Page 1
1
1
Geologi, VATTEN och vin
Och något om begreppet ”Terroir”
Sven Jonasson
Kurs KK0182 - HT 2006 - GU
2
Vad behövs för att göra vin ?
Koldioxid + vatten + solljus => socker + syre6 CO2 + 6 H2O + solenergi → C6H12O6 (druvsocker) + 6 O2
Dessutom behövs:Makronäringsämnen (N, P, K, S, Ca, Mg)Mikronäringsämnen (Fe, Mn, Cu, Zn, B, Mo)
Socker + vatten + jäst => alkohol + vattenC6H12O6 → 2 CH3CH2OH + 2 CO2 + energi
Page 2
2
3
Mineralnäringsämnen mm i markvatten som funktion av pH
4
Vinets kvalitet
• Grape• Ground• Guy
Page 3
3
5
Vinplantan måste ha någonstans att växa!
6
Chapa, 2006
Page 4
4
7
Platsen = ”Ground” = ”Var”
Bestämmer:
• Medelklimat• Markförutsättningar
Vattentillgång (dränering och hushållning)pH och näringstillgångSolexponeringMm
8
Page 5
5
9
Jfr Spanien och USA !!
10
Geologi
Page 6
6
11
Geologiska kretsloppet
12
Jordklotets avsvalning en drivande kraft för geologiska processer
Page 7
7
13
Plattektonik förändrar kontinenternas och havens utseende och läge över tiden
14
Den geologiska åldern spelar underordnad roll för
vattenkvantitet men viss roll för vattenkvaliteten
Page 8
8
15
Några viktiga geologiska begrepp
• Mineral• Bergarter (magmatiska / sedimentära / metamorfa)
• Erosion / vittring / transport• Jordarter / sediment• Jordmåner
16
Mineral - modermaterial
Page 9
9
17Ytbergart Djupbergart
18
Amfibolit
Page 10
10
19
Diabas
20
Gabbro
Page 11
11
21
Granit
22
Granit – detalj (mikroskopbild)
Page 12
12
23
Ådergnejs
24
Sandsten
Page 13
13
25
Olika minerals vittringsbenägenhet
26
Vittring av mineral gör att näringsämnen som finns i mineralen blir (växt)tillgängliga
Page 14
14
27
Mineralnäringsämnen mm i markvatten som funktion av pH
28
Erosion och transport skapar topografi och sediment
Page 15
15
29
Corton Hill
30
Karakterisering av sediment och
Sediments hydrauliska egenskaper
Page 16
16
31
Kornstorlek och sortering
Välsorterad Osorterad
32
Page 17
17
33
Kornstorleksfördelningar
34
Grov men viktig indelning av sediment
• Sand• Silt• Ler
Page 18
18
35
USDA Textural triangle
36
Lera kan vara många olika saker
Beror på
• Avsättningsmiljö• Lermineral• Kompaktering / avvattning• Strukturpåverkan (frysning, torkning,
markorganismer, plöjning mm)
Exempel: Torrskorpelera !!!
Page 19
19
37
• Porositet - anger hur mycket utrymme det finns av porer och sprickor i en volym (jord eller berg)
• Hydraulisk konduktivitet (permeabilitet)– anger hur lätt vatten kan rinna igenom en jord eller en bergart (hur permeabel jorden eller berget är)
38
Volymsrelationer i ett poröst media
Page 20
20
39
Packningsgrad påverkar porositet
40
Adsorptivt bundet vatten
Page 21
21
41
Vattengenomsläpplighet – grova porer viktigast
42
Olika vattenhållningskurvor
Vattenhalt
Grov sand (S) är väldränerad och kan bara hålla små mängder vatten
Lera (C) är vanligen mycket sämre dränerad, men håller stora mängder vatten
ht= meter över grundvattenytan
Page 22
22
43
44
Vattnets förekomst i landskapet
Page 23
23
45
Markvattenzonen (”soil water zone”) är den del av omättad zon från vilken vegetation kan ta upp vatten (och där markorganismer förekommer)
Denna zon är ca 0,5 m för gräs och odlade sädesslag, men kan vara betydligt mäktigare för vinrankor
46
Indelning av jord och berg utgående från ler- och kalkhalt
Page 24
24
47Kalkhalt 0 % - 5 %, resten lerahochprozentiger tonLera - ren
Kalkhalt 5 % - 15 %, resten leramergerliger TonMärgelhaltig lera
Kalkhalt 15 % - 25 %, resten leraMergeltonMärgellera
Kalkhalt 25 % - 35 %, resten leraTonmergelLermärgel
Kalkhalt 35 % - 65 %, resten leraMergelMärgel
Kalkhalt 65 % - 75 %, resten leraKalkmergelKalkmärgel
Kalkhalt 75 % - 85 %, resten leraMergelkalkMärgelkalk
Kalkhalt 85 % - 95 %, resten leramergerliger KalkMärgelhaltig kalk
Kalkhalt 95 % - 100 %, resten lerahochprozentiger KalksteinKalk(sten) - ren
(tysk indelning)Kalk - Märgel - Ler
48
Triangeldiagram: sand, lera, kalk
Page 25
25
49
Katjonbyteskapacitet (CEC)anger hur mycket näringsämnen som kan bindas i jord
Beror i hög grad på:
• Kornstorlek (mindre kornstorlek => högre CEC)
• Mineral• Lerhalt (lera har hög CEC)
• Humushalt (humus har hög CEC)
50
Sluttningsriktning och solexponering
Page 26
26
51
Sluttningsformer och dränering
52
Vad är mest betydelsefullt: Orientering (riktning), geologiskt material, dränering ??
Page 27
27
53
Bergarter kända från vinområden
Sedimentära:• Kalksten• Skiffer
Magmatiska:• Granit• Ryolit
54
Olika typer av geologi / terroirer(Fanet, 2004)
• Edge of Faults (Alsace, Bourgogne)• Sedimentary Basins (Paris, Aquitaine, La
Rioja, Piedmont, Tuscany)• Quaternary Terraces (Medoc, Pomerol)• Ancient Basement (Port + Vinhos Verdes)• Foothills of Mountains (Jura, Chile,
Mendoza, California)• Volcanic Terroirs (Auvergne, Tokaj)
Page 28
28
55
Parisbassängen - Exempel på sedimentär bassäng
56
Förkastningar och tektonik
Page 30
30
59
Strykning (strike) och stupning (dip)
60
OBS !! =>
Page 31
31
61
Förkastningsdominerad geologi
Exempel Alsace
62
Alsace
Page 32
32
63
64
Vogeserna Rhein-graben
Granit, gnejs
BuntsandsteinMuschelkalkKeuper - märgel
Yngre sediment
Page 33
33
65
66
Förkastningar är ofta inte helt plana och parallella ytor
Source : Claude SITTLER
Page 34
34
67
Flödesdominerad geologi -sediment
Exempel SV Frankrike
68
Page 35
35
69
Bordeaux
70
Page 38
38
75
76
Gruaud-Larose2e Cru ClasséSt. Julien
(Fanet, 2004)
Page 39
39
77
Flöde i markens omättade zon och
Markfysisk fältutrustning
(Hur mäter man vattenflöde i omättad zon ??
78
Flödespotential i omättad zon
H = total potential, h = tryckpotential, z = lägespotential
(SS = marknivå, WT = grundvattenivå, RL = referensnivå)
Flöde sker från högre till lägre potential!
Page 40
40
79
Tensiometer
För bestämning av:tryckpotential / tryckhöjd(engelska: soil water tension / suction)
Man kan med en tensiometer mäta om jorden är så torr att olika växter (som exempelvis vinrankor) behöver bevattnas
(Tillåtet konstbevattna vinrankor ?)
80
Neutronsond för bestämning av volumetrisk vattenhalt (θ)
Page 41
41
81
Något om terroir
(Vad är det? Finns det ?)
82
Terroir
”Växtplatsen och dess förhållanden”inkl Jordmån
DräneringMakro – och mikroklimatUrval av mest lämpad druva (mha ”trial- and error”)
Page 42
42
83
Terroir
Några citat och åsikter:
84Halliday (2006)
Page 45
45
89
90
Hur finner man bästa platsen för ny vinodling ??
Ett exempel från Kalifornien
Page 46
46
91
92Lambert (2006)