Hans Källström Hannu Mourujärvi Teknik vid kemikalieolycka · 2013. 1. 9. · Teknik vid kemikalieolycka Utbildningsavdelningen,Räddningsverket,Karlstad 1999 1999 års utgåva

Räddningsverket

Hans KällströmHannu Mourujärvi

Teknik vidkemikalieolycka

Kapitel 1-2 99-05-18 12.54 Sidan 1

Teknik vid kemikalieolyckaUtbildningsavdelningen, Räddningsverket, Karlstad 19991999 års utgåva

Projektledare Ove BrunnströmRedaktör Anna-Lena GöranssonSakgranskning Risk- och miljöavdelningen,

Räddningsverket, KarlstadFoto Peter Lundgren, om ej annat anges

Kjell Nilsson, s. 14, 15Per Modin, s. 56Claes Forsgren, s. 82Ove Brunnström, s. 83

Form och original Karin RehmanSättning Ytterlids InfoDesign Tryck Sjuhäradsbygdens Tryckeri, BoråsBeställningsnummer U30-582/99: 91-88891-67-4© Räddningsverket 1999

Kapitel 1-2 99-05-18 12.54 Sidan 2

Innehåll

Förord 7

1. Personligt skydd 9Föreskrifter 9Skyddsnivåer 9Branddräkt och andningsskydd 10Branddräkt med stänkskydd och andningsskydd 11Kemskyddsdräkt 13Skyddssystem 2000 14

2. Invallning 17Grovslang 17Skärmlänsa 18Avledning 19

3. Tätning 21Kilar av trä, polypropylen och teflon 21Tätningstejp och tätningspasta 22Spännband och skivor 23Tätningskuddar och lastspännare 23Tätning med vakuumkudde 24Uppsamlingskudde 25Vattenfylld grovslang 25Tätning av rörläckage med rörstrypare 26Skruvförband 27Stängning av ventil, åtdragning av packboxen

eller tätning av fläns 27Tätning av fläns med flänsspatel 28Tätning av rör invändigt 29Tätning och täckning av avloppsbrunnar 30Läckageförband 31

3

Kapitel 1-2 99-05-18 12.54 Sidan 3

4. Upptagning 33Dränkbara pumpar 34Fatpump 34Centrifugalpump 35Slangpump 35Impellerpump 36Membranpump 37Vatten- och oljedammsugare 37Uppsamling 38Bärgningsemballage 39Sorption 40Överpumpning 41Håltagning i tank 42

5. Återkondensering 45Återkondensering med hjälp av tratt 45Övertäckning av järnvägsvagn eller tankbil 47Övertäckning av spill 48

6. Nedtvättning och styrning 51Nedtvättning av gasmoln 51Styrning av gasmoln 52

7. Kemiska metoder 55Neutralisation 55Dispergering 57

8. Jordning 59Det fria fallet 59Jordningsutrustning 59Gnistfria verktyg 61

9.Acetylengasflaskor 63

Kapitel 1-2 99-05-18 12.54 Sidan 4

10. Indikering 65Mätmetoder 66Brandfarliga/giftiga ämnen 66

Explosimetrar/elektroniska instrument 66Katalytisk förbränning 68Halvledarsensor 68Flamjonisationsdetektor 68Fotojonisationsdetektor 69Analysrör 69

Joniserande strålning 70Intensimeter 70Dosimeter 71

Syra/bas indikering 72Indikeringspapper/stickor 73Indikeringslösningar 73Elektroniska mätinstrument 73

Kemiska stridsmedel 74Indikeringspapper 74Nervgasindikeringsbricka (90) 75Indikeringsinstrument 75

11. Sanering 79Metoder 79Sanering av skadad person 80Uppbyggnad av saneringsområde 81

Exempel på utrustning vid en större saneringsplats 82Sanering under höjd beredskap 83Saneringskontroll 83Sanering av materiel 84

Utrustning för grundberedskap 86

För vidare läsning 87

Kapitel 1-2 99-05-18 12.54 Sidan 5

FörordSamhället förändras i snabb takt. Nya kemikalier tillkom-mer varje år. Framställningsmetoder och användnings-områden blir alltmer komplexa. Detta innebär att den per-sonal som hanterar olyckor där kemikalier är inblandadearbetar i en miljö som ständigt förändras. Räddningstjäns-ten måste därför ständigt tillföras ny kunskap och ny teknikpå området för att skadeeffekterna på människor och miljövid sådana olyckor ska bli så begränsade som möjligt. Dettainnebär att den litteratur som används i utbildningen måstehålla jämna steg med utvecklingen.

Teknik vid kemikalieolycka lyfter fram teknik och metoderoch ger förslag till tekniska lösningar för omhändertagandeav kemikalier vid en olycka. Det bör framhållas att debeskrivna metoderna visar tänkbara åtgärder. I en verkligsituation krävs många gånger improvisation för att resulta-tet ska bli bra. Förutom räddningspersonalen kan experterutifrån behöva kallas in eftersom det många gånger krävsspecialkunskaper om ämnet.

Räddningsverket

7

Kapitel 1-2 99-05-18 12.54 Sidan 7

Kapitel 1-2 99-05-18 12.55 Sidan 8

1. Personligt skyddFöreskrifterGällande arbetarskyddsföreskrifter (AFS), EU-normer ochlokala föreskrifter måste följas vid val av skyddsutrustning.Undantag från föreskrifterna får inte göras. För att skyddabrandmannen mot olyckor och tillbud är det av största viktatt tillverkarnas instruktioner och anvisningar följs vidframtagningen av lokala föreskrifter.

SkyddsnivåerNedan behandlas det personliga skydd som används inomden inre avspärrningen på skadeplatsen vid en kemikalieo-lycka. Även skyddsutrustning vid insatser i områden medkemiska stridsmedel beskrivs. I beslutsstöd som till exem-pel RIB och SBF FG-kort/program används tre alternativpå skyddsnivåer.

1. Branddräkt med andningsskydd2. Branddräkt med stänkskydd och andningsskydd3. Kemskyddsdräkt och andningsskydd eventuellt kom-

pletterat med köld- alternativt stänkskydd.

Utöver dessa nivåer tillkommer Räddningsverkets Skydds-system 2000 för insats i miljö med kemiska stridsmedel.

9

Kapitel 1-2 99-05-18 12.55 Sidan 9

Branddräkt och andningsskyddBranddräkt och andningsskydd används i första hand vidlivräddning som kräver betryggande säkerhet. Denna ut-rustning lämpar sig för kemikalier som är brand- eller explo-sionsfarliga. Utrustningen bör bestå av larmställ, hjälm,hjälmhuva, brandhandskar, stövlar (antistatiska), rökdykar-radio och underställ av lämpligt material (bomull, ull ellerliknande).

10

Brandman ibranddräkt ochandningsskydd.

Kapitel 1-2 99-05-18 12.55 Sidan 10

Branddräkt med stänkskydd och andningsskyddUtrustning förstärkt med ett stänkskydd, gummihandskaroch gummistövlar används framför allt när risk föreliggerför översköljning av brandfarliga vätskor. Det finns bådestänkskydd av engångstyp och stänkskydd som kan sane-ras och återanvändas. Ett grundkrav som ska ställas pådenna typ av utrustning bör vara att den i första hand skaha lämplig kemisk resistens. Den bör också vara svår attantända. Den ska vara lätt att ta på, samtidigt som den skavara slitstark och smidig att arbeta i. Möjligheten till avläs-ning av manometer och åtkomsten av reservluftsventilmåste också beaktas. Inköpspriset bör ligga på en rimlignivå.Vissa dräkter har visat sig ha en del brister, framför alltnär det gäller sikten i dräkten. De kan ha en förmåga attimma igen.

11

Två exempel på stänkskydd.

Kapitel 1-2 99-05-18 12.55 Sidan 11

12

Brandman i kemskyddsdräkt.

Kapitel 1-2 99-05-18 12.55 Sidan 12

KemskyddsdräktKemskyddsdräkten är en gas- och vätsketät, övertrycks-ventilerad dräkt (2–30 l/min). Den bör inte användas vidbrand eller när explosionsrisk föreligger, om man inte harett brandskydd (t. ex. branddräkt) under dräkten. På dräk-ten ska det finnas uttag för Revitox och man ska kunnaansluta räddningsluftslang. Man måste också beakta möj-ligheten till avläsning av manometer samt åtkomsten avreservluftsventilen.

Det finns flera olika tillverkare på marknaden och dräk-ter av olika kvalitet. För samtliga dräkter finns så kalladeresistenstabeller som visar hur länge dräkten klarar olikakemikalier. Dräkterna kan förstärkas med ett köldskydd avsilikonbelagd polyamidväv för att klara extremt låga tem-peraturer, till exempel vid utsläpp av kondenserade gaser.

Vid användning av dräkterna måste man också användaslitskydd på händerna, t. ex. arbetshandskar, så att interevor uppstår på skyddshandsken.

13

Ovan till vänster:kemskyddsdräkt

kompletterad medskyddshuva.

I mitten: kemskydds-dräkt kompletterad

med köldskydd.Till höger: Brandman

i helkapsladkemskyddsdräkt.

Kapitel 1-2 99-05-18 12.55 Sidan 13

Skyddssystem 2000I Skyddssystem 2000 ingår avancerade komponenter för and-ningsskydd- och kroppsskydd,anpassade för kemiska strids-medel. Tillsammans eller var för sig har de olika kompo-nenterna många användningsmöjligheter beroende på upp-giftens art. Skyddssystem 2000 kombinerar andningsskyddoch kroppsskydd till en för ändamålet avvägd skyddsnivå.Systemet uppfyller höga krav på skydd och användbarhet föravsedda uppgifter inom den civila delen av totalförsvaret ifred och under höjd beredskap.

Skyddsmask 90 är en filtermask som skyddar andnings-vägarna, ögon och ansikte mot kemiska stridsmedel, radio-aktivt stoft och vissa biologiska stridsmedel. Skyddsmask90 används av all personal inom totalförsvaret. Den finns itre storlekar och har filtergänga på både vänster och högersida. Skyddsmask 90 är helt omagnetisk och stör inte käns-lig utrustning. För den som har glasögon (synkorrektion)finns särskild glasögonbåge för fastsättning på ansiktsskyd-dets insida. Talkapsel som monteras i det lediga filterfästet

14

Till vänster: Brand-man i stänkskydd och

skyddsmask 90.Till höger: Brandman i

branddräkt ochskyddsmask 90.

Kapitel 1-2 99-05-18 12.55 Sidan 14

förbättrar ljudöverföring till telefon eller headset med sido-placerad mikrofon.

Filter 90 skyddar mot kemiska stridsmedel som tillexempel nervgas, senapsgas och cyanväte. Filtret skyddaräven i viss utsträckning mot gaser som klor, ammoniak ochsvaveldioxid. Det skyddar däremot inte mot kolmonoxid,nitrösa gaser eller frånvaro av syre. Filtret har lågt and-ningsmotstånd; mindre än 80 Pa. Alla standardfilter kananvändas.

Det finns en särskild drickanordning till skyddsmasken.Med hjälp av denna kan bäraren ersätta vätskeförlustermed påtagen mask. Drickflaskan rymmer 1,25 liter. Tillskyddsmasken finns också en skyddsmaskväska med bär-rem.

Räddningsbeklädnad 90 (RB-90) i kombination med ettunderställ av kol (C-underställ) skyddar mot skador avvätskeformiga C-stridsmedel i mer än 24 timmar. Skydds-handske, skyddsstövel och skyddshjälm, jacka och byxoringår.

Lätt C-skyddsdräkt – stänkskydd är tillverkad i stänktättmaterial och utförd som byxor och anorak.Andningsskyddkan bäras under skyddet. Materialet är tätt och skyddar motde flesta kemikalier under flera timmar.

Skyddsdräkt 95 är i likhet med annan räddningsbekläd-nad utförd i material som ventilerar ut kroppsvärmen.Dräkten, som bland annat är avsedd för saneringsarbeten ianslutning till skadeplatsen, är konstruerad med speciellatätningar i ärmar och benslut. Under skyddsdräkten bärssamma C-underställ som till RB-90.

Bärsystem 90 består av en ryggsäck med tre fack. Rygg-säcken har bärhandtag, bärrem och ryggsäcksremmar medmidjerem. Materiel för en person packas i ryggsäcken.

15

Brandman iskyddsdräkt 95 och

skyddsmask 90.

Kapitel 1-2 99-05-18 12.55 Sidan 15

Kapitel 1-2 99-05-18 12.55 Sidan 16

2. InvallningInvallning görs för att begränsa ett ämnes utbredning, vil-ket också innebär att gasavgivningen minskar. Det är enåtgärd med stor betydelse vid många olyckor med vätske-formiga kemikalier. Invallningen kan till och med vara denviktigaste åtgärden för att minska skadeutbredningen. Detär därför viktigt att invallningen snabbt kommer till stånd.Invallning måste kombineras med tätning av brunnar så attinte kemikalien sprids, t. ex. i avloppsledningsnätet.

GrovslangEn metod för invallning är att lägga envattenfylld grovslang runt vätskepölen.Om slangen fylls med för mycket vattenkan den bli styv och får svårt att forma sigefter underlaget. Man måste också beaktaslangens och slangkopplingarnas resis-tens mot den aktuella kemikalien och vät-skans densitet. Slangen kan lyftas upp avkemikalien om den inte förankras medsandsäckar, jord, grus etc.

I vissa fall kan det vara av stor vikt attvätskan hindras från att tränga ner i mar-ken, till exempel när det gäller vätskor vidvattentäkt. Vid sådana förhållanden kanden ovan beskrivna metoden komplette-ras med en presenning, se nästa sida.

17

Vattenfylld grovslang som förankrats med grus.

Kapitel 1-2 99-05-18 12.55 Sidan 17

SkärmlänsaSkärmlänsa kan användas för att begränsa utbredningen aven kemikalie i ett vattendrag eller på en sjö. Förutsättningenför att en läns ska kunna användas är att kemikalien är lätta-re än vatten och inte vattenlöslig. Skärmlänsan kan komplet-teras med någon form av sorptionsläns. (Se vidare Rädd-ningsverkets oljeskyddshandbok, Oljan är lös, för informa-tion om länsning av oljor.)

18

Presenning och grovslang.

Skärmlänsakompletterad med

sorptionsläns.

Kapitel 1-2 99-05-18 12.55 Sidan 18

AvledningAvledning är en metod att styra en kemikalie. Detta kan skemed hjälp av skarvstege och presenning, brädor, återkon-denseringstratt eller med hjälp av speciella avledningsrän-nor. Avledning kan vara en mycket viktig åtgärd som förstainsats mot brandfarliga vätskor för att hindra det fria fallet(se vidare kapitel 8). Avledning kan också vara en brametod att styra en kemikalie.Vid val av ränna måste man tahänsyn till vilken kemikalie som ska avledas.

19

Avledning med tvåihopspikade plankor.

Det är viktigtatt alltid jordavid brand och

explosionsrisk.Hindra ävendet fria fallet

som kan byggaupp statiskelektricitet

med påföljd atten gnista kan

tända ochorsaka

explosion!

Kapitel 1-2 99-05-18 12.55 Sidan 19

Kapitel 3 99-05-18 15.06 Sidan 20

3. TätningGas- och vätskeläckage, liksom läckage av fasta ämnen kanförekomma i tankar, fat, rör, ventiler flänsar med mera.Tät-ning utförs för att begränsa skadeområdet,begränsa skador-na på miljö och egendom och för att förhindra olika typer avreaktioner med kemikalier. Det finns flera tätningsmetoderatt använda sig av beroende på typ av läckage. Metodvaletgrundas på aktuellt övertryck. Tätningsmöjligheterna kanbegränsas av övertrycket (över 1 bar), kemikaliens egenska-per (den kan t. ex. vara frätande) och brand- och explosions-risken. Man kan inte alltid räkna med att uppnå en hundra-procentig tätning av läckan.

Kilar av trä, polypropylen och teflonEn tätningsmetod är att använda trä-, polypropylen ellerteflonkilar med förstärkning av tätningstejp. Att användaträkilar är fördelaktigt eftersom de lätt kan formas med enkniv eller yxa. De formar sig lätt efter den hårda kärlväggen.Metoden försvåras emellertid om trycket överstiger 1 bar

21

Kilar för tätning.

Kapitel 3 99-05-18 15.06 Sidan 21

vid utsläppsstället och läckagediametern är för stor. Mjukaträslag kan användas vid tjockväggiga cisterner och hårdaträslag vid tunnväggiga cisterner. Teflonkilar väljs närkemikalien är aggresiv mot materialet och risk finns attkilen kan frätas sönder. En träkil kan emellertid täta en korttid tills den kan ersättas av en annan tätmetod eller av en kilav annat material. Teflonkilen är resistent mot flertaletkemikalier. Ur tätningssynpunkt är teflonet ett hårt mate-rial. Det gör att indrivningen kan försvåras i tjockväggigamaterial. Vissa fabrikat är därför utrustade med en grovgänga och urfasning för skiftnyckelgrepp. Kilar och prop-par i polypropylen är mjukare än teflonkilar och har en braresistensförmåga mot de flesta kemikalier. Man bör i alladessa fall förstärka kilen med tätningstejp eller någon formav formgummi. I speciella lägen kan kilen även förstärkasmed ett spännband.

Tätningstejp och tätningspastaTätningstejp eller pasta används för att förbättra tätningenmellan läckaget och tätningsutrustningen. Att enbart an-vända tätningstejp/pasta är inte att rekommendera efter-som den måste säkras på plats. Tätningstejp består av entejp, belagd med en massa som har mycket hög kemikalie-resistens. Tejpen kan användas på kilar m. m. Man kanockså bygga upp ett slags tryckförband vid utloppsstället.Tätningspasta består oftast av två komponenter som blan-das och knådas samman och därefter appliceras på läcka-get. Pastan hårdnar efter en tid.

22

Till vänster:Tätning med kil,

förstärkt medspännband.

I mitten:Tätningspasta.

Till höger:Träkil och tätningstejp.

Tätningstejpen skavikas över kilens spets.

Kapitel 3 99-05-18 15.06 Sidan 22

Spännband och skivorYtterligare en enkel, billig och mångsidig tätmetod är attplacera en mjuk skiva av neoprenegummi (6–20 mm) påläckagestället. Utanpå denna placeras en aluminiumplåt(1,5 mm) eller en fanerskiva som hålls på plats av minst tvåspännband.

Förbandet kan förstärkas med en extra gummibit överläckagestället. Lastspännaren spänns med tillhörande drag-anordning så hårt som möjligt med handkraft. Är behålla-ren ojämn eller kantig kan förbandet förstärkas med pall-virke över läckagestället.

Tätningskuddar och lastspännareTätningskuddar är ett komplement till de metoder vibeskrivit tidigare. Fördelen med denna metod är att kud-den formar sig efter hålet. Sprickan förstärks med form-gummi och tätningspasta/tejp och en aluminiumplåt place-ras över tätningskudden.

Om inte plåt eller fanerskiva används kan lastspännarnaglida isär. Man bör placera spännbanden så nära mitten påkudden som möjligt eller minst 15 cm från ytterkant. Vid

23

Lastspännare, plåt och neoprenegummi.

Det är viktigtatt jorda

cisternen om man

arbetar medbrandfarliga

varor.

Kapitel 3 99-05-18 15.06 Sidan 23

påfyllning av luft bör man därför ha god uppsikt på kuddenoch avbryta påfyllningen när läckaget upphör. Det finnsspeciella tätningskuddar med fästanordning för lastspän-nare (ingen glidningsfara). Det är viktigt att tillverkarensanvisning följs noggrant. På marknaden finns både låg-trycks- (ca 1,5 bar) och högtryckskuddar (6–8 bar). Kud-dens tryck måste överstiga trycket vid läckan. Försök atttäta svaveldioxidläckor med tryckförband bestående avgummiduk, stålplåt och luftkudde har misslyckats för attbehållarens kärltryck varit högre än kuddens tryck.

Vid tätning av läckage av frätande ämnen (klass 8) ochstarka lösningsmedel bör kudden skyddas med en för dettaändamål ämnad skyddspåse. De flesta tätkuddar har köld-resistens ned till –55 °C.

Tätning med vakuumkuddeTätning med vakuumkudde är tillämplig på cisterner, järn-vägstankvagnar och tankbilar med släta ytor. Principen äratt man har en kudde med 50 cm diameter och en sugdia-meter på 20 cm. Kudden placeras på läckagestället och sugsfast. Metoden är snabb och inga spännband behövs. Kud-den kan sitta fast i 10–20 minuter och under tiden kan enannan metod förberedas. Begränsande faktorer kan vara atttanken är deformerad eller att svetsskarvar försämrar kud-dens sugförmåga. Vakuumkudden kan inte sugas fast vidtryckkärl med kondenserade gaser.

24

Lastspännare ochtätningskudde. Det är

viktigt att spänn-banden placeras minst

15 cm från sidorna.

Kapitel 3 99-05-18 15.06 Sidan 24

UppsamlingskuddeMetoden att använda uppsamlingskudde bygger på sammaprincip som tidigare beskrivna metoder, men med skillna-den att det i kudden finns ett uppsamlingsutrymme medslanganslutning. Metoden lämpar sig bäst vid låga flödenmen kan även användas vid höga tryck. För att kunna avle-da vätskan till en uppsamlingsbassäng eller motsvarande,måste man använda en formstyv slang från uppsamlings-kudden. En pump kan också behöva anslutas från kudden.När man vill byta kärl kan en kulventil anslutas till kudden.

Vattenfylld grovslangAtt använda sig av en grovslang och neoprenegummi är ettenkelt tätningsförfarande om inte materiel kan fås framsnabbt. Man placerar gummibiten över läckan, slår ett dub-belt halvslag med grovslangen runt cisternen och kopplarpå vattnet. Slangen måste dras åt hårt och varje varv över-lappas 1–2 cm. Vattnet ska fylla hela slangen. Mellan slang-en och pumpen/bilen bör ett grenrör med en kortslang pla-ceras så att man inte låser pumpen för andra uppgifter.

25

Till vänster:Uppsamlingskudde

förankrad medlastspännare.

Kulkoppling ochformstyv slang syns

längst ned till höger.Till höger: Tätning

med neoprenegummi,plåtskiva och vatten-

fylld grovslang.

Kapitel 3 99-05-18 15.06 Sidan 25

Tätning av rörläckage med rörstrypareOm en ventil inte kan stängas, kan röret eventuellt pressassamman med en hydraulisk press. Metoden lämpar sig bästför mjuka rörmaterial till exempel rostfritt stål, järn ellerkoppar. Rör av gjutjärn, aluminium eller plast spricker lättoch skadan kan därmed förvärras. Rörtätningsmetodernaär beroende av vilken diameter röret har även om det rörsig om gas eller vätska. Rörstryparen har flera positivaegenskaper. Främst att den klarar rör av tjockt gods. Det ärviktigt att kraften som finns i verktyget uppmärksammas.Vekare rör, t. ex. kopparrör, kan lätt klippas av med dennametod. Man kan också använda räddningsutrustningensspridare för att strypa ett rör.

26

Grovslangstätning med anslutet grenrör.

Ovan: Hyraulisk rör-strypare 15 ton.Ovan till höger:

Rörstrypning med spridare.Till höger: Rörstrypare 150 ton.(Denna gigant

finns i Karlshamn).

Kapitel 3 99-05-18 15.06 Sidan 26

SkruvförbandRörtätningsklammer för tätning av rörläckage består av enklammer som sätts utanpå röret. Rörtätningsklammern ärbeklädd invändigt med gummi och har ett eller flera skruv-förband för åtdragning. De flesta rörfirmor har dessa för attakut kunna begränsa skador på rör. Metoden lämpar sig förde flesta ämnen och klarar även höga tryck. Rörtätnings-klammern finns i olika storlekar för olika rördiametrar.

Stängning av ventil, åtdragningav packboxen eller tätning av flänsStängning av ventilsätet är beroende av ventiltyp. Om venti-len inte går att stänga på grund av att ventilspindeln harfastnat, vrids ventilspindeln med ett skaft, ett handhjul ellerett verktyg. Är systemet tryckluftsdrivet bör man stängatilluften med eventuellt nödstopp (en pneumatisk ventil).

För att underlätta arbetet för kemdykarna kan mananvända bult som svetsats på långt (15–20 cm) skaft. Detlånga skaftet gör att man slipper använda dubbla nycklarvid åtdragning.

27

Till vänster och i mitten: Olika typer

av rörtätningsklamrar.Till höger: Bult med

armeringsjärn under-lättar dragningen.

Observera attventilhuset kan

spricka ochskadan

förvärras omför mycket våld

används.

Kapitel 3 99-05-18 15.06 Sidan 27

Tätning av fläns med flänsspatelFlänsbultarna öppnas så mycket att flänsspateln ryms i mel-lanrummet. Därefter avlägsnas så många bultar som krävsför att flänsspateln ska få plats mellan bultarna. Det är vik-tigt att packningen som är placerad på flänsspateln hamnarpå samma sida som läckan. Bultarna sätts på plats och för-spänns jämt (kryssvis).

28

Vid arbete med brandfarliga och explosivaämnen ska man använda gnistfria verktyg.Om inte sådana finns tillgängliga kanvanliga verktyg användas.De bör skyddasmed våta bomullstrasor.

Inga verktyg är helt ofarliga. Ävengnistfria verktyg kan ge upphov till farligapotentialskillnader.Jorda alltid innan ettarbetet med brandfarliga varor påbörjas.

Tätning av fläns med flänsspatel.

Kapitel 3 99-05-18 15.06 Sidan 28

Tätning av rör invändigtVid invändig rörtätning används främst tätningskuddarvid stor rördiameter och lågt övertryck (l1 bar). Kilar för-stärkta med tätningstejp används vid mindre rördiameter.Vid all tätning måste man säkra tätningsutrustningen så attden inte lossnar, t. ex. vid tryckstegring. Denna metod kanvara bra att använda vid tätning av rör som ej går att strypamed rörstrypare eller motsvarande, t. ex. betong och gjut-järnsrör.

29

Rörtätningskudde i rör.

Rörtätningskuddar avolika storlekar.

Kapitel 3 99-05-18 15.07 Sidan 29

Tätning och täckning av avloppsbrunnarTätning och täckning av avloppsbrunnar kan göras medtätningskuddar som har olika diametrar, spärrskiva ellerplastfolie. Det är viktigt att insatsen görs så fort som möjligtför att begränsa skadorna vid ett utflöde av en farlig kemi-kalie. Även släckvatten från en brand innehåller ämnen somkan påverka dagvattenrecipienter eller reningsverk. Av-loppsbrunnen kan användas som uppsamlingsplats, där enpump placeras för upptagning. Fördelen med att användabrunnar som uppsamlingsplatser är att det finns ett naturligtfall till brunnen. En tätningskudde placeras 30–40 cm ner ibrunnen.

30

Täckning och tätningav avloppsbrunn.

Tätning avavloppsbrunn med

tätningskudde.

Kapitel 3 99-05-18 15.07 Sidan 30

LäckageförbandLäckageförband innebär att man lindar den tunna tät-ningskudden med medföljande spännband runt ett läckan-de rör för att sedan trycksätta den med luft. Denna metodlämpar sig för lite grövre rör med lågt övertryck (l1 bar).

31

Läckageförband.

Kapitel 3 99-05-18 15.07 Sidan 31

Kapitel 4 99-05-18 15.18 Sidan 32

4. UpptagningSyftet med upptagningen är att begränsa utbredningen aven kemikalie för att minska skador på människa och miljö.Ju mindre utbredning, desto mindre blir riskområdet.Vissakemikalier måste tas upp relativt snabbt för att minska ris-ken för gasspridning. Även tömning av tankar kan före-komma, om tanken läcker eller om man ska lyfta den.

Det finns en mängd olika pumpar som används för attpumpa vätskeformiga kemikalier. Många av dessa är kon-struerade för att pumpa en speciell typ av kemikalie. De hardärför en speciell resistens mot den kemikalien under långtid.

Räddningstjänsten kan inte alltid fastställa kemikaliensexakta egenskaper på materielen. Det gör att pumpar medbred kemikalieresistens måste väljas. Räddningstjänstenmåste också kunna pumpa där föroreningar i form av ste-nar, jord och partiklar skulle kunna förstöra pumpens vita-la delar. Pumpen måste kunna explosionsskyddas, jordas,vid pumpning av brandfarlig vara. Detta gäller även tryck-och sugslangar. Pumpen bör ha en kapacitet på minst 300l/min vid 1 meters tryckhöjd. Den maximala tryckhöjdenska kunna uppnå 10 meter. I övrigt ska pumpen vara enkeloch säker att betjäna. Pumpens rörliga delar ska vara lättaatt byta under pågående arbeten. Slangar och kopplingarbör ha samma resistens som pumpen och så kallade nor-malkopplingar bör användas för att öka flexibiliteten. Dettagör att pumpen kan användas även vid ordinarie arbeten.Sugdjupet bör vara ner till 5 mm.

33

Det är viktigtatt kontrollera

kemikalie-resistensen på

pump,sugslang,

tryckslang ochandra tillbehör,

innanutrustningenkopplas uppmot olycks-

objektet.

Kapitel 4 99-05-18 15.18 Sidan 33

Dränkbara pumparDränkbara pumpar används främst vid pumpning av syroroch kondenserade gaser. På en dränkbar pump blir kravenpå kemisk resistens mer omfattande på grund av att kemi-kalien kommer i direkt kontakt med pumpens utsida. Pum-pen ska klara att suga ner till åtminstone 5 mm vätskedjup.Vid pumpning av kondenserade gaser krävs att pumpenstartas innan den sänks ner i vätskan och att formstyvtryckslang används. Ett problem som måste beaktas vidpumpning av kondenserade gaser är tendensen till is-proppsbildning. Utrustningen måste därför vara torr innanpumpningen påbörjas.

FatpumpFatpumpar finns i olika utföranden av specialstål ellerplastmaterial.Vissa utföranden är godkända för pumpningav brandfarliga vätskor. Sughöjden är beroende av pump-verkets längd, vilken kan vara 0,2–2,5 meter. Sugsilens ut-förande medger pumpning ner till 15 mm vätskedjup.Pumpen är enkel att använda. Den väger inte mycket.Pumpkapaciteten är tillräcklig för att tömma ett oljefat. Förstörre volymer krävs en pumpkapacitet på minst 300 l/min.Endast få fatpumpar har så hög kapacitet.

34

Vid pumpning av

brandfarligkondenseradgas måste en

explosions-säker pump

användas.

Till vänster:Dränkbar pump.

Till höger:Fatpump.

Kapitel 4 99-05-18 15.18 Sidan 34

CentrifugalpumpCentrifugalpumpar finns av många olika fabrikat. Drivningväljs efter behov. Räddningstjänsten använder el-, hydraul-och förbränningsmotorer, vattenturbin- eller tryckluftdri-ven motor. Denna pumptyp kräver ofta att man måste fyllapumphuset med den aktuella vätskan för att pumpen skasuga an.Vätskor som har en viskositet över 600 cSt är svåraatt pumpa med denna typ av pump.Vätskor som har en lågkokpunkt är också olämpliga att pumpa med denna pump-typ. Sådana vätskor kokar bort i pumpen.

SlangpumpSlangpumpar är mindre så kallade peristaliska pumpar. Degår att få explosionsskyddade med kapacitet från 80 l/mintill 400 l/min. Pumparna drivs med vattenturbin, hydraul-kraft, el- eller förbränningsmotorer. Slangpumpen klararmindre föroreningar på upp till 10 mm. Den kan även sugasmå mängder med små djup. Pumpen är mycket kemikalie-resistent eftersom vätskan inte kommer i kontakt med själ-va pumphuset utan bara med slangen. Slangen finns i olikamaterial. Denna pumptyp är lämplig att använda vidpumpning av kondenserade gaser därför att avkokning ejkan ske i det slutna systemet i pumphuset.

35

Centrifugalpump.

Slangpump.

Kapitel 4 99-05-18 15.18 Sidan 35

Ett exempel på en större slangpump är Sala Roll Pump.Driften sker hydrauliskt. Pumpen har ett brett använd-ningsområde och är mycket okänslig för fasta partiklar somsten och grus upp till 30 mm. Pumpen har resistens motbrandfarliga varor och de flesta syror, baser, kondenseradegaser och lösningsmedel. Utrustningen är stor och lämparsig därför inte särskilt väl vid små volymer.

ImpellerpumpImpellerpumpen fungerar så att en impeller, oftast tillver-kad av gummimaterial, arbetar i ett koniskt rum, varvid ensug- och trycksida erhålls. Pumpen klarar mindre fasta par-tiklar och deformerbara ämnen. Impellern kan bytas på

mindre än 1 minut. Denna typ av pumphar dålig tryckkapacitet, men är lätt ochbehändig att ta med sig. Eftersom envattenturbindriven impellerpump drivsav vatten, är den explosionsskyddad.Impellerpumpar har oftast en hög kemi-kalieresistens och kan även pumpa min-dre föroreningar.

36

Sala Roll Pump.

Vattenturbindrivenimpellerpump.

Kapitel 4 99-05-18 15.18 Sidan 36

MembranpumpMembranpumpar finns från 1? upp till 4–5?. De somanvänds inom räddningstjänsten är vanligtvis de mindre(1?). De går att få explosionsskyddade. Kapaciteten är frånnågra liter/min till ca 100 l/min. Pumparna drivs medtryckluft eller för hand. En begränsning kan vara brist påtryckluft eller muskelkraft. Membranpumpen klarar mind-re föroreningar. Den kan även suga små mängder med smådjup. Pumpen är mycket kemikalieresistent, eftersom väts-kan inte kommer i kontakt med själva pumphuset utan baramed membranen. Membran och tätningskulor finns i olikamaterial. Denna pumptyp är lämplig att använda vidpumpning av mycket reaktiva kemikalier, eftersom mansnabbt kan välja och byta till lämpligt membranmaterial.

Vatten- och oljedammsugareVattendammsugare med löstagbara kärl används för att sugaoljeprodukter. Fördelen med löstagbara kärl är att de kantransporteras direkt till destruktionsanläggningen. Efter-som dammsugarna inte är explosionsskyddade ska de inteanvändas för uppsugning av brandfarliga kemikalier. Vidval av vattendammsugare vid ett kemikaliespill måste mantänka på dammsugarens kemikalieresistens.

37

Till vänster:Membranpump.

Till höger:Vattendammsugare.

Kapitel 4 99-05-18 15.18 Sidan 37

UppsamlingUppsamling av kemikalier kan göras på flera sätt. Man kanbygga uppsamlingsbassänger av presenningar och skarv-stegar. Man kan använda sig av naturliga lågpunkter. Dessametoder är ibland olämpliga på grund av att kemikalienkan reagera med omgivande miljö.

Därför är uppsamlingskärl av olika typer, från denenklaste hink till stora bassänger, lämpligare att använda.Sådana redskap kan utgöra en buffert i ett inledande rädd-ningsarbete, men volymerna är sällan tillräckliga vid störreolyckor. (Vid en olycka med en skadad järnvägsvagn t. ex.kan man behöva ta hand om uppemot 80 m3 kemikalie).Med tanke på större olyckor är det lämpligt att vid riskpla-

38

Nedan:Självresande

uppsamlingskärl.Till höger:

Uppsamlingsbassängmed skarvstegaroch presenning.

Det är viktigt att räddningstjänsternautvecklar uppsamlingstekniken i takt med

att miljökraven ökar.Det är också viktigt att räddningstjänsterna

har vetskap om vilka resurser som finns ikommunerna i form av avfallscontainrar etc.

Kapitel 4 99-05-18 15.18 Sidan 38

neringen i en kommun förbereda avfallsbolaget på att con-tainrar kan behövas vid en eventuell olycka med kemikali-er.Vid användning av kommunens containrar är det viktigtatt dessa kläs invändigt med någon form av presenningeftersom materialet (svartplåten) annars kan reagera medkemikalien. Vid insatser mot tryckkondenserade gaser gernedkylningen problem med både självresande och andratyper av bassänger, då de stelnar och inte alltid fungerarsom avsett. Kemikalier som är tyngre än vatten (1 000kg/m3) kan göra att uppsamlingskaren rämnar på grund avden större tyngden. I vissa fall kan man bara fylla dem tillhälften.

Metoden att samla upp, lagra och transportera bort kankomma till pass när förbrukat släckvatten hotar miljön,t. ex. vid brand i kemikalielager eller dylikt.

BärgningsemballageEtt bärgningsemballage är en speciellt klassad förpackning.Det är kemikaliebeständigt och har hög hållbarhet. Detfinns även så kallade overdrumkärl att placera läckandekemikaliebehållare i. Man placerar den läckande behållareni en tvådelad plasttunna som har ett tätslutande lock. Tun-nan kan lätt lyftas med kran eller truck till säker plats.

39

Fast uppsamlings-kar 10 m3.

Bärgningsemballage.

Kapitel 4 99-05-18 15.18 Sidan 39

SorptionVid sorptionsmetoden sugs en mindre spillmängd uppmed hjälp av något absorberande material. Sorptionsmed-len kan förekomma som pulver, granulat, flis/spån, dukar/mattor och länsor. Denna metod används om spillet (oljoreller flytande kemikalier) är begränsat till en liten yta ellerom vätskemängden är så pass liten att pumpning inte kanske. När sorptionsmedlet strös över en kemikalie ska densuga åt sig produkten och på det sättet begränsa skadornaoch möjliggöra ett omhändertagande av kemikalien. Sorp-tionsmedel måste väljas med hänsyn till den utrunna väts-kans art. Sorptionsmedlet får inte reagera med vätskan somska sugas upp eftersom brand, explosion eller giftiga reak-tionsprodukter då kan uppstå. En annan faktor att ta hän-syn till vid valet av sorptionsmedel är om utsläppet skett påvatten eller mark. Vid val av sorptionsmedel måste manockså ta hänsyn till medlets uppsugnings- och kvarhåll-ningsförmåga, framför allt om medlet ska ligga kvar underen längre tid.

Har utsläppet ägt rum på vatten gäller det att välja ettsorptionsmedel som fortfarande flyter när produkten äruppsugen. Vid val av sorptionsmedel måste man också tahänsyn till medlets förmåga att suga upp vatten. Det är vik-tigt att medlet inte mättas av vatten så att det mister sin sug-förmåga för kemikalien.

Vid spill av oljeprodukter på vägbana, bör man användaett sorptionsmedel som också tar bort den oljefilm som bil-das. Därmed minskas halk/olycksrisken.

Sorptionsmedlen indelas i 3 olika huvudtyper:1. Organiska medel = Sågspån, torv, trämjöl2. Oorganiska medel = Lerprodukter, vulkansten,

pimpsten m.m.3. Syntetiska medel = Polypropylen, glasfiber

40

Restprodukterska behandlas

som miljö-farligt avfall!

Kapitel 4 99-05-18 15.18 Sidan 40

ÖverpumpningNär man vill föra över innehållet i en skadad tank till en heltank eller till ett uppsamlingskärl kan överpumpning kom-ma ifråga. Om tätning inte kan utföras, om invallning ochandra åtgärder som är gjorda för att begränsa skadeutbred-ningen har misslyckats eller om man måste tömma en tankför att kunna genomföra ett lyft, kan överpumpning blinödvändig. I ett uppdämt dike eller i en tätad avloppsbrunnkan det ha samlats så mycket vätska att den kan tas till varamed hjälp av en pump. Ett slamsugningsfordon med förkemikalien godkänd tank och pump, är ett alternativ tillpumpning och uppsamling. Ur räddningstjänstsynpunktkan det vara bra att pumpa upp kemikalien i tillfälliga upp-samlingskärl, självresande kar eller andra typer av bassäng-er. (Till och med containrar kan vara lämpliga för dettaändamål om det inte rör sig om starka syror). Man måste hatillgång till övergångskopplingar för att kunna koppla rädd-ningstjänstens pumputrustning till befintliga system iindustrin eller på fordon. Dessa kopplingar finns oftast somsatser, som täcker de vanligaste fasta kopplingarna/flänsar-na på fordon m. m.

41

Adapterset medöverkopplingar.

Kapitel 4 99-05-18 15.18 Sidan 41

Håltagning i tankI samband med räddningsinsatser kan det i vissa fall varanödvändigt att under räddningstjänstskedet tömma for-donstankar och cisterner på kemikalier. I första handutnyttjas alltid ordinarie system för detta. Alternativa möj-ligheter kan vara t. ex. luftningsledningar, ledningsdrag-ningar för tankrengöring eller manluckor. Öppningssystemför tankventiler skadas ofta vid olyckor, men kan med enkelutrustning tvångsmanövreras med luft eller hydraulik. Ärledningar och styrsystem ur funktion eller helt förstörda,kan det vara nödvändigt att genomföra håltagning på tan-ken för att tömma den. Innan ett sådant beslut fattas, måsteemellertid flera viktiga faktorer bedömas.

Principen för omhändertagande av havererade tankfor-don är att trycklösa tankar för vätskeformiga kemikalierinte ska lyftas med produkt i tanken. Dessa tankar är intekonstruerade för lyft. När det gäller att flytta upprättståen-de tankar kan emellertid bärgning vara möjlig om inte själ-va tanken belastas under arbetet. Tanken ska emellertidtömmas så mycket som möjligt före lyftet. Tryckkärl har ensådan hållfasthet att lyft med produkt oftast kan genom-föras. En förutsättning är emellertid att en mycket noggrannbesiktning måste göras före lyftet, för att risken för sprickbild-ning ska kunna bedömas.

Tekniken att genomföra håltagning är mycket enkel.Håltagning utnyttjas på trycklösa tankar. Det är därför vik-tigt att en grundlig riskbedömning är genomförd i förvägsamt att beredskap finns för oförutsedda händelser. Håltag-ning på tankar med brandfarliga ämnen eller reaktivaämnen är mest komplicerad och särskild bedömning avskyddsåtgärder och metod måste göras i sådana fall.

Före håltagningen måste system byggas upp för att tahand om produkten och för att begränsa eventuellt utflödepå grund av slangbrott etc. Strävan ska vara att inte förore-na produkten. Den tas därför lämpligast omhand i rengjor-da tankar och inte i slamsugare. Tank ska stabiliseras ochkontroll av stabilitet ska göras under läktringen.

Tankens vätskeyta ska kartläggas. Det görs enklast medhjälp av värmekamera. Normalt eftersträvas håltagning i

42

Kapitel 4 99-05-18 15.18 Sidan 42

gasfasen. Beroende på tappningshålets storlek kan iblandäven ett avluftningshål tas upp. För brandfarliga vätskormåste gaskoncentrationen i tanken beräknas. Är bland-ningen i tanken överkarburerad eller alternativt i närhetenav brännbarhetsområdet, måste håltagning i vätskefas över-vägas ur risksynpunkt.

Möjligheter finns, att under håltagning tillföra inertgas,eventuellt i hela tanken, i preventivt syfte. Håltagning skerdels genom fräsning för stål, syrafast stål och lättmetall, delsgenom hålsågning med syrafasta hålsågar för aluminium-tankar. Håltagningsutrustningen för fräsning är anpassadför användning i såväl vätskefas som gasfas.

Håltagning sker under säkrade arbetsförhållanden, irelation till det aktuella ämnet. Skyddsutrustning ska bäras.Vid brand- eller reaktionsrisk ska beredskap hela tiden fin-nas tillgänglig för omedelbar insats.

43

Håltagning i tank.

Kapitel 4 99-05-18 15.18 Sidan 43

Kapitel 5-9 99-05-18 15.20 Sidan 44

5.ÅterkondenseringSyftet med återkondensering är att minska riskområdetsstorlek. Med hänsyn till konsekvenserna bör särskild viktläggas vid olyckor med kondenserade gaser. Konsekvenser-na av en sådan olycka kan bli mycket stora och ödesdigraom utsläppet får fortgå okontrollerat.

Återkondensering med hjälp av trattVid återkondensering samlas vätskedroppar ihop, t. ex.med hjälp av en tratt till ett övertäckt uppsamlingskärl.Utsläppet från vätskefasen kommer att visa sig som en våld-sam, turbulent jetstråle som övergår till ett med vinden dri-vande gasmoln. Det har visat sig möjligt att provocera framstora vätskemängder (ca. 80 % kan återkondenseras) omman redan under jetstadiet lyckas förhindra luft att kommaåt aerosolen och samtidigt bromsar upp jetstrålen motnågon yta. Det tillhörande gasmolnet reduceras härigenompåtagligt. Metoderna kallas återkondensering och är för-hållandevis enkla. Det som behövs är en återkondense-ringstratt, ett uppsamlingskärl och en stor presenning. Närvätskan kommer ut i den omgivande luften sänker den luft-temperaturen till –35 °C under vätskans kokpunkt. Det ärdärför viktigt att tänka på valet av skyddsutrustning förkemdykarna. Den som arbetar med återkondenseringmåste undvika att bli översköljd av den extremt kalla väts-kan. Skyddsutrustningen ska bestå av en kemskyddsdräkteventuellt kompletterad med köldskydd.

Under arbetet med ett utsläpp måste marken täckasmed en presenning så att markvärmen isoleras från den

45

Återkondensering medtratt och uppsamling ien övertäckt bassäng.

Kapitel 5-9 99-05-18 15.20 Sidan 45

kalla vätskan. Jetstrålen leds in i en återkondenseringstrattgenom att minst två personer fattar i trattöppningen ochspänner ut denna. Slangdelen ska vara utsträckt och manska kontrollera att den inte är vriden. Efter förflyttning motjetstrålen från sidan, anbringas trattöppningen över ut-släppsstället och återkondenseringstratten fästs vid läcka-get.Vätskan leds till en uppsamlingsbassäng som står på enpresenning för isolering av markvärmen. Den täcks med enpresenning för att hindra gasspridning.

För att underlätta förankringen av tratten har en metodutvecklats där trattöppningen är fäst runt en ram förseddmed magneter. Ramen är dessutom försedd med ett långthandtag som gör att trattöppningen kan placeras överläckagestället utan att personalen riskerar att bli översköljd.

Återkondenseringstratten kan också användas vidläckage i gasfas, där gasen kan ledas till en vattenbassäng

46

Till vänster:Återkondenserings-tratt med magneter.

Till höger:Återkondensering med

plastpresenning.

Åter-kondensera

aldrig enbrandfarlig

tryckkonden-serad gas.

Kapitel 5-9 99-05-18 15.20 Sidan 46

(vid löslighet l10 %) eller till att styra bort gasmolnet.Återkondensering kan även göras med en enkel skiva

eller plastpresenning, främst vid lågt liggande läckage. Dåmåste marken täckas med en presenning före insats.

Övertäckning av järnvägsvagn eller tankbilÖvertäckning av järnvägstankvagn/tankbil med en storpresenning kan komma i fråga om ett läckage inte kan tätaspå annat sätt eller om utsläppsstället är ofördelaktigt place-rat så att tratt inte kan användas. Även vid övertäckningmåste marken under täckas med en eller flera presenningar.För denna metod krävs en stor presenning (24 u 36 meter)och mycket personal. Metoden kräver att presenningen pla-ceras på behållaren och därefter viks ut från mitten. Dettaeliminerar risken för att presenningen rivs sönder när stora

47

Övertäckning av tank.

Vid järnvägs-olycka är det

viktigt attkontrollera

med Banverketatt ban-

området ärströmlöst.

Kapitel 5-9 99-05-18 15.20 Sidan 47

tankar ska övertäckas. När det gäller mindre tankar kanpresenningen vikas ut innan övertäckning sker.

Övertäckning kan även göras vid ett gasfasläckage föratt minska riskområdet. Den ger en så kallad termoseffektsom gör att avkokningen avtar snabbare och mindre fri gaskommer ut. Vid övertäckning är det bra om tätning motunderlaget kan ske med hjälp av vattenfylld grovslang, jord,grus, snö eller dylikt.Vid rätt utförd övertäckning erhålls enprovisorisk invallning.

När presenningen ska placeras på en tankvagn kan tvåskarvstegar och rep användas som hjälp vid övertäckningen.

Övertäckning av spillOm inte särskilda uppsamlingskar kan uppbringas kanvätskan ledas ner i ett dike eller en grop i marken som för-

48

Övertäckning av spill.

Kapitel 5-9 99-05-18 15.20 Sidan 48

stärkts med en presenning i botten. En provisorisk upp-samlingsbassäng kan skapas med hjälp av vanliga lastpallar,med pallkragar eller med skarvstegar där man placerar tvålager av presenning. Det går att använda enkla presenning-ar. Efter uppsamling övertäcks spillet med en presenningför att avdunstningen ska minskas.

49

Det är viktigtatt man intetillför värme

(skum,vatteneller liknande)till kondense-

rade gaser,eftersom dettapåskyndar gas-

avgivningen.

Kapitel 5-9 99-05-18 15.20 Sidan 49

Kapitel 5-9 99-05-18 15.20 Sidan 50

6. Nedtvättning och styrning Nedtvättning av gasmolnGenom vattentillförsel kan ett gasmoln tvättas ur så att risk-området minskas. Förutsättning för att nedtvättning skakunna genomföras är att kemikalien är vattenlöslig tillminst 10 %. Anledningen till denna åtgärd kan vara attmycket vitala byggnader eller en plats med många männi-skor hotas. Åtgärder måste ibland sättas in, innan resurser-na för utsläppsbegränsning har kommit på plats. Nedtvätt-ning kan också bli aktuell om gjorda försök att begränsautsläppet har misslyckats. Nedtvättning är en snabb metodmen den kräver att stora mängder vatten kan påföras(minst 1000 l/min). Bästa effekt uppnår man med vatten-kanon (ev. oscilerande) eller särskilda vattenridåer. Manmåste beakta miljökonsekvenserna av spillvattnet från ned-tvättningen genom att täta brunnar m. m.

Nedtvättning kan också vara en lämplig metod vid liv-räddning vid olycka med brandfarliga kondenserade gaser.Angreppet ska ske från sidan med finspridda strålar. Ävenom gaserna inte alltid är vattenlösliga så späder man genomurvattningen ut gasen och minskar antändningsrisken.Detta kallas att dispergera gasen. Det är viktigt att insatsenblir kort och snabb.

Vid försök med ammoniak har man med denna metodlyckats reducera gasmolnets koncentration med 50–60 %.Beträffande klor som är svårlösligt i vatten kan nedtvätt-ningen förstärkas genom tillsats av något alkaliskt ämne, till

51

Beakta miljö-konsekven-

serna av spill-vatten från ned-

tvättningen!

Kapitel 5-9 99-05-18 15.20 Sidan 51

exempel kalk. Försök har visat att en ännu bättre effekt kannås genom tillsats av natriumtiosulfat.

Styrning av gasmolnEtt gasmoln kan också styras bort från en hotad miljö medhjälp av vattentillförsel. Styrning används om kemikalieninte är vattenlöslig. Det krävs stora mängder vatten.Vid liv-räddning av en enstaka person kan det räcka med dimstrål-rör med finspridda strålar för att styra undan molnet. Föratt styrningen ska bli effektiv bör man närma sig utsläppetsnett in från sidan.

52

Man ska inte spruta vatten på tank ellerbehållare.Vattnet tillför värme och därmedhöjs temperaturen i behållaren ochavkokningen tilltar.

Nedtvättning avgasmoln med

vattenvägg.

Kapitel 5-9 99-05-18 15.20 Sidan 52

53

Ovan: Nedtvättning avgasmoln medvattenkanon.

Till höger: Styrning avgasmoln med dim-

strålar vid liv-räddning.

Kapitel 5-9 99-05-18 15.20 Sidan 53

Kapitel 5-9 99-05-18 15.20 Sidan 54

7. Kemiska metoderKemiska metoder syftar till att på kemisk väg göra en kemi-kalie mindre farlig för människan och miljön. Vid använd-ning av sådan metod måste man iaktta försiktighet vid valav ämnen. Kontakt med berörda myndigheter (kommu-nens miljö- och hälsoskyddsförvaltning, länsstyrelsen ocheventuellt Naturvårdsverket) måste tas före användning.Vid användning av kemiska metoder sker ofta en reaktionsom medför värmeutveckling, ökad gasbildning. I vissa fallkan även farliga biprodukter bildas. Vid val av skyddsut-rustning är det av största vikt att man tar hänsyn till dessareaktioner.

NeutralisationNeutralisation används för att neutralisera en syra eller bas.Först måste man emellertid ta upp så mycket som möjligtav den utspillda produkten genom pumpning eller motsva-rande. Den lilla rest som blir kvar kan neutraliseras. Vidneutralisering sker en reaktion så att värme bildas. Detmedför även att gasavgången ökar. Vid all neutraliseringbildas det salt och vatten. Dessa salter kan vara mer ellermindre lösliga i vatten.Vissa kan vara giftiga, t. ex. natrium-fluorid och kaliumfluorid.

För neutralisering av syror använder man en bas, t. ex.natriumhydroxid (natronlut), kalciumhydroxid (släcktkalk), kaliumhydroxid (kalilut). Används baser måste manalltid lösa dem i vatten före användning. Vid större mäng-der kan man använda en betongbil för blandning och ut-läggning. Även en motorspruta kan användas. Den vanli-

55

Kapitel 5-9 99-05-18 15.20 Sidan 55

gast förekommande basen är släckt kalk som finns i storalager för kalkning av sjöar, skog m. m.

Vid beställning av kalk finns en tumregel som säger attman ska beställa lika mycket kalk som utrunnen syra (1:1).Använder man cement är förhållandet 2:1.

För neutralisering av baser använder man en syra, t. ex.saltsyra (vätska), natriumdivätefosfat (fast) som i principanvänds på samma sätt som vid neutraliseringen av en syra.

56

Bulklastbil med mald kalk vid olyckamed saltsyra utanför

Kristinehamn.

Direkt påföring av mald kalk.

Kapitel 5-9 99-05-18 15.20 Sidan 56

DispergeringDispergeringsmedel är ytaktiva kemikalier som kan spridaspå utsläppt förorening för att minska vissa av de miljöska-dor som föroreningen annars kan ge upphov till. Disperge-ringsmedlet i sig kan emellertid också ge skadliga miljö-effekter och i vissa fall kan den dispergerade föroreningenge större miljöskador än om föroreningen lämnats orörd.Riskerna för negativa miljöeffekter i samband med disper-gering har lett till att användningen av dispergeringsmedelär reglerad genom strikta förordningar och i praktikenendast tillämpas i mycket begränsad omfattning i Sverige.(Se vidare om dispergeringsmedel i Räddningsverketsoljeskyddshandbok Oljan är lös.)

57

Kapitel 5-9 99-05-18 15.20 Sidan 57

Kapitel 5-9 99-05-18 15.20 Sidan 58

59

8. JordningDet fria falletStatisk elektricitet är något som vi dagligen stöter på. Vårkontakt med den är oftast oskyldig och inskränker sig iregel till en stöt när vi stiger ur bilen eller vrider på vatten-kranen. Men i andra sammanhang, främst i industrin, utgörden statiska elektriciteten en olycksrisk, direkt eller in-direkt. En person som rör sig laddar upp så stora mängderenergi att en urladdning kan orsaka brand eller explosion.Detta fenomen uppstår även i vätskor och fasta ämnen.

I vätskor bildas, liksom i fasta ämnen, ett dubbelskikt avladdningar vid gränsytan mellan vätskan och ett annatämne, vanligen rörledningsväggen eller i sprickor som väts-kan strömmar igenom. Om en vätska får falla fritt mer än10 cm och har kraftig turbulens kommer en uppladdningatt ske mycket hastigt. Om vätskan träffas av en vattenstråleoch en potentialutjämning sker, kan en ljusbåge bildas. Detär därför viktigt att hindra det fria fallet med en träplankaeller dylikt. Detta gäller i första hand vid arbete med brand-farliga vätskor.

JordningsutrustningJordningsutrustning kan utgöras av allt från jordspett ochstartkablar till mer avancerade utjämningslådor. En enkelvariant är dubbelrullad 10 mm2-kabel med klämmor iänden. Här kan man själv förbestämma kabelns längd. Tilldenna utrustning krävs ett rejält jordspett med tillhörandeslägga. En begränsning är att endast ett kärl i taget kan jor-

Kapitel 5-9 99-05-18 15.20 Sidan 59

das. Med hjälp av en så kallad utjämningslåda kan flerabehållare jordas samtidigt. En eventuell urladdning sker dåi en explosionssäker strömbrytare.

Vid jordning i järnvägsräls är det viktigt att jordningenutförs i bägge skenorna. Det är bara en räls som är jordan-sluten, den andra är signalräls. Det kan vara svårt i ett akut-läge att avgöra vilken skena som är jordansluten.

60

Utjämningslåda.

Kapitel 5-9 99-05-18 15.20 Sidan 60

Gnistfria verktygGnistfria verktyg används om brand- eller explosionsriskföreligger. De kan vara skiftnyckel, rörtång, huggmejsel,slägga, skruvmejsel, skyffel m. m. Det är viktigt att verk-tygen inte skapar gnistor under arbetet med de kemiskaämnena. Verktygsmaterialet bör vara lagerbrons, mässingeller gummi. Saknas gnistfria verktyg kan i nödfall verktygsom är klädda med blöta trasor användas. Dessa verktygska vara fasta, till exempel ring/u-nycklar.

61

Gnistfria verktyg.

Kapitel 5-9 99-05-18 15.20 Sidan 61

Kapitel 5-9 99-05-18 15.21 Sidan 62

9. AcetylengasflaskorAcetylengasflaskor som utsatts för värme, t. ex. vid brand,ställer till stora problem för räddningstjänsten. Det är svårtatt med säkerhet veta hur kraftig värmepåverkan en flaskautsatts för. En bedömning måste emellertid göras för attman ska kunna avgöra vilken typ av insats som är lämpli-gast, aktiv eller passiv. För att kunna avgöra om flaskan varitkraftigt värmepåverkad kan man göra ett avångningsprov.Man kan också se på flaskans färg eller kontrollera omslangar brunnit av etc. Det är också viktigt att tänka på attflaskan kan ha varit punktuppvärmd.

Aktiv insats mot en acetylengasflaska innebär att mankyler med vatten och beskjuter gasflaskan. Passiv insats moten acetylengasflaska innebär kylning med vatten, avspärr-ning och utrymning av riskområdet. Flaskan bör kylasunder minst 24 timmar med bibehållen avspärrning.

Det är viktigt att alltid närma sig en gasflaska från skyd-dat läge (armerad betongvägg, vattenfylld container, storjordvall, tung lastmaskin etc).Eventuell montering av vatten-kanon bör också ske i skydd.

Om räddningsledare och skytt bedömer att det är möj-ligt att beskjuta flaskan är så gott som alltid en aktiv insatsatt föredra eftersom den minskar riskerna personalenutsätts för vid en passiv insats. Dessutom är flaskan oskad-liggjord när den träffats av skotten. För att minska trycket iflaskan bör den dock kylas innan den beskjuts.

Räddningsledaren bedömer om insatsen skall vara aktiveller passiv. Skytten är dock ansvarig för beskjutningen ochsäkerheten i anslutning till skotten. Räddningspersonalenssäkerhet måste alltid få komma i första hand.

63

En acetylen-gasflaska ska

betraktas somfarlig i minst 24

timmar,ävenom den kyls

kontinuerligt.

Infälld övre bild:Kylning av flaska

Infälld undre bild:Beskjutning av

acetylengasflaska.

Kapitel 5-9 99-05-18 15.21 Sidan 63

Kapitel 10 99-05-18 15.02 Sidan 64

10. IndikeringDet är viktigt att så snart som möjligt efter ett larm klar-lägga vilket eller vilka ämnen som är inblandade i olyckan.Idag finns det tre vanliga metoder för mätning av gaskon-centration vid ett utsläpp:1. explosimeter2. elektronisk gasmätare3. analysampuller

Ingen av metoderna ger emellertid möjlighet till identifie-ring av ett okänt ämne. Man är med andra ord hänvisad tillatt mäta koncentrationerna av kända ämnen.

Explosimetrar mäter koncentrationen av brännbaragaser och elektroniska gasmätare mäter koncentrationen avden specifika gasen som sensorn gäller för. Analysrör kanmäta koncentrationer av kända ämnen. Man använder dåolika rör för olika ämnen.

För mätning av joniserade strålning används oftastinstrument som mäter intensiteten med hjälp av GeigerMüller-rör (GM-rör). De ger relativt säkra mätvärden.

För mätning av syror och baser kan man använda pH-mätare av olika slag t. ex. pH-papper/stickor, elektroniskainstrument, indikatorlösning/BTB.

För en snabb påvisning av ammoniakgas kan mananvända 30 % saltsyra i en sprayflaska som man sprayar ut igasmolnet. Ammoniaken reagerar då med saltsyran så attsalmiak (ammoniumklorid) bildas. Detta uppfattas som ettblåvitt dimmoln. På motsvarande sätt kan man användaammoniak i vattenlösning (30 %) för att påvisa klorgas.

Värmekamera kan användas för att se fyllnadsnivåer i

65

Kapitel 10 99-05-18 15.02 Sidan 65

tankar, framför allt i tankar som är under tryck och somnyligen använts/fyllts. Man kan också lokalisera läckagemed värmekamerans hjälp, eftersom det oftast blir en tem-peraturskillnad vid utsläppsstället. Allt som har olika tem-peraturer kan registreras med hjälp av kameran. Eftersomkemiska reaktioner oftast utvecklar värme, kan en värme-kamera användas också för att spåra sådana.

MätmetoderAtt mäta en gas utomhus och få exakta värden kräver dyraoch noggranna instrument som oftast inte finns inomräddningstjänsten. De handburna instrumenten kan påvisaom det finns gas eller inte. Avvikelserna blir mycket storaeftersom gas/luftblandningen kommer att variera mycketpå grund av vindförhållande m. m. Den/de som utför mät-ningarna måste ha skyddsutrustning som gäller för aktuellkemikalie samt information om vilka risker som finns. Närman ska utföra en mätning utomhus måste man också tahänsyn till vind, byggnader, höjder m. m.

Vid mätningar under längre tid kan det vara lämpligt attha fasta mätplatser så att man kan jämföra resultaten av deolika mätningarna. Vid mätning med hjälp av analysrörutomhus måste man ta hänsyn till den variation av gas/luft-blandning som förekommer under själva mätningen efter-som det tar ganska lång tid att utföra mätningen.

Att mäta en gas i ett slutet utrymme, till exempel ett kyl-rum eller annan byggnad, är lättare eftersom blandningenav gas/luft är ganska konstant.Vid mätningar måste man tahänsyn till om gasen är lättare eller tyngre än luft. Är gasenlättare än luft ska man mäta högt i rummet. Är gasen tyngreän luft ska man mäta lågt i rummet.

Brandfarliga/giftiga ämnenExplosimetrar/elektroniska instrument

Vid indikering av brandfarliga ämnen mäter man gasensom bildas av respektive ämne. Man kan använda två typerav indikeringssystem, explosimeter eller analysrör. Explosi-

66

Kapitel 10 99-05-18 15.02 Sidan 66

metrar används ofta inom räddningstjänsten. De kan mätaen brännbar gas och en eller flera andra gaser till exempelkolmonoxid (CO) och syre (O2). Antalet gaser som kanmätas beror på hur många sensorer som finns i instrumen-tet.Visningen av mätresultatet kan ske analogt och digitalt iett fönster, och/eller med hjälp av lysdioder (lampor).Resultatet kan anges som procent av undre brännbarhets-område (UB), volymprocent eller ppm. Vanligt är också attman har en larmnivå inställd i instrumentet, t. ex. 20 % avUB. Kalibrering av instrumenten sker oftast med metangas,men om man har stor användning av något annat ämne ikommunen så kan man kalibrera instrumentet för dennagas. Om man mäter en annan gas än kalibreringsgasenmåste man räkna om angivet värde med hjälp av tabellersom hör till instrumentet. I vissa instrument är denna funk-tion inbyggd. Det gör att man kan ställa in vilken gas manmäter och instrumentet räknar om uppmätt värde direkt.Kalibreringsintervallen anges i instrumentets handbok.

De hittills vanligast förekommande explosimetrarnaanvänder katalytisk förbränning (KAT) som analysmetod.

67

Explosimetrar av olika slag.

Till vänster:engasinstrument meddisplay. Till höger: en-och flergasinstrument

med display.

Till vänster:engasinstrument med

lysdioder. Till höger:flergasinstrument

med display och engasinstrument med

inbyggd pump.

Kapitel 10 99-05-18 15.02 Sidan 67

Nyare instrument använder andra analysmetoder: t. ex.halvledarsensor (halv), flamjonisationsdetektor (FID), foto-jonisationsdetektor (PID), gaskromatografi (GC), infra-rödspektrofotometri (IR). De FID-, GC- och IR-instrumentsom finns på marknaden idag är inte gjorda som fältinstru-ment för räddningstjänsten. Ibland kan det därför vara svårtatt använda dem på olycksplatserna.

Katalytisk förbränning

Genom katalytisk förbränning mäts endast brännbaragaser. Instrumentet måste kalibreras före användning. Sen-sorn kan förstöras av vissa ämnen t. ex. silikoner, halogeneroch vissa blyföreningar. Sensorn är normalt ej specifik. Denkalibreras mot en bestämd gas (oftast metan). En korrige-ring av avläst värde måste göras på andra brännbara gaser.Livslängden på sensorn är två till tre år. Metoden ger fel-aktiga resultat om syrehalten är lägre än normalt, vilketmedför att brännbarhetsområdet förändras. För hög syre-halt kan skada detektorn. Brännbara ämnen i provluftenförbränns katalytiskt på sensorns yta eller glödtråd. Denvärme som bildas förändrar sensorns resistens. Dennaförändring används som ett mått på gaskoncentrationen.

Halvledarsensor

Halvledarsensorer reagerar på flertalet brännbara gasermen är inte selektiva. Metoden att använda helvledarsenso-rer bygger på att en halvledares ledningsförmåga förändrasnär gaser absorberas på dess yta. Sensorerna har en stabilnollpunkt. Deras livslängd är tre till tio år.

Flamjonisationsdetektor

Flamjonisationsdetektorn används för att mäta halter av avkolväten i gas- eller aerosolform. Den är känslig även försmå mängder av kolväten men den är inte specifik. I detek-torn förbränns kolvätena av en vätgaslåga i en mätkamma-re. Vid förbränningen ändras den elektriska ledningsför-mågan i kammaren. Förändringen i ledningsförmågan ärproportionell mot halten av kolväten i luften.

68

Kapitel 10 99-05-18 15.02 Sidan 68

Fotojonisationsdetektor

En fotojonisationsdetektor mäter många organiska gaseroch också några oorganiska. Den kan dock ej detekterametan. Hög luftfuktighet kan påverka mätningen och käns-ligheten kan ändras av gasblandningar. Instrument somanvänds vid den här metoden måste kalibreras med kändahalter. En fotojonisationsdetektor kan endast mäta gasersom kan joniseras av UV-ljus.

Analysrör

Med analysrör kan man mäta en exakt (w10–25 %) gas-koncentration i luft. Systemet bygger på att man använderett specifikt analysrör för ett ämne.• Analysrör är bestämda för en sugvolym på 100 ml/pump-

tag (undantag kan förekomma).• Ämnen som kan mätas anges med kemisk formel, t.ex.

NH3 för ammoniak.• Riktningspilen anger provluftens strömningsriktning.• Mätskalor, lägsta och högsta, anges i ppm, vol% eller

mg/m3. Det kan finnas en eller flera skalor på analysröret.• Antalet pumpslag (n) anges på respektive analysrör.• Lagringstid (för sval och ljusskyddad förvaring) anges på

förpackningen.Vid användning är det viktigt att man låter angiven mängdluft passera genom analysröret för att rätt mätvärden skaerhållas. Läs noggrant igenom instruktionsboken för pum-pen.

69

Till vänster: Dräger-pump med analysrör.Till höger: Auerpump

med analysrör.

Kapitel 10 99-05-18 15.02 Sidan 69

Det finns även satser med flödeschema för att ta reda påen specifik gas. På dessa satser används andra typer av gra-deringar på analysröret, t. ex. säkert, varning och farligt.Man föjer ett flödeschema genom att starta med ett rör,mäta och sedan svara ja eller nej och därefter gå vidare tillnästa rör. Denna utrustning kan vara bra att använda omman inte vet vilket/vilka ämnen som finns i luften, t. ex.efter en brand eller ett kemikalieutsläpp.

Joniserande strålningInstrument som registerar intensiteten (dosrat eller strål-nivå) och instrument som registerar dos används av rädd-ningstjänsten.

Intensimeter

Intensimeter (dosratinstrument) innehåller ofta Geiger-Müllerrör (GM-rör). De används för att mäta beta- ochgammastrålning. GM-röret kan kopplas till en högtalaredär varje jonisation kommer att höras som en knäppning.De vanligaste instrumenten har funktion för ljud. Detta kanvara bra då man i exempelvis en rökdykningssituation villhöra om/när strålintensiteten ökar. Observera dock attljudnivån ej är relaterad till en viss strålnivå.

70

Mätutrustning medflödesschema.

Kapitel 10 99-05-18 15.02 Sidan 70

Ju mer strålning som träffar detektorn desto mer strömalstras och desto större utslag får man på instrumentet.Beroende på detektorns utformning vad gäller detektorgasoch höljets material samt tjocklek, kan instrumentet göraskänsligt för olika strålslag och energier i strålningen.

Strålningen joniserar atomerna i gasen. Gasen blir le-dande och varje sönderfall blir en strömimpuls som regist-reras och visas på mätaren som ett mätvärde.

Detektorn är känslig i alla riktningar.Vid mätning av ettobjekt är det därför viktigt att inget annat strålande finns inärheten som kan störa mätresultatet.

Dosimeter

En dosimeter är ett instrument med vilket man mäter hurmycket strålning en person har tagit emot. Det finns fleraolika typer, t. ex. filmdosimeter. Den består av en fotografiskfilm som påverkas av joniserande strålning. När man fram-kallar filmen kan man se hur mycket filmen har svärtats ochutifrån detta beräkna stråldosen. En annan typ av stråldos-mätare är TL-detektor (termoluminiscensdetektor). Deninnehåller ämnen som kan lagra energi från joniserandestrålning. När man värmer upp detektorn kan man frigöraenergin i form av ljus. Man kan mäta styrkan på ljuset ochpå så sätt fastställa stråldosen.

71

Till vänster:Intensimeter SRV-2000.

Till höger:Intensimeter RNI 10

med betasond.

Kapitel 10 99-05-18 15.02 Sidan 71

För räddningstjänsten är ingen av ovanstånde dosime-trar lämpliga då det tar tid att få fram ett mätvärde. Rädd-ningstjänsten behöver istället så kallade direktvisande dosi-metrar. Med dessa kan man direkt avläsa vilken stråldosbäraren av dosimetern har fått. Exempel på sådana är elek-troniska persondosimetrar. De har ett GM-rör som detek-tor och larmfunktion. En del intensimetrar har dosimeter-funktion inbyggd i instrumentet. För räddningstjänstenkan ett instrument av den här typen vara lämpligt.

En annan typ av direktvisande dosimeter är en så kalladpenndosimeter. Principen för penndosimetern är att alladosimeterns komponenter är inbyggda i ett rör av alumini-um. Det strålkänsliga elementet är en jonisationskammaremed väggar av elektriskt ledande material. Kammarensmittelektrod utgörs av ett kvartstrådselektroskop kopplattill en kondensator. Vid laddning erhåller elektroskopetsfasta del och den rörliga kvartstråden samma laddning,varvid de går isär (repellerar). När den joniserande strål-ningen infaller i jonisationskammaren minskar laddningenproportionellt med inkommande strålning varvid kvarts-trådens läge ändras på grund av urladdningen. Kvartstrå-dens läge kan avläsas genom ett linssystem på en skala. Ska-lan anger stråldosen i mSv.

Syra/bas indikeringFör att indikera syra/bas mäter man vätskans pH-värde(vätejonkoncentration). Normalt brukar man använda enpH-skala mellan 0 (surt) och 14 (basiskt) med pH 7 somneutralt värde. Man bör dock notera att vissa syror kan haett pH-värde under noll och vissa baser ett pH-värde över14. Detta kan ställa till bekymmer, som fel färgomslag ochdylikt, vid användning av indikeringsutrustning. Vid mät-ning av starka baser i lösning bör man först späda basenmed litet vatten för att den ska fastna på indikeringspapp-ret/stickan. Vid indikering kan man använda sig av indike-ringspapper/stickor (lackmuspapper), indikeringslösning-ar (BTB) eller elektroniska mätinstrument.

72

Elektronisk person-dosimeter överst.

Penndosimeter på denundre bilden.

Kapitel 10 99-05-18 15.02 Sidan 72

Indikeringspapper/stickor

Indikeringspapper förvaras ofta i en rulle som man river avefter hand. Papperet ger en färgförändring beroende påpH-värdet. Till papperet finns en färgmall där man kan läsaav vilket pH vätskan har. Normalt ligger pH-skalan mellan1 och 10 på pH-papper.

Indikeringsstickor fungerar efter samma princip sompH-papper men på stickan finns det ett eller flera olikabehandlade papper vilka var för sig ändrar färg. Till stickor-na finns också en färgmall som ska jämföras med erhållnafärger på stickan. Med stickorna kan man göra en noggran-nare mätning än med indikeringspapper. Normalt liggerpH-skalan mellan 0 och 14 på pH-stickor. Vid starka syrorpH l0 kan färgförändringar på stickorna ge fel utslag.

Indikeringslösningar

Indikeringslösningar består av en vätska som ger färgom-slag vid olika pH-värden. Lösningen kan vara ett alternativtill papper/stickor när man snabbt vill ha reda på om väts-kan är en syra eller bas. För räddningstjänsten kan man för-vara den i en sprayflaska.Vid användning sprayar man lös-ningen i vätskan eller till exempel på en kemdykare vidsaneringskontroll. Man avläser omedelbart en färgföränd-ring som sedan jämförs med en mall. Denna metod ger engrov uppskattning av pH-värdet. Normalt ligger pH-skalanmellan 4 och 10 på indikeringslösningar.

Elektroniska mätinstrument

De elektroniska mätinstrumenten består av en elektroniskmätlåda med digitaltfönster eller visare med skala. Till mät-lådan kopplas en mätsond och eventuellt en termometer.Mätsonden förs ned i vätskan och man får då ett mätvärdepå displayen. För en noggrannare mätning används flerainstrument, även en termometer för att ta hänsyn till tem-peraturen i mätvätskan. Mätnoggrannheten är oftast storpå de elektroniska instrumenten, ned till en tiondel ochhundradelar. För att ge rätt mätvärde måste sonden varakalibrerad på rätt sätt enligt bruksanvisningen, vilket kanvara svårt i fält.

73

Indikeringsstickor.

Indikeringslösning ioriginalförpackning

och sprayflaska.

Kapitel 10 99-05-18 15.02 Sidan 73

På marknaden finns det färdiga statser med instrumentoch kalibreringslösningar, vilket förenklar handhavandet.Det finns även mindre elektroniska instrument t. ex. penn-mätare. Dessa har också god mätnoggrannhet men kräverockså noggrant underhåll samt kalibrering före använd-ning. För alla elektroniska instrument gäller att mätsondenalltid måste vara fuktig. Detta kan vara ett problem föranvändning inom räddningstjänsten.

Kemiska stridsmedelInom den kommunala räddningstjänsten används idagindikeringspapper, indikeringsbricka samt indikeringsin-strument för att indikera förekomsten av kemiska strids-medel vid varning, indikering och sanering.

Indikeringspapper

Indikeringspapper är till för att indikera kemiska stridsme-del i vätskeform. Papperet placeras så att vätskan träffarovansidan. Undersidan är gummerad och har ett skydds-

74

Sats med elektronikinstrument.

Kapitel 10 99-05-18 15.02 Sidan 74

papper som man kan ta bort för att fästa papperet. Princi-pen för papperet är densamma som för lackmuspapper.När vätskan träffar papperet färgas det, olika för olikakemiska stridsmedel. På baksidan av blocket som papperen(10 st) sitter i finns det en beskrivning av de olika färgom-slagen:Färgomslag Typ av kemiskt stridsmedel

Rött Senapsgas

Mörkgrönt Nervgas typ VX

Gult Övriga nervgaser t. ex. sarin, tabun

Nervgasindikeringsbricka (90)

Nervgasindikeringsbricka 90 används för att indikera nerv-gas i luft. Den kan användas som den är eller tillsammansmed en sugpump. Brickan förvaras i tätslutna påsar styck-vis. Tio påsar förpackas i en större påse.

Vid indikering påverkas ett enzym på brickan.Vid före-komst av nervgas i luften deaktiveras enzymet och ingetfärgomslag erhålls. Det vill säga om blått färgomslag er-hålles finns det ingen nervgas i luften.

Indikeringsinstrument

Indikeringsinstrumentet AP2C är ett instrument somgenom att förbränna provluften i en vätgaslåga och mätaljusemissionen i våglängder som är karaktäristiska för sva-vel och fosfor, indikerar förekomsten av dessa ämnen.

75

Till vänster:Indikeringspapper 104 och 105. Bara

storleken skiljerpappren åt.

Till höger: Nervgas-indikeringsbricka 90.

Kapitel 10 99-05-18 15.02 Sidan 75

76

AP2C med ytprovare.

RAID-1 fjärravläsningsenhet.

RAID-1 fordonsmonterad.

Kapitel 10 99-05-18 15.03 Sidan 76

Instrumentet används för indikering av senapsgas ochnervgas i luft och på kontaminerade ytor. Instrumentet kanäven användas för att identifiera förekomsten av andra sva-vel- och fosforhaltiga ämnen, exempelvis svaveldioxidrespektive fosfin.

RAID-1 är en jonrörlighetsdetektor som kan bestämmainnehåll och koncentration genom att jonisera provluftenoch sedan accelerera den i ett elektriskt fält och mäta löp-tiden för de ingående komponenterna. RAID-1 varnar föroch identifierar de flesta typerna av kemikalier. Instrumen-tet har två mätfunktioner; en för kemiska stridsmedel därman indikerar nervgaser och senapsgas, en där man indike-rar ej brandfarliga, toxiska gaser. För att anpassas till använ-daren kan instrumentet enkelt laddas med olika ”identifie-ringsbibliotek”. Till instrumentet finns det ett fäste för for-donsmontering samt en fjärravläsningsenhet som monte-ras i fordon.

77

Kapitel 10 99-05-18 15.03 Sidan 77

Kapitel 11 99-05-18 15.00 Sidan 78

11. SaneringSyftet med sanering är att en person eller materiel som bli-vit utsatt för en kemikalie ska vara ren när saneringsplatsen(området) lämnas. Allmänt kan sägas att man ska lämnaskadeplatsen med samma föroreningsgrad som när mananlände dit, det vill säga föroreningsgrad 0.

MetoderSaneringsplats bör byggas i anslutning till baspunkten.Detta därför att kemdykarledaren då kan ha full kontroll påsina kemdykare intill dess att de är sanerade. Platsensutseende kan variera med hänsyn till kemikaliens egen-skaper, väder och vind.

Sanering av en skadad person kräver att den skadadeskläder snabbt tas av. Till detta kan utrustning som gipssax,klädsprättare, bälteskniv m. m. användas. Sanering avinsatspersonal kräver att eventuell överdragsklädsel tas avföre inträde till saneringen. Denna utrustning saneras ellerkasseras efter genomförd insats.

Normalt sker en tvättning av personen/skyddsklädselnmed hjälp av vatten och tvållösning, t. ex. flytande tvål ellersåpa. De flesta kemikalier löser sig lättast i varmt vatten. Endel ämnen kräver andra saneringslösningar. Som hjälp kanman se på ämnets löslighet.

Saneringslösning

organiska lösningsmedel, t. ex. avfettningsmedel, lacknafta

alkohol, t. ex. etanol, rödsprit, spolarvätska

desinfektionsmedel, t. ex. natriumhypokloritlösning 5 %

79

Vid sanerings-platsen ska detfinnas tillgång

till reservluftför samtligakemdykare

som finnsinom den inre

avspärrningen.Det kan vara

extra luftpaketmed rädd-

ningsluftslangeller storflaska

(motsvarande).

Kapitel 11 99-05-18 15.00 Sidan 79

Sanering av skadad personSanering av en skadad person kräver oftast större resurserän sanering av insatspersonal, dels för att sanering måstekomma igång i ett tidigt skede, dels på grund av att den ska-dades allmäntillstånd kan vara försämrat. När man dimen-sionerar en saneringsplats kapacitet bör man tänka sig enskadad person som har varit utsatt för en stark lut (bas)som typskada. En sådan skada kräver att personens klädertas av och att sanering sker under minst 30 minuter med35 °C vatten. Den långa saneringstiden kräver att manskyddar sig mot väder och vind. Man kan genomföra sane-ringen inomhus, i uppvärmt tält eller motsvarande.

Omhändertagande av saneringslösning bör alltid skevid saneringsplatsen. Den uppsamlade lösningen bör pum-pas upp i ett kärl eller motsvarande direkt under sanerings-arbetet för att minska spridningen av saneringsvattnet ochså att inte eventuella medhjälpare ska behöva gå i nedsmut-sat vatten. Detta är mycket viktigt vid sanering i slutna loka-ler/tält eftersom avgasning sker snabbare i uppvärmda

80

Saneringsplats förgrovsanering,

tvättning, avspolningoch saneringskontroll.

Kapitel 11 99-05-18 15.00 Sidan 80

lokaler. Vid sanering av en okänd kemikalie ska man be-gränsa spillet till en så liten yta som möjligt.Att spola direktpå marken kan också förorsaka att saneringslösningen rin-ner ut mot ren sida. Vissa kemikalieklasser kräver alltid attsaneringslösningen samlas upp.

Uppbyggnad av saneringsområdeVid en olycka där en mindre mängd, eller en inte så reaktivkemikalie är inblandad, är insatspersonalen begränsad tilltvå, tre man och eventuellt någon lättskadad person. Dettakräver en mindre saneringsplats med till exempel en stationför grovsanering, tvättning och avspolning samt en stationför kontroll. Har man tillgång till en saneringsdusch börden användas vid tvättstationen.

Vid en olycka där en större kemikaliemängd, eller när enreaktiv kemikalie är inblandad, är antalet personer i insats-styrkan större och man kan räkna med ett större antal ska-dade som måste saneras. Detta kräver att saneringsplatsenhar ett större genomsläpp av personer samt att den skakunna användas under längre tid. Man bör dela upp platsenpå mindre enheter enligt kemdykarhandbokens exempel.

81

Det är viktigtatt sanerings-personalen är

utrustad enligträtt skydds-

nivå.

Exempel på utrustning vid en mindre saneringsplats

Materielslag Antal

Skyddsglasögon 2 st

Skyddshandskar 2 par

Ögondusch 2 st

Avspärrningsmateriel 1 sats

Balja 1 st

Saneringskar 1,5u1,5u0,4 m 1 st

Saneringsmunstycken (typ trädgårdsslang) 2 st

Saneringslösning i sprutflaska (övertryck) 2 l

Sats för avtagning av kläder 1 st

Tvättsvamp 2 st

Skurborste 2 st

Indikeringsutrustning 1 sats

Varmvattenberedarepå basbil.

Kapitel 11 99-05-18 15.00 Sidan 81

82

Saneringsplats förgrovsanering,

tvättning, avspolningoch saneringskontroll.

Saneringstält föromhändertagande av

skadad person.

Exempel på utrustning vid en större saneringsplats

Materielslag Antal

Skyddsglasögon 2 st

Skyddshandskar 2 par

Stänkskydd 2 st

Ögondusch 2 st

Avspärrningsmateriel 1 sats

Balja 2 st

Saneringskar 1,5u1,5u0,4 m 3 st

Saneringsdusch 1 st

Saneringsmunstycken (typ trädgårdsslang) 2 st

Saneringslösning i sprutflaska (övertryck) 2 l

Sats för avtagning av kläder 1 st

Tvättsvamp 2 st

Skurborste 2 st

Indikeringsutrustning 1 sats

Tält 1 st

Uppsamlingskar för tält 1 st

Bårbockar 4 st

Saneringsbår 2 st

Uppvärmningsaggregat med slang 1 st

Dräneringspump med slang 1 st

Uppsamlingstunna 1 st

Säckställ 1 st

Sopsäckar 10 st

Kapitel 11 99-05-18 15.00 Sidan 82

83

Först en station för grovsanering, därefter en för tvättningmed aktuell saneringslösning och en för avspolning. Sist enstation för kontroll. Arbetet på saneringsplatsen genomförsnormalt parvis vid sanering av insatspersonal. Sanering aven skadad person genomförs av kemdykarna eller av annanpersonal.

Sanering under höjd beredskapVid räddningstjänst under höjd beredskap kan skadeutfalloch insatspersonal öka dramatiskt. Vid en olycka därkemiska stridsmedel används kommer även evakuerade attkräva en utsanering ur skadeområdet. Detta kräver att manupprättar ett saneringsområde utanför riskområdet ochdär låter alla skadade och evakuerade liksom all insatsper-sonal passera för utsanering för vidare transport till upp-samlingsplatser. Ett sådant saneringsområde delas upp iolika avdelningar enligt nedan:

Arbete på sanerings-område under höjd

beredskap.

Kapitel 11 99-05-18 15.00 Sidan 83

• Sanering av skadade som inte klarar sig själva (bårfall).Den skadade kan även ha en vanlig skada som kräveromhändertagande av sjukvårdspersonal.

• Sanering av evakuerade där man genomför sanering utanhjälp (lättsanerade).

• Sanering av insatspersonal och personer som blivit utsat-ta för kemikalien men själva klarar att genomföra sane-ring.

• Sanering av insatspersonalens skyddsklädsel.• Sanering av materiel och fordon som använts.

Exempel på materielsats ges i de utrustningslistor som finnsför räddningstjänst under höjd beredskap.

SaneringskontrollSaneringskontroll ska alltid genomföras innan den sanera-de personen lämnar saneringsplatsen. Kontrollen görsoptiskt och/eller med hjälp av indikeringsutrustning. In-satspersonal som har sanerat sin skyddsutrustning måsteockså göra en personlig sanering. Detta görs ofta på rädd-ningsstationen efter avslutad insats. Vid vissa tillfällen, tillexempel efter livräddande insats i branddräkt, måste emel-lertid hela saneringen göras på skadeplatsen. Kontrollenska vara extra noggrann under skodon, i knävecken samt iskrev och armveck. Även andningsskyddet ska sanerasnoggrant.

Sanering av materielMateriel som ska saneras efter en insats till exempel verktygoch överdragskläder, läggs i en balja eller motsvarandeinnan man gör den personliga saneringen. Materiel tasomhand på saneringsplasten eller transporteras till annanplats för sanering. Viss materiel som till exempel engångs-dräkter går till förbränning eller förbränns på platsen.Saneringslösning för materiel och dräkter kan vara 3 %natriumhydroxidlösning (NaOH) för sanering av syror och3 % ättiksyralösning (C2H4O2) för sanering av baser. Sane-

84

Kapitel 11 99-05-18 15.00 Sidan 84

ring av materiel efter en insats mot kemiska stridsmedel blirmycket omfattande.

Huvuddelen av den personliga utrustningen varmluft-saneras under fem till åtta timmar i speciella saneringscon-tainrar. Fordon och materiel saneras med saneringsemul-sion TDE 202 som läggs på med materielsaneringsaggregat10/S. Man får inte utesluta att viss utrustning måste självsa-neras utomhus under några dagar, ibland veckor.

85

Kapitel 11 99-05-18 15.00 Sidan 85

Utrustning för grundberedskapNedan följer en förteckning över den grundutrustning sombör finnas på en normalstor brandstation. Listan är enrekommendation.

Utrustning för att begränsa läckage

Tätningskuddar (lyft och tät) 1 satsÖverdragstunnor (bärgningsemballage) 3 st à 300 lLedskena (för att begränsa fria fallet) 1 stKilar och pluggar (runda upp till x 100 mm) 1 satsTätningstejp (densotejp) 3 rullarGnistfria verktyg 1 satsUtjämningslåda / jordkabel 16 mm2 1 satsSpännband (3 st u 10 met) 1 satsHydraulverktyg (rörstrypare) 1 stGummiplattor (neuprenegummi) 1 stAluminium / rostfri eller träplatta 1 stBrunnstätare 1 stTrävirke för stöttning, tillverkning av kilar etc.Etiketter för märkning av upptagen kemikalie 1 sats

Utrustning för att begränsa läckage på vatten

Länsor ca 300 mSorptionslänsa ca 300 m

Upptagningsutrustning och temporär lagring

Kemikalie- och explosionssäkra pumpar 1 stPump för kondenserade gaser 1 stÖverpumpningssats 1 stSkimmer eller oljepump 1 stSlangar och rör som är kemikalieresistenta 20 mUppsamlingskärl 5 000 lVarningsetiketter ADR 1 satsJordkabel 16 mm2 10 mAvspärrningsanordning 2 000 mIndikeringsinstrument

86

Kapitel 11 99-05-18 15.00 Sidan 86

För vidare läsningHermelin J. & Magnusson B. (1988) Överpumpning: en handbok i

pumpning och uppsamling av kemikalier, Svenska Brandförsvars-föreningen

Hermelin J. (1988) Gasindikering, Svenska Brandförsvarsföreningen

Kungliga armétygförvaltningen (1963) Dosimeter 11 och 21,F1092-085000

RIB (1998) Räddningsverkets informationsbank, (CD-rom somuppdateras halvårsvis, abonnemang)

Räddningsverket (1991) Bengt Stridsberg, Åtgärder vid olyckor medgiftiga kondenserade gaser

Räddningsverket (1993) Ingela Flink & Brita Skärdin, Gasindike-ringsinstrument för räddningstjänsten, serienummer T17-304/93

Räddningsverket (1995) Olyckor med radioaktiva ämnen,beställningsnummer U26-499/95

Räddningsverket (1995) Olyckor med radioaktiva ämnen, elevhäfte,beställningsnummer U26-501/95

Räddningsverket (1997) Insats vid olycka med kemikalier,beställningsnummer: U26-562/97

Räddningsverket (1997) Oljan är lös, Handbok i kommunaltoljeskydd, SRV R-61-158/97

Räddningsverket (1997) Hans Källström, Kravspecifikation:Kemikaliepumpar för räddningstjänsten

Räddningsverket (1997) Tore Eriksson & Torbjörn Jansson,Tågolyckan i Kälarne juli 1997, observatörsrapport

Räddningsverket (1998) Claes Forsgren, Kemi – översikt förräddningstjänstpersonal, beställningsnummer U30-581/99

Räddningsverket (1998) Roger Almgren, Räddningstjänst vid olycka med gaser, beställningsnummer U30-578/99

TEGMA, Handbok för Auer analysrör, Strålskydd,ISBN 91-27-01847-4

87

Kapitel 11 99-05-18 15.00 Sidan 87

Räddningstjänstpersonal som arbetar med

kemikalieolyckor arbetar i en miljö som

ständigt förändras. Kemiska framställnings-

metoder och användningsområden blir alltmer

komplexa, antalet transporter med farligt gods ökar.

För att kunna begränsa skadeeffekterna på männi-

skor och miljö vid en kemikalieolycka, måste

räddningstjänsten ständigt ta del av nya rön och

kunna arbeta med ny teknik på området.

Teknik vid kemikalieolycka beskriver teknik och

metoder och ger förslag till tekniska lösningar för

omhändertagandet av kemikalier vid en olycka.

Boken ger grundläggande kunskaper om personligt

skydd, invallning, tätning, upptagning, åter-

kondensering, nedtvättning och styrning av gas-

moln, jordning, indikering, sanering m.m. Även

räddningstjänst under höjd beredskap behandlas

ur ett kemperspektiv.

Boken är främst avsedd att användas i utbildning,

men kan också användas av operativ personal i

utryckningstjänst.

651 80 Karlstadtelefon 054-10 40 00telefax 054-10 28 89www.srv.se

Beställningsnummer U 30-582/99ISBN 91-88891-67-4

Beställ från RäddningsverketTelefon 054-10 42 86Telefax 054-10 42 10

Hans Källström Hannu Mourujärvi

Hans Källström, f.1955, tjänstgör sedan1989 som lärare vid Räddningsverketsskola Skövde.Han undervisar främst imiljö och räddningskemi.

Hans är också skolans samordnareför kunskapsområdet Miljö ochräddningskemi.

Hannu Mourujärvi, f.1959, tjänstgörsom förman vid brandkåren i Västerås,i ett skiftlag där hans huvudsakligauppgift är utbildning.

Han gick brandskolan på Svetsar-vägen 1985, brandförmansutbildning1991, Förebyggande 1 och brand-mästarutbildning 1993 vid Räddnings-verkets skola Rosersberg, där han ocksåarbetat som kemlärare.

Hannu är kemkoordinator för sinregion.

Räddningsverket

Hans KällströmHannu Mourujärvi

Teknik vidkemikalieolycka

Teknik vid kemikalieolycka

RäddningsverketOmslag teknik 99-05-18 15.23 Sidan 1