geologi_fulltext_201

Karin RasmussenExamensarbeten i Geologi vidLunds universitet - Berggrundsgeologi, nr. 201

Geologiska institutionenCentrum fr GeoBiosfrsvetenskap

Lunds universitet2006

En provenansstudie avKgerdformationen i NV Skne -tungmineral och petrografi

En provenansstudie av Kgerds- formationen i NV Skne tungmineral och petrografi

Examensarbete Karin Rasmussen

Geologiska Institutionen Lunds universitet

2006

Innehll

1 Inledning............................................................................................................................................................. 5

2 Sknes triassiska geologi ................................................................................................................................... 5

3 Tidigare Underskningar6

4 Metodik............................................................................................................................................................... 8

5 Resultat............................................................................................................................................................. 10

5.1 Petrografi och mineralogi ............................................................................................................................ 11

5.2 Tungmineral ................................................................................................................................................ 12

6 Diskussion......................................................................................................................................................... 14

7 Sammanfattning ............................................................................................................................................... 15

8 Tack .................................................................................................................................................................. 15

9 Referenser ........................................................................................................................................................ 16

Omslagsbild: Granat i SEM-mikroskop

En provenansstudie av Kgerdsformationen i NV Skne -

Tungmineral och petrografi

Karin Rasmussen

Rasmussen, K., 2006. En provenansstudie av Kgerdsformationen i NV Skne. Examensarbete i geologi vid Geo-logiska institutionen, Berggrundsgeologiska avdelningen, Lunds Universitet. Nr. 201 sid. 18. 20 pong.

Nyckelord: Keuper, Kgerdsformationen, arkos, tungmineral, granat.

Karin Rasmussen, Geologiska institutionen, Centrum fr GeoBiosfrsvetenskap, Lunds Universitet, Slvegatan 12, 22362 Lund, Sverige. E-post: [email protected]

Svensk sammanfattning Keupersedimenten i NV Skne utgrs huvudsakligen av rda, grna och gr arkosiska sandstenar tillhrande Kgerdsformationen. Sedimenten avsattes i en kontinental arid milj med episodisk neder-brd som resulterade i flodbildning och drmed transport nedfr ett dtida hjdomrde. I denna studie beskrivs se-dimentens petrografi och provenans utifrn en underskning av en borrkrna frn Klappe-1, belget 4,2 km ONO Viken. Sedimenten r starkt oxiderade och materialet r mycket dligt sorterat. Kvarts, fltspat och urbergsfragment utgr stommen i materialet, som fr vissa niver har en pfallande hg karbonathalt i form av kalknoduler och ce-ment. Sedimenten innehller en stor mngd granat med sm frndringar i Mn och Fe innehll i sekvensen. Mineral och bergartsfragment tyder p att kllomrdet var ett gnejskomplex med inslag av kambrosiluriska sediment. Tung-mineralanalysen talar fr ett metamorft urberg med hg granathalt.

A provenance study of the Kgerd Formation in NV Scania-

Heavy mineral and petrography

Karin Rasmussen

Rasmussen, K., 2006. A provenance study of the Kgerd Formatin in NV Scania. Examensarbete i geologi vid Lunds Universitet. Nr. 201, 18 pp. 20 credits.

Keywords: Keuper, Kgerd Formation, arkoses, heavy mineral, garnet.

Karin Rasmussen, department of geology, GeoBiosphere Science centre, Lund University, Slvegatan 12, SE-22362 Lund, Sweden. E-mail: [email protected]

Abstract: The Keuper sediments in NV Scania constitute red, green and grey arkoses of the Kgerd Formation. The sediments were deposited in a continental, arid environment with episodic precipitation, with flooding and downhill transport as a result. This study describes the petrography and provenance from the investigation of the drill core Klappe-1, situated 4,2 km ENE Viken. The sediments are strongly oxidized due to climate influence and poorly sorted. The sediment are dominated by quartz, feldspar and rock fragments, with a high amount of calcrete. The heavy mineral concentrates are dominated by garnet, which show small changes in Mn and Fe content in the sequence. The mineral content and the rock fragments suggest that the denudation area was a gneiss bed rock com-plex and older sediments, and the heavy mineral analyses indicate a metamorphic source rock.

5

1. Inledning Under trias utgjorde Skne en randzon till den

danska sedimentationsbassngen, vars subsidens till-sammans med den polska bassngen orsakade tension i jordskorpan och blockfrkastningar. Sedimenten prg-las av ett torrt klimat samt av periodisk tektonisk akti-vitet srskilt under den sentriassiska delen, Keuper.

Mlsttningen med denna studie r att belysa depo-sitionsmnstret i NV Skne under Keuper, den tredje kronostratigrafiska enheten i trias, utifrn en petrogra-fisk underskning samt en studie av tungmineral. Framfr allt har granaters kemiska sammansttning frn olika stratigrafiska niver analyserats fr att stu-dera frndringar i provenans.

Det underskta materialet kommer frn borrhlet Klappe -1, belget 4,2 km ONO Viken (Fig.1) Ut-gngshypotesen har varit att Kullaberg och/eller S-dersen utgjort kllomrden, varifrn vittrat urbergs- och tidigpaleozoiskt material transporterats ut i den Danska snkan. Lagerfljden i den underskta borrkr-nan bestr huvudsakligen av arkosisk sandsten med konglomerat och mellanlagrande leriga horisonter. Den r av vertriassisk lder, det vill sga Keuper, och ingr i den sknska Kgerdsformationen.

2. Sknes triassiska geologi

Sknes topografi r kontrollerad av en komplex

blocktektonik. Sedimentra bergarter frn ldre paleo-zoikum, mesozoikum och ldre tertir finns bevarade framfrallt i snkor mellan horstar.

Bde tektoniska hndelser och klimatvariationer har lmnat spr i sedimenten. Under hundratals miljo-ner r har Skne varit en grnszon mellan den Fenno-skandiska urbergssklden och ett snkningsomrde i sydvst den s kallade Danska snkan (Fig 2). Omr-

det benmns den Fennoskandiska grnszonen (Fennoscandian Border Zone, FBZ, Michelsen 1997) och en av dess delar, Sorgenfrei-Tornquistzonen, STZ, har varit srskilt aktiv och betydelsefull fr den geolo-giska utvecklingen nda sedan senpaleozoisk tid. FBZ etablerades under sen karbon tidig perm som en rift-zon (EUGENO-S 1988; Michelsen & Nielsen 1993) under uppbrytningen av superkontinenten Pangea. Under mesozoikum delades FBZ upp i tv zoner: Sor-genfrei-Tornquistzonen och Skagerrak Kattegat Plattformen (SKP). I den frra fortsatte den tektoniska aktiviteten under tidig - mellersta trias. I Kattegattde-len av detta plattformsomrde medfrde den syntekto-niska erosionen och depositionen av konglomerat och sandstenar inom nedsnkta omrden en peneplanut-veckling fre den triassiska avsttningen (Michelsen & Nielsen 1993). Detta verenstmmer ocks vl med de slutsatser Troedsson (1942) drog angende peneplani-sering av NV Skne fre trias. Mer centralt i den Danska snkan var subsidensen stor (post-rift subsi-dens), men avtog mot slutet av trias.

Den kraftiga tektoniska aktiviteten under permo-karbonsk tid, resulterade i upphjning av urbergsblock och snedstllning av tidig-paleozoiska lager (Erlstrm & Sivhed 2001). Det var d som de NV-SO orientera-de lineamenten grundlades vilka definierar den s.k. Sorgenfrei-Tornquistzonen. Sedimentr berggrund frn denna tid saknas helt. Omlagrade fossil i jurassis-ka sediment indikerar dock att permokarbonska sedi-ment mycket vl kan ha funnits i Skne men eroderats bort totalt under mesozoisk tid (Guy-Ohlson et al 1987, Norling 1990).

Skne var under trias belget vid stra kanten av en stor, huvudsakligen kontinental sedimentationsbassng

Fig. 1 Karta ver Skne med huvudlitologier och lokaler nmnda i texten

Fig.2 Tektoniska strukturer i Skne. RFH: Ringk-ping-fyn High, SP: Skurup Plattformen, HG: Hllvi-ken Graben, SKP: Skagerrak-Kattegatt Plattformen, K-R-A-F: Kullen-Ringsjn-Andrarum frkastningen. FS = Fennoskandiska sklden. G1 = Gassum 1, M1 = Mors-1.

M1

G1

6

(Larsen & Friis 1974; Norling & Bergstrm 1987). En lngsam insjunkning av bassngens vstra del ledde till stora avsttningar av triassiska sediment, som mest omkring 5000 meter i mktighet centralt i den Danska bassngen (Norling & Wikman 1990). Fr Sknes del finns dessa under- och mellantriassiska sediment en-dast i det sydvstra hrnet.

Under sen trias (rt) frskts sedimentationens tyngdpunkt mot norr. Stora delar av Nordtyskland och Danmark blev ter land, och i Skne bildades tjocka kontinentala avlagringar, vilka i slutskedet av trias (Rt) avsattes i trskmilj (Sivhed & Wikman 1986). Keupersedimenten, i Skne benmnda Kgerdsfor-mationen, bestr till vervgande del av fltspatrika (arkosiska) sandstenar, konglomerat samt rda, gr-na och violetta leror (Norling & Wikman 1990), som i NV Skne med varierande mktigheter vilar p ett mosaikartat underlag av prekambriska och paleozoiska bergarter (jfr Blau 1959, Fig. 1). Lerorna r till stor del av montmorillonittyp (Norin 1949, Norling et al. 1993, Wikman et al. 1993).

Ovanpliggande rtiska sediment utgrs av leror, sandstenar och kol vilka avsatts i strandnra laguner och deltaomrden (Norling & Bergstrm 1987). Denna depositionstyp med inslag av marina transgressioner fortstter sedan in i juran, varfr de rtiska och tidigju-rassiska sedimenten frs till den s.k. Hgansformatio-nen (Bergstrm et al 1982).

I rt inleds ocks en ny tektonisk oro, den s kalla-de kimmerska fasen, som fortsatte genom hela juran in i ldsta krita. Under denna tektoniska fas uppdelades berggrunden i inbrdes frskjutna block lngs den tidigare bildade NV-SO tektoniska riktningen (Norling & Wikman 1990). Samtidigt sker en markant klimat-frndring frn arida frhllanden, som pgtt under strre delen av trias, till varmt humida under rtisk tid. De hgt liggande erosionsomrdena utjmnades med tiden.

Den stra grnsen fr triasavlagringarna samman-faller troligen med en dislokationszon, Kullen-Ringsjn-Andrarumszonen (Fig.2), som bildades un-der sen karbon-tidig perm (Blau 1973, Norling & Bergstrm 1987). Omrdet nordost om denna zon var upphjt och mycket sediment transporterades drifrn mot sydvst. Det kan dock inte uteslutas att triasavlag-ringarna tidigare haft en strre utbredning mot norr, men eroderats bort under eller efter de senkretaceiska inversionsrrelserna och den neogena, regionala uplif-ten (Boldreel & Japsen 1998). En indikation p detta r frekomst av kgerdssediment vilande p ett kao-liniserat urberg p Hallandssens sydsida (Erlstrm & Guy-Ohlson 1999). Mktigheten av kgerdslagren varierar kraftigt inom utbredningsomrdet. Strsta mktigheten, minst 272 m, har uppmtts i Klappe-1. Nrmast urbergshorstarna kan lagren bli 100-150 m mktiga. I ngra borrhl inom ngelholmssnkan sak-nas kgerdslager helt och rtiska avlagringar vilar direkt p urberget (Norling & Wikman 1990).

Sedimentberggrundens underlag i NV Skne r

dligt knd d mnga borrningar som gjorts inte ntt djupare n sedimentens mktighet. Djupast r Klappe-borrningen (Klappe -1) som med sina 517 meter aldrig ndde genom kgerdslagren (Troedsson 1942). De f observationer som gjorts, samt tolkningar av den flyg-magnetiska kartan, talar dock fr att den underliggan-de berggrunden r av samma karaktr som den kristal-lina ytberggrund som idag finns exponerad p Kulla-berg och Sdersen. I vriga delar av Skne ptrffas rdfrgade sandstenar och leror av frmodad kgerd-slder p varierande djup i de borrhl som borrats SV om Romelesfrkastningen (Norling & Bergstrm 1987; K. Larsson pers. komm. 2006). I Hllviken Gra-ben, vster om Svedalafrkastningen (HG, Fig 2), un-derlagras de av ldre triasbildningar frn Bunter och Muschelkalk medan de p Skurup Plattformen (SP, Fig. 2) vilar som ett tunnt tcke ver snkor och fr-kastningar i den kristallina berggrunden (Gravesen 2004, Fig. 2C).

3. Tidigare underskningar

Frsta gngen kgerdsbildningarna omtalades var

av Angelin (1859). Angelin var klar ver att hans "kgerdsbildning" tillhrde Keuper, trots att Hisinger (1828) tidigare frt den underliggande vedssandste-nen till Keuper. Namnet Keuper hade dremellan varit flitigt anvnt fr s vitt skilda bildningar som veds-, Kgerds-, Hrs-, och Bornholmssandsten. Tvistan-det pgick fram till 1874 d Lundgren genom fossil-fynd definitivt kunde faststlla vedssandstenens siluriska lder (Lundgren 1874). Det litostratigrafiskt mer korrekta namnet Kgerdsformationen anvndes frsta gngen av Ramsey (1931). Kgerdsbildningar-na har blivit ytterligare knda genom underskningar av Vallin (1880), Nathorst (1876, 1885), Hadding (1929), Troedsson (1934, 1938, 1942, 1951), Blau (1954,1959) och Mohrn (1962). Av dessa arbeten ger Troedsson (1942) den hittills fylligaste redogrelsen fr kgerdslagrens utbredning och karaktr. Troeds-son ansg lnge att lagren var av permisk lder och det r frst med en studie av Tralau (1968) som ldern kunde faststllas till just Keuper genom fynd av sporo-morfer. Idag indelas Kgerdsformationen i tv under-enheter, members, Kgerdssandstenen och den ovanliggande Kgerdsleran. Formationen frs krono-stratigrafiskt till Norian-etagen (Norling et al 1993).

Hadding (1929) och Troedsson (1942) utgick frn att Kullen och Sdersen var hjdomrden redan under Keuper. Dessa hjdomrden har drfr ansetts vara kllomrden fr det vittringsmaterial som bildat Kge-rdsformationen. Senare underskningar av Sknes komplexa tektoniska historia har visat att det ocks fanns ett hjdomrde nordost om den s.k. Kullen-Ringsjn-Andrarumszonen (Blau 1973). Detta omr-de har diskuterats som en alternativ klla till sedimen-ten. Kster (1956) visade med sin underskning av borrkrnan frn Klappe -1 att fluviatilt och korttrans-porterat material avsatts p ett varierande underlag av

7

urberg och kambrosilurberggrund. Dessa avlagringar uppvisar en tydlig cyklicitet i avsttningen med minst 94 cykler omfattande grovklastiska och leriga lager. Karaktristiskt fr denna lageruppbyggnad r en skarp litologisk frndring vid basen av varje cykel som vanligen brjar vid en erosionsyta. Frsta skiktet ovan denna yta utgrs av konglomerat med klaster av skif-tande karaktr och mycket grov till grov, arkosisk sandsten. Bollmaterialet i konglomeraten verensstm-mer petrografiskt med de urberg- och kambrosilur-bergarter, som finns i nromrdet. Drefter fljer gr till rda, grova, medelkorniga, fina och mycket finkor-niga sandstensskikt. Detta frklaras av klimatologiska betingelser med hftig episodisk nederbrd som trans-porterat material mot sydvst frn ett frkastningsbe-tingat hjdomrde och resulterade i flodbildning i ett varmt och kontinentalt kenlandskap (Hadding 1929, Sivhed & Wikman 1986). Nrmast frkastningsbran-terna har det mer grovkorniga materialet avsatts som en serie sammanhngande alluvialkoner (Troedsson 1942). Tolkningen av dessa lager som avsatta i en allu-vialmilj har ocks sttts av Allen (1965). Bevis fr det arida klimatet finns i de starkt oxiderade sedimen-ten. Dessa r kraftigt rdfrgade av hematitutfllning-ar. Det arida klimatet under och efter avsttningen visar sig ven i de pfallande hga karbonathalter som vanligtvis karaktriserar kgerdslagren, bl.a. i form av calcretes och kalkigt bindemedel i konglomerat och sandstenar (Arndorff 1993,1994; Sivhed & Wikman 1986). Nathorst (1885) omnmner t.ex. kalkhalter upp till 45 % i Kgerdstrakten. ven intorkade playasjar med tunna saltavlagringar torde ha funnits att dma av det salina formationsvatten som ptrffas lokalt, bl.a. i Helsingborgtrakten (Troedsson 1942, Sivhed & Wik-man 1986).

De lokaler som underskts SV om Sdersen, Bl-teberga och Ottarp (fig. 1), av Hadding (1929) och Rosenberg (1983), uppvisar ocks variationer i avstt-ningen. Variation i strmkapacitet och ndrade strm-fldesfror har orsakat laterala variationer i sedimen-ten. Depositionen har varit subakvatisk i spridda bas-snger med grunt vatten (Hadding 1929). Dessa loka-ler r belgna ca 15 km frn Sdersen. Hr bestr kgerdssedimenten av osorterade sandstenar med inslag av bergartsfragment. Kornformen r angulr till subangulr och kornstorleken i snitt 0.5-1 mm. Det tyder p kort transport av materialet, som med strsta sannolikhet kommer frn en dtida Sders (Rosenberg 1983). Sedimenten har ven mycket hg grad av hematitutfllning.

Kgerdsformationens relation till vrig trias i den centrala delen av Danska Snkan r inte helt sker-stlld. Den vergr lateralt in i den finkorniga, anhyd-ritiska Oddesund Formationen, som r karaktristisk fr snkans centrala delar (Bertelsen 1980). Bertelsen frde Kgerdsformationen som en vre del av Ska-gerrakformationen (Northern Marginal Facies Provin-ce). Sedimenten som underskts frn de borrhl som r nrmast belgna den Fennoskandiska grnszonen,

Hans-1 och Terne -1 (Fig.2), r mycket rda i nedre delen och vergr i grtt uppt i sekvensen. Materialet bestr av ler- och siltsten med inslag av sandlinser samt evaporiter. Sandstenen r troligen karbonatce-menterad ( Michelsen & Nielsen 1991). Kornstorleken inom ler- och siltfraktionen visar att avstndet frn kllomrdet r strre n fr kgerdssedimenten. Eva-poriterna indikerar att vattennivn i lokala bassnger sjnk s indunstning kunde ske, vid minst tv tillfllen (Michelsen & Nielsen 1991). Detta har ven observe-rats i underskningar av borrhlet Hllviken-2 (Arndorff 1994). P Bornholm anses Risebaek Mem-ber vara likldrig med kgerdslagren, srskilt dess yngsta del, Kgerdsleran. Risebaekslagren tolkas som floodplain leror avsatta distalt lngs en rad alluvial-koner, fan fringes (Gravesen et al 1982). ldersms-sigt har de frts till sen Ladinian Carnian.

De senaste underskningarna av kgerdssedimen-ten har behandlats i samband med kartbladsarbeten, bland andra Norling & Wikman (1990), Sivhed & Wikman (1986), Wikman et al (1993) och Erlstrm & Sivhed (2001).

Det finns endast f studier om tungmineral frn den sknska sedimentberggrunden. Brotzen (1950, Fig 9) redovisade i sin beskrivning av borrhlet Hllviken -2 vid Falsterbokanalen (Fig.1) ett antal tungmineralana-lyser frn triasavlagringarna. I de delar som frdes till vre Keuper, 1496-1655 m, pvisades frmst granater, zirkoner och diopsid med klar dominans av det frsta mineralet. Speciellt fr detta borrhl r den hga hal-ten av diopsid. Apatithalten vxlar starkt medan rutil och anatas upptrder sporadiskt. Vad gller bergarts-fragmenten i konglomeraten s frekommer endast enstaka gnejsbitar. Sammanfattningsvis menar Brotzen (1950) att Hllvikenomrdet befunnit sig mer distalt i frhllande till ett nordligt kllomrde fr sedimenten i jmfrelse med NV Skne.

Hjelmqvist (1959) beskrev tungmineral frn en kaolinfrekomst p Ivn, och Erlstrm & Gabrielson (1992, Fig 14) har omnmnt tungmineralanrikningar i kretaceiska avlagringar frn Ignaberga. Den mest nr-liggande studien av tungmineral som provenansindika-tor har utfrts av Larsen (1966), som behandlade rtis-ka underkretaceiska sediment frn den Danska sn-kan och drmed ven i viss mn berrde ev. provenans fr de studerade avlagringarna i Skne samt meddelan-de ett analysresultat frn en arkosisk sandsten vid Ot-tarp (Fig.1). I ett senare arbete (Larsen & Friis 1974) behandlades frutom Ottarpslokalen ven tungmine-ralsammansttningen i sandstenar vid Skromberga och Hllviken -2. Mortons (1985) bearbetning av granater i jurassiska sediment frn Nordsjomrdet har varit av visst intresse fr denna studie.

Tidigare tungmineralstudier har visat att diversiten minskar med kat djup men det sker ingen minskning med kat avstnd frn kllan. Dessutom innehller kalcitcementerad sandsten mer diversa tungmineral n ls sand (Morton & Hallsworth 1999). En annan viktig iakttagelse r att apatit saknas i jurassiska sediment

8

avsatta i fluviatila och deltaiska miljer, men r myck-et vanligt frekommande i marina sediment (Morton & Hallsworth 1999).

Sder om Ringkping-Fyn Hjden (RFH), (Fig. 2), utgr granater ver 50 % av de icke opaka tungminera-len och omrdet har betecknats som en Granat pro-vins av Larsen & Friis (1974) eller Granatbltet (Bertelsen 1980). Granaterna i sedi-menten i den Danska Snkan bestr av stora idiomorfa korn som inte visar ngra tecken p vittringsskador. Det tyder p att dessa aldrig varit utsatta fr omarbet-ning och drfr troligen inte stammar frn gamla sedi-ment utan kommer frn den kristallina berggrunden tillhrande RFH eller Fennoskandiska urberggsklden. Det senare omrdet r det mest sannolika eftersom borrhl som penetrerar urberget p RFH visar att detta endast innehller mindre mngder av granat (Larsen & Friis 1974). Vidare, under strre delen av trias var RFH inte att betrakta som ett hjdomrde utan anses ha varit tckt av ett tunt lager sediment (Michelsen & Bertelsen 1978). Studier frn de borrningar som gjorts i den NV delen av den Danska snkan, borrhlen Mors-1 och Gassum-1 (fig. 2) visar att materialet fr svl Keupersedimenten som den underliggande Bun-tersandstenen distribuerats frn norr. Tungmineralfr-delningen i Gassum-1 borrningen r nstan identisk med de nyss nmnda och det visar att ursprungsomr-det fr granatprovinsen hade stor utbredning. Morton (1986) har diskuterat Oslofltet som mjlig klla fr dessa sediment. Det allmnna distributionsmnstret r sledes att materialet har spridits ut i Danska snkan frn hjdomrden i norr och nordst, det vill sga Os-lofltet och ett dtida sknskt hjdomrde.

Tungmineralanalyser frn den tyska bassngen visar att dessa inte verensstmmer med fyndigheter sderifrn utan troligen kommer dessa frn Ringk-bing-Fyn-Hjden och Fennoskandia (Larsen & Friis 1974). Det har inte sttt att finna ngra tidigare granat-analyser fr provenansstudier frn Skne, men vid PT-studier frn den sdra delen av sydvstsvenska granu-litregionen har man funnit att granaternas sammanstt-ning ligger i omrdet fr almandin (Wang & Lindh 1996, Johansson et al 1991, Johansson & Kullerud 1993, Sderlund et al 2004). Hr kan ven kort nm-nas en zirkonstudie utfrd p triassiska sediment frn Centraleuropa och tyska bassngen (Kppen & Carter 2000) som tydligt indikerar att dessa sediment stam-mar frn ett, med tanke p utbredningen, mktigt hjd-omrde i Fennoskandia och sdra Norge.

4. Metodik

Ur borrkrnan Klappe-1 togs inledningsvis 10 st.

prov ca 10 cm vid varje 25:e meter, med brjan vid 511 meter. Dessutom togs ytterligare 8 prover p olika niver i den vre delen. Tyvrr har ldorna med borrkrnan vid flera tillfllen flyttats, varfr viss

frskjutning av materialet kan ha skett i ldorna. Djup-niverna kan drfr variera upp till 15 cm. Provbi-tarna okulrbesiktades, prov 1-10 fotograferades (Appendix 1)

Bitar frn prov 1-10, ca 2 cm stora, lmnades fr tillverkning av tunnslip (Fig 3). Tunnslipen granskades vad gller mineralinnehll, omvandling, kornstorlek, rundningsgrad, och cementering. Den procentuella minera lsammanst tn ingen erhl ls genom point-counting av 300 punkter per slip. D materialet r dligt konsoliderat r tunnslipen av varie-rande kvalitet. Slunda saknas slip frn niv 434 m helt. Slipen redovisas i Fig. 3 samt tabell 1. Resterande material maldes fr separation av tungmineral. Separa-tionen utfrdes med vattenskakmetoden. Det malda materialet blandas med vatten och hlls sakta ut ver ett svagt lutande skakbord. Detta skljs under tiden med vatten. Det ltta materialet fljer med sklj-vattnet medan den tunga fraktionen stannar kvar och kan samlas upp. Metoden fungerar utmrkt eftersom alla tungmineral har en densitet ver 2.85g/cm3, och man undgr hanteringen med tunga vtskor. Tung-mineralen undersktes drefter och identifierades i mikroskop. En uppskattning av tungmineralinnehllet baserades p underskning av 1000 korn per prov (Tabell 1).

Fr tungmineralen har tyngdpunkten lagts p granat. Detta mineral r speciellt anvndbart fr prov-studier eftersom granat r en fast lsning med den empiriska formeln X3Y2Si3O12 dr X och Y str fr tta resp. sex coordinerade kationplatser, dr svl 2-vrda som 3-vrda joner kan substituera varandra dvs, Ca2+, Fe2+, Mg2+, och Mn i X-position och Al3+ och Fe3+ i Y-positionen. Studier av granat har visat sig ha stor potential vad gller underskningar av palaege-ografi och provenans. Granatens sammansttning r framfrallt beroende av bergartens kemiska samman-sttning i vilken granaten tillvxte, men ven tryck och temperatur har en viss inverkan. De r mycket stabila vad gller vittring och transport. Granater r ocks relativt stabila under djup subsidens, ven om de kan pverkas kemiskt genom dissolution i surt grundvat-ten. Om mindre stabila mineral ptrffas i ett sedi-ment, till exempel apatit (Morton 1986; Preston et al. 1998), s kan man utg frn att granaterna r helt op-verkade av vittring och transport. Almandin-rika gra-nater frekommer i flera olika litologier och i bergar-ter som metamorfoserats under olika P-T frhllande varfr just Fe-rika granater r mindre lmpliga i prove-nans- studier. Andra tungmineral som kan vara an-vndbara fr provenansstudier, och som identifierats i denna studie, r apatit som finns i alla bergarter, ven i t.ex. vulkaniska askor (Bachelor & Jeppsson, 1999). Monazit och rutil som finns sporadiskt som mycket sm kristaller i graniter, gnejser och pegmatit. Date-ring av zirkoner i olika typer av sedimentra bergarter r ocks en vanlig teknik fr provenasstudier.

9

Fig. 3

Fotograferade tunnslip i planpolariserat ljus. Niv i meter.

A: 511,77 E: 387,57 I: 286,65

B: 484,60 F: 363,20

C: 459,77 G: 338,37

D: 412,36 H: 312,85

10 Fig. 4. Granater analyserades i SEM. De gr r granater, de ljusa r opaka mineral

Fig. 5 Zoneringsanalys av en granat: Lila=Fe, Bl=Ca, Grn=Mg (Ljusbl=Si, Rosa=Br, Ljusgrn=O, Gul=Be)

Tabell 1. Mineralinnehll i procent genom pointcounting., samt tungmineralberkning i procent av 1000 korn, X=

11

Fig. 7 Kalcitkristall fyller porutrymmet XPL 20X

och frekommer bde som strre korn och cement (fig 7). P flera niver upptrder dessa kalcitkorn i cm-stora stycken. P de hgre niverna finns ven en del kloritutfllningar. Sandstenen innehller en hel del bergartsfragment. Dessa utgrs av gnejs och kvartsit (fig 8), ngra upp till 40 mm stora. Sandstenen r i allmnhet dligt konsoliderad. Det finns hrdare parti-er med mer cement men vergngen mellan dessa sker utan avbrott, och inga distinkta grnser har observe-rats. Cementet r till stor del karbonatrikt. Materialet r, srskilt p de lgre niverna, starkt jrnoxiderade. Mineralkornen r vanligen angulra till subangulra. Kornstorleken varierar frn lerfraktion till grov sand men r i snitt mellan 0.5 och 1 mm.

Lerhalten kar uppt i formationen och enligt Siv-hed & Wikman (1986) och Wikman et al (1993) be-str den frmst av smektit (montmorillonit). P ngon niv, har en del plastiska lerinneslutningar observerats som tyder p ev. frekomst av bentonit, som r en vitt-ringsprodukt frn vulkanaska. Inga bentonitniver r hittills knda frn kgerdslagren, men mjligen kan det hr vara frga om omlagrade ordoviciska eller siluriska bentoniter. Intressant i detta sammanhang r den uppgift som Ziegler (1990, p. 83; Pl 22) frmed-lar, gllande tecken p vulkanisk aktivitet i form av medel- till sentriassiska pyroklastika som ptrffats i ngra borrhl frn Skagerrak Plattformen.

Sammanfattande beskrivning av underskta niver, frn botten -uppt (fig 3)

Niv 511,70-.77 m. (A) Mrkt rdbrun kraftigt osorterad sandsten. Korn-storlek varierar mellan 0,125och 1 mm. Kornen r frmst angulra, men subangulra korn frekommer. Materialet r starkt oxiderat. Mineralinnehllet r 46.4 % kvarts, 16.2 % fltspat och 15 % kalcit, vilket ger en karbonatrik sandsten. De opaka mineralen utgr 13.4 % och det r 2.7 % cement. Resterande 6.3 % r vad som kan fras till vrigt, i det hr fallet r hematitut-fllningen s stor att mineralen inte kunnat identifie-rats.

Niv 484.60-.67 m. (B) Ljusbrun sandsten som r dligt sorterad. Kornstor-lek omkring 0.5 - 1 mm. Kornen r subrounded till subangulra. Kompaktionen r strre n fr den lgre nivn 511,77 m. Mineralinnehllet r 48.6 % kvarts, 17.6 % fltspat och 11.8 % kalcit. Enstaka biotit utgr 1.2 % av materialet och 4.7 % r kalcitcement. De opaka mineralen uppgr till 15.6 % medan 0.5 % frs till vrigt. Niv 459.77-.90 m. (C)

Frgen r brun nertill och vergr uppt i ljusgr utan distinkt grns. Kornstorlek och rundningsgrad kar ngot uppt och ligger mellan 0.5 och 5 mm. Ce-mentering r svag. Mineralinnehllet r 56.5 % kvarts, 13.4 % fltspat och 19 % kalcit. Biotit utgr 2.6 %, de opaka mineralen 7.4 % och vrigt 1.1 %.

Niv 434.49-.56 m.

Krnan r brun till frgen och kornstorleken varie-rar kraftigt mellan 0.5 och 3 mm. Enstaka ljusa berg-artsfragment upp till 20 mm. I avsaknad av tunnslip fr denna niv har ingen pointcounting kunnat gras.

Fig. 6 Polykristallin kvarts samt ett kvartskorn p tillvxt. XPL 15X

Fig. 8 Bergartsfragment av kvartsit. XPL 15X

Klc

Qz

Qz

12

Niv 312.85-95 m. (H) Krnan r gr till frgen, med inslag av bruna om-

rden. Materialet r osorterat och kornstorleken varie-rar mellan 0.125 och 2 mm. Mineralkornen r angulra till subangulra, och en del r totalt omvandlade. Det r det enda provet som har lercement och det finns mycket grna inslag av kloritomvandling. 31.4 % r kvarts, 9.7 % fltspat och 2.1 % kalcit. Hela 43.4 % lercement och 8.5 % klorit. Endast 1.0 % r opaka mineral och vrigt utgr 3.5 %.

Niv 286.65-75 m. (I)

Sandstenen r ljus nstan vit till frgen. Kornstorle-ken kar uppt frn 0.5 mm nertill och omkring 1 mm i den vre delen. En del urbergsfragment kan urskiljas. Ovanligt lite cement, endast 1,5 %. I vrigt bestr pro-vet av 59.8 % kvarts, 23.3 % fltspat, 8 % kalcit och 1.9 % klorit. Inga opaka mineral har identifierats under rkningen. vrigt 5.5 %.

De vriga proven har endast okulrbesiktats och d

inga tunnslip gjorts finns ingen mineralfrdelning till-gnglig. Materialet vergr frn brunt och rtt till grnt och grtt uppt i sekvensen. Kornstorleken blir mindre och lerinslaget kar, dessutom minskar porosi-teten vilket gr dessa prover ngot hrdare. Det finns inslag av bergartsfragment, vissa stora, upp till 20 mm. Dessutom har enstaka kalknoduler noterats.

5.2 Tungmineral

Mngden separerat tungmaterial str inte i propor-tion till provmngden utan varierar. Fr niv 286,75 meter r mngden material frvnansvrt liten. Vad gller granat s kar mngden markant uppt i sekven-sen frn 511 till 312 meter (prov 1-9), fr att sedan nstan helt saknas vid nivn 286,75 meter (prov 10). SEM-analyser p granat har sammanstllts i triangeldi-agram innefattande pyrop (Mg), grossular (Ca) och almandin (Fe). Resultatet visar att sammansttningen ligger inom omrdet fr almandin, (fig.10A). Fr niv-erna mellan 511,77 312,95 m, r resultaten vl sam-lade i en grupp medan nivn 286,75 m uppvisar tv grupper. Sammansttning brjar frndras ngot vid 296 meter. Resultaten plottades ocks fr spessartin, grossular och almandin (Fig. 10B). ven hr framgr att sammansttningen frndras ngot vid 286,75 m. Manganhalten kar ngot med minskat djup. Granater-na uppvisar ingen zonering.

Zirkon utgr mellan 5 och 15 procent och r till-sammans med granat det mest frekommande icke-opaka tungmineralet (tabell 1). Zirkonerna upptrder i allt frn vl rundade till nstan perfekta kristaller, frn klara frglsa till svarta och mjlkiga. De senare kan eventuellt vara resultat av metamiktisering. Rutil har identifierats p alla niver. Dessa frekommer frmst i form av svarta metallblnkande kristaller och utgr omkring 1 % av materialet. Apatit r det tungmineral som har lgst bevaringspotential och endast en liten

Fig. 9 Granat i ljus oserterad sandsten frn niv F. Planpo-lariserat ljus. 15X

Niv 412,36-.45 m. (D) Brun osorterad sandsten med kraftigt skiftande

kornstorlek mellan 0 125 -2 mm. De strsta mineral-kornen bestr av kvarts och kalcit, som r angulra-subangulra. Det finns en hel del bergartsfragment av kvartsit. Kvarts utgr 42.9 %, fltspat 14.8 % och 12.1 % r kalcitkristaller. Kalcitcement 4.2 %. Hela 25.5 % utgrs av opaka mineral, vrigt 0.5 %.

Niv 387.57-65 m. (E)

Brun osorterad sandsten. Nedre delen bestr av mycket fint material av siltfraktion. Det sker en tydlig vergng till strre korn 0.25 -1 mm uppt i krnan. Kornen r subangulra. Kompaktion r mycket dlig, kornen ligger strdda i kalcitcementet. Anmrknings-vrt lite fltspat, endast 4 %. Kvarts 40 %, 5 % kalcit och 29 % kalcitcement. Klorit 4.3 %

Niv 363,20-27m, 15 cm. (F)

Ljusgr sandsten som r osorterad. Kornstorleken varierar mellan 0.25 och 2 mm. Materialet verkar mer urtvttat n tidigare niver. De strre kornen r angul-ra till formen medan de mindre r subangulra. Det frekommer en del urbergsfragment, varav ngot ser manglat ut. Materialet frefaller ha en mycket hg andel fltspat, men pointcounting ger 17.5 %. Kvarts uppgr till 59 %, i vrigt finns endast enstaka kalcitk-ristaller, 1 %, medan 1 % granat har identifierats (fig 9).

Niv 338,37-48m. (G)

Sandstenen r brun och starkt oxiderat. Materialet r kraftigt osorterat, kornstorlek frn 0.125 mm till 5 mm. Kornformen r starkt angulr. Det finns en del bergartsfragment varav ngot r 10-12 mm. I vrigt innehller provet anmrkningsvrt lite fltspat, endast 3.5 %. Kvarts utgr 52.5 % och kalcit 1.6 %. Kalcit-cement uppgr till 22.3 % och 1.4 % r klorit. Opaka mineral 12.3 % samt 6.5 % vrigt.

13

Fig

10.

Tria

ngel

diag

ram

fr g

rana

tana

lys.

A: D

ata

plot

tad

fr G

ross

ular

(Ca)

-Pyr

op (M

g) -A

lman

din

(Fe)

, G

rana

tern

a ha

r en

sam

man

sttn

ing

inom

om

rde

t fr

Alm

andi

n.

B

B

: Dat

a pl

otta

d f

r Gro

ssul

ar (C

a) -

Spes

sarti

n (M

n) -

Alm

andi

n (F

e).

A B

Fe

Fe

14

mngd ofrgade kristaller har observerats. De utgr mindre n 1 % av materialet p de arton provtagna niverna. Monazit frekommer mycket sparsamt p fem niver, mindre n 1 %. Dessa upptrder som klara grna euhedrala kristaller. Nr det gller den opaka delen av materialet s domineras den av ilmenit och utgr 40-50% av tungmineralen.

5. Diskussion

Det finns huvudsakligen tv faktorer som pverkar en granats sammansttning. Den frsta, och avgjort viktigaste, beror p den kemiska sammansttningen hos den moderbergart i vilken granaten tillvxte. Den andra faktorn utgrs av skillnader i metamorf grad. Figur 11 visar representativa granatsammansttningar under (fig. A) och ver (fig. B) 286 m i borrkrnan Klappe 1. Som jmfrelse illustreras typiska granat-

sammansttningar i olika litologier och regioner i fig C. Figur C visar tydligt att granater bildade i olika bergarter och omrden har relativt mttlig variation i Ca-Mg-Fe. Omrdet vriga SV Sverige omfattar granater i mafiska och felsiska amfibolit- och granulit-bergarter, samt charnockiter. Granater i mafiska litolo-gier r mer Mg-rika relativt granater i felsiska bergar-ter.

En frsta observation r att granaterna under 286 m i Klappe 1 ligger vl samlande och r identiska med sammansttningar typiska fr SV Sveriges berggrund. Dessa sammansttningar uppvisar en relativt liten vari-ation med en hgre almandin-komponent i felsiska moderbergarter (ex. sura gnejser) relativt mafiska am-fiboliter och granuliter (fig. 11C). Frn 286 m, dr-emot, sprider sammansttningarna till mer Fe-rika och Ca-fattigare granater. Ca-Fe-Mg sammansttningarna i granat upp till niv 286 m indikerar att sedimentens ursprung dominerades frn ett och samma kllomrde. De spridda sammansttningarna efter niv 286 meter

Mg

C

under 286 m

286 m

Ca

Mg Fe

Ca

Mg Fe

Ca

Mg Fe

[ Sydvst- Sverige Eftra, S Halland, amfibolit/mafisk granulit (n = 20) Sjnevad, S Halland, amfibolit/mafisk granulit (n = 9) vriga SV Sverige (n = 31) Tjrn, amfibolit + paragnejs (n = 34)

Bergslagen, skarn (n = 35)

Figur 11. A och B visar representativa granatsam-mansttningar i Klappe 1 under respektive vid 286 m. C visar granatsammansttningar fr olika litolo-gier och regioner. Data frn Mannerstrand et al. (2003), Johansson et al. (1991), Wang et al. (1996). M och F betecknar generalla sammansttnigar fr mafiska respektive felsiska granater i SV Sverige.

A

C

B

M F

15

indikerar ett mer komplext ursprung fr granaterna. Det finns olika faktorer som kan frklara de di-

stinkta skillnaderna i granatsammansttning (fig. 10). Eftersom vergngen vid 286 m r abrupt r det rim-ligt att anta att granaterna ver denna niv hrstammar frn mer n en moderbergart, och sannolikt ocks frn olika regioner. Om vergngen var kontinuerlig, t.ex. om granaterna successivt blev Ca-rikare uppt i strati-grafin skulle detta kunna indikera att det sedimentra materialet kom frn ett och samma kllomrde som genom erosion blottar successivt djupare och mer hgtrycks-metamorfa bergarter. Kullenhorsten domi-neras av litologier (felsiska gnejser och amfiboliter) som hr antas vl motsvara sammansttningar fr vriga SV Sverige (fig. 11C). Under frutsttning att detta antagandet r korrekt r det rimligt att grana-ter ver 286 m hrstammar frn, inte bara olika litolo-gier, utan ocks olika omrden.

Magmatiska granater i felsiska bergarter r normalt relativt rika p Mn. Den kande Mn-halten i granater-na uppt i sekvensen (fig. 10b) skulle kunna tolkas som ett kat inslag av magmatiska granater. Enligt Miyashiro (1953) minskar manganhalten med kad metamorf grad. Den kande manganhalten uppt i sekvensen (fig 10b) kan inte frklaras med sedimenta-tion av material frn bergarter med successivt lgre metamorf grad eftersom erosion av ett hjdomrde med metamorf berggrund successivt kommer blotta bergarter med kande metamorf grad.

Den petrografiska analysen av sedimenten frn borrkrnan Klappe-1 stmmer verens med resultat frn tidigare studier av kgerdssedimenten t.ex. Had-ding (1929), Troedsson (1942), Kster (1942), Rosen-berg (1993). Sedimentationen gde rum i en arid och kontinental milj med en episodisk nederbrd, som orsakade flodbildning och drmed transport nerfr dtida hjdomrden. Fr detta talar den varierande petrografin av kraftigt oxiderad och osorterad sand-sten, med blandade inslag av konglomerat och lera. Sorteringsgraden tillsammans med mineralkornens storlek och angulra form visar tydliga tecken p kort transport vilket gr Kullen-horsten till ett sannolikt kllomrde. Studier av lokalerna Blteberga och Ottarp har tidigare klargjort att vittringsmaterialet kommer frn en dtida Sders. Om man gr en jm-frelse av resultaten fr Klappe-1, det vill sga om man ser till sedimentens sammansttning, sorterings-grad och kornstorlek s vore Kullen-horsten ett mjligt denudationsomrde eftersom det ligger inom ett jm-frbart avstnd frn Klappe 1. Ngra petrografiska skillnader i sedimenten fr niv 286 meter jmfrt med andra niver har inte kunnat observeras. Det finns inga indikationer varken i borrprotokollet eller vid studie av tunnslip. Den enda iakttagelse som kunnat gras r att mngden tungmineral ver huvud taget var mycket liten fr denna niv.

Om man ser till flera tidigare studier s antas ett mycket vidstrckt hjdomrde funnits p sdra delarna av den Fennoskandiska urbergssklden, dvs. strax norr om Skne och in ver Osloomrdet. Detta hjdomrde

har generat mngder av material sderut till den Dans-ka snkan och tyska bassngen, ner i Centraleuropa. Srskilt i brjan av Trias ndde sedimenten lngt s-derut, vilket man kan se i t ex granatbltet sder om Ringkbing-Fyn-Hjden. Efterhand som detta denuda-tionsomrde blev lgre, ndde sedimenten en allt kor-tare strcka. Granatbltet flyttade norrut vilket man kan se i sedimenten frn Hllviken -2, Skromberga, Ottarp och Klappe-1. ven den tidigare nmnda zir-konstudien ger indikationer om detta.

Fr att lnka tungmineralen med en specifik ur-berggrund behvs ytterligare studier av frmst den granatfrande berggrunden vid Kullen, Sdersen samt andra nrliggande urbergsomrden. Detta skulle ytterligare strka vidare rekonstruktioner av vittrings- och erosionsfrhllanden inom kllomrdet fr sedi-menten, samt ge ytterligare ledtrdar till frstelsen av depositionsmnstren under sen Keuper i Skne.

6. Sammanfattning

Denna studie visar att granater r ett utmrkt verk-tyg fr provenansunderskning men att vidare studier av granaters kemiska sammansttning i olika bergarter i fennoskandia behvs.

Upp till niv 286 m uppvisar granaterna liten varia-tion i Ca-Mg-Fe, och deras sammansttning indikerar ett lokalt urpsrung, sannolikt Kullenhorsten. Vid niv 286 meter ses en distinkt frndring mot mer spridda sammansttningar. Detta tolkar jag indikera ett mer komplext ursprung som involverar mer n ett kllom-rden.

Den petrografiska analysen visar ocks att Klappe-1 sedimenten, i enlighet med granatsammansttning under niv 286 m, har sitt ursprung frn ett hjdomr-de vid Kullaberg .

7. Tack Frst vill jag uttrycka min tacksamhet till Kent

Larsson och Ulf Sderlund utan vilkas hjlp detta ald-rig varit mjligt. Kent fr intressanta diskussioner om sediment, hjlp med litteratur och textformuleringar och fr glad uppmuntran i motgng, Ulf fr att jag fick hjlp med den mineralogiska problematiken, identifie-ring av kluriga mineral, mnga manuskriptlsningar, positiva kommentarer och mycket stor hjlp med min diskussion. Jag vill ocks tacka Leif Johansson fr lsning av manuskript. Ett stort tack vill jag ocks ge Anders Lindh, dels fr att han visade mig hur SEM-utrustningen fungerar dels fr stort tlamod med mig under utbildningen. Alla andra som bidragit under mina studier tackas ocks. Jag vill ven passa p att tacka mina studentkollegor fr mnga glada skratt och goda samarbeten genom studietiden, srskilt vill jag nmna min goda vn Eva Nilsson. Till sist vill jag tacka Carsten Rasmussen och Ann-Sofie Aronsson fr deras engagemang, uppmuntran och tlamod.

16

8. Referenser Allen, J.R.L. 1965: Fining-upwards cycles in allu-

vial successions. Geological Journal 4(2), 222-246. Angelin, N.P. 1859: Geologisk fversigts-karta

fver Skne med tfljande text. Lund 1877. (Kartan tryckt 1859, texten om kgerdsbildningarna 1862).

Arndorff, L. 1993: Calcretes from the Hllviken II

drill-core, Skne, southern Sweden. Lund Publications in Geology 109, 3.

Arndorff, L. 1994: Upper Triassic (Carnian?) calc-

retes from the Hllviken II deep borehole, Skne, southern Sweden. Lund Publications in Geology 116, 1-10.

Batchelor, R.A., Jeppsson, L. 1999. Wenlock meta-

bentonites from Gotland, Sweden: Geochemistry and potential as chemostratigraphic markers. Geological magazine 136(6). 661-669.

Bergstrm, J., Holland, B., Larsson, K., Norling, E.

& Sivhed, U. 1982: Guide to excursions in Scania. Sveriges Geologiska Underskning, Serie Ca 54, 1-95.

Bertelsen, F. 1980: Lithostratigraphy and deposi-

tional history of the Danish Triassic. Danmarks Geolo-giske Undersgelse . Series B, No. 4, 1-59.

Bhowmik, S. & Spiering, B. 2004. Constraining

the prograde and retrograde P-T paths of granulites using decomposition of initially zoned garnets: an ex-ample from the central Indian Tectonic Zone. Contri-butions to Mineralogy and Petrology; 147(5): 581-603

Boldreel, L.O. & Japsen, P. (eds) 1998: Neogene

Uplift and Tectonics around the North Atlantic, Int. Workshop. Geological Survey of Denmark and Green-land, Copenhagen, 1-121.

Brotzen, F. 1950: De geologiska resultaten frn

borrningarna vid Hllviken; del II, Undre kritan och trias. Sveriges Geologiska Underskning, Serie C 505, 1-48.

Blau, E. 1954: Rote Tone im Rht-Lias Schonens.

Geologiska Freningens i Stockholm Frhandlingar 76(2), 215-233.

Blau, E. 1959: Der Sdwest- und Sdostrand des

Baltischen Schildes (Schonen und Ostbaltikum). Geo-logiska Freningens i Stockholm Frhandlingar 81(2), 167-230.

Blau, E. 1973: Die kimmerischen Bewegungen

im tektonischen Bilde Schonens. Geologiska Fre-ningens i Stockholm Frhandlingar 95(2), 165-180.

Erlstrm, M. & Gabrielson, J. 1992: Petrology,

fossil composition and depositional history of the Ig-naberga Limestone, Kristianstad Basin, Scania. Sveri-ges Geologiska Underskning, Serie Ca 80, 1-30.

Erlstrm, M. & Guy-Ohlson, D. 1999: An Upper

Triassic, Norian Rhaetian, outlier in Skne, southern Sweden. Bulletin of the Geological Society of Den-mark 45, 89-97.

Erlstrm, M. & Sivhed, U. 2001: Intra-cratonic

dextral transtension and inversion of the southern Kat-tegat on the southwest margin of Baltica seismostra-tigraphy and structural development. Sveriges Geolo-giska Underskning, Serie C 832, 1-33.

EUGENO-S 1988: Crustal structure and tectonic

evolution of the transition between the Baltic Shield and the North German Caledonides (the EUGENO-S Project). Tectonophysics 150(3), 253-348.

Gravesen, P., Rolle, F. & Surlyk, F. 1982: Litho-

stratigraphy and sedimentary evolution of the Triassic, Jurassic and Lower Cretaceous of Bornholm, Den-mark. Danmarks Geologiske Undersgelse, Series B, No. 7, 1-51.

Gravesen, O. 2004: Upper Triassic Cretaceous

stratigraphy and structural inversion offshore SW Bornholm, Tornquist Zone, Denmark. Bulletin of the Geological Society of Denmark 51, 111-136.

Guy-Ohlson, D., Lindqvist, B. & Norling, E.

1987: Reworked Carboniferous spores in Swedish Mesozoic sediments. Geologiska Freningens i Stock-holm Frhandlingar 109(4), 295-306.

Hadding, A. 1929. The pre-quaternary sedimentary

rocks of Sweden III. The Paleozoic and Mesozoic sandstones of Sweden. Lunds Universitets rsskrift, N.F., Avd. 2, Bd 25, nr 3. Kungliga Fysiografiska Sllskapets Handlingar. N.F., Bd 40, nr. 3, 1-287.

Hisinger, W. 1828: Anteckningar i Physik och Ge-

ognosi under resor uti Sverige och Norrige. Fjerde hftet. Stockholm.

Hjelmqvist, S. 1959: Frekomsten av tungmineral

i kaolinen p Iv. Sveriges Geologiska Underskning, Serie C 569, 1-13.

Johansson, L., Lindh, A., Mller, C. 1991. Late

sveconorwegian (Grenville) high-pressure granulite facies metamorphism in southwest Sweden. Journal of metamorphic geology 9, 283-292

Klein, C. & Hurlbut, C. 1993: Manual of minera-

logy, 21st edition, John Wiley and Sons, New York.

17

Kppen, A. & Carter, A. 2000: Constraints on provenance of the central european Triassic using de-trital zircon fission track data. Palaeography, Palaeoc-limatology, Palaeoecology 161, 193-204.

Kster, E. 1956: Aufbau und Sedimentationsr-

hythmen der Kgerdformation in der Bohrung Klap-pe im nordwestlichen Schonen. Geologiska Frening-ens i Stockholm Frhandlingar 78 (3), 463-502 .

Larsen, G. 1966: Rhaetic-Jurassic-Lower Cretaceo-

us Sediments in the Danish Embayment, (A Heavy-Mineral Study). Danmarks Geologiske Undersgelse, II. Raekke, Nr 91, 1-127.

Larsen, G. & Friis, H. 1974: Triassic heavy-

mineral associations in Denmark, Danmarks Geologis-ke Undersgelse, rsbog 1974, 33-47.

Lundgren, B. 1874: Om den vid Ramssa och f-

vedkloster i Skne frekommande sandstenens lder. Lunds Universitets rsskrift, T. 10, 1-14.

Mannerstrand, M., Lundqvist, L., 2003. Garnet

Chemistry from the Slinge excavation, halland and additional Swedish and danish excavations Compari-sons with Garnet occurring in a Rock Context. Journal of Archaeological Science 30, 169-183.

Martin, L., Duchne, E., Deloule, E., Vanderhaeg-

he, O. 2006. The isotopic composition of zircon and garnet. A record of the metamorphic history of Naxos, Greece. Lithos Vol 87, Issues 3-4, 2006, 174-192.

Michelsen, O. & Bertelsen, F. 1978: Geotermiske

reservoirformationer i den danske lagserie. Danmarks Geologiske Undersgelse, rsbog 1978, 151-163

Michelsen, O. 1997: Mesozoic and Cenozoic strati-

graphy and structural development of the Sorgenfrei-Tornquist Zone. Zeitschrift der Deutschen Geologi-sche Gesellschaft 148/1, 33-50.

Michelsen, O. & Nielsen, L.H 1991: Well records

on the Phanerozoic stratigraphy in the Fennoscandian Border Zone, Denmark: Hans-1, Saeby-1, and Terne-1 wells. Danmarks Geologiske Undersgelse, Series A nr. 29, 1-37.

Michelsen, O. & Nielsen, L.H. 1993: Structural

development of the Fennoscandian Border Zone, off-shore Denmark. Marine and Petroleum Geology 10(2), 124-134.

Miyashiro, A.1953. Calcium-poor garnet in rela-

tion to metamorphism. Geochimica et Cosmochimica Acta, Vol.4, 179-208.

Mohrn, E. 1962: Berggrunden under resund.

Sknes Natur 49:2, 11-30.

Morton, A.C.1985. A new approach to provenance studies: electron microprobe analasis of detrital gar-nets from Middle Jurassic sandstones of the northern North Sea. Sedimentology 32, 553-566.

Morton, A.C. 1986 Heavy minerals in provenance

studies, In: Provenance of arenites. Zuffa,G.G. (ed.) Proc. Cetraro, Cosenza, 1984. Reidel; NATO ASI, Series C 148, 249-277.

Morton, A.C. & Hallsworth, C.R. 1999. Processes

controlling the composition of heavy mineral assemb-lages in sandstones. British Geological Survey, Dept. of Geology and Petroleum Geology. University of Aberdeen, United Kingdom.

Mller, C. 1998. Decompressed eclogites in the

Sveconorwegian (grenvillian) orogen of SW Sweden: petrology and tectonic implications

Nathorst, A.G. 1876: Om frekomsten af kalcedon-

artad jaspis vid Ottarp i Skne. Geologiska Frening-ens i Stockholm Frhandlingar 3(5),167-169.

Nathorst, A.G. 1885: Beskrifning till kartbladet

Trolleholm. Sveriges Geologiska Underskning, Serie Aa 87, 1-109.

Norin, R. 1949: Studier ver den mineralogiska

sammansttningen av ngra lertyper frn NV Sknes rt-lias, Vallkra- och Kgerdsbildningar. Geologiska Freningens i Stockholm Frhandlingar 71(2), 215-237.

Norling, E. & Bergstrm, J. 1987: Mesozoic and

Cenozoic tectonic evolution of Scania, southern Swe-den. Tectonophysics 137, 7-19.

Norling, E. & Wikman, H. 1990: Beskrivning till

berggrundskartan Hgans NO/Helsingborg NV. Sve-riges geologiska underskning, Serie Af 129, 1-123.

Norling, E., Ahlberg, A., Erlstrm, M. & Sivhed,

U. (eds.) 1993:Guide to the Upper Triassic and Juras-sic geology of Sweden. Sveriges Geologiska Under-skning, Serie Ca 82, 1-71

Preston, J., Hartley, A., Hole, M., Buck, S., Bond,

J., Mange, M., Still, J.: 1998. Integrated whole-rock trace element geochemistry and heavy mineral chemi-stry studies: aids to the correlation of continental red-bed reservoirs in the Beryl Field, UK North Sea. Bri-tish Geological Survey, Dept. of Geology and Petrole-um Geology, University of Aberdeen, United King-dom.

Ramsey, W. 1931: Geologiens grunder. 3. uppl.

Omarbetad av P. Eskola, B. Asklund, G. Troedsson, M. Sauramo. Helsingfors, 1-481.

18

Rosenberg, A. 1983: Kgerdslager i Blteberga och Ottarp. Examensarbete Avd. fr historisk geologi och paleontologi, Geologiska institutionen, Lunds Uni-versitet, Lund

Sivhed, U. & Wikman, H. 1986: Beskrivning till

berggrundskartan Helsingborg SV. Sveriges Geologis-ka Underskning, Serie Af 149, 1-108.

Sderlund, P., Sderlund, U., Mller, C., Gorbat-

schev, R., Rodhe, A. 2004. Petrology and ion micro-probe U-Pb chronology applied to a metabasic intru-sion in southern Sweden. Tectonocs 23(5) 1-16.

Tralau, H. 1968: Om gammalt pollenregn. Fauna

och Flora 63:3, 115-122. Troedsson, G. 1934: Underskning av mjligheten

att erhlla grundvatten frn hlsingborgstraktens berg-grund. Hlsingborgs stadsfullmktiges handlingar 25, 1-30.

Troedsson, G. 1938: En borrprofil genom kge-

rdsformationen vid Skromberga i Skne. Geologiska Freningens i Stockholm Frhandlingar 60(3), 547-550.

Troedsson, G. 1942: Bidrag till knnedom om k-

gerdsformationen i Skne. Geologiska Freningens i Stockholm Frhandlingar 64, 289-328.

Troedsson, G. 1951: On the Hgans Series of

Sweden (Rhaeto-Lias). Lunds Universitets rsskrift, N.F., Avd. 2, Bd 47, Nr 1. Kungliga Fysiografiska Sllskapets Handlingar, N.F., Bd 62, Nr 1, 1-268.

Vallin, K. 1880: Kort notis om ngra sedimentra

aflagringar i Hoby socken af Malmhus ln. Geologis-ka Freningens i Stockholm Frhandlingar 5(7), 307-310.

Wang, X., & Lindh, A.1996: Temperature-pressure

investigation of the southern part of the southwest Swedish granulite region. European Journal of Minera-logy 8(1), 51-67.

Wikman, H., Bergstrm, J. & Sivhed, U. 1993:

Beskrivning till berggrundskartan Helsingborg SO. Sveriges Geologiska Underskning, Serie Af 180, 1-114.

Ziegler, P.A. 1990: Geological Atlas of Western

and Central Europe. Shell Internationale Maatschappij B.V., 1-239.

Tidigare skrifter i serienExamensarbeten i Geologi vid LundsUniversitet:

150. Malmborg, Pr, 2002: Correlation betweendiagenesis and sedimentary facies of theBentheim Sandstone, the Schoonebeekfield, The Netherlands.

151. Jonsson, Henrik, 2002: Permeabilityvariation in a tidal Jurassic deposit,Hgans basin, Fennoscandian BorderZone

152. Lundgren, Anders, 2002: Seveskollorna inord-stra Kebnekaise, Kaledoniderna:metabasiter, graniter och gongnejser.

153. Sultan, Lina, 2002: Reconstruction of fan-shaped outwash in front of the Mrdalsjkullice cap, Iceland: Architecture and style ofsedimentation.

154. Rima, Andrius, 2002: Petrological studyof the metamafic rocks across the Smland-Blekinge Deformation Zone

155. Lund, Magnus, 2002: Anti-slope scarpinvestigation at Handcar Peak, BritishColumbia, Canada.

156. Sjstrand, Lisa: 2003: Early to early MiddleOrdovician conodont biostratigraphy ofthe Tamsalu drill core, central Estonia.

157. Nilsson, Jonas, 2003: Carcharhiniformahajar frn Limhamns kalkbrott.

158. Larsson, Linda M., 2003: Late Triassic andEarly Jurassic palynology of the HgansBasin and the ngelholm Trough, NWScania, Sweden.

159. Skld, Pia, 2003: Holocen skogshistoriai Stenshuvuds nationalpark, Sknes strakust, Sverige.

160. Fuchs, M., 2003: Pverkan av steriliseringp gruvsand en mineralogisk ochtexturell underskning.

161. Ljungberg, Julia, 2003. Sierggavgge-skollan i grnslandet mellan Sarek ochPadjelanta; miljindikatorer fr fjll-kedjeberggrundens bildning.

162. Hkansson, Lena, 2003: An architecturalelement analysis of a large-scale thrustcomplex, Kanin Peninsula, NW Russia:interaction between the Barents and KaraSea ice sheets.

163. Davidson, Anja, 2003: Ignimbritenheternai Barranco de Tiritaa, vre Mognforma-tionen, Gran Canaria.

164. Nsstrm, Helena, 2003: Klotdioriten vid

Slttemossa, centrala Smland mineral-kemi och genes.

165. Nilsson, Andreas, 2003: Early Ludlow(Silurian) graptolites from Skne, southernSweden.

166. Dou, Marion, 2003: Les ferromagnsiensdu granite rapakivique de Nordingr centre-est de la Sude compositionchimique et stade final de cristallisation.

167. Jnsson, Emma, 2003: En pollenanalytiskstudie av rhumusprofiler frn Srhalvni norra Halland.

168. Alwmark, Carl, 2003: Magmatisk ochmetamorf petrologi av en mafisk intrusioni Mylonitzonen.

169. Pettersson, Ann, 2003: Jmfrande litolo-gisk och geokemisk studie av Sevensamfibolitkomplex i Sylarna och Kebne-kaise.

170. Axelsson, Katarina, 2004: Bedmning avpotentiell froreningsspridning frn ettavfallsupplag utanfr Lddekpinge,Skne.

171. Ekestubbe, Jonas, 2004: 40Ar/39Argeokronologi och implikationer frtolkningen av den Kaledoniska utveck-lingen i Kebnekaise.

172. Lindgren, Paula, 2004. Tre sensveko-fenniska graniter: kontakt- och lders-relationer samt frekomst av metasedi-mentra enklaver.

173. Janson, Charlotta, 2004. A petrographicaland geochemical study of granitoids fromthe south-eastern part of the Linderds-sen Horst, Skne.

174. Jonsson, Sara, 2004: Structural control offine-grained granite dykes at the spHard Rock Laboratory, north of Oskars-hamn, Sweden.

175. Ljungberg, Carina, 2004: Belemnitersstabila isotopsammansttning: paleo-miljns och diagenesens betydelse.

176. Oster, Jessica, 2004: A stratigraphic studyof a coastal section through a LateWeichselian kettle hole basin at la-bodarna, western Skne, Sweden.

177. Einarsson, Elisabeth, 2004: Morphologicaland functional differences betweenrhamphorhynchoid and pterodactyloidpterosaurs with emphasis on flight.

178. Anell, Ingrid, 2004: Subsidence in riftzones; Analyzing results from repeatedprecision leveling of the Vogar Profile on

Geologiska institutionenGentrum fr GeoBiosfrsvetenskap

Slvegatan 12, 223 62 Lund

the Reykjanes Peninsula, SouthwestIceland.

179. Wall, Torbjrn, 2004: Magnetic grain-sizeanalyses of Holocene sediments in theNorth Atlantic and Norwegian Sea palaeoceano-graphic applications.

180. Mellgren, Johanna, S., 2005: A model ofreconstruction for the oral apparatus ofthe Ordovician conodont genus Proto-panderodus Lindstrm, 1971.

181. Jansson, Cecilia, 2005: Krossbergskvalitetoch petrografi i den kambriska Harde-bergasandstenen i Skne.

182. st, Jan-Olof, 2005: En vergripandebeskrivning av malmbildande processermed detaljstudier av en bandad jrnmalmfrn sdra Dalarna, Bergslagen.

183. Brage, Petra, 2005: A palaeoecologicalstudy of Holocene lake sediments abovethe highest shoreline in the province ofVsterbotten, northeast Sweden.

184. Larsson, Peter, 2005: Palynofacies ochmineralogi ver krita-paleogengrnsen vidStevns Klint och Kjlby Gaard, Danmark.

185. berg, Lina, 2005: Metamorphic study ofmetasediment from the KangilinaaqPeninsula, West Greenland.

186. Sidgren, Ann-Sofie, 2005: 40Ar/39Ar-geokronologi i det Rinkiska bltet, vstraGrnland.

187. Gustavsson, Lena, 2005: The Late SilurianLau Event and brachiopods from Gotland,Sweden.

188. Nilsson, Eva K., 2005: Extinctions andfaunal turnovers of early vertebratesduring the Late Silurian Lau Event, Gotland,Sweden.

189. Czarniecka, Ursula, 2005: Investigationsof infiltration basins at the Vomb WaterPlant a study of possible causes ofreduced infiltration capacity.

190. Gowacka, Magorzata, 2005: Soil andgroundwater contamination with gasolineand diesel oil. Assessment of subsurfacehydrocarbon contamination resulting froma fuel release from an underground storage

tank in Vanstad, Skne, Sweden.191. Wennerberg, Hans, 2005: A study of early

Holocene climate changes in Smland,Sweden, with focus on the 8.2 kyr event.

192. Nolvi, Maria & Thorelli, Gunilla, 2006:Extraterrestrisk och terrestrisk kromrikspinell i fanerozoiska kondenseradesediment.

193. Nilsson, Andreas, 2006: Palaeomagneticsecular variations in the varved sedimentsof Lake Goci, Poland: testing thestability of the natural remanent magneti-zation and validity of relative palaeo-intensity estimates.

194. Nilsson, Anders, 2006: Limnologicalresponses to late Holocene permafrostdynamics at the Stordalen mire, Abisko,northern Sweden.

195. Nilsson, Susanne, 2006: Sedimentary faciesand fauna of the Late Silurian Bjrsj-lagrd Limestone Member (KlintaFormation), Skne, Sweden.

196. Skld, Eva, 2006: Kulturlandskapets frnd-ringar inom rjningsrseomrdet YttraBerg, Halland - en pollenanalytiskunderskning av de senaste 5000 ren.

197. Gransson, Ammy, 2006: Lokala milj-frndringar i samband med en pltslighavsytefrndring ca 8200 r fre nutidvid Kalvviken i centrala Blekinge.

198. Brunzell, Anna, 2006: Geofysiska mt-ningar och visualisering fr bedmningav heterogeniteters utbredning i en islvs-avlagring med betydelse fr grundvatten-flde.

199. Erlfeldt, sa, 2006: Brachiopod faunaldynamics during the Silurian Ireviken Event,Gotland, Sweden.

200. Vollert, Victoria, 2006: Petrografisk ochgeokemisk karaktrisering av metabasiteri Herrestadsomrdet, Smland.

201. Rasmussen, Karin, 2006: En provenans-studie av Kgerdformationen i NV Skne tungmineral och petrografi.