G DiabetesBladet Årgång 12 Nr 2 2010 · 2017. 1. 28. · 4 Diabetes Bladet Nr 2 2010 Kalendarium Maj Aug Sept Okt v Dec Vid alla sammankomster på kansliet så bjuder vi på kaffe/te

Nya styrelsen presenterasLäs mer på sid 6-7

Reportage om Diabetesfotronden

Läs mer på sid 10-11

GöteborGs Diab etesför en i nG

DiabetesBladet Nr 2 2010Årgång 12

Ordföranden har ordet

3Diabetes Bladet Nr 2 2010

Innehåll Innehåll

Kansl iet

Öppettider: Måndag–torsdag8.30–16.00, lunch12.00–13.00, fredag8.30–12.00.

Adress: Bomgatan7,41264Göteborg*

Telefon: 031-7116954

Telefax: 031-131967

E-post: [email protected]

Postgiro: 48722-3

Bankgiro: 5452-3873

Hemsida: www.diabetesgbg.se

NästanummeravDiabetesBladetkommerutden3september.

Ansvarig utgivare: Britt-IngerWentzel

Redaktör: ChristineÖberg

Redaktionskommitté: ClaesBredvad-Jensen

Annonsansvarig:NilsBurholm

Utformning & Tryck: LitorapidMediaABSänd gärna in material eller tipsa redaktionen. Skriv helst i Word och skicka med e-post eller diskett. Var vänlig skicka ditt material senast den 3 augusti. Vi förbehåller oss rätten att redigera inkomna texter enligt journalistiska principer. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

*TillBomgatankommerdubl.amedspårvagn2eller4,hållplatsAlmedal,tvåhållplatserefterKorsvägenmotMölndal.Sekarta34B7itelefonkatalogen.

5 Egenvårdsvecka6 Årsmötet8 Temakväll: Nya riktlinjer för vård9 Förändringar på kansliet

10 Diabetesfotronden11 Bengt tvingades amputera12 Temakväll: Fonder och Pilgrimsleden13 Ungdomar med diabetes14 BUS16 Recept & Gympa17 Min Diabetes18 Fråga Ammie...18 Tips från Hälsolotsen

En bortglömd del av kroppen är fötterna. Ända från vi var i ettårsåldern har vi utnyttjat dem i stort sett dagligen och vi har inte alltid varit snälla mot dem trots den nytta och hjälp vi har haft. Vi bör skänka dem en tanke och ge dem lite uppskattning. Att sköta fötterna är viktigt för alla och extra viktigt för dem som har en diabetes som kan ställa till det. Speciellt när vi kommer upp i den åldern då vi blir ste-lare och får svårare att nå ner till den nedersta delen av kroppen. Titta in på reportaget om Diabetesfotronden på Mölndals sjukhus. Där kan vi läsa om deras rutiner och hur de arbe-tar med fötter som har fått mer eller mindre allvarliga sår. I artikeln finns också bra råd om hur vi skall göra för att slippa eller i varje fall skjuta upp besöket på Diabetesfotronden så länge som möjligt.

För några år sedan hade jag förmånen att skri-va krönikor som ordförande i Göteborgs Dia-betesförening. Jag har varit ifrån arbetet i för-eningen ett tag men är nu tillbaka igen. Nu ser jag fram emot att få arbeta tillsammans med personalen på kansliet, övriga styrelsemed-lemmar och alla andra som hjälper till med aktiviteter samt inte minst att få möta med-lemmarna. Det är viktigt för oss att få reda på hur ni ser på föreningens insatser och vad vi mer kan göra. Hör gärna av er till kansliet. Telefonnummer och adresser finns i början av tidningen.

Läs också igenom kalendariet. Där finns det säkert något som kan intressera er, både äldre och yngre läsare, och som ger er chansen att träffa andra medlemmar i föreningen. Anting-en någon utflykt eller varför inte gå en kurs.

BRITT-INGER

4 Diabetes Bladet Nr 2 2010

DecNovOktKalendarium Maj Aug Sept

Vid alla sammankomster på kansliet så bjuder vi på kaffe/te och smörgås.Anmäl deltagande i aktiviteter till kansliet på telefon 031/ 711 69 54 eller på mail: [email protected]

20 majkl.17.00görvienguidadturruntivårstadmedenavRINGLINJENSgamlaspårvagnar.ViträffasvidDrottningtorgetsextraspårnäraho-tellEggers.Kostnad100kronor.Tagärnameddiganhörigoch/ellervän.Anmäldigtillkanslietsenastden17maj.

27 majkl.18.00-20.00harvivårenssistamedlemsträffpåBomgatan7.Viträffassomvanligtochfikartillsammansochprataromdetsomvårahjärtan/hjärnorärfullaav.Välkomna.

31 maj temakvällomdiabetespåHandels-högskolan.Seannonssidan8.

16-20 augustiPraktiskEgenvårdsveckapåVaraFolkhögskola.Seannonssidan5.

26 augustikl.18.00-20.30hjälperKatarinaHesselgrenossattkommaigångmedgympaövningarsomvikangörahemma.KatarinahöllenuppskattadkurspåBomgatanimars.(Seartikelpåsidan16.)Dennagångtarvihjälpavgummibandnärvitränar.Katarinaärpersonligtränare.Anmäldittdeltagandetillkansliet.

31 augustikl.18.00-20.00medlemsträffförnyaochgamlamedlemmar.

8 septemberkl.18.00-20.15.Lärdigomdindia-betes.Träffnr.1.

16 septemberkl.18.00-21.30temakvällomfondsökningochPilgrimsvandringarpåNorden-gården.Seannonspåsidan12.

21 septemberkl.18.00-20.00.Medlemsträffförnyaochgamlamedlemmar.

22 septemberkl.18.00-20.15.Lärdigomdindiabetes.Träffnr.2.

6 oktoberkl.18.00-20.15.Lärdigomdindiabe-tes.Träffnr.3.

19 oktoberkl.18.00-20.00.Medlemsträffförnyaochgamlamedlemmar.

20 oktoberkl.18.00-20.15.Lärdigomdindiabe-tes.Träffnr.4.

23 novemberkl.18.00-20.00.Medlemsträffförnyaochgamlamedlemmar.

14 decemberkl.18.00-20.00.Medlemsträffförnyaochgamlamedlemmar.

Natur& Kulturs program inför hösten får du i nästa nummer av DiabetesBladet.

Vårenskursomdiabetesblevfulltecknaddirekt

ConversationMapskallaskursendärdeltagarnasitterruntenfärggladkartaochföljerslingrandestigarsominspirerartillenmassafrågeställ-ningar.MarianneClaessonfrånDiabetesfören-ingensstyrelseharlettkursensomvaritmycketuppskattad.Eftersomkursenvaritensuccésåkörviennyomgångtillhösten.Dukananmäladigredannu.Viträffasmellan18.00och20.15.Begränsatantalplatser.Kursenärgratis.

Träff 1, den 8 september: Attlevameddiabetes

Träff 2, den 22 september:Hurdiabetesfungerar

Träff 3, den 6 oktober: Hälsosammamatvanorochatthållasigaktiv

Träff 4, den 20 oktober: Attstartainsulinbehandling

Genom kort och kartbilder med frågor och påståenden engageras deltagarna till diskussioner som ökar deras kunskap om diabetes.


Inbjudan till årets Egenvårdsvecka

Utbildning, matlagning, avkoppling och nöje. Så ser vår Praktiska

Egenvårdsvecka ut.

Vi har satt samman ett omväxlande program med kunniga

föreläsare som vi hoppas ska intressera:

Diabetessjuksköterskan Britt-Marie Carlsson, Skene, lär oss

förstå alla turer i de Nationella Riktlinjerna för diabetes.

Docent Lennart Welin, Lidköping, har ägnat större delen av sitt

yrkesverksamma liv åt att behandla diabetes.

Från Vara Folkhögskola ska vi ha lärare i: rörelse, gymnastik,

stresshantering och estetik.

Vi kommer även att ge en inblick i den nya grupputbildningen

Conversation Maps.

På kvällarna har vi underhållning.

Mat lagar vi tillsammans i vårt välutrustade kök.

Plats: Vara Folkhögskola

Tid: 16-20 augusti 2010.

Hur kommer man till Vara Folkhögskola? Vara Resecentrum ligger tio

minuters promenad från folkhögskolan. Där stannar tåg samt Express-

bussar och Västtrafiks bussar. E20 gäller för den som kommer med bil.

Kontaktperson: Monica Ullbrandt. Tel: 0520-661844, 070 575 38 67.

Eller kontakta vårt kansli på Bomgatan 7, Göteborg. Tel:031-711 69 54

och tala med Sol-Britt Wettergren och Nils Burholm.

Kostnad: Max 2.000 kronor för mat och boende i eget rum med toalett.

Göteborgs Diabetesförening hälsar alla medlemmar i

Västra Götalands diabetesföreningar hjärtligt

välkomna att delta i egenvårdsveckan


ÅrsmötetEn trogen skara medlemmar kom till Göteborgs Diabetes-förenings årsmöte på Norden-gården den 21 mars. Många i föreningen har lärt känna var-andra, kanslipersonalen och styrelsen vid aktiviteter som vi ordnat under året. Årsmötet har blivit ett tillfälle att träffa nya och gamla vänner.

Naturligtvis hade vi ett lotteri. Lotterna har alltid en stry-kande åtgång eftersom vin-sterna är många - och väldigt fina. Vinsterna får vi från olika företag som vill gynna Göte-borgs Diabetesförening och dess verksamhet.

Detta beslutade årsmötet:Till ny ordförande valdes Britt-Inger Wentzel. Monica Ullbrandt och Said Örn-gren omvaldes båda till ytterliga-re två år som ordinarie ledamöter i styrelsen.

Till ersättare i styrelsen omval-des Marianne Claesson, Robert Hedbäcker och Vanja Nilsson (som varit ordinarie i många år men som nu "trappar ner" genom att vara ersättare). Hans Andersson valdes till revi-sor på två år (omval).Peter Önnheim valdes till revisor på ett år (omval).Håkan Forsell valdes till revisors-ersättare på ett år (omval).Jan Svensson valdes till revisors-ersättare på ett år (omval). Kvar i styrelsen från årsmötet 2009 är: Lisbeth Blomberg, Claes Bredvad-Jensen, Pernilla Hjelmar och Vivianne Sundborg.

Nya ordföranden presenterar sig: Britt-Inger Wentzel heter jag. Jag är 53 år och har fyra vuxna döttrar. En av mina döttrar fick diabetes när hon var fyra år. Strax därefter engagerade jag mig i barn- och ungdomsgruppen i

Diabetesföreningen. Jag blev se-dan invald i styrelsen och var kvar där tills för några år sedan då jag kände att det var dags att ta en paus. De sista åren i styrelsen var jag ordförande. När jag nu fick frågan om jag kunde tänka mig att bli ordförande igen kunde jag inte säga nej. Nu ser jag fram emot att få arbeta med frågor som är viktiga och engagerar våra medlemmar. n

Tack till våra sponsorer som skänkte fina priser till vårt lotteri: AptitTE&KAFFEiMölndal

EliLilly

FässbergsÖstergård,Mölndal

GrandsParfymeri

LAGPLAGG.se

NovoNordisk

Sanofi-Aventis

Nya styrelsen vid första träffen på Bomgatan, det så kallade konstituerande mötet då styrelsens medlemmar får sina olika uppdrag. Pernilla Hjelmar (barn- och ungdomsgrup-pen), Vivianne Sundborg (kassör), Vanja Nilsson (sekreterare), Said Örngren (ansvarig för medlemsträffar), Monica Ullbrandt (vice ordförande), Britt-Inger Wentzel (ordförande), Claes Bredvad-Jensen (vice kassör samt re-daktionskommittén), Robert Hedbäcker (som tidigare ingått i ekonomigruppen samt informa-tionsgruppen), Lisbeth Blomberg (ansvarig för medlemsträffar samt vice sekreterare) samt Ma-rianne Claesson (ansvarig för diabeteskurser).

Sektorsöverläkare Gun Forsander från Drott-ning Silvias Barn- och ungdomssjukhus medverkade vid årsmötet. Vanja Nilsson, som under våren axlat uppgiften som diabetesför-eningens ordförande, tackade Gun Forsander för ett mycket uppskattat föredrag om barn med diabetes typ 1.


Välkommen Nils!Nils Burholm heter han. Ifall ni inte redan vet det. Killen som börjat svara i telefon på kansliet på sistone. Efter en tids praktik blev han fast anställd. Fram till första juni håller Sol-Britt på att sätta in honom i de många och skiftande arbetsuppgifterna på kansliet. Nils ersät-ter Sol-Britt som går i pension och Marianne Olofsson som avled i december. Det är mycket som kanslipersonalen måste hålla ordning på. De brukar vara föreningens fasta punkt eftersom styrelserna byts ut med jämna mellanrum. Nils gillar att ha med människor att göra och att lösa problem. Han är till exempel i färd med att rationalisera rutinerna på kansliet och försöker få föreningen att använda sin hemsida mer och mer för att få arbetet mer effektivt.Diabetes typ 1 har han haft sedan 1970-talet. Han fick det redan som 11-åring. I början av 2000-talet blev han dessutom diagnosticerad som glutenintolerant. I samma veva utbröt al-lergi mot hassel, al, björk och gräs.

Nils har en imponerande me-ritförteckning. Han är både civilekonom och ekonomi magister. Han har främst job-bat som utbildningskonsult i affärsmannaskap men också som handledare och kanslian-svarig. Lite knackig ryska kan han också efter att ha bott och studerat i Sankt Petersburg en period för länge sedan. Han tycker om att skriva vilket ni redan sett i DiabetesBladet.Han har åtminstone varit en hygglig dansör säger han själv. Dansen ligger nere numera men en hängiven cineast är han dock fortfarande. En 30-40 biobesök per år brukar det bli.

CHRISTINE ÖBERG

Tack för dom här åren Sol-Britt!Sol-Britt Wettergren, klippan i Diabetesföreningen, ska sluta. Sol-Britt har arbetat på kansliet i drygt 15 år. Nu fyller hon 65 år och ska ägna sig åt annat än diabetes. Sol-Britt är ett levande uppslagsverk vad gäller diabetesföreningen. Kvick i huvudet och med ett fantastiskt minne har vi alla vant oss vid att "Fråga Sol-Britt" när något varit oklart. Vi som känner Sol-Britt vet att hon har en massa intressen vid sidan av jobbet. Hon målar akvarell och olja, hon simmar, älskar att promenera och att resa med sin särbo Bosse, hon läser mycket och har ett stort nätverk av vänner. Inte kommer hon att ha fritidsproblem.

Vi är många som kommer att sakna Sol-Britt. Medlemmarna förstås men i synnerhet vi i styrelsen och på kansliet som haft daglig kontakt med henne. Fast hon kommer nog inte att få en chans att helt glömma bort oss. För även om vi ska försöka sköta oss själva utan hennes hjälp så kommer det nog att bli en hel del akuta telefonsamtal. För hur ska vi annars få reda på var årsmötesprotokollet från 1988 finns?Tack för de här åren och se till att ha det riktigt kul - och skönt - som pensionär. Från oss alla genom

CHRISTINE ÖBERG


Diabetesfotronden på Mölndals sjuk-hus är samlad. Så som den är en halv till en dag i veckan. Ansvaret är stort. Det är den som tar hand om alla diabetiker med svåra sår inom Sahlgrenska Uni-versitetssjukhuset, SU.

Antalet diabetiker ökar snabbt i värl-den. Det ställer krav på vården. De dia-betiker som får komplikationer är dyra för samhället. Inte minst såriga diabe-tesfötter. Inom VG-regionen drar man märkligt nog ner på de så viktiga fotronderna. Tidigare hade både Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus diabetesfotrond. Östra sjukhusets diabetesfotrond lades ner därför att man inte fick pengar till verksamheten. Nu har Mölndals sjuk-hus hela ansvaret inom SU för diabetes-fötter med svåra sår. Fast ökade resurser har de inte fått.- Jag ärvde verksamheten när jag kom hit för två år sedan, säger Martin Ålund, ortopedkirurg och chef för dia-betesfotronden. Vi arbetar hårt för att utveckla den. Men vi har inte pengar till att utöka vår mottagning. För trots att våra sjukvårdspolitiker var medvetna om att det skulle hopa sig dia-betesfötter på fotronden i Mölndal när de lade ner fotronden på Östra sjukhu-set har det inte kommit något politiska uppdrag om utökad verksamhet med vidhängande pengar. Diabetesfotronden på SU Mölndal består av fotterapeuten Christel Dahl-ström, sårsköterskan Susanne Asteberg, ortopedingenjören Ulla Tang, medicin-läkare Lotte Waller som är chef för dia-betesmottagningen samt ortopedläkare Martin Ålund som är chef för diabetes-fotronden.Teamet gör ett jättejobb. Trots att det finns mycket att önska vad gäller resur-ser så är de stolta över det arbete de gör. Idag räddar man fötter i Göteborg som för bara några år sedan amputerades. De är ett väl fungerande team som ger patienterna samma budskap. Ständigt upprepad information till patienterna om hur de ska sköta sina fötter i före-byggande syfte och vårdpersonal som är vidareutbildad på fötter har gett resul-tat. Att vårdcentralerna nu måste erbju-da sina riskpatienter medicinsk fotvård kommer naturligtvis också att minska risken för riktigt svåra fotsår. - Idag beror fotsår inte så mycket på grus i skorna som på kärlproblem, säger Lotte Waller. För att komma till diabetesfotronden måste man ha remiss från distriktslä-kare eller specialistmottagningar.

Teamet träffar två-tre patienter sam-tidigt för att bli så effektivt som möj-ligt. Man arbetar mycket strukturerat. Läkaren kanske talar med en patient, sårsköterskan med en annan. Fottera-peuten talar med någon om hur man ska slippa få sår, ortopedingenjören om vikten av bra skor och inlägg. Och så varvar man patienterna med varandra. Sen beslutar man om åtgärd. Fotronden har cirka 500 besök per år. Därmed inte sagt att det är 500 patien-ter. Många som en gång fått ett svårt sår får nya sår. Cirka 70 procent av såren lyckas man läka. En ofta förekommande patient på dia-betesfotronden är en ensamstående man i 65-årsåldern med typ 2-diabetes. Det är en kategori som ”ofta inte har så många salvor i sina badrumsskåp” och som inte sköter sig så noga över huvud taget. Varken vad gäller den egna krop-pen, mat eller motion. - De som får fötter amputerade blir äldre och äldre. De med diabetes typ 2 drabbas hårdast. Typ 2 är en mer komplicerad och sammansatt sjukdom än typ 1, säger Martin Ålund. Ofta är man äldre och sjuklig när man får sin diagnos. Diabetesfotronden bedriver öppenvård men har möjlighet att lägga in patienter. Man har ett nära samarbete med olika specialistkliniker på sjukhuset. Infek-tion- och hjärt/kärl-avdelningarna till exempel. Att läka ett sår kostar ungefär 70.000 kronor. En underbens- eller lårbensam-putation mellan en halv och en miljon kronor beroende på vilka kostnader för samhället man lägger in i siffran. Varje år görs mellan 500 och 700 am-putationer i Sverige. Risken för amputa-tion om man är diabetiker är 40 gånger högre än för den som inte har diabetes. Risken för en diabetiker att få ett kro-niskt sår ligger på 10-25 procent;sår som på grund av diabetes är svårare att läka än för den som inte har diabetes. Blodcirkulationen är sämre och därmed även syresättningen i fötterna. Infektio-nen driver upp blodsockret. Får man en allvarlig infektion och inte hänger med med att ge mer insulin så ökar risken för svåra sår. Man känner inte smärtan i foten, sockret kanske skenar iväg. Den normala läkningen sätts ur spel. Ett svårläkt sår påverkar patientens liv både fysiskt och psykiskt. - Livet förändras. Det handlar om sjuk-skrivning, täta besök på vårdcentral och/eller sjukhus. Det sociala livet blir lidande. Det är saker som man inte talar så mycket om. Man talar mer om kost-

nader för samhället än om konsekven-serna för den enskilde, säger fotterapeut Christel Dahlström. Ett enda tillfälle av slarv kan ställa till det. Eller kanske man ska säga att en stunds ouppmärksamhet kan påverka resten av livet. Har man diabetes och riskfötter så får man aldrig tillåta sig att släppa fokus. Inte ens på sin egen bröl-lopsdag. En strumpa som skaver, en sten i skon, en sko som klämmer… Det går oerhört snabbt att få ett sår - men det kan ta resten av livet att läka det. Ett bra sätt att undvika fotsår är förstås det som gäller för alla med diabetes. Man ska ha bra ordning på sitt blod-socker, inte röka, man ska motionera och äta rätt. Och ha koll på sina fötter. Varje dag. Verksamheten i Mölndal fungerar som ett slags föregångscentrum. Med små resurser och ett mycket engagerat team gör man ett bra jobb. - Det handlar om att bygga upp en ef-fektiv struktur, säger doktor Martin Ålund. - Och det är viktigt att man som vi här har en engagerad ortoped, inflikar dok-tor Lotte Waller. Diabetesfotronden bedriver ett veten-skapligt arbete om diabetesfötter. Något som man hoppas ska öka intresset för läkare att specialisera sig i detta ämne.Fotnot: Förutom Mölndals sjukhus så har Ca-pio Lundby sjukhus en diabetesfotrond. Den drivs för närvarande av doktor Bo Bergman som tidigare också hade hand om fotronden på Östra sjukhuset. SU Sahlgrenska har ingen diabetesfotrond. SU Sahlgrenska minskar dessutom an-talet fotterapeuter från fyra till tre. n

Diabetesfotronden på Mölndals sjukhus består av specialister inom olika områden. Där finns fotterapeut Christel Dahlström, medicinlä-kare Lotte Waller som är chef för diabetesmottag-ningen, ortopedingenjör Ulla Tang, samt (stående) sårsköterska Susanne Asteberg och ortopedläkare Martin Ålund som är chef för fotronden.

R E P ORTAGE: N I LS BU R HOLM OC H C H R IST I N E ÖBE RG

D i A B E T E s f Ö T T E R


Det gick ofattbart snabbt. Ena dagen stod Bengt Bohlin och putsade fasaden på sin systers hus med cement. Nästa dag hade han ett sår på en tå. Ett sår som blossade upp och blev till stora blåsor. Ytterligare några dagar senare tvingades man amputera tån. Bengt Bohlin har haft diabetes typ 2 i många år. Det där med minskad känsel i fötterna hade han inte funderat så mycket över. Inte förrän han upptäckte vad lite grus i skon kan ställa till med. Bengt och hans fru Astrid var på semes-ter hos hans syster i Småland. De hjälpte henne med en del småjobb på huset. Da-gen efter att han upptäckt ett sår på tån var det dags att åka hem. Bengt uppsökte sin vårdcentral eftersom såret liksom ex-ploderade och blev till vätskefyllda blåsor. - Jag fick remiss till Östra sjukhuset. Där skickade man mig vidare till Dia-betesfotronden på Mölndals sjukhus. Där sa man att de var tvungna att ta bort tån.Det var naturligtvis ett tufft besked.

Kan vi inte vänta några dagar och se om det kanske blir bättre föreslog Bengt. Visst vi kan vänta en eller två dagar sa doktorn men då är risken stor att vi får amputera hela foten. - Då var det ju inget att fundera över, säger Bengt, det fick bli operation. Sen följde veckor av täta kontroller och omläggningar. Bengt är mycket impo-nerad av Diabetesfotrondens arbete. Inte minst öser han beröm över sår-sköterskan Susanne Asteberg som blev hans kontakt på Mölndals sjukhus.- En sån otroligt duktig tjej. Hon är så noggrann. Bengt tycker inte att det har varit några stora problem att bli av med en tå. Visst gjorde det väldigt ont i början och han har lite problem med balansen. Men det jobbigaste tycker han är att han måste ha rejäla skor på sig både utomhus och inne. Även när han badar måste han ha skor för att inte skära sig. Men det har ju inte med amputationen att göra utan med risken att få sår på grund av den nedsatta känseln. n

Diabetesfoten riskgraderas från 1 till 4. Riskgradenavgör vilkenåtgärd sombörvidtas.• Riskgrupp 1: Denproblemfriadiabe-

tesfoten.Dusomharfötteririskgrupp1gåriallmänhettilldinvårdcentralochkontrolleras regelbundet av din diabe-tessköterskaellerläkare.Vårdgivarenärskyldigattkontrolleradinfotstatusmenkanglömmadet.Såse till attpåminndinläkare/diabetessköterska.Behandlinghosmedicinskfotterapeutenellerettpargångerperårrekommenderas-mendufårbetalabehandlingensjälv.

• Riskgrupp 2:Minskadkänselifötternaoch/ellerkärlsjukdom.Duharrätttillbe-handlingavmedicinskfotterapeutinomprimärvården(cirkatvågångerperår).Kostnadenärsomförettvanligtbesökpå vårdcentralen. Eventuellt remiss avvårdcentralenförattfåanpassadeskorellerfotbäddar.Diabetessköterskanellerdiabetesläkaren på vårdcentralen skagöraminstenundersökningavfötternaperår.

• Riskgrupp 3:Minskadkänselifötternaoch/ellerkärlsjukdom.Hartidigarehaftfotsår,amputation,deformeradfot,svåraförhårdnaderellerhudsprickor.Tillhördudennagrupphardurätttillmedicinskfot-vårdinomprimärvårdenellervidsjukhus(cirkasexgångerperår).Duskaocksåharemissförattfåindividuelltutformadefotbäddarochskoralternativtortos.Föt-ternaskaundersökasårligenelleroftareberoendeavgradavfotproblem.

• Riskgrupp 4:Innebärpågåendefotsårsomkrävervårdavdiabetesfotrondmedfotvårdandebehandlingtolvgångerellermerperår.Duskadessutomha indi-viduella fotbäddar och skor alternativtortosellergips.

På Göteborgs Diabetesförenings hemsida finns en lista över medicinskt utbildade fot-terapeuter. Gå in på: www.diabetesgbg.se

så här sköter du som inte har några svåra fotproblem dina fötter: • Tvätta fötterna varje dag och smörj in

medfotcreme.• Kontrolleraattduinteharnågrasåreller

irritationer.Varjedag.• Taettfotbadbeståendeavgrönsåpaoch

ljummetvattenengångiveckan.• Klippnaglarnanärdeärmjukaefterfot-

badet.Klippsmåbitaråtgången,ungefärtreklipppernagel.Klippinteförkort.

• Fila bort förhårdnader - men gör detmedmåtta.

Bra skor är viktigt för alla men spe-ciellt för diabetiker. Dethärskadutänkapå:

• Skorna ska ha stadig sula, alltså intevara för mjuka. De får inte klämmanågonstansvarkenovanpåellervidsi-dorna-ochhellerintevarasåstoraattfötternahalkarrunt.Sårochförhårdnaderpå fötterna kommer inte av sig själva.Förhårdnaderfårmanavtryck,pressel-lerfriktionochsårfårmanoftaavdåligtanpassadeskor.

• Hälkappanskavarastadig.

• Snörskorsitterbäst.• Ritaavdinafötterpåenbitstyvtpapper

ochhamediskoaffären.Lägginpap-peretiskornaochkontrolleraattdeärtillräckligtbreda.

• Beattfåskornapåöppetköp.Dåkanduilugnochroprovgåskornainomhuspåenmattaochverkligenkännaefteratt de sitter bra. Som diabetiker skamaninte”gåin”skor.Deskahaperfektpassformdirekt.

• Köpskorpåeftermiddagen.Dåär föt-ternastörreänpåmorgonen.

• Bådeenfriskfotochenriskfotkanbe-hövainläggiskorna.Harduenfriskfotkandetvaraidéatttestabilligasulorsomfinnsisjukvårdsbutikerochsportaffärer.Hardudäremotenriskfotskadugåtillenortopedteknikersomgörinläggmedhjälpavgipsavgjutningavfötterna.

• Antingen man köper standardinlägg isjukvårdsbutikeneller får specialgjordainläggsåärdetviktigtattkännatillattdettartidförfotenattvänjasigvidinläggen.Harfötternavaritvanavidskorsomsitterfelkanmanfåontifötternanärmanfårskormedinlägg/perfektpassform.Manbörbarahasådanaskorenstundperdagtillattbörjamed.

• Hardufåttinlägghosenortopedteknikersåkandufådemjusteradeomduefterentidtyckerattdeintesitterperfekt.

• Haintesammaskorenheldag.Bytoftaoch ha gärna olika inne- och uteskor.Snofsigaskorkanmangärnaha-meninteattgåi.Baraattvarafini.

(Källa: fotterapeut Agneta Petersson).

Bengt Bohlin fick reda på att han hade diabetes när han skulle lämna blod. Några problem med sin sjukdom hade han inte i början. Inte förrän hade på grund av grus i skon fick ett sår och kort därefter tvingades amputera bort en tå. Förloppet var blixtsnabbt.

Bengt BohlinTVINGADESAMPuTERABoRTENTÅ


TEMAKVÄLL OM ATT SÖKA PENGAR UR

FONDER SAMT OM ATT VANDRA

PILGRIMSLEDEN NÄR MAN HAR DIABETES

Varmt välkommen till en intressant temakväll

arrangerad av Göteborgs Diabetesförening!

Tid: Torsdagen den 16 september kl. 18.00–21.30

Plats: Nordengården, Stockholmsgatan 16, Göteborg

Anette Nyman lär oss hur man söker pengar ur

fonder. Föredraget blir med inriktning på oss med

kroniska sjukdomar. Agneta Tjäder berättar och visar bilder från sina

Pilgrimsvandringar i norra Spanien. Agneta, som har

diabetes, har vandrat leden sex gånger.

I pausen finns det möjlighet att träffa

diabetessköterska Margaretha Tendell som svarar på

frågor om aktuella hjälpmedel.

Program: Kl. 18.00-19.30 Anette Nyman.

Kl. 19.30-20.00 Paus. Vi bjuder på frukt.

Kl. 20.00-21.30 Agneta Tjäder.

Fri entré! Ingen föranmälan behövs.

Temakvällen genomförs med stöd av

Novo Nordisk Scandinavia AB, Bayer Health Care samt ABF.

TEMAKVÄLL OM VÅRDVALET SAMT OM BRA MAT FÖR PERSONER MED DIABETES Varmt Välkommen till en intressant temakväll



Plats: Nordengården, Stockholmsgatan 16, Göteborg Doktor Hjördis Fohrman från Lärjedalens Vårdcentral

samt Docent Stig Attvall från Diabetescentrum på

Sahlgrenska kommer att tala om vårdvalet ur en

diabetikers synvinkel och även svara på frågor.

Dietist Eva Olausson från Diabetescentrum på Sahlgrenska talar om vad vi ska tänka på när det gäller

våra matvanor. Ett ämne som är intressant och spännande

inte bara för diabetiker utan för alla som är måna om sin

hälsa. I pausen finns det möjlighet att träffa Diabetessköterska Margaretha Tendell som svarar på

frågor om aktuella hjälpmedel. Program: Kl. 18.00-19.00 Samtal om vårdvalet. Hjördis Fohrman och Stig Attvall

Kl. 19.00-19.30 Paus. Vi bjuder på frukt Kl. 19.30-20.30 Eva Olausson talar om bra mat för alla

Fri entré!

Ingen föranmälan behövs. Temakvällen genomförs med stöd av

Novo Nordisk Scandinavia AB samt Bayer Health Care

TEMAKVÄLL OM VÅRDVALET SAMT OM BRA MAT FÖR PERSONER MED DIABETES Varmt Välkommen till en intressant temakväll



Plats: Nordengården, Stockholmsgatan 16, Göteborg Doktor Hjördis Fohrman från Lärjedalens Vårdcentral

samt Docent Stig Attvall från Diabetescentrum på

Sahlgrenska kommer att tala om vårdvalet ur en

diabetikers synvinkel och även svara på frågor.

Dietist Eva Olausson från Diabetescentrum på Sahlgrenska talar om vad vi ska tänka på när det gäller

våra matvanor. Ett ämne som är intressant och spännande

inte bara för diabetiker utan för alla som är måna om sin

hälsa. I pausen finns det möjlighet att träffa Diabetessköterska Margaretha Tendell som svarar på

frågor om aktuella hjälpmedel. Program: Kl. 18.00-19.00 Samtal om vårdvalet. Hjördis Fohrman och Stig Attvall

Kl. 19.00-19.30 Paus. Vi bjuder på frukt Kl. 19.30-20.30 Eva Olausson talar om bra mat för alla

Fri entré!

Ingen föranmälan behövs. Temakvällen genomförs med stöd av

Novo Nordisk Scandinavia AB samt Bayer Health Care


Malin Axelsson, Olivia Fridén och Josefine Drottz

Går omvårdnadsprogrammet

Linda. Sara och Kajsa hjälps åt att göra rotfruktsgratäng

och en spännande variant av den obligatoriska salladen.

Oskar och Alexander lagar mat under överinseende av

”fröken” Olivia medan Malin kollar grytan på spisen.

Oskar och Olivia har fått dagens efterrätt, blåbärspaj, på sin lott.

Malin Axelsson, Olivia Fridén och Josefine Drottz går sista året på omvårdnadsprogrammet på Krokslättsgym-nasiet. De läser till undersköterska. När det var dags för klassens projektarbete bestämde de sig för att ordna en träff för ungdomar med diabetes. En träff där man lagade mat, hade kul och fick nya kompisar.

I utbildningen ingår diabeteskunskap och Josefine har dessutom diabetes sedan många år. Så valet av projektar-bete var inte så långsökt. På skolan fick de positiv respons. Inte minst av sin klassföreståndare Magnus Sjöberg. - Det var lite krångligt att hitta sponsorer men det ordnade sig till slut, säger Malin. Vi fick låna Askims församlingshem med ett fint kök gratis och Göteborgs Diabetesförening sponsrade maten. Diabetesföreningen hjälpte också till med att skicka ut brev med inbjudan. Man vände sig till ungdomar i åldern 12 till 15 år Tre tjejer och två killar anmälde sig. De kände inte varandra innan men fick bra kontakt direkt. Några av dem upp-täckte att de hade träffats tidigare på ett diabetesläger. De bytte adresser och planerade att träffas igen.- Alla tyckte det var roligt att träffa andra i samma ålder och laga mat tillsammans. Det är skönt att umgås med andra med diabetes ibland. Sådana som vet vad sjukdo-men innebär utan att man behöver förklara, säger Josefine.

Malin, Olivia och Josefine hade kollat på nätet efter bra menyer. Tre gånger träffades gruppen och varje gång tilla-gades huvudrätt och efterrätt. Man delades in i smågrup-per och sedan turades de om med de olika uppgifterna. - Syftet var ju att ungdomarna skulle få träffa andra med diabetes och utbyta erfarenheter förutom att laga mat, säger Olivia. Därför hade vi också tid för att prata och spela spel.

C.Ö. Bilder: Josefine Drottz.

BUs SIDaN


Min dagHej, jag heter Molly och bor i Björke-kärr i Göteborg. Jag har bott i sam-ma röda radhus sedan jag föddes den 20 mars 2001. Nu har jag fyllt 9 år. Vi firade min födelsedag i två dagar. Först hemma med släkt och gran-nar. Sedan hade jag ett bowlingka-las med mina jämnåriga kompisar och min lillasyster. Discobowling är som ett idrottspass. Man blir törstig

och hungrig. Flera av mina kompisar hade nog gärna sett en vuxenpor-tion på tallriken istället för den barnhamburgare som serverades. Min blodsockermätare visade 3.1 Mmol när vi satte oss vid bordet för att äta och att jag var låg kände jag ju själv.

Man måste alltid mäta innan man äter för att kunna beräkna rätt insulindos. Efter bowlingen provade jag lite Fanta eftersom det innehåller socker som behövs när man är låg. Annars när jag är låg brukar jag få fruktjuice el-ler mjölk. Är vi utomhus och inte har någon dricka med oss får jag äta druv-sockertabletter. Sen måste jag äta en smörgås om det inte är dags för lunch eller middag förstås.

Sedan jag var 4 år har jag haft Dia-betes typ 1 och tar varje dag minst 6 blodprov och minst 7 sprutor med insulin. Det blir massor med nålstick. Oftast tycker inte jag det gör ont men ibland sticker någon på fel sätt eller ställe. Då blir jag ledsen och faktiskt lite arg ibland. Man måste ta tag så det blir en liten ”kudde” att sticka i. Sen finns det nerver och blodådror som inte syns utanpå huden, träffar man fel gör det ont fast man försökt hålla

rätt. Tur att det inte händer så ofta.

Hamburgarna var glutenfria. I alla fall två stycken. Jag har en kompis som har Diabetes typ 1 och är glutenintole-rant precis som jag. Glutenintolerant heter också Celiaki och det betyder att jag inte tål vanligt bröd eller annan mat som innehåller sädeslagen vete, råg och korn. Havre innehåller inte gluten, därför kan jag äta t.ex. havre-grynsgröt till frukost. Alla maträtter kan lagas som glutenfria. Men ibland tycker jag att något bröd ser extra gott ut. Då hade jag önskat att jag kunde smaka allt bröd, inte bra glutenfritt. Det dröjde ett år efter det att jag fått min Diabetesdiagnos tills det att lä-karen på barnsjukhuset såg att jag var glutenintolerant också. Då hade de ta-git en massa blodprover och gjort en undersökning med en slang ner i min mage. Jag minns inte så mycket för jag var bara 5 år gammal.

Efter bowlingkalaset åkte jag med en kompis hem. Vi har känt varandra se-dan vi låg i magen brukar mamma säga. Våra föräldrar var vänner redan innan vi föddes. När jag är hos en kompis eller mormor kan jag mäta mitt blodsocker själv. Om vi ska äta ringer jag hem och mamma eller pappa bestämmer hur

Lamm är gulliga.

BUs SIDaN


KALENDARIUM FÖR BARN- OCH UNGDOMSGRUPPEN

mycket insulin jag ska ge mig själv med insulinsprutan. Men i skolan har mina fröknar koll på när jag ska mäta och hur mycket insulin jag ska ta. Det beror på vilket blodsockervärde jag har innan maten och hur hungrig jag kän-ner mig.

Efter sommarlovet ska jag börja i 3:an. Då får jag nya lärare och fritidsper-sonal. Jag, mamma och pappa måste träffa dem innan höstterminen börjar för att lära dem vad Diabetes typ 1 är. Sedan får de gå på kurs på barnsjuk-huset också. Den ena dagen är ju inte den andra lik och därför måste mina lärare känna till vad som händer i min kropp fast det inte syns utanpå. Min läkare på Diabetesmottagningen på barnsjukhuset har berättat att jag och mina föräldrar måste kunna mer om min Diabetes än en vanlig läkare kan. Men mamma och pappa är inte med mig i skolan, där tar mina lärare hand om mig. I min klass är vi 3 som har Diabetes typ 1. Det är en F-2:a med barn från förskoleklass upp till 2:an i samma klass. När jag börjar 3:an i höst blir det bara jag som har Diabetes i klassen igen.

Vad gör jag annars om dagarna? Jo, jag gillar att leka med kompisar och min lillasyster, att simma, både i pool och i sjön eller havet när det är sommar, läsa böcker, att rita och pyssla. Djur gillar jag också, nästan alla djur. Men det jag önskar mig mest är ett husdjur, speciellt en hund. Mamma och pappa är oroliga för att vi inte är hemma tillräckligt mycket för att kunna ta hand om en hund. Men jag tror att det skulle gå bra. Mormor och jag har till och med varit på hundmässa och tittat

på massor av söta hundar och läst om olika hundraser. När jag blir stor vill jag gärna jobba på ett hunddagis eller som mode stylist. Två gånger i veckan spelar jag cello, det har jag gjort i 4 ter-miner nu. Vi har ganska många kon-serter också. Då spelar jag med cellis-ter och violinister från kulturskolan, både nybörjare och äldre ända upp till årskurs 9. På söndagarna tränar jag friidrott med SAIK (Sävedalens AIK).

Min mamma har bett mig göra en lista med vad jag tycker är det bästa och sämsta med att ha Diabetes typ 1.

Det bästa är:att man får åka på läger.att man får gå till Diabetsmottag-ningen och ta prover (för då får man välja en leksak).att man får saft och macka när man är låg.att det finns blodsockermätare och insulin.och det bästa som kan hända i fram-tiden är att man hittar en medicin mot Diabetes.

Det sämsta är:att man inte får äta så mycket godis.att man behöver ta blodsocker och insulin.att det inte finns någon medicin som botar Diabetes (än så länge).

och det sämsta som kunde hända vore om:insulin och blodsockermätarna tog slut.man kunde få Diabetes typ 2 när man redan hade typ 1.det skulle smitta.

30 maj Brännboll i Slottsskogen. Vi träffas utanför Björngårds-villan klockan 14.00. Var och en tar med sig fika. Regnar det så ställer vi in. Anmäl ditt deltagande till kansliet. Lämna gärna din emailadress så får du besked direkt om vi tvingas ställa in.

Anmäl dig till [email protected] för att snabbt få information om nytillkomna aktiviteter.

Min lillasyster och jag fixar

födelsedagstårtan

Hundar är mina favoritdjur.

Jag gillar att spela cello


Matbestyren är enklare på sommaren. Och maten nyt-tigare. Om man väljer mycket fisk och grönsaker förstås. Fisk inlagd med vinäger eller ättika är rena hälsokosten. Sockret i inläggningen är inget problem för oss med dia-betes eftersom det får sällskap av ättika/vinäger. Försök att äta ett par bitar inlagd sill varje dag så får du i dig den dagliga dosen av Omega 3. Monica Ullbrandt har skickat in några favoritrecept från det danska köket. Eftersom sommarmatlagningen ska vara enkel har jag ur de danska kokböckerna valt pasta med blåmusslor. Det åt jag en gång i Italien. Det var jät-tegott - och jättedyrt. Minst lika gott och mycket billi-gare blir det när man lagar det själv hemma. Blåmusslor kan man köpa i fiskaffären eller plocka i havet. Innan du äter blåmusslor du plockat själv så ring och kolla med Fröken Mussla på telefon 031-60 52 90. Där får du veta, av en automatisk telefonsvarare, om det går an att äta vilda blåmusslor. Det varierar vecka från vecka. Garanterat säkert och enklare (men inte lika roligt) är förstås att köpa odlade blåmusslor i fiskaffären. n

Recept

Skölj musslorna flera gånger i kallt vatten. Knacka på de musslor som inte har stängt sig. Om de inte stänger sig efter ett par minuter så kassera dem. Koka spagettin efter anvisningar på paketet - mi-nus två minuter. Värm oljan i en stor panna och fräs de tunt ski-vade vitlöksklyftorna i 10-20 sekunder utan att de blir bruna. Tillsätt musslor, grovhackad persilja, citronskal, chili och vitt vin. Koka i fem minuter. (Släng de musslor som inte öppnat sig när du kokat dem.) Häll den nästan färdigkokta pastan i ett durkslag. Låt rinna av innan du lägger tillbaks den i kast-rullen. Tillsätt musslorna i sina skal och såsen. Låt allt koka i två minuter. Tillsätt 1 matsked oliv-olja och smaka av med salt och peppar. Tillbehör: En stor skål grönsallad.

Skicka gärna in ditt eller dina egna favoritrecept. Vardagsmat eller till fest. Alla bidrag är välkomna. Skriv till kansliet eller maila: [email protected]

4 port.

1 kg blåmusslor

400 g spagetti

2 vitlöksklyftor

1 bunt persilja

2 matskedar olivolja

2 dl vitt vin

rivet skal av 1/2 citron

1/4 tsk chilipulver

salt och peppar

Trots halkan kom sju personer den 4 mars för att ta del av kvällens gympa. Katarina Hesselgren, som är personlig tränare, började med att ta upp en massa frågor som alla ledde till samma svar:Vad är det som tar 30-45 minuter per dag och som ger jämnare blod-socker, sitter i upp till 24 timmar, håller kroppen och knoppen igång, är väderoberoende, ger bättre sömn, stärker skelett och musku-latur, hjälper en att undvika följd-sjukdomar och hålla vikten, ger energi i vardagen, passar även med oregelbundna arbetstider? Svaret på alla frågorna är: Träning som man kan utföra i hemmet eller på en ledig stund på jobbet. Som diabetiker är det ju alltid vik-tigt att ha en dialog med sin läkare, så också innan man börjar träna. Det är nödvändigt att veta hur träningen påverkar ens blodsocker

och hur man skall äta innan och efter träning. I början är det viktigt att ta det lugnt, träna i fem minuter – sedan vila. Håll på i 20-30 minuter till en början. Öka sedan träningsdosen till 45 minuter. Tänk på att man även får räkna med den korta pro-menaden till och från spårvagnen och naturligtvis syresättarprome-naden på lunchen. Sen gav Katarina ett flertal ex-empel på övningar man kan göra hemma. Medlemmarna fick prova på ”Plankan”, ”Knästående diago-nallyft” och många andra stärkande och roliga övningar. Faktum är att deltagarna blev så nöjda att vi beslutade att bjuda in Katarina till hösten igen (26 au-gusti). Då skall hon lära oss att träna med hjälp av gummiband. n

NILS BURHOLM

Gympa

Alla vill inte gå till gym för att få sin dagliga dos av fysisk aktivitet. Katarina Hesselgren lärde oss att göra en massa enkla men effektiva rörelser som vi kan göra hemma.

SPAGETTI MED BLÅMUSSLOR, VITT VIN OCH VITLÖK


Josefine Drottz

MIN DIABETES

TILL NYINSJUKNADE DIABETIKER

Behöver du någon att samtala med som har egen lång erfarenhet av att leva ett bra liv med diabetes. Kontakta i så fall Göteborgs Diabetesförening för att få en egen mentor som kan hjälpa dig med många frågor och din oro. Vi kan dock inte hjälpa dig med medicinska råd. Dessa ska din läkare och diabetessköterska bistå dig med. Vi finns på Bomgatan 7 i Göteborg. Telefon: 711 69 54E-post: [email protected]: www.diabetesgbg.se

Jag heter Josefine Drottz och är arton år. Diabetes har varit en del av min vardag sedan jag var fyra år. Till en början var sjukdomen ingen stor förändring för mig, det var större för min omgivning. Den stora skillnaden i mitt liv kom när jag fyllde fjorton år. Då fick jag insulinpump istället för sprutor. En ny värld öppnade sig. Jag har alltid haft bra sockervärden och har aldrig känt mig hindrad att göra något bara för att jag har en sjukdom, men människor i min omgivning har va-rit oroliga över vad jag äter och haft syn-punkter på vad som är rätt och fel. Nå-got som de slutade upp med när jag fick pump. Varför vet jag inte. Kanske för att jag då kunde hänvisa till jag skulle ta mer insulin med hjälp av pumpen, eller för att jag hade blivit tonåring och ansåg att jag kunde ta hand om mig själv. Svaret får jag inte, men den höstdag när jag fick pump försvann ängsligheten hos mina nära och kära, vilket var en lättnad för mig.

Det var när jag började i högstadiet som jag för första gången såg diabetes som ett hinder. Elever gav mig nyfikna blickar när jag plockade fram den spruta som jag var tvungen att ta. Många av dem frågade vad jag sysslade med. Att slippa att förklara var en frihet som har levt kvar. Det var inte så att jag bytte vänner och fick ett bättre blodsockervär-de utan omvärlden lät bli att fråga saker. De som vet att jag är diabetiker är de som behöver veta det, resten av människorna som jag möter i min vardag har inte med det att göra. Jag vill bli accepterad för den jag är, vilket kan leda till att jag tycker att det är jobbigt att säga till nyvunna vänner att jag har sjukdomen. Rädslan att de ska vända på klacken och gå är alltför överhängande. De kanske inte vet vad diabetes är och att inte veta något är skrämmande, vilket leder till att jag blir skrämmande.

Viktigt att påpeka är att jag aldrig glömmer att jag är diabetiker. Skulle jag för någon dag inte orka med min sjuk-dom skulle jag få ketoner och bli sjuk. Att drabbas av syraförgiftning skrämde för några år sedan vettet ur mig. Jag hade hört att det var vanligare att få ketoner då man hade pump än sprutor, vilket var en av anledningarna till att jag väntade tio år med att skaffa pump. En annan fak-tor var att jag trodde att pumpen skulle synas på stranden och att folk då skulle stirra. Dock tror jag att den största an-ledningen var att jag var för bekväm för att orka göra något åt min situation. Att jag inte vågade testa något nytt och att jag inte orkade ändra på min vardag som

jag redan var nöjd med. Hur skulle jag kunna veta att livet skulle bli ännu bättre innan jag hade facit i hand?! Dessutom har jag alltid tyckt att kost och motion är både viktigt och roligt, och att inte veta hur jag skulle göra när jag tränade var en stor rädsla som jag hade, jag visste inte att det bara var att koppla ur pumpen när jag gjorde saker då jag inte kunde ha den inkopplad.

Insulinpumpen har för mig inneburit att jag kan vara mer fri och därmed min-dre bunden till min diabetes. Jag behöver äta regelbundet och inte äta för mycket socker, men om jag inte äter mycket till frukost eller inte vill äta kvällsmat under-lättar pumpen mycket. Jag tycker även att jag kan känna större trygghet med den då den larmar om något skulle vara fel. Med hjälp av pumpen kan jag leva ett nästintill normalt liv, inte ett liv som bara kretsar runt min sjukdom.

Livet har sina upp- och nedgångar, men jag har nu bestämt mig för att våga ta steget och göra det som jag vill. Nästa år ska jag ut på en långresa, mest för att jag har hört att det ska vara krångligt att backpacka med insulin och värme. I skrivande stund blir jag bara mer och mer motiverad att göra det jag vill. Inte för att jag måste, utan för att bevisa för mig själv att jag kan göra det, att jag aldrig ska ge upp och att jag ska trotsa de hinder som finns i livet. Alla människor får hinder på den väg de vill gå. De kan välja att vända och ge upp eller så kan de brottas med dem och komma vidare. Det sista är min plan.

Att ständigt bli bättre, nå högre höjder och komma vidare i livet är något som nästan alla strävar efter. Dock tror jag att livet är mer än så. Jag tycker att det är viktigt att gilla läget, göra saker som man vill göra och rent av älska sin vardag. Det är här som sjukdomen kommer in. Jag fick en gång en fråga som löd: kan du vara nöjd över ditt liv när du har så många begränsningar? Ska jag vara riktigt ärlig hade den tanken aldrig slagit mig. Jag har alltid hängt på mina vänner, de har an-passat sig och deras familjer vräkte inte i dem glass när vi var små, såvida den inte var osötad. Jag tror att man själv har an-svar för sina val i livet, och att det bara är man själv som kan ändra på dem.

Så diabetiker det är upp till er; Anting-en så låter ni de hinder som finns stoppa er eller så tar ni i tu med dem. Väljer ni det senare alternativet kommer vi att gå samma väg. Bry er inte om vad omgiv-ningen tror utan våga trotsa, och gör det rejält! n

GÖTEBORGS DIABETESFÖRENING har

drygt 1.500 medlemmar.

Det finns cirka 25.000 diabetiker i

Göteborgsområdet.

HJÄLP OSS ATT SPRIDA INFORMATION OM FÖRENINGEN!

DU FÅR EN BIOBILJETT FÖR VARJE VÄRVAD MEDLEM.

Det kostar bara 290 kronor/år att vara

medlem och då får du årsprenume-

rationer av tidning arna Diabetes och

DiabetesBladet samt möjlighet att gå på

före läsningar, studiecirklar och andra

aktiviteter för såväl vuxna som barn. Det

finns även en föräldragrupp.

Meddela vårt kansli när du värvat en

ny medlem så att vi kan skicka dig en

biobiljett.


FRåGa ammie…Påsken firade vi med att besöka Borås Djurpark tillsammans med en barn-domsvän från England och hennes två pojkar. Två mammor som slet på rygg-säckar, jagade barn och försökte hålla oss varma i snålblåsten. Det var en un-derbar dag, kallt - visst, men barnen var lyckliga och efter en lång vinter inne kändes det befriande att äntligen få vara ute en låång dag i frisk luft.

Under dagen smååts det en del. Ett mellanmål hit, en kaka dit, en missbe-dömd lunch - hur lätt är det att välja rätt när man väljer mellan kebabtallrik, korv med (pulver)mos eller grillad Chi-abatta? Jag valde den tunga Chiabattan och en värmande kopp kaffe och insåg rätt fort att jag inte hade en aning om hur jag skulle dosera min bolusdos. En vanlig dos + ...20%? Så blev det. När jag någon timme senare testade mitt socker låg jag som rätt väntat för högt, närma-re 20, och "duttade" på av bara farten. Jag blir oftast inte så påverkad av höga nivåer om de är "självförvållade" av fel mat vid enstaka tillfällen. Så jag mådde rätt bra när vi resten av eftermiddagen skuttade runt och hejade på apungar, sälar som utförde en frivillig show till vår stora förtjusning och balanserade på 'inte-nudda-marken-banan'.

När vi så skulle köra hemåt, fortfa-rande hög, 'duttar' jag på igen varpå

min väninna tittar rätt allvarligt på mig. Hon stänger bildörrarna om barnen och frågar mig med rätt stor pondus -"Am-mie, har du en boyfriend vid sidan av? Jag ser ju hur du håller på med din mo-bil, läser och skickar sms hela tiden, jag fattar inte, VAD håller du på med?!"

HAHA! Vad säger man till det?! Hon hade under hela eftermiddagen trott att jag smsat när jag i själva verket kollat blodsocker och mixtrat med min pump! Så komiskt, och så lärorikt!

Min bästa vän, som bryr sig om mig innerligt och varit med mig i allvarliga känningar och som har rätt bra förståel-se för min situation, glömde att jag hade diabetes för en eftermiddag och "såg" det hon förväntade sig. Inte konstigt att vi människor missförstår varandra!

Och sockret då? Jo, väl hemma åt jag en bra, balanserad middag, drack ett glas vin och tog en vanlig bolusdos. Landade ner på ett bra värde och somnade lycklig efter en härlig dag med barn och min bästa vän.

Jag tackar för frågorna jag får, och vill gärna ha fler. Skriv gärna till mig och dela med er av era erfarenheter av idrott, träning och vardagsmotion. Vi har ju så mycket att lära av varandra! n

En mysig vår till er alla! Ammie

maila in dina frågor eller erfarenheter till kansliet

[email protected].

så vidarebefordrar vi till Ammie. Vi vill gärna att du lämnar namn och adress men du får givetvis framträda under signatur om du så önskar.

Blommande syrener, körsbärsträd, liljekonvaljer…Lägg till långa ljusa ljumma kvällar. Inte vill man väl vara inomhus nu. Även om semestern inte har börjat än så känns det som om man har lite extra ledig tid. Ett alldeles utmärkt tillfälle att botanisera bland det spännande utbud av roliga och la-gom ansträngande aktiviteter som finns i närheten. Båda på dagtid och kvällstid. Du som har dator går in på www.halsolots.se. Därifrån kan du knappa dig vidare till hälsotek och hälsodiskar i Göte-borg, Mölndal, Härryda och Partille. Här är ett axplock av aktiviteter för dig som känner för att röra på dig lite mer:

Varje måndag och onsdag hela sommaren arrangerar Kor-pen utomhusgympa i Skatås. Från och med den 31 maj till den 18 augusti, med start klockan 18.00 mitt ute på den stora gräs-planen, kan man bättra på sin kondition HELT GRATIS. Lämpligt för alla åldrar.

Hälsoteket i Kortedala/Bergsjön har aktiviteter måndag till torsdag varje vecka under sommaren: Måndagar 10.00-12.00 PromenadiKortedalaTisdagar 9.30-10.30 Sitt/Kom-i-gång-gympaiKortedalaTisdagar 10.00-11.00 CirkelgymiGeråshalleniBergsjönOnsdagar 10.30-12.30 PromenadiGeråshalleniBergsjönOnsdagar 11.00-12.00 LättgympaiGeråshalleniBergsjönTorsdagar 11.00-12.00 KMT-gympaiSandeklevshalleniBergsjönHälsodisken i Partille meddelar att man har flera aktiviteter under sommaren. I Partilles Kultur- och fritidsguide får man bland annat tips om vandringsleder, badplatser och cykelleder. Hälsoteket i Angered har en mängd aktiviteter fram till mid-sommar. Barnvagnspromenad (tisdagar), Funkisgympa (ons-dagar), Grounding, jordnära grundrörelser för hela kroppen till afrikanska rytmer (tisdagar), Juju (måndagar och torsdagar), Komigånggympa (tisdagar och onsdagar), Promenadgrupp (måndagar och onsdagar), StressBalance tisdagar), Träning på utegymmet (måndagar). Kontakta Hälsoteket i Angered för besked om lokal och tid. Hälsodisken i Härryda har ett samarbete med OK Landehov. I sommar kan man få lära sig att orientera på en enkel nivå - till fots eller med cykel.


Fråga:Hej Ammie!

Jag funderar över hur länge mål-tidsinsulinet verkar. Om man äter en måltid och någon gång ska plussa på en efterrätt, ska man helst äta den direkt på maten för att dra nytta av insulinet eller spelar det ingen roll om man 'lå-ter maten sjunka' och tar efterrät-ten senare? Vilket är bäst, hur ska man tänka. Skippa efterrätten är förstås bäst, men ibland.

UndrarEn typ 2:a

Svar:

Hej på dig "en typ 2:a"!Attdet är gottmedefterrätt hållernogdeflestamedomochär ing-enting vi skall försaka oss pga vårdiabetes. Vi blir bjudna påmidda-gar,ochtrotsattvåromgivningoftavetomattvihardiabetesbjudsviiblandpåsötaochfetadelikatesser.Iblandbjudsenriskakaistället.Ellermötsavpåståendetsomärvinklatsomenfråga"detdärfårvälinteduäta?"Alltärrättochalltblirlättfel.Våra vänner och vår familj vill ossbaraväl,ävenomresultatetibland

blirattmankännersigifrågasattochmalplaceraddärmansitterochsu-gerpåsin torra riskaka förattvaraartig.Vårt värde för stunden accepte-rar inte alltid utsvävningar ner ien smarrig glassbägare. Att vi blirtvungnaattanpassavadviäterhörtillvårvardagochsåävenefterrät-ten.Det kan vara svårt för omgiv-ningen att förstå att det som enadagenvarok,ärfeldennästa.Mensåärdet.Viavgörsjälvanärvikanochvilläta,viharrättatttackanejutanattfördensakensskulluppfat-tassomotacksamma.Dinfrågaärväsentlig.Enligt"regel-boken" ligger ett snabbverkandeinsulinkvarmellan2-4timmar.Minerfarenhetärattdetberorpå.Rördu på dig innan eller efter målti-den? Att öka cirkulationen då bo-lusenärsommestverksamtyckerjagharen"turboeffekt"ochgörin-sulinet mer verksamt. Så en danseller två mellan huvudrätten ochdesserten skadar inte... Som svarpådinfrågarekommenderarjagattätaefterrättennäramåltidenavdenanledningenattmatenisiggörattkolhydratupptaget från efterrätten

bromsasuppochmanminskarris-kenförstorasvängningar.Rentge-nerelltärdetenklareattdoseraensötefterrättänenfetdådetende-rarattspökat.o.menbitininatten.omdudoserarenellertvågångerharmindrebetydelsemendetkanvara svårt att innan måltiden vetanärefterrättenkommer inochhurstordenär.Jagsjälvgermiginsulintill maten först och efterrätten närdenserveras,jagvillintekännamigtvungenattätameromjagintevill.Stickstället,omduanvänderpenna,påverkarockså.Manbrukarsägaattmagen är snabbast medan sätetochlåretharenlångsammarever-kan. Insulinetseffektpåverkas inteavvadduätermenblodsockretrörsiguppochnerolikaberoendepåmatensinnehåll.Jagtyckerattduskalltauppfråganmed din diabetessköterska för attävenhörahennesråd.Minarådärintemedicinskautanenbart base-radepåupplevelserocherfarenhet.Lycka till och njut av de efterrätter du väljer!Ammie

Hälsoteket i Väster har sommaraktiviteter mellan den 14 juni och 8 juli: - Stavgång måndagar och onsdagar kl. 11.00-12.00. Man träf-fas vid Mandolingatan 43 (nedanför Frölunda Kulturhus). Sta-var finns att låna. - Balans & styrka måndagar 13.00-14.00 samt torsdagar 12.00-13.00. Lokal: Stora salen i Frölunda Kulturhus. - Dessutom: lättgympa för kvinnor (håller på till och med den 1 juli). Torsdagar 13.30-14.30. Lokal: ”1.200 kvadratmeter” (ned-anför Kulturhuset). Vid oklarheter: ring 031 / 366 28 64 eller fråga i receptionen inne i Frölunda Kulturhus.

Vill du veta mer om de olika aktiviteterna och saknar dator så går det bra att ringa:

HälsolotsCentrum,LinnéstadenochMajornatfn.3659066HälsoteketAngeredtfn.3651144HälsoteketVästertfn.3662864HälsoteketBergsjönochKortedalatfn.3654470HälsoteketÖrgryteochHärlanda*)tfn.3655000HälsodiskenHisingentfn.3652043HälsodiskenMölndal*)tfn.877701HälsodiskenPartilletfn.7929600HälsodiskenHärrydatfn.0732316642

*) Inga aktiviteter under högsommaren.

FaR betyder fysisk aktivitet på recept. Ett FaR kan du få på din vårdcentral eller på sjukhus. Där får du hjälp att hitta en mo-tionsform som passar just dig. Du får också anvisning om plats att utföra motionen på. Under 2008 utfärdades 10.000 FaR i VG-regionen. I FaRs Aktivitetskatalog för centrum och väster finns massor av förslag på bra och roliga aktiviteter. Alltifrån qi gong, vat-tengympa och gymnastik till dans, boule, styrketräning och promenader.

Gillar du att flanera i stan så finns det en utmärkt bok ”Stadsvandra på egen hand” att köpa för 20 kronor på bland an-nat biblioteken *). Med boken i hand kan du göra tolv olika vandringar i Göteborg. För-utom kartor finns en mängd intressanta platser med spän-nande historia beskrivna.*) Stadsbiblioteket, Guldhedens Bibliotek, Majornas Bibliotek samt Linnéstadens Bibliotek.

G DiabetesBladet Årgång 12 Nr 2 2010 · 2017. 1. 28. · 4 Diabetes Bladet Nr 2 2010 Kalendarium Maj Aug Sept Okt v Dec Vid alla sammankomster på kansliet så bjuder vi på kaffe/te

Documents