Fysisk aktivitet bland unga En kvantitativ studie om högstadieelevers studieresultat och idrottande i skolan och på fritiden Thom Westermark Psykologi, kandidat 2019 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
skolan och på fritiden
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka, samt dra slutsatser kring
sambandet mellan fysisk
aktivitet och betyg hos högstadieelever, kontrollerat för
socioekonomi. Denna rapport är en
replikationsstudie på Grape & Winterlinds studie i samma ämne.
Samma syfte och upplägg
används i båda dessa rapporter för att testa ifall det föreligger
några skillnader eller likheter
mellan urvalsgrupperna. Till skillnad från Grape & Winterlind
som testade med
gymnasieelever i Norrbotten, testar denna studie högstadieelever i
Stockholms län. Under
studiens gång delades frågeenkäter ut där högstadieelever fick
svara på frågor om betyg,
fysiska aktivitet och socioekonomiska förutsättningar. Resultatet
tyder dels på att det finns ett
visst samband mellan den fysiska aktivitetens intensitet och
studieresultat, även bland yngre
ungdomar i Stockholm, när det kontrollerats för socioekonomi. Det
rådde ingen större skillnad
mellan denna urvalgrupps och Grape & Winterlinds
urvalsgrupp.
Nyckelord: Fysisk aktivitet, studieresultat, Socioekonomiska
förutsättningar,
enkätstudie
Abstract
The purpose of this study is to examine and come to conclusions
about the relationship
between academic performance and physical activity, controlled for
socioeconomic factors.
It is a replicational study of on the correlation between physical
activity and results in school.
The same purpose and structure was utilized as in Grape &
Winterlind’s (2017) study for
students aged 16-19 in the swedish equivalent of high school in
Norrbotten. While this study
utilized a control group age 13 – 16 old students in three suburban
and urban schools in
Stockholm, Sweden. The children were handed out questionnaires. On
the questionnaire were
questions about their grades, how much they exercise and
socioeconomic factors. The results
show that the intensity of the physical activity have a positive
correlation with grades for
students aged 13 – 16 as well, when corrected for socioeconomics.
The results indicate that
there is no big difference between this control group and the one
studied by Grape &
Winterlind.
questionnaire, replication study, grade school
Definitioner
Fysisk aktivitet: Alla kroppsliga rörelser som producerade av
skelettet och som
använder upp individens energi (World Health Organization)
Replikationsstudie – Repeterande av redan utförd forskningsstudie,
för det mesta
med annorlunda situationer och/eller deltagare för att avgöra om
resultaten från
denna studie går att applicera på andra deltagare och eller
omständigheter. (Very
Well Minds)
(Merriam-Webster 2019)
1
Inledning
Betyg är måttstocken för att avgöra prestationer i skolan. Elever
med toppbetyg (de högsta 5
%) har större chanser att senare i livet bli höginkomsttagare (SCB,
2017). Bland de elever
som har toppbetyg i gymnasiet går cirka 90 % vidare till högre
utbildning. (SCB, 2017)
Dock visar det sig att en av tre i Sverige inte möter kraven för
gymnasiet, vilket gör det
problematiskt för dessa elever att ta sig vidare till arbetslivet
(skolvärlden, 2017). Det finns
alltså anledning att forska i de aspekter som eventuellt genererar
bättre betyg för elever på
alla nivåer av utbildning, för en mer hållbar framtid på individ
och samhällsnivå.
Fysisk aktivitet och dess samband med akademiska prestationer har
undersökts i flera olika
länder med varierande resultat. Det finns vetenskapliga belägg för
att elever som spenderar
mycket av sin tid på idrott och tänker på sin hälsa, presterar
bättre i skolan. Med mer
forskning på området, kan utbildningsväsendet använda information
för att se över policy
kring idrott, hälsa & näringslära. En koreansk studie
(Han,2018) på 13 - 15 åringar som
ägnade sig åt konditionsträning såg en markant förbättring i deras
prestationer i framförallt
koreanska och matematik. En metastudie där elever i USA, Brasilien
och Spanien testades
under samma omständigheter såg en ökning i överviktiga elevers vita
hjärnmassa i samband
med fysisk träning (Esteban-Cornejo, 2019).
Trots de lovande resultaten från dessa studier råder risken för att
det existerar skensamband.
En aspekt som möjligen bidrar till detta, kan kvantifieras som
socioekonomiska
förutsättningar. Socioekonomi innebär en interaktion mellan sociala
och ekonomiska
förutsättningar för individer. Det är ett kollektivt mått av social
position, inkomst och
arbetsställning (Kern 2017). Chiu & Perkins (2016) argumenterar
för att socioekonomi i
många fall är grunden till en god utbildning. I USA där
utbildningen är markant mer kostsam,
har föräldrar med högre inkomst och större resurser att säkra deras
barn en högre utbildning,
och därefter en bättre inkomst längre fram i tiden. På detta sätt
kan familjer med bättre
förutsättningar försäkra fortsatt välmående för familjernas
framtid. Folk från lägre
socioekonomisk tillhörighet saknar dessa ekonomiska resurser, samt
har tillgång till sämre
utbildning. Från detta framkommer svårbrutna kedjor av fattigdom
som fortsätter generation
efter generation (Chiu & Perkins 2016). Kern (2017) visade på
att socioekonomi var den
starkaste indikatorn på lägre resultat i skolan bland elever i
amerikanska grundskolor.
Socioekonomiska förutsättningar påverkar alltså förmågan till en
bättre utbildning. Grape &
Winterlind (2017) kom inte fram till att socioekonomiska variabler
hade en inverkan på
sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg. Men i och med att
Stockholm och Norrbotten är
olika regionen, föreligger somliga socioekonomiska olikheter. I
Norrbotten ter det sig
betydligt vanligare att elever bor i lantmiljö, medan i
Stockholmsregionen bör det vara en
mer jämn fördelning mellan stads och förortsmiljö. Det finns alltså
annorlunda
socioekonomiska aspekter och förutsättningar mellan de två
grupperna, som skapar en
möjlighet att elever i Stockholm har annorlunda förutsättningar,
eller att socioekonomiska
aspekter påverkar deras betyg på annat sätt. Framkommer information
från denna studie som
antyder att fysisk aktivitet har ett signifikant, positivt samband
med skolresultat oberoende av
2
socioekonomisk klass, finns skäl att uppmuntra mer fysisk aktivitet
för ungdomar i
allmänhet.
Tidigare forskning
Barn och ungdomar är en naturlig urvalsgrupp för att tolka
sambandet mellan fysisk aktivitet
och skolresultat. En användbar metod för att mäta fysisk aktivitet
är accelerometrar; ett
mångsidigt redskap som används för att mäta rörelser och
vibrationer. För människor kan de
användas för att samla in data om hur mycket och intensivt en
person rör sig. Flera forskare
(Hsiesh 2018) (Maher 2016), (Lima 2019) har använt sig av
acceleratorer för att mäta
urvalsgruppers rörelser och göra jämförelser med hur mycket tid de
spenderar stillasittandes,
med varierande resultat. Maher m.fl. (2016) kom fram till att
stillasittande var den mest
bidragande faktorn till skolresultat, i alla fall vad rörde elevers
resultat på ett ordinarie prov.
Detta kan tolkas som att de elever som satt stilla, var de som
spenderade mest tid på
studerande inför provet. Men studien pekar också på att de elever
som ägnade sig åt måttlig
fysisk aktivitet och hade långa stillasittande perioder hade bättre
resultat än de som inte
ägnade sig åt fysisk aktivitet alls. Intensiv fysisk aktivitet hade
inte ett speciellt stort samband
med resultaten. Så Maher m.fl. (2016) kom fram till att en
kombination av viss fysisk
aktivitet, kombinerat med långa perioder av stillasittande hade det
starkaste sambandet med
förbättrat provresultat.
Grape & Winterlinds studie (2017) tyder på ett positivt samband
mellan betyg och fysisk
aktivitet. De utförde detta som ett examensarbete där de sökte
undersöka det direkta
sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg hos gymnasieelever i
Sverige. För att undvika
risken för skensamband, använde de sig av socioekonomi som
bakomliggande variabel.
(Grape & Winterlind, 2017). De delade ut ett antal frågeenkäter
till elever i gymnasieskolor i
Norrbotten. Eleverna svarade här på frågor om deras fysiska
aktivitet och betyg.
Socioekonomiska variabler inkluderade antal syskon, bomiljö; dvs om
de levde i förortsmiljö,
stadsmiljö eller lantmiljö. Samt huruvida de hade deltidsjobb och
om båda föräldrarna var
arbetande.
De lyckades i slutändan samla in enkäter från 166 elever, vars svar
sedan sammanställdes och
analyserades i statistikprogrammet SPSS. De analyserade data med
korrelationsanalys,
faktoranalys och regressionsanalys för att kontrollera variablernas
samband. Resultaten tyder
på att framförallt skolgrundämnena hade ett positivt samband med
fysisk aktivitet. Studien
upptäckte att vad de kallade intensitet av fysisk aktivitet
(antalet dagar i veckan tränade) hade
det starkaste sambandet med grundämnesbetyg. Det existerade ett
positivt samband mellan
övriga ämnen och intensitet av fysisk aktivitet också, men inte
lika markant som
grundämnesbetygen. Överlag var dock inte sambandet så starkt som de
hade räknat med, även
om ett negativt samband kunde uteslutas. Endast två av de
socioekonomiska variablerna hade
ett samband till varandra; antalet syskon samt huruvida båda
föräldrarna arbetar. Detta
förklarades med att fler syskon innebär en större chans att en av
föräldrarna måste stanna
hemma för att ta hand om yngre barn. Inget definitivt samband
mellan socioekonomiska
aspekter till akademiska prestationer kunde slås fast. (Grape &
Winterlind, 2017)
Castelli, m.fl. (2016) utförde en systematisk översiktsstudie på
kognition, fysisk aktivitet,
fitness och akademiska prestationer hos barn i åldrarna 8 - 13.
Gruppen gick igenom 173
internationella, referensgranskade (peer review) studier på
engelska, som hade framletats med
3
flera olika sökmotorer under en längre tid. Från majoriteten av
dessa studier indikerades att
det fanns ett positivt samband mellan fysisk aktivitet, kognition
och studieresultat. Dock
kunde inte resultaten anses vara konsistenta. Enligt studien tar
inte heller studierna tillräckligt
väl tillvara på typ av träning, intensitet och ”timing”. Med typ av
träning menas om det rör sig
om konditionsträning, lagsport eller kampsport. Med intensitet, hur
häftigt personerna tränar.
Med ”timing” menas när under dygnet aktiviteten skett. Alltså om
det kanske föreligger
någon skillnad ifall personen tränar tidigt på dagen eller kvällen,
under skoltid eller efter.
Detta i sin tur gör det svårt att rekommendera metoder lärare och
skola kan implementera
fysisk aktivitet i skolschemat. Resultaten ansågs tillräckligt
tydliga för att bortse från negativt
samband mellan fysisk aktivitet och akademiska prestationer.
(Castelli, m.fl. 2016).
Bland studier som antyder att socioekonomi har en inverkan på
träning, utförde Murray m.fl.
(2012) en kanadensisk studie om hur individer av olika
socioekonomisk status förhåller sig till
träning. En urvalsgrupp på 181 individer samlades in, där bland
annat deras utbildning,
årsinkomst och deras självuppskattade sociala status
dokumenterades. Individer med högre
socioekonomisk status rapporterade mer träningstimmar och vilja att
träna än de som var av
lägre socioekonomisk status. Det finns med andra ord goda skäl att
anta att socioekonomi har
en signifikant effekt på huruvida individer ägnar sig åt fysisk
aktivitet på fritiden.
Socioekonomi är alltså något som kan ha en påverkan på hur mycket
tid individer ägnar sig åt
fysisk aktivitet.
För att bygga vidare på detta, visade en amerikansk studie från
2017 att ha fysisk aktivitet
under skoldagen, påverkar elevernas resultat på läsförståelsetest
positivt, oberoende deras
socioekonomiska ställning (Kern, m.fl. 2017). Enligt denna studie
har låga studieresultat och
låg socioekonomisk ställning en mycket hög korrelation. På grund av
olika åtagande och
storsatsningar i att förbättra elevers läs-, skriv och matematiska
förmåga, tas mycket tid bort
från andra ämnen, raster och idrott. Forskarna ansåg denna metod i
att förbättra elevernas
betyg vara kontraproduktiv. Amerikanska kommunala skolor har i
genomsnitt betydligt färre
timmar av skolidrott än vad som är rekommenderat av Center on
Education Policy; 80 - 90
minuter i veckan, mot de rekommenderade 150 minuterna och mindre än
30 minuters rast per
dag. Skolor med hög andel elever från lägre socioekonomisk
ställning har generellt sett ännu
mindre tid för raster och idrott under dagen. Kern m.fl. valde att
använda ett av delstatens
standardiserade läsförståelsetest tillämpat för elever i tredje
klass som faktor att undersöka
elevernas akademiska prestationer. Därefter undersökte de hur många
minuter vardera skola
lät eleverna ägna sig åt fysisk aktivitet. Medan resultaten inte
antydde ett stort, signifikant
samband, var det hursomhelst signifikant. Enligt Kern m.fl. är det
skäligt att brukas som en
rekommendation för att amerikanska utbildningsinstitutioner skall
se över tillgången till idrott
och fysisk aktivitet för framförallt elever av lägre socioekonomisk
status.
En annan studie som visar på ett positivt samband mellan fysisk
aktivitet och studieresultat,
framförallt för barn av lägre socioekonomisk ställning utfördes av
Gall m.fl. (2018) i
Sydafrika. Gall m.fl. sökte undersöka sambandet mellan fysisk
aktivitet, selektiv
uppmärksamhetsförmåga och betyg bland barn från lägre
socioekonomisk status. 663 barn i
åldrarna 8 – 13 valdes ut från grundskolor i Sydafrika. Barnen
deltog i ett 20 veckors program
eller ”intervention” som forskarna kallade det. Innan barnen deltog
fick de fylla i frågeenkäter
om hur mycket tid de redan lägger ned på fysisk aktivitet. Gall
m.fl. (2018) kontrollerade
4
även deras hemoglobin nivåer, BMI ålder och kön. De skulle utföra
åtminstone två en
timmars pass av fysisk aktivitet under skoldagarna. Fysisk
aktivitet visade sig inte ha någon
effekt på barnens uppmärksamhetförmåga, men programmet visade sig
ha en positiv effekt på
barnens akademiska prestation. Gall m.fl. (2018) drog också
slutsatsen att barn som var i
bättre fysisk form hade bättre koncentration än de som inte var
det.
Resultat som snarare indikerar bristande samband mellan fysisk
aktivitet och betyg, hittas i en
Cambridge studie utförd av Corder m.fl. (2015). De mätte under en
period sambandet mellan
stillasittande, fysisk aktivitet och resultat på slutprov för 845
brittiska ungdomar, i samarbete
med forskningsprojektet ROOT. De administrerade även frågeenkäter
för att kontrollera
elevernas humör, tog deras längd, vikt och deras BMI. The Index for
Multiple Deprivations
(IMD) användes för att räkna ut deltagarnas socioekonomiska status.
IMD används för att
framställa data om den sociala utsattheten i olika områden av
England. Genom att använda
data från ROOT kunde forskarna därefter ta reda på data om de
respektive deltagarnas
bostadsområde och dess spridning av arbetslöshet, kriminalitet och
hälsosituation. Detta kom
sedan kombineras till en gemensam faktor. Från denna studie,
framkom att det inte existerade
något samband mellan fysisk aktivitet och studieprestation. Utan
att tiden av stillasittande
utan brukande av elektroniska skärmar var det som hade en direkt
inverkan på resultat. Tiden
framför skärmar hade ett negativt samband med skolresultat. Det
framkommer inte från
studien om socioekonomiska variabler har någon direkt verkan.
Dessa studier har använt sig av en mängd olika metoder av mätningar
för att ta reda på hur
fysisk aktivitet påverkar resultat i skolan, samt hur socioekonomi
påverkar tränings vanor.
Murray (2012) pekade på att de av lägre socioekonomisk status inte
har samma vilja att
spendera tid på fysisk aktivitet. Från Kerns m.fl. (2017) studie
framgår att sambandet mellan
fysisk aktivitet och betyg har en god effekt för elever av lägre
socioekonomisk status, samt att
socioekonomi har en stark påverkan av hur goda elevernas betyg är.
Galls (2018) studie likväl
pekar på att barns akademiska prestationer förbättras när de deltar
i fysisk aktivitet.
Grape & Winterlinds studie lyckades emellertid inte komma fram
till en gemensam
socioekonomisk variabel som hade en påverkan, men deras resultat
pekar på att det finns ett
positivt samband mellan fysisk aktivitet och betyg för
elever.
Dessa studier skapar tillsammans en helhetsbild, där fysisk
aktivitet, betyg och socioekonomi
existerar i ett inverkande samband mellan varandra. Grape &
Winterlinds studie ter sig mest
relevant, då denna studie söker återskapa deras metod, med en annan
urvalsgrupp. Resultaten
från denna studie kan då användas för att uppmuntra skola, kommun
och föräldrar att se över
skolschema, tillgång till idrottsföreningar på fritiden och
uppmuntra elever av samtliga
socioekonomisk status att ägna sig åt idrott på fritiden, samt
delta på idrotten i skolan.
5
Syfte
Denna studie har två syften
1) Undersöka om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och
studieresultat, kontrollerat
för socioekonomi bland ungdomar på högstadienivå i Stockholm.
2) Jämföra resultatet med Grape och Winterlunds studie om sambandet
mellan fysisk aktivitet
och studieresultat för gymnasieungdomar i Norrbotten för att
därigenom hitta samband och
avvikelser.
Frågeställningar
-Hur påverkas detta samband av socioekonomiska
förutsättningar?
-Föreligger det en signifikant skillnad mellan de demografiska
grupperna i åldrarna 13 - 16
och 16 - 19 i Stockholm, respektive Norrbotten?
Hypotes
Baserat på tidigare forskning, misstänker jag att det föreligger
ett visst positivt samband,
baserat på intensiteten av träning. Inte stort, men ändå en
korrelation mellan r=.10 och r=.40.
Förmodligen kommer resultaten visa att korrelationen är högre inom
grundämnen (matematik,
svenska och engelska) då grundämnen är färre och därav lättare att
räkna ut ett representativt
medelvärde på. Men jag misstänker också på att eleverna lägger ned
mer tid på dessa ämnen
och har högre betyg bland dessa i allmänhet. Detta för att
grundämnen i många fall är de
minsta möjliga kraven för att fortsätta till högre
utbildningsnivåer och därför är de viktigare
än de övriga. Övriga ämnen är också mer mångfacetterade, inte bara
till antal, utan också till
utförande, ter det sig rimligt att anta variationen vara högre inom
dessa ämnen. En elev som är
väldigt duktig och engagerad i historia, behöver inte nödvändigtvis
vara lika engagerad i
idrott eller Moderna Språk. Det är även troligt att betygen är mer
utspridda. Då Stockholm har
en betydligt större befolkning på en mindre yta än Norrbotten,
verkar det troligt att eleverna
kommer från ett bredare antal socioekonomiska förhållanden.
Förmodligen lär de som bor i
landsmiljö vara antingen icke-existerande eller mycket få till
antal.
6
Metod
Design
En frågeenkät användes för att få en så stor urvalsgrupp som
möjligt och samla in så mycket
och så bred data som möjligt. Enkäten designades av Winterlind
& Grape, enligt riktlinjer
från Knussen & Mcqueen (2013). Somliga språkliga ändringar
genomfördes för att anpassa
enkäten för elever i högstadiet, men inte på ett sätt som påverkade
frågornas innebörd. Bland
annat frågor om eleverna har betyg att komma in på universitet, ter
sig irrelevant för
högstadieelever, då de inte har börjat få betygen för att söka in
på universitet än.
Urval
Jag önskade att minst 166 deltagare skulle svara på enkäten för att
kunna göra min jämförelse
med Grape & Winterlinds resultat så likartad som möjligt. Det
visade sig möjligt att samla in
ännu fler resultat och jag slutade med 178 svarade enkäter. Men det
var inte möjligt att
använda sig av samtliga enkäter. Ett antal elever som svarade på
frågorna hade inget betyg
överhuvudtaget. Andra elever svarade inte ärligt på frågorna och
valde att kryssa i alla
svarsalternativ på vissa frågor. Totalt 161 av 179 lämnade in svar
som kunde användas för
studien. Vilket upplevdes vara tillräckligt. Detta innebär ett
bortfall på 10,48 %. Av
deltagarna var 50,93 % pojkar, 46,58 % var flickor och 2,48 % ville
ej ange. Eleverna kom
från 3 olika grundskolor i Stockholms län. 25 % av eleverna gick på
en privatskola.
Material
Frågorna har fasta svarsalternativ och självskattningsskalor. Innan
frågorna ska besvara finns
ett inledande stycke av enkäten som beskriver syftet,
anonymitetsgaranti, att de kan sluta
svara när de så önskar och att resultaten är till för en studie och
inget annat. Detta för att
försäkra att eleverna känner sig trygga och förmår svara på
frågorna så ärligt som möjligt. I
breda drag är studien uppdelad i tre delar; allmänna och
socioekonomiska frågor, akademiska
frågor och frågor om fysisk aktivitet.
Inledande stycket består av sex frågor, där bland kön, ålder och
hemmiljö (huruvida personen
bor på landsbygden, i förortsmiljö eller i stadsmiljö). Dessa kan
räknas in som
socioekonomiska aspekter. Två relevanta socioekonomiska frågor
hittas även i tredje stycket,
där frågor ställs om huruvida båda elevernas föräldrar arbetar och
om föräldrarna utövar
fysisk aktivitet på fritiden.
Andra avsnittet utgörs av16 frågor, varav 2 består av
skattningsskalor och 14 fasta
svarsalternativ, berör akademiska prestationer, ambitioner och
trivsel. Frågorna fokuserar
framförallt på betyg och tid som läggs ned på studier för
eleven.
Jag valde att inte ändra på enkäten mer än nödvändigt. Det förekom
vissa undantag och de
finns här i avsnitt 2. Jag var dock väldigt noggrann med att det
inte skulle påverka resultaten
av frågorna. Den enda frågan som jag ändrade helt och hållet var
frågan om eleverna hade
tillräckligt betyg för att komma in på universitetet. Detta för att
frågan är irrelevant för elever
i högstadiet, så jag valde att ändra till ”har du betyg nog för att
komma in i gymnasiet”.
Däremot behöll jag frågan om viljan att börja på universitet, då
detta visar på långsiktiga
ambitioner med utbildningen. Jag valde även att inkludera det i
korrelationsanalysen för att se
7
om det föreligger något annat samband. Jag upplevde detta som
ambitioner som pekar i rätt
riktning för elevens betyg. Tredje och sista avsnittet på 15 frågor
berörde elevernas fysiska
aktivitet, med 13 flersvarsfrågor och 2 skattningsskalor. Bland
annat berör denna del hur ofta
de tränar, hur aktiva de är på skolidrotten, om de känner sig
stolta med sina prestationer efter
utfört idrottspass med mera.
Tillvägagångssätt
Jag började ta kontakt med skolor redan i februari 2019. Responsen
varierade; framförallt
över e-mail var det svårt att få tag på personer som kunde erbjuda
möjligheten att kunna
utföra studien. En av skolorna skickade dock svar bara några timmar
senare. Jag önskade ett
urval på 167 elever och denna skola hade inte så många elever till
sitt förfogande. Jag valde
hursomhelst att lämna enkäterna till denna skola och fortsatte mitt
sökande bland andra skolor
för att samla in resten av urvalsgruppen. Enkäter lämnades ut till
denna skola 8:e april och
hämtades ut den 24 april. I samband med att jag lämnade enkäterna
till skolan, fick jag
tillåtelse från två andra skolor att utföra studien hos deras
elever. men i båda fallen var jag var
tvungen att vänta till efter påskveckan innan jag kunde lämna in
enkäterna. Den 29 april och 3
Maj hämtades de resterande enkäterna ut. Därefter samlades data in
i statistikprogrammet
SPSS 20 för att analyseras.
Databearbetning
Innan analysen påbörjades, bortplockades de svar där elever inte
hade betyg, där svaren var
ofullkomliga eller där de uppenbarligen hade svarat oseriöst.
Exempel på detta kan vara att
fylla i alla alternativen på hela enkäten. Dessa räknades som
bortfallna och data användes
inte för analysen. Svar på skalor kodades mellan 0 - 3 och 0 – 5.
Frågor som endast erbjöd
två alternativ (ja eller nej frågor) kodades 1 och 0, där ja
innebär 1 och 0 innebär nej.
Undantaget bland dessa binära frågor var huruvida båda föräldrarna
arbetade, detta kodades
som 1 och 5 respektive. Där 5 representerar att båda arbetar och 1
att bara en förälder arbetar.
Detta motiverades med att om båda föräldrarna arbetar ger det en
markant högre
socioekonomisk position, då båda parterna kan bidra finansiellt
till hushållet. Att utföra
fysisk aktivitet på fritiden var en binär fråga där ja, kodades som
1, medan nej kodades som
0.
Fysisk intensitet, eller intensitet av utförande, definierades som
antalet dagar fysisk aktivitet
utförs på fritiden. Detta kodades på en skala mellan 0 - 3, där 0
representerade att inte utföra
någonting, 1 representerade en-två dagar i veckan, 2 representerade
tre-fyra och 3
representerade fem eller fler.
Genomsnittliga studieresultaten kodades mellan 0 till 5, där 0
representerade ett F, medan 5
representerade A. Detta kodades för de två kategorierna
grundämnesbetyg och övriga ämnen.
Antal syskon definierades på en skala 0 – 4. 0 representerar inga
syskon och 4 representerar
fyra eller fler syskon.
Bomiljö skalades mellan 0 till 2, där förortsmiljö indikerades med
0, lantmiljö 1 och
stadsmiljö 2. När all data sedan var ifylld, analyserades den med
samma metoder som Grape
& Winterlind hade brukat. Analysmetoderna i detta fall var
enkel- och partiell
korrelationsanalys samt regressionsanalys, i statistisk programmet
SPSS 20.
8
Resultat
Ett två-sidig Pearson korrelationstest utfördes på variablerna
Fysisk Aktivitet i Skolan (FAS),
Fysisk aktivitet utanför skolan (FUS), fysisk intensitet (FI),
grundämnesbetyg (GB) och
betyg i övriga ämnen (ÖB). Från detta framkommer ett starkt
positivt samband mellan betyg
i grundämnen och övriga ämnen (r GB, ÖB = .518, p <.05). Detta
tyder på att de elever som har
bra betyg i grundämnen också generellt sett har det i övriga ämnen.
Eleverna hade i
genomsnitt högre betyg i grundämnen än övriga ämnen, med en högre
andel elever som hade
C i genomsnittligt grundämnesbetyg, medan spridningen av
genomsnittliga betyg var högre
bland övriga ämnen.
Figur 1. Fördelning av självskattade, genomsnittliga betyg i
grundämnen bland elever. N=
161
Figur 2. Fördelning av självskattade betyg i övriga ämnen bland
elever. N = 161
Det existerade också ett starkt, positivt samband mellan fysisk
aktivitet och fysisk intensitet
(r FUS, FI = .646, p <.05). Detta var starkt räknat med, då
träningsintensitet utgår från att
personen utför fysisk aktivitet på fritiden överhuvudtaget. Det
existerar inget signifikant
samband existerade mellan att helt enkelt utföra fysisk aktivitet
utanför skolan och
9
studieresultat. Detta kan förklaras med att majoriteten av eleverna
angav sig utföra fysisk
aktivitet på fritiden. Detta gäller även fysisk aktivitet i skolan
(idrott) där det inte existerade
något samband med skolresultat. Detta kan förmodligen också
förklaras med att majoriteten
av eleverna angav att de deltog på idrotten under skoltid. Det som
däremot visade på positiv
korrelation gällande idrottsaktiviteter och studieresultat var
mellan intensiteten av träning och
betyg. Både grundämnen och övriga ämnen visar ett positivt samband
med fysisk intensitet
på (r GB, FI = .220 p <.01), (r FI, ÖB = 211, p <.01). Som
jämförelse kom Grape och Winterlind
fram till att korrelationen på deras urval låg på (r FI, GB = .206,
p <.001, r FI, ÖB= .168, p <.05).
En partiell korrelationsanalys utfördes mellan fysisk intensitet,
grundämnesbetyg och övriga
betyg, med socioekonomi som kontroll variabel. Från denna analys
framkom att
grundämnesbetyg hade ett signifikant samband med träningsintensitet
(r GB, FI = 210, p =
.008). Korrelationen sjunker mer för övriga ämnen (r ÖB, FI = ,193
p = .015), men inte
tillräckligt för att utesluta signifikans.
Socioekonomisk status
och antal arbetande föräldrar) påverkar elevernas betyg. De skapar
inget skensamband mellan
intensiteten av träningen och betyg. De har heller inget
signifikant samband mellan varandra.
Ungefär lika stor andel av deltagarna bodde i förortsmiljö,
respektive stadsmiljö. 5,59 %
angav sig bo i lantlig miljö. Ett resultat som inte var förvånande
då undersökningen ägde rum
i Stockholmsskolor.
Figur 3. Uppdelning av bomiljö N= 161
Den överväldigande majoriteten (90,6 %) av eleverna hade två
föräldrar i arbete. Denna
ojämna fördelning gör det svårt att hitta samband med de andra
variablerna. Som jämförelse
hittade Grape & Winterlind ett socioekonomiskt variabelsamband
mellan antal föräldrar i
arbete och antal syskon. Vilket de förklarade med att en förälder
spenderar mer tid hemma
med barnen.
10
Figur 4. Andel av urvalet som anger att deras föräldrar arbetar. N=
161
Det vanligaste utfallet avseende antal syskon bland eleverna var 1
eller 2. Det var ungefär lika
få elever som angav sig ha 3 syskon som angav inga alls. Då det
inte är möjligt att hitta
samband mellan dessa variabler kan man inte dra slutsatser om
eleverna socioekonomiska
tillhörighet utifrån de.
Figur 5. Fördelningen av antal syskon i respondenternas hushåll. N
= 161
Sambandet mellan fysisk intensitet och skolprestation:
regressionsanalys
Två multipla regressionsanalyser med metoderna ENTER och STEPWISE
utfördes.
Grundämnesbetyg och betyg i övriga ämnen testades separat som
kriterium, med fysisk
intensitet och de socioekonomiska variablerna som prediktorer.
Grundämnesbetyg behöll ett
signifikant samband med fysisk intensitet på β=.209, p=.008. Det
visades sig dock från
metodens ANOVA att det inte existerade ett signifikant samband på
hela modellen för övriga
betyg och fysisk intensitet. Av detta skäl kontrollerades båda
variablerna på nytt med
STEPWISE metoden. Grundämnesbetyg (β = .207, p <.008) och betyg
i övriga ämnen (β=
210, p = .008) hade båda två i detta fall signifikanta samband med
fysisk aktivitet. Grape &
Winterlind fann ett liknande problem med sambandet i
grundämnesbetyg i metoden ENTER
där ANOVA tabellen pekade på ett svagt samband. Men med STEPWISE
visade sig
sambandet återigen vara signifikant på (β = .206, p = .008).
11
Diskussion
Syftet med denna studie var att ta reda på sambandet mellan fysisk
aktivitet och betyg,
kontrollerat för socioekonomi. Detta för att jämföra resultatet med
sambandet mellan fysisk
aktivitet och betyg hos gymnasieelever i Norrbotten, som redovisats
i Grapes & Winterlinds
studie från 2017. Resultaten tyder på att det finns ett samband
mellan intensitet av träning
och betyg även bland elever i högstadiet, boende i Stockholm. Detta
stämmer in på
hypotesen, där det förväntades att ett visst positivt samband
skulle existera, baserat på
tidigare studier. Socioekonomiska variabler hade emellertid ingen
påverkan på sambandet
mellan fysisk intensitet och studieresultat, de saknade dessutom
korrelation mellan varandra.
Detta stämmer också överens med Grape & Winterlinds resultat,
där socioekonomiska
variabler inte påverkade sambandet mellan fysisk intensitet och
skolresultat.
Resultatdiskussion
Baserat på tidigare studier utvecklade jag en hypotes kring att
sambandet skulle vara positivt
och att korrelationen skulle ligga mellan r =.10 och r =.40. Från
korrelationsanalysen
framkommer att det finns ett signifikant samband mellan variabeln
fysisk intensitet av träning
och skolresultat på runt r=.20. Intensitet i det här fallet
definierades som antal dagar individen
spenderar med fysisk träning på fritiden. Sambandet är starkast med
grundämnesbetyg i en
simpel korrelationsstudie, men stod sig även sant vid två typer av
regressionsanalyser. Detta
stämmer väl in på vad Grape & Winterlind (2017) kom fram till i
deras studie, där sambandet
mellan fysisk intensitet och betyg var liknande. Liksom i deras
studie var det inte möjligt i
denna att komma fram till en gemensam faktor för socioekonomiska
förutsättningar. Vilket
kan förklaras med att spridningen för de socioekonomiska
variablerna inte var tillräckligt hög.
Det var ungefär lika troligt att elever boende i förorten hade två
syskon som att elever boende
i stan skulle ha det. En överväldigande majoritet av deltagarna
hade också två föräldrar som
arbetade, vilket inte gav ett tillräckligt stort signifikant urval
av elever i hushåll där bara en av
föräldrarna arbetade.
Det hade varit enklare att dra slutsatser om elevernas
socioekonomiska status genom att ställa
fler och mer specifika frågor om socioekonomi. Till exempel om
eleverna bodde i lägenhet,
radhus eller villa, hur hög inkomst deras föräldrar har, hur hög
deras utbildning är, om deras
föräldrar är skilda eller om de varit sjukskrivna tidigare under
året. Med dessa mer
djupgående frågor hade det varit enklare att använda socioekonomi
som en kontrollvariabel.
Dock; för att behålla metoden så oförändrad som möjligt valde jag
att inte lägga till dessa
frågor i enkäten. Men också för att dessa frågor är högst
personliga och att det råder en viss
risk att elever i skolan inte vet någonting om exempelvis,
föräldrarnas utbildning och inkomst.
Så mätningen av socioekonomi hade sina tillkortakommande. Men de
socioekonomiska
variablerna som mättes i sambandet skapade inget skensamband mellan
träning och
studieresultat.
Korrelationen mellan fysisk intensitet och betyg är inte speciellt
hög, men sambandet är
signifikant och korrelationen existerar i den mån att det finns
anledning att dra slutsatser om
huruvida träning påverkar studieresultat. Detta stämmer in på vad
Gall m.fl. (2018) kom fram
till i sin studie med sydafrikanska barn. Där det visade sig att
fysisk aktivitet hade en
12
stärkande relation till skolresultat hos barn i åldrarna 8 – 13,
samt att barn som är i bättre form
har större koncentrationsförmåga. Detta till skillnad från Corder
m.fl. (2015) studie som
visade att det inte finns något samband mellan skolresultat och
fysisk aktivitet. Tvärtom, att
stillasittande hade ett positiv relation med studieresultat. Corder
m.fl. (2015) testade dessutom
stillasittande framför skärmar och kom fram till att det hade det
mest negativa inflytandet på
studieresultat. Deras studie visade inte heller på samband mellan
socioekonomisk ställning
och studieresultat.
Att socioekonomiska variabler inte hade någon påvisbar påverkan på
betyg eller fysisk
aktivitet står i skarp kontrast till vad Kern m.fl. (2017), kom
fram till i deras studie om
socioekonomisk påverkan av betyg. Vilket kan förklaras med att de
lyckades på ett mer
specifikt sätt hitta socioekonomiska variabler som faktiskt har
signifikanta samband med
betyg i skolan. Det kan också ha påverkats av att de valde att bara
undersöka resultaten på
enbart ett test och inte skolbetyg i allmänhet, samt att deras
urvalsgrupp var betydligt större.
Men dessa resultat visade att det fanns ett positivt samband mellan
fysisk aktivitet och
skolresultat.
I Kern m.fl. (2017) studie visade det sig förvisso att antal timmar
idrott och raster för
eleverna, hade ett samband med bättre skolresultat. Vilket inte var
fallet i denna studies
resultat. Detta beror på att eleverna i min urvalsgrupp generellt
sett svarade ja på deras
deltagande under idrotten. Medan i USA är tillgången till rast och
idrottslektioner betydligt
färre, på grund av försök att förbättra elevernas betyg i
grundämnen och därav mindre timmar
med övriga ämnen och rast. Kern m.fl. (2017) uppmuntrade skolor och
de som lägger upp
lärarscheman att försöka inkludera mer timmar för fysisk aktivitet
under skoldagarna. Baserat
på resultat från denna studie, oberoende den direkta korrelationen
av idrott under skoltid och
studieprestation, är detta något jag är angelägen att hålla med om.
Murray m.fl. (2012), visade
att socioekonomi påverkade hur mycket individer ägnade sig åt
fysisk aktivitet. Igen, något
som förmodligen beror på att deras metod att samla in
socioekonomisk information gav mer
konkret information om urvalgruppens socioekonomiska
ställning.
Resultat från denna studie kan användas för att uppmuntra skola,
kommun och föräldrar att
involvera barn i fysisk aktivitet på fritiden. Från ett
politiskt/samhällsperspektiv, genom att
sponsra idrottsföreningar och ge möjligheter att nå så många barn
och ungdomar som möjligt.
Från lärarnas och skolans sida genom att uppmuntra till mer plats
för idrott- och hälsa
lektioner under skolveckans schema. Men också genom att se till att
idrottslektionerna är
positivt utmanande och givande för eleverna.
Metoddiskussion
Jag valde att utföra en replikationsstudie, då jag upplevde det
vara intressant att se vilka
resultat framkommer genom att använda en redan etablerad metod med
en annan urvalsgrupp.
Urvalsgruppen på 161 elever, var tillräcklig för att jämföras med
Grapes & Winterlinds
urvalsgrupp på 166 deltagare. I slutändan fick jag resultat från
178 individer. Dessvärre var
svaret från 17 av dessa deltagare inte användbara för studien och
slutade som ett bortfall på
10,48 %. Grape & Winterlinds resultat var generellt sett
likartade med denna studie. I deras
studie skapade socioekonomiska variabler inget skensamband mellan
fysisk aktivitet och
13
studieresultat. Ett effektivt sätt att testa validiteten för detta
var att välja en annan urvalsgrupp
för att se ifall denna förändring påverkar resultatet. Även här
visade det sig att mätningen av
socioekonomiska variabler hade brister. Storleken på
urvalsgrupperna är med största
sannolikhet en betydande anledning till att det inte går att plocka
fram någon gemensam
socioekonomisk variabel. Med en större grupp hade det förmodligen
varit möjligt att hitta ett
starkare samband mellan de socioekonomiska variablerna.
Frågor om socioekonomiska aspekter är den delen jag önskar att det
fanns fler och
framförallt mer specifika variabler att använda till forskningen.
En mer djupgående studie,
till exempel med betygutdrag från elever, bevis på föräldrarnas
inkomst, mer varierad
information om bomiljö och ett större urval från en mer mångfaldig
grupp, hade varit mer
användbar för att samla in mer konkret och varierad information om
elevernas ställning. Att
deltagarna svarade med sina egna uppskattade medelbetyg ökar risken
markant för att få
felaktig information, där utdrag från skolregistret skulle ge de
riktiga betygsnivåerna. Inför
framtida forskning som undersöker samma fenomen kan det vara en bra
idé att fråga efter
fler och mer specifika socioekonomiska variabler från deltagarna.
Att bo i förortsmiljö kan
till exempel innebära allt ifrån att personen bor i en villa med
sju rum, till att bo i en lägenhet
med ett rum. Detta i sin tur upplever jag vara mer indikativt på
personens socioekonomiska
status än om den bor i förorten eller i staden. Jag valde dock att
inte ändra på frågan om
elevernas bomiljö, då jag önskade att mina resultat skulle vara
jämförbara med Grapes &
Winterlinds resultat så mycket som möjligt. Den enda frågan jag
valde att ändra helt var den
som rimligen inte kunde antas vara relevant för högstadieelever: de
kunde komma in på
universitet eller ej. Detta då det är en fråga som är omöjlig för
elever i högstadiet att svara på.
Dessa elever har ännu inte kunskap om de kan få tillräckligt höga
betyg för att komma in på
universitet. Av det skälet blev frågeställning ändrad till
möjligheten att komma in på
gymnasiet. En förändring som upplevdes vara nödvändig i
sammanhanget. Språkbruket på
enkäterna ändrades även till viss del för att inte vara lika
formellt som tidigare. Jag såg det
som nödvändigt att det anpassades efter åldersgruppen som de skulle
delas ut till. Jag såg en
risk att yngre skulle ha svårare att förstå vissa av frågorna. Det
var dock av högsta vikt att
innebörden bland dessa frågor förblev densamma.
Slutligen skall det nämnas att även om informationen som insamlats
här pekar på liknande
resultat från tidigare studie innebär inte det att denna data bär
med sig speciellt hög
generaliserbarhet. Även om det nu har visat sig att resultaten i
både Norrbotten och
Stockholmsregionen är mycket lika, finns det fortfarande rum att
testa andra och större
urvalsgrupper. Att det inte har framkommit något signifikant
samband mellan socioekonomi
och skolresultat i denna studie, betyder inte att man i samtliga
fall kan utesluta att
socioekonomi spelar roll för sambandet mellan fysisk aktivitet och
prestation, eller akademisk
prestation i allmänhet. Det betyder inte heller att man kan dra
slutsatsen att bara ifall elever
ägnar sig åt fysisk aktivitet på fritiden så får denne bättre
studieresultat. En korrelationsstudie
av sin natur ger inte 100 % samband och även om det kan testas för
olika variabler, är det
alltid möjligt att det finns ännu fler skensamband som inte har
testats i studien. Det skulle vara
intressant att forska på saken mer på andra områden, med större
urvalsgrupper och framförallt
gå djupare in på socioekonomiska aspekter. Det skulle också vara
intressant att samla in mer
data om vilka typer av fysisk aktivitet ungdomar ägnar sig åt. Från
detta skulle det vara
14
möjligt att dra slutsatser om sambandet kanske ligger mellan olika
typer av träning, snarare än
hur ofta elever tränar.
I slutändan är jag nöjd med de svar jag lyckats samla in och de
resultat jag har kommit fram
till. Det har varit mycket intressant att undersöka deltagarnas
tränings- och studievanor för att
sedan undersöka sambanden. Forskande av tidigare studier och det
jag kommit fram till i
denna studie har varit en mycket intressanta och har skapat ett
starkt intresse för att se var
forskningen tas i framtiden. Även om min önskan var att ha 167
elever deltog, upplever jag att
urvalet på 161 var tillräckligt. Jag är djupt tacksam till de
skolor som gick med på att delta i
studien. Trots att i en skolas fall svarade deras elever på
frågeenkäter från andra
universitetselever åtminstone en gång i veckan och kände
förmodligen en viss enkättrötthet.
Jag är även mycket tacksam till Grape & Winterlind som gav mig
möjligheten att utföra en
replikation på deras studie.
Slutsatser
Resultaten på denna studie tyder på att elevers betygsresultat i
skolämnen har ett positivt
samband med fysisk aktivitet på fritiden. Sambandet var något
starkare mellan grundämnen
och fysisk aktivitet än vad det var mellan övriga ämnen.
Intensiteten, som definierades av hur
många dagar i veckan eleverna utövar sport var det som hade det
signifikanta sambandet.
Mätningen av socioekonomi visade inte på något samband alls, vare
sig mellan varandra eller
till skolresultaten. De var inte tillräckliga för att skapa ett
skensamband och verkade snarare
vara en svag indikator på skolbetyg.
Detta tyder på att skolelever från alla ekonomiska bakgrunder har
nytta av fysisk aktivitet på
fritiden, och kan därav användas för att uppmuntra fysisk aktivitet
i- och utanför skolan. Detta
kan användas som grund för att yrka för fler och mer effektiva
idrottslektioner, för att
uppmuntra föräldrar till att se till deras barn ägnar sig åt idrott
på fritiden, samt att se till att
kommunerna och skolan gör sin del för att uppmuntra att barn ägnar
sig åt idrott på fritiden.
Fortsatt forskning
Baserat på denna studie, ser jag att fördjupa undersökningar i är
socioekonomins betyg och
fysisk aktivitet. I denna studie framkom inget starkt samband vare
sig mellan
socioekonomiska variabler. Att använda data som är mer indikativa
på individens
socioekonomiska ställning såsom inkomst och ställning och status på
individernas
bostadsområden (låg- eller höginkomst), skulle vara mer användbar.
Att forska mer om
sambandet i andra länder, med annorlunda socioekonomiska
omständigheter skulle också ge
en tydligare bild för vilken inverkan det har eller inte har. En
annan typ av studie som skulle
vara intressant att se är vilka olika typer av fysisk aktivitet har
vilken inverkan. Så till
exempel om konditionsträning, styrketräning eller kampsport ger
olika typer har olika
korrelationer med skolresultat och vad detta kan bero på.
15
Referenser
Castelli, D., Donelly, J., C., Etnier, J., Hillman., Lambourne, K.,
Lee, S., Szabo-Reed, A &
Tomporowski, P (2016). Physical Activity, Fitness, Cognitive
Function, and Academic
Achievement in Children: A Systematic Review. Med Sci Sports
Exerc.48(6), 1197 - 1222
doi: 10.1249/MSS.0000000000000901
hämtades 2019-04-01 från
http://dok.slso.sll.se/CES/FHG/Fysisk_aktivitet/Rapporter/Omradesskillnader-fysisk-
aktivitet.pdf
Chiu, M M & Perkins, G (2016). Socioeconomic Status:
Influences, Disparities and Current.
Issues. New York: Nova Science Publishers, Inc.
Corder, K., Atkin, A., Bamber, D., Brage, S., Dunn, v., Ekelund,
U., Owens, M., Van Sluijs, I
& Goodyer, I (2015). Revising on the run or studying on the
sofa: Revising on the run or
studying on the sofa: prospective associations between physical
activity, sedentary behaviour
and exam results in british adolescences. International Journal of
Behavioral Nutrition &
Physical activity, 12, 1 - 8.
doi: 10.1186/s12966-015-0269-2
Kern, B.D., Graber, K.C., Shen, S., Hillman, C.H., Mcloughing G
(2017). Association of
school-based Physical Activity Opportunities, Socioeconomic Status
and Third-Grade
Reading. Journal of School Health, 88(3), 261 - 261.
doi: https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/josh.12581
Mora-Gonzales J., Chaddock-Heyman L., Raine, L., Stillman, C.,
Kramer, A., Erickson, K.,
Catena, A., Ortega F.B & Hillman, C.H (2019). Physical Fitness,
White Matter Volume and
Academic Peformance in Children: Findings from the activebrains and
FITKIDS2 Project.
Frontiers in Psychology, 12(10), 208.
doi: 10.3389/fpsyg.2019.00208
Gall, S., Adams, L., Joubert, N., Ludyga, S., Muller, I., Nqwienso,
S., Pushe, U., Du Randt,
R., Seelig, H., Smith, D., Utzinger, J., Walter, C & Gerber, M.
(2018).Effect of a 20-week
physical activity intervention on selective attention and academic
performance on children
living in disadvantaged neighborhoods: A cluster randomized control
trial. PLoS ONE, 13
(11), 1-18.
doi: 10.1371/journal.pone.0206908
Hämtades 2019-03-31
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ec714fca0b0145eab3d7924511550a74/o
ppna-jamforelser-folkhalsa-2019-18076.pdf
gymnasieungdomar. Examensarbete, Luleå Tekniska Universitet,
Institutionen för ekonomi,
teknik och samhälle. Från http://ltu.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1154969&dswid=-19
Han, G-S (2018). The relationship between physical fitness and
academic achievement among
adolescent in South Korea. Journal of Physical Therapy Science,
30(4) 605-608.
Doi: 10.1589/jpts.30.605
Hsiesh, S-S., Fung, D., Heng T., Chang, Y-K & Hung T (2018).
Differences in working
memory as a function of physical activity in children.
Neuropsychology 32(7), 797-808.
http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1037/neu0000473
Lima, R., Pfeiffer, K., Möller, N C., Andersen L, B & Bugge A
(2019). Physical Activity and
Sedentary Time Are Positively Associated With Academic Performance:
A 3-year
longitudinal study. Journal of Physical Activity & Health,
16(3), 177-183.
Doi: 10.1123/jpah.2017-0587
Maher, C., Lewis, L., Katzmarzyk, P., Dumuid, D., Cassidy, L &
Olds, T. (2016).
The associations between physical activity, sedentary behaviour and
academic performance.
Journal of science and Medicine, 19(12), 1004-1009.
DOI: 10.1016/j.jsams.2016.02.010
Murray, T.C., Rodgers, W.M & Fraser, S.N. (2012). Exploring the
relationship between
socioeconomic status, control beliefs and exercise behavior: a
multiple mediator model.
Journal of Behavioral Medicine. 35(1), 63-73.
Very Well Mind
https://www.verywellmind.com/what-is-replication-2795802
McQueen, R. A & Knussen C. (2013) Introduction to research
methods and statistics in
psychology. Edinburgh: Pearson
Hämtad 2019-04-16 från
https://www.who.int/dietphysicalactivity/pa/en/
18