FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö 9-10 Del B-2010 Ex. CH 3 CH 2 -Cl + H 2 O ¾® CH 3 CH 2 -OH + HCl Kloretan Etanol Generellt: R-Cl R-OH = R - Z R= generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -Cl, -OH, -COOH, -NH 2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper bestäms av Z-gruppen och i mindre grad av R-gruppen ( smältpunkt, kokpunkt, löslighet, reaktivitet m.m.). 2. Olika R-grupp med samma funktionell grupp (Z) bildar föreningar med liknande kemiska egenskaper. Ex. metanol, etanol, propanol ...... Funktionella grp med omättade kolväten Alkan Enkelbindning Alkener Dubbelbindning Alkyn Trippelbindning Aromater Aromatring Ar-H Funktionella grp med syre Se även Table 5.5 (p.146) Alkohol R-OH Eter R-O-R Fenol Ar-OH Aldehyd R-CHO Keton R 1 -(C=O)-R 2 Karboxylsyra R-COOH Estrar R-CO-OR Funktionella grp med kväve Aminer R-NH 2 Aniliner Ar-NH 2 Amid R-CO-NH-R(H) Övriga: Alkylhalider R-X Nitroförening R-NO 2 Ju större dipol mellan olika atomer i en bindning – Ju polärare bindning Vilket leder till : • starkare bindningskrafter mellan molekyler (smp. kp), • bättre löslighet för molekylen i polära lösningsmedel (ex. vatten) • ökad reaktivitet för polariserad bindning.
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö 9-10 Del B-2010 Ex. CH3CH2-Cl + H2O ¾® CH3CH2-OH + HCl Kloretan Etanol Generellt: R-Cl R-OH = R - Z R= generell kolvätekedja (alkyl)
1. Föreningars egenskaper bestäms av Z-gruppen och i mindre grad av R-gruppen ( smältpunkt, kokpunkt, löslighet, reaktivitet m.m.). 2. Olika R-grupp med samma funktionell grupp (Z) bildar föreningar med liknande
Ju större dipol mellan olika atomer i en bindning – Ju polärare bindning Vilket leder till :
• starkare bindningskrafter mellan molekyler (smp. kp), • bättre löslighet för molekylen i polära lösningsmedel (ex. vatten) • ökad reaktivitet för polariserad bindning.
Vanliga funktionella grupper i organisk kemi: R – Z Ämnesklass Funktionell grupp Namn på funk.grp Exempel Omättade kolväten: 1. Alkener Dubbelbindning Alkenylgrupp eten 2. Alkyn Trippelbindning Alkynylgrupp acetylen 3. Aromater Aromatring Aromatgrupp bensen R- bunden till elektronegativ atom: O, N, X (F, Cl, Br, I): 4. Alkylhalid R-X Halogen kloroform 5. Alkohol R-OH Hydroxigrupp etanol 6. Eter R-O-R Etergrupp eter 7. Nitroförening R-NO2 Nitrogrupp nitroglycerin 8. Aminer -NH2 Aminogrupp metylamin 9. Fenol Ar-OH Fenolgrupp fenol R-bunden till karbonylgrupp (C=O): 10. Aldehyd R-CHO Aldehydgrupp acetaldehyd 11. Keton R1-(C=O)-R2 Ketongrupp aceton 12. Karboxylsyra R-COOH Karboxylgrupp etansyra (ättiksyra) 13. Estrar R-CO-OR Ester grupp etylacetat 14. Amid R-CO-NH-R(H) Amid grupp bensamid 15. Nitril R-CN Cyanogrupp acetonitril 16. Syraklorid R-COCl Klorformylgrupp acetylklorid 17 Karboxylsyra- anhydrid R-CO-O-CO-R Anhydridgrupp ättiksyraanhydrid
Exempelstrukturer på ämnesklasserna 1-17:
C C
H
H
H
H
H C C H
CH2
CH
CH2
ONO2
ONO2
ONO2
CHCl3
CH3 CH2 OH
CH3CH
2O CH
2CH
3
H
H
H
H
H
H
C
O
HCH3C
O
CH3CH3 CH3 C
O
OH CH3 C
O
OCH2CH3
OH
CNH2
O
CH3C N CH3 C
O
Cl CH3C
O
O
O
CCH3
CH3NH
2
1. 2. 3. 4.
5.
6. 7.
8.
9.
10. 11. 12. 13.
14. 15. 16. 17.
Funktionella grp med syre
ALKOHOLER R-OH Funktionell grupp -OH (alifatisk bunden)
Derivat av kolväte där - H byts ut mot - OH
Namnges genom att -ol läggs till motsvarande kolväte (-an → -anol)
* anger antal kol som är bundet till OH-grupppens substitutionskol
glycerol
1,2,3-propantriol
etylenglykol
CH2
CH
OH
OH
CH2 OH
CH2
CH2
OH
OH
Flervärda alkoholer
3-hydroxi-4-metylcyklohexen
OH
Alkoholgruppen som substituent: hydroxi-
4-isopropyl-2-heptanol
HO
Etandiol
Kylarvätska Beståndsdel i fett
Fysikaliska egenskaper R-OH Vätebindningar medför att smältpunkt och kokpunkt är högre för alkoholer än för vanliga alkaner
Vätebindning
R
O H
R
O H
R
O H
R
O H
Lägre alkoholer är lösliga i vatten
R
O H
R
O HO H
H
O H
H
O H
H
R= kolvätekedja < 4 kolatomer är vattenlöslig (se även fig 6.2 och 6.3)
Alkoholer med långa kolkedjor har liknande egenskaper som alkaner, då OH-gruppens polära egenskaper får mindre betydelse
ETRAR R-O-R Namnges: Alkyl alkyl eter
dimetyleter
dietyleter ("vanlig" eter)
CH3 O CH3
CH3CH2 O CH2CH3 Alkoxi- som substituent: ex. etoxietan Fysikaliska egenskaper: Kokpunkt lägre än motsvarande alkohol. Kan inte vätebinda till sig själv (lägre kokpunkt än alkoholer) Fig 6-6 Etrar är generellt rel. oreaktiva, vattenolösliga, eldfarliga lösningsmedel.
FENOLER Ar-OH
• Föreningar med en hydroxylgrupp bunden direkt till en aromatisk ring • Reagerar olika jämfört med alkoholer R-OH. • Fenoler är svaga syror
bensylalkohol Obs! ingen fenol
OH
Ar-OHPh-OH
2-naftol1-naftolfenol
OH
OHOH
= R-OH
SYROR och BASER Definitioner: Syror donerar protoner Baser accepterar protoner.
syra bas bas syra
CH3 C OH
O
+ H2O CH3 C O
O
+ H3O
Ex. Ättiksyra - en relativt stark syra
Keq = [H3O+] [CH3COO-]
[CH3COOH][H2O] Dissociationskonstanten Ka:
pKa = -log Ka =4,76= 1,76 x 10 -5
[CH3COOH]
Ka = Keq [H2O] = [H3O+] [CH3COO-]
Ju starkare syra - ju svagare konjugerande bas.
Ju större pKa värde - Ju svagare syra
• Fenoler är svaga syror och alkoholer är mycket svaga syror:
! 16
! 10
CH3CH2 O pKaH Bas+
+
+ BasCH3CH2 OH
pKaH Bas
O
+ Bas
OH
Basstyrkan kan relateras till pKa för sin konjugerande syra: Ju större pKa värde för den konjugerande syran – ju starkare bas. TABELL: Några generella syra-baspar och dess pKa
SYRA ≈ pKa Konjugerande BAS
Starkast syra HSbF6 >-12 SbF6- Svagast bas
HCl - 7 Cl-
Karboxylsyra CH3-COOH 5 CH3-COO-
Amin CH3-NH3+ 10 CH3-NH2
Fenol Ph-OH 10 Ph-O-
H2O 15 OH-
Alkohol (CH3)3C-OH 18 (CH3)3CO-
NH3 33 NH2-
Svagast syra CH3CH3 50 CH3CH2- Starkast bas
Effekter som styr reaktivitet och syra-bas egenskaper – 1 RESONANS – delokalisering av elektroner
Ex. Karboxylsyror, Fenolatanjon. (se även bensen tidigare)
H3C C
O
O
H3C C
O
O
H3C C
O
O
FEL: Kol har 10 e-
Obs!
Pilens riktning utgår alltid från e-par eller π-bindning till π-bindning resp. e-par
O O O O O
• Fenoxidjonen är resonansstabiliserad: Resonansstrukturer förklarar
elektronfördelningen •
O- !
- !
- !
- !
Resonanshybrid av fenolatanjonen
- ! = något högre elektrontäthet.
Negativa laddingen är delokaliserad(utspridd) över 4 atomer.
Ju mer utspridd jon - Ju stabilare
Fenoler är svagare syror än alkoholer R-O, eftersom alkoholer inte har denna resonansstabilisering av anjonen
Regler för resonansstrukturformler 1) Valensreglerna måste gälla (oktettregeln: 8 elektroner i yttre skalet) 2) Resonansstrukturformlerna får bara skilja sig åt i omfördelningen av elektroner. Inga σ–bindningar får brytas, bara π–bindningar och e--par får flyttas.
ALDEHYDER och KETONER
H C H
O
Aldehyd
Karbonylgrupp
C
O - !
+ !Dipol, sp2 kol, 120° vinkel
ändelse: -alR-CHO
H3C C H
O
CH3CH2 C H
O
Metanal Formaldehyd
Etanal Acetaldehyd
Propanal Propionaldehyd
CHO
Bensaldehyd
"bittermandelolja"
Cl H
O
1 3-klorpropanal
Numrering från aldehydkolet
(Baksmälla)
(formalin) (Box 6.2)
(Box 6.1)
H3C C CH3
O
Keton ändelse: -on
CH3CH2 C CH3
O
Propanon Aceton kp 56°C
Butanon
R C R
O
O O
2-Pentanon 3-Pentanon
Aldehyder och ketoner är halvpolära, med lägre kokpunkt än alkoholer (dipol-dipol interaktioner)
Några vanliga reaktioner för Aldehyder / Ketoner Reduktion till alkoholer
R C H
O
Primära alkohol
Sekundär alkoholR R
O
Keton
Aldehyd
CH2 OHRNaBH4
NaBH4R CH R
OH
Natruim Borhydrid
Oxidation av alkoholer:
H3C C OH
O
H3C C H
O
Oxideras lätt vidare
OHPCC
CH2Cl2C
H
O
Primära alkoholer
Sekundär alkohol: OH
Na2Cr2O7
H2SO4
Na2Cr2O7
H2SO4
O
Aceton- en Keton
Aldehyd Karboxylsyra
PCC = Pyridinum Chloro Chromate i metylenklorid
CH3 CH2 OH
Special reagenskrävs för aldehyder:
Aldehyd
KARBOXYLSYROR R-COOH
-oatändelse -syra
NaR C
O
OR C
O
OH
Motsvarande salt
Strukturformel Systemat. Namn Trivialnamn Systemnamn Trivialnamn
Dessa kortare karboxylsyror har alla stickande, frän och illaluktande lukt.
Längre kolkedjor (>12 C) ger luktlösa och fasta karboxylsyror som kallas fettsyror
H3CC
OH
O
RCO
O
+ BasH3C
CO
O
+ Bas-H
pKa ! 5
RC
O
OResonansstabiliserad anjon bidrar till lågt pKa
Relativt starka syror
RC
O
O
H
RC
O
O
H Dimerer och vätebindning ger höga kp och smp
för karboxylsyror
Ättiksyra:
Vardagliga karboxylsyror
Ph-COOH Bensoesyra är en aromatisk karboxylsyra. Användn.: konserveringsmedel
CH C OH
O
CH3
OH
Mjölksyra se Box 6.3O
OH
OHSalicylsyra Se Box 6.4
!Etandisyra!!!Oxalsyra!Finns i naturligt i t.ex rabarber och harsyra
HOOC-COOH
Effekter som styr reaktivitet och syra-bas egenskaper - 2 Induktiv effekt: polarisering av elektroner från
elektronegativa atomslag (dipoler) (se även kap 4.2)
H3C C OH
O
CH2 C OH
O
Cl är en starkare syra än
pKa =4.8
CH2 C OH
O
Cl
CH2 C OH
O
CH2Cl
CH2 C OH
O
CH2CH2Cl
pKa
2,8
4,1
4,5
Induktiva effekten avelektronegativa kloratomenavtar med avståndet
Minskad syrastyrka
Dipol
Reaktioner som ger karboxylsyror:
CH3CH2 OHNa2Cr2O7
H2SO4
H3C C OH
O
H3C C H
O
Kp 78°C 20°C 118°C
Oxideras lätt vidare
Oxidation av primär alkohol:
Oxidation av aromatisk sidkedja:
CH3 KMnO4
H2SO4
C OH
O
Bensoesyra
ESTER - ett karboxylsyraderivat (-OH grupp bytt mot –OR)
Syra
ättiksyra etanol etylacetat
+ H2OC
O
CH3 OCH2CH3C
O
OHCH3
Framställning
Funktionell grupp -COORR C
O
OR'
+ H-O-CH2CH3
Änderlse: -yl -oat
O
OH
OH
+ HO CH3
O
O
OH
O
O
CH3
H
Salicylsyra Acetylsalicylsyra Namngivning Alkoholens alkylgrupp följt av syrasaltets namn
Alkyl alkanoat
H3C C OCH2CH3
O
etyletanoat etylacetat
O
O
etylbutanoat (persika smak/doft)
O
O
pentylacetat (banansmak/doft)
Många enkla estrar med rel. korta kolkedjor har angenäm doft Basisk hydrolys: Saponifiering (förtvålning av fetter)
natrium stearat
Saponifiering
Hydrolys:
CH2
CH
CH2
O
O
O
C
O
C17H35
C C17H35
C C17H35
O
O
+ 3 NaOH
CH2
CH
CH2
OH
OH
OH
C17H35 COO Na+ 3
glycerylstearat glycerol "tvål"
+ R'OHR C
O
O + OHR C
O
OR'
Funktionella grp med kväven: AMINER R-NH2 Namnges med alkyl följt av ordet amin.
CH3 N
H
H CH3 N
CH3
H CH3 N
CH3
CH3CH3 N
CH3
CH3
CH3
metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon
primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!! !!kvartenär Sekundära och tertiära aminer namnges genom att den mest komplexa (flest kol) alkylgruppen bildar basnamn och övriga alkylgrupper bundna till kvävet behandlas som substituenter med prefixet N-
N-etyl-N-metylpropylamin
N-etylpropylaminpropylamin
N
NHNH2
Aminogruppen kan även behandlas som substituent och betecknas då amino-
CH3 CH CH3
NH2
2-aminopropan
Ex
Aminer är en organisk motsvarighet till ammoniak
+ H-ClCH3CH2 NH2Aminer är baser: CH3CH2 NH3 Cl (aq) Ammoniumsalt
Ammoniumjoner med stora R-grupper är även vattenlösliga
Aminer bildar vätebindningar, på samma sätt som alkoholer, med t ex annan amin eller vatten, genom aminogruppens väten och kvävets fria elektronpar.
Anilin – Ar-NH2 en aromatisk bas
NH2
Anilin är en svagare bas än etylamin
NH H
NH H
NH H
NHH
NHH
Resonans ger lägre elektrontäthet på kvävet ! lägre basstyka
Några vanliga aromatiska aminer
NH2 NH2NH2 NH2
anilin 2-metylanilin o-toluidin
3-metylanilin m-toluidin
4-metylanilin p-toluidin
Kväveinnehållande aromater
Nikotin
N
NCH3
H
N
Pyridin
N
N
N
N
CH3
CH3
O
O
H3C
Koffein
N
NCOOHH
NH2
H
Histidinen aminosyra
Amniner ingår i många läkemedel och droger. Att kvävet kan protoniseras spelar en viktig roll för transport mellan olika membranväggar. Exempel:
SN
O
O
N
N
HNN
N
CH3O
EtO
CH3
N
HN
S
O
N
CH3
O
CH3
CH3
OH3C
Losec (Omeprazol) Viagra
N
N N
N
H
NH2
N
NO
H
NH2
Adenin- en purin bas Cytosin - en pyrimidin bas
I DNA och RNA ingår bl.a.
DNA ( eller RNA) strängarna hålls ihop med vätebindningar mellan en purinbas och en annan pyrimidinbas
AMID - ett karboxylsyraderivat (-OH grupp bytt mot –NH2)
Ändelse: -amid
propanamid propionamid
etanamid acetamid
metanamid formamid
C
O
NH2CH3CH2
C
O
NH2CH3
C
O
NH2H
R C
O
N
R'
R''R C
O
NH R'R C
O
NH2
Primär Sekundär Tertiär
Sekundära och tertiära amider namnges som N-alkyl substituerade primära amider
C
O
NHCH3 CH3
N
OBr
N-metyletanamid
N,N-dietyl-3-brombutanamid
C
O
NH
CH3
CH3
N,N-dimetylmetanamid N,N-dimetylformamid
(DMF)
Ex.vis Peptdbindning
(R-CH2-NH2)Amidkvävet är mindre basiskt jämfört med aminer
R C
O
NH2R C
O
NH2
Resonans:
Framställning:
+ H2O+ R'-NH
2R C
O
OH R C
O
NH R'
[Något mindre vanliga karboxylsyraderivat är: SYRAKLORID och KARBOXYLSYRA ANHYDRID (Se laborationen) R-CO-Cl R-CO-O-CO-R ]
X bundet till primärt kol sekundärt kol tertiärt kol Vanliga halogenföreningar: CFCl3 Freon 11 CF2Cl2 Freon 12 CF3-CHClBr Halotan
CH
CCl3
ClCl
DDT
O
O Cl
Cl
Cl
Cl
Dioxin - ett fruktat miljögift
Cl1-5
Cl1-5
PCBs
> 200 isomerer CH2Cl2 Diklormetan Metylenklorid Vanligt lösningsmedel CHCl3 Triklormetan Kloroform Cancerogent lösningsmedel CH2=CH-Cl Vinylklorid PVC-plast tillverkning Alla halogenföreningar är brandofarliga, och har en densitet högre än vatten. Opolära. Användning: lösningsmedel, brandsläckare, dock även miljöbovar som kylmedel och miljögifter Nitroföreningar R-NO2 Nitrogruppen betraktas alltid som substituent