FRAMTIDSBILDER FÖR - Chalmersdocuments.vsect.chalmers.se/CEE/FramtidsbilderBoM2020Rapport2… · Boman, Kairos Future för en mycket god och professionell hjälp med projektet och

FRAMTIDSBILDER FÖR

SAMHÄLLSBYGGNAD 2020

INSTITUTIONEN FÖR BYGG- OCH MILJÖTEKNIK

Patrik Andersson, Ulf Boman, Johan Funehag, Pernilla Gluch, Marie Johansson, Anders Kullingsjö, Pontus Larsson, Anders Lindvall, Karin Lundgren, Sebastien Rauch, Paula Wahlgren och Britt-Marie Wilén.

Rapport 2006:3

FRAMTIDSBILDER FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD 2020Rapport 2006:3

Institutionen för bygg- och miljöteknikChalmers tekniska högskola

Framtidsbilder för Samhällsbyggnad 2020Rapport 2006:3P. Andersson, U. Boman, J. Funehag, P. Gluch, M. Johansson,A. Kullingsjö, P. Larsson, A. Lindvall, K. Lundgren, S. Rauch, P. Wahlgren och B-M Wilén.

© P. Andersson, U. Boman, J. Funehag, P. Gluch, M. Johansson,A. Kullingsjö, P. Larsson, A. Lindvall, K. Lundgren, S. Rauch, P. Wahlgren och B-M Wilén, 2006.

Institutionen för bygg- och miljöteknikChalmers tekniska högskolaSE-412 96 GöteborgTelephone 031-772 1000Omslagsfoto: Jan-Olof Yxell. Tryck: Chalmers reproserviceGöteborg 2006

Förord

Institutionen för bygg- och miljöteknik bildades 1/1-2005 ur delar av den gamla Sektionen för väg- och vattenbyggnad och delar från Byggteknik, Chalmers Lindholmen. Institutionens verksamhet spänner över ett stort område med knytning till byggverksamhet. Blandningen av teoretisk forskning som byggs upp och valideras mot experimentella studier alternativt mot fallstudier utgör vår vetenskapliga bas. Som ett genomgående tema ser vi hur våra frågor genomgående kopplas till människa, natur och teknik. Delar som måste vara i harmoni för att skapa ett hållbart samhälle.

Jag tror att det är av största vikt att vi idag blickar framåt för att kunna ta de beslut framöver som krävs för säkerställandet av livskraftiga och relevanta forskningsmiljöer inom institutionen. På detta sätt bidrar vi också till att den grundutbildning vi ger, inklusive våra mastersprogram, kan hålla högsta internationella kvalitet. I projektet Framtidsbilder 2020 hoppas vi ha fångat in de oftast komplexa frågeställningar som kommer att utgöra arenan för vår verksamhet 2020. Hur ser då framtiden ut om ca 15 år, dvs. år 2020? Det finns många som spekulerar om detta. Ingen har naturligtvis helt rätt. Vi har engagerat en stor grupp av personer från vår personal, våra industridoktorander och sistaårsstudenter på byggprogrammen för att de ska förmedla sina bilder av framtiden. Processen i projektet och bilderna som tagits fram är tänkta att väcka engagemang, delaktighet och få oss att kasta loss från gamla icke fruktbara ”plogspår”.

Det finns många unga duktiga forskare på institutionen. Av dessa har 11 valts ut från institutionens forskargrupper för att ingå i Framtidspanelen:

Patrik Andersson Johan FunehagPernilla Gluch Marie JohanssonAnders Kullingsjö Pontus Larsson Anders Lindvall Karin Lundgren Sebastien Rauch Paula Wahlgren Britt-Marie Wilen

Gruppen har på ett föredömligt sätt drivit processen med framtidsspaning. Ett stort tack för det fantastiska arbete som har lagts ner! Jag vill också tacka Ulf Boman, Kairos Future för en mycket god och professionell hjälp med projektet och till styrgruppen (W. Kropp, K. Gylltoft, L. O. Ericsson, P-E. Josephson, U. Jarfelt, G. Morrison, C. Alén), som representerar de olika avdelningarna, för sitt engagemang.

Carl-Eric HagentoftPrefekt

Framtidsbilder för Samhällsbyggnad 2020 �

InnehållFörord Innehåll �Bakgrund 7Syfte 7Frågeställning 7Arbetsmodell 7Omvärldstrender 8Scenarier 9 Turning Torso 10 Eco-metropolen 12 Trädgårdsstaden 14 Gated communities 16Visionen 18Efterord 21

Bilaga 1: Scenariokaraktäristika Bilaga 2: Säkra trenderBilaga 3: Osäkerheter

Framtidsbilder för Samhällsbyggnad 2020 7

Bakgrund

Under de kommande 15 åren står Institutionen för Bygg- och miljöteknik inför stora förändringar Knappt hälften av lärarna kommer att pensioneras under tiden. Samtidigt sker stora förändringar i omvärlden som kan påverka institutionens verksamhet. Institutionen har därför initierat projektet ”Framtidsbilder 2020” där man engagerar en s.k. framtidspanel bestående av elva yngre disputerade forskare.

SyfteSyftet med detta uppdrag är att ta fram Framtidsbilder 2020. Dessa framtidsbilder ska sedermera vara vägledande för institutionens och forskargruppernas beslut och förhållningssätt under de kommande åren. En strävan med processen att ta fram framtidsbilder har också varit att engagera och entusiasmera hela personalen.

FrågeställningUtgångspunkten för projektet har varit att beskriva:

Framtider för samhällsbyggnad år 2020

Det innebär att vi ska beskriva hur samhällsbyggnad och samhällsbyggnadsteknik ser ut främst i Sverige och i någon mån i Nordeuropa. Framtidsbilderna ska inne-hålla både möjliga framtider – scenarier – och önskvärda bilder – visioner.

ArbetsmodellArbetet har utgått från Kairos Futures metoder för omvärlds- och framtidsanalys. Vi utgår från förändringar i omvärlden – den värld vi inte kan påverka – och analyserar hur dessa kan påverka framtiden för vår frågeställning, se Figur 1.Arbetet inleddes med en s.k. breddgrupp den 16 mars 2006 för institutionens

Figur 1 Analysmodell: Förändringar i omvärlden påverkar arenan och vår frågeställning.

INVÄRLDSamhällsbyggnad

NÄRVÄRLD (arena)

OMVÄRLD (drivkrafter, fjärrvärld)

Behov

Distribution

Substitut

Regering& riksdag

MyndigheterFöretag

Leverantörer

Medborgare

Samarbets-partner

Media

Legal

Ekologi,miljö & hälsa

Teknik & vetenskap

Socialt & livsstilar

Institutioner (struktur)

Politik

Ekonomi & marknad

8 Framtidsbilder för Samhällsbyggnad 2020

personal och studenter. Drygt 110 personer deltog i denna workshop, där deltagarna identifierade ett antal trender och osäkra utvecklingar som påverkar framtiderna för samhällsbyggnad. Deltagarna bidrog också med idéer till den önskvärda utvecklingen, d.v.s. grunder till en vision för institutionen. Processen framgår av Figur 2.

Materialet från workshopen har bearbetats av Framtidspanelen, som utifrån trender och osäkerheter har tagit fram fyra scenarier. Dessa beskriver hur samhälls-byggnadsområdet kan se ut år 2020. Framtidspanelen har även sammanställt de önskvärda framtidsbilderna till en gemensam önskvärd framtid, vision.

Omvärldstrender

Trender är långsiktiga förändringar inom olika områden i samhället. Trenderna bedöms antingen vara säkra eller osäkra. De säkra trenderna, ofta kallade just trender, är sådana utvecklingar som vi är övertygade om att de fortsätter på det sätt vi beskriver dem. De osäkra trenderna, ofta kallade osäkerheter, är sådant som vi ser ske idag men som vi är osäkra på. Framtidspanelen har grupperat trenderna och osäkerheterna i ett antal grupper, se Figur 3. I bilaga 2 och 3 finns trenderna samt osäkerheterna beskrivna. Trenderna ligger till grund för vår förståelse om framtiden. De säkra trenderna utgör tillsammans fonden för den säkra utvecklingen för vår frågeställning, dvs. samhällsbyggnad fram till 2020. Trenderna beskriver såväl negativa som positiva utvecklingsvägar inom en rad olika områden.

Figur 2 Processen: från

omvärldsspaning i breddgruppen den 16 mars till presentation och återkoppling den

8 juni.

Framtids-panelen

TrendinventeringÖnskebilder 16 mars

SammanställningUtkast till Scenarier

och visioner

RapportskrivningScenarier och

visionerBreddgrupp

8 juni

Vision


Scenarier

Till skillnad från de säkra trenderna kan osäkerheterna utvecklas åt helt olika håll. Beroende på hur osäkerheterna utvecklas får vi olika scenarier. Scenarierna utgör möjliga och troliga bilder av framtiden. Det innebär att varje scenario ska kunna inträffa, samtidigt som inget utfall är mer troligt än något annat. Syftet med scenarierna är att ge ökad medvetenhet om att framtiden kan utvecklas i många olika riktningar. Därmed skapas en ökad beredskap även för det oväntade. Scenarierna beskriver inte någon önskvärd utveckling, utan ska tolkas som ”objektiva” framtider. De kan inträffa vare sig vi vill det eller inte, vare sig vi tycker det är bra eller dåligt. Vilka scenarier som blir verklighet beror på utvecklingen i omvärlden, vi själva kan inte styra denna utveckling!

Scenarierna byggs utifrån s.k. strategiska osäkerheter. En strategisk osäkerhet är en faktor som har mycket stor betydelse för den framtida utvecklingen samtidigt som man är genuint osäker på hur trenden kommer att utvecklas. Utvecklingen av den strategiska osäkerheten polariseras i två möjliga utfall – två möjliga scenarier. Genom att kombinera två strategiska osäkerheter skapas fyra scenarier.

De två strategiska osäkerheter som använts är:

• Samhällsklimat och värderingar: kommer vi år 2020 att ha ett samhällsklimat som domineras av materialistiska värderingar, eller ett klimat dominerat av icke-materialistiska värderingar?

• Premiering inom samhällsbyggnad: kommer vi år 2020 att premiera nytänk- ande och innovation inom samhällsbyggnad eller premieras traditionalism och bevarande?

Figur 3 Trender och osäkerheter.Dubbelriktade pilar indikerar att osäkerheterna kan utvecklas åt olika håll.

SAMHÄLLSSTRUKTURERÖkad globalisderingÖkad urbaniseringÖkade behov av kommunikationÅldersfördelning och familjestruktur

MILJÖ & ENERGIÖkad miljömedvetenhet bland allmänhetenKlimatförändringarÖkade energipriser och minskadeenergiresurser

FORSKNING & UTBILDNINGForskningsfinansiering - "Lesseasy money"Organisering av forskning

BYGGPROCESSENFörändrad byggprocessMer differentierat bostadsbyggande

EKONOMI & POLITIKFörskjutning av ekonomisk tyngdpunktFörskjutning av politisk maktÄndrat globalt välstånd

FÖRÄNDRINGAR I SAMHÄLLSBYGGNADÄndrat intresse för samhällsbyggnads-sektornFörändrad kunskapssynUtbildningsavgifter

SOCIALA FAKTORERStress och obalansInställning till jobbTrygghetskänslaIndividualism eller kollektivism

VÄRDERINGAR I SAMHÄLLETMaterialistiska eller icke-materialistiska

PREMIERAS INOM SAMHÄLLSBYGGNADKonventionellt och bevarande eller innovation och nytänkande

Samhälls-byggande

2020


Figur 4 illustrerar de fyra olika scenarierna och de strategiska osäkerheterna. Varje scenario beskrivs i det följande genom en redogörelse för den allmänna samhällsutvecklingen, utvecklingen av samhällsbyggnadssektorn samt utvecklingen för forskning och utbildning. Varje scenario beskrivs nedan genom en berättelse. Året är 2020… Turning TorsoSamhällsklimatet är materialistiskt samtidigt som nytänkande och innovation uppmuntras inom samhällsbyggande.

Samhället präglas av en ekonomi som är på uppgång, och av ett nytänkande och öppet samhälle. Materiell status och individualism är viktigt. Detta leder till en hög arbetsbelastning samt krav på exklusiva varor av hög kvalitet. Det finns en stor medvetenhet om miljöpåverkan och klimatförändringar och lösningarna för att klara energiförsörjningen är innovativa.

Efter en tids lågkonjunktur är samhällsekonomin på uppgång. Lågkonjunkturen försämrade möjligheterna för låginkomsttagare och välståndsskillnaderna i samhället ökade. För att komma ur lågkonjunkturen har man under många år satsat stort på forskning. För några år sedan började dessa forskningsresultat att omsättas i produkter. Dessa produkter skapar en ny industri vilket medför ökad sysselsättning och ökande välstånd i landet. Innovationer och nytänkande präglar samhället vilket leder till en öppenhet och ett kulturellt sett integrerat samhälle. Den materiella statusen definierar dig som person vilket leder till att du bor där du har råd och öppenheten leder till att du är välkommen där du har råd att bo.

Tyvärr är det fortfarande stora välståndsskillnader. Den ekonomiska uppgången har inte kommit alla till godo, men eftersom materiell status premieras så är

Figur 4En illustration

av de fyra scenarierna och

de strategiska osäkerheterna.

TurningTorso

Eco-metropolen

Gatedcommunities

Traditionalism och bevarande

premieras i samhälls-

byggandet

Nytänkande och innovation premieras i samhälls-byggandet

Trädgårds-staden

Icke-materialistiskt samhälle

Materialistiskt samhälle

TurningTorso

Trädgårds-staden

Gatedcommunities


strävan efter materiell framgång stor. Arbetstakten är hög, stressen likaså och det är svårt att finna balans mellan arbete och fritid. Nytänkande är något som avspeglas i fritidsaktiviteterna i form av resande till nya, exklusiva resmål – varför inte julshopping i Peking? Ett annat resultat av det utbredda nytänkandet är att nya platser och nya situationer inte leder till otrygghet.

En drivkraft i samhället är att vi vill bo i stora lägenheter med hög teknisk standard och kvalitet, centralt i städer. Annorlunda och exklusiva byggnader, där Turning Torso var en föregångare för 15 år sedan, är populära. De flesta föredrar att resa i privata, miljövänliga bilar i de fall där kollektivtrafiken inte är mycket tidseffektiv och av hög standard. Hela världen är vårt arbetsfält, vilket innebär mycket fysiskt resande. IT används både i arbetet och privat, för nöje, upplevelser och privata ärenden. Globalt sett har det skett en segregering där forskning och utveckling sker i västvärlden medan produktionen sker i andra delar av världen. Inom EU finns ett utbrett samarbete.

Miljömedvetenheten är utbredd. Det finns ett stort intresse för att köpa miljövänliga produkter. Vi kan tänka oss att betala extra för miljömärkta varor och energieffektiva lösningar är mode. Medvetenheten om klimatförändringarna och deras påverkan på

Materialistiskt samhällsklimatNytänkande och innovation premieras i samhällsbyggandet

Turning Torso- Hela världen är vårt arbetsfält och varor köps från hela världen.- Konjunkturen har varit svag men är på väg uppåt. Mycket EU-samarbete.- Exklusiv urbanisering – Turning Torso Viktigt att skapa materiell trygghet hos medborgarna. Segregation baserad på ekonomiska skillnader. Individualism uttrycks i ekonomiska termer. - Stor medvetenhet om klimatförändringar och dess

inverkan på samhället. Krav på innovativa lösningar för energiförsörjningen. - Vi vill betala för produkter som är skonsamma för miljön. Miljömärkning är en självklarhet. - Byggnader i olika storlekar med olika driftskostnader (innovativa lösningar) och förmånliga investeringsvillkor. Kvalitet och nya tekniska lösningar efterfrågas.- Industrialiserad byggprocess.- Forskning och utveckling viktigt för nytänkande. Forsknings-

resultaten omsätts i innovationer.- Stor efterfrågan på högutbildade inom teknik.

TurningTorso


samhället är också stor och vi är villiga att ta tag i problemen och orsakerna. Detta har bland annat lett till innovativa lösningar på hur byggnader och infrastrukturen skall klara de nya påfrestningarna och kraven. Ökad oro för brist på fossila bränslen och höga energipriser har föranlett satsningar på att finna alternativa energikällor och ny kärnteknik har introducerats. Vi är dock inte benägna att ge avkall på vår bekvämlighet och ändra beteende, tekniken ska ”lösa det åt oss.

Inom byggsektorn är det industrialiserade (och numera mycket ekonomiska) byggandet stort och det finns ett fokus på mindre energikrävande, mindre materialintensivt och mer miljövänligt byggande. Nya organisationsstrukturer med kommunikation över gränser (projekt, teknikområden etc.) uppmuntrar kreativt tänkande. Den ekonomiska situationen leder till ett mer specifikt byggande för olika samhällsgrupper med olika behov. Individerna får tillfredställelse av ett kundanpassat boende av hög kvalitet med många nya tekniska lösningar. Låg driftskostnad och förmånliga investeringsvillkor premieras. Inom byggbranschen finns en stor mångfald eftersom nytänkande och öppenhet gör att man inte exkluderar något eller någon. De genomförda förändringarna i byggprocesserna har lett till en hög status för samhällsbyggaren. Ett innovativt samhällsklimat leder till stort intresse för, och behov av, teknik och naturvetenskap, vilket ger en hög efterfrågan på högutbildade. Det innovativa tänkandet resulterar i att eget och kritiskt tänkande är viktigt bland studenter och detta innebär också att förkunskaperna är bra. Forskningen är resultatstyrd och resultaten omsätts i innovationer. Utbildningsavgift baserad på utbildningskvalitet, vilket ger god ekonomi i en forksningsnära utbildning där hög kvalitet premieras. Byggaren och samhällsförändraren har hög status.

Eco-metropolenSamhällsklimatet är icke-materialistiskt samtidigt som nytänkande och innovation uppmuntras inom samhällsbyggande.

Det sveper en grön våg genom dagens samhälle. Under de senaste 15 åren har vi insett att jorden skall vara en bebolig plats även åt dem som kommer efter oss och vi söker nu ständigt efter nya, allt mer förfinade metoder att tillvara på de resurser vi har. Detta leder till en stark strävan att skapa balans mellan naturen och våra tekniska system likväl som för enskilda individer. Det råder en god ekonomi och vi är både miljömedvetna, trygga och integrerade. Nytänkande premieras och icke- materialistiska värderingar står högt i kurs. Vi tänker individuellt, men agerar mer än gärna för kollektivets bästa.

Efter de hetsiga åren med högkonjunktur och hög sysselsättning i början av seklet med mycket stress, individuellt synsätt och segregation har vi insett att för att bygga ett bra samhälle måste vi satsa mer på social trygghet där alla människor kan vara med i samhället. I dagens samhälle värderas familjen högt, vi tillåter olika typer av människor och kulturer och icke-materiella värderingar är av stor vikt. Detta har lett till att många väljer ett funktionellt boende på liten yta som kan anpassas för olika typer av familjebildningar. Vidare är det vanligt med små resurseffektiva samhällen i samhället där all service finns lokalt.

Eco-metropolen


De kollektiva transportsystemen är välutbyggda, effektiva och bekväma. De som fortfarande föredrar individuellt resande kör omkring i bilar med ytterst miljövänliga drivsystem eller på solcellsdrivna motorcyklar. En stor del av resandet sker dock på virtuell väg, både i arbetssammanhang och för privat rekreation, med hjälp av nya medietekniker. Vi samarbetar med hela värden och både utveckling och produktion är globalt spritt. EU är viktigt ur ett resurseffektiviseringsperspektiv, men det regionala perspektivet dominerar när det gäller de sociala aspekterna.

Samhällsbyggnadssektorn har varit en mycket viktig del i den utveckling som lett fram till dagens goda samhällsklimat. När politiska och ekonomiska styrmedel bidrog till att det industriella byggandet tog fart under perioden 2006-2010 ökade insikten att det var nödvändigt inom branschen att ta fram resurssnåla bygg- och tillverkningstekniker. Med början under denna tid började vi att använda nya miljövänliga energikällor, både för att minska växthuseffekten och för att komma bort från beroendet av importerad olja. Vi är också beredda att ge avkall på vår bekvämlighet för att minska energiförbrukningen. Det industrialiserade byggandet ledde till en ny typ av byggindustri med färre tunga arbetskrävande arbetsuppgifter utomhus och en mer mekaniserad verkstadsproduktion som utförs inomhus. Detta öppnade upp byggarbetsmarknaden för fler personer vilket i sin tur lett till ett ökat

Icke-materialistiskt samhällsklimatNytänkande och innovation premieras i samhällsbyggandet

Eco-metropolen- Hela världen är vårt arbetsfält. Produktion och utveckling är fördelad över hela världen.- Samhällsekonomin är god och har varit det under lång tid. EU-samarbete och regional självständighet. - Innovativa lösningar för förtätning av städer för att skapa närhet till upplevelser. Mångfasetterad Eko-metropol.- Social trygghet hos medborgarna. Minskad stress och mer balans mellan olika värden. Ett öppet och integrerat samhälle. Individualism i tänkandet. En individ i kollektivet. - Stor medvetenhet om klimatförändringar och dess inverkan på samhället. Genomfört Kyotoprotokoll.- Stort miljömedvetande och agerande av alla i samhället. Miljömärkta upplevelser: ekoturism. Även rättvisemärkning. - Mer differentierat bostadsbyggande, men inte påtvingat utan framkallad av det fria valet. Extrem formgivning av inre och yttre miljö. Unikt! Mångfald. - Forskning och utveckling är viktigt för nytänkande. Forsk- ning för nyfikenhet och upptäckarglädje. Det är stor efter- frågan på utbildning inom tvärvetenskapliga kunskaper.

Eco-metropolen


intresse för att arbeta inom branschen. Ytterligare en positiv utveckling är att det öppna samhällsklimatet har smittat av sig på byggbranschen och att vi därför ser en ökad mångfald inom samhällsbyggnadssektorn.

De stora framsteg vi gjort inom samhällsbyggnadssektorn har lett till att statusen på yrkena inom sektorn ökat kontinuerligt, men i det rådande läget är det framförallt samhällsförändraren som har hög status. Efterfrågan på utbildning inom området är emellertid stor då många värderar personlig utveckling högt och innovativt tänkande premieras. Tvärvetenskaplig kompetens är något som eftertraktas av både studenten och industrin. Studentens förkunskaper präglas av differentiering då lärandet till stor del är intressestyrt. Utbildningen är gratis. Forskningen inom samhällsbyggnadsområdet har lett till förbättringar för allmänheten och samhällsbyggnadsforskning har därför hög status. Dagens samhälle kan nästan sägas vara ett drömsamhälle för den nyfikne forskaren: nytänkande premieras och forskarens upptäckarglädje uppmuntras.

TrädgårdsstadenSamhällsklimatet är icke-materialistiskt samtidigt som bevarande och traditionalism uppmuntras inom samhällsbyggande.

Ett samhälle där vi lärt oss hantera stress, men känner oss otrygga och helst umgås i slutna sociala sammanhang. Vi bor enkelt inne i stan, eller gärna på landsbygden nära storstäderna. Minskade behov av högutbildade i samhället gör att vi har svårt att rekrytera studenter till teknikutbildningar. Det traditionella tankesättet leder till kulturkrockar med företag och personer från andra länder.

Under de senaste 15 åren har vi haft en relativt stabil konjunktur. Regionerna, tillsammans med EU, har fått ökad makt, och välståndskillnaderna har minskat även om de fortfarande är tydliga. På grund av traditionella värderingar finns en misstänksamhet mot allt som är nytt och annorlunda. Segregationen i samhället har därför ökat. Misstänksamheten leder också till kulturkrockar när man skall hantera samarbete med företag/personer från olika länder – det finns särskilda ”kulturkrockskonsulter” som hjälper företag att hantera detta.

Trygghetssökande gör att många umgås i slutna sociala sammanhang – inom dessa grupper finns starka samhörighetskänslor. Familjevärderingarna är traditionella och kärnfamiljen har hög status.

IT-samhället stressade människor för mycket. Nu har vi därför lärt oss att stänga av när vi är lediga, och även att fokusera på en sak i taget på jobbet. Vi är därför mindre stressade än för 15 år sedan. Men på grund av de traditionella värderingarna har många svårt att hantera förändringar i omvärlden, vilket gör att många känner sig otrygga. Exempel på förändringar som upplevs som hot mot den västerländska livsstilen är klimatförändringar och ökad miljöpåverkan. Samhället har infört stränga krav på återanvändning, självförsörjning och källsortering, och börjar överväga att reglera privatbilism genom att införa ”motbok för bensin”. Kollektivtrafiken finns i ungefär samma omfattning som för 15 år sedan. Traditionella värderingar gör att man inte vill minska bilåkandet och miljöbilar, med konventionell teknik men med låg bränsleförbrukning, är vanliga. Dyr

Trädgårds-staden

Framtidsbilder för Samhällsbyggnad 2020 1�

energi har gjort flygresor mycket dyra – därför är det mindre vanligt med långväga semesterresor. I stället prioriterar många upplevelser i hemtrakten. Arbetsresor prioriteras dock fortfarande, då det anses viktigt att mötas ”på riktigt”.

Det byggs, och har byggts, ganska lite. Samhällsbyggare har trots det en medelgod status bland allmänheten, eftersom rent vatten och vackra hus värderas högt. Mångfalden vad gäller kön, ålder och etnicitet inom Samhällsbyggnad har inte förändrats något nämnvärt de senaste 15 åren. Vad gäller boende ser man två trender: antingen bor man enkelt inne i stan eller något större på landsbygden. På grund av dyr energi byggs relativt små men välisolerade hus, och man har också tvingats vänja sig vid att ha det lite kallare inomhus och allmänt lägre bekvämlighet. Utvecklingen mot nya alternativa lösningar för energiförsörjning och byggande drivs dock väldigt långsamt på grund av det traditionella tankesättet. Möjlighet att kunna sätta sin egen prägel på boendet genom till exempel materialval är viktigt. Många vill gärna odla sin egen mat, och det är lite av en ny ”grön våg”. Landsbygden relativt nära storstäderna har därför växt.

Icke-materialistiskt samhällsklimatTraditionalism och bevarande premieras i samhällsbyggandet

Trädgårdsstaden- Kulturkrockar mellan företag/personer från olika länder.- Stadig ekonomi. Mer makt åt regionerna. - Landsbygden relativt nära storstäderna växer. Villasam- hällen och storstadsnära landsbygd.- Social rädsla för förändringar, sökande efter trygghet i slutna sociala sammanhang. Mindre stress. Kulturell, men ej ekonomisk segregation. - Klimatändringarna upplevs som ett hot mest mot den ”västerländska” livsstilen. Långsam utveckling mot nya och alternativa lösningar för energiförsörjning. - Återanvändning, självförsörjning, källsortering. Sker till priset av minskad bekvämlighet. Lokal turism. - Differentierat bostadsbyggande. Antingen bor man enkelt inne i stan eller större på landsbygden. Den röda stugan!- Forskning har låg status. Inriktning på bevarande och forskning för kunskapernas skull.- Konventionellt tänkande innebär att ett antal mindre högutbildade krävs. Minskat intresse för teknik.

Trädgårds-staden


Efterfrågan på högutbildade är ganska svag, och så är även studenternas intresse för teknikutbildningar. Hos Chalmers nybörjarstudenter är förkunskaperna i matematik och svenska något bättre nu än i början av seklet – eftersom grunderna ses som viktiga har grundskolan förändrats i den riktningen. Utbildningen är fortfarande gratis. Forskning har ganska låg status, och är främst inriktad mot att bevara kunskaper eller, inom vårt område, att kunna bevara byggnader.

Gated communitiesSamhällsklimatet är materialistiskt samtidigt som bevarande och traditionalism uppmuntras inom samhällsbyggande.

Försämrad ekonomi och ökad egoism har lett fram till ett stressat, otryggt och segregerat samhälle. Accelererande klimatförändringar och ökad miljöpåverkan skrämmer oss, men trots det åtgärdar vi inte problemen, utan koncentrerar oss på konsekvenserna. Arbetslöshet i samhällsbyggnadssektorn leder till sänkt status för samhällsbyggaren. Vi har därför svårt att rekrytera studenter, och även forskningen har låg status. Under perioden 2007-2012 har ett stort antal svenska företag förlagt sin produktion till låglöneländer vilket har medfört en långvarig lågkonjunktur i Sverige. Det har försämrat möjligheterna för låginkomsttagare och välståndsskillnaderna i samhället har ökat. Med boendet markerar vi status – bäst är en stor privatägd bostad. De som har råd söker trygghet i ”gated communities”, det vill säga i grupper av fina bostäder omgärdade av murar eller stängsel. Det ständiga jagandet efter materiella tillgångar har gjort människor osäkra, stressade och otrygga. För att skydda sina hopsamlade tillgångar är dubbelarbete vanligt. Individualismen, som gränsar till egoism, är stark vilket leder till ett segregerat samhälle, både kulturellt och ekonomiskt.

Energiförbrukningen är fortsatt hög och är till stor del baserad på fossila bränslen. Klimatförändringarna upplevs främst som ett hot mot den egna välfärden eller egendomen och därför finns ingen samlad vilja att genomföra förändringar av samhället i stort. Även om miljömedvetandet är stort, tenderar de insatser som görs att vara av den arten att de minskar konsekvenserna snarare än åtgärdar orsakerna. Etablerad teknik, såsom bergvärme och bioenergi har ökat. Av bekvämlighets- och egoistiska säkerhetsskäl är stora bilar, typ SUV, populära. IT har minskat det fysiska resandet till viss del men fortfarande är arbetsresandet omfattande. Vi semestrar gärna på platser med hög standard, gärna utomlands men då på semesteranläggning eller annat tillrättalagt boende.

Det traditionella tankesättet har gjort det svårt att arbeta med företag och personer från olika länder med kulturkrockar som följd. Vi är mycket protektionistiska och köper gärna traditionella svensktillverkade produkter.

De ekonomiska skillnaderna i samhället innebär en stor differentiering i boendet. De som inte har råd med herrgårdar bor i nyproducerade villaområden med liten arkitektonisk variation – ett massbyggande i ny tappning. Byggprocessen har effektiviserats, men en överfokusering på ren produktionseffektivitet har medfört att effektiviteten ur ett HRM-perspektiv samt ur ett vidare samhällsekonomiskt

Gatedcommunities


Materialistiskt samhällsklimatTraditionalism och bevarande premieras i samhällsbyggandet

Gated communities- Kulturkrockar mellan företag/personer från olika länder. Protektionism. Traditionella svensktillverkade produkter.- Dålig ekonomi. Mer makt åt EU och nationalstaten. - Gated communities.- Stor otrygghet i samhället och stora materiella skillnader. Man vill skydda sina tillgångar. Mer stress. Segregerat samhälle. - Klimatförändringarna upplevs som ett hot, men ingen vill satsa stort för att minska kllimatpåverkan. - Fokus på att mildra konsekvenser – ej att motverka orsaker.- Viss differentiering mot stora bostäder: en herrgård!- Forskning har måttlig status. Inriktning på bevarande, forskning för produktutveckling.- Minskat behov av antalet högutbildade. Traditionell teknik.

perspektiv trots allt inte förbättrats. Lågkonjunkturen innebär att man inte bygger så mycket nytt. Detta medför arbetslöshet i samhällsbyggnadssektorn, vilket leder till stor konkurrens och förhållandevis låga löner och en sänkt status för samhällsbyggaren. Mångfalden inom samhällsbyggnadssektorn är liten – de flesta som arbetar inom området i Sverige är ”vita svenska medelålders män”.

Intresset för utbildning inom samhällsbyggande är lågt, eftersom studenternas val styrs av möjligheten att få ett välbetalt arbete och inte efter intresse. Studenternas förkunskaper är därför måttliga - dessutom är kunskaperna ytliga och tänkandet okritiskt. Forskningen är inriktad på bevarande och möjligen produktutveckling. För att få en bättre ekonomi på universitet och högskola har undervisningen avgiftsbelagts för personer utanför Sverige.

Gatedcommunities


Visionen

En vision beskriver den önskvärda framtiden. Visionen är i högsta grad subjektiv och baseras på värderingar (till skillnad mot scenarierna, som är så objektiva och värderingsfria som möjligt). Visionen ska vara en ledstjärna för Bygg- och miljöteknik och ge kraft till förnyelse och egen utveckling. Visionen baseras i detta fall på de önskebilder som personal och studenter vid Bygg- och miljöteknik tog fram vid den inledande workshopen.

Visionen består av fem byggstenar som beskriver det önskvärda tillståndet år 2020:

• BoM är föregångare inom samhällsbyggnadsforskningen i världen• BoM:s utbildningar tillhör de mest attraktiva och intressanta inom samhällsbyggnadsområdet i världen.• BoM står för nytänkande och engagemang i samhällsutvecklingen• BoM har starka och långsiktiga finanser för forskning och utbildning• BoM har den bästa arbetsmiljön

Byggstenarna förklaras i det följande.

BoM är föregångare inom samhällsbyggnadsforskningen i världenBygg- och miljöteknik är föregångare i världen inom utvalda forskningsområden och är bäst i Europa på att förutse och möta forskningsbehoven inom vår sektor och visar detta för omvärlden. Vi hittar synergieffekter mellan olika avdelningars forskningsområden. Vi har utrustning som är state-of-the-art och flexibla laboratorier anpassade för Bygg- och miljötekniks forskningsområden och kunnig personal att sköta om denna utrustning.

BoM:s utbildningar tillhör de mest attraktiva och intressanta inom samhällsbyggnadsområdet i världen Utbildningen på Bygg- och miljöteknik har ett gott renommé och är relevant, intressant och har hög kvalitet. Utbildningen är starkt integrerad med forskningen, samtidigt som den har stor anknytning till näringslivet. Det medför att utbildningen leder till en säker arbetsmarknad. Studenter med examen från Bygg- och miljöteknik anses vara kreativa, flexibla, kompetenta och ansvarstagande.

Vi har ett stort antal motiverade elever till samtliga spetsinriktningar på Bygg- och miljöteknik, och vi använder framgångsrika och inspirerande pedagogiska verktyg.

BoM står för nytänkande och engagemang i samhällsutvecklingenBygg- och miljöteknik är en aktiv partner i samhällsdebatten och är med och formar samhällsopinionen. Bygg- och miljöteknik är respekterat och har hög status.

Bygg- och miljöteknik är en dynamisk organisation med gränsöverskridande samverkan med aktörer verksamma inom samhällsbyggnadsområdet. Ett samarbete som präglas av respekt och tolerans för varandras kompetensområden.


BoM har starka och långsiktiga finanser för forskning och utbildningForskningen och utbildningen inom Bygg- och miljöteknik baseras på en mycket god ekonomi. Till stor del handlar det om en långsiktig – mer än tre år är vanligt – och trygg basfinansiering från nationella och internationella forskningsfinansiärer. Även finansiering från näringslivet är stort. Forskarna kan därför helhjärtat ägna sig åt forskning och undervisning.

Forskningen är oberoende och fri: det finns ett stort mått av ”nyfikenhetsforskning” som drivs av kreativa idéer hos forskarna. Genom Bygg- och miljötekniks goda anseende knyts kontakter och samarbeten med andra institutioner, högskolor och företag, nationellt och internationellt.

BoM har den bästa arbetsmiljönBygg- och miljöteknik ger ett öppet och välkomnande intryck för alla och har en stimulerande miljö som premierar kreativitet och nytänkande.

Bygg- och miljöteknik har bra, trevliga och ändamålsanpassade lokaler för forskning och utbildning som uppmuntrar till möten mellan människor, nätverksskapande och kreativitet. Laboratorieverksamheten är väl integrerad med verksamheten för forskning och undervisning. Lokalerna är anpassade för virtuell kommunikation.

Bygg- och miljöteknik har ett arbetsklimat som medger en bra kombination av arbete och fritid. Organisation och arbetsklimat är flexibelt och uppmuntrar till samarbete, fritt tänkande, kreativitet, och engagemang. Vi har ett stort, positivt utbyte av personal inom och utom Chalmers (nationellt och internationellt).

Könsfördelningen är jämn såväl i ledningsgruppen som bland övrig personal och studenter. Bygg- och miljöteknik har år 2020 minst 30 procent kvinnliga professorer. Andelen personer med invandrarbakgrund motsvarar andelen av befolkningen.



Efterord

Vi står inför en rad utmaningar inom en nära framtid. De senaste åren har mycket av vårt arbete varit fokuserat på ekonomiska frågor som kan kopplas till förändringar inom högskolan och forskningsfinansieringen i Sverige. Att få balans i vår ekonomi har varit ett viktigt gemensamt första mål som vi också lyckats uppnå. Förändringstrycket är stort på alla högskolor i Sverige. Vi har därför engagerat oss i ett nationellt samverkansarbete med de tre andra stora tekniska högskolorna som har byggrelaterade civilingenjörsutbildningar, för koordinering och profilering av utbildnings- och forskningsinsatser. Förutom de yttre förändringarna av vår omvärld kan vi också konstatera att cirka hälften av våra lärare är födda på 40-talet. Inom 10 år pensioneras 12 professorer (varav 7 st inom 5 år). Alla dessa förändringar som redan skett eller kommer att ske sätter ett stort förändringstryck på verksamheten de närmaste åren.

Framtidsbilderna kommer att vara vägledande för institutionens och forskar-gruppernas beslut och förhållningssätt de närmaste åren. Framtidsbilderna och processen att ta fram dessa har också syftet att engagera och entusiasmera hela personalen och inte minst våra lovande unga forskare. Materialet som tagits fram kommer att vara basen för ett visions- och strategiarbete som startar hösten 2006.

Carl-Eric Hagentoft

Prefekt

Bilaga 1: Scenariokaraktäristika

1


Strategiska osäkerheter Turning Torso Eco-metropolen Trädgårdstaden Gated communites Samhällsklimat/ värderingar

Materialistiska Icke- materialistiskt Icke-materialistiskt Materialistisk

Vad premieras inom samhälls-byggnad

Nytänkande och inno-vation

Nytänkande och inno-vation



Samhällsstrukturer Turning Torso Eco-metropolen Trädgårdstaden Gated communites Globalisering Hela världen är vårt

arbetsfält, varor köps från hela världen. Sats-ning på forskning och utveckling i Västeuropa och tillverkning i annan del av världen.

Hela världen är vårt arbetsfält. Produktion och utveckling fördelad över hela världen.

Kulturkrockar eftersom det blir svårt för det traditionella tankesättet att hantera samarbete med företag/personer från olika länder och kulturer.

Kulturkrockar eftersom det blir svårt för det traditionella tankesättet att hantera samarbete med företag/personer från olika länder och kulturer. Protektionism. Traditionella svensk tillverkade produkter favoriseras.

Urbanisering Exklusiv urbanisering – Turning Torso. Stora lägenheter centralt i städerna med hög kvalitet och teknisk standard.

Leder till innovativa lösningar för förtätning av städer för att skapa närhet till upplevelser.

Landsbygden relativt nära storstäderna väx-er.

Gated comunities – dvs. grupper av fina bostäder omgärdade av murar eller stängsel.

Kommunikation Nya kommunikations-möjligheter. Det fysikis-ka resandet är viktigt, man reser långt både privat och i arbetet. IT används både i arbete och privat, även för upplevelser och nöjen. Julshopping i Peking.

Nya vägar för kommu-nikation som inte är tids- och resurskrävan-de och inte heller upp-levelseförstörande. Mer kollektivtrafik. Ökad användning av IT som kommunikationsmedel. I strävan efter upplevel-se förskjuts resandet till fritiden istället för i vardagen. IT för välbe-finnande och sökande av upplevelser.

IT-samhället stressade människor för mycket - därför har man lärt sig att stänga av när man är ledig, och även att fokusera på en sak i taget på jobbet. Man reser inte så långt utan söker upplevelser i närmiljön.

Det fysiska resandet är viktigt. Resandet är i stort sett enskilt. IT används för praktiskt arbete och kommunika-tion. Arbetsresor viktiga för möten i verkliga livet.

Transporter, andel kollektivtrafik

Egen miljövänlig bil, kollektivtrafiken är av mycket bättre kvalitet, nya typer av drivsy-stem.

Kollektivt i högre grad, högre standard på kollektivtrafiken, mindre (och färre) bränsleslu-kande transportmedel (bilpooler), solcellsdriv-na fordon, nya typer av drivsystem.

Å ena sidan kan ett ökat miljömedvetande leda till ökad kollektivtrafik. Men traditionella värde-ringar gör att man inte vill släppa bilen. Många gamla miljöbilar, för-bränningsmotorer.

Ökad andel bekväma individuella transporter, SUV, förbränningsmoto-rer.


2

Ekonomi och politik Turning Torso Eco-metropolen Trädgårdstaden Gated communites Konjunkturläget Har varit dålig ekonomi

men den är på väg uppåt.

God ekonomi vilket det varit under en lång tid.

Stadig ekonomi, förbätt-ringar av bestående värden.

Dålig ekonomi.

Politisk makt (region /EU)

Mer EU-samarbete. Båda delarna i samspel: EU (eller kanske ännu större) för att se resurs-effektiviseringen i ett större perspektiv, regio-nen för det sociala.

Mer makt åt regionerna. Mer makt åt EU och nationalstaten.

Välståndsskill-nader

Välståndskillnaderna är stora.

Minskade välstånds-skillnader.

Tydliga men minskande välståndsskillnader.

Välståndskillnaderna är stora i samhället.

Miljö och Energi Turning Torso Eco-metropolen Trädgårdstaden Gated communites Energi Alternativa källor, ener-

gin dyr, energivanor oförändrade, energi-effektiva tekniska lös-ningar är mode. Ny kärnteknik introduce-ras.

Nya energivanor. Stor utveckling inom resurs-effektivisering samt inom miljövänliga ener-gislag, insatser för att ta fram energibesparande tekniker och lösningar.

Förändrade energiva-nor. Mindre hus, kallare inomhus (19-20°C). Reglering av energian-vändandet. Bioenergi i stor skala.

Fortsatt ökning av energibehovet från fossila bränslen paral-lellt med bergvärme, bioenergi, etc.

Klimatförändringar Stor medvetenhet om klimatförändringar (t.ex, och dess negativa konsekvenser för of-fentligt och privat egendom. Innovativa lösningar för byggnader och infrastruktur som var tvungna att klara av nya krav (skyfall, or-kanvind, ...). Krav på innovativa lösningar på energiförsörjning.

Vädrets skador på egendom och semes-termål har lett till en klar medvetenhet hos all-mänheten om klimatför-ändringars negativa konsekvenser. Fokus på att lösa orsaken till problemet. Genomfört Kyotoproto-koll. Man har genomfört åtgärder, anpassat resursutnyttjandet och minskat energiförbruk-ningen.

Klimatförändringarna upplevs som ett hot — mer mot den ’väster-ländska’ livsstilen, än mot människor och egendom. Utvecklingen mot nya och alternativa lösningar för energiför-sörjning och byggande drivs väldigt långsamt.

Klimatförändringarna upplevs som ett hot — främst mot egendom. Dock finns det ingen som vill satsa stort för förändring av samhället för att minska klimatpå-verkan eller möta kli-matpåverkan.

Ökad miljömed-vetenhet

Vi vill ha många pro-dukter som är skon-samma för miljön som vi är villiga att betala för. Miljömärkning är en självklarhet.

Stort miljömedvetande och agerande av alla i hela samhället. Miljö-märkta upplevelser — ekoturism. Även rättvi-semärkning.

Återanvändning, själv-försörjning, källsorter-ing… Sker dock till priset av minskad be-kvämlighet. Lokal eko-turism.

Mer reaktivt än proak-tivt. Man fokuserar på att minska konsekven-serna utan att åtgärda orsakerna.


3

Byggprocessen Turning Torso Eco-metropolen Trädgårdstaden Gated communites Förändrad bygg-process

Ökad industrialisering med mindre material- och energiintensiva konstruktioner och byggproduktion. Nya organisationsstruk-turer med kommunika-tion över gränser (pro-jekt, teknikområden m.m.) som uppmuntrar kreativt nytänkande.

Nytänkade inom bygg-processen. Ett mer effektivt byggsätt införs. Mindre slöseri. Nya organisationsstrukturer med kommunikation över gränser (projekt, teknikområden m.m.) som uppmuntrar kreativt nytänkande.

Materialval viktigt. Energi- och miljöanpas-sad byggprocess. Eg-nahemsvilla med eget val av inredningsdetal-jer.

Ny forma av mass-byggnad. (Eklanda, G:a Torslanda flygfält). Byggprocessen indust-rialiseras.

Differentierat bostadsbyggande

Byggnader i olika stor-lekar med låg drifts-kostnad (innovativa lösningar) och förmånli-ga investeringsvilkor. Kvalité! Nya tekniska lösningar.

Mer, men inte påtvingad utan framkallad av det fria valet. Extrem form-givning av inre och yttre miljö. Unikt! Mångfald och valfrihet. Bra com-pact living.

Differentierat. Antingen bor man enkelt inne i stan eller större på landsbygden. Den röda stugan!

Små förändringar, viss differentiering mot stora bostäder, pga stora skillnader i samhället. En herrgård är norm!

Mångfald i sam-hällsbyggnads-sektorn

God mångfald. Nytän-kande gör att man inte exkluderar någon eller något.

Stor mångfald. Eftersom jämställdhet värderas högre i samhället med-för detta en strävan till balans gällande kön, etniskt ursprung, ålder, kulturell bakgrund (t ex religion, vetenskaplig bakgrund).

Det traditionella gör att andelen män ökar totalt sett, medan ökat fokus på samhällsplanering och miljöfrågor lockar kvinnor.

Liten mångfald. Få väljer området och traditionalismen innebär status quo. ”Vita svenska medelål-ders män”.

Sociala förhållanden Turning Torso Eco-metropolen Trädgårdstaden Gated communites Trygghet Nytänkande innebär en

vana av förändringar vilket skapar trygghet i nya situationer. Viktigt att skapa materiell trygghet.

Nytänkande innebär en vana av förändringar vilket skapar trygghet i nya situationer. De icke-materialistiska värde-ringarna inger en större social trygghet.

Rädsla för förändring-ar, sökande efter trygghet i slutna sociala sammanhang

Skillnader i materialla tillgångar och ett kon-ventionellt tänkande kommer att medföra stor otrygghet i samhäl-let. Man vill skydda sina tillgångar.

Stress - balans / obalans

Hög stress och obalans mellan arbete och privatliv.

Minskad stress och mer balans mellan olika värden

Mindre stress - man är glad för man är nöjd

Mer stress på grund av materialism

Integration / segregation

Alla accepteras att bo där de har råd. Ekono-misk segregation men ej kulturell segregation. Integrationen förstärks genom byggande av mötesplatser för männi-skor.

Ett väl integrerat sam-hälle. I strävan efter ett mer resurseffektivt samhälle bildas små självförsörjande samhäl-len som innehåller en mångfald för att tillfreds-ställa allas behov.

Kulturell segregation men ej ekonomisk.

Mycket segregerat samhälle, man vill bevara sin egen status i samhället.

Individualism / kollektivism

Individualism uttrycks i ekonomiska termer.

Individualism i tänkandet med agerande för kol-lektivets bästa.

Kollektivism inom egna gruppen

Individualism gränsande till egoism.


4

Forskning och utbildning Turning Torso Eco-metropolen Trädgårdstaden Gated communites Efterfrågan på högutbildade

Stor då innovativt tän-kande premieras. Tek-nikkunskaper.

Stor då innovativt tän-kande premieras. Tvär-vetenskapliga kunska-per.

Måttligt antal högutbil-dade krävs. Minskat intresse för teknik.

Minskat behov av anta-let högutbildade. Tradi-tionell teknik.

Studentens in-tresse för natur-vetenskap

Studenternas intresse för naturvetenskap och teknik högt.

Intresse för tvärveten-skap

Låg för teknikutbild-ningar

Studenternas intresse styrs av ekonomi

Studentens för-kunskaper

Hög, viktigt att komma in på rätt skola. Eget och kritiskt tänkande viktigt.

Mer differentierade förkunskaper, kunskaper styrt av intresse. Intres-sestyrt lärande, Eget och kritiskt tänkande viktigt.

Kan vara ganska bra - grunderna, dvs mate-matik och svenska ses som viktiga, differentie-rade kunskaper styrda av intresse.

Måttliga förkunskaper. Dåligt eget och kritiskt tänkande.

Status på forsk-ning

Forskning och utveck-ling viktigt för nytänkan-de. Forskningsresulta-ten omsätts i innovatio-ner.

Forskning och utveckling viktigt för nytänkande. Forskning för nyfikenhet och upptäckarglädje

Låg status, inriktning på bevarande, forsk-ning för kunskapernas skull.

Inte så hög status, inriktning på bevarande, forskning för produktut-veckling.

Status för sam-hällsbyggare

Byggaren och samhälls-förändraren har hög status.

Samhällsförändraren har hög status. Samhälls-byggare har hjälpt till att ordna ett samhälle som är mindre resurskrävan-de och mer tilltalande utifrån icke-materiella värderingar

Samhällsbyggaren har hyfsad status. Någor-lunda god status bland allmänheten - rent vatten och vackra hus värderas högt.

För många har utbildats inom området vilket leder till arbetslöshet och sjunkande status pga låga löner.

Finansiering av utbildning (gratis/ avgift)

Avgift baserad på ut-bildningskvalitet

Utbildning är gratis Gratis Avgiftsbelagd för icke svenska medborgare

Bilaga 2: Säkra trender

1

Bilaga 2: Säkra Trender Samhällsstrukturer

Ökad globalisering

Den ökade globaliseringen leder till att avstånden i världen minskar samt att det gradvis sker en utjämning i världen. Intresset och medvetenheten för världens utveckling ökar. Det internationella samarbetet ökar och framförallt engelska blir alltmer talat vilket medför att engelska kunskaperna blir allt viktigare.

Konkurrensen från utlandet ökar och utbildningsnivån blir allt högre i låglöneländer. Tjänstesektorn ökar i Europa medan produktionen kommer att förläggas till låglöneländer i Asien. Det kommer att bli mer vanligt att även kunskapsbaserade arbeten förflyttas till låglöneländer. Den världsekonomiska kartan ritas om med stora nationer såsom Indien och Kina på stark frammarsch med duktiga och välutbildade ingenjörer och forskare. Det blir mer naturligt att byta och köpa tjänster med länder i andra delar av världen. Kommunikationen över jordklotet förenklas av alltfler möten över Internet som möjliggjorts genom utvecklandet av snabbare, enklare och säkrare IT-system.

Människor kommer att resa och flytta mer för arbete och studier vilket gör det enklare att anpassa sig till olika miljöer. Genom webb-baserade utbildningar kommer människor från olika länder att delta i samma undervisning och detta ger en ökad förståelse och ett ökat kulturellt utbyte. Forskningspersonal och studenter kommer därför att vara mer internationell. Dessutom blir det mer rörligt bland företag och personal där flera olika länder samarbetar i samma projekt.

Samhällsbyggnadssektorn får en ökad global konkurrens och blir framförallt mer europeisk istället för svensk. Ägarstrukturen i företag blir ofta internationell och typiska svenska frågar kommer i skymundan.

Ökad urbanisering

Urbaniseringen kommer att fortsätta med växande städer som blir allt tätare. Detta medför att fler hus byggs i städerna eftersom efterfrågan på bostäder ökar. Dessutom kommer bostäderna att bli mindre och mer energisnåla. En omflyttning mellan städer kommer att ske vilket leder till att en del städer kommer att avfolkas medan andra växer, i huvudsak storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Inflyttningen till städerna sker främst i ytterkanterna och detta medför ett större behov av kommunikationssystem såsom transporter men även IT mm. Antalet bilar i städerna ökar och grönytorna minskar.

Bostadssammansättningen påverkas eftersom många i städerna kommer att bo ensamma. Fler äldre bor hemma och detta kräver större tillgång på service och utformning av bostäderna.

Regionernas storlek ökar eftersom stora delar av landet blir alltmer obebott. Bättre kommunikationer blir därför nödvändigt för att kunna förflytta sig mellan regionerna. De som bor i glesbyggd kommer att arbeta mer hemma och detta kräver en förbättrad icke-fysisk kommunikationsteknik.

En ökad urbanisering med förbättrade transportmöjligheter gör det mer vanligt med längre avstånd mellan bostad och arbete. Detta gör att synen på arbetsplatsen förändras och alltfler delvis arbetar hemifrån.


2

Ökade behov av kommunikation

Fysisk kommunikation

Transporter av personer och varor ökar

Globalisering av tillverkningsindustrin medför att varor kommer att tillverkas på många ställen på jorden. Modularisering innebär att olika delar i produkter tillverkas på olika ställen, för att därefter transporteras till ett tredje för att sättas samman. Marknaden för slutprodukten kommer att finnas över hela världen. Sammantaget kommer detta att leda till ett ökat transportbehov av varor och produkter med ökad miljöbelastning som följd om inte miljö-vänliga transporter prioriteras/premieras. Detta kan leda till att järnvägen byggts ut och/eller att det införts ekonomiska incitament mot transporter på landsvägen.

Antalet bilar kommer att öka, framför allt i Östeuropa och Ost- och Sydostasien. Känsla av frihet att kunna åka när man vill och vilken väg man vill är viktig. Detta innebär inte nödvändigt en ökad miljöbelastning eftersom andelen miljöbilar kan öka.

En utbyggd kollektivtrafik eller ett ökat miljöengagemang innebär att fler kommer att välja kollektivt resande. Inom vissa regioner kommer andelen kollektiva resor tvingas fram av olika anledningar.

Kommunikation med informationsteknik

Behovet av att överföra information mellan människor ökar. Detta kommer att medföra ökade möjligheter att vara uppkopplad överallt. Behovet att alltid vara nåbar kommer att tvinga fram nya tekniker för att överföra information. Ärenden såsom bankärenden, tid- och biljett-bokningar etc. kommer i en allt större omfattning att ske via Internet, vilket också kommer att tvinga fram ett större datoranvändande bland alla.

Nya kommunikationsteknologier kommer att förändra den fysiska arbetsplatsen, det kommer inte längre att vara nödvändigt att befinna sig på ”kontoret” i samma utsträckning som idag. Den tekniska utvecklingen kommer att innebära att en del av de fysiska möten som sker idag kommer att skötas ”virtuellt”. Tidigare skapad information kommer att vara mer lättåtkomlig då den finns i databaser.

Åldersfördelning och familjestruktur

Demografiska förändringar

Fram till år 2020 sker en förändring av den demografiska fördelningen mot allt fler äldre, samt en mindre andel i arbete i Sverige och västvärlden. I Sverige kommer de stora barnkullarna från 40-talet att leda till många pensionsavgångar fram till 2015-2020. Detta kombinerat med en generell ökad livslängd hos befolkningen kommer att leda till en större andel äldre i befolkningen. Med äldre avses här personer över 65 år.

Ett ökat utbildningsbehov kommer att leda till att människor kommer in i arbetslivet senare. Det var även stora barnkullar på sent 80-tal — barnbarn till ovan nämnda 40-talister. Detta kan leda till ökad arbetslöshet.

De många äldres pensioner måste finansieras vilket kan leda till antingen lägre pensioner eller, mindre troligt, ökat skatteuttag, eller mer privata pensionslösningar. Minns Per Nuders uttalande om ett ”köttberg” i frågan. Även om ordvalet kan diskuteras är problemet helt klart på dagordningen. Den bättre hälsan kombinerat med attitydförändringar jämfört med tidigare pensionärer leder till fler aktiva pensionärer i allt högre ålder. Den ökade aktiviteten kan även tänkas leda till ökade antal krav från äldre angående deras intressefrågor.


3

Mer kopplat till samhällsbyggnad leder detta till förändrade krav på bostäder, serviceinrättningar och kommunikationer. Vad det gäller bostäder kan man från den demografiska förändringen direkt se ett ökat behov av service i boendet och ett minskat antal förskolelokaler.

Förändring av familjestruktur

Familjestrukturerna blir mer varierad i Sverige de närmaste 15 åren. Kärnfamiljen är ej längre en självklarhet och ord för familjeformer såsom sambo, särbo, mambo, självbo,.... är kända begrepp. Vi ser att människor bildar familj allt senare och vi får en större andel enpersonshushåll. Generellt lever vi allt större del av vårt liv i ensamhushåll.

Familjeseparationer leder till en större individuell variation i familjeformen där en sammansättning kan variera fram och tillbaka från t.ex. ett enpersonshushåll till ett hushåll med tre vuxna och två barn från vecka till vecka. En tendens mot att ungdomar bor hemma hos sina föräldrar till en allt högre ålder ses. Denna tendens beror inte bara på en sen familjebildning, utan också på grund av brist på (billiga) bostäder och ungdomars små ekonomiska resurser. Det förväntas att förändrade familjestrukturer leder till förändrade krav på bostadsutformning.

Miljö & Energi

Ökad miljömedvetenhet bland allmänheten

En ökad miljöpåverkan, till exempel klimatförändringar som orsakar översvämningar samt brist på naturresurser som beror på en ökad resursförbrukning, gör miljöns betydelse tydlig för allt fler vilket medför ett ökat intresse för miljöfrågor. På grund av den ökade miljömedvetenheten fås framförallt ett ökat intresse för miljöbesparande transporter, energieffektivisering av bostäder och hållbara byggnader och samhällen. Dessutom ökar graden av regleringsåtgärder för att öka möjligheten att styra miljöpåverkan.

En möjlig konsekvens av ett stort allmänt miljöintresse är dock att samhällsbyggandet blir lidande, t ex att byggnader och vägar ej byggs p.g.a. av att allmänheten vill värna om den lokala miljön.

Exempel på ökad resursförbrukning

Den globala befolkningsökningen sammantaget med utveckling i mindre industrialiserade länder kommer att orsaka ett ökat behov av mat, vatten, bilar, hus etc. Därför kommer:

• Tillgången på olja, metaller och andra icke-förnyelsebara råvaror minskar och blir därmed dyrare.

• Rent dricksvatten och mat att bli en bristvara globalt sett.

• Sopbergen växa.

• Transporter öka.

• Vi får fler energikrävande apparatur i våra hem och kontor.

• Det blir brist på råvaror inom vissa områden.

Exempel på regleringsåtgärder En ökad miljömedvetenhet och intresse för miljöfrågor hos konsumenter kommer att ta sig uttryck inom stora delar av samhället. Det kommer att uppstå ökad efterfrågan på ekologiska


4

konsumentprodukter och fler kommer att välja miljövänliga transporter, t ex miljöbilar. På hussidan kommer mer miljövänlig och energisnål uppvärmning att efterfrågas liksom hus med mindre energiförbrukning. I förlängningen kan detta leda till ett fulländat kretsloppsamhälle; ett ”Zero-waste scenario”. Miljöarbete integreras som en del i all verksamhet och området som sådant får mindre betydelse. Detta tar sig i uttryck genom bl. a.:

• Större krav på energieffektivisering i bostäder • Sophantering • Skadliga ämnen från den byggda miljön till luft och vatten • Resurseffektivisering • Användning av transporter

Klimatförändringar

Klimatförändringar i form av en global temperaturhöjning kommer att leda till extremare väder med större variationer och naturkatastrofer såsom orkaner, översvämningar, problem med torka samt omfördelningar av nederbörd i olika delar av världen. Bland allmänheten kommer detta att medföra en ökad oro för konsekvenserna av klimatförändringarna som resulterar i attitydförändringar och livsstilsförändringar. Vilka konsekvenserna kommer att bli av klimatförändringarna kommer kontinuerligt att revideras men politiker måste i tid vidta åtgärder för att finna lösningar till problemen.

Att det blir klimatförändringar på både global och regional skala är säkert, men det är mer osäkert vilka konsekvenser detta kommer att få för Sveriges samhällsbyggnadsteknik. Det kommer dock att leda till större påfrestningar på samhället. I norra Europa förväntas ett varmare klimat med mer nederbörd. Detta kommer att leda till problem med ras, skred och fuktinträngning i byggnader. Nya krav kommer att ställas på byggnader eftersom dessa kommer att utsättas för mer regn, kyla, sol, snö och vind. Ett annat allvarligt scenario är en förhöjd havsnivå. Detta kan leda till en förändrad stadsplanering. Ett annat problem är försämrad råvattenkvalitet som försvårar dricksvattenproduktionen. Om klimatförändringarna blir drastiska kommer detta att leda till avsevärt förändrad infrastruktur.

Ökade energipriser och minskade energiresurser

Energitrenderna består av ett flertal trender som berör områdena energikällor, energibehov, vanor, energipriser och forskningsbehov.

En säker trend är att mängden tillgängliga fossila bränslen, såsom olja och kol, minskar. Detta skapar ett glapp mellan tillgång och behov som behöver fyllas på något sätt. De förnybara källor som kan användas är t.ex. solenergi, vindkraft, vågenergi och energiskog. Det sias också att kärnkraften kan få en renässans. Det finns ett stort behov av nya energikällor och bränslen, samt att utveckla och kommersialisera t.ex. fusionskraft.

En i mångas ögon säker trend är att de nya energikällorna inom den närmsta tiden inte kommer att täcka upp minskningen av tillgängliga fossila bränslen. Detta innebär att det finns ett stort behov av att hushålla med energiresurserna. En stor del av energin som förbrukas idag används till uppvärmning av byggnader. Energi per kvadratmeter boarea (lokalarea) som används till uppvärmning av byggnader kommer antagligen att minska eftersom de nya hus som byggs kommer att vara mer energieffektiva än de i det befintliga byggnads-beståndet. Däremot är det osäkert om totala energianvändningen i byggnader ökar eller minskar eftersom det hela tiden tillkommer energislukande apparater i byggnaderna samt att boarean (lokalarean) ökar. Energibrist kommer också att påverka transporterna och det finns ett stort behov av nya drivmedel till fordon. Transportbehoven diskuteras mer i kommunikationsavsnittet. Eventuellt kommer industrin att kräva mer energi för nya och mer energikrävande processer.


5

Svårigheten att täcka upp för ett ökat energibehov gör att det kan bli nödvändigt att ändra beteende till ett som medför mindre energiförbrukning. Sådant beteende kan vara hushållning av energi i hemmen med t.ex. energisnålare apparater, värmeåtervinning och lägre inomhustemperatur. Även transportvanor kommer att ändras. För att få en minskad energiförbrukning i transportsektorn kan det t.ex. bli aktuellt med utökade kommunala transportmedel och mindre energiförbrukande fordon. Förhållandet mellan tillgång och efterfrågan kan medföra högre energi- och bränslepriser men även ett ökat intresse och nytänkande när det gäller energifrågor och energihushållning. Även miljöaspekterna kommer att ha stor betydelse för energiutvinningen och energianvändningen. Forskning på energiområdet behövs inom områdena nya energikällor, effektivisering av existerande energikällor, effektivare energianvändning och ändring av energiförbrukande vanor.

Forskning och utbildning

Forskningsfinansiering – ”Less easy money”

Konkurrens om forskningsmedel ökar. Speciellt riktade forskningsanslag till området samhällsbyggnad kommer att minska. Forskningsområden på modet, såsom t.ex. IT, bio och nano, får en allt större andel av forskningsmedlen vilket delvis medför ett behov av flexibilitet i forskargrupper så att det är möjligt att hänga med i ”svängarna”. Dessutom kommer interna fakultetsmedel liksom EU-stöd minska vilket innebär att en allt större andel av finansieringen sker med externa medel som ofta har anspråk på tydlig och nära i tiden tillämpbarhet för den externa finansiären.

Forskningsfinansiering kommer därmed att bli ännu starkare styrd genom att forskningsansökningar måste vara så väldefinierade (man ska helst redan på förhand flagga för vilka resultat man ska komma fram till) vilket hindrar innovativiteten och flexibiliteten i forskningen. Det kommer alltså att bli svårare att finansiera ”nyfikenhetsforskning”. Att varje enskild forskare ensam ska söka pengar till enskilda forskningsprojekt kommer att vara för resurs- och tidskrävande.

Organisering av forskning

Delvis kopplat till en svårare finansieringssitaution men även till förändringar i undervisningssituationen (t ex p.g.a. Bolognareformen) kommer det att ske förändringar av hur forskning och forskargrupper organiseras. Detta kan t.ex. handla om gemensamma utbildningar och gemensamma lärare.

Bland annat spås det att det i ett led att hävda sig både internationellt och nationellt kommer det att krävas en större samordning inom svensk samhällsbyggnadsforskning med framförallt ett ökat samarbete mellan högskolor/universitet samt genom att bedriva en högre grad av samverkan (t.ex. partnership, allianser och samarbete) mellan olika aktörer verksamma inom samhällsbyggnadssektorn.

På så sätt är det möjligt att bedriva större forskningsprojekt genom att den kritiska massan av forskare blir större. Detta medför också ett ökat erfarenhetsutbyte över vetenskapsområden och större möjlighet till genuint tvärvetenskapliga forskningsresultat vilket också ses som ett ökat behov. Ett annat sätt som föreslås för att nå en kritisk massa på forskargrupper samt på behovet av tvärvetenskapliga grupper är bildandet av större universitet.

En drivande kraft för en förändring av organisationsstrukturen i forskarvärlden är att en stor del av dagens forskare och lärare går i pension innan 2015.


6

Byggprocessen

Förändrad byggprocess

Förändringar i byggprocessen kan grupperas inom tre områden. Det första området berör ökad industrialisering av byggandet. Det andra rör tillkomsten av nya material, konstruktionslösningar och byggtekniker. Tillkomsten av nya planerings-, projekterings-, styrning- och kontrollverktyg vilka ses påverka samhällsbyggandet i framtiden. Det tredje området berör förändringar i dagens organisationsstruktur inom branschen.

Industrialisering

Byggandet förespås gå mot en ökad industrialisering där dels vissa delar av processen i högre grad kommer att utföras i fabriksliknande miljöer (prefabricering, koncepthus, hus- och komponentfabriker) vilket innebär att byggandet i högre grad innebär montage på byggarbetsplatsen. Industrin inom samhällsbyggnadssektorn går också mot ökad industrialisering för att behålla konkurrenskraften och för att värna om god arbetsmiljö. En förändring av byggprocessen mot att mer förtillverkas vilket medför en rationellare produktion med mindre byggfel.

Detta kan bli nödvändigt av flera skäl. Ett är höjda energipriser vilket medför att man måste tillverka på ett rationellare sätt. Ett annat är den eventuellt minskande tillgången på arbetskraft, både p.g.a. minskat antal personer med hantverkskunnande att enstyckstillverka byggnader likväl som viljan att jobba med tunga utomhusjobb. Den tekniska utvecklingen kommer också att göra det möjligt att montera med större precision. Dessutom ökar möjligheterna att bygga året om.

En annan del i industrialiseringen av byggande är en ökad automation av processerna. Ökat utnyttjande av satellitteknik ger t.ex. nya möjligheter vad gäller positionering, styrning av förarlösa maskiner m.m.

Nya material/konstruktioner/tekniker/verktyg

Den pågående tekniska utvecklingen inom informationsteknologi liksom den industriella tillverkningen under det senaste århundradet fortsätter. Ett ökat behov av nya byggmaterial spås på grund av bristande resurser och på grund av förändrade kravställningar, t.ex. högre krav på energieffektivisering vilket påverkar utvecklingen av byggtekniker, material och konstruktionslösningar. Detta kan innebära att en del av de byggmaterial vi använder idag inte längre går att använda, bland annat på grund av deras höga pris orsakade av en bristande tillgång (t.ex. naturgrus). Nya byggmaterial eller förändrade byggmaterial kan också vara en följd av en utveckling mot mer användarvänliga egenskaper.

Detta medför en ökad utveckling av nya produkter och förbättringar av befintliga produkter baserat på ny teknologi inom området. Nanoteknologi, nya material, elektronik, sensorer, genetik, m.m., kommer att tillämpas i en högre grad på ett stort antal området vilket med stor sannolikhet kommer att påverka samhällsbyggnadssektorn såsom intelligenta hus, material som anpassar sig till temperatur, beständiga material m.m. Men fler och nya (bygg-)material på marknaden, med okända konsekvenser, medför också att man blir tvungen att lära sig mer om deras miljö-, hälso- och ekonomiska konsekvenser.

3D simulering, visualisering och virtual reality används allt mer inom byggbranschen. Datoranpassade normer utvecklas liksom automatiserade kontrollsystem.

Förändrad organisering

För att möta vissa förändringar i samhället såsom ökade krav på byggandet, en generationsväxling i sektorn samt en alltmer komplex industri och branschstruktur krävs det att byggsektorn förändrar sin organisationsstruktur och kultur. Utvecklingen kommer att fortsätta mot att allt större företag skapas.


7

Att allt fler skaffar en akademisk utbildning och kunskaper samtidigt som färre följer mönstret med lång och uteslutande erfarenhetsbaserad kunskap innebär att branschen behöver möta upp att nyrekryterade inte följer de karriärmönster som tidigare varit vanliga inom sektorn samt att man ökar sitt erfarenhetsutbyte mellan andra branscher och sektorer i större utsträckning än idag.

En mindre ”säregen” byggbransch där gränser mot övrig industri suddas ut påverkar organisationsstrukturen och sättet man ser på byggande. Dessutom blir regelsystemen alltmer komplicerade. För att svara upp mot detta tenderar byggande, förvaltande mm att rymma allt fler roller. T.ex. ökar antalet involverade myndigheter. Felaktigt integrerat så kan känsligare processer skapas vilket kan innebära dyrare produkter och tjänster eller att t.ex. andelen slöseri (slöseri = icke värdeskapande arbete) ökar i alla processer.

Förbättringsarbete på olika nivåer ökar antalet roller, aktiviteter osv. snarare än löser problemen vilket måste ses över.

I motsatt förhållande till industrialiseringen spås också en trend där vissa byggprocesser blir än mer unika och än mer extremt projektifierade. Även övrig industri genomför i allt högre grad sin verksamhet i projektform. Detta innebär också att byggsektorns starka särställning luckras upp.

Mer differentierat bostadsbyggande

I framtiden kommer det att ställas ökade krav på kvalitet i boende och fler kommer att kräva en ”perfekt” (byggd) miljö. Detta krav innefattar såväl en god formgivning av inner- och yttermiljö som låg driftskostnad och förmånliga investeringsvillkor.

Detta kan ses som en motvåg mot stress där folk vill ha lugn i en god boende- och fritidsmiljö. I det extrema tar detta sig uttryck som ett ”prinsessan på ärtan”- syndrom där endast det bästa är gott nog.

Å andra sidan kommer jobbflytt och minskning av social välfärd leda till högre tryck på billigt boende.

Äldre kräver ett annorlunda boende och eftersom den äldre andelen av befolkningen blir allt större ställer detta nya krav på bostadsbyggandet.

Med andra ord kommer framtiden att ställa högre krav på att bostadsbyggandet blir mer differentierat för att tillgodose alla dessa nya behov.

Bilaga 3: Osäkerheter

1

Bilaga 3: Osäkerheter Vad premieras inom samhällsbyggnadsområdet?

Konventionellt och bevarande eller innovativt och nytänkande En klar tendens i framförallt västvärlden är att det sker ett ökat behov av bostäder, vilket framförallt tar sig uttryck i ett ökat behov av ombyggnation och förvaltning av redan existerande byggnader men även i viss utsträckning av nybyggnation. I ett internationellt perspektiv är dock tendensen annorlunda, i t.ex. Asien pågår snarare en trend att riva ner stora områden och bygga nytt i stället för att bevara det som finns. Ett tydligt exempel på detta är den enorma nybyggnation av både bostäder och stadsmiljö som pågår i Peking inför OS-2008.

På vilket sätt dessa behov ska tillfredsställas, vilket i hög grad påverkar den framtida utvecklingen inom samhällsbyggnadssektorn, är starkt beroende av om det konventionella och bevarande premieras eller om det innovativa och nytänkande premieras inom samhälls-byggnadsområdet.

Det konventionella och bevarande Ett konventionellt och traditionellt synsätt kommer att innebära att samhällsbyggnadsområdet i hög grad präglas av utveckling av befintlig teknik och med inspiration från traditionell tillverkningsindustri med litet utrymme att tänja på gränserna. Att utvecklingen präglas av ett konventionellt tänkande beror bland annat på att det finns en stor osäkerhet, men även skepticism, av hur det "nya" fungerar. Detta synsätt har fått grogrund i situationer där man provat nya metoder med mindre lyckat resultat, kanske på grund av omognad, alternativt i en vilja att prova för mycket samtidigt. Istället för att då utvärdera vad som gick ”fel” och vidareutveckla en metod, teknik eller koncept återgår man istället till gamla beprövade metoder.

Innovationer och nytänkande Många är överens om att utvecklingen drivs av och att det är viktigt att nytänkande stimuleras inom samhällsbyggnadsområdet. För att få tillstånd innovativa och förändringar kommer det vara nödvändigt att omvärdera prestandan hos flertalet av de material, tekniker, metoder och koncept som präglar dagens byggande. Exempelvis, kommer situationen vara sådan att det varit tvunget att introducera nya material då de gamla inte längre är tillgängliga (t ex naturgrus) eller på grund av att de nya är bättre ur t ex ett långsiktigt perspektiv.

Nytänkandet kommer ha stimulerats genom olika medel. Framförallt genom konkurrens, vilket kräver medvetna kunder med kapacitet och motivation att tänka nytt och dessutom tillräcklig kunskap och auktoritet att ställa krav som uppmuntrar och premierar innovativa lösningar och metoder. Via en skärpt lagstiftning, t ex skärpta lagkrav, har nytänkande också frammanats inom samhällsbyggnadssektorn. Ett samhälle som premierar nytänkande framför konventionellt byggande ger även större utrymme och möjligheter till ”fri” forskning som t ex grundforskning inom hittills okända eller relativt okända områden.


2

Värderingar och livsstilar

Materialistiska eller icke-materialistiska

Om samhället präglas av materiella eller icke-materiella värderingarna påverkar i hög grad samhällsklimatet. Med detta menas om det är den materiella statusen eller om det är andra mer upplevelseinriktade värderingar som dominerar i framtiden. Inom västvärlden går utvecklingen mot ett ökat fokus på icke-materiella upplevelsebaserade värderingar där mänskliga relationer och välbefinnande står högt, medan tillväxtsregionerna även i fortsättningen präglas av materiella värderingar grundat på överlevnad och stärkt självkänsla.

Icke materiella värderingar I ett samhälle där icke-materiella värderingar dominerar får det materiella en underordnad betydelse, istället kommer familj, fritid och upplevelser att prioriteras. Detta innebär också ett ökat intresse för det personliga välbefinnandet.

För att tillfredsställa en livsstil präglad av icke-materiella värderingar är det nödvändigt att förbättra kommunikationerna för att t ex främja och möjliggöra en ökad turism. Detta innebär inte nödvändigtvis att pengar blir mindre viktiga utan vi måste fortfarande ha råd med vår fritid. Ett icke-materiellt samhälle är därför avhängt vilket ekonomiskt klimat som föreligger då det kräver en god konjunktur. Genom att upplevelser blir allt viktigare, även i vår boendemiljö, är det enkelt att föreställa sig att fler värnar om miljön vilket medför att miljöfrågor får ett stort utrymme i den allmänna samhällsdebatten, t.ex. inom politiken.

Materiella värderingar I ett samhälle präglat av ett materiellt synsätt är det viktigt att kunna visa på ett eget ägande. D.v.s. det materiella synsättet präglas av eget ägande vilket innebär att välståndet mäts i materiella ting. Med ett materialistiskt synsätt dominerar normer där vi tillfredsställer våra behov genom tekniska produkter snarare än genom medmänsklighet.

I en förlängning skapar därmed de materiella värderingarna ett behov av ”prylar” som i sin tur skapar nya ibland underförstådda behov. Vi kommer troligen även att se en ökning av småhusproduktion.

Ekonomi och politik

Förskjutning av ekonomisk tyngdpunkt

Det föreligger en tendens, om än osäker, där den ekonomiska utvecklingen stärks alltmer i Ost- och Sydasien och att tidigare områden med stor maktkoncentration såsom USA och Europa halkar efter.

Ekonomisk makt förskjuts mot Asien och Indien

I takt med att den globala konkurrensen ökar föreligger stor risk att många arbetstillfällen kommer att försvinna från Sverige och västvärlden till Kina, Indien och andra låglöneländer. Alltfler inhemska svenska företag kommer också ägas av multinationella företag. Detta medför att industrier flyttar från Sverige. En sådan utveckling omfattar såväl varutillverkning som tjänsteproduktion. Redan idag har en stor del av IT- och telekom-utvecklingen flyttats till Kina och Indien.

Det föreligger också en tendens att Kina och Indien tar över en stor del av forskning och utveckling inom ett flertal områden, bl. a. inom samhällsbyggnad. Detta kan innebära att Kinas ekonomi växer sig starkare än dagens ledande stormakt, USA, med den eventuella


3

påföljden att USA, men även EU, hamnar på efterkälken. Osäkerheten ligger i om man inom EU, och därmed även i Sverige, lyckas hitta nya vägar för utveckling och tillväxt eller om man misslyckas med detta.

EU:s satsningar på ekonomisk stabilitet innebär en förstärkning men frågan är hur länge EU kommer kunna hålla stången och hur man ska gå tillväga? Satsningen innebär framför allt låg ränta, men innebär att arbetslösheten även fortsatt kommer vara ganska hög inom EU. Det kommer vara tvunget att anta utmaningar att förändra grundläggande system i den nuvarande samhällsstrukturen. Uppgiften är inte lätt då gamla lösningar är väl cementerade och det är inte säker man lyckas hitta nya vägar att möta den starkt växande globala konkurrensen.

Större ekonomisk makt koncentration inom EU

Osäkerheten ligger i huruvida EU och Nordamerika kommer att fortsätta dominera den ekonomiska utvecklingen eller om den förskjutningen mot Asien tar överhanden. I avsikt att möta upp den pågående utvecklingen i t.ex. Kina och Indien försöker EU och Nordamerika hitta nya former för att öka sin ekonomiska aktivitet och utveckling. 2020 är det möjligt att man inom EU lyckats frigöra sig från de gamla institutionaliserade strukturerna, dvs löst sina fastlåsningar i gammalt tänkande, vilket medför ett ekonomiskt uppsving och att man därmed behållit alternativt återerövrat sin ekonomiska ställning. Genom nya lagar och avtal på arbetsmarknaden tillsammans med uppmuntran och stöd till kreativitet och innovation stimuleras en utveckling som ger upphov till att nya verksamheter utvecklas. Nya företag och organisationer kommer att träda in på marknaden och efterfrågan på arbetskraft ökar.

I sammanhanget starkare ekonomisk maktkoncentration inom EU föreligger det också en risk att utvecklingen i Kina och Indien 2020 på grund av ökade sociala problem och spänningar samt ökade miljöproblem mattas av eller avstannar. Detta är problem som även de länderna kommer vara tvungna att lösa för att inte hindra en global hållbar utveckling men som också ger utrymme för nya marknader, t ex för miljöspecialister.

Förskjutning av politisk makt

Det är sannolikt att den politiska kartan ritas om under 2010-talet. Bland annat kommer EU utvidgas med ytterligare några länder, t ex Turkiet och Serbien. Detta i sin tur kan komma att leda till interna motsättningar inom EU. En konsekvens av en fortsatt stark ekonomisk utveckling i Ostasien är att även den internationellt politiska makten för länder såsom Kina och Indien ökar, men det är osäkert hur mycket. Dock kommer sannolikt fortfarande EU och USA dominera på den globala politiska arenan. Osäkerheten ligger alltså i var makten kommer att ligga inom EU och frågan är: förstärks EU-nivån med allt svagare stater och regioner eller förstärks de enskilda regionernas roll?

Federal EU dominans

Om EU:s politiska makt förstärks går EU mot en federation med ett i praktiken starkt centralstyre. Medlemsländernas inflytande begränsas vilket medför att även den nationella och regionala politiken framförallt kommer att handla om att utföra centralt fattade beslut.

Regional dominans

Om den politiska makten förskjuts till regionerna föreligger det risk att spänningarna inom EU förstärks. Det är då viktigt att man inom EU lyckas enas om en gemensam utrikespolitik och ett gemensamt yttre försvar. Den dagliga politiken lämnas däremot över till medlemsländerna och i ännu högre grad regionerna. Denna utveckling är möjlig eftersom staterna redan tidigare lämnat över en stor del av utförandet på regional nivå.


4

Ändrat globalt välstånd

Till 2020 kan välståndet i olika länder antingen öka i ungefär samma takt som idag alternativt så ökar välståndet kraftigt i vissa länder samtidigt som det minskar i andra. Om detta sker innebär det att vi 2020 fått en betydligt högre välståndsskillnad än idag. Välståndets minskning i ett land eller område kan vara en följd av miljökatastrofer eller en snabb omfördelning av ekonomisk och politisk makt.

Förändringar inom samhällsbyggnadssektorn

Förändrat intresse för samhällsbyggnadsområdet

Idag finns det ett flertal faktorer som både tyder på ett ökat likväl som ett minskat intresse för samhällsbyggnadssektorn. Generellt sett ser vi idag en tendens att tillgången på kompetens inom samhällsbyggnadssektorn förändras.

Vad som är klart är därför att branschen kommer att ställas inför en utmaning att fylla det kompetensbehov man tappar genom stora pensionsavgångar.

Ökat intresse för samhällsbyggnad

De stora pensionsavgångarna inom industri och högskola kommer under den närmaste tiden medföra att det existerar ett stort behov att fylla den kompetenslucka som uppstår. Detta har medfört att behovet av välutbildad och kvalificerad personal kommer att öka och genom att vara en betydande arbetskälla kommer intresse för sektorn att öka.

En ökning av allvarliga naturkatastrofer i världen kommer att medföra ett större fokus på samhällsbyggnadssektorns roll i att dels förebygga och förhindra dessa händelser men även dess roll att återuppbygga de kollapsade infrastrukturer som är ett resultat av katastroferna.

Om samhällsbyggarens roll ses som viktig och nödvändig för välfärden är det sannolikt att samhällsbyggarutbildningar (Arkitektur, Väg & Vatten) blir mer attraktiva vilket medför att industrin avsätter mer pengar för forskning, samt att lönerna inom sektorn (byggingenjörer, arkitekter, ...?) höjs. I ett samhälle där forskning har hög status genom att omvärlden, t ex industrin värderar svensk forskning högt, förbättras ekonomin inom universitetsvärlden vilket medför att man genom ökade resurser har större möjlighet att bedriva högkvalitativ utbildning som attraherar fler studenter.

I takt med ett ökat behov att reformera miljonprogramsområden samt att förstärka kommunikationsvägarna (såväl fysiska som virtuella) kommer intresset för samhällsbyggnad öka. Detta förstärks av att arkitektur och design kommer fortsätta sitt intåg som ”folkhemsrörelse”. Den ökning av antalet studenter inom samhällsbyggnad, som gick att observera 2006, fortsätter. En ökning av antalet utbildade inom området kan dock komma att leda till en mättnad på arbetsmarknaden med en kraftig utbildningsinflation som följd, d.v.s. att allt högre utbildningsnivå krävs för att man skall få arbete.

Ett wildcard i sammanhanget, vilket bidrar till ett ökat intresse, är effekten av den till yngre barn riktade kommersiella produkten Byggare Bob som lanserades under tidigt 2000-tal. Genom en tidig introduktion av byggindustrin medför denna leksaksprodukt ett ökat intresse för branschen.

Minskat intresse för samhällsbyggnad

Det föreligger ett minskat intresse bland unga i Sverige för det som motsvarar dagens byggutbildningar likväl som ett minskat intresse för tungt fysiskt arbete. I västvärlden intresserar sig ungdomar för spel, TV och design. Detta får inget genomslag i intresset för utbildningar inom samhällsbyggnadsområdet, som upplevs som mossigt och gammalmodigt.


5

Denna aversion förstärks av att de stora byggföretagen inte lyckas med att reformera sina strukturer och system. Ökningen av antalet studenter inom samhällsbyggnad, som gick att observera 2006, kommer svänga. Ett minskat intresse för samhällsbyggnadsutbildningar samt en breddning av utbildningen kommer dessutom leda till avsaknad av expertkunskap inom samhällsbyggnadskonsten och därmed kommer det att finnas en efterfrågan på sådan expertis.

Den ökade industrialiseringen av produktionsfasen kommer även leda till att arbetstillfällena inom produktionssektorn minskar.

Det minskade intresset för samhällsbyggnadssektorn har gett upphov till en svårare personalrekrytering både inom forskning (t.ex. doktorander) och inom industrin. Med ett minskat intresse för branschen har även industrins intresse att finansiera forskarutbildning minskat, vilket ytterligare försvårat nyrekryteringen inom universitetsvärlden. En försvagad forskningsstatus kan komma att leda till att företag eller företags utvecklingsavdelningar flyttar utomlands eller köper in utvecklingskompetens från andra länder.

Med ett minskat intresse och en försämrad status av samhällsbyggnadssektorn kommer utbildning, forskning och industri utarmas vilket i en förlängning leder till en ohållbar utveckling av hela samhället.

Förändrad kunskapssyn

Utvecklingen inom grund- och gymnasieskolan har medfört att dagens högskoleelever har allt sämre grundkunskaper inom teknik och naturvetenskap. Det förekommer också en tendens att dagens ungdomar även har en väldigt stor kunskapsspridning där framför allt kunskaperna blivit bredare och mindre detaljerade / djupa, t.ex. är matematikkunskaperna hos nyintagna lägre än tidigare.

En fortsatt minskning av förkunskaperna kommer innebära att undervisningen på högskolan måste anpassas till de förkunskapskrav studenterna har. Genom att visst kursutbud behöver hållas på en nivå som tidigare tillgodosågs på gymnasiet finns det en risk att kvaliteten på kunskapen hos nyutexaminerade sänks men inte nödvändigtvis. Vad det kommer innebära är ett förändrad syn på kunskapsbildning och på vilket sätt utbildning bedrivs. Genom att bedriva en effektivare utbildning genom innovativa och nydanande utbildningsformer – t. ex. videokonferens, internationalisering m. m. – kan inte bara utbildningen bli mer attraktiv utan även lärandet stimuleras så att inlärningen blir effektivare.

En annan positiv konsekvens som studenterna kunskapsmångfald genererar är att det kommer öka förutsättningarna för tvärvetenskaplighet och därmed ”skapa” ingenjörer som är väldigt bra förberedda för den tvärvetenskapliga syn på samhällsutvecklingen som är nödvändig för en framtida hållbar utveckling.

Den samtida konkurrensen från Kina och Indien påverkar också synen på vem som utbildas inom området. För att stärka konkurrensen från dessa länder ökar betydelsen av att kunna bedriva högklassig spetsforskning och utbildning inom området.

Utbildningsavgifter

En möjlig men osäker utveckling inom den svenska högskolevärlden är att man börjar införa avgifter för utbildningen. Detta kan vara en följd av t ex ett minskat eller förändrat statligt stöd till högskolorna eller att stora förändringar inom industrin tvingat högskolan att kraftigt förändra / fördyra utbildningsformerna. En följd av införandet av utbildningsavgifter kan komma att leda till ett ökat elittänkande inom forskning och utbildning, att studenter som har det sämre ställt tvingas välja en annan yrkeskarriär samt att skillnaden mellan högskolornas anseende blir större.


6

En annan möjlig utveckling är att högskoleavgifter i allt större grad försvinner utomlands (t.ex. USA) genom att alltfler studenter söker sig bort från Sverige för att skaffa sig en utbildning.

Sociala faktorer

Individualism eller kollektivism

Under de senaste decennierna har vi sett en ökad individualisering i samhället – människor har blivit allt mer jagcentrerade. Denna utveckling kan eventuellt komma att förändras i takt med ökade klyftor i samhället samtidigt som vi blir alltmer integrerade i ett globalt samhälle. Denna trend är dock tudelad, i västvärlden dominerar individualistiska värden medan stora delar av Asien och Afrika, på grund av en pågående industrialisering, istället främjar det kollektiva välbefinnandet.

Individualism förhärskar

Det individuella ”projektet” – ofta knutet till självförverkligande – blir viktigast för många människor i stora delar av västvärlden och i Sverige. Människor ser till sina egna och sin familjs intressen i första hand. Utvecklingen förstärks av fortsatt avreglering av offentlig förvaltning och av allt mer ansträngande och begränsande offentlig ekonomi, vilket medför att människor måste göra egna individuella val inom fler områden än tidigare och inte längre kan förlita sig på att kollektiva lösningar fungerar.

Kollektiva värderingar blir viktigare

Samtidigt med en ökad individualisering föreligger det tendenser att människor istället ser mer till sin grupps intressen. Ett sådant exempel är de som är unga idag och som kollektivt drabbas av vissa samhällsrelaterade problem, t.ex. arbetslöshet. Man inser att problemen i samhället inte kan lösas med individuella åtgärder utan man måste gå samman och samarbeta. Utvecklingen går därför mot en ny sorts kollektivism, ett MeWe-tänkande, där jag och gruppen är lika viktiga. Genom det tänkesättet vill man tillsammans skapa en bättre värld och bidra till det gemensammas samhällsutveckling.

Inställning till arbete Kopplat till grundläggande värderingar i samhället samt hur det ekonomiska klimatet ser ut förändras människors inställning till arbete. Osäkerheten ligger i om tendensen att individer i sin strävan att fylla livet med upplevelser även blir mer selektiva i sitt val av arbete eller om samhällsklimatet främjar en anda där alla kollektivt ska dra sitt strå till stacken.

Tar inte vilket jobb som helst/kräsen Ett starkt ekonomiskt klimat skapar ett större utrymme för människor att vara kräsna i sitt val av jobb. I ett mindre materialistiskt samhälle där medmänsklighet premieras och där individens identitet inte skapas via vilket yrke man har eller profession man tillhör utan istället i högre grad skapas av vad man gör vid sidan av arbetet kommer det inte längre ses som ett problem/misslyckande att vara arbetslös. En konsekvens från ett sådant skifte av värderingar är att traditionella fysiska arbeten får allt svårare att rekrytera personal.

Arbete nödvändigt/nöjd

I ett tuffare ekonomiskt klimat har folk inte råd att vara arbetskräsna. Ett intåg av mer traditionella och konventionella normer och värderingarna i samhället kan också ge upphov till en syn där det är viktigt att människor i förhållande till normen "gör rätt för sig".


7

Stress: balans eller obalans i livet

2000-tals illusionen av att en modern människa ska göra karriär, ha en aktiv fritid, ha ett vackert hem, vårda sina relationer med familj, släkt och vänner samt ha lyckade och aktiverade barn (helst tre), bidrar till ett stressigt samhällsklimat. Medvetenheten om bland annat stressrelaterade sjukdomar kommer dock leda till främjandet av alternativa synsätt och lösningar hos både individer och organisationer på hur man får ihop ekvationen och därmed en mindre stressig livssituation. Osäkerheten ligger i huruvida dessa lösningar verkligen kommer att ge balans i livet eller inte.

Balans i livet

Den ökade medvetenheten kring hur stress påverkar våra liv kommer medföra att allt fler människor söker andra lösningar för att kombinera familj, jobb, och en aktiv fritid. Inom arbetslivet ökar förståelsen hos arbetsgivarna att ett kvalitativt arbete och högpresterande anställda kräver att man arbetar mer aktivt med att stödja personalens livssituation. Balans i livet kommer att leda till högre engagemang vilket i sin tur leder till bättre produkter och tjänster. Detta i sin tur bidrar till en ökad internationell konkurrenskraft.

Obalans i livet.

Den ökade globala konkurrensen och den allt mer ansträngda offentliga ekonomin kommer medföra att arbetsgivarna pressar sina anställda i allt större utsträckning. Man ser arbetarna som utbytbara enheter. För att klara sig i konkurrensen stressar folk och försöker hinna med såväl ett krävande arbete som att på olika sätt försörja sina familjer.

Förändrad trygghetskänsla Den allmänna trygghetskänslan kommer att påverka oss. Med trygghetskänsla menas här oro för både globala och för lokala frågor. Exempelvis kommer väpnade konflikter i världen påverka oss men även huruvida det känns tryggt att ta sig till och från arbetet påverkar vårt välbefinnande. Även den ekonomiska situationen bidrar till den allmänna trygghetskänslan genom att ge ekonomisk trygghet.

Ökad trygghetskänsla En ekonomisk trygghet kommer medföra mindre riskaversitivtet och en ökad vilja att investera. Detta bidrar i en förlängning att skapandet av en trygg miljö (både fysiskt och ekonomiskt) kommer stimulera utvecklingen inom sektorn och bidra till en konjunkturuppgång.

Minskad trygghetskänsla En minskad ekonomisk trygghet och trygghetskänsla medför ökad riskaversivitet och en minskad investeringslust vilket hämmar utvecklingen i stort samtidigt som den stimulerar verksamheter som nischat sig inom säkerhetssektorn (t. ex. vaktbolag, larminstallatörer, riskkonsulter) och driver på utvecklingen inom det området. Framförallt kommer en oro för den personliga tryggheten att verka hämmande om inte individer upplever det som att de kan påverka sin egen situation. I ett led att värna om den individuella tryggheten och det privata kan vi komma att se en ökning av bostadsområden som anammat ”gated-community”-principer, vilket leder till ett segregerat samhälle.


8

Integration

Vi lever idag i ett samhälle där det förekommer segregering mellan olika samhällsgrupper. Det bedrivs samhällspolitiska åtgärder för att påverka den uppkomna situationen. Osäker-heten ligger i huruvida dessa politiska åtgärder leder till önskvärt resultat eller om vi i framtiden kommer att se ett än mer segregerat samhälle.

Ökad integration

Bättre ekonomiska möjligheter hos fler individer tillsammans med lyckosamma åtgärdsprogram bidrar till ett mindre segregerat samhälle där integrationen ökar i alla ”typer” av bostadsområden. Vi kommer se ett samhälle som präglas av mångfald och en vilja att lära av varandra och förståelse för hur skillnaderna kan verka mot ett gemensamt mål snarare än att de drar åt olika håll.

Utbildningsväsendet har bl.a. genom ökad internationalisering blivit en mycket viktig del i utvecklingen mot ett samhälle där mångfald premieras. Genom en medveten rekryterings-politik hos företag kommer olikheter inom personalen ses som en resurs då det skapar mindre likriktning och gynnar nytänkande. Detta kommer att medföra en minskad arbets-löshet inom vissa idag utsatta grupper i samhället. Den ökade integrationen medför därmed en mer mångfasetterad syn på byggbranschen och samhällsbyggandssektorn. Integreringen av idag utsatta subkulturer kommer också medföra att allt färre människor står utanför samhällets sociala skyddsnät.

Minskad integration

Trots den aktiva integrationspolitiken kommer man inte lyckas minska segregationen utan det går istället mot ett samhälle med allt större skillnader mellan olika samhällsgrupperingar. Detta kommer leda till minskad förståelse för varandras kulturer vilket yttrar sig i främlingsfientlighet och allt större motsättningar mellan olika samhällsgrupper. Som en följd av detta kommer vissa samhällsgrupper få svårare att få arbete.

Ett samhälle med ökade motsättningar mellan grupper kommer särskilt drabba etniska minoriteterna (invandrare) vilket medför att dessa har svårare att skapa en god ekonomisk grund. Konsekvensen blir att dessa grupper även fortsatt kommer vara överrepresenterade inom bostadsområden med lägre status.

Eftersom vissa etniska grupperingar är överrepresenterade i dessa områden utvecklas subkulturer som är isolerade från övriga samhällskulturer (vissa även destruktiva i sin karaktär), vilket medför dåliga förutsättningar att anpassa sig till det svenska arbets-marknadssystemet. Vi kommer att se ett moment 22 mönster. Detta mönster kommer vara svårt att bryta både på grund av den ekonomiska situationen men även på grund av att det är svårt att lämna den subkultur där man funnit gemenskap och trygghet.

Ökade motsättningar mellan olika grupper kan också komma att medföra tvister där kostnaderna för att hålla dessa under kontroll, t ex genom polisiära insatser, kan komma att öka.

För att även erbjuda bostäder till de som inte kommer in på arbetsmarknaden och som har låg ekonomisk köpkraft kommer områden med lägre boendekostad och lägre standard utvecklas vilket kan driva på utvecklingen och kostnadseffektiviseringen inom samhälls-byggnadssektorn.

FRAMTIDSBILDER FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD 2020De kommande 15 åren står institutionen för Bygg- och miljöteknik inför stora förändringar. Därför har institutionen initierat projektet Framtidsbilder 2020 där man engagerat en framtidspanel bestående av elva yngre disputerade forskare.

Arbetet inleddes med ett breddgruppsmöte där 110 personer representerande institutionens personal och studenter deltog. Vid mötet identifi erades ett antal trender och osäkra utvecklingar som påverkar framtiden inom samhällsbygg-nadsområdet. Deltagarna bidrog också med idéer till en önskvärd utveckling, vilket har sammanställts och utgör grunden till en gemensam önskvärd framtid/vision för institutionen. Materialet från breddgruppsmötet har bear-betats av Framtidspanelen och resulterat i fyra scenarier som beskriver hur samhällsbyggnadsområdet kan se ut år 2020. Syftet med framtidsbilderna är att de ska vara vägledande för institutionens beslut och förhållningssätt under de kommande åren.

FYRA SCENARIER

Turning TorsoSamhället präglas av en ekonomi som är på uppgång, och av ett nytänkande och öppet samhälle. Materiell status och individualism är viktigt. Detta leder till en hög arbetsbelastning samt krav på exklusiva varor av hög kvalitet. Det fi nns en stor medvetenhet om miljöpåverkan och klimatförändringar och lösningarna för att klara energiförsörjningen är innovativa.

Eco-metropolenDet sveper en grön våg genom samhället. Under de senaste 15 åren har vi insett att jorden skall vara en bebolig plats även åt dem som kommer efter oss. Vi söker ständigt efter nya, mer förfi nade metoder att tillvarata de resurser vi har. Samhället och individen är i balans. Ekonomin är god och vi är miljömedvetna, trygga och integrerade. Nytänkande premieras och icke- materialistiska vär-deringar står högt i kurs. Vi tänker individuellt, men agerar gärna för kollektivets bästa. Utbildning är gratis.

TrädgårdsstadenEtt samhälle där vi lärt oss hantera stress, men känner oss otrygga och helst umgås i slutna sociala sammanhang. Vi bor enkelt inne i stan, eller gärna på landsbygden nära storstäderna. Minskade behov av högutbildade i samhället gör att vi har svårt att rekrytera studenter till teknikutbildningar. Det traditionella tankesättet leder till kulturkrockar med företag och personer från andra länder.

Gated communit iesFörsämrad ekonomi och ökad egoism har lett fram till ett stressat, otryggt och segregerat samhälle. Accelererande klimatförändringar och ökad miljö-påverkan skrämmer oss, men trots det åtgärdar vi inte problemen, utan koncentrerar oss på konsekvenserna. Arbetslöshet i samhällsbyggnadssektorn leder till sänkt status för samhälls-byggaren. Vi har därför svårt att rekrytera studenter, och även forskningen har låg status.

GR

AFI

SK

FO

RM

: MAT

S J

OH

AN

LU

ND

STR

ÖM

, AQ

AR

KIT

EK

TER

. FO

TO: J

AN

-OLO

F Y

XE

LL.

FRAMTIDSBILDER FÖR - Chalmersdocuments.vsect.chalmers.se/CEE/FramtidsbilderBoM2020Rapport2… · Boman, Kairos Future för en mycket god och professionell hjälp med projektet och

Documents