1 Hur har de internationella diversifieringsmöjligheterna förändrats för en investerare på Stockholmsbörsen? Södertörns högskola | Institutionen för Ekonomi och Företagande Kandidatuppsats 15 hp | Finansiering | VT 2010 Av: Joel Flemström & Aida M.Zein Handledare: Maria Smolander
36
Embed
Hur har de internationella diversifieringsmöjligheterna ...
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
1
Hur har de internationella diversifieringsmöjligheterna förändrats för en investerare på Stockholmsbörsen?
Södertörns högskola | Institutionen för Ekonomi och Företagande
3.2.1 Korrelation och Co varians ............................................................................................................. 15 3.2.2 Mean Variance Efficiency .............................................................................................................. 15
3.3 Capital market line ................................................................................................................................ 16 3.4 Sharpekvoten ........................................................................................................................................ 17 3.5 Effektiva marknadshypotesen ................................................................................................................ 17 3.6 Tidigare forskning................................................................................................................................. 17
4.1 Indexbeskrivning .................................................................................................................................. 19 4.2 Börsindex historik ................................................................................................................................. 21 4.3 Korrelation med Stockholmsbörsen ....................................................................................................... 22 4.4 Standardavvikelse för de enskilda börserna ............................................................................................ 23 4.5 Månadsavkastning för de enskilda börserna ........................................................................................... 24 4.6 Standardavvikelse för en likaviktad portfölj gentemot Stockholmsbörsen ............................................... 25 4.7 Månadsavkastning för en likaviktad portfölj .......................................................................................... 25 4.8 Risk Fria räntan .................................................................................................................................... 26 4.9 Sharpekvoten för enskilda börserna ....................................................................................................... 26
4.9.1 Sharpekvoten för de sammansatta portföljerna ................................................................................ 27
5. Analys ............................ ........................ ............ .............. .................. . 28 5.1 De olika börserna korrelation med Stockholmsbörsen ............................................................................ 28 5.2 Standardavvikelsen för de olika börserna ............................................................................................... 29 5.3 Månadsavkastning för de olika Börserna ............................................................................................... 29 5.4 Standardavvikelse för en likaviktad portfölj ........................................................................................... 30 5.5 Månadsavkastning för en likaviktad portfölj .......................................................................................... 31 5.6 Sharpekvoten för en likaviktad portfölj .................................................................................................. 32
6. Slutsats och diskussion ............................ .......................... ................... 34
6.1 Förslag till vidare forskning .................................................................................................................. 34
En av fördelarna med utländska placeringar är att de vanligen sänker risken i portföljen efter
som avkastningen inte har lika hög korrelation jämfört med inhemska aktier. Inom den
finansiella marknaden har den tekniska utvecklingen bidragit till att det blivit lättare att göra
investeringar på olika börser i olika delar av världen. Detta har inneburit att världens börser
har blivit mer integrerade. Det har även skett en ökad globalisering inom företagsvärlden med
fler multinationella företag och en ökad handel mellan olika länder. För många företag har det
inneburit att det blivit lättare att attrahera riskkapital samt att lansera sina produkter på nya
marknader. Men för investerarna kan detta ha en baksida, då man inom den moderna
portföljeteorin vill hitta tillgångsslag som har låg korrelation för att kunna minska risken i sin
portfölj. Detta leder oss in på vår frågeställning: Hur har detta påverkat nyttan av
internationell diversifiering för en investerare på Stockholmsbörsen? Har det blivit svårare att
finna marknader med låg korrelation för risk reducering?
1.3 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur korrelationen mellan ett antal börser har
förändrats mellan två tidsperioder. Och hur internationell diversifiering påverkat en
investerare på stockholmsbörsen möjligheter till riskreducering.
1.4 Home Bias
Trots att internationell diversifiering kan leda till större effekter av riskreducering så finner
man ändå att investerare föredrar att placera i sina inhemska kapital marknader.3 Det visar sig
att portföljer till majoritet består av inhemska aktier. Det avser även investeringar i inhemska
portföljer, då de till stor del innehåller lokala aktier.4 Denna partiska benägenhet som kallas
för ”home bias” kan förklaras genom att vissa länders investerare som i USA upplever att
investeringsmöjligheterna i det egna landet är större än i andra länder, det vill säga att deras
kapitalmarknad motsvarar en väldigt hög procent av den totala världsmarknaden.5 Likväl även
genom marknads imperfektioner och ett sätt att gardera sig för inflationsrisk.6 Med
ovanstående i åtanke väljer vi att utgå ifrån den svenska investerarens möjligheter till
3 “Understanding the Equity Home Bias: Evidence from Survey Data” Review of Economics and Statistics; May2003, Vol. 85 Issue 2, p307-312 4 “Home Bias at Home: Local Equity Preference in Domestic Portfolios”, Journal of Finance, (1999), Vol:54, Issue: 6, s. 2045 – 2073 5 Modern Portfolio theory and Investment Analysis p.263 Elton, Gruber, Brown, Goetzmann (2007) 6th ed. 6 Kirt C. Butler, Multinational Finance, 3ed, s. 524-530
2. Metod I det här kapitlet presenteras de metodval och data som används för att analysera studiens
problem och frågeställningar.
2.1 Vetenskapligmetod
Studiens syfte är mäta korrelationen mellan olika börsindex under två tidsperioder och se hur
det påverkat en investerare på Stockholm börsen att uppnå positiva effekter av internationell
diversifiering. Denna typ av undersökning kräver behandlig och beräkning av stora mängder
data.
Studien kommer utifrån ovanstående att ha ett deduktivt angreppsätt vilket innebär att den
utgår ifrån befintliga ekonomiska teorier och formar testbara hypoteser av verklighet.7
Presentering av resultat kommer att vara av deskriptiv karaktär.
2.2 Kvantitativ metod
Empirin i analysen kommer till stor del att bestå av såkallad rådata i form historiska
börskurser. Resultat kommer att presenteras i form av grafer och tabeller vilket kan vara
fördelaktigt med den kvantitativa metoden, då mycket information kan sammanfattas i
överskådliga tabeller och grafer. Det negativa i den kvantitativa metoden gentemot den
kvalitativa är man kanske inte får samma djup i analysen.8
2.3 Teknisk och fundamental analys
En teknisk analys används för att skapa prognoser ifrån historisk data till exempel aktiekurser
eller som i den här uppsatsen månadsavslut ifrån olika index. Utifrån dessa historiska data
skapar man prognoser för framtida utveckling för till exempel ett index. Det är viktigt att
poängtera att man i en teknisk analys bara tar hänsyn till historisk data och prognoserna
bygger på att de den framtida utvecklingen kan återspeglas i historiken. Den andra vanligt
tillämpade analys metoden är en fundamental analys där tar man hänsyn till alla faktorer som
kan anses ha betydelse för tillgången framtida utveckling. I den här uppsatsen så tillämpas en
teknisk analys och alla prognoser bygger därför enbart på historisk data och inte några
analyser om förändringar på marknaden som kan komma att påverka utvecklingen.9
7 Att utreda, forska och rapportera upplaga 7; Lars Torsten Eriksson, Finn Wiedersheim-Paul. S220 8 Rapporter och uppsatser, Jarl Backman, 1998, s.31 9 Företagsvärdering med fundamentalanalys. s 20-21 Henrik Nilsson; Anders Isaksson; Teppo Martikainen
Reliabilitet anger hur pass tillförlitlig mätningen är.11 Reliabiliteten i uppsatsen anser vi vara
hög då vi använder oss av tillförlitiga källor för inhämtning av data. Vi anser även att skulle
någon annan utföra samma analys så skulle resultatet bli detsamma då data som inhämtats är
tillförlitlig och har bearbetats och kontrollerats flertal gånger. För att utföra beräkningarna för
vårt syfte har relevanta och välkända metoder använts i vår uppsats som användes i tidigare
forskningar i både böcker och artiklar. Dessa statistiska mått har körts i programmet Excel
genom olika kommandon vilket anses tillförligt.
Validitet anger med vilken relevans man mäter det som avses att mäta.12 Eftersom analysen
grundas enbart på historisk data över månadsavslut för respektive index, så kan det finnas
faktorer som gjort att förutsättningarna på marknaderna förändrats och i den här uppsatsen tar
vi ej hänsyn till detta. Inom den finansiell ekonomi finns det flera olika värderingsmetoder,
skulle man använda andra värderingsmetoder kommer resultatet inte bli identiskt. Och som i
alla finansiella analyser för framtiden bör det tas med försiktighet. Vi anser dock att det finns
validitet i vår undersökning utifrån våra använda metoder och avgränsningar.
11 Att utreda, forska och rapportera upplaga 6; Lars Torsten Eriksson, Finn Wiedersheim-Paul. s.40 12 Att utreda, forska och rapportera upplaga 6; Lars Torsten Eriksson, Finn Wiedersheim-Paul. s.41
Sharpekvoten är utvecklad efter William Sharpe och är ett riskjusterat mått som mäter
avkastning per riskenhet. Vilket gör den lämplig att använda som ett utvärderingsmått av
bland annat hur portföljer presterar gentemot varandra men även under olika tidsperioder. Den
är lämpad att använda för väldiversifierade portföljer vilket en indexportfölj får anses vara.18
Sharpekvot = (ri-rf)/ σ
ri = Avkastning på investering
rf = Riskfria räntan
σ = Standardavvikelsen
3.5 Effektiva marknadshypotesen
Innebär att priset på tillgångar återspeglas i dess avkastning det är därför inte möjligt för en
investerar att uppnå över avkastning. Denna teori grundar sig på tre antaganden;19
• Alla investerare har tillgång all tillgänglig information om framtiden kostnadsfritt.
• Alla investerare har förmågan att göra korrekta analyser.
• Alla investerare håller sig uppdaterade över förändringar på marknaden och handlar
rationellt utifrån dess förändringar.
3.6 Tidigare forskning
Det har gjorts många studier inom internationell diversifiering, men som utgått från
amerikanska investerare och amerikanska marknader som grund. En tidig studie inom
området var ifrån Grubel20 som undersökte korrelation för 11 större länder. Han antog ett mer
nationalekonomiskt perspektiv och fann att det finns internationella diversifieringsfördelar där
årsavkastning ökade med 68 %. En senare studie som gjordes av Yang, Sun och Tapon21
analyserade korrelationens och industrins implikationer för 8 börsmarknader i världen. De
kom fram till att korrelation mellan kapitalmarknaderna ökat för perioden 1988 till 2002 som
förklaras utav globalisering. Detta menar dem påverkat internationell diversifiering negativt
18 De Ridder 2000 s 183-184. Finansiell ekonomi om företaget och finansmarknaden 19 The Investment Enviroment, tredje upplagan; W.Sharpe; J Bailey s.73 20 Grubel, H., (1968), “Internationally diversified portfolios: Welfare gains and capital flows”, The American Economic Review, Vol. 58, No. 5, s. 1299-1314 21 Yang Li, Tapon Francis & Yiguo Sun, “International correlations across stock markets and industries: trends and patterns 1988–2002”, Applied Financial Economics, Vol. 16 No.16 (2006)
4. Empiri I det här kapitlet presenteras de olika indexen och sammanställd data över dess månadsavslut. Vidare presenteras även hur de olika portföljerna presterat samt den risk fria räntan.
4.1 Indexbeskrivning
Stockholm General, Sverige, (^OMXSPI)
Innehåller dem mest omsatta företag noterade på Stockholm Stock Exchange. Indexet
publicerades 1986.25
Dow Jones Industrial Average, USA, (^DJI)
DJI är ett index som blev publicerat 1896 och innehåller 30 företag av industritillverkning och
hushållsprodukter som representerar den amerikanska marknaden. De flesta ägarna av
aktierna är individer och institutioner.26
Nasdaq 100, USA, (^NDX)
Startade 1985 och innehållet domineras av IT-företag, bioteknologi och telekommunikation.
Företagen som är listade utesluter alla finansiella företag som investmentbolag. Totalt är det
100 företag listade inom indexet.27
Bovespa, Brasilien, (^BVSP)
BVSP innehåller för närvarande de 50 mest likvida företagen, inom Sao Paulo Stock
Exchange. Publicerades år 1985.28
Hang Seng, Hong Kong, (^HSI)
Innefattar de största företagsaktierna inom Hong Kong stock exchange och publicerades 1969.
Denne har fyra subindex som står för finance, utilities, properties och commerce & industry
Markowitz, Harry, (1952),”Portfolio selection”, The Journal of Finance, Vol. 7, No.1, p.77-91 Solnik, Bruno H, (1974) “Why Not Diversify Internationally Rather Than Domestically?”, Financial Analysts Journal, Jul/Aug74, Vol. 30 Issue 4, p. 48 Norman Strong and Xinzhong Xu, (2003),“Understanding the Equity Home Bias: Evidence from Survey Data” Review of Economics and Statistics; May2003, Vol. 85 Issue 2, p307-312
Joshua D. Coval, Tobias J. Moskowitz (1999), “Home Bias at Home: Local Equity Preference in Domestic Portfolios”, Journal of Finance, (1999), Vol:54, Issue:6, s. 2045 – 2073 Herbert G. Grubel (1968), “Internationally diversified portfolios: Welfare gains and capital flows”, The American Economic Review, Vol. 58, No. 5, s. 1299-1314 Yang Li, Tapon Francis & Yiguo Sun, “International correlations across stock markets and industries: trends and patterns 1988–2002”, Applied Financial Economics, Vol. 16 No.16 (2006) Cheol S. Eun, Bruce G. Resnick “Exchange Rate Uncertainty, Forward Contracts, and International Portfolio Selection”, Journal of Finance, Mar1988, Vol. 43 Issue 1, p197-215 Böcker
Denzil Watson & Tony Head, Corporate finance, principles and practice s 241-242, Prentice Hall 1998 Kirt C. Butler, Multinational Finance, tredje upplagan, s.524-530, John Wiley & sons 2004 Ross; Westerfield Jaffa, Corporate Finance sjunde upplagan, s.278 Irwin/ McGraw-Hill
De Ridder. Finansiell ekonomi om företaget och finansmarknaden s.183-184 Norstedts Juridik AB 2000 William. Sharpe; Jeffrey Bailey, The Investment Environment s73, tredje upplagan;
Lars Torsten Eriksson, Finn Wiedersheim-Paul. Att utreda, forska och rapportera upplaga 6; s.40 41 Liber 2006
Jarl Backman Rapporter och uppsatser, Jarl Backman, s.31 Lund Studentlitteratur; År: 1998 Företagsvärdering med fundamentalanalys. s 20-21 Henrik Nilsson; Anders Isaksson; Teppo Martikainen Studentlitteratur Utgivningsår 2002
Douglas A Lind; William G Marchal Samuel a Wathen, Statistical techniques in business and economics 13 upplagan, s.458-462 Irwin/ McGraw-Hill Harry Markowitz, Portfolio Selection: efficient diversification of investments, Blackwell Publishing Ltd, 1959 Elektroniska källor