-Lind & Navander, 2000; Källén et al, 2003; Ziaei, Housseiney & Faghihzadeh,

2004).

Källén et al, (2003) visade i sin studie att antihistaminen Meclozin (Postafen®) var det

läkemedel som användes mest i Sverige, det läkemedel som användes näst mest var

antihistaminen Promethazine (Lergigan®) (a.a). Promethazine (Lergigan®) har god effekt i

början av behandlingen, då den har seditativa och lugnande effekter som verkar direkt efter

intagandet. Effekten avtar dock med behandlingens längd och när behandlingen avslutas

försvinner de positiva effekterna snabbt (Ziaei, Housseiney & Faghihzadeh, 2004).

Att använda kortikosteroider t ex Prednisolon® i behandlingen av HG har tidigare bara

undersökts på inneliggande patienter som har fått kortison i högdos (Ziaei et al, 2004).

Samma studie visade att Prednisolon® i oral form och i lågdos hade god effekt på symtomen

efter en tids behandling behandling och att effekten kvarstod efter utsättandet. Endast ett litet

antal bieffekter sågs (a.a.).

Icke-farmakologisk behandling

Behandlingen av HG domineras av farmakologiska metoder, men icke-farmakologiska

metoder som akupunktur och taktil massage används också i behandlingen (Carlsson et al,

2000; Källén et al, 2003; Ågren & Berg, 2006).

Akupunktur

I en svensk studie (Carlsson et al, 2000) visade det sig att akupunktur hade god effekt hos

kvinnor som varit inlagda på sjukhus för HG. Andelen som behandlades med intravenös

11

vätska minskade och en minskning av både illamående och kräkningar sågs. Effekten kom

snabbt efter behandlingstillfället ofta bara några minuter efteråt (a.a.). I en annan svensk

studie (Källén et al, 2003) hade 4% av kvinnorna använt sig av akupunktur eller akupressur

och ibland i kombination med ett läkemedel.

Taktil massage

Effekten av taktil massage har studerats av Ågren och Berg (2006). Taktil massage visade sig

minska kvinnans symtom av HG, massagen var en positiv upplevelse som hjälpte på flera

nivåer. Kvinnan fick känslan av att ha en hel kropp, som att kroppen började arbeta igen.

Hungern kom tillbaks och de fick ökad energi. Studien visade att taktil massage var ett bra

alternativ eller komplement i behandlingen av HG (a.a.).

Omvårdnad och kvinnors upplevelse av HG

De behandlingsmetoder som finns tillgängliga idag är långtifrån tillräckliga, då många

kvinnor upplever att de inte blir helt hjälpta av behandlingen (O`Brien et al, 2002; Ågren &

Berg, 2006). Detta leder till en frustration bland sjuksköterskor, barnmorskor och annan

vårdpersonal som ska hjälpa kvinnan, för att inte nämna den frustration som kvinnan själv och

hennes familj upplever (Ågren & Berg, 2006).

Omvårdnad av kvinnor med HG

I O´Briens et al (2002) studie framkom det att kvinnor med HG var tacksamma för att

vårdpersonal visade ett stort engagemang att de trodde på kvinnan och bekräftade henne i

hennes situation. Ett flertal av kvinnorna i ovanstående studie upplevde att det hjälpte att ligga

still, då de blev illamående och att de började kräkas så fort de rörde sig. En stor del av

vårdpersonalen uppmanade kvinnorna att komma upp och röra sig och ansåg att de var lata

och visade ingen förståelse för kvinnornas tillstånd. Det verkade inte som om de litade på vad

kvinnan berättade, tyckte att de överdrev (a.a). Många av kvinnorna tyckte att det var en

bekräftelse att bli inlagda på sjukhus, någon såg att de verkligen var sjuka (O`Brien et al,

2002; Ågren & Berg, 2006). De kunde få hjälp av någon som inte krävde något i retur.

Kvinnan kunde vila och hämta kraft. De kvinnor som fick intravenös vätska upplevde detta

12

som en lättnad då de ej behövde fokusera på att äta och dricka. Mat och dryck var annars en

stor del av kvinnans liv. Varje intag ledde till ökat illamående, vilket gjorde att mat och dryck

undveks, detta ledde till minskad kraft och energi och en ångest för att barnet inte skulle få

den näring som det behövde. (Ågren & Berg, 2006).

Kvinnors upplevelse av HG

O´Brien et al (2002) och Ågren och Berg (2006) beskriver i sina artiklar kvinnors upplevelser

av HG. I början av graviditeten upplevde kvinnorna att illamående och kräkningar i samband

med graviditet var ett normalt tillstånd som de flesta gravida kvinnor går igenom (Ågren &

Berg, 2006). De hade mycket kraft och energi i början av graviditeten och tyckte att de kunde

leva ett normalt liv. Allteftersom illamåendet och kräkningarna fortsatte kände kvinnorna att

de blev kraftlösa och förlorade kontroll över situationen. De började fundera på om och i så

fall när tillståndet skulle förbättras (a.a.). Kvinnorna började se det som att de var sjuka, det

var inte ett normalt tillstånd längre (O´Brien et al, 2002). Detta gjorde att de började isolera

sig från omvärlden, då de var rädda att bli upptäckta i samband med att de kräktes. De hade

svårt att klara av det dagliga livet och detta ledde till skuldkänslor och känslor av att tappa

kontrollen. Ett flertal av kvinnorna upplevde att de bara kunde fokusera på illamåendet och

kräkningarna, inget annat fick plats i deras liv, de hade svårt att fokusera på det väntade

barnet. De upplevde att anhöriga förmildrade deras symtom och inte riktigt tog dem på allvar,

vilket ledde till att kvinnorna kände sig mycket ensamma i sin situation både fysiskt,

emotionellt och socialt (a.a.).

I O´Briens et al (2002) och Ågren & Bergs (2006) studier framkom det att några av kvinnorna

kände ambivalens inför graviditeten och funderade på att göra abort. Två av kvinnorna i

O´Briens et al (2002) studie valde att utföra abort då tillståndet blev alltför påfrestande. En av

kvinnorna beskrev att veckan efter aborten var den bästa i hennes liv, då hon kunde börja leva

igen och vara ute i samhället . Några av kvinnorna beskrev att de kände stor skuld att de

själva var ansvariga för symtomen, att de gjort någonting som fick dem att må som de mådde.

De klarade ej av att utföra de uppgifter de borde t ex ta hand om familj, hem och arbete. De

hade ingen förmåga att känna någon glädje i det väntade barnet. Upplevelser av att jämt

behöva göra sina anhöriga besvikna, exempelvis att tacka nej till inbjudningar och att inte

kunna leka med sina barn tyckte många av kvinnorna var jobbigt. Känslan av att vara

annorlunda var övergripande och ökade ytterligare kvinnornas isolering från omvärlden (a.a.).

13

Diskussion

Metoddiskussion

I litteraturstudiens resultat har 11 artiklar analyserats och sammanställts. Både kvalitativa och

kvantitativa artiklar har använts, dock endast två kvalitativa vilket kan ses om en brist. De två

kvalitativa studierna anses vara väl genomförda och fick fram kvinnornas upplevelser av HG

på ett trovärdigt sätt. Syftet med litteraturstudien från början var att fokusera på kvinnornas

upplevelse av HG och omvårdnadsåtgärder. Då det var svårt att finna ett brett urval av artiklar

som berörde dessa områden valde författarna att bredda sitt syfte till att innefatta både

orsaker, behandlingsmetoder, upplevelser och omvårdnadsåtgärder. Artiklar som berörde

orsaker och behandlingsmetoder var betydligt lättare att hitta. I sökningen användes HG som

sökord detta gav även artiklar som handlade om allvarligt illamående och kräkning under

graviditet, därför valde författarna att definiera HG som en allvarlig form av illamående och

kräkning under graviditet, för att kunna inkludera dessa artiklar i litteraturstudien. Detta har

definierats i litteraturstudiens introduktion. Författarna anser att gränsen mellan HG och

allvarligt illamående och kräkning under graviditet är otydlig, men orsaker, behandling,

omvårdnad och kvinnornas upplevelser borde vara desamma. I resultatet är det bara två

artiklar som benämner tillståndet allvarligt illamående och kräkning under graviditet

resterande nio artiklar benämner det som HG.

De artiklar som använts är gjorda i olika delar av världen, vilket ger ett brett och intressant

material. Hälften av artiklarna kommer från Norden. I en studie (Gadsby et al, 2000) deltog

endast 18 kvinnor med HG, vilket kan ses som ett litet antal, men då resultatet var entydigt,

bedömdes artikeln som trovärdig.

De artiklar som använts är från år 2000 och framåt, förutom en (Frigo et al, 1998) men då den

avslöjar nya rön angående sambandet mellan HG och Helikobakter pylori ansågs den ha stor

betydelse. Denna artikel förekommer som referens i ett flertal andra studier, vilket talar för

dess trovärdighet.

14

Ågren och Berg (2006) har i sin studie om taktil massage påtalat att deras resultat ej är

generaliserbart, då studien endast innefattar ett mindre antal deltagare. Alla deltagare påvisade

positiva effekter av behandlingen och deras upplevelser av HG framkom tydligt och därför

har artikeln inkluderats i litteraturstudies resultat.

Resultatdiskussion

Flera studier tar upp att kvinnans ålder har betydelse för om hon kommer utveckla HG

(Källén et al, 2003; Schiff et al, 2004; Fell et al, 2006; Slager & Lavery, 2000). En studie tar

upp att det är ökad risk för att utveckla HG om kvinnan är under 25 år (Källén et al, 2003), en

annan att låg och hög ålder har stor betydelse (Schiff et al, 2004), en tredje att det är ökad risk

om kvinnan är under 20 år men att risken minskar om kvinnan är över 30 år (Fell et al, 2006).

Förstagångsgravida drabbas av HG i större utsträckning eftersom de utsätts för högre

östrogenkoncentrationer framförallt under tidig graviditet (Fell et al, 2006; Frigo et al, 1998).

Källén et al, (2003) och Vilming och Nesheim (2000) säger däremot att omföderskor löper

större risk att drabbas av HG. Flera studier tar också upp att HG är förknippat med en ökad

förekomst av flickfoster (Schiff et al, 2004; Fell et al, 2006; Vilming & Nesheim, 2000;

Lamondy, 2006). En ökad förekomst av flickfoster kan vara en markör för höga

östrogenvärden intrauterint (Schiff et al, 2004). Här framkommer tydligt att höga

östrogenvärden spelar stor roll för att utveckla HG. Det skulle kunna tänkas att en ung kvinna

som dessutom väntar en flicka (d v s har två predisponerande faktorer för HG), har ökad risk

att få HG. Högdoserade p-piller är också kända att orsaka illamående (Lamondy, 2006). Det

skulle kunna vara så att kvinnor som mår illa av p-piller har större risk att utveckla HG.

Det har visat sig att kvinnor med HG även har förhöjda prostaglanin E2 värden, då de har

symtom med illamående och kräkning. Det är tidigare känt att prostaglandin kan ge

illamående och kräkningar när det ges som medicin i samband med abort (Gadsby et al,

2000). Detta talar för att det skulle kunna finnas ett samband.

Enligt Källén et al (2003) minskar risken för att utveckla HG om kvinnan ätit vitaminer både

före och under graviditeten. Lamondy (2006) har tidigare påvisat att brist på vitamin B6 kan

var en bidragande orsak till HG. Det är möjligt att kvinnor ska rekommenderas att ta

15

vitaminer innan och under graviditet. Fler studier som visar på detta samband behövs för att

säkra slutsatser ska kunna dras.

Tre artiklar (Källen et al, 2003; Schiff et al, 2004; Fell et al, 2006) visar att rökning är

vanligare bland kvinnor som inte utvecklar HG. Även Slager och Lavery, (2000) talar för att

rökning är vanligare hos kvinnor som inte drabbas av HG. Författarna till litteraturstudien

drog slutsatsen att en väl fungerande placenta skulle kunna innebära att kvinnan exponeras för

högre hormonmängder, vilket kan orsaka illamående och kräkning under graviditet. Rökning

har en negativ påverkan på placentas tidiga utveckling. Det skulle kunna förklara varför

kvinnor som röker inte drabbas av HG i lika hög utsträckning.

Kvinnor som haft HG under första graviditeten löper större risk att drabbas vid

nästkommande graviditet. Byter kvinnan partner mellan graviditeterna minskar risken att få

HG vid nästa graviditet (Trogstad et al, 2005). Här kan det spekuleras i om mannens gener

kan ha en betydelse för utvecklingen av HG, eftersom skillnad kan ses vid partnerbyte.

Artiklar i litteraturstudien visar att ett samband mellan Helikobakter pyloriinfektion och HG

finns (Frigo et al, 1998; Vilming & Nesheim, 2000). Då Helikobakter pylori är vanligt

förekommande i vissa populationer drar Vilming och Nesheim (2000) slutsatsen att detta kan

vara en orsak till varför HG är vanligare inom vissa folkgrupper. Detta beskrivs även i

litteraturstudiens bakgrund (Lee et al, 2005). Frigo et al (1998) beskriver i sin studie att

kvinnor som behandlats för Helikobakter pylori med antibiotika och Omeprazol® i syfte att

utrota bakterien samtidigt har fått lindring i sin HG. De har tolkat att denna behandling även

kan vara ett alternativ för kvinnor med HG (a.a.). När sedvanlig behandling inte haft önskad

effekt, då skulle antibiotika och Omeprazol® kunna vara ett alternativ, särskilt om kvinnan

kommer från ett område där Helikobakter pylori är vanligt förekommande.

Föreliggande litteraturstudie visar att kvinnor som har låg socio-ekonomisk status, är

arbetslösa eller är sjukskrivna har större risk för att drabbas av HG (Källèn et al, 2003; Frigo

et al, 1998). Detta har även tidigare studier påvisat (Quinlan & Hill, 2003; Lamondy, 2006;

Slager & Lavery, 2000). En annan studie (Schiff et al, 2004) säger däremot att kvinnor som

drabbas av HG oftare var gifta och hade högre utbildning. Fler artiklar påvisar att HG hänger

ihop med låg socialstatus endast en talar emot det.

16

Psykologiska faktorer skulle också kunna orsaka HG, kvinnor som t ex är omogna, labila,

deprimerade eller som har en familjär konflikt har en ökad risk att drabbas av HG (Quinlan &

Hill, 2003; Lamondy, 2006; Fell et al, 2006). Slager och Lavery (2000) nämner även andra

faktorer som kan ha ett samband med HG så som oönskad graviditet, låg lön, eller känslan av

att tappa kontrollen. Detta visar tydligt vikten av att kurator och psykolog kopplas in i de fall

där behov av detta föreligger, eventuella familjära konflikter kan då bearbetas och kvinnan

kan känna stöd ifrån en utomstående person. För de kvinnor som har en jobbig hemsituation

kanske ett miljöombyte såsom att bli inlagd på sjukhus kan minska kvinnans symtom och vara

en del av behandlingen.

Det förekommer både farmakologisk och icke-farmakologisk behandling av HG och ofta kan

dessa kombineras, detta framkommer både i föreliggande studie och i en tidigare studie

(Källén et al, 2003; Carlsson et al, 2000, Quinlan & Hill, 2003). De vanligaste farmakologiska

preparaten som används är antiemetika, antihistaminer och cortikosteroider och vitamin

tillskott (Carlsson et al, 2000; Quinlan & Hill, 2003). En studie (Ziaei et al, 2004) visar att

kortison (Prednisolon®) i lågdos har god effekt vid HG under lång tid. Det tar ca en vecka

innan effekten påvisas och därför skulle detta kunna kombineras med Promethazine

(Lergigan®) som har snabbare effekt, för att få lindring både på kort och lång sikt. Författarna

till föreliggande litteraturstudie anser att detta med lätthet skulle kunna implementeras i

praktiken.

Progesteron orsakar en förlångsammad tömning av magsäcken och minskar tarmmotiliteten p

g a dess relaxerande effekt på glatt muskulatur vilket i sin tur kan ge illamående och

kräkningar (Lamondy, 2006). Carlsson et al, (2000) har i sin studie beskrivit att akupunktur

ökar magsäckens tömning genom påverkan på reflexer och att tarmmotiliteten ökar.

Föreliggande litteraturstudie visar att akupunktur är en bra behandlingsmetod och ett bra

komplement till traditionell behandling.

Två studier från litteraturstudiens resultat (O´Brien et al, 2002; Ågren & Berg, 2006) visar att

kvinnor med HG är i stort behov av bekräftelse och stöd i denna situation. Rekommendationer

till vårdpersonal fokuserar ofta på att upprätthålla farmakologisk behandling framför att

bedriva en stödjande och känslomässig vård, ibland kan kontakt med kurator eller psykolog

vara aktuellt. Det framkom att kvinnorna själva tycker det är viktigt med ett bra bemötande,

att någon tror på dem och bekräftar dem i deras situation. De upplevde ofta att vårdpersonalen

17

inte tog dem på allvar och negligerade deras problem (a.a.). Även Quinlan & Hill (2003) från

litteraturstudiens bakgrund påvisar att stöd är en viktig del i behandling och att kontakt med

kurator eller psykolog kan vara aktuellt. Mycket av detta handlar kanske om okunskap och

inte om ovilja från vårdpersonalens sida. Det är viktigt att alla yrkeskategorier blir väl insatta i

hur kvinnorna med HG upplever sin situation så att bästa möjliga omvårdnad kan ges.

Kvinnorna upplevde det som en bekräftelse att bli inlagd på sjukhus, någon såg då att de

verkligen var sjuka (O´Brien et al, 2002; Ågren & Berg, 2006). Som vårdpersonal är de enligt

O´Brien et al (2002) viktigt att kunna bekräfta kvinnan i det hon känner och på så sätt minska

de faktorer som påverkar omfattningen av illamåendet och kräkningarna. Detta är viktigare än

att betona vikten av en behandling av ett specifikt symtom (a.a.). Med enkla medel såsom

taktil massage, akupunktur och tid för samtal skulle vården av kvinnor med HG kunna bli

bättre. I dagens sjukvård räcker tiden inte alltid till vilket kan leda till att icke-farmakologiska

behandlingsmetoder bortprioriteras. Samarbete mellan olika yrkeskategorier är viktigt, icke-

farmakologisk behandling som t ex taktil massage kan utföras av paramedicinare eller t ex

undersköterska. Om omvårdnaden och förståelsen för kvinnor med HG ökar kanske behovet

av farmakologisk behandling kan minska eller i alla fall få kvinnan att må bättre om inte

fysiskt så psykiskt.

Kvinnorna i O´Brien et als (2002) och i Ågren och Bergs (2006) studier isolerade sig från

omvärlden, de upplevde att de bara kunde fokusera på illamåendet och kräkningarna och de

hade svårt att glädja sig åt det väntade barnet. Det framkom även att några av kvinnorna

kände ambivalens inför graviditeten och funderade på att göra abort (a.a). Det är viktigt att

vårdpersonal blir medvetna om kvinnornas upplevelser för att kunna bedriva god och adekvat

omvårdnad. Om kvinnan känt ambivalens till barnet under graviditeten kan detta senare leda

till att anknytningen till barnet kan försämras, vilket i sin tur skulle kunna leda till en

postnatal depression. Det är viktigt att barnmorskan är observant på detta.

För en del kan HG vara ett rent medicinskt och allvarligt tillstånd, som ibland kan vara

livshotande. För andra är det psykosociala faktorer som ligger till grund och då kan det ibland

räcka med att bli inlagd på sjukhus att få vila och hämta kraft, och komma ifrån en jobbig

situation i hemmet, för att tillståndet ska förbättras.

18

Mycket inom behandlingen syftar till att bekräfta kvinnan och möta hennes problem. Det är

viktigt att se till den enskilda individen och utforma omvårdnaden utifrån detta samt att

använda sig av väl beprövade och säkra metoder.

Konklusioner

Författarna av denna litteraturstudie har dragit slutsatsen att ålder, rökning och barnets kön är

de faktorer har störst betydelse för uppkomsten av HG, då de flesta studier visar entydigt

resultat inom dessa områden.

De behandlingsmetoder som studerats är både farmakologiska och icke-farmakologiska, bara

ett fåtal av alla behandlingsmetoder som finns tillgängliga har studerats. Kvinnornas

upplevelser av HG visar att kvinnorna känner sig ensamma, isolerade och de upplever att de

ej blir tagna på allvar. Vårdpersonalen har en viktig roll i att bekräfta och stötta dessa kvinnor.

Det är tydligt att HG är ett komplext tillstånd, som kan bero på en rad olika orsaker. Det

verkar inte finnas en entydig förklaring till detta tillstånd. Ofta går det att se samband mellan

orsakerna, andra gånger inte. Inom medicinen går det inte alltid att få svar på orsakerna till

alla tillstånd och sjukdomar som kan drabba människan och kanske måste det accepteras.

Implikationer för vården

Vitaminer före och under graviditet kan rekommenderas till kvinnor för att minska risken för

HG. Kortison (Prednisolon®) i låg dos i kombination med Promethazine (Lergigan®) skulle

kunna vara en bra behandlingsmetod då det ger lindring både på lång och kort sikt. Även

antibiotika och Omeprazol® skulle kunna prövas som behandling när inte den vanlig

behandlingen hjälpt. Akupunktur och taktil massage skulle lätt kunna användas som

behandling. Vårdpersonalen måste tro, stötta och bekräfta kvinnor med HG. Både kurator och

psykolog bör ingå i det behandlande teamet.

19

Framtida forskning

Som tidigare nämnts finns endast ett fåtal studier gjorda där kvinnors upplevelser av HG tas

upp. Det är av stor vikt att kvalitativa studier görs för att omvårdnaden ska kunna bli bättre.

Det finns mycket medicinsk forskning inom området, men HG är fortfarande ett olöst

problem, därför rekommenderas framtida forskning.

20

Referenser

Benett, R, V., & Brown, L, V. (1999) Myles textbook for Midwives. Churchill Livingstone:

London.

* Carlsson, C, Axemo, P, Bodin, A, Carstensen, H, Ehrenroth, B, Madegård-Lind, I &

Nevander C (2000). Manual Acupuncture Reduces Hyperemesis Gravidarum: A Placebo-

Controlled, Randomized, Single-Blind, Crossover Study. Journal of Pain and Symtom

Management. 20 (4), 273-279.

Faxelid, E., Hogg, B., Kaplan, A., & Nissen, E. (2001) Lärobok för barnmorskor. Lund:

Studentlitteratur.

* Fell, D, B., Dods, L., Joseph, K, S., Allen, V, M., & Butler, B. (2006). Risk Factors for

Hyperemesis Gravidarum Requiring Hospital Admission During Pregnancy. Obstetrics &

Gynecology. 107 (2), 277-284.

* Frigo, P., Lang, C., Reisenberger, K., Kölbl, H., & Hirschl, A, M. (1998). Hyperemesis

Gravidarum Associatied With Helicobacter pylori Seropositivity. Obstetrics & Gynecology.

91 (4), 615-617.

* Gadsby, R., Barnie-Adshead, A., Grammatoppoulos, D., & Gadsby, P. (2000) Nausea and

Vomiting in Pregnancy: An Association between Symptoms and Maternal Prostaglandin E2.

Gynecologic and ObstetricInvestigation. 50, 149-152.

Goodman, C. (1993) Literature searching and evidence intrerpretation for assessing health

care practicies. Stockholm: Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU).

* Källén, B., Lundberg, G., & Åberg, A. (2003). Relationship between vitamin use, smoking

and nausea and vomiting of pregnancy. Acta Obstetrica et Gynecologica Scandinavica. 82,

916-920.

21

Lamondy, AM. (2006) Hyperemesis gravidarum and the role of the infusion nurse. Journal of

Infusing Nursing. 29 ( 2), 89-100.

Lee, R, H., Pan, V, L., & Wing, D, A. (2005). The prevalence of Helicobacter pylori in the

Hispanic population affected by hyperemesis gravidiarum. American journal of Obstetrics &

Gynecology. 193, 1024-1027.

* O`Brien B., Evans M. & White-McDonald, E. (2002). Isolation from Being Alive coping

with severe nausea and vomiting of pregnancy. Nursing research. 51 (5), 302-308.

Quinlan, J & Hill, A. (2003) Nausea and vomiting of Pregnancy. American Family Physician.

68 (1), 121-128.

* Schiff, M., Reed, S, D., & Daling, J, R. (2004) The sex ratio of pregnancies complicated by

hospitalisation for hyperemesis gravidarum. BJOG: an International Journal of Obstetrics

and Gynaecology. 111, 27-30.

Slager, J., & Lavery, J, P. (2000). Midwifery co-management of Hyperemesis Gravidarum.

Journal of Midwifery & Women´s Health. 45 (6), 457-464.

* Trogstad, L, I , S., Stoltenberg, C., Magnus, P., Skjaerven, R., Irgens, L, M. (2005).

Recurrence risk in hyperemesis gravidarum. BJOG: an International Journal of Obstetrics

and Gynaecology. 112, 1641-1645.

* Vilming, B & Nesheim, B-I (2000) Hyperemesis gravidarum in a contemporary population

in Oslo. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica. 79, 640-643.

Wilman, A, Stoltz, P & Bahtsevani, C (2006). Evidensbaserad omvårdnad. Studentlitteratur,

Lund.

* Ziaei, S, Hosseiney, F.S. & Faghihzadeh (2004). The efficacy low dose of prednisolone in

the treatment of hyperemesis gravidarum. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica. 83,

272-275.

22

* Ågren, A & Berg, M (2006). Tactile massage and severe nausea and vomiting during

pregnancy – women`s experiences. Scand j Caring Sci. 20, 169-176.

23

Sökschema Bilaga 1

Söksystem

Pub Med Träffar Granskade Urval

HG and care* 47 7 2

HG and cause* 59 21 4

HG and experience* 36 2 0

HG and treatment 184 15 2

Cinahl

HG and caring 2 0 0

HG and causes 17 4 1

HG and experiences 13 4 0

HG and treatment 102 17 1

Manuell sökning 1 1

11

Bilaga 2(1)

Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod

1. Forskningsmetod RCT CCT (ej randomiserad)

Multicenter, antal center…….

Kontrollgrupper

2. Patientkarateristiska Antal:

3. Adekvata exklusioner Ja Nej

4. Intervention ………………………………………………..

5. Studiens syfte

6. Urvalsförfarandet beskrivet? Ja Nej

7. Representativt urval? Ja Nej

8. Randomiseringsförfarande

beskrivet? Ja Nej Vet ej

9. Likvärdiga grupper vid start? Ja Nej Vet ej

10. Analyserade i den grupp som de

randomiserades till? Ja Nej Vet ej

11. Blindning av patienter? Ja Nej Vet ej

12. Blindning av vårdare? Ja Nej Vet ej

13. Bortfallsanalysen beskriven? Ja Nej

14. Bortfallsstorleken beskriven? Ja Nej

15. Adekvat statistisk metod? Ja Nej

16. Etiskt resonemang? Ja Nej

17. Är resultatet generaliserbart? Ja Nej

Sammanfattande bedömning av kvalitet

Bra Medel Dålig

Grad: 1 2 3

100-80 % 79 -70 % 69 – 60%

Bilaga 2(2)

Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod

1. Tydlig avgränsning/problemformulering? Ja Nej Vet ej

2. Patientkarakteristiska Antal:

Ålder:

3. Är kontexten presenterad? Ja Nej Vet ej

4. Etiskt resonemang? Ja Nej Vet ej

5. Urval

a. - relevant? Ja Nej Vet ej

b. - strategiskt? Ja Nej Vet ej

6. Metod för

a. – urvalsförfarande tydligt beskrivet? Ja Nej Vet ej

b. – datainsamling tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej

c. – analys tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej

7. Giltightet

a. – Är resultatet logiskt? Ja Nej Vet ej

b. – Råder datamättnad? Ja Nej Vet ej

c. – Råder analysmättnad? Ja Nej Vet ej

8. Kommunicerbarhet

a. – Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja Nej Vet ej

b. – Redovisas resultatet i förhållande

till en teoretisk referensram? Ja Nej Vet ej

9. Är beskrivningen/analysen adekvat? .

Sammanfattande bedömning av kvalitet

Bra Medel Dålig

Grad 1 2 3

100-80 % 79 -70 % 69 – 60%

Matris Bilaga 3(1)Studie Syfte Metod Urval (Bortfall) Resultat KvalitetCarlsson, C.P.O, Axemo, P,Bodin, A, Carstensen, H,Ehrenroth, B, Madegård-Lind, & Navander C.Manual AcupuncturReduces HyperemesisGravidarum: A Placebo-Controlled, Randomized,Single-Blind, CrossoverStudy.Journal of Pain and SymtomManagement.Oct, 2000.

Att se om akupunktur ijämförelse med standardbehandling av HG kunde geen förbättring av tillståndet.

Kvantitativ studie. Kvinnorvaldes ut och randomiseradestill två grupper. De olikagrupperna fick båda aktiv(djup) PC6 akupunktur ochplacebo (ytlig) akupunktur.Före och efter behandlingarnafick de med hjälp av en VASsticka uppskatta illamåndet.Resultaten utvärderades ochjämfördes mellan de olikagrupperna.

n =40(7)

Analysen visar attillamåendet försvannsignifikant fortare och flerslutade kräkas i gruppen däraktiv akupunktur använts ijämförelse med gruppen därplacebo akupunktur getts.

Grad 1 = 94%

Fell, D.B, Dodds, L, Joseph,K.S, Allan, V.M & Butler,B.Risk factors forHyperemesis gravidarumrequiring hospitaladmission duringpregnancy.Obstetrics and gynecology,Feb 2006.

Att identifiera riskfaktorerför kvinnor med HG somkräver sjukhusvård undergraviditeten.

Kvantitativpopulationsbaserad cohort-studie. Kvinnor med HG somkrävt sjukhusvård en ellerflera gånger undergraviditeten jämfördes medkvinnor som inte krävtsjukhusvård.

n=1301 + 156621(182)

Den totala risken försjukhusvård vid HG är0,8%. Hypertyriodism,psykiska problem, tidigaremola graviditet, diabetes,gastrointestinal dysfunktionoch astma var alla statistiskasignifikanta riskfaktorer föratt utveckla HG.

Grad 1 = 88%

Matris Bilaga 3(2)Frigo, P, Lang, C,Reisenberger, K, Kölbl H &Hirschl, A.Hyperemesis GravidarumAssociated With Helicobacterpylori Seroposetivity.Obstetrics & Gynecology.April 1998.

Att ta reda på om hypotesenatt en infektion medhelicobacter pylori har ettsamband med HG.

En kvantitativ prospektivfall-kontroll studie. Serumimmunoglobulinkoncentrationer hos kvinnormed HG jämfördes med enkontrollgrupp som bestod avkvinnor som inte hadesymtom på HG.

n=105+129(0)

Reslutaten av studien visaratt ett samband mellanhelicobacter pylori infektionoch HG finns.

Grad 2 = 76%

Gadsby, R, Barnie-Adshead,A, Grammatoppoulos, D &Gadsby, P.Nausea and Vomiting inPregnacy: An associationbetween Symtoms andMaternal Prostaglandin E2.Gynecologic and ObstetricInvestigation.Apr, 2000.

Att utforska etiologin bakomHG genom att mätaprostaglandin nivåer i blodet.

Kvantitativ prospektivstudie.Kvinnor med symtompå HG deltog. Två blodprovtogs inom en 24-timmarsperiod. Det ena provet togsnär de hade symtom och detandra togs när de varsymtomfria.

n=18(0)

Det var ingen signifikantskillnad mellan symtom- ochkontrollproven när det gälldeIL 1β och TNFα. Däremotvar det en statistisksignifikant mellan symtom-och kontrollproven när detgällde PGE2, allasymtomproven var högre änkontrollproven.

Grad 2 = 71%

Källén, B, Lundberg, G &Åberg, A.Relationship between vitaminuse, smoking, and nausea andvomiting of pregnancy.Acta Obstetrica etGynecologica ScandinavicaMaj, 2003.

Att undersöka förekomstenav samt speciella riskfaktorerför HG.

Kvantitativ prospektiv studie.Ett frågeformulär fylldes ivid första besöket på MVC.

n=4041(366)

Analyser gjordes av defullständigt ifylldafrågeformulären. Illamåendeoch kräkning undergraviditet rappoaterades av79% av kvinnorna. Rökningföre graviditeten och vitaminanvändning i tidig graviditetvar förknippat med mindrerisk för HG.

Grad 2 = 76%

Matris Bilaga 3(3)O`Brien, B, Evans, M &White-McDonald, E.Isolation from being alive.Nursing research.Sep/Oct 2002.

Att förstå hur kvinnorhanterar HG.

Kvalitativ studie. Kvinnor somvar sjukhusvårdade med svårasymtom på HG valdes ut attdelta i semi-struktureradeintervjuer.

n=28(0)

HG är ett komplext ochfrustrerande tillstånd.Vårdpersonalen kan vara ettstort stöd för kvinnan i dettatillstånd.

Grad 1 = 100%

Schiff, M. A, Reed, S.D &Daling, J.R.The sex ratio of pregnanciescomplicated byhospitalisation forhyperemesis gravidarum.International journal ofobstetrics and gynaecology.Jan, 2004.

Att ta reda på fostrets könhos kvinnor som drabbas avHG i första trimestern.

Kvantitativ populationsbaseradfall-kontroll studie. Genom ettdatasystem valdes kvinnor somvårdats för HG i förstatrimestern ut och jämfördesmed kvinnor som inte vårdatsför HG.

n=11893(0)

Kvinnor som vårdats för HGi tre eller fler dagar hadestörst förutsättningar för attfå en flicka.

Grad 2 = 71%

Trogestad, L I.S.,Stoltenberg, M, Skjaerven,R & Irgens, L M.Recurrence risk inhyperemesis gravidarum.Int. Jour. Of Obst and Gyn.Dec 2005.

Att undersöka denåterkommande risken för HGvid en ny graviditet, och omett partnerbyte eller tidenmellan förlossningarna harnågon betydelse.

Kvantitativ retrospektiv fall-kontroll studie. Ett stort antalkvinnor valdes ut frånmedicinska födelseregistret ochman jämförde dessa under derasförsta och andragraviditet/förlossning.

n=542442+496(0)

Risken för att drabbas av HGvar 15,2% under andragraviditeten hos dem somhaft HG tidigare. Jämförtmed en risk på 0,7% hos demsom ej haft HG tidigare. Ettpartnerbyte mellangraviditeterna minskaderisken för HG.

Grad 2 = 76%

Matris Bilaga 3(4)Vilming, B & Nesheim, B-I.Hyperemesis gravidarum ina contemperary populationin Oslo.Acta Obstetrica etgynecologica Scandinavica.Jan, 2000.

Att studera om HG ärvanligare hos invandrare iNorge än hos etniskanorrmän.

Kvantitativ retrospektiv fall-kontroll studie. Kvinnor somvar inlagda på sjukhus meddiagnosen HG jämfördes meden kontrollgrupp bestående avkvinnor utan HG.

n=175+115(55)

Riskfaktorer för att utvecklaHG är: ett icke-norskt namn,kvinnligt kön på barnet ochantalet graviditeter. Kvinnormed HG riskerar att födabarn med en lägrefödelsevikt.

Grad 2 = 76%

Ziaei, S, Hosseinei, F S &Faghihzadeh, S.The efficacy low dose ofprednisolone in thetreatment of hyperemesisgravidarum.Acta Obstretica etGynecologica Scandinavica2004

Att utvärda om en låg dos avPrednisolon® är en effektivbehandling av polikliniskapatienter med HG

Kvantitativ randomiseradkontroll studie. Gravida deltog.Genom randomisering fickhälften av kvinnornaPrednisolon® och hälftenPromethazine under 10 dagar.

n=40+40(1+1)

De som fick Promethazinesvarade bättre påbehandlingen de första 48timmarna, men efter slutfördbehandling hadePrednisolon® bäst effekt.

Grad 1 = 100%

Ågren, A & Berg M.Tactile massage and severenausea and vomiting duringpregnancy – women`sexperiences.Scand J Caring.2006

Att beskriva sjukhusvårdadekvinnors upplevelse av HGsamt upplevelsen av taktilmassage.

Kvalitativ studie medfenomenologisk metod.Kvinnor med HG inkluderades.Varje kvinna fick taktilmassage vid 3 separata tillfällenoch efter den sista massagengjordes en öppen intervju.

n=10(0)

Taktil massage är ett braalternativ och komplementvid behandling av HG.

Grad 1 = 94%