Goda jobb eller god natt, Finland – lång version

www.sak.fi/godajobbFinland#hyväätyötäSuomi

Finlands ekonomi har stagnerat.

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

När ekonomin inte växerfinns det varken jobb,

inkomster

Finland behöver mer arbete, bättre produktivitet, mindre

inkomstskillnader och trygghet i arbetslivet.

eller offentlig service.

MER ARBETE BÄTTRE PRODUKTIVITET

TRYGGHET I ARBETSLIVETMINDRE INKOMSTSKILLNADER

MER ARBETE

TRYGGHET I ARBETSLIVET

BÄTTRE PRODUKTIVITET

MINDRE INKOMSTSKILLNADER

Under den ekonomiska krisen har Finland förlorat

arbetsplatser.

Det finns endast en väg till välfärdssamhället:

MER ARBETE

Arbetslöshet är den största orsaken till ojämlikhet mellan människor och till statens skuldsättning.

• Ett ambitiöst sysselsättningsmål bör ställas upp.

• Konkurrenskraften och köpkraften ökas i samarbete mellan regeringen och arbetsmarknadsparterna.

• Stöd och lön sammanjämkas. Beskattningen av låga löner lättas upp.

• Arbetslösa erbjuds personlig service.

VAD BÖR GÖRAS?

• Fler bostäder = fler sysselsatta. Kommunerna bör fås att planlägga bostäder.

• Ett ministerium för byggd miljö inrättas, vilket bättre än nu kopplar samman boendet och trafiken.

• Sysselsättningen inom servicebranscherna och bioekonomi på marknadsvillkor främjas.

Vi kan nå ett rättvist, välmående ochinkluderande samhälleendast på ett sätt: genom ökadsysselsättning.

Det behövs åtgärder, som skapar arbete ochsäkerställer att det finnsnågon som utför det.

MER ARBETE




Efter början av den ekonomiska krisen

har produktiviteten sjunkit per år med

Finland konkurrerar inte med priset på arbete utan med kvaliteten.

Endast produktivitet garanterar lönerna.


• De allmänbindande kollektivavtalen höjer produktiviteten. Avtal på lokal nivå utvecklas i samförstånd.

• Renhårig konkurrens och arbetstagarnas rättigheter tryggas genom att ingripa i avtalsshopping och avtalsvidriga löner.

VAD BÖR GÖRAS?

• Kompetensen förbättras: inlärning vid läro‐inrättningar och i arbetet kombineras flexibelt. Alla i arbetsför ålder erbjuds yrkesexamen.

• Fler stora och medelstora företag, även med aktiv ägarpolitik från statens sida.

• Trafiknätet i Finland sackar efter nivån i andra länder – den nedåtgående spiralen måste brytas.

• Fortsatt kostnadseffektiv klimatpolitik. En mångsidig energiproduktion med högre självförsörjningsgrad eftersträvas.

• Den offentliga sektorn bör delta i talkot: Kommunstrukturen och social‐ och hälsovårdsområdena utvecklas. Merparten av tjänsterna produceras av kommunerna själva.

I Finland pågår ett unikt projekt, Arbetsliv 2020, för att förbättra arbetslivet.

Målet är Europas bästa arbetsliv.

• Viktigt att projektet fortsätter. Ett lika brett samarbete mellan alla aktörer förekommer inte på annat håll.

• Resurserna för utveckling och forskning av arbetslivet bör inte skäras ner, utan riktas bättre.

Finland mår bättre, om vi aktivt och öppet är med i det internationella samfundet.

Vi tar vara på alla goda idéer oberoende av varifrån de kommer. Alla investeringar är välkomna.

MER ARBETE




Inkomstskillnadernai Finland

1987 19951991 200720031999 2011

Stora skillnader också i finländarnas välfärd.

VÄLFÄRDSTJÄNSTERRÄTTVIS BESKATTNING

Inkomstskillnaderna ökade snabbt framtill den ekonomiska krisen.

Utvecklingen kan vändas med rätt politik. Nycklarna är:

• Dagvårdsavgifterna bör sänkas och den subjektiva rätten till dagvård bibehållas.

• Pappaledigheten bör förlängas till tre månader. Föräldraledigheten bör förlängas med några månader.

• Kostnaderna för föräldraskap bör jämnas ut mellan arbetsgivarna.

VAD BÖR GÖRAS?

• Den allmänna principen i beskattningen bör vara progression, dvs. skatter enligtbetalningsförmåga.

• Arvsskatten bibehålls.

• Dividendbeskattningen korrigeras.

• Läckaget av skatter på kapitalinkomster täpps till med övervakning och internationellt samarbete.

Om skillnaderna i inkomster, delaktighet och välfärd ökar ytterligare, hotas grunden för välfärdssamhället.

Utvecklingen kan vändas. Jämlikheten startar i hemmen.

MER ARBETE




Ekonomins strukturer ändras snabbt.

Varje dag inleds och avslutas

cirka 450 anställningar.

Detta skapar tillväxt, men också osäkerhet.

En god social trygghet hjälper till att acceptera förändringar.


• Bristerna i arbetslöshetsskyddet korrigeras och omställningsskyddet stärks.

VAD BÖR GÖRAS?

• Trygghet vid korttidsjobb behövs: nej till nollarbetsavtal och tvångsföretagande.

• Ett starkt samarbete vid genomförandet av pensionsreformen.

• Finländarna bör få bättre kompetens:ett öppet yrkesinstitut inrättas i Finland.

• Företagshälsovården tryggas vid social‐ och hälsovårdsreformen.

• Sociala kriterier och övervakningen av arbetsvillkoren bör betonas vid offentlig upphandling.

• Beställaransvarslagen reformeras för att bekämpagrå ekonomin.

I Finland inträffar varje dag 282 arbetsolycksfall.

Av FFC:arna upplever var tredje att deras arbete är skadligt för hälsan.

• Arbetarskyddsresurserna får inte minskas, utan användas effektivare.

• Arbetarskyddsinspektionerna bör ökas utan att man prutar på kvaliteten.

Finland är somMusse Pigg i sjönöd i den stormandevärldsekonomin.

I en öppen ekonomi uppståroch försvinner jobb snabbt.Vi behöver ett gottutkomstskydd samthögklassig utbildning ocharbetsförmedling för attkunna förbereda oss påförändringar.

MER ARBETE BÄTTRE PRODUKTIVITET

TRYGGHET I ARBETSLIVETMINDRE INKOMSTSKILLNADER

Vi vill även framöver stå på den svagares

sidapå arbetsmarknaden och i

samhället.

Finlands framgång har i nästan hundra år byggt på gemensamma avtal.

Hur bygger vi Finland i framtiden?

Goda jobb eller god natt, Finland – lång version

News & Politics