-
Skepparhistorier frn Vidonias hamnarSkepparhistorier frn
Vidonias hamnarSkepparhistorier frn Vidonias hamnarSkepparhistorier
frn Vidonias hamnar
Vad som fljer r ngra sm legender frn Gondica som kan tnkas
berttas p hamnkrogar, tavernor eller psolstekta skeppsdck nr man
inte har vakten. En del kan terfinnas i psttt vederhftiga
akademiska verk omgeografi eller reseskildringar skrivna av bildade
mn och kvinnor. Efter varje liten historia presenteras
trealternativa bakgrunder till den.
Den frsta, Ingen Rk Utan Eld utgr frn att ven om historien r
verdriven, osannolik och allmntovederhftig, s finns det faktiskt
ett korn av sanning bakom. Den som undersker saken kan komma fram
tilldetta. (Exempel frn verkligheten: UFOn r egentligen ett
hittills ofrklarat atmosfriskt fenomen, som kan
stranavigationsinstrument och framkalla flygkrascher om man inte
aktar sig.)
Den andra, Mer Finns Mellan Himmelen Och Jorden utgr frn att
historien r SANN! Det betyder inte attberttaren har ftt alla
detaljer klart fr sig, eller att han frstr vad som egentligen r p
gng, men det somberttas om har faktiskt hnt, mer eller mindre som
det beskrivs. (Exempel frn verkligheten: UFOn rrymdfarkoster frn
Alfa Centauri, bemannade av sm gr humanoider som r hr fr att
underska denmnskliga civilisationen, och det hr r deras plan)
Den tredje, Och Sudd Och Trningar Kastades P SL utgr frn att
tja, historien r p stt och vis sann,men bakgrunden r inte alls vad
man vntar sig. Spelarnas reaktion, om de fattar vad som egentligen
hnder, blirantagligen Vad SADE du?!? eller en variant drp. (Exempel
frn verkligheten: UFOn r spaningsfarkosterdrivna med ockulta
mekanismer utvecklade i det gamla Atlantis, som terfanns av galna
vetenskapsmn somarbetade t Tyskland under Andra Vrldskriget, och de
kommer frn nazisternas hemliga bas p Antarktis och rbemannade med
kloner av Herman Gring)
Vilken som r sann, om ngon, r givetvis upp till SL. Ett tnkbart
alternativ som inte beskrivs r attalltsammans r trams, phitt och
gallimatias, men detta behver ju inte beskrivas i detalj
-
Kannibalernas kungarike
En gammal sjbjrn berttar historier runt vattentunnan p
karavellen Tursamheten:
Jo, pojkar, det ska ni veta, att det finns fasor ni knappt kan
frestlla er bortom haven. En gngseglade jag med en kapten frn
Hutremen, som hade varit med som ung grabb nr de segladenordst om
Silverarna till de sm grupper som finns dr och r s rika p prlemor.
De hade enlots, en vilde frn en av arna, och en dag blev han som
tokig efter att ha sniffat i vinden och kisat pmolnen och sett p de
dr figurerna av strn och snckor och snren som vildarna frn
Prlemorarnaanvnder istllet fr sjkort och portolaner. Han skrek att
de mste vnda om, fr vinden hade frtdem nra Kannibalernas kungarike.
P dess ar bodde onda mn som inte t annat n mnniskoktt.De frde krig
mot alla i nrheten fr att fylla sina visthusbodar, och inga kunde
st emot dem. De anfllgrannarna och ddade eller frde bort alla
invnare. De som de ddade, vilket inkluderade alla mn,slaktade de
och sedan rkte de kttet. De som de frde bort, vilket var en del
kvinnor och alla barnen,hll de fngna i burar och gdde tills de var
feta, och sedan blev de slaktade, stekta och upptna.Eftersom alla
flydde undan deras plundringstg, hade de till slut brjat hlla fngna
kvinnor vid liv somavelssuggor och t bara upp en del av barnen.
Resten fick leva vidare fr att fda fler barn till deraskttgrytor,
eftersom det inte fanns ngra mnniskor att jaga nra deras hemar
lngre.
Nu hade den hr lotsen alltid verkat vara en frnuftig karl, s
ingen trodde han ljg direkt, ellerinbillade sig, men kaptenen p
bten tyckte han verkade lite vl skrrad. Han undrade hur han
kundevara s rdd fr Kannibalerna, fr ven om de var mktiga krigare,
hade inte vidonierna muskter ochkanoner som slog som skan, och svrd
och bajonetter av stl? Hade de inte skepp strre n destrsta
krigskanoter? De behvde ju inte g iland p Kannibalernas ar, och
skulle inte derasvapenmakt vara stor nog att sl tillbaka alla frsk
frn Kannibalerna att anfalla dem?
P detta svarade lotsen att Kannibalerna var de mktigaste krigare
som fanns. Det fanns magi imnniskoktt, mktig magi, och det hade
gjort dem strre och starkare n andra ddliga, blodtrstigasom hajar
och listiga som wobbegonger. P hans hem hade det en gng flutit
iland en flotte p vilkendet fanns en ensam getman, halvt galen av
hunger och trst. Getmannen han menade en faun,frsts hade kommit med
ett av vidoniernas skepp till Kannibalernas kungarike. Kannibalerna
hadeanfallit skeppet, och snkt det, och haft en vldig fest p
vidoniernas ktt. Det hade funnits tv faunerombord, och de t upp den
ena eftersom de var nyfikna p hur de skulle smaka. De tyckte att
hansmakade bttre n vanliga mnniskor, s de sparade den andre, fr att
kunna brja fda upp getmnsom de fdde upp mnniskor. Fr det behvde de
fler av dem, frsts och de hade ivrigt spanat efterfler vidoniska
skepp som det kunde finnas getmn eller nnu hellre getkvinnor p. Nr
tiden gick ochinga skepp kom brjade fler och fler av kannibalerna
sga att de lika grna kunde ta upp den dehade, och de brjade frska
gda honom. D blev han desperat, och det gav honom styrkan att
ennatt slita snder bastet som hll ihop hans bur och fly. S
Kannibalerna skulle inte bara kunnabesegra vidoniska skepp, de
skulle ivrigt anfalla dem i hopp om att hitta fler lckra getmn
ombord.
Alla tyckte det lt otroligt, men lotsen var s rligen uppskrrad,
och bad p sina bara knn att skeppetskulle ndra kurs, eller s skulle
Kannibalerna sluka dem alla. Till slut gav kaptenen med sig, och
devnde om. Han var en klok karl, fr senare, nr han ftt eget befl,
hrde min vn frn Hutremenhistorien om faunen igen, av en annan faun.
De var slkt p lngt hll, och hans skeppsbrutne slktinghade till och
med ftt bertta sin historia fr lrde mn i Tekeburg, nr han vl
lyckats ta sig hem igenmed ett vidoniskt handelsskepp. S nog r
historien om Kannibalernas kungarike sann, och om jagvore er skulle
jag akta mig fr att mnstra p ett skepp som skall till
Prlemorarna.
-
Ingen Rk Utan Eld
Det finns inga egentliga kannibaler p Prlemorarna (som man kan
tnka sig ungefr som Polynesien). I dengrupp dr den misstnkta n
ligger finns dock en spridd uppfattning om att man kan f ett djurs
egenskapergenom att ta vissa delar av det. Till exempel kan man bli
en lika stor krigare som en haj om man ter vissa delarav dess
inlvor. De flesta av borna anser att detta ocks strcker sig till
mnniskor, och det sgs att man kan fen fiendes mod genom att ta hans
hjrta, till exempel. Detta r dock ngot som i princip aldrig hnder,
eftersomdet anses tapu, inte bara moraliskt fel, utan ngot som
medfr olycka och ond brd dd om man ger sig in p det.
Utom p en viss . Stammen som bor dr praktiserar faktiskt
begrnsad rituell kannibalism i krig. Detta har gettdem ett dligt
rykte hos deras grannar, och gett upphov till hemska historier som
ligger till grund fr legendenom Kannibalernas Kungarike. Dessa
historier r verdrivna eftersom grannstammarna skms lite fr att det
gtts dligt fr dem i de stamkrig som utkmpats nyligen, dr folket frn
kannibaln varit ofrskmtframgngsrika. Man vill grna frklara det med
sina krigiska grannars otcka och omnskliga vanor. Att dessainte
straffats av Makterna fr att de brutit tapu skyller man p att de
beskyddas av onda andar.
Sdana hr skrckhistorier om grannfolk (i synnerhet sdana som r
ens fiender) har varit vanliga i verklighetenoch r de ocks i
Gondica. Bde zakier och dodjaber berttar dem om ghonderna, de
zagrosiska faunerna, t.ex.Termalier berttar hrresande historier om
minotaurerna frn Mirak, dribland deras bjrnkult trots att
dennakrver att dess medlemmar r vegetarianer som den bjrnart de
frsker efterlikna, men frdomsfulla termalierr inte ndvndigtvis
insatta i zoologi. Intressant nog finns det bland Miraks minotaurer
kannibalhistorier ommnniskor; dessa sger att det finns hemliga
sllskap i Vidonia som ter minotaurer. Drfr lurar
skurkaktigamnniskor arbetare frn Mirak in i bakhll eller frgiftar
dem fr att kunna mrda dem och slja kttet. P ettstt fungerar sdana
vandringslegender som skrmmande moralkakor fr att f minotaurer som
ger sig ned plglandet att passa sig s de inte blir lurade av
svekfulla mnniskor.
Faunen som nmndes i historien r en charlatan som hittat p
alltihop. Egentligen var han medlem av enpiratbesttning som
anfallit fredliga bor, s han ljg ihop en historia som passade sina
rddares frdomar. Hanlever fortfarande och mrkte att hans berttelse
lett till att han ibland blir bjuden till nyfikna patricier
ochgodtrogna akademiker fr att bertta den och fr pengar, mat och
vin. Sledes kan rollpersonerna mta honom isdana sammanhang.
ventyrsuppslag: Den Anti-Antropofaga AlliansenKannibalernas
grannar frsker en gng fr alla gra sig av med hotet frn dem. Ett
flertal gruppers hvdingar samlas tillrdslag och beslutar sig fr g
samman i en allians och dessutom att vrva vidoniska
skeppsbesttningar som legosoldater.De senare kommer att inkludera
flera grupper av sjhundar och andra blodtrstiga rskinn, och alla
som har ngon form avsamvete lgger bort det: motstndarna r ju onda
mnniskotare, s de slpper alla hmningar. Fljaktligen blir kriget
enhnsynsls massaker.
Nu rkar rollpersonernas skepp ha angjort kannibalernas ar helt
ovetande om deras vrdars konstiga riter eller s r deskeppsbrutna dr
(och har mottagits vl). De och deras kunskaper om vidonisk teknik
och taktik r det enda som kan rddafolket. Kom ihg att de r ytterst
kapabla krigare sjlva det r deras motstndares verlgsna antal i
kombination medvidoniernas kanoner och muskter som gr att de sitter
p pottan. Men vill rollpersonerna det? Har de ngot val? Finns
detngra hyggliga kaptener som kan vertygas om att kannibalerna inte
r onda bestar, utan att det till stor del rr sig ompolitik? Notera
att medlemmarna i alliansen inte heller r onda det r inte kul att
bli verfallna och plundrade barahmndlystna och fulla med frdomar om
motstndarna.
Mer Finns Mellan Himmelen Och Jorden
Det krigiska folket p den nmnda n r verkligen kannibaler. De
lever inte p mnniskoktt det r knappastekonomiskt utan p fiske,
fgeljakt och hackbruk som sina grannar. De anser det dock vara en
delikatess, ochberttelsen r sann s till vida att de inte bara ter
fiender de ddat i strid de r ett krigiskt folk utan ven tarfngar
som de till och med kan gda som grisar om de s finner fr gott.
Faunens berttelse r falsk s till vida att kannibalismen inte r
satt i system det r en sedvnja som abruptskiljer dem frn deras
grannar och frskrcker dessa storligen, men den dominerar inte deras
kultur. De r intendvndigtvis onda eller depraverade de ter bara
sina fiender, och de betraktar inte alla frmlingar som
-
fiender mer n ngon av sina grannar. Deras dliga rykte gr dock
att de har vldigt lite fredliga kontakter medsina grannar, och ngon
riktig handel med de vidoniska frmlingarna med sina mrkliga skepp
och finametallvaror har aldrig kommit igng. Faktum r att en
frdomsfri mercator skulle kunna gra vrldens kap omhan brjade handla
med dem
ventyrsuppslag: Och hennes hghet vill ha en lnggris med pommes
fritt, men utan lk, tack.En frdomsfri mercator har etablerat de
ovan nmnda handelskontakterna. Hvdingen ver Kannibalarna stllde
dock ettlite udda ultimatum: Hans ldsta dotter och arvtagare, en
hgmodig flicka i 14-rsldern, ska f flja med till De StoraKanoternas
land och f sin utbildning dr dels fr att hvdingen inser att tiderna
hller p att frndras och att hon kommeratt behva sdana kunskaper nr
hon blir hvding, dels fr att flickan r totalt bortskmd och alltid
fr sin vilja fram, och harftt i sitt huvud att hon ska dit. Flickan
fr med sig en reskassa i form av prlor vrd, tja, frbannat mycket,
och en hedersvaktav stolta, hgvxta och ytterst kapabla
stamkrigare.
Mercatorn stter sina bsta problemlsare p att passa upp flickan
och skydda henne med sitt liv jo, vi pratar omrollpersonerna. Hon r
envis, bortskmd och egofixerad, men hon r ocks snabbtnkt, lraktig
och viljestark, s hon r inteltt att tas med. Rollpersonerna har
vissa frdelar: fr det frsta vet hon vldigt lite om hur vidoniernas
samhlle fungerar,och om hon inte har anledning att tro att
rollpersonerna ljuger, kan de dra till med de vrsta ndlgner (Jo,
Ers Hghet, detr tabu att g ut i slumkvarteren efter ttaslaget. Min
bror gjorde det, och han dog i en hemsk sjukdom strax drefter.).
Ndedem om hon kommer p att de ljuger, dock.
Fr det andra r hon fullstndigt besatt av hur vidonierna gr
saker. Det r fr henne hgsta mode, och fr att ta ettexempel kommer
hon att s fort som mjligt byta ut sin kungliga drkt mot sdana klder
som hgt uppsatta vidoniskadamer br. Man kan dock ofta undvika
problem genom att framhva att det eller det inte r modernt eller
inte passar sig ividoniskt sllskap.
Om SL r p humr kan hon vara en skarpsynt observatr av nackdelar
och inkonsekvenser i det vidoniska samhllet somrollpersonerna sjlva
inte ser. (Vad menar ni med att man inte kan ta mnniskor? Ni ter ju
djur och era stder r fullamed mnniskor som behandlas som djur, ja
smre n djur.) Det innebr inte att hon r ngon Rosseauansk del vilde
ellermoralfilosof, men alla som har med klipska barn att gra vet
att de kan vara mycket snabba att upptcka inkonsekvenser ivuxnas
resonemang. I synnerhet om de vuxnas resonemang gr ut p att ngot
intressant r frbjudet
Och Sudd Och Trningar Kastades P SL
Folket p n r egentligen inte kannibaler. De ter visserligen
sapienters ktt med gldje, men de r inte lngrefullt mnskligaEn gng,
fr nstan ett sekel sedan, var de som vilken stam som helst i sin
grupp, med denskillnaden att de, som beskrivs under Ingen Rk Utan
Eld ovan, utvade rituell kannibalism. De inte bara tdelar av sina
mest beundrade fiender, utan ocks av sina dda, i hopp om att dessas
bsta egenskaper skulleverg till deras ttlingar.
En dag flt en frmling iland p deras . Han anfll de som rddade
honom ur vattnet, ddade dem och t uppdem. Han var vildsint och en
fruktansvrd krigare, och det drjde innan stammens bsta kmpar
lyckadesbesegra honom. Eftersom de var hemskt imponerade av den
fruktansvrda frmlingens styrka, mod och list,delade de hans ktt
emellan sig vid en rituell segerfest. Drmed var deras de
beseglat.
Mannen led av teratofili, en dittills helt oknd sjukdom i den hr
gruppen. Alla som t hans ktt smittades,vilket inkluderade de flesta
av ns mn och flera av dess kvinnor. Det mste ha varit ngon variant
av sjukdomenmed lng inkubationstid och annorlunda smittvgar, fr n
fler kvinnor han smittas av sina makar genom sexuelltumgnge med dem
innan den brt ut. Det kaos som fljde nr de flesta av ns vuxna
frvandlades tillblodtrstiga monster nstan utplnade stammen, men
genom att vissa av dess smittade hade viljor av jrn skeddedetta
inte. Istllet vnde de orgien av blodtrst i ett krigstg mot en
fientlig stam. Dessa utplnades nstan, ochderas ktt dmpade
vansinnet.
Nufrtiden r alla den krympande stammens vuxna medlemmar
teratofiler men eftersom deras seder frndratsfr att gra plats fr
sjukdomen har de verlevt, och deras sjukdoms hemska symptom r satta
i system. Delever inte p mnniskoktt (det r som tidigare nmnts inte
ekonomiskt mjligt) men hela deras samhlle gr utp att skaffa det.
Lyckligtvis (fr dem) har deras nyvunna bestialiska kroppskrafter
gjort dem till den mesteffektiva stammen vad gller krigstg och
hrjningar, s regelbundna smkrig med deras grannar
tillfredstllerderas behov.
-
Man ter fortfarande sina dda. Alla vuxna som r slkt med den dde
deltar i mltiden, och allts smittas allaunga av teratofili vid den
frsta begravningen som intrffar i deras familj efter det att de
blivit erknt vuxna ochen del av stammen. En del klarar inte av
Hungern och anfaller sina klanfrnder nr den kommer ver dem, mende
drps snart av sina frnder som farliga fr stammen. Det hnder ven att
ldre drabbas av Hungern s illa attde inte kan kontrollera sig, men
samma de drabbar dem. Och ja, ven deras lik ts, och nej, man r inte
s lngtgngna i bestialitet att man inte knner sorg ver sina
stamfrnders hemska misslyckanden. Men verlevnadenframfr allt.
Faunens berttelse r i stort sett sann. Han hade aldrig trffat en
teratofil tidigare och knner bara till de legenderom dem som
berttas i Vidonia, och dessa r ju fyllda av vidskepligt nonsens.
Han gjorde allts aldrig denkopplingen, och eftersom det rr sig om
organiserade, disciplinerade teratofiler en masse, ngot totalt oknt
iVidonia, har ingen lrd som hrt historien senare i Vidonia gjort
det heller.
Kannibalernas Kungarike kan inte hlla i lngden. Deras livsstil
har accelererat mngden krig i regionen, ochfolk har flytt de
nrliggande arna. Fler och fler i varje generation dukar under fr
Hungern. Frr eller senarekommer deras grannar att enas fr att
utplna vad de ser som ett hot mot Prlemorarna eller s utvandrar
heladen teratofila stammen till mer kttrika trakter, med hemska
resultat.
ventyrsuppslag: Ohelig hunger och heliga kvinnorEn av
teratofilernas mer viljestarka, dla och skickliga krigare en riktig
hjlte fr hra av en skeppsbruten vidonier om deheliga mn och kvinnor
(dvs. mystagoger) som finns i deras hemland. Han har frskt f hjlp
av lokala medicinmn ochhxmstare att bota sitt folks frbannelse, men
eftersom den r oknd sedan tidigare har ingen lyckats. Men
vidonierna kanmnga fantastiska saker kanske deras mystagoger kan
hva frbannelsen? Han hjlper den skeppsbrutne att rymma, pvillkor
att denne ska ta honom till vidoniernas land. Dr ska han sedan leta
reda p den som kan bli hans folks rddning.
Var rollpersonerna kommer in beror p SL. Han behver transport
till Vidonia (eller nnu hellre ngon nrmare koloni),ngon som tolkar
fr honom och frklarar det frmmande samhllet, och (tills han botats)
hjlp med sin egen oheliga hunger.Enligt regelboken r det strt
omjligt att klara sig undan att ta mnniskoktt, men SL kan ge honom
hjltefrmner ellers kan han vara en tragisk, romantisk hjlte lite
grann som huvudpersonerna i en del moderna vampyrromaner, som trots
sinmotvilja regelbundet faller fr Besten i sig och tvingas dda.
Rollpersonerna kan hjlpa honom frn Prlemorarna, eller de kan
stta p honom i ngon hamnstad, i behov av hjlp. Dekan till och med
vara de skeppsbrutna som hjlper honom i frsta brjan, och r bundna
av sitt lfte till honom (och detfaktum att han rddade dem frn att
bli Dagens Rtt) att fortstta hjlpa honom. Nr man en gng har
botemedlet (kanske iform av en mystagog, eller ngra galeniska
droger hon/han utvecklat) mste man applicera det p hans folk, och
vertygadem att g med p att behandlas, allt medan deras grannar
enats till en allians (se det frsta ventyrsfrslaget) instlld p
attfrinta Kannibalernas Kungarike
Kannibaler. Kopparstick frn Encyclopedia Geographica.
-
Aspidochelone - alla skldpaddors anmoder
Ur Nilrat tem-Lalrits Physiologium:
Och nu skall jag tala med vett och visdom, om en mrkelig fisk,
om ett mktigt havsvidunder. Till vrsorg finner vi honom oftast
farlig och fruktansvrd, en fara fr mn till havs. Aspidochelone
kallas han,efter sitt mktiga skal, likt havsskldpaddan; och
fastitocalon, den som flyter p havsstrmmarna.Zaratan sga de hedna
zagrosier; termalierna benmna honom kraken, fast lrde mn hava sagt,
attdetta r ett annat vsen.Hans skal r likt klippor, omgivna av kelp
och tng, bestrdd med sand och snckor; nr sjfarande sehonom, de tro
att han r en , och kasta ankar, och skicka skeppsbten i land. Dr
finna de grs,buskar, ja, hela trd; de samla ved och gr upp en eld,
fr att steka den fisk som i riklighet kunnafngas vid aspidochelones
bukvatten, varom mer nedan.
En stor eld, ett mktigt bl: det vcker aspidochelone, den
fruktansvrde. Galen av smrtan dykerhan, den mktiga skldpaddsfisken.
Vgorna kasta sig ver sjmnnen; de drunkna mkligen.Skeppet, ankrat
vid aspidochelones skal, dras med ner i djupet; i vgorna finna de
sin grav, alla somstanna ombord. Detta har de skdat, mn i vr
tid.
Aspidochelone, den stolta vgvandraren, har en annan vana, n mer
frunderlig. Frn hans munkommer n doft eller dunst, som fr alla slag
av fiskar r omjlig att motst. Till honom strmma de imngder, stora
stim av silverskimrande fisk, horder av havsdjur. Alla mta de sitt
de: de bliraspidochelones fda. Sovande simmar jtten, och har bara
att svlja fisken, som glatt simma in i hansmun.
S lockas vi att tro att vi funnit den rtta vgen, och r njda med
oss sjlva, och rannsakar icke osssjlva: Vi sga Vi ro rttfrdiga mn
och kvinnor, och kunna icke gra fel. Och nr folk smickra ossfr vr
rttfrdighet, gr vi likt fisken i aspidochelones mun. Rannsaka eder
sjlva, brder och systrar,s att ni fortstter att vandra den
rttfrdiga vgen.
Physiologium r ett gammalt bestiarium, en skildring av djur, men
ocks vxter och naturfreteelser. Likt deflesta bestiarier r dess
syfte inte att presentera zoologiska fakta (ven om den hmtar dylika
frn lrda verk),utan sedelrande historier med hjlp av exempel frn
naturen. Kosmokrator skrevs av Maharahul, men Profetenvar blott en
ddlig; Naturen r eos egen Bok, dr Det skrivit Dess vilja och visdom
str det i inledningen tillPhysiologium, som ska ha frfattats 568 AS
av Nilrat tem-Lalrit, en mentor frn Roon.
Dylika bestiarier r inte srskilt populra bland de lrde i Vidonia
nufrtiden. Man har frklarat att de barainnehller rvarhistorier, och
att mnga av de djur de berttar om inte finns i verkligheten. nda
sedanboktryckarkonsten uppfanns har de dock tryckts i stora
upplagor av diverse ekomantiska tempel och spritts sommoraliskt
uppbygglig lsning. Sanningen r vl snarast att folk kper dem fr de
fantastiska historierna (oftastmed fantasieggande trsnitt) och inte
fr att f ngra moraliska eller religisa insikter. Bestiarier i
allmnhet ochNilrat tem-Lalrits Physiologium i synnerhet r dock ngra
av de mest populra och spridda skrifterna iVidonia.
En av de som tror p tem-Lalrits gamla historier r den termaliska
sjkaptenen Sigrat tem-Pylart. Hr hr vadhan sger om zaratan:
Vi var p vg till Ghira i Zagrosia med en last av tackjrn, nr vi
sttte p en som inte fanns pngra sjkort. Mer en sandbank n en riktig
men stor nog att det skulle ta oss ett bra tag att seglarunt den,
och jag kan svra p att jag sg grsbevuxna klippor lngre in mot n. Av
nyfikenhet tnktevi g iland, men vi hade knappt satt bten i sjn frrn
havet blev upprrt. Som fre en storm sjnblev helt pltsligt krabb,
det skummade gult och en fruktansvrd stank steg upp hur havet.
Viskyndande oss upp p skeppet igen, och tro det eller ej: n sjnk i
havet! Den gav ifrn sig en jtteliksuck, som en val som andas ut,
fast s stora valar finns inte. I en jttelik virvel sjnk den till
botten!
Jag mindes historierna om kraken som de gamle berttade;
blckfisken med hundra armar, stor somen , och visast av havets alla
djur. Nr vi anlpte Ghira, berttade jag fr hamnkaptenen om vrtmte,
och mina funderingar om kraken. Han nickade och sade Denna best
kallar vi zaratan; vi seglar
-
inte lngt ut till havs, men vra fiskare har nd sett dess yngel.
Det r ingen blckfisk, utan ettvidunder, hlften val och hlften
skldpadda. Flj med mig, min vn, skall jag visa dig ngot. Han togmig
och styrman r mitt vittne till stadens rdshall.
Dr hngde i en stor sal ett enormt skldpaddsskal, minst tjugo
steg tvrs ver och en och en halvgng det p lngden. Detta, sade
hamnkaptenen, r skalet frn ett av zaratans yngel. Det flt i landp
min farfars tid. Tnk dig d, hur stor den mste vara, ur vars gg
denna klckts! Han berttade atti gamla sagor stod om ett land bortom
havet, dr zaratan lgger sina gg, likt andra havsskldpaddor.Och den
n, kapten, omges vart hundrade r av en svrm av zarataner, s att det
bli en hel grupp,och dr para de sig och lgga sedan sina gg. Ngot
sdant land har jag aldrig hrt om, ochzagrosierna r ena frdmda
landkrabbor. I vanliga fall skulle jag sga: Vad vet de om havet?
Men jaghar sett zaratan eller om det var kraken och jag har sett
dess yngels skal. Skall jag tvivla p minagons vittnesbrd? Som
Profeten sger: Kosmokrators vgar kan inte de ddliga flja; hans makt
kande inte fatta. Jag har sett ett underverk och det skrmmer mig,
fastn jag r en modig man.
Ingen Rk Utan Eld
Naturligtvis finns inte aspidochelone; s stort kan inget djur
bli. Det finns dock tv helt separata fenomen somgett upphov till
legenden om havsvidundret.
Det frsta r de flytande arna. Runt Pangaeas kuster frdas de med
havsstrmmarna, och omstndigheter gr attde r vanligast i sterhavet.
De bestr av enorma klumpar av tng, i vilka bildas gaser nr tngen
frruttnar.Dessa gaser samlas i slemmiga bubblor som formas inne i
tngmassan. Frr eller senare brister bubblorna, ochd sjunker n ner i
havet igen. I tngen kan en hel del vrakgods finnas samlat och mnga
djur lever dr. Demngder av rkor, mrlor och annat fiskgottis som
samlas i tngen gr att fiskar lockas dit i stora mngder.
Och dessutom lgger jttehavsskldpaddorna sina gg dr. Dessa
urtidsdjur liknar den jtteskldpadda somkallas Archelon och fanns p
jorden under Kritaperioden, men de r nnu strre, och de r den andra
faktorn somgett upphov till legenden om zaratan.
ventyrsuppslag: FisketurEn stormrik zagrosisk furste som jagar
storvilt som hobby blir besatt av att drpa en zaratan. Av dess skal
skall han lta graen enorm sng av finaste skldpadd att ge sin lskade
p deras brllop. Fr detta behver han vidoniska experter, eftersomdet
r ont om goda sjmn i hans land. Han betalar bra. Han kan ocks
anstlla en mekanurg (som kan bygga jttelikazaratanjgarvapen eller
kanske ngon sorts primitiv ubt) och/eller en bunt tritoner som
spejare. Det hr kan bli en uddakampanj dr varje ventyr handlar om
att hitta ett visst havsvidunder eller ngot dylikt mrkligt
havsfenomen. Berttelsernaom Sinbad Sjfararen ur Tusen och en natt
kan vara till inspiration.
-
Aspidochelone
STY 75T VIKT 60 tonUTH 10T TL 255SMI 1T FF vatten 8 mREF 1T land
4 mVIL 2T+2SYN 1THR 3TLUK 4T+2KN +1SMA 4TVIB 3T
Frdigheter: Inga av betydelseNaturligt skydd: Kr 36, Hu 36, St
36, Kru 18 vid attacker uppifrn; halvera vrdena om ngon lyckas
attackeraaspidochelonens buk.Attacker: Bett (1T, 26T/Hu + drnkning
+ chans att svlja)Drnkning (spec, 50T/Hu + brjar drunkna om det
inte andas vatten)Svlja (spec, spec)
Ett annat stt r att behandla det hela som ett sjslag.
Aspidochelonen betraktat som ett skepp har fljandevrden:
Lngd ver allt 28 m Sjmn -Lngd ver buk 22 m Sold./pass
15*Skalbredd 18 m Lastfrmga 20 skl*Djupgende 2,5 m**
Stridshastighet 2T***Maxhastighet 5 kn# Max kanoner 0*Manverbonus
2T Kanonmlsbonus 0Dygnsstrcka 60 km TL 40/-
*Om man nu mot frmodan tmjer en aspidochelone, r detta s mycket
folk och last man kan f ombord.Kanoner kan man dock glmma; vid en
sdan smll p ryggen dyker kreaturet, och besttningen drnks
somrttor.** Blir det grundare n s, kryper aspidochelonen. Den kan
inte gra s srskilt lnge innan den krossas av sinegen vikt
(aspidocheloner gr bara i land fr att lgga gg, och skyndar sig ut i
vattnet igen) men det r mycketsvrt fr odjuret att g p
grund.***Djuret kan bara hlla den hr hastigheten i 1T
sjstridsrundor. Drefter blir den 1T.#Djuret kan bara hlla den hr
hastigheten i 1T sjstridsrundor. Drefter blir den 3 kn. I motsats
till normala farkoster, kan aspidochelonen ta skada av normala
vapen. Rkna med att en salva frn
ett dussin muskter gr 2 pong skada, och berkna vrig skada efter
det. Rkna med att aspidochelonens Sjmannaskap r 3T. Aspidochelonen
kan ramma ett skepp eller ett annat monster. Detta gr 1T pong skada
p skrovet och
hanteras som en bordning. Dessutom mste alla ombord gra ett S16
slag fr SMI, Spnst ellerSjmannaskap, eller falla omkull (eventuellt
verbord). Om motstndaren vinner med ett perfekt resultat,
taristllet aspidochelonen 1T skada.
Aspidochelonen kan, nr den vl manvrerat nra ett skepp, frska
bita i skrovet. Detta krver ett likadantslag som en bordning. Det
gr 1T+2 skada. Dessutom mste alla ombord gra ett S12 slag fr SMI,
Spnsteller Sjmannaskap, eller falla omkull (eventuellt
verbord).
Om den blir jagad, dyker aspidochelonen helt sonika ned i djupet
och frsvinner.
-
Mer Finns Mellan Himmelen Och Jorden
Det finns nu bara ett ftal aspidocheloner kvar, rester av en
urldrig forntid. Odjuren r enorma broskfiskar, somrockor, vars rygg
r tckt av ett pansar. De simmar, likt alla broskfiskar, stndigt fr
att frse sig sjlva med syregenom glspringorna. De silar vattnet
omkring sig likt bardvalarna, som de vertrffar i storlek. Deras gap
rstora nog att svlja djur som kaskelotter och jtteblckfiskar, men i
vanliga fall simmar de runt i halvdvala ochslukar reflexmssigt allt
organiskt som passerar deras munnar.
Nr aspidochelonhonan skall lgga gg, blir den pltsligt aktiv.
Dess mun och matsmltningssystem frndras,och den jagar aktivt andra
havsvidunder p de stora djupen. Detsamma gller hannen, som dessutom
aggressivtanfaller alla strre havsvsen fr att frsvara sitt revir
framfrallt andra aspidochelonhannar, men ocks valar,havsormar och
skepp. Aspidochelonen har en enorm svans med vilken den kan snrta,
och den anvnds frmst idessa strider. Nr parningsperioden nr sitt
slut lgger honorna sina ggkapslar, och hannarna fyller havet
runtdem med sin mjlke s att havet blir vitt och slemmigt.
ggkapslarna liknar vanliga hajars. De ser ut somfyrkantiga paket
med lnga slingrande gissel i varje hrn. Deras skal r segt och
lderartat och brungrtt tillfrgen. Till en brjan med r det slemmigt,
men det stelnar snart och blir hrt som sten. F djur kan sttatnderna
i dem och behlla dem.
Den beger sig aldrig nra land om den inte mste, inte i ngot av
tillstndena. Det hnder dock att aspidochelonerstrandar av misstag,
eller fr att de r sjuka. De flesta aspidocheloner lever i symbios
med flockar av fiskar somsimmar kring dem, ter parasiter osv. En
stor, en av de sista, lever tillsammans med en stam tritoner. De
harbyggt en liten by p hennes rygg, och fljer hennes vandringar.
Varje gng hon kommit i parningstagen, vergeralla henne, utom en
modig shaman, vars uppdrag r att hlla koll p henne s att stammen
kan terfinna henneigen senare.
Aspidocheloner noterar knappt vanliga sapienter de r fr sm men
parningsvreda aspidochelonhannar kananfalla mnskliga skepp bara fr
att, och alla aspidocheloner uppslukar reflexmssigt mnniskor eller
liknandevarelser som hamnar i vattnet framfr den. De r tillrckligt
stora fr att den SL som strcker p realismen kantillta grejor i stil
med berttelserna om Pinocchio eller baron Munchausen dr skepp
slukats av en jtteval ochbesttningen verlevt, strandade i dess buk.
terigen innehller Tusen och en natt bra inspiration fr det hr.
ventyrsuppslag: Stoppa den dr aspidochelonen!En valfngare fann
under sina resor ett drivande skepp frn Silverarna. Alla ombord
hade omkommit i en hemsk sjukdom,men lasten skeppslster med renaste
silver fanns kvar. Valfngarna lastade glatt ombord skatten och
fortsatte hemt.Lngs vgen sg de en flock grindvalar och bestmde sig
fr att frska fnga dem, och satte btarna i sjn. Vad de intevisste
var att grindvalarna hade skrmts upp till ytan av en
parningsrasande aspidochelone. Den anfll sjlva skeppet ochsvalde
det helt, men mnnen i en av fngstbtarna tervnde. Besatta av hmnd
och lust efter silvret (om SL vill, kan det vilaen Mystisk
Frbannelse ver silverskatten, eftersom de som skaffat silvret begtt
hemska illdd mot nerao, och en av derasvise mn frbannat det) jagar
nu mnnen och deras kapten runt med en valbt p jakt efter
aspidochelonen, som kaptenen iett anfall av lrdom dpt till
Argentovorus, Silverslukaren.
Samtidigt jagas den av en tritonisk shaman och ngra av stammens
tappraste jgare. Stammen r den som nmndes ovan.Shamanen r vertygad
om att deras aspidochelone r den Sista Honan och Argentovorus r den
Sista Hannen. De mstemtas och para sig, s att tritonerna kan ta
hand om ett av ggen och fda upp en ny aspidochelone som hem t sina
barnoch barnbarn. Deras nuvarande hem r dende
Rollpersonerna stter p bgge grupperna. Vilken av dem hjlper de?
Tritonerna r i stort behov av en btbesttning, och dehar prlor och
ambra att erbjuda i gengld. Valfngarna r besatta av skatten, men
kan lova en andel av den eller kanskede mnstrar p rollpersonernas
skepp, fr att sedan uppvigla besttningen till myteri.
-
Och Sudd Och Trningar Kastades P SL
Aspidochelone finns! Det r dock vare sig en skldpadda, en
blckfisk eller en val. Det r inget djurverhuvudtaget, utan en enorm
ktttande vxt!
Den pminner om tnghgarna som beskrivits ovan, men den tng den
bestr av r en sort som fngar smvattendjur i blsor och slukar dem.
En hrva av dylik tng kom in i ett nexus, en enorm virvel av
vitalis, ochNgot hnde. Antagligen uppstod en Grn Zon av en olycklig
naturens slump, och vxten frndrades. Denevolverade blixtsnabbt, och
bestr idag, hundratals r senare, av en koloni av ktttande alger som
har ett sortsmedvetande. Detta r inte riktigt mnskligt. Det r
mjligt att en myrmicadrottning skulle kunna frst hurAspidochelonen
fr det finns bara en resonerar, men Aspidochelonen har ett genuint
gruppsyke.
Aspidochelonen liknar ett rev eller en sandbank, men kan dock
rra sig. Dess grenar kan slingra sig liktfenkldda tentakler och
paddla fram genom vattnet eller gripa efter byte. Bland dess
'vanliga' blad finns trespecialblad. En typ har stora blsor, i
vilka Aspidochelonen kan producera gas. Genom att slppa ut denna
gaskan Aspidochelonen sjunka till botten, och genom att lngsamt
producera ny kan den stiga till ytan igen. Enannan typ har
ansamlingar av celler som r knsliga bde fr ljus och fr rrelser i
vattnet, inklusive ljudvgor,och liknar organen som finns hos hgre
djur. Med dessa gon-ron orienterar sig Aspidochelonen.
Slutligenfinns en typ av blad som har 'munnar' i vilka den fngar
smkryp och plankton, och som producerar en syra somsmlter strre
byten som den fngat i sitt nt av tentakler.
Det kan kontrollera vitalistfldet kring sig, lite grann som
Digerveden, och dels upprtthlla sin onaturligaexistens, dels
medvetet frndra sig sjlv genom att sluka vsen och anpassa sig till
deras livsmnster vi skullesga att den s att sga stjl deras
genetiska kod. Aspidochelonen r helt enkelt en spontan aristosof
ochStyggelse i ett, ett Grnt Skepp som skapat sig sjlv.
Hela skepp har fastnat i den, som i ett levande Sargassohav. En
egen flora och fauna har utvecklats i vattnenkring den. Den fr sin
nring bde frn solen och frn att sluka fiskarna kring den, fiskar
som den evolverat tillutmrkta kttproducenter som lever p smdjuren i
dess beskydd den har sin egen fiskodling. Den har genomatt sluka
sapienter frst tritoner, sedan sjfarande mnniskor utvecklats till
en hgre intelligens, och fttsinnesorgan som liknar sapienternas.
Den har till och med utvecklat organ fr att hrma deras rster, och
brjatfrst deras samhlle lika vl som vi frstr binas.
H P Lovecrafts shoggoths har viss likhet med hur jag frestller
mig att Aspidochelonen fungerar; defrekommer i romanen At the
Mountains of Madness (finns utgiven p svenska som Vansinnets berg)
ochbeskrivs i rollspelet Call of Cthulhu.
ventyrsfrslag: Kraken vaknarEn aristosofisk stormstare upptcker
det vandrande ultravitala nexus som omger Aspidochelonen, och sker
upp det medsitt Grna Skepp. Frst anfaller odjuret det Grna Skeppet,
men Stormstaren anvnder sina aristometoder och ett elixirsom lter
honom kommunicera med vxter det r s han styr det Grna Skeppet och
uppnr inte bara kontakt medAspidochelonen, utan deras sinnen
sammansmlter. Nr en gng Aspidochelonen knt hur den telepatiska
kontaktenfungerar, kan den nmligen mngfaldigt frstrka effekten och
upprtthlla den utan det aristogaleniska elixiret.
Aspidochelonen har ren rstyrka; stormstaren har precisionen.
Tillsammans r de vrldens mktigaste aristosofiskamagiker. Hans
besttning verger det Grna Skeppet, som brjar absorberas av
Aspidochelonen som duplicerar desstjnarbestar. Tillsammans inleder
de en serie piratdd utan like. Hans ml: Att ervra en hel nation
(frslagsvis ngon av deTermaliska arna) och upprtta det
aristosofiska idealsamhllet. Nu har han ju det praktiska medlet: nr
alla frenats iAspidochelonens gruppsyke kan ingen vara sjlvisk,
ingen vara utanfr. Fri vilja och sdan skit kan man ju vara utan
En av hans aristosoflrlingar rymmer dock. Hon har med fasa sett
hur hennes kollegor tagit kontakt med Aspidochelonensfrmmande
psyke, och frlorat sig sjlva i det, i motsats till den enormt
viljestarka stormstaren. Hon stjl en av det GrnaSkeppets levande
livbtar och flyr. Naturligtvis r de frsta hon trffar
rollpersonerna. Tror de p henne? Kan de vertygaandra, s att de i
tid kan samla ihop en flotta likt den som krossade Rogrot, innan
stormstaren utstter vrlden fr ettterrorvlde som fr Rogrots piratdd
att likna en studentskiva som urartat? Kan de undkomma stormstarens
luminater somspionerar p landbacken? Tror de p den andre
aristosofiska stormstare vars luminater ocks kontaktar dem, men fr
enallians? (Den frste stormstaren har tydligen beslutat sig fr att
utplna alla sina konkurrenter inom den aristosofiskarrelsen innan
han ger sig p det frhatliga samhllet. Grnt Skepp efter Grnt Skepp
uppslukas av Aspidochelonen, ochderas vapen och resurser faller i
stormstarens hnder, medan besttningen frvandlas till hans
styggelser.)
-
Basiliskernas Dal
Ett samtal uppsnappat i kryddkrmarnas kvarter i Trefiburg:
Dyrt, sger ni? Min herre, det finns en anledning att kanel r
dyrt. Vet ni d inte varifrn denna kryddakommer? D skall jag bertta
det fr er: Lngt bort, i det fjrran Zagrosia, bland de hga
Zagro-bergen, ligger en dal, lummig och grnskande. eos har vlsignat
den dalen med stor rikedom. I dalenfinns grottor fyllda med silver,
och p marken ligger rubiner som kiselsten. Den r full med de
ljuvasteblommor och vldoftande rter. Alla trd och buskar som vxa
dr, ha mirakulsa och lkandeegenskaper. Bland dessa r kaneltrdet.
Kanelen flagar av det det r trdets bark och ligger ihgar, som torra
kvistar och boss, p marken. Men eos har menat den dalen fr de
Yttersta Tiderna,nr alla mnniskor r fromma och goda, och beredda
att uppg i dess allmakt. Innan dess fr ingen ndess krna eller
tminstone inte komma ut levande. Dalen vaktas av basiliskerna det r
Skriftenssprk, dala, fr dlornas furstar. Ser ni, dalen r full av
dlor och ormar och alla giftiga kryp somfinns i Skapelsen, och
basiliskerna r giftigast av dem alla.
Basilisken r som en del orm, en del dla, och en del padda. Den r
fader till dem alla, och eftersomden r alla krlande djurs herre och
furste, har den en krona p huvudet som en tuppkam ochlejonman
samtidigt. Basilisken r s giftig, att fast den har gaddar i munnen,
som dryper av etter,behver den aldrig anvnda dem. Dess berring r
giftig, s dess ftter ddar grset nr den krlar.Dess andedrkt r
giftig, s den lever p dda fglar som faller ned frgiftade av ngorna
som stigerupp frn den. Ja, till och med dess blick r giftig!
Hur man vet detta? Jo, zagrosierna har frskt komma in i dalen,
och en del som inte hann s lngtkom ut med livet. Nu vgar sig ingen
in dr, men de som bor runt om dalen har funnit p ett listigt sttatt
samla in dess rikedomar. Ser ni, runt kring dalen bor vldiga gamar.
Dessa fglar fngar och leverav de ormar som bebor dalen, fr om ingen
jagade dem, skulle de frka sig vldeliga och vandra utur dalen. Nu
gr zagrosierna slunda, att de kastar ned vldiga kttstycken nedfr
stupen kring dalen,blodiga kadaver av getter, fr och grisar. Vid
dessa klibbiga kttstycken fastnar bde rubingrus ochkanelbark. Nr
sedan gamarna se dessa kttstycken, fylls de av hunger, och griper
dem med sinaklor. Snabbt flyger de upp till sina reden, innan
giftiga djur dyker upp mot vilka de inte har ngot skydd.Men vid
redena vnta zagrosiernas jgare. De driver bort gamarna genom att
spela trumma och blsai lurar, och sedan tar de rubinerna och
kanelen. De behller bara det bsta, och andra slja de tillslttbor,
som slja dem till sjmn, som tar dem hit till Vidonia.
S d frstr min herre vilken fara och mda som lder vid insamlandet
av denna krydda. D frstr niskert, varfr den betingar ett s hgt
pris
Ur Skapelsens struktur, en bok om ekomantisk metafysik och
religis mystik, av Uriga tar-Hebri:
S gr kedjor genom Alltet, dr var lnk r hgre n den andra, lper
frn himmelen ned till jorden.Betrakta frst naturens riken: Lgst ha
vi Mineralerna, som intet liv har i vanlig mening, ven om
Vitalisstrmmar genom dem. Sedan kommer Vxterna, som lever, men
sakna frnimmelse ochrrelsefrmga. Efter dem kommer Djuren, som kan
frnimma och rra sig, men inte tnka ellerknna. ver dem kommer
Sapienterna, som har en sjl, och kan tnka och knna och
prisaSkaparen. Och tro inte att den kedjan slutar dr
och varje lnk r en egen kedja, och i den lnk och kedja som r de
krlande djuren, paddor ochormar, r vart djur en lnk, och den hgsta
lnkens plats intas av basilisken, som lever i Zagrosiasdemarker, dr
kaneltrdet vxer. Basilisken r alla krlande kryps konung, giftigast
av alla djur, ochhrskar ver dem alla, likt rnen ver fglarna, bjrnen
ver fyrfotadjuren, och valfisken ver fiskarna.Men denna kedja str
under fyrfotadjurens kedja, och fglarnas. Ty den r blott en lnk av
mnga.Och detta kan visas, genom att fastn basilisken r s giftig,
att dess gonkast kan dda en fullvuxenman, och dess fotspr fr grset
att vissna, s kan den enkla vesslan och den smutsiga gamen drpadem.
Ty dessa vsen, lga och usla i fyrfotadjurens kedja och fglarnas
kedja, r ndock skyhgt verbasilisken
-
Ingen rk utan eld
Basilisken r givetvis en myt basiliskernas dal r ett
fantasifyllt frsk att beskriva de vedermdor med vilkaman motiverar
priset p den vara man frsker slja. Den vxer frn det att
zaki-stammar sljer kanelen tilldodjabiska kpmn, till dess att
termaliska mercatorer sljer dem till kryddkrmare i Vidonia. Men
myten har sittursprung i ett intressant djur som faktiskt kan
terfinnas i Zagrosia.
Den zagrosiska spottkobran r den strsta av Zagrosias mnga
giftormar. Ormen har drag bde av den egyptiskaspottkobran och den
indiska kungskobran ur verklighetens fauna. Den kan bli nrmare tre
och en halv meter lngoch tjock som en mans arm. Nr den blir retad
eller skrmd, spnner den ut en huva likt andra kobror, ochblser upp
sig fr att verka s stor som mjligt. Huvan pryds av ett vitt
cirkelmnster, dess krona. I vrigt rden stora ormen blsvart, med
klargul buk.
Ormen, likt andra giftormar, anfaller bara mnniskor om den blir
skrmd eller retad. D kan den fr det frstabitas, fast dess huggtnder
r kortare n andra giftormars. Trots detta pumpas gift ut i det
eventuella sr somuppstr. Fr det andra kan den spotta eller snarare
spruta sitt gift i en strle som nr ett par tre meter. Giftet rinte
srskilt farligt (om man inte r verknslig) om det bara trffar huden.
I vrsta fall uppstr en svidanderodnad. Om den trffar ppna sr eller
slemhinnor (t.ex. munnen eller nsan) r det dock nstan lika farligt
somatt bli biten (fast man fr i sig en mindre dos), och vrst r att
ormen frsker sikta mot huvudet. Chansen rallts stor att man fr det
i gonen. Frutom att fara fr allmn frgiftning freligger, kan det
svidande giftet lttgra en blind, fr gott om man inte snabbt skljer
gonen med vatten.
Om man skall utnyttja kobror och liknande ormar i ventyr r det
nstan obligatoriskt att lsa Rudyard Kiplingsklassiska lngnovell
Rikki-tikki-tavi. Den har visserligen en mungo som huvudperson, och
r kanske inte tillhundra procent korrekt vad gller indisk zoologi
eller kultur, men frmedlar den rtta stmningen. Den har
oftastpublicerats tillsammans med andra av Kiplings djurhistorier i
en novellantologi kallad Andra Djungelboken. Dengr att hitta p de
flesta bibliotek tyvrr r den ofta bearbetad fr barn, vilket betyder
att de bsta bitarna rborta
Mer om ormar str att finna i Gondicas Bestiarium p Gondica-delen
av www.rollspel.com.
Zagrosisk spottkobra
STY 1T+1 VIKT 10kgUTH 2T TL 10SMI 5T FF land 8 mREF 6T vatten 6
mVIL 3T SB -2HR 2TSYN 2TLUK 4TKN 3TSMA 4TVIB 3T
Frdigheter: Omrklighet 6TNaturligt skydd: Inget.Attacker: Bett
(5T, +1/St + gift POT 6*)Giftspott 2T+2 (rckvidd 3 m, trff r en
trff i gonen, POT 9*)Srskilda egenskaper: Kan inte hra hga ljud.*En
spottkobra har oftast 10 giftdoser och det tar en timme att nybilda
en dos.
-
SpottkobregiftDetta r ett nervgift, som pminner om den vanliga
kobrans gift.Begrnsad effekt: Under POT-slaget timmar har man 2T p
alla handlingar och halverad frflyttning p
grund av smrta, domning eller bgge. Drefter har man lika lnge 1T
p alla handlingar. Trff i gonen:Dessutom blind i 2T dagar. Att
sklja gonen inom 1T minuter minskar blindheten till 3T timmar.
Full effekt: Totalfrlamad i POT-slaget timmar; frlorar samtidigt
1 pong generell TL/timme p grund avsyrebrist. Om man verlever
intrder drefter samma symptom som av begrnsad effekt. Nr och om
manslutligen terhmtar sig har man permanent frlorat 1 pong frn SMI,
REF och FIN p grund av nervskador.Trff i gonen: Blind permanent.
Att sklja gonen inom 1T minuter minskar blindheten till 3T
dagar.
ventyrsuppslag: En orm vid min barmRollpersonerna r i Zagrosia
de kan vara mercatorer, pirater eller allmnna ventyrare och angr
den hamnstad som rden enda staden i ett litet furstendme fr att
handla eller proviantera eller ngot dylikt. Nr de anmler sig
tillhamnkaptenen, frklarar denne att den regerande zakiska fursten
r mycket intresserad av allt sydlndskt (med vilket hanmenar
termaliskt) och att alla frmlingar frn Vidonien automatiskt r
inbjudna till fursten. Det stmmer fursten vurmar frallt termaliskt,
i synnerhet om det har med spnnande saker som krig eller sjfart att
gra. Rollpersonerna blir mycket vlbehandlade om de r beredda att
uppfra sig artigt och bertta en del om sina ventyr och sitt
hemland. P s stt blir deinblandade i en lokal komplott.
En dag dr furstens minderrige lillebror, biten av en giftig orm
som dyker upp i hans frmodat stngda och lsta sovrum.Furstens vrede
riktas mot en liten sekt av gymnosofister som bebor ett kloster
utanfr staden. De har tidigare motsatt sig denzakiska verhgheten,
och fursten som r hetlevrad och en usel mnniskoknnare vill genast
skicka ivg en straffexpedition.
Dock skulle en vldsam aktion mot de fromma mnnen vara stret som
bryter ryggen p snan: fursten r inte vrldensbste hrskare, ven om
han vill vl, och hans understar brjar trttna p honom. Det skulle
skert bryta ut ett smrreuppror om han fr som han vill. Detta inser
furstens vizir, en dodjabisk man av kpmannakasten. Han bnfaller RP
som juhar furstens ra att finna ut vad som egentligen hnde och
avstyra det hela. Om det inte rcker med att vdja till
derassamveten, antyder han att A, fursten inte vet ett smack om
bokfring och B, viziren har tillgng till den
furstligaskattkammaren.
Den egentlige skyldige r en av furstens avlgsna kusiner. Han har
alltid hatat furstens familj eftersom de och inte hansfamilj
tilldelades en furstekrona av Sher Shah. Kusinen arbetar som
officer i furstens garde, och har i sin tjnst en utsttthalvgalen
shaman frn bergen som hvdar att han har magiska krafter. Han sger
sig ha makt ver ormar, som han ftt frnOrmens Ande. Hur mycket av
det som r inbillning eller show r upp till SL, men han r skicklig p
att hantera de giftigadjuren, och har p ngot mystiskt stt
tillvnjning, mhnda blivit immun mot deras gift.
En svaghet i komplotten r att shamanen ju r fullstndigt vertygad
om att hans krafter kommer frn diverse illvilligaandevsen. Dessa
krver att han fljer vissa tmligen irrationella tabun och utfr
diverse regelbundna offer, vilket drar till siguppmrksamhet fr den
som letar efter ngot fuffens.
-
Mer finns mellan himmelen och jorden
Basilisken existerar. Den r ett urdjur frn Gondicas barndom, en
monstrus amfibie som verlevt i djupa grottoribland annat
Zagro-bergen. Mineralskande zakier och minotaurer har sttt p dem
och frt sgnen vidare, venom den vxt i och med att den berttats.
Minotaurer gav den dess namn basilisk r allts en versttning
tilldala frn miala. Det r mjligt att basilisker i dag r utdda p
ytan och bara kan terfinnas i det mytiskaAbyssos.
Basilisker r enorma amfibier som kan bli upp till tv och en halv
meter lnga. Den pminner om depansargroddjur som levde p jorden
under Karbonperioden och in i dinosauriernas tidevarv. Skall man
jmframed nu levande djur som kan spras upp i en zoologibok liknar
de mest en korsning mellan en japanskjttesalamander och den bleka
vattendla som kallas fr olm och lever i diverse djupa grottsjar i
sdra Europa.Basilisken har en lngsmal kropp med ett ovanligt stort
huvud. Den har stora, vita gon som r nstan helt blindaoch bara kan
skilja mellan ljus och mrker. Dess kropp r blekvit, och man kan se
dess bloddror och en del avdess inlvor genom den genomskinliga
huden p buken, vilket gr dess undersida blvit. Runt huvudet sitter
enkrans av glar dess krona frn myterna. I huvudet och lngs ryggen
finns hornplattor, sega som krokodilfjll,inbddade i den slemmiga
huden.
Basilisker r dva och blinda men orienterar sig med sitt
vibrationssinne och sitt luktsinne, och har dessutomfrmgan till
mental perception, fast de bara r oskliga djur. De kan p detta stt
knna nrvaron av storalevande vsen, och bde finna byten och undvika
de f rovdjur som vgar sig p dem. Dessutom kan en basiliskgenerera
sttar i fluxen som interfererar med de vitalisflden som fr
nervsystemet att fungera och bedva ellertill och med dda levande
varelser (betrakta det ungefr som Gondicas analogi till vr vrlds
darrockor ochdarrlar elektricitet existerar ju som bekant inte i
Gondica). De nervknippen som mjliggr detta sitter inosen p djuret,
och fr att anfalla ngon mste den vnda huvudet ditt. Drav kommer
myten om dess ddandeblick.
ven om historien om dalen r en myt, r det sant att det i
basiliskernas grottor finns vrdefulla delstenar frden som vgar hmta
dem! Dessutom kan skert basiliskernas olika inre organ vara till
stor nytta i galeniska eller aristogaleniska! elixir
Basilisk
STY 4T VIKT 150 kgUTH 4T TL 26SMI 3T FF land 2 mREF 2T vatten 3
mVIL 3T SB: +1LUK 3TKN 4TSMA 3TVIB 3TMEP 3T
Frdigheter: Inga av betydelse.Naturligt skydd: Kr 1, Hu 0, St 0,
Kru 0.Attacker: Bett (3T, 2T/Hu + drnkning)Drnkning (spec, 2T+2/Hu
+ brjar drunkna om det inte andas vatten)Ddsblick 3T S8 (handling
av a-typ, men max en blick per runda, rckvidd 2 m, man kan ducka
med sin MEP, om man harngon sdan; ger 3T skada i torson som ingen
rustning absorberar; effekterna av skadan pminner om en
hjrtattack)Srskilda egenskaper: Kan gra en motattack av liknande
typ som dess ddsblick om ngon vidrr den med sin egenkropp; detta
rknas som en handling av b-typ och har S12.
-
ventyrsuppslag: Eye of newt and toe of frogEn RP-mystagog finner
en bok med urgamla galeniska recept, som verkar hrstamma frn sjlve
Maharahuls tid. Ett par avdem r relativt ltta att tyda och br ge
rollpersonerna viss hjlp. Se till att de litar p boken och finner
den anvndbar. Brjasedan fresta dem med en sektion av boken som r
skriven i kod, med mystisk symbolism och halvkvdna antydningar.
Delarav den gr att dechiffrera, och den utlovar lsningen p ngot av
de Stora Mysterierna; fantastiska galeniska arbeten somdet bara
ryktas om i ekomantiska legender, och enbart legendariska
matriarker sgs ha frmtt utfra.
Ngra exempel kan vara:Panacea det universella botemedlet, en
medicin som gr att en patient kan vervinna alla sjukdomar, ven
obotliga.Homunculus ett barn till mystagogen som vuxit utanfr
hennes (eller till och med hans kropp), ett foster skapat
avmystagogens eget ktt.Uralstring frmgan att skapa liv ur dd, om n
organisk, materia.
Boken mste dock dechiffreras av en expert partier r skrivna p en
urldrig vastomagnisk dialekt som f behrskar. Detvisar sig att det
finns en sdan, villig, expert vid Academia Magna. Mot en smrre
ersttning han r njd bara med att frtt att lsa skriften tar han sig
att hjlpa rollpersonerna. Stycket visar sig innehlla ett recept som
inkluderar gg frn enbasilisk. Det r bara det att termalisk
vetenskap sger att basilisken r ett sagodjur, en religis symbol som
inte existerar isinnevrlden. Lyckligtvis innehller boken en karta
till basiliskernas dal dit den anonyme frfattaren pstr att han
begettsig och tervnt.
Vad RP inte vet r att akademikern r medlem av ett hemligt
sllskap som kallar sig Skuggornas Kollegium. Sllskapet gnarsig t
att frmja forskning, inklusive sdan som den termaliska religionen
och moralen frbjuder, och att verka fr sinamedlemmars intressen i
den akademiska vrlden. Medlemmar lngt ned i hierarkin tror att
Kollegiet skapades fr lnge,lnge sedan i syfte att terupptcka svunna
hemligheter, befordra visdomens tillvxt bland mnniskorna och arbeta
fr ettuniversellt brdraskap. Svl mekanurger som oortodoxa
mystagoger, kejserliga mbetsmn som radikala intellektuella
rmedlemmar. Egentligen formades Kollegiet tmligen nyligen av en
grupp akademiker som i hemlighet utvade aristosofiskmagi. Deras
frmsta ml r att bryta ekomantins grepp ver befolkningen, som de
betraktar som farlig vidskepelse. Betraktadet som en sorts
frimurarloge fr galna vetenskapsmn.
Akademikern kontaktar sina verordnade, som snder ut en
expedition vars ml r att frflja RP och lista ut vad de finner fast
RP fr, i gammal god ventyrstradition, gra grovjobbet. Sedan vill de
givetvis ha tag i boken Sedan r det upp till SLvad det innebr att
man mste ha tag p just en basilisk kan det ligga ngot i dess symbol
som gudomlig vktare? Kanskedet rr sig om en hemlighet som Mnniskan
Aldrig Var Menad Att Veta.
Och Sudd Och Trningar Kastades P SL
Basilisken r en myt, mjligtvis inspirerad av historier om
vanliga och hgst mundana giftkryp som kobror ochannat. Men
Basiliskernas Dal existerar verkligen. ven om kanel skrdas p andra
stt och kommer frn andrakllor, s r dalen s full med rubiner att det
bara r att plocka dem som kiselsten. Nra dalen lever, precis
somlegenden sger, en stam zakier som, med det gamtrick som beskrivs
i legenden utvinner rubiner ur dalen. Dekan svra p att legenden r
sann och att dalen r full med giftiga kryp, onda andar och hemska
monster. Det rinte lgn varenda mnniska som bor dr tror p saken, och
ngra har till och med dumdristiga frfder sombegett sig dit och om
de ens kom tillbaka var det som sjuka krymplingar. Men hur var det,
det fanns ju ingabasilisker?
Det finns inga ovanliga giftiga kryp i dalen. Dremot har den en
unik geologi, vilket r orsaken till de mngderav rubiner som finns i
den. Samma geologiska fenomen gr att en osynlig och luktls gas
strmmar upp ursprickor i marken p vissa stllen. Gasen r ett
nervgift som leder till en lngsam dd. Innan dess brjar dockoffret f
hallucinationer och blir oftast vansinnigt ven om man bara fr i sig
en liten dos kan man f men frlivet. Berttelserna om monster r
delvis resultatet av de hrresande hallucinationer som de upplevt
som rest ditoch verlevt.
Delvis r de dock resultatet av dalens fauna. Det finns inga
giftiga kryp dr men vl monster. Giftgasendrabbar nmligen bara
dggdjur, och i dalen har alla nischer som vanlig upptas av dggdjur
ersatts av reptileroch amfibier, som ofta uppntt monstrus storlek.
Det r upp till SL om han vill leka En frsvunnen vrld ellerJurassic
Park och lta dalen vara bebodd av genuina dinosaurier, men det r
kanske lika spnnande och merunikt att anvnda andra jttereptiler.
Dinosaurier i urldriga dolda dalar r nstan fr klichartat.
-
B-skrckisarna Anaconda och Komodo kan ge inspiration jtteormar
och jttedlor kan vara nog s kusliga,och frekommer dessutom i de
sagor ur Tusen och en natt som inspirerat historien om
Basiliskernas dal. Fglarpverkas ju inte heller av giftet, s
diatrymor eller liknande urtida rovfglar som jttegamarna som nmns
ovan(kallade simurgher av zakierna) kan ocks frekomma.
Just simurgher, liksom flera jttelika krldjur finns beskrivna i
Gondicas Bestiarium. SL kan om han s nskartuffa till dem genom att
ka STY, UTH och skada. Som en sorts kompensation kan de mycket vl
ha lgre SMI,REF och chans att trffa.
GiftgasenGiftgasen r ett nervgift, som mste andas in fr att
verka (i motsats till en del stridsgaser i verkligheten
rcker det allts inte med hudkontakt, tack och lov). Den r helt
luktls. Nervigtfter frstr eller tminstone strnervvvnad, vilket
leder till antingen intensiv smrta eller total avdomning. Dden
intrder oftast om det gr slngt att ven andningen strs. Man mste sl
ett slag varje timme man befinner sig i dalen. Frsta timmen rPOT 1
snpp, den andra 3 snpp, den tredje 6 snpp, den fjrde 10 snpp,
osv.
Vta trasor framfr munnen ger +3 snpps bonus p UTH-slaget. Det
kan finnas galeniska motgift, ochmekanurger kan tillverka gasmasker
(dunstmasker) som ger en n strre bonus.
Begrnsad effekt: Under POT-slaget timmar har man 2T p alla
handlingar och halverad frflyttning pgrund av smrta, domning eller
bgge. Drefter har man lika lnge 1T p alla handlingar. Dessutom
drabbasman av vldsamma hallucinationer under denna period.
Full effekt: Totalfrlamad i POT-slaget timmar; frlorar samtidigt
1 pong generell TL/timme p grund avsyrebrist. Om man verlever
intrder drefter samma symptom som av begrnsad effekt. Nr och om
manslutligen terhmtar sig har man permanent frlorat 1 pong frn SMI,
REF och FIN p grund av nervskador,och har sannolikt ftt psykiska
men fr livet paranoia och olika fobier r lmpligt.
ventyrsuppslag: Staden som eos glmdeIbland hnder det att
zakierna fr upp annat n rubiner (och kvistar, och jord, och lv)
tillsammans med sina kttstycken.Ibland kommer det upp krukskrvor,
pilspetsar, kldtrasor eller andra tecken p mnsklig verksamhet. En
dag fr enrubinjgare upp ett armband besatt med rubiner. Det orsakar
viss uppstndelse, men till sist sljer han det tillsammans medsina
vanliga rubiner.
Historien om armbandet fljer dess vg, tills det faller i hnderna
p en mercator som tittar nrmare p den halvt osynligainskriften p
insidan och finner att det r en vlgngsnskan p god azuli som
innehller ett citat ur Kosmokrator. Medandra ord, det har bott
(eller bor!) folk i dalen som r ekomantiker och anvnder azuli. Det
hela kommer till ngon kulturelltintresserad furstes eller akademisk
institutions ron, och slutsatsen r uppenbar: I dalen ligger eller
lg en koloni frn detursprungliga Imperium Azul. Givetvis mste man
snda dit en vetenskaplig expedition
Det r upp till SL hur man arrangerar detta s att inte alla RP dr
knall och fall. Kanske en folkspillra verlevt i staden somhar ett
motgift (som RP bara fr om de lovar att inte avslja stadens
hemligheter, givetvis). Kanske en sinnrik lkare fljermed
expeditionen. Kanske en annan expedition redan frskt ta sig dit,
och man kan utnyttja deras hemska erfarenheter.Kanske en
spelarmekanurg uppfunnit gasmasken. Det r ocks upp till SL vilka
hemligheter och rikedomar som dljer sig istaden om inte RP njer sig
med en frmgenhet i rubiner, frsts