Gomorra - Svenska Filminstitutet · Italiens mest utsatta områden. Byggnaden heter Le Vele di Scampìa och ligger i förorten Scampìa, intill Secondigli-ano i norra Neapel. Området

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

Handling"Gomorra" inleds på ett solarium där fyra män solar ochfår nagelmanikyr. Utan förvarning drar en av dem plöts-ligt upp ett vapen och mördar, till tonerna av den itali-enska popmusiken som dunkar ur högtalarna, systema-tiskt de andra.

Utan någon koppling till händelsen befinner vi oss här-

näst i en ödslig lokal, där tonårspojkarna Marco och Ciroadrenalinstint springer runt med vapen i handen och imi-terar Tony Montana. Efter att i nästkommande scen hastulit knark av nigerianska knarkhandlare kallas de tillområdets boss. Störd av oroligheterna som de "små snor-ungarna" skapar i hans område, ger han dem en varning,men istället för att hörsamma den bestämmer sig Marcooch Ciro för att själva bli bossar över området. Om dennuvarande bossen kan härska så kan också de, resonerarde självsäkert.

Parallellt möter vi bland andra den tystlåtne och betrak-tande Roberto, som assisterar sin chef i att mäta utrym-men som senare ska tjäna som förvaring av avfall. Genomfilmen följer vi honom som en slags lärling som bevittnarplaneringen och handeln med avfallet, i jakten på nyautrymmen att placera det i. Mot slutet av filmen ser viRoberto delta i affärsuppgörelser gällande sophanter-ingen, varpå han slutligen tar steget och drar sig ur verk-samheten.

Bland karaktärerna finns även den skicklige skräddarenPasquale, som arbetar för den maffiainfiltrerade textilin-dustrin. Efter en budgivning om kontrakt för ett stortmodehus kontaktas Pasquale av kinesiska fabriksägaresom ber om hans hjälp att utbilda deras sömmerskor. DåPasquales arbetsgivare har vunnit budgivningen och åta-git sig ett omfattande arbete, bestämmer han sig snart föratt välkomna extrainkomsten och samarbeta med den

Gomorra

Precis som den traditionella maffian skiljer sig från

camorran, skiljer sig den traditionella maffiafilmen från

Garrones film om camorran. Den napolitanska maffian

exponeras avklädd och i fullt ljus, utan förskönande

omskrivningar och romantiserande dramaturgi.

Liksom Gud hade svårt att hitta de rättfärdiga i den

bibliska staden Gomorra har åskådaren svårt att hitta

filmens "goda". Camorrans synliga makt manifesterar

en osynlig, en statsapparat synonym med systemet

självt.

Förutom maffian och maktbegreppet är filmen en

utmärkt källa för diskussion kring social segregation,

representation och media.

Rekommenderad för gymnasiet

EN FILMHANDLEDNING AV

ELSA COJNBY & JOHANNA LAGERKRANSER

vapen i utkanten av staden, vilket får deras storhetsvan-sinne att växa än mer. Efter att ha rånat en spelhall fångasde dock snart in på en strippklubb och misshandlas avmaffiamedlemmar som kräver tillbaka sina vapen. Blandhögre medlemmar i maffian diskuterar man under tidenvad man ska göra med de två ungtupparna, och trots attklanens rykte riskerar att skadas, bestämmer man sig föratt mörda Marco och Ciro. Efter att ha fått i uppdrag attmörda en man beger de sig till en ödsligt belägen bygg-nad vid havet. Men, som vi redan vet, är det en fälla. Detvå pojkarna mördas av maffiamedlemmar som ligger ibakhåll och i filmens sista scen ser vi hur de döda krop-parna forslas bort över stranden i en traktorskopa.

Eftertexten informerar oss om att camorran ligger ba-kom 4 000 mord de senaste 30 åren, att camorran investe-rar illegala pengar i legal verksamhet, bland annat genomatt t ex investera i uppbyggnaden efter Twin Towers i NewYork.

MaffianRedan på 1830-talet beskrev en riksåklagare i Trapani påSicilien hur hemliga brödraskap styrde och undermine-rade det politiska systemet genom korruption. Då hadedet italienska ordet "maffia" den positiva innebörd somsenare kommit att förskjutas. Ordets egentliga ursprungär okänt men olika hypoteser länkar det samman medspanskan, grekiskan eller arabiskan. Oavsett hur det för-håller sig är det inte bara ordet som är internationellt.

Maffian finns över hela världen, även om benämningenfrämst används om brottssyndikat i Italien, Ryssland,Mexico, Japan, Kina och forna Jugoslavien.

Att tala om maffian i förhållande till nationsgränser ärdock problematiskt. Maffian är, med sina nätverk och för-greningar, en rörelse med global räckvidd.

Den italienska maffian omtalas i termer av "La cosanostra", med ursprung på Sicilien, "'ndranghetan" (efterdet grekiska ordet "andragathía" för "hjältemod" och"ära") från Kalabrien, och "La sacra corona unita" frånApulien. Från distriktet Campania, med huvudorten Nea-pel, härstammar den för filmen aktuella camorran. Men


kinesiska motståndarsidan.Samtidigt möter vi också den unga pojken Totó, som

levererar matvaror från mammans affär till kompisenSimones mamma, Maria. När han på avstånd en dag serhur knarklangare som jagas av polisen slänger ifrån sig enpåse kokain, springer han och hämtar den. I hopp om attbli en del av verksamheten för han knarket till maffian.Lite senare ser vi honom delta i ett inträdesprov, där ettlångt led av unga pojkar i skottsäkra västar testas genomatt helt sonika skjutas. Totó klarar provet och posterassnart som utkikspojke tillsammans med kompisen Simo-ne. Vänskapen mellan de två pojkarna avbryts docksnart, då Simone väljer att byta sida och gå över till enannan klan. Tillsammans fastställer de att de inte längreär vänner, utan fiender. Totó börjar samtidigt "avancera"inom den gamla sidan och levererar knark och springermaffians ärenden i det nedgångna området. Som sakerutvecklar sig, tvingas Totó i slutändan förråda Maria i enhämndaktion mot hennes son.

I samma områdes långa gångar och enorma huskom-plex följer vi den lågmälde pensionären don Ciro somlevererar utbetalningarna till döda och fängslade maffia-medlemmars anhöriga, bl a Maria. I en scen ser vi hur denoroliga Maria berättar för don Ciro att hennes son harbytt sida. Även don Ciro visar sig vilja gå över till enannan klan, vilket leder till att han hamnar allt mer i klämmellan de rivaliserande klanerna. Efter ett misslyckat för-sök att byta sida hamnar don Ciro snart mitt i skottloss-ning och vågar inte längre ta kontakt med familjerna somska ha sina utbetalningar, då han är rädd för att de skamördas av den andra sidan.

Samtidigt som Roberto blir allt mer indragen i avfalls-hanteringen, ser vi även Pasquales samarbete med kine-sernas fabrik utvecklas. När Pasquales riktiga arbetsgivareblir varse samarbetet riktas ett attentat mot honom ochkineserna, varpå Pasquale skadas och bestämmer sig föratt lämna sitt arbete som skräddare. Vi ser honom mot fil-mens slut som långtradarchaufför och därmed fortfaran-de, mer eller mindre ofrivilligt, en bricka i spelet. Undertiden upptäcker Marco och Ciro ett stort förråd av gömda


de geografiskt bestämda maffiaorganisationernas globalakaraktär är alltså lite av en paradox.

Vid sidan om monopol- och beskyddarverksamhet harinternationell smuggling, av t ex alkohol under spritför-budet och cigaretter under efterkrigstiden, men även dro-ger, gett maffian intäkter. Även om knarkhandeln inte ärden syssla maffian helst associeras med har t ex importenav morfinbas från Mellanöstern och exporten av förädlatheroin till kanalerna i USA genererat stora pengar.

Idag är 'ndranghetan det ekonomiskt största av Italiensbrottssyndikat, följt av cosa nostra, camorran och la sacracorona unita.

År 2008 beräknades 160 000 butiksägare i Italienbetala beskyddarpengar, "pizzo", till maffian. På Sicilienuppgick siffran till 80% av de näringsidkande. Även omdrog- och vapenhandeln fortfarande beräknas vara densamlade maffians primära inkomstkällor inbringar ävenannan handel och beskyddarverksamhet enorma rikedo-mar. Maffian är Italiens mest lönsamma företag, med enberäknad årlig omsättning på motsvarande 817 miljarderkronor, vilket utgör ca sju procent av landets BNP - dettautan att räkna in de ytterligare 500 miljarder kronor sommaffian uppskattas tjäna på narkotikahandeln varje år.

Även om camorran omtalas som Italiens äldsta krimi-nella organisation är den, förutom att den föregick maf-fian, också en delvis annorlunda apparat.

• Ta reda på, eller försök själv att formulera, någon ade-kvat definition av begreppet "maffia"! Hur skiljer sig maf-fian från andra kriminella organisationer?

• År 2008 utkom en omtalad bok i Sverige med titeln"Svenska maffia". Hur resonerar du; är det motiverat atttala om en maffia i Sverige?

Filmens kuliss; historiskt och geografisktDen terrassbyggnad som Totò och de andra karaktärernarör sig i och kring, är en väletablerad och stark symbol förItaliens mest utsatta områden. Byggnaden heter Le Vele diScampìa och ligger i förorten Scampìa, intill Secondigli-ano i norra Neapel. Området växte upp som en sovstadunder 60-talet men dras idag med en alarmerande högarbetslöshet, närmare 60%, och Scampìa är känt för atthusera landets största drogmarknad. Någon legal funge-rande infrastruktur finns knappast, området saknar alltfrån sjukhus till biografer och samhället är beroende avcamorraklanerna för funktioner och service som statenegentligen är skyldig sina medborgare.

Följaktligen är solidariteten med camorran stor. Underoroligheterna 2004-2005 skyddade den civila befolk-ningen jagade bossar mot polis och statlig ordningsmakt.Kvinnor, barn, gamla och unga, ställde upp för att för-svara dem de ansåg vara mer legitima ledare.

• Scampìa är ett exempel på områden som är extremtavskurna från resten av Italien, även om fler liknandeområden finns i landet. Fundera kring arkitekturen, somär en viktig ram i filmen, och hur samhället är uppbyggt.Finns det en symbolik mellan Le Vele di Scampìas sargadehuskropp, återvändsgränder och utkiksposter - och detstörre samhället?

• Kan ni hitta liknande exempel i andra länder t ex Sve-rige? På vilket/vilka sätt är dessa områden avskurna?

I filmen får vi följa Robertos resa genom landet. Hans resatill Venedig är längre än de dryga 50 mil som skiljer mel-lan Venedig och Neapel. Resan till landets rika nordligadel är mötet med ett delvis annorlunda Italien och arbeteti sig för också med sig möjligheten till en klassresa.


Norra och södra Italien må vara skilda åt kulturellt ochsocioekonomiskt, men som Roberto snart blir varse ärNorditaliens industrier beroende av Syditaliens markeroch landets södra delar av det norra delarnas pengar.

Landet på Vesuvius slätter, mellan Qualiano, Giuglianooch Villaricca, kallas "eldslandet" eller "dödens triangel".Antalet cancerfall är mångdubbel i området där också 80procent fler barn än i genomsnittliga Italien föds medmissbildningar. Höga halter av cancerframkallande dioxini mozzarellaost från området, som är centrum för buffel-näringen, har fått EU och flera av medlemsländerna attinföra restriktioner och hota med embargo.

• Vad har den lilla tanten med persikorna för betydelse ifilmen? Hur tolkar du scenen med henne och Roberto ochvad får den för konsekvenser? (Tillför hon något i Rober-tos värld - kanske en påminnelse om andra värden än eko-nomiska? I så fall; vad?)

Marco och Ciros mafiosodrömmar slutar vid havet. När detidigare hittat vapengömman begav de sig till samma vat-ten och levde ut sin känsla av maktfullkomlighet.

Man kan inte nog understryka vikten av havet, strand-områdena och inte minst Neapels hamn, för camorran.Den enorma och omåttligt effektiva hamnen, som RobertoSaviano själv beskriver som ett "öppet sår", hanterar con-tainrar med alla tänkbara, och otänkbara, varor som för-flyttas mellan nationer och kontinenter. Förutom den eg-na exporten av svarta varor, passerar tex 70% av Kinastextilexport hamnen - även om bara 20% av värdet gör detsynligt och registreras. Sammantaget beräknas 60% avvarorna som passerar hamnen göra det utan kontroll ochtvåhundra miljoner euro lär utebli i skatt varje halvår (Sa-viano, 2007).

• Reflektera kring hur filmen använder naturen. Hur sersambandet mellan människa och natur ut i camorransland? Har naturen ett egenvärde?

En annans skådeplats är Alta moda-fabiken. Alta moda äritaliens motsvarighet till high fashion och haute couture. Ifilmen får vi följa Pasquale som för att dryga ut inkoms-terna extraknäcker med att utbilda sömmerskorna på enannan fabrik, som hans eget företag konkurrerar med.Länken mellan underbetalda rättslösa, ofta illegala, invan-drares slit på fabrikerna och modehus och röda mattor,heter just camorran. Camorran kontrollerar och admini-strerar smuggling av varor och arbetskraft, styr leverans-och produktionsvillkor, dumpar fabrikernas giftiga avfall -och gör sig av med deras lik.

Camorran; brottsbegreppet och den fria

marknadenOrdboksdefinitionen är enkel. Ett brott är "en lagöverträ-delse", en "olaglig handling". Men gränserna mellan detolagliga och det lagliga, mellan kriminalitet och företag-samhet och mellan förbrytare och förvaltare är trots detinte lika enkel. Ett brott är också "en spricka", vilket är rik-tigt i fler än en bemärkelse och centralt i förhållande tillinte minst camorran. Sprickor i rättssystemet och skillna-der mellan olika länders lagstiftning ger camorran utrym-me att agera - och delvis omformulera - den brottsrubrice-rade verksamheten.

• Hur förhåller sig brott till moral? Är brott omoraliskaoch är det självklart vad som är omoraliskt? Ska man för-stå brott som en absolut och beständig kategori hand-lingar eller är det en överenskommelse vars innehåll skif-tar över tid och rum?

• Hur stiftas lagar i Sverige? Vad menar man med "grund-lagar"? Var hittar man dem? Vad är civilrätt? Vad innehål-ler brottsbalken?

• Hur förhåller sig nationell lag till internationell rätt?Påverkas Sveriges lagstiftning av t ex EU och FN? Hur?

Försöken att forma camorran till en enhetlig och samman-hållen struktur har aldrig gett resultat och än idag bestårcamorran, till skillnad från den mer centraliserade maf-fian, av flera olika sammanslutningar. Dessa är verk-samma inom olika industrier och företag, både av krimi-nell och laglig karaktär. Vad som från början betraktadessom regelrätt pengatvätt har idag tagit formen av globaltfinansierade storindustrier, traditionellt uppbyggda kringtextil- och livsmedelsdistribution. Olagliga aktiviteter flä-tas samman med lagliga och genererar livskraftiga vinst-drivande företag med förgreningar världen över. Camor-rans organiserade brottslighet är alltså också global eko-nomisk företagsamhet.

• Hur definieras "organiserad brottslighet"? Vad är"ekobrott"? Hur skulle du säga att camorran förhåller sigtill dessa begrepp?

Under 2008 skapade sopbergen i Neapel rubriker i svenskmassmedia. Just avfallshantering är ett av camorrans eta-blerade verksamhetsområden, liksom turistnäringen ochbyggnadsindustrin. När infrastrukturen kollapsar uppen-baras camorrans assimilerade karaktär, som också gör denkänd som "o' sístema", systemet. Tillskillnad från cosanostra och 'ndranghetan är camorran så integrerad i denNapolitanska statsapparaten att den framstår som en nöd-vändig och kompletterande maktinstans.

Systemet består idag av över hundra klaner. Sommaren2008 höll en av dem, Casalesi-klanen, på att ta över detberömda Rom-baserade fotbollslaget Lazio (som förövrigti flera år leddes av den svenske tränaren Sven-Göran Erik-sson). Affären stoppades när det blev uppenbart att "Sy-stemet" var de verkliga köparna. Trots det äger och drarcamorran nytta av industrier och företag världen över, inästintill gränslöst många sektioner och sammanhang.

• I filmen får vi se skådespelerskan Scarlett Johanssonposera på röda mattan i en klänning som kommer fråncamorrans industri. Indirekt, och säkert omedvetet, stöd-jer hon deras verksamhet. Tycker du att man som konsu-ment har ansvar för de produkter man konsumerar? Hurvet man vad man investerar i? (Går det att veta?)

• Den fria marknaden är en viktig förutsättning förcamorrans verksamhet men de underminerar den syste-matiskt för att kontrollera pengaflöden. Vad innebär "frimarknad"? Vem antas kontrollera priserna där? Vad harkonkurrensfrihet med saken att göra?

• Förklara begreppen "oligopol", "monopol" och "kartell" iförhållande till camorran och filmen!


Synlig och osynlig maktMed hot och våld styr och utövar camorran sin makt iNeapel. Men vid sidan av den synliga, våldsutövandemakten har klanerna också en osynlig, utspridd makt idet dagliga samhällslivet. Genom att kontrollera närings-livet och behålla sitt monopol kan de skapa sina egnaförutsättningar och regler. Att nå en utveckling är därförsvårt där maffian styr, och för de maktlösa invånarnaåterstår oftast inget annat alternativ än att leva i det ano-nyma systemet. Camorran har dessutom funnits med sålänge, att den har blivit institutionaliserad och är därmedsvår att få bukt med. För många existerar ingen annanverklighet, samtidigt som tilltron till stat och polis ärnästintill obefintlig.

• I filmen följer vi fem karaktärer som på ett eller annatsätt lever i skuggan av camorran. Hur påverkas de avverksamheten? Vad händer med dem som försöker brytasig ut ur systemet?

• Makt utövas överallt i samhället. Försök hitta andraexempel på sammanhang där synlig respektive osynligmakt förekommer.

• Direkt och indirekt genomsyrar camorran samhället ochmänniskornas vardag. Folkets stöd är också stort förcamorran, eftersom många saknar bättre alternativ. Vemsansvar är det att ta första steget och försöka bryta mönst-ret?

Det fria ordet är en av de mest grundläggande rättighe-terna i ett demokratiskt samhälle. I Sverige talar vi till ochmed om massmedierna som "den tredje statsmakten",vars uppgift är att granska samhället vi lever i. Men attuttrycka sig fritt kan ibland innebära ett högt pris. Sal-man Rushdie och Roberto Saviano är bara två exempel påförfattare som har levt under dödshot på grund av sinaord. Våld och hot om våld riktat mot journalister före-kommer även i Sverige.

• Gomorraregissören Matteo Garrone har, till skillnad

från Roberto Saviano, inte blivit utsatt för hot. Ofta talarman också om ordets makt. Litteratur som många kan ta tillsig är ett sätt att föra diskussioner som alla kan ta del av,och därmed ett sätt att sprida kunskap. Håller ni med? Var-för skulle det skrivna ordet skrämma mer än en film omsamma ämne? Eller har filmen andra, statushöjande, kvali-teter?

• Är det värt att riskera sin egen frihet genom att uttryckasig fritt?

Omertà betyder tystnad men syftar på lagen om tystnad, enhederskodex om att man inte anger varandra. Inom deolika maffiaorganisationerna florerar mängder av ordspråksom just betonar vikten och äran av att hålla tand för tunga."Det bästa ordet är det man inte säger", lyder exempelvis ettav många sicilianska ordspråk.

Maffian i mediaAv samma anledning som de fattiga förortsinvånarna miss-tror polisen, misstror de även journalister; man vet attmassmedierna endast kommer att upprepa den negativabild av invånarna som redan gjorts gällande. Men invånar-nas och camorrans förhållande till media är något av enparadox. Samtidigt som massmedierna är impopulära är deockså användbara för camorran som kanaler att kommuni-cera genom. Bortsett från att rapporteringen bekräftarcamorrans betydelse genom bevakningen av dess föreha-vanden, händer det också att klaner själva kallar till press-konferens och gör uttalanden i TV. På så vis låter manmedia springa camorrans ärenden genom att föra vidareunderrättelser och hot.

Vid sidan av journalistiken har filmer och TV-serier haften stor betydelse för den bild som har förmedlats av maf-fian; en bild som ofta är kopplad till den sicilianska maf-fian, cosa nostra. Samtidigt har maffiamedlemmar, intesena med att förstå filmmediets betydelse, själva tagit tillsig filmhjältarna och gjort dem till sina förebilder. FrancisFord Coppolas legendariska maffiatriologi “Gudfadern”,som baseras på Mario Puzos bok med samma namn, haronekligen hämtat inspiration från verkligheten. Men filmen


har också inspirerat verkligheten. “Gudfaderns” ledmotivhar kommit att uppskattas på sicilianska bröllop och hän-delser i filmen har fått direkta avspeglingar i verkligheten.

Ett typexempel på hur verkligheten imiterat konsten ärden kända 20-miljoners-villa som uppfördes av SchiavoneWalters, bror till Casalesiklanens boss, som en exakt kopiaav antihjälten Tony Montanas hus (från filmen “Scarface”,Brian de Palma, US, 1983). Tony Montanas glamourösa livinspirerade onekligen mafioson, som själv gick ett mindreromantiskt öde till mötes när han försökte fly undan poli-sen över taket och greps. Villan konfiskerades av staten närSchiavone hamnade i fängelset men sattes i brand av folksom ville hindra staten från att sälja eller nyttja byggnadeneftersom de ansåg att camorran var dess rättmätige ägare.

I filmen figurerar den halvt nedbrända Scarfacevillan(även kallad "Hollywood", i verkligheten) i en av inled-ningsscenerna där Marco och Ciro leker Tony Montana."Jag är den store/Jag är Tony Montana/Hela världen skatillhöra oss", skriker Marco med hes röst samtidigt som hangår genom byggnaden med en pistol i handen. Ciro, somföljer honom, intygar att han verkligen "ser ut som Scar-face". Tillsammans försöker de i följande scener lura bådenigerianska knarkhandlare och områdets maffiaboss genomatt verka på egen hand och utmana de andra klanerna. Meninte heller deras liv slutar på samma sätt som för derasförebild. I filmens sista scen ser vi hur de har lurats in i enfälla av områdets boss och skjuts ihjäl på en strand. Deraslivlösa kroppar forslas bort i skopan på en traktor.

Verklighet och fiktion har påverkat varandra på mer änett sätt när det gäller “Gomorra”. När det blev känt att fil-men skulle spelas in i den fattiga, camorrastyrda stadsdelenScampìa i Neapel väckte det först protester, men maffiangick till slut med på planerna eftersom lokalbefolkningenville vara med i filmen. Snart kunde camorran profitera påbåde filmen och boken genom att sälja piratkopior av dem,dock var delar av boken omskrivna för att framhäva våldetoch dölja det som hade att göra med affärerna. I efterhandhar flera av de medverkande skådespelarna, t ex den sam-vetslöse Zio Bernardino (Bernardino Terracciano), blivitgripna för samröre med maffian.

• Varför tror ni att lokalbefolkningen ville vara med i fil-men? Fundera på hur informationen om camorran styrs,och av vem. Tänk också på andra sammanhang där männi-skor kan ha intresse av att påverka bilden av sig själva utåt.Finns det exempelvis liknande sätt att agera bland andraorganisationer, genom PR m.m.?

• Hur tror ni att massmedia påverkar oss och våra föreställ-ningar? Försök komma på andra exempel där filmer har

påverkat er uppfattning av exempelvis ett land eller entidsepok.

• Hur tycker ni att maffian brukar framställas i media?

• Vilket ansvar har filmer att visa hur verkligheten ser ut?

• Hur skiljer sig “Gomorra” från t ex “Gudfadern” eller“Sopranos”?

• I dagens nyhetsflöde gäller det att hitta stora nyheter,men som vi har sett är verkligheten kanske inte alltid sådramatisk. Maffians affärsverksamhet skapar kanske intelika lätt rubriker som att en boss hamnar i fängelse ellerblir mördad. Vilket ansvar har medier när de skildrarbrottsliga organisationer?

Filmens formPrecis som den traditionella maffian skiljer sig fråncamorran, skiljer sig den traditionella maffiafilmen frånGarrones film om camorran. Betraktaren finner sig i ensjaskig, fattig del av Neapel där den klassiska uppdel-ningen mellan gott och ont, ljus och mörker flyter sam-man. Det är inte lätt att avgöra vad som är vad.

• “Gomorras” handling kan vara svår att greppa. Den fly-ter ganska fritt mellan de centrala karaktärerna och hurde utvecklas. Hur tolkar ni sammanhanget och sambandetmellan dem? Vad tror ni att inledningsscenen har föranknytning till resten av filmen?

• I den litterära förlagan är författarens eget jag närva-rande som en trygg punkt men filmen saknar såväl Savia-nos motsvarighet som tydliga identifikationsobjekt. För-fattarsubjektet låter sig anas i filmens sluttexter menannars är författarens namne, Roberto, det närmsta vikommer en moralisk närvaro i filmen, dock med en dis-kret och nedtonad plats. Tycker du att avsaknaden avberättarröst och identifikationsobjekt skapar en distanstill det som skildras? Gör det filmen mer trovärdig, kanskemer "dokumentär"?

Filmens form återspeglar noga faktiska förhållanden; hurcamorran som en osynlig del av systemet är svår - om inteomöjlig - att särskilja samtidigt som den synliga makten,det öppna våldet och de uppenbara missgärningarna födsur systemet.

Savianos och Garrones bild av maffian är i sanning enavslöjande och föga smickrande bild. Istället för hedersin-tygelser och granna villor ser vi illegal verksamhet medgiftigt avfall och småpojkar som invigs genom att låta sigskjutas. Varken kvinnor eller barn skonas, vänner blirfiender, familjer splittras och oskyldiga människoliv skör-das. Vi ser camorran avklädd, i dubbel bemärkelse, och ifullt ljus.

• Tänkte du på något speciellt med filmens ljussättning?Hur förhåller sig filmen till andra filmer om maffian ochkriminalitet vad gäller ljus och tidpunkt på dygnet? Vadfår det för effekt?

• Tänkte du på något speciellt med filmens ljudspår?Används musiken som en indikation för något, i så fallvad?

Filmens regissör Matteo Garrone

Inom filmvetenskapen skiljer man diegetiskt från icke-die-getiskt ljud. Det diegetiska ljudet är ljud som härrör ur fil-mens eget universum, ljud som alltså på ett eller annatsätt kommer ur det vi ser på duken eller skulle kunna seom kameran rörde sig i det filmade rummet. Icke-diege-tiskt ljud är ljud som inte gör anspråk på att komma direktur filmen, vanligen en berättarröst eller musik. Om fil-mens karaktärer däremot hör berättarrösten eller musikenär den diegetisk.

• Finns det icke-diegetiskt ljud i filmen?

Filmen återkommer till vissa teman. Betraktandet ochuppvisandet är element som följer filmen igenom. Flerascener kretsar kring iordningställandet av den egna krop-pen och justering av hur denna framställs. Marco ochCiros främsta skäl att utmana bossen är faktiskt att han ären "loser", en slusk som borde ha haft tröja på sig, bordeha rakat sig och borde duscha oftare. Att filmen också tarsin börjar på ett solarium är knappast en tillfällighet.

• Kan du komma på konkreta situationer som innehållerspeglar, klädritualer och performativt agerande (skåde-spel i skådespelet, så att säga)?

Ett annat återkommande element är sedelbuntar och räk-ning av olika slag. Summor, mått, mängd, antal, nummer,siffror och kvantifierbarhet löper som en röd tråd igenomfilmen. Olikt maffian och den traditionella maffiafilmen,där namnet, familjen, blodet och kristendomens symbolerhar en särställning, är camorrans primära intresse vinst-maximering, euro och profit.

• Fundera över titeln; “Gomorra”. Sodom och Gomorra ärtvå bibliska städer som Gud, enligt gamla testamentet,låter straffa för folkets ogudaktighet. När Abraham för-sökte mildra Guds vrede och förmå Gud att skona stä-derna, för bland alla syndare levde ju även rättfärdiga.Gud svarade att om Abraham kunde peka ut femtio perso-ner fria från synd skulle befolkningen benådas. Trots attAbraham lyckades förhandla ner siffran till ynka tio, miss-lyckades han, och Gud förgjorde städerna med svavel ocheld. Hur kopplar du filmen till den bibliska berättelsen?

Framtiden?Media har en viktig funktion att synliggöra, medvetande-göra och avromantisera camorran och mafiosolivsstilen.Men media och journalister som Saviano kan inte genom-driva förändring på egen hand. Nyrekryteringen och detfolkliga stödet måste upphöra, men hur? I områden därrädslan för maffian, hatet mot staten och bristen på möj-ligheter är nästintill total - hur kan man bryta cirkeln?Individualism måste ersättas av kollektivism och rättighe-ter måste förstås i relation till skyldigheter, andras ochegna. Forskning och undersökningar poängterar justbehovet av tillit, men hur omsätter man begreppet i verk-ligheten?

• Vad innebär det att ha förtroende för andra människor?Hur lär man sig det? När och var byggs tillit? Kan den gåförlorad för alltid?

På politisk nivå har man tagit ställning mot den organise-rade brottsligheten, men samtidigt har folk upphört attförvånas över nyheter om korruption och kartellbildningbland makthavare och företagsledare. Även om lagstift-ningen kring föreningsliv och samröre med maffian ärhård, så hård att den kritiserats utifrån, reduceras intemaffians inflytande.

• Italien är en demokrati. Vem har den officiella maktenoch vad gör man, konkret, för att komma till rätta medfattigdom och brottslighet?

• Vilka andra påtryckningsmedel finns? På nationell nivå?Inom EU? I Sverige? Vad kan du själv göra? (Anser du attdu bör göra något?)

• Ta reda på mer om Italiens historia! Vilka förklaringarfinns till landets politiska situation och uppdelningen mel-lan rikedomen i nord och fattigdomen i syd?

Tips på vidare läsningGomorra; Roberto Saviano, Brombergs, 2007.Maffia; Tomas Lappalainen, T Fischer & Co, 1999.Camorra: en bok om maffian i Neapel; Tomas Lappalainen,T Fischer & Co, 2007.Cultural warfare and trust: fighting the mafia in Palermo;Carina Gunnarsson, Manchester University Press, 2008.Svensk maffia; Matti Larsson, Lasse Wierup, Norstedts för-lag, 2007.

Italien 2008

Producent: Domenico Procacci

Manus: Mauricio Braucci, Ugo Chiti & Roberto Saviano

Regi: Matteo Garrone

Foto: Marco Onorato

Klippning: Marco Spoletini

Scenografi: Paolo Bonfini

I rollerna

Totò - Salvatore Abruzzese

Simone - Simone Sacchettino

Boxaren - Salvatore Ruocco

Pitbull - Vincenzo Fabricino

Gaetano - Vincenzo Altamura

Italo - Italo Renda

Michele - Francesco Pirozzi

Enzo - Vincenzo Caso

Totòs mamma - Anna Sarnelli

Tekniska uppgifter

Längd: 2 tim 15 min

Format: Scope 2,35:1

Ljud: Dolby digital

Censur: från 15 år

Svensk premiär: 9 januari 2009

Distribution

NonStop Entertainment, Döbelnsgatan 24, 113 52 Stockholm Tel

08-673 99 85, fax 08-673 99 88 www.nonstopentertainment.com

Redaktion: Andreas Hoffsten, Barn & ungdom, Svenska Filminstitu-

tet, februari 2009


Produktionsuppgifter

Gomorra - Svenska Filminstitutet · Italiens mest utsatta områden. Byggnaden heter Le Vele di Scampìa och ligger i förorten Scampìa, intill Secondigli-ano i norra Neapel. Området

Documents