Goomu ganndeyankeewu winndere ngam binndugol Daartol Afrik kuumnungol (YUNESKOO) Daartol Afrik Kuumnungol JP YUNESKOO
Goomu ganndeyankeewu winndere ngam binndugol Daartol Afrik kuumnungol (YUNESKOO)
Daartol Afrik
Kuumnungol
JP
YUNESKOO
Nanndolla njamnduha tinndinoohasemmbe Suudu-Laamu Sonngoy'en (Teera-Niiser)(Yu.A. Saalifu).
1. Haal-pulaar hodbowo, no hocfa ardinru (Kaayi, Maali, n° AO-292).
2. Hodbowo Walihaa, leggal ngal garli karsaliiji (Foto marirdu Aaden).
Alluwal Narmer (doofaadum e CA. Diop, 1955).
1. + > l< M % \t> G> £ :?: "O ~t> H, î fc
*OVH0^^« »
2. :?: *l> E fe (0 h -* 2 -«>- :?: "0 E fc
-tr T Ç 5 -o- *
8. î-UE^pïï^V-fc |h*T="HB>
tf á *
4. ^t^^v^^tvîîîvç"^
«0 Oto Ti *
5. -H to 11= |c V ||= <4> u= ö ||= <*> >
l 11= *f ^ - El 1 "H ÏT :?: 11= *
G. vw-n^á^f ^tr fc s s*
EQ If :?: B] <! "H ÏT Í& 6 11= ^ ||= *
7. U^^wn^á V K 5
-©- ED 4- c? 11= "V *
:?: CC I
Derewol aranol, damai aranal al-Qur'aana e Waay (doofaadlim e defiere"L'Afrique dans l'Antiquité", nde Th. Obenga wallifii, Présence africaine).
%
*
*
»?
IK-
-1-
«
chn \ Achef +
i kpn
!kpéi M
chl ¡ Tfr Í kpl
the 0-0
chö
chö
chu
OD
QJjabé a
dhc!| |cdhl ¡i ^ g<dhöij i*tlhö j 4dhÜ;i fc
¡kpöi kprt
! kpü
lha
ll)é
11)$
lbl
lbö
lbö
lbü
! rf min ~b nya »
! Í* mié H-fc- nyé S1 '
! 'ndé &> nyö *
+ ndl / nyl *
"* ndô I nyö :8:
T ndö 22 nyö £
! ndu U nyû ij
zha
zhé
zhë
zhl
zhö
zbö
zhü
B
T
I
|3
/
gba rrf
gbé 11
gbë »i«gbï
ghöj *gbö *
gbfilb !
K.
8
2
Ida
Idé
ldê
ldl
ldô
ldö
ldü
hna
hnë ! |C
bnl | p
hnö|! VI!
hnü 2r>
mba
mbé"
mbë
mbl
nibö
mbö
nibü
JUL
J
HB
nga 5»?
Ugé ... II 1
ngë v*l^
ngl 8Ï
ngö 4L
ngö
ngû 1.1
sha ¡
shé
she
shl
shö
shö
shü
nja *
njé ~E
një
njl ~fc
DJÖ
njö E
njü ^
tha
thé
thë
thl
thö
thö
thü
21
If
nkpa
nkpé
nkpö
nkpl
nkpö
nkpö
nkpñ i H-»-»»
wha
whé
whë
whl
whô
whö
wliQ
Yoganteeji
©
it
O
faa
hn
kpnanwa
nwo
whew
ahn
Tobbeeli
e nooneeji
goddi
m
v
It
gadawol
hippünde
laamndo
wakkali
kaayeefi
maasal
tayyal
nyonndal
iidol
sawtu
Terde ngooroondi binndi Waayquité", nde TH. Obenga wallifii
(doofaadum e defiere "L'Afrique dans l 'Anti-Présence africaine).
I
Burkinaajo (natal A. A. A. Noo). Ardo Riis Muritaniyaa(natal B. Name).
Pullo-Debbo Bodaado mo leydi Niiser (natal B. Nante).
Germaajo-Debbo mo Ballayyaaraleydi Niiser (natal B. Nante).
Pigmeejo mo Konngo (natal Kongo-Prees, Dannday, Dental Mooftirdebatteeji Neddanke).
Suluujo-Debbo (natal A. Robiyaar Pullo-Debbo (natal Maandeeji Gada-
Dental Mooftirde batteeji Geec- Mariidi).Neddanke) .
MEDITERANEE
TERGAL AFRIK
= Kaay'e e tule toowße
-^ Kaaye Jowiidè
h- nyermeedi
TIT7 ngaska abka
ríK nokku beelinde
üi laynde sokkunde
| I I l.aiide e togge
keerol H amada
, 1000 km
Cap Miijo Fwwofo
Kartal Hatiyee, dbofaangal e Taariki Afrik 'Baleeri, dewtere nde J. Kii-Serbowallifii, 1978 (muulngo dicfabo).
poore
karsiini
njamndi
uraniyom
karjrje
GeBal Afrik
nder
loore oogirde winndere
Afrik
Luttucfum e winndere
%pp
alahan daneejo
mannganeesi
kobalti
|(URSS tawaaka)kaaye birgi
25 50 75 100%
Kartal
Ngalu oogirde Afrik
njamndi
0 mannganeesiÍ kiri
W alahan daneejo1 kobalti
C tuundi baafata
luulu
I uraniyom
kanrje
A kemmbu
I karsiini
kaaye birgi
Ngalu oogirde Afrik(Kartal doofaangal e "l'Afrique", dental A. Journaux, Hatier, 1976).
Kartal weebitungal isotermi ka eeli di'e, feewndo fabraa'iru, duubi 18000 B.P.Isotermi tayondirdi diin ko hottaadi. Tule gilaasi kiitaaje dee ka kontinaale,hiño keeriraa gaabe de ciifol; tule gilaasi tabitude dee (bankiisi) no wadanaagurye ka gaabe. Daande baharu joom-gilaasi oon no deesinaa fii elol baharuburngol joltude ka ngol feewndii jooni doon, yeru m. 85. (Iwde e Mclntyre ewobbe, 1975).
1 . Yi'al hoore neddo Ramapithecus(dental Mooftirde batteeji Neddanke,natgolJ. Oster, n D. 78. 1043.493).
2. Jonkol yi'e neddo Oreopithecus bamboli,nguurndam makko: 1200000 hitaande;ngol yiitaa, ko to Groosetto (e tunndu Toskaana) ;yiiti ngol ko Yohanees Hürseleer, e hitaande 1958(natgol J. Oster, dental Mooftirde batteejiNeddanke).
1. Lahal hoore neddo Australopithecus africanus; to bannge nyaamo e nanoko ndaarannde senngoore wonande yi'al hoore tokoosal (Tawngo, Botswaana)e ndaarannde senngoore wonande yi'al hoore timmungal (Sterkfontayn,Transwaal) . Natgol Y. Kopens, M. b. Neddanke.
m
2. Ko'e didi de Australopithecus Boisei, ommboode leydi Omoo SeteY. Kopens, e hitaande 1976 (Natgol J. Oster n° D-77-1497-493 e D-77-1496-493, dental Mooftirde batteeji Neddanke).
1. Nokku gasde Olduwaay,Neddanke) .
natgol J. Shawayon (dental Mooftirde batteeji
2. Australopithèques cemmbolindo (woni keeddo oo nyaamo) e jooddo (wonikeeddo oo nano). Natgol J. Robinson (dental Mooftirde batteeji Neddanke).Ebbindirree taaqaaji laalaade ko'e dee.
Neddo kakkildo (natgol Mooftirde batteeji Neddanke ngenndiyankooreKeniyaa) .
Haayre adunde e kaaye maandinaade e winndere hee (ngasri J. Shawayon) .
1. Ceerndale deggoondiral kaaye Olduwaay, na renndini koccuuje limti-lim-tinde barjneeji, e yi'al keeci ngabbu (natgol J. Shawayon, dental Mooftirdebatteeji Neddanke).
2. Ceerndale deggoondirgol kaaye Olduwaay (natgol J. Shawayon, dentalMooftirde batteeji Neddanke).
/. Laalagal hoore neddo yoyyo, heen senngo (KNM-ER-1470), Koobi Fora,Keniyaa.
2. Laalagal hoore neddo dariido, heen senngo (KNM-ER-3733), Koobi Fora,Keniyaa (natde Mooftirde batte Ngenndi Keniyaa).
1. Laalagal hoore Australopithecus boisei, heen ndaarannde senngo (OH5),ngal yiitaa ko e ceekol Olduwaay, Tansaniyaa.
2. Laalagal hoore Australopithecus africanus, heen ndaarannde senngo(KNM-ER-1813), Koobi Fora (natde Mooftirde batte NgenndiyankooreKeniyaa) .
1. Girol Olduwaay, Tansaniyaa woylaari: Giro! ngol, dum eesere wadanndeko burata m. 100 nder naddere; neddo yi'an e maare diggindirol bedi lesdi(burnaa maajifuu, dum ko wonnoo les beeli booymaaji). Bedi lesji dii, ndermaaji yoga e batte yimbe artube bee ("baadiyanke'en" bee) ngonata, kanjum ekeblorde mabbe (misloriide Tafngo Olduwaay), e caamndi nyaamduuji mabbe.Nder bedi gondi dow dii cebatte e kuuje godde jeyaade e nguurndam akee-leyanke'en tawaa (heertannde didabre nder Zamanuuru Kaaye Aranndeeru).
2. Zamanuuru Kaaye Aranndeeru, heertannde aranndeere: keblorde oldu-waayankeeje misliniide ("kaaye dooyaade moyyitinaade") .
1. Zamanuuru KaayeArandeeru, heertanndedidabere: keblorde
akuliyankeeje misliniide(yeeso e wuttudu) :
1. gasirgal;2. cakdewa;3. sebattere.
w*
2. Isimila, cabbe Tansaniyaa fommbinaari. Mooftannde cebatte, e cakdeho, ekeblorde akuliyankeeje godde. Nokkirgal gonngal e caka fotowol ngool,wadaama ngamfoondiree. (Fotowol J. G . Sutton).
1. Keblorde jillindirde mbaadi, jeyaade e Zamanuuru Kaaye Hakkundeeru:misaalu ngonngu e nyaamo nguu, dum haayre settaande wadanteende kuulu-wal, ndegoo laatoto dum hoore jaaral.
2. Olorgesayli, Dallol Rifte nder Lesdi Keniya. Wände akuliyankeere donlinyee. (Fotowol J. E. G. Sutton) .
3. Zamanuuru Kaaye Sakitiindu: beluuhi ki mbelndi nobiindi (dow too,nano); heedere haayre (les, nano); kefrugal e kaayel (caka), tafaadum eobsijiyenneeri, Dallol Rifte (Keniya) .
. \.
> M I II I'. I M J
1. Tafngo Akuliyankeewo haa Ester-kefonteen: cebatte, e kobbitte desifaa bode, e geeye ("Tinndinirgol83, nder defiere R. Mason: Prehis¬tory of the Transvaal, wallifaande eJohannesburg, Balliforgal Witwaters-rand University Press, e hitaande1962).
2. Keblorde Tafngo AkuliyankeewoToowtungo, jeyaade e JuurtordeKalammbo. Don hollee: keblorde
mawde tafaade e kuwarsiteeri, ekeblorde pamare tafaade e sileksuuribaleeri; dum hawrii: cakdeho marko
noorol (lammba 4 e lammba 6),sebattere yeesidinnde (lammba 7),walla tamiinde (lammba 8), wallayeesidinnde juutnde labbidinnde(lammba 10 e lammba 11). Duubimaajum buran 190000 BP.
1. Keblorde TafngoLupemmbeyankeewoHakkundeewo, Juurtorde
Kalammbo. Iwi e Tayre I,uftorde Bl, 1956. Keblordedee, defuu maaje dumsileksuuri, so naa
badanaangal lammba 4ngal: kangal kam, dum kowi'etee e faransiire burindièdre (silisuuribakkidinndi) ; lammba 7,dum tayrugal; 1, kefrugalbettal; 2, laggitirgalcettitiingal ; 3, cettaangalngal wuttudu wooturu; 5,sakdeere yeeyidinnde ; 6,kefrugal yeeyidinngal ; 8,cettaangal labbidinngal.
2. Sanngoyankaaku nderLesdi Simmbaabwe
(Rodeesiyaa naane).Ko holletee, dum
noontinannde TafngoSammbeesinkeewo
(feccere dowre). 1 e 2:gasirde; 3 e 8: cakdeejegeeyidinde; 4: yeeyerewed-wedoore ; 5 e 6:
kobbitte taftaade; 7:haayre tamiinde(Silinannde XII, ewinndannde J. D. Clark:
"Perndamji ZamanuuruKaaye e WoylaareRodeesiyaa", nder SouthAfrican ArcheologicalSociety, Kaap, 1950).
tí O Ij1} 14
1. Keblorde e
pawnorde wiltonkeeje,Jiha Kaap, AfrikFommbina (tuugnii eM.C. Burkitt, 1928).
2. fjappitteresakndoywal, siforiindedarawlel, tafaande esileksuuri baleen,disaande e luwal
killifoori, takkaande edaccere; dum iwi e
lowol gonngol ePelettenberge Bay,fuunaange Jiha Kaap(tuugnii J. D. Clark,1959).
"*"*fcjf :-r
«*^'U¿'li^Sfc.'
..I*
Í
1. Tefaaje ciftiniraade. Jiha Buwaar,e Cakanteeri Afrik (Kilisheewol R.de Bayle des Hermens).
2. Akuliyankaaku Toowtungu. Ca¬kanteeri Afrik, Maayo Ngoowere.Jiha Sannga Toowtungo. Cakdewa.
Fayannde deppere, nde Zamanuuru Kaaye Hesru. Cakanteeri Afrik, Bata-limo, Lobaaye. (Fotowol Hiinyorde Adii daartol, Sigorde Tabitinirde TaarikiTagdi).
L
HUMPITORDE
Laynde sukkunde feewnde, duumnundekeccol.
Weertanndc jillundc layde e buruuje:layde cukkude, naitude e yoga e nok-kuuje; layde de darnde dicfa&re; buruujegineyankeeje.Weertannde jillundc layde jaaynude eburuuje suudaan sammbiyankeeje mardelerfde e hudo.
Layde kaayeeje e baade hudankooje lum-tooje.Layde kooseeje e geene dontiide layde.Muhuluure: tummbere sukkunde yoor-nde, wonnde nder layde jaaynude nderLesdi Sayiir.
Li*JI Buruuje saahilinkeeje, e saahilje.
Buruuje beertijde dow kooseeje fuunaa-I ngeeje.
Saahilje hamaadankeeje.
Hamaadaaje
Mannguroobuuje
Yubu-yabaaje.
Karte Afrik hakkundeeri, tinndinoowol beertande fud-fudngooji.FOOND1RDE: (joonde km 300).
Karte Afrik hakkundeeri, ciftinoowol inde nokkuuje jantaade dee.
1. Kuuwtorgal tamngal jeese didi gaskitinteengal e mbarkanaaku Akuu-liyanke; kanngal buri yellitaade e tawaade e Ternifiin to hiirnannge Aljejeeri.Ngasri Arabuur, 1954. (Didi M. Doowoy).
2. Akuuliyanke Erg Tihodayn Jammbe-kaaye ittaade e haayre riyolit.
1. Cettal, wallaceeboobdu
Musteriyanketawaandu Qattaar toTunuusa e ngayriDr G. Gruwee.
2. Boodde (katekaaye) tawde jeese,tawaade Bunndu Hanas
(Natande M. Bowiis).
3. Ateriyanke WeedJawfu-al-Jamaal,fudnaange Aljejeeri:Ceebooli, keefirdetamde korle liggirde,keefirde walla coccirdee geeyi Lewalwaagu.(Natannde M. Bowiis).
1. Mbaylaandi noone Kapsanke.(Natannde M. Bowiis).
2. Kapsanke toowdo: kaaye mikrolitduuda-sehngooje.(Natannde M. Bowiis).
3. Kurkol e unugal badde batte yulbe e laalaade loonde goobirde e pelkitinembabba-hoonyoldu Heliksi. Gaskitinteede e yonta Kaaye keso, gittaade etawaade Qaabis to Daamuus bodeeji e fudnaange Aljejeeri. (Natannde M.Bowiis) .
1. Yi'al korlal neddanke tokoosal, peewniraangal e mbaadi labi; gaskitintee-ngal e Qaabis toowdo, tawaangal to Mataa-Arabii, fudnaange Aljejeeri, engasri 1952. (Natannde M. Bowiis).
2. Alluwal gittaangal e haayre lasoo nenyaangal, gaskitinteengal e Kapsanketoowdo, tawaangal to Kannget-el-Muhaad fudnaange Aljejeeri. (NatanndeM. Bowiis).
1
1. Nokkuuji hooreyankooji wonande batte natngo e cehngo e dow kaayegonde e nder jeerennde Saharaa.
2. Kaaye didimbaadiniide,
gaskitinteede ePinal-koccuuje, tawaadeOliif, jeerennde Aljejeeri.3. Kuuwtorgal ngal jeesedidi, gaskitinteengal eyon ta Kaaye booydoburdo badaade,
tawaangal e Taasnaqiit,jeerennde Aljejeeri.4. Jammbere
ngaskitinteende e yontaGide booydo burdobattaade, tawaande to
Taasnaqiit, jeerenndeAljejeeri.
1. Seeboondu mawndu
settiraandu banneeji didi,ndujeese didi,askitinteendu e yontaAteriyanke, tawaandu toTiimiimuum, e jeerenndeAljejeeri.
2. Ceebooli
Ateriyankeeji tawaadi toOliif (jeerenndeAljejeeri).
3. Seeboondu settiraandu
banneeji didi,askitinteendu e
Ateriyanke, ndujeesedidi, tawaandu to
Adraar-Buus (Niiser).
1. Laalagal loonde,gaskitinteengal e yon taGide keso, tawaangal toDaar-Tiishit
(Muritaaniyaa) .
2. Laalagal loondetawaangal to Akriijiit(Muritaaniyaa) .
Ngeeyu jammbere, ndu dodolngaskitinteengu e yonta Gide keso,tawaangu to Adraar-Buus (Niiser).
Ngeeyu jammbere settaangu,ngaskitinteengu e yonta Gide keso,tawaangu to tunndu Faaya (Caad).
1. Kuuwtorgal daatnirgalgittaangal e yi'e, koccaangal enokku Kap-Manwel.to Senegaali, gaskitinteengal eyonta Gide keso.
2. Kurkol haayre yiite,koccaangol to Ngoor,gaskitinteengol e yonta Gidekeso.
3. Mekkaaje (nyaaye) gittaadee haayre baasaltere, tawaade toPaat-Dwaa, yonta Gide keso.
Mooftirdu batte IFAN(Natande I. Jaany).
1. Haayre nde mbaadineddo, tawaande to
Carooy, Senegaali.
2. Loonde nde joodordeweertiinde, askitin-
teende, e yontaNjamndi.
3. Nokku kaaye batteyankooje mawde, Senegammbinaaje, tawaade toCekeen-Busuraa, e Senegaali; e ngardiidi natal hee, ano yi'a "Yanaandelaamdo". Mooftirde IFAN (Natande I. Jaany).
asé*
1. Caangol laambe-rewbe, to tunndu Oksoor, e Misra (natannde J. Dewiis).
2. Ndagaaje gaawe gittaade e haayre siikis, to tunndu Marqiyah, e Sudaan.Ngasri J. Werkuteer, (natannde Umminal Faransi widotoongal batteeji toSudaan).
. lui i « - a
1. Muki, baawo yiite ngen daanike Fuuta-Jaloo: Pita, Timmbi-Madiina(Natal R. Porteer).
2. Remuru ndu Njulaabe Usuye (Kaasamaasi) remiri Kajenndo; waylitugolleydi heblana demal maaro (Natal R. Porteer).
Pehe didi no maaro remirtee (Nate R. Porteer).