Forte 4/2010

Fortum

Jorma Blom på kraftverket i Finnå producerar värme

till stadsborna. Produktionen sker

energieffektivt och sparar på

naturresurserna.

BRA

VINTERN

GRÅ ELSKÅP BLEV KONST 26

ENERGIBESKATTNINGEN REFORMERAS 5

RUKA ÄR VINTERNS GRÖNA FJÄLL 16

2010

4

värmepå

UNDER HÖSTEN har vi reviderat vår strategi och utöver koldioxidfri vatten- och kärnkraft bygger den på kraftvärme, samproduktion av el och värme.

VI ÄR världens fjärde största värmebolag och vår kunskap och erfarenheter ger oss bra möjligheter att ytterligare utveckla miljövänliga och energieffektiva lösningar.

VAD BLIR NÄSTA STEG? För våra kunder, aktieägare och andra intres-senter är det naturligtvis viktigt att få veta vilka förändringar vi vill genomföra.

FRAMTIDENS EL OCH VÄRME kom-mer att produceras med ännu högre effektivitet och mindre användning

av naturresurser. Idag äger vi, eller har driftansvar för 23 kraftvärmean-läggningar i sju länder och dessutom har vi hundratals värmeverk i Norden och Östersjöområdet. Vi tror starkt på framtiden för kraftvär-meproduktion. I en samproduktion av el och värme kan upp till 90 procent av energin i ett bränsle användas, samtidigt blir utsläppen 25–40 procent lägre än vid separat produktion.

VÅR PRODUKTION BASERAS alltmer på biobränslen och vi ökar ständigt användningen av dessa bränslen. Vi planerar våra nya anläggningar så att vi kan använda biobränslen så lexibelt som möjligt.

FJÄRRVÄRME ÄR EN BRA PRODUKT. Allt ler kunder väljer fjärrvärme för att det är enkelt, billigt och miljö-vänligt. Samproduktionen av el och värme minskar resursanvändningen och på så sätt även miljöpåverkan. Därför spelar kraftvärme en huvud-roll i detta vinternummer som också är det sista numret av Forte.

Jag önskar er en trevlig lässtund!

Värme - ett bra val

FOTO

: LEE

NA

LOU

HIV

AA

RA

I SAMPRODUKTION AV EL OCH VÄRME KAN UPP TILL 90 PROCENT AV ENERGIN I ETT BRÄNSLE ANVÄNDAS.

LEDAREPER LANGER

DIVISIONSDIREKTÖR HEAT, LANDSANSVARIG SVERIGE, POLEN OCH BALTIKUM

Fortums syfte är att skapa energi som gör livet bättre idag och för kommande generationer. Vi erbjuder hållbara lösningar som tillgodoser behoven av låga utsläpp, effektiv resursanvändning och en trygg energiförsörjning samtidigt som vi levererar ett förstklassigt resultat till våra aktieägare. Vår verksamhet omfattar produktion, distribution och försäljning av el och värme samt experttjänster inom energibranschen.

Fortums verksamhet är fokuserad på Norden, Ryssland och Östersjöområdet. I framtiden ser vi även att de snabbt växande energimarknaderna i Europa och Asien ger ytterligare möjligheter för tillväxt. Under 2009 uppgick Fortums omsättning till 5,4 miljarder euro och rörelseresultatet var 1,8 miljarder euro. Vi sysselsätter cirka 11.000 personer. Fortums aktie är noterad på NASDAQ OMX Helsingfors.

Ytterligare information: www.fortum.com

Fjärrvärme, fjärrkyla och gas

Telefon: 020–46 00 00

Telefontid fjärrvärme, fjärrkyla och gas: mån–tor 8–16, fre 8–15

FELANMÄLAN PRIVAT OCH FÖRETAGFelanmälan strömavbrott, fjärrvärme, fjärrkyla och gas dygnet runt

Telefon: 020-44 11 00

Forte är Fortums kundtidning.Chefredaktör: Pauliina VuosioRedaktionschef: Anne MuhonenRedaktion: Compositor OyLayout: Neutron DesignÖversättning: Wesa LehtoTryck: Libris OyOmslagsbild: Eva H SmithUtgivare: Fortum Abp, tel. +358 10 4511, fax +358 10 452 4447PB 1, 00048 FORTUM, www.fortum.se

Adresskälla: Tidningens prenumerantregisterAdressändringar: [email protected] 1459-5346Produkt- eller företagsnamn som nämns i artiklar är varumärken eller registrerade varumärken för respektive företag.Lämna gärna feedback på [email protected]

FORTUMS KUNDSERVICE I SVERIGE

PRIVATKUNDEREl, elnät, fjärrvärme, fjärrkyla och gas Telefon: 020–46 00 00

FÖRETAGSKUNDEREl och elnät Telefon: 020–818 818, telefontid: vardagar 8–18

Telefontid el och elnät: vardagar 8–18

Telefontid fjärrvärme, fjärrkyla och gas: mån–tor 8–16, fre 8–15

19

8

26

22

20 ALLT SKA ANVÄNDAS Allt mer avfall ska användas som bränsle i produktionen av fjärrvärme.

22 INTERNATIONELLT ARBETE Mikael Lemström arbetar i Polen och har stor erfarenhet av arbeta utomlands.

25 EN VÄRLD UTAN UTSLÄPP MED HJÄLP AV SKATTEPOLITIK Syftet med utsläppshandeln är att sporra utsläppsfria investeringar.

26 GRÅ ELSKÅP BLEV KONSTVERK För att göra elskåpen vackrare och för att minska klottret arrangerade Fortum och Stockholms stad en elskåpstävling.

27 TIOKAMP KRÄVER MYCKET ENERGI Nicklas Wiberg är aktiv inom tiokamp, som kräver mycket energi.

4 AKTUELLT

8 TEMA: ENERGI AV SPILLVÄRME

14 GALLUP Hur värms ditt hem upp idag? Vilken typ av uppvärmningssystem skulle du vilja ha?

15 FULL FART PÅ KRAFTVÄRMEPRODUKTIONEN Fortum har en stark tilltro till kraftvärmen.

16 GRÖNT FJÄLL Skidcentret Ruka i Finland minskar sin energianvändning med minst nio procent fram till år 2016.

19 FRÅN 0-100 KM/H PÅ 3,7 SEKUNDER - HELT UTAN UTSLÄPP Tesla är en elsportbil som accelererar snabbare än många av de modeller som Ferrari och Porsche har.

16

4/2010I DETTA NUMMER

forte 4/2010 3

Investeringsstöd för förstudie om smarta nät ENERGIMYNDIGHETEN HAR BEVILJAT finansiering till Fortums och ABB:s för-studie för forskningsprojektet ”Smarta elnät i stadsmiljö i Norra Djurgårdssta-den”. Pilotprojektet började i oktober 2010. Stödet uppgår till 13,4 miljoner kronor.

Med hjälp av det nya elnätet kommer konsumenterna att kunna påverka sin elanvändning ännu bättre än idag.

REDAKTÖR:

WESA LEHTO

Fortum bäst på internetFORTUM BLEV ETTA av alla nordiska börsbolag i kategorin Webranking 2010, den undersökning som Hallvars-son & Halvarson gör. Den värderar bo-lagens tjänster på Internet. I kategorin europeiska bolag kom Fortum på femte plats.

Fortum bygger inte CCS-anläggningFortum kommer inte att bygga den pla-nerade demonstrationsanläggningen för CCS (avskiljning och lagring av koldio-xid) i Meri-Pori i Finland. Beslutet togs efter många utredningar, i enlighet med Fortums förnyade strategi.

DET RÅDER VINTER i hela landet. Vinterns verkliga intåg skedde redan under de första veckorna i oktober då nordligaste Norrland fick vinter med en dygnsmedeltemperatur på under 0°, fem dygn i sträck.

Det finns många prognoser på hur vintern kommer att bli. Vissa tror att det blir en ext-remt kall vinter i stora delar av landet, medan andra är mer osäkra. Sedan 1800-talets slut har vintertemperaturen blivit allt mildare. Idag är temperaturen cirka två grader högre i jämförelse med mitten av 1800-talet, och det senaste decenniet har varit det varmaste årtiondet hittills, både i Sverige och i övriga världen.

Trots detta var förra vintern i mellersta och södra Sverige en av de kallaste vintrarna på länge. Många spår att den här vintern kommer att bli lika kall. En polsk forskningsgrupp tror till exempel att denna vinter kommer att bli

den kallaste vintern under detta årtusende på grund av att Golfströmmen har blivit svagare. Enligt en engelsk studie har en liten förändring i solstrålningen medfört att kraften på västliga luftströmmar har minskat, vilket förklarar de höga sommartemperaturerna och den kalla vintern.

Hur kall eller varm vintern blir beror i hög grad på om de varma västliga luftströmmarna når Sverige. Om varm luft börjar strömma in till Sverige i december kan ett lågtryck med regn i södra och mellersta Sverige hålla i sig i flera veckor. Blir vindarna östliga eller nordliga kan det istället bli en riktig kall vinter, precis som förra vintern.

Mer information och prognoser hittar du på: www.smhi.se

En mild vinter

HUR KALL ELLER VARM VINTERN BLIR BEROR I HÖG GRAD PÅ OM DE VARMA VÄSTLIGA LUFTSTRÖMMARNA NÅR SVERIGE.

TO

PI SA

AR

I

AKTUELLT

4 forte 4/2010

Fortums klimatrap-portering och resultat i Norden ligger i toppFORTUMS KLIMATRAPPORTERING och resultat i Norden ligger i topp. Fortum är ett av de bästa företagen enligt rapporten CDP Nordic 200. Carbon Disclosure Project (CDP) analyserade de 200 största nordiska börsföretagens öppenhet och resultat i klimatfrågor.

Näringsminister Maud Olofsson

träffade i oktober representan-

ter från Fortum och två andra

svenska kraftbolag för en läges-

rapport med fokus på kärnkraft.

Fortum är minoritetsägare på

kärkraftsverken Forsmark och

Oskarshamn.

De driftsansvariga bolagen

i Sverige har vidtagit ett antal

åtgärder för att förhindra risken

för förseningar av planerad upps-

tart. Bland annat har vissa icke

säkerhetsrelaterade underhåll-

sarbeten, grundförbättringsar-

beten och moderniseringsprojekt

senarelagts.

Näringsminister träffade kärnkraftsägare

1,2Finland

Källa: Energiateollisuus,

Svensk Fjärrvärme

HUSHÅLL MED FJÄRRVÄRME, MILJONER

Ny ångpanna till UleåborgFortum bygger en ny produktionsanlägg-ning för ånga till Uleåborg i Finland. Anläggningen ska serva två av Fortums avtalspartners, företagen Fermion Oy och Chempolis Oy. Anläggningen kommer att använda biobränslen och torv som bränsle.

Rysk kärnkraft 65 årUNDER ÅRET har Ryssland uppmärk-sammat och firat att det var 65 år sedan som det första kärnkraftverket startades. I september arrangerades en fest i Kreml dit representanter från alla länder som har rysktillver-kade reaktorer, typ VVER, på sina kärnkraftverk var inbjudna. Den här typen av reaktor finns bland annat på kärnkraftverket i Lovisa i Finland.

Den finska delegationen leddes av Kalevi Numminen som tidigare var vd för IVO. Sergei Kirienko, tidigare statsminister i Ryssland,

överlämnade en medalj till Kalevi. Även delegationens andra medlem-mar, Kalervo Nurmimäki, Kari Ruokonen, Viktor Novitskyja och Juhani Santaholma fick samma medalj. Samtliga har deltagit i utvecklingen och byggandet av den första kärnkraftenheten i Lovisa.

Den andra enheten på kärnkraft-verket i Lovisa kopplades in i det fins-ka riksnätet för 30 år sedan, den 4 november 1980. Den första enheten blev klar tre år tidigare.

2,2Sverige

FO

RTU

M O

YJ

TO

PI SA

AR

I

forte 4/2010 5

I FORTE NUMMER 3/2009 presenterade vi

elsportbilen Electric RaceAbout (ERA) som yr-

keshögskolan Metropolia i Finland har byggt.

Bilen blev tvåa i en internationell utveck-

lingstävling för fordon och teamet som har

utvecklat bilen mottog sitt pris i Washington i

september 2010.

Den mångfacetterade tävlingen, Progres-

sive Insurance Automotive X PRIZE, började

redan förra året.

– Först presenterades alla planer i skriftlig

form och sedan valdes de team ut som klarat

sig till final. Tävlingen har inneburit att vi har

varit i USA tre gånger och sammanlagt har

vi varit där i nästan tio veckor, säger Sami

Ruotsalainen, projektchef och lektor på

yrkeshögskolan.

I tävlingen mättes

hur mycket

energi bilarna använder och ERA kom bara

några tiondelars sekund efter vinnaren.

– Till sist var det vi och ett amerikanskt

team som tävlade om första platsen. Vi ledde

tävlingen fram till den sista ronden, berättar

Sami Ruotsalainen.

FULLADDAT BATTERI PÅ TIO MINUTER

Under vintern ska bilen få en värmepump

och under 2011 ska man koncentrera sig på

bilens hastighet.

– Bilens energieffektivitet har vi redan

bevisat och nästa steg blir nu att prova hur

fort det går att köra med den. I vår kommer

vi, tillsammans med Fortum, att genomföra

ett demonstrationsprogram om hur bilens

batteri kan laddas på tio minuter, säger

Ruotsalainen.

Utöver yrkeshögskolan Metropolia är

Designinstitutet vid yrkeshögskolan i Lahtis

och tekniska universitetet i Villmanstrand

med i projektteamet. Dessutom har över 60

samarbetspartners, bland annat Fortum,

deltagit i projektet.

Fortsatt stabil resultatutvecklingResultaten för Fortums divisioner Heat, Russia och Distribution hade en tydlig ökning under det tredje kvartalet i år, jämfört med samma period förra året.

Elsportbilen är mycket energieffektiv, vilket redan har bevisats.

Ny gas i Stockholm för bättre klimat och miljö

KVALITETEN PÅ STADSGAS blir miljöan-

passad och tillgången på fordonsgas blir

bättre från Fortumägda Stockholm Gas.

I januari 2011 införs en blandning av

luft och naturgas. Naturgasen har betyd-

ligt bättre miljödata än dagens stadsgas

och kommer att ersättas av förnybar

biogas så fort det går. Det pågår en

tillståndsprocess för att bygga en bio-

gasanläggning i Skarpnäck och gasverket

i Hjorthagen ersätts av anläggningar i

Högdalen, Hammarbyhamnen och ett

provisorium i Hjorthagen.

Ny infrastruktur byggs också för

fordonsgas. Med nya rörledningar

transporteras gasen från produktion till

tankställen och gasbrist kan undvikas.

Vid Arlanda har företaget byggt Sveriges

största mack för fordonsgas och den

officiella invigningen ägde rum den 25

november tillsammans med infrastruk-

turminister Catharina Elmsäter-Svärd.

Finsk elsportbil tvåa i internationell

tävling

AKTUELLT

ING

ER

DA

HLB

ER

G

6 forte 4/2010

Vad är en lämplig inomhustemperatur?

KUNDEN FRÅGAR

EN LÄMPLIG TEMPERATUR i rum där man vistas är cirka 21 grader. I sovrummet kan temperaturen med fördel vara något lägre. Om man sänker sin inomhustemperatur med en grad kan energian-vändningen och värmekostnaden minska med cirka 5 procent, vilket också är bra ur ett ekonomiskt perspektiv.

Under vintern bör man tänka på att man inte eldar för kråkorna genom att ha fönster öppna för länge under vädring. Det räcker med en snabb korsdragsvädring för att rensa luften. Element finns ofta under fönster och det är därför viktigt att tänka på att termostaten ska hållas stängd under vädringen så att elementet inte överalstrar värme för att kunna kompensera för draget från fönstret.

FÖR INTE SÅ LÄNGE SEDAN var Gull-spångslaxen en utrotningshotad art, men tack vare bland annat Fortum och Fortums Nordiska Miljöfond har laxens framtid ljusnat betydligt.

Insjölevande lax finns bara på några få ställen i Europa och Nordamerika. Gullspångslaxen uppkom efter den senaste istiden då Vänern blev en insjö genom att det skedde en landshöjning. Gullspångslaxen har över tid utvecklat sitt särskilda kännetecken – den växer snabbt och kan bli storvuxen. För att den som art ska vara livskraftig är det viktigt att det naturliga beståndet blir större och att det finns en genetisk variation.

– Fortums Nordiska Miljöfond har på flera sätt bidragit till att främja tillväxten av viltlevande sötvattenlax. Gullspångsprojektet går nu in i nästa fas och vi ser med spänning fram emot

om älven kan hålla ett naturligt bestånd av Gullspångslaxar, säger Veronica

Lauritzsen, ansvarig för fiskefrågor på Fortum Power.

Idag är området från Gullspångs kraftverk ned till mynningen, via Årås-forsarna ett naturreservat. Vid laxtrap-pan och nedströms kraftverksdammen har Fortum öppnat upp så att besökare ska kunna komma nära älven. Den bästa utsikten är från den norra sidan av älven, mittemot kraftverket i Gullspång, vilket är cirka 300 meter in på vägen mot Södra Råda. Laxtrappan kan ses från bron över älven vid kraftverket.

För varje såld kilowattimme Bra Miljömärkt el avsätter Fortum pengar till Fortums Nordiska Miljöfond. Fondens pengar används till olika projekt i syfte att minska vattenkraftens påverkan på miljön.

Branschetiska regler För att möta behovet av en större insyn inom den sa-mägda kärnkraften och undvika ett förtroendeprob-lem på elmarknaden har Fortum, E.ON och Vattenfall tagit initiativ till att utveckla gemensamma bran-schetiska regler. Syftet är att öka förtroendet för att styrelsearbetet sker i enlighet med gällande konkur-renslagstiftning. De branschetiska reglerna omfattar informationsutbyte och utbildning. Dessutom bjuder man in Energimarknadsinspektionen (EI) att nomine-ra oberoende observatörer att vara adjungerade till de tre styrelserna.

Pris för Fortums belysningsprojektFortum får ickevåldsfondens företagspris för sina in-

satser med projektet ”Lys upp”. Projektet genomförs

i samarbete med Stockholms stad och går ut på

att ljussätta dåligt belysta platser runt om i

staden för att öka trevnaden, tryggheten och i

förlängningen även motverka våld.

Stockholms stad och Fortum inledde i de-

cember 2006 ett långsiktigt samarbete för att

göra Stockholm ljusare och tryggare. Förutom

att satsningen ger en ljusare stad blir den nya

belysningen miljövänlig. Fortum har sedan 2009

även ett belysningsprojekt i Finland.

Gullspångslaxen inte längre utrotningshotad

STEF

AN

SJÖ

DIN

Sista Forte

Du håller det sista numret av Forte i din hand. Från och med början av nästa år kommer vi istäl-let att träffa våra intressegrupper på internet. Du hittar oss på adressen www.fortum.se . På nätet finns bland annat nyttig energiinformation och aktuell information om vår verksamhet. Vi tackar alla våra läsare och önskar er välkomna till våra internetsidor.

I den här spalten svarar vi på frågor som har skickats till Fortums kundservice.www.fortum.se/kontaktaoss

forte 4/2010 7

8 forte 3/2009

TEMA: ENERGI AV ÖVERSKOTTSVÄRME

ENERGI AV

överskottsvärme8 forte 4/2010

Barn vet att man inte ska elda för kråkorna, varför gör man då det på kraftverk? Text JULIA KRISTENSEN Foto TOPI SAARI

Processmontör Carl-Mikael Osenius bevakar trycket på kraftvärmeverket i Finnå i Finland.

överskottsvärmeforte 4/2010 9

m det går är det ofta lönsamt att slå två ｀ugor i en smäll. Det uttrycket stämmer också när det gäller samproduktion av el och värme (CHP) där överskottsvärmen som skapas i produktionen av el tas tillvara och används

som fjärrvärme eller i olika industriprocesser. På ett

kraftverk med enbart elproduk-tion pumpas det varma vattnet

till exempel ut i havet.– Kraftvärmeproduktionen har en

enorm potential, säger Sven Werner, professor i energiteknik vid högskolan i Halmstad.

– Det skapas stora mängder överskottsvärme i världen och om den skulle tas tillvara skulle produktiviteten på kraftverken öka och bränsleanvändningen skulle ske mycket mer effektivt. Dessutom skulle koldioxidutsläppen minska och beroendet av importerad energi skulle bli lägre.

ETT KRAFTVÄRMEVERK är en större inves-tering än ett kraftverk som bara producerar el, men när alla kostnader tas med i beräkningen blir bilden en annan.

Driftkostnaderna för ett kraftvärmeverk är betydligt lägre eftersom bränslets andel bara är cirka hälften av de totala kostnaderna. Ett kraftvärmeverk använder cirka en tredje-del mindre energi än om el och värme produceras separat. Verkningsgraden för separat produktion av el och värme ligger på cirka 50 procent i Norden, men i ett kraftvärme-verk kan verkningsgraden uppgå till 90 procent.

Även koldioxidutsläppen minskar när energin i bränslet kan användas mer effektivt.

– Cirka 80 procent av fjärrvärmen produceras i andra hand, det vill säga att värmen kommer från elproduktion eller från industriprocesser. Koldioxidutsläppen från denna produktion existerar oavsett om man använder överskotts-värmen eller inte. När värmen tas tillvara minskar koldioxi-dutsläppen per producerad energienhet, säger Sven Werner.

Dessutom kan man använda lokala bränslen i kraftvär-meproduktionen, vilket här i Norden ofta innebär biomassa, som är en biprodukt från skogsindustrin. På grund av höga distributionskostnader är det lönsamt att producera fjärr-värme nära det område där värmen används. På samma sätt är det mest förmånligt att använda biomassa som ligger nära kraftverket och man slipper långa transporter.

TEMA: ENERGI AV ÖVERSKOTTSVÄRME

Samproduktion erbjuder en enorm potential.

10 forte 4/2010

vi alltid gynnat samproduktion när det är lönsamt och vid

sidan av Danmark är Finland föregångare på kraftvärme-

verk. En förklaring till att man inte har kraftvärmeverk

kan vara att det ﾟnns olika och skilda aktörer. En annan förklaring kan vara det allmänna synsättet i samhället när

det gäller relationen mellan den statliga och individens bes-

lutsmakt. I många västländer är det inte riktigt accepterat

att staten blandar sig i den personliga integriteten och ägan-

derätten, till exempel när det gäller valet av uppvärmnings-

system för sin egen bostad.

Den internationella energiorganisationen IEA tänker

ungefär på samma sätt. IEA anser att ökningen av kraftvär-

meproduktionen inte kräver så stora ekonomiska investerin-

gar, men istället behövs rätt riktade politiska beslut som tar

bort hinder som bromsar utbyggnaden av kraftvärmeverk.

Vanliga hinder för samproduktion är bland annat bedöm-

ningen av priset för elen som säljs till elnätet, okunskap om

samproduktionens fördelar och problem kring regleringen.

BETYDELSEN AV OAVSIKTLIGA lagmässiga

hinder ser man exempelvis i Sverige där fjärrvärme har en

stor marknadsandel, men där det under de senaste trettio

åren har varit liten samproduktion.

– En förklaring är att värme som producerades i kraft-

värmeverk inte ansågs vara överskottsvärme, utan den hade

istället samma energiskatt som värme som produceras

separat med fossila bränslen. Det här ändrades först år 2004,

men man började stödja samproduktion redan innan dess.

Till exempel genom att ge stöd för kraftvärmeproduktion

som använder biomassa som bränsle, berättar Sven Werner.

EU:s mål har sedan länge varit att fördubbla sampro-

duktionen. Bland annat ﾟnns det ett direktiv om sampro-

duktion som troligen ska uppdateras i samband med den

kommande uppdateringen av strategin för energieffektivi-

tet. Av de europeiska länderna stödjer särskilt Tyskland och

Däremot är det inte lönsamt att bygga ett kraftvär-

meverk mitt i skogen om det inte ﾟnns några samhällen i närheten dit det går att leverera fjärrvärme. Utvecklingen

av tekniken har dock lett till att småskaliga kraftvärmeverk

som använder biomassa som bränsle har blivit mer lön-

samma under de senaste 10-15 åren.

I FINLAND SKER ÖVER 40 PROCENT

av elproduktionen på kraftvärmeverk, medan medelvärdet

inom EU ligger på cirka 10 procent. Om samproduktion är

det mest energieffektiva sättet att producera el och värme på

så varför ﾟnns det inte ｀er kraftvärmeverk?– En mycket bra fråga, men det ﾟnns inte något entydigt

svar på det, säger Jari Kostama, ansvarig direktör för fjärr-

värme på ﾟnska Energiateollisuus ry (intresseorganisation för ﾟnsk energiindustri).

– Tekniken har existerat i över hundra år. I Finland har

Maskinmontör Jan Hedman (vänster) reparerar en inmatningspump på hjälppannan.

Kari-Pekka Hakala (nedan) bevakar och styr kraftvärmeenhetens produktion i Finnå. Kraftvärmeverket producerar cirka 1 800 gigawattimmar el och cirka 2 200 gigawattimmar värme per år för invånare i Esbo, Kyrkslätt och Grankulla.

forte 4/2010 11

inte använder den här tekniken i större omfattning. Det här sättet att arbeta är möjligt, även om man prioriterar mark-nadsbaserad utveckling på längre sikt, säger Jari Kostamo.

FJÄRRVÄRME SKULLE FUNGERA mycket bra i Europa som är tätbefolkat, och att det inte skulle ﾟnnas efterfrågan på fjärrvärme på andra håll än i Nordeuropa stämmer inte enligt Sven Werner och Jari Kostamo.

– Inom EU går 40 procent av energin till uppvärmning. Även om byggtekniken ständigt blir mer energieffektiv minskar efterfrågan på värme mycket sakta och cirka hälften av de byggnader som fortfarande ﾟnns kvar år 2050

Frankrike samproduktion och i Frankrike har man gjort ett politiskt beslut om att användningen av fjärrvärme ska fördubblas fram till år 2020. Utanför Europa är det Kina som är lokomotivet och där förväntas samproduktionen och användningen av fjärrvärme att öka med 15-20 procent per år.

Enligt Jari Kostamo behövs det bättre samarbete, större påverkan på lokalt plan och mer information för att kunna öka samproduktionen.

– Kommuner och städer spelar en stor roll i detta. Dessutom går det, att med hjälp av pengar till demonstra-tionsprojekt, sporra samproduktion i länder där man ännu

TEMA: ENERGI AV ÖVERSKOTTSVÄRME

Det är feltänkt om man tror att fjärrvärme bara efterfrågas i Nordeuropa.

12 forte 4/2010

DU HAR PRECIS HANDLAT helgmaten och

har släpat fyra tunga matkassar hem till

sjätte våningen i huset. Tänk sedan att du

endast ställer in innehållet från två av kas-

sarna i kylskåpet och att du kastar de andra

två matkassarna direkt ner i soporna.

MÅNGA SKULLE med största säkerhet tycka

att det vore märkligt. Men är det verkligen

det? Tänker man på vår överkonsumtion på

ett sådant här överdrivet sätt väcks en och

en annan tanke.

I SJÄLVA VERKET använder vi faktiskt energi

på det här sättet. Vi kör till jobbet, många

ensamma i egen bil och vi tar även gärna bi-

len till butiken som bara ligger en kilometer

bort. På vintern värmer vi upp bostaden så

mycket att man kan vistas inne med enbart

en t-shirt på. Många glömmer också att dra

ur sladden till elapparater som inte används.

Dessutom hamnar upp till hälften av all mat

som vi handlar i soporna.

VARFÖR ÄR DET SÅ ENKELT att slösa med

energi? En förklaring kan vara att slöseri

med energi inte syns. Oanvänd mat som

kastas bort är något mer konkret, medan

energi som ödslas i onödan bara försvinner

utan att lämna några märken efter sig. Det

är först när elräkningen kommer som vi kan

se hur mycket el vi har använt. Fjärravlästa

elmätare, som har varit i bruk ett tag, ger

nya möjligheter att öka energieffektiviteten

i hemmet.

DET HAR BLIVIT DAGS att börja använda

energi på ett smartare sätt, inte minst på

grund av klimatförändringen. Detta innebär

för den delen inte att vi måste sluta att kon-

sumera och börja använda levande ljus.

ISTÄLLET FÖR ATT TALA om för miljontals

människor vad man inte får göra så kan vi

istället börja använda all den energi som

produceras på ett mer effektivt sätt.

ENERGIEFFEKTIVITET handlar också om

samproduktion av el och värme. På samma

sätt som att du inte kastar bort halva

matkassen är det inte heller klokt att enbart

använda hälften av bränslet i ett kraftverk.

har redan byggts. En vision om el och fjärrvärme som vi har gjort tillsammans med Tekniska universitet i Villmanstrand och Tammerfors samt med Åbo handelshögskola och Fram-tidens forskningscenter, visar att byggnaders värmebehov i Finland kommer att minska med cirka 30 procent i framti-den. Samtidigt används allt större markareal för byggnader, vilket innebär att efterfrågan på fjärrvärme inte kommer att minska, berättar Jari Kostamo.

Fjärrvärme är inte heller ett främmande fenomen i Sydeuropa.

– I städerna i norra Italien ﾟnns det redan omfattande fjärrvärmenät och även i Grekland ﾟnns det två mindre nät.

Efter order från ledningscentralen ser processkötare Jorma Blom till att produktionen sker utan problem

forte 4/2010 13

Skulle du slänga din matkasse direkt i soporna?

Text

JULIA KRISTENSENPERSPEKTIV

Hur värmer du upp ditt hem idag? Vilket uppvärmningssystem skulle du vilja ha?

Text och foto WESA LEHTO

Vi har bergvärme i vårt hus och den fungerar väldigt bra. Det ﾟnns inte så mycket

att förbättra med dagens teknik, men vi

planerar ändå att förbättra isolerin-gen i vinden för att ytterligare öka energieffektiviteten.

KARIN BJÖRK, UPPLANDS VÄSBY

FRÅGAR MAN PASI MIKKONEN, projektdirektör på division Heat, om hur länge Fortum har haft samp-roduktion av el och värme (CHP) så börjar han le.

– Jag tror att vi började med kraftvärmeproduktionen redan på 1930-talet på kraftverket Vanaja i Finland, som vi dock inte läng-re äger. Utan att överdriva kan man säga att vi har hållit på med kraftvärme i Finland från allra första början.

Baserad på lång erfarenhet sat-sar man nu på framtiden: det pågår och planeras många projekt för att öka användningen av kraftvärme. Under det senaste året har vi öppnat kraftvärmeverket i Tartu i Estland som använder biomassa och torv som bränsle. Dessutom startades en ny kraftverksenhet som har en gasturbin i Finnå i Finland

Dessutom håller man på att bygga fjärrvärmenät i Barcelona och i Lissabon, berättar Sven Werner.

Han säger att samma teknik även kan användas till avkyl-ning. Fjärrkyla är ett sätt att använda samproduktion mer effektivt. I rören strömmar då kallt vatten istället för varmt vatten. Även Jari Kostamo håller med.

– I södra Europa är det luftkonditioneringen under sommaren som leder till årets högsta elanvändning, alltså tvärtemot vad vi har i Norden där vinterperioden står för högre elanvändning. Med hjälp av fjärrkyla kan man minska elanvändningen och behovet av reservkraft minskar.

TRADITIONELLT är kraftvärmeverk stora anlägg-ningar, men utvecklingen av tekniken gör det möjligt även för mindre kraftverk att producera el och värme lönsamt.

– Före årsskiftet ska vi dessutom börja produktionen i ett kraftverk i Pärnu i Estland som använder biomassa och torv som bränsle, och i Polen har vi startat kraftvär-meverket Częstochowa som bland annat använder biomassa och kol. Dessutom håller vi på att bygga två avfallsförbränningsverk i Stockholm och i Klaipeda i Litauen. Även i Ryssland är ett investeringsprogram i gång, säger Pasi Mikkonen.

FORTUM ANSER att samprodukti-on är både ett ekonomiskt och ett miljömässigt klokt produktionssätt. Kraftvärme, som använder natur-resurser på ett effektivt sätt, har en central roll i Fortums strategi som reviderades i september.

Fortum har 23 kraftvärmean-läggningar igång i sju länder och Fortum är världens fjärde största

TEEMA: ENERGI AV ÖVERSKOTTSVÄRME

Fler kraftverk ellereffektivare användningav existerande kraftverk?

– Idag ligger verkningsgraden på världens kraftverk på cirka 31 procent. Om alla kraftverk skulle börja använda den teknik som redan ﾟnns skulle verkningsgraden öka avse-värt, berättar Jari Kostamo.

I länder där samproduktion är vanligt gör den nya tekni-ken det möjligt att starta samproduktion i mindre kraftverk, ｀era olika bränslen kan då användas, exempelvis samhälls­avfall samt biobränslen och även eleffekten kan ökas. Det är viktigt att öka effekten på samproduktionsanläggningar eftersom man tror att efterfrågan på el kommer att öka på grund av att andra energikällor ersätts med el, exempelvis i traﾟken. Istället för att bygga nya kraftverk är det klokare att använda redan existerande produktionskapacitet mer effektivt. Att använda överskottsvärme från elproduktionen skulle även hjälpa till att uppnå energieffektivitetsmålen. Det ﾟnns alltså en efterfrågan att sluta att ”elda för krå-korna”.

14 forte 4/2010

Vi har en panna där vi bränner pellets. Vi har planer på att byta till berg-värme, men det är

en ganska dyr inves-tering. Vi vill ha ett så

bekymmerslöst värmesystem som möjligt och jag tror att bergvärme är ett väldigt lättskött uppvärm-ningssystem.

JAN PERSSON, TÄBY

Vi har lite av varje i huset: luftvärmepump, direktverkande el och en värmekamin där vi bränner ved. När det är

riktigt kallt använder vi ofta kaminen och får på

det sättet ner elanvändningen. Vi har inte så många andra möjligheter efter-som det är ett radhus och därför går det inte att installera bergvärme.

PER-OLOF WIKSTRÖM, SOLLENTUNA

Vi har nyligen ｀yttat in i ett radhus som har direktverkande elvärme. Vi kom-mer förmodligen

att skaffa en luft-värmepump och se

över isoleringen i huset. I framtiden blir det kanske också möjligt att byta till fjärrvärme om nätet byggs ut till vårt område.

PETER HOLMQVIST, SOLLENTUNA

värmebolag. I Östersjöområdet producerar divisionen Heat cirka 25 terawattimmar värme och knappt fem terawattimmar el. I Ryssland producerar divisionen Russia 26 tera-wattimmar värme och 16 terawattim-mar el per år. Majoriteten av värmen som Fortum producerar är kraftvär-meproduktion och största delen av värmen används som fjärrvärme.

– Fjärrvärme är ett bekym-mersfritt, pålitligt och miljövänligt uppvärmningsalternativ för våra kunder. För värmeproducenter är det ett ekonomiskt och konkurrens-kraftigt alternativ jämfört med andra produktionsmetoder, säger Pasi Mikkonen.

STOCKHOLM ÄR EUROPAS miljöhu-vudstad 2010 och Stockholms me-riter är bland annat fjärrvärmepro-duktion, avfallshantering och stadens

traﾜklösningar. Fortum är den största fjärrvärmeleverantören i Stock-holmsområdet. Ökad användning av biobränslen och avfall har en viktig roll i det stora investeringsprogram-met för ökad kraftvärmeproduktion i Stockholm fram till år 2020.

Ett av projekten är Brista 2 där markarbeten började under oktober

2010. Brista 2 har även ett historiskt värde eftersom det är Fortums hittills största investering i värmeverksam-heten i Sverige.

– Vi bygger en ny enhet på kraft-värmeverket i Brista som kommer att använda hushållsavfall och verksam-hetsavfall som bränsle. I närheten ﾜnns en återvinningsstation och i Brista ﾜnns också ett av Fortums kraftvärmeverk som använder bio-massa som bränsle. Därför ﾜnns där redan färdig infrastruktur som fjärr-värmenät, eldistribution och järnväg, vilket är en stor fördel vid etablerin-gar av kraftvärmeverk, berättar Leif

Evaldsson på Fortum.När Brista 2 blir klart år 2013 kom-

mer det att använda upp till 240 000 ton avfall per år som bränsle.

– Vi har redan fyrtio års erfa-renhet av avfallsförbränning på Högdalens kraftvärmeverk i södra

Stockholm. När Brista 2 blir klart kan vi planera våra bränsletransporter mycket effektivare och förkorta transportsträckorna i Stockholmsre-gionen, säger Leif Evaldsson.

GEMENSAMT FÖR FORTUMS anlägg-ningsprojekt är målet att de ska ha så låga koldioxidutsläpp som möjligt. I Polen har man till exempel inte tidi-gare använt biomassa som bränsle i kraftverk i större utsträckning.

Enligt Pasi Mikkonen har forsk-nings- och utvecklingsarbetet inom Fortum som mål att hitta nya bräns-lealternativ för både existerande och kommande kraftvärmeverk. Ett av de mest intressanta projekten pågår på Värtaverket i Stockholm och vem vet, i framtiden kanske olivkärnor och skal från palmfruktens kärna kan användas som bränsle i större skala.

FULL FART PÅ KRAFTVÄRME-PRODUKTIONEN Fortum har en stark tilltro till kraftvärmen och ny produktionskapacitet blir klar före årets slut. Text JULIA KRISTENSEN Foto EVA H SMITH

VÅRT FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSARBETE HAR SOM SYFTE ATT HITTA NYA BRÄNSLE-ALTERNATIV.

forte 4/2010 15

gröna fVinterns

Den första utförsbacken på skidorten Ruka i Finland byggdes redan år 1954. Nu är det traditionella skidcentret föregångare vad gäller ekologiskt tänkande. Skidcentret och turistföretagen i området vill alla vara delaktiga i arbetet som har som syfte att spara energi.

Text ANTTI POHJA Foto TOPI SAARI

SAMARBETE

16 forte 4/2010

Rukacenter AB:s affärsverksamhetschef Matti

Parviainen är glad över att Rukacenter och dess medarbetare ser energisparandet som en viktig del av verksamheten. Till exempel använder skidcentret så mycket el att även små förändringar kan spara energi.

ﾂ Vi behöver el till nästan allt vad vi gör. Vi använder cirka 5,5 miljoner kilowattimmar el per år och huvuddelen använder vi förstås under vintern. Det är också under vintern som vi har störst möjlighet att spara el. Huvuds-akligen handlar det om att ändra på kon-sumtionsbeteenden och vårt sätt att tänka,

a fjällDET GÅR ATT SPARA EL PÅ VINTERN.

Det är fullt i backarna på skidcentret i Ruka. Skid- och brädåkare åker ner i jämn ström och snökanoner vid sidan av backen skjuter ut ny snö till backen. Det går fort att ändra hur mycket

snökanonerna ska spruta ut, en serviceman behöver endast trycka på ett par knappar på snökanonens display

Ruka är framförallt ett skid- och fritidscenter. Därför är det viktigt att företag som är aktiva i området lyckas skapa upplevelser för sina kunder och får dem att slappna av och njuta av vistelsen. En affärsverksamhet som sker i naturen förväntas vara föregångare när det gäller miljöfrågor och så är fallet även i Ruka.

År 2008 anslöt sig företaget Rukacenter AB, som det första skidcentret i Finland, till ett ener-gieffektivitetsprogram som drivs av ﾟnska Motiva, sakkunnig i effektiv användning av energi och material samt intresseorganisationen för rese- och restaurangbranschen Matkailu- ja Ravintolapalvelut MaRa ry. I dag ﾟnns sjutton skidcenter med i pro-grammet. Syftet med programmet är att deltagarna ska minska sin energianvändning med nio procent fram till år 2016.

forte 4/2010 17

VÅR LIFT-KAPACITET ÄR 24 000 PERSONER PER TIMME.

berättar Matti Parviainen

DET GÅR ATT SPARA ENERGI på nästan allt man gör på

skidcentret. Genom att effektivisera verksamheten

i skidbackarna går det att nå betydande resultat.

Snökanonerna i skidbackarna och annan typ av pre-

parering av backarna, användningen av hissar, ljus

och planeringen av backarna kräver mycket energi.

Dessutom går det åt en hel del energi till hotellen,

restaurangerna och resorna. Allt detta kan påverkas

genom att ﾟnjustera konsumtionsbeteendet.ﾂ Med hjälp av olika indikatorer kan vi bevaka

maskinernas bränsleförbrukning och hur körsättet

påverkar förbrukningen. Redan det faktum att alla

är medvetna om att vi mäter dessa saker gör att man

använder maskinerna mer ekonomiskt, tror Matti

Parviainen.

VINTERNS STÖRSTA FÖRÄNDRING i Ruka är att snöka-

Nöjd med leveranssäkerhetenRUKACENTER AB är nätkund hos Fortum. Affärsverk-

samhetschef Matti Parviainen sätter värde på leverans-

säkerheten eftersom hela skidcentrets verksamhet är

beroende av säkra elleveranser.

Företaget använder cirka 5 500 megawatt el per år.

Ruka köper vattenkraftproducerad el, vilket innebär att

företaget inte lämnar något koldioxidavtryck efter sig.

− Fortum är en mycket tillförlitlig elleverantör och vi är

mycket nöjda med Fortums service. Allt fungerar som

vi vill och leveranssäkerheten ökar varje år.

När man använder snökanoner är det viktigt att

eldistributionen sker utan problem. Mardrömsscenariot

är om vattenpumparna skulle frysa igen på grund av

ett elavbrott. Det skulle skapa stora problem för oss

om hundratals enheter skulle frysa samtidigt.

nonsystemet har byggts om. Investeringen ska öka

energieffektiviteten och spara pengar. Tack vare

de över femtio nya snökanonerna sparas över 20

procent energi. Dessutom gör den automatiserade

vattenpumpningen att vattenförbrukningen mins-

kar avsevärt.

Skidliftarna är en av de viktigaste funktio-

nerna för ett skidcenter. De håller länge och därför

investeras det sällan i nya. Genom att förbättra

användningskapaciteten kan även äldre skidliftar

spara energi. Ju färre tomma bänkar skidliften drar

upp desto mindre energi går åt och skidcentrets

effektivitet ökar.

ﾂ Vår skidliftskapacitet är 24 000 personer i timmen. Under rusningstid kan vi med hjälp av vårt

biljettsystem följa den verkliga användningsgraden.

Genomsnittet ligger på cirka 70 procent. Om vi

skulle kunna höja den till 80 procent så skulle vi inte

behöva investera i en ny stor skidlift, vilket skulle ge

stora ekonomiska och energimässiga besparingar,

säger Matti Parviainen.

DET HAR ALLTSÅ GJORTS MYCKET, men mycket återstår

att göra. Att spara energi handlar främst om attity-

der och alla kan påverka sina attityder.

ﾂ Jag hoppas att så många skidcenter som möj-ligt deltar i energieffektivitetsprogrammet för att

få det att fungera så effektivt som möjligt. Vi måste

visa att skidcenterbranschen tar miljöfrågorna på

allvar och att det är viktigt för oss, avslutar Matti

Parviainen.

Skidcentret i Ruka och dess personal ser energis-parande som en viktig del av företagets verksamhet.

18 forte 4/2010

forte 2/2009 19

Tesla – en elbil som är snabbare än både

Porsche och Ferrari

MITT VAL I den här spalten får

vi träffa människor

som lever med fokus på

hållbarhet

DU HAR VÄL HÖRT KOMMENTARER som att en

elbil har dålig prestanda, kort räckvidd och att

de ser fula ut. Vad sägs då om 3,7 sekunder

från 0-100 km/h, upp till 40 mils räckvidd per

laddning och en begränsad topphastighet på

200 km/h? Det här är fakta för elbilen Tesla

Roadster Sport, en bil som accelererar snabba-

re än många av de modeller som Porsche och

Ferrari har.

Den exceptionellt snygga sportbilen

glider ljudlöst fram mot oss. Människor på

trottoaren stannar och pekar på bilen med

registreringsskylten ”ELDRIFT” och när det är

dags för fotografering så lockar bilen många

bilintresserade, både män och kvinnor. Bilens

ägare Hans-Olof Nilsson svarar gladeligen

på frågor och alla är förvånade över bilens

prestanda samt räckvidd.

– Teslan har minst sagt en stor uppmärk-

samhetsfaktor. Jag har svarat på hundratals

frågor om bilen, och jag tycker att det är roligt

att berätta om den, säger Hans-Olof som

bor i Agnesberg utanför Göteborg. Han äger

företaget H-O Enterprise AB som investerar i,

driver och förvaltar vindkraftverk . Teslan drivs

med el som produceras helt utan utsläpp från

eget vindkraftverk.

HANS-OLOF ÄR EN ELBILSENTUSIAST och han

säger att det lorerar många förutfattade

meningar om elbilar.

– Teslan är ett exempel på att en elbil kan

vara något mycket bra. Den har enbart en

elmotor som får sin kraft från ett vattenkylt

litiumjonbatteri. Bilen kan köras upp till 40 mil

per laddning och med 70 ampers elanslutning

tar det cirka tre timmar att ladda ett helt tomt

batteri. Batteriet klarar av cirka 1 500 fulladd-

ningar och när man med varje laddning kan

köra 40 mil så innebär det att batteriet håller

60 000 mil, berättar Hans-Olof.

Alla dessa egenskaper är bra, men tyvärr

är Tesla en dyr bil. Priset i Sverige börjar på

nästan en miljon kronor.

– Tesla Motors, som låter Lotus bygga Tesla

Roadster, håller på att ta fram en fyradörrars

sedanmodell (Tesla S) som kommer att kosta

cirka hälften av dagens Tesla Roadster. Den

kommer också att vara en mer praktisk bil.

Det handlar dock fortfarande om små pro-

duktionsserier, vilket medför att priset tyvärr

fortfarande är högt.

HANS-OLOF TROR att de stora biltillver-

karna inte är tillräckligt angelägna om

utveckla elbilar och han gissar varför.

– Bränsledrivna bilar kräver re-

gelbunden service och reservdelar

som ska bytas, vilket genererar stora pengar

till biltillverkarna. En elbil däremot behöver

extremt lite service och saknar många av de

delar som en bränsledriven bil behöver byta

ut under sin livstid, till exempel avgassys-

tem, koppling, remmar, ilter, tändstift, oljor,

glykol, vattenpump, generator, startmotor

etc. Elbilarna kommer alltså att ge betydligt

mindre inkomster för biltillverkarna och det är

förmodligen en anledning till att utvecklingen

av elbilar går framåt så sakta, säger Hans-Olof.

Hur som helst tror Hans-Olof att elbilen förr

eller senare kommer att göra sitt genombrott.

– Det kommer att innas två huvudsakliga

alternativa energikällor för elbilen, antingen

ett batteri likt det som inns i min bil eller

lite längre fram i tiden en bränslecell. Elbilen

har framtiden för sig, men det kommer att

ta tid innan genombrottet kommer. De mest

optimistiska hävdar att majoriteten av alla nya

bilar som säljs om tio år är elbilar, men det tror

inte jag. Det kommer att ta ännu längre tid,

men för att få fart på utvecklingen så måste

de stora biltillverkarna på allvar börja utveckla

eldrivna bilar från början och inte bygga om

beintliga med förbränningsmotorer,

säger Hans-Olof.

Text WESA LEHTO

Foto BOSSE KINNÅS

forte 4/2010 19

Fortums mål är att producera

fjärrvärme så energieffektivt som

möjligt och att även konsumenterna

ska dra nytta av det. Bland annat

kan energi i hushållsavfall, samt

spillvärme från industrier och

avloppsvatten tas tillvara och

återanvändas som fjärrvärme.

Text ANTTI POHJA OCH WESA LEHTO Foto SHUTTERSTOCK

Fjärrvärmeverksam-heten kan delas upp i tre delområden: pro-duktion, distribution och användning.

Fortums mål är att utveckla så energieffektiva lösningar som möjligt för varje delområde. När det gäller produktion är fokus ställt på att Fortums anläggnin-gar i Stor stockholm ska kunna leverera hållbar värme baserad på stor skalig kraftvärme med återvunna och förnybara insats-varor. Det innebär att använd-ningen av fossila bränslen blir marginell och att elproduktionen ökar samtidigt som elanvänd-ning till värmepumpar minskar markant.

När det gäller distribution av fjärrvärme så kan energieffekti-viteten ökas genom att noga hålla koll på värmeförluster i fjärrvär-meledningar som finns under marken. Fortum följer detta med ständiga mätningar.

− Även det här är viktigt att följa. Med hjälp av bland annat bra isolering av ledningar och optimal temperatur kan för-lusterna minskas, säger Anna

Vidlund, chef för analysenheten på Heat Scandinavia.

Det tredje delområdet handlar om användning av fjär-rvärme. Fortum Värme i Stock-holm informerar sina kunder om hur man kan använda energi mer effektivt.

− Det finns ett stort intresse hos kunderna för energieffek-tivisering och vi märker att de gör ganska mycket. Vi kan hjälpa dem att spara energi på rätt sätt ur ett miljöperspektiv. Vad gäller nya byggnader så är byggkraven som styr utvecklingen mot bättre energieffektivitet rätt så tuffa, säger Anna Vidlund.

INTRESSET FÖR FJÄRRVÄRME är mycket stort i Storstockholm, och fjärrvärmenätet är idag i princip fullt utbyggt, men alla som vill ha fjärrvärme kan tyvärr inte få det eftersom det inte är ekonomiskt försvarbart att dra ledningarna till alla områden.

− I Stockholm finns fjärr-

ALLTSKA ANVÄNDAS

IDAG UTGÖR FÖRNYBAR OCH ÅTERVUNNEN ENERGI DRYGT 70 PROCENT AV ALL TILLFÖRD ENERGI I FORTUM HEAT.

TEKNOLOGI

20 forte 4/2010

värme i de områden dit det med bibehållen lönsamhet går att dra ledningarna. Hela Stock-holms innerstad är kopplad till fjärrvärmenätet och nya bos-tadsområden, som till exempel blivande Norra Djurgårdsstaden, kommer att få fjärrvärme. Många småhusområden skulle vilja ha fjärrvärme, men tyvärr är det inte lönsamt att dra ledningar till områden med för få eller små hus då investeringskostnaden blir hög och även energiförlusterna skulle bli för stora, säger Vidlund.

Det har utvecklats många intressanta och välfungerande sätt att ta tillvara överskotts-värme som sedan kan användas i produktionen av fjärrvärme.

I Esbo i Finland återvinns överskottsvärme från två stora servercenter. Maskinerna i ser-vercentren alstrar mycket värme som med hjälp av värmepumpar levereras till staden Esbos fjärr-värmesystem. Överskottsvärmen från de två servercentren räcker till att värma upp 2 500 villor i Esbo. På samma sätt återvinns spillvärmen från Stockholms fjärrkylanät i värmepumpar och blir till fjärrvärme.

I STOCKHOLM är man duktiga på att använda avfall och biobräns-len som bränslen. Idag utgör förnybar och återvunnen energi drygt 70 procent av all tillförd energi i Fortum Heat. Byggandet

av ett nytt kraftvärmeverk i Brista, utanför Stockholm, har kommit igång. Det är en inves-tering på 1,9 miljarder kronor. Den nya anläggningen ska stå klar under 2013 och ta tillvara energin i avfall från bland annat vanliga hushållssopor. Årligen kommer cirka 240 000 ton avfall att användas som bränsle vilket motsvarar 25 procent av den avfallsvolym som årligen uppstår i Stockholmsregionen. Avfallet omvandlas till cirka ca 60 mega-watt värme och 20 megawatt el, vilket motsvarar behovet av el och värme för 40 000 normals-tora lägenheter.

− Vi har en ambitiös baspro-duktionsplan för fjärrvärme i

Stockholm, vilken innebär att vi kommer att investera cirka 15 miljarder kronor i kraftvärme fram till år 2020. Energieffektivi-teten kommer att öka och samti-digt minskar koldioxidutsläppen när vi kommer att använda förnybara och återvunna bräns-len i större omfattning. Planen innehåller fler stora satsningar, bland annat ska ett nytt bioeldat kraftvärmeverk byggas vid Värta-verket som ska stå klart senast år 2016. En viktig målsättning är att fasa ut de sista procenten fossila bränslen i Stockholms fjärr-värme och redan år 2020 räknar vi med att endast ca 5 procent av tillförd energi består av kol och olja, säger Anna Vidlund.

UTGÅNGSPUNKTEN i effektiv energianvändning är att all värme,

även spillvärme ska användas. Utanför Stockholm, på orter där

det exempelvis finns stålverk, pappersmassabruk eller sågverk,

är man duktiga på att använda överskottsvärme från industrier-

na i fjärrvärmeproduktionen.

– I Stockholm har vi inte den här typen av stora industrier,

men vi återanvänder ändå spillvärme i mindre utsträckning.

Till exempel återanvänder vår anläggning i Hammarby värme

från avloppsvattnet från ett reningsverk och dessutom har vi

värmepumpar som tar tillvara spillvärmen från produktionen av

fjärrkyla, berättar Anna Vidlund.

En mindre del av returvattnet från fjärrvärmen används till

uppvärmning av gator på vintern. Till exempel finns det, under

vissa gator i centrala Stockholm, rör som smälter både snö och

is på vintern.

En intressant vision som man tittar närmare på i Stockholm

handlar om att ”överskottsvärme” från avfallsförbränning som-

martid kan användas till produktion av fjärrkyla.

– I framtiden kan det bli lönsamt med en större andel kraft-

värme baserad på avfall och biobränslen. Då kan överskott av

avfallsfjärrvärme sommartid användas till kylaproduktion, säger

Anna Vidlund.

FORTUM FORSKAR OCH UTVECKLAR

Spillvärme ska användas

forte 4/2010 21

Inte

Mikael Lemström har en lång erfarenhet av att arbeta utomlands.

Enligt honom är öppenhet och en positiv inställning de viktigaste

egenskaperna för en medarbetare på utlandsuppdrag.

Text MINNA KALAJOKI Foto TOPI SAARI

Öppenhet och positiv inställning behövdes verkligen när Mikael

Lemström började jobba i ett land vars

affärskultur var helt okänd för honom. I oktober 2009 utsågs Mikael

Lemström till ansvarig chef för divisionen Heat i Polen. I divisionen ingår samproduktion av el och värme, fjärrvärmeverksamhet samt företagets värmelösningar.

ﾂ Den polska arbetskulturen och atmosfären var något helt nytt för mig. Det ﾟnns gott om utmaningar, men den yrkeskompetens och ｀exibilitet som ﾟnns har gjort ett stort intryck på mig. De unga yrkesverksamma människorna vill bli framgångsrika, berättar Lemström.

Mikael Lemström har arbetat utomlands i över tio år och han lever som han lär. Han är så engagerad i sitt nya arbete i Polen att telefonintervjun med honom blev betydligt längre än tänkt.

ﾂ Vart vi än ｀yttar så bosätter vi oss där ”tillsvidare” och vi ｀yttar hela vårt liv till det nya stället. Vi försöker också lära oss nya seder och bruk så fort som möjligt, berättar Lemström.

Mikael understryker ordet ”vi” eftersom han säger att familjen är den viktigaste kraftkällan för honom. Hustrun och fyra barn i åldrarna tio till tjugotvå år är en viktig motvikt till arbetet.

Utöver ﾟn natur, historia och den centraleuropeiska kulturen är Lem-ström intresserad av de möjligheter som den polska marknaden erbjuder. Affärsmiljön är stabil och förra året var Polen det enda EU-landet där brut-tonationalprodukten ökade. Det ﾟnns cirka 40 miljoner invånare i Polen och landet som tillhör Östersjöregionen är ett av de viktigaste affärsområdena för Fortum Heat

ETT VIKTIGT MÅL NÅDDES i september då Fortum öppnade sitt första egna kraftvärmeverk i Częstochowa. Kraft-värmeverket som producerar både el och värme använder utöver kol även biomassa som bränsle.

ﾂ Användningen av biomassa minskar koldioxidutsläppen och den polska staten stöder detta med gröna certiﾟkat, förklarar Lemström.

Många saker i Polen utvecklas dock inte så fort som vi är vana vid. Till exempel blev projektet i Częstochowa försenat.

ﾂ Jämfört med vad som är vanligt i Polen byggdes kraftvärmeverket ändå rekordsnabbt och vi ﾟck mycket beröm för det i polska medier, berättar Lemström.

ﾂ Det som är speciellt i Polen är

ANSIKTEN

22 forte 4/2010

nternationelltarbete

Mikael Lemström har följt Fortum i världen.

forte 4/2010 23

att ett kraftverk byggs på plats och att

det inte används färdiga element eller

fabrikskonstruktioner. Totalt gick

det åt 2,3 miljoner manarbetstimmar

när kraftvärmeverket i Częstochowa byggdes. När kraftvärmeverket i Finnå

i Finland byggdes gick det åt under

600 000 manarbetstimmar, säger Lemström.

Częstochowa är Fortums första elproducerande anläggning i Polen.

På värmesidan har kapaciteten mål-

medvetet ökats hela tiden.

Fortum har förvärvat

många värmebolag

och marknaden

bevakas noga.

I dagsläget är

Fortum en liten

aktör i Polen.

Lemström upps-

kattar att storleken

på Polens värme-

marknad är cirka

150 terawattimmar och

under förra året uppgick

Fortums värmeförsäljning i

Polen till 3,9 terawattimmar.

ﾂ Privatiseringen fortsätter och många kraftverk kommer att säljas.

Vår strategi är att vara aktiva i denna

process. Byggandet av kraftvärme-

verket i Częstochowa visar att vårt engagemang i Polen är långsiktigt och

att vi vill växa, säger Lemström.

DET ÄR INTE HELT SÄKERT att Lemström

skulle ha sitt intressanta jobb i Polen

om han inte hade börjat som prak-

tikant på Fortum för tjugo år sedan.

Han studerade fysik på Tekniska hög-

skolan i Finland och ﾟck praktikplats på dåvarande kraftbolaget Imatran

Voima. När han senare blev fast ans-

tälld arbetade han först som analyti-

ker och sedan som kraftverkschef.

Redan från de första åren har

Lemström följt med Fortum ut i värl-

den. Han har bland annat arbetat i

Asien där Fortum startade och utveck-

lade en verksamhet som sedan såldes.

Efter det har han arbetat på olika

ställen i Nordeuropa där Fortum har

sin kärnverksamhet.

Mikael Lemström säger att tiden

Den finska debatten om så kallade

windfall-vinster och beskattningen av

dessa vinster började i slutet av år 2005 i

samband med att utsläppshandeln bör-

jade inom EU. Det ansågs att vissa koldio-

xidfria elproduktionsmetoder, i praktiken vatten- och

kärnkraft, drog fördelar av utsläppshandelssystemet

och att dessa fördelar borde beskattas.

Enligt utsläppshandelssystemet måste elproducen-

terna köpa utsläppsrätter motsvarande utsläpp som

deras produktion skapar. Fram till år 2012 ska en del av

utsläppsrätterna delas ut gratis till producenterna, pro-

duktionsanläggningar med stora utsläpp måste dock

köpa ` er utsläppsrätter på marknaden. Kostnaderna för utsläppsfri produktion ändras inte eftersom den

inte behöver några utsläppsrätter.

Elpriset på den nordiska elbörsen fastställs efter

priset på den billigaste produktionsmetoden som

räcker till att tillfredsställa den aktuella efterfrågan.

Diskussionen utgår oftast från att det alltid handlar

om kondenskolkraft som sätter marknadspriset, priset

inkluderar även då kostnaderna för utsläppsrätter.

Under 2009 exempelvis styrde kondenskolkraften

marknadspriset endast upp till 60 procent.

NÄR KONDENSKOLKRAFT STYR marknadspriset ökar även

priset på elen som produceras utsläppsfri, eftersom

man bara kan ha ett elpris. I Finland ses dessa ökade

marknadspriser på grund av utsläppsrätter som ofört-

jänta inkomster, windfall, för produktionen som sker

utan utsläpp. I andra EU-länder ses frågan om windfall-

vinster på ett annat sätt: windfall-vinster är de gratis

utsläppsrätter som ges till producenter som producerar

fossila bränslen.

– Utsläppsrätterna kan antingen användas i egen

produktion eller säljas vidare för marknadspris. Då

har även utsläppsrätter som har utdelats gratis ett

ekonomiskt värde som påverkar produktionskostna-

derna på el och därmed elpriset. I övriga Europa ses

fördelarna som de gratisutdelade utsläppsrätterna ger

som windfall-vinster och därför har EU beslutat att

sluta med utdelningen av gratis utsläppsrätter efter

år 2012, säger Esa Hyvärinen, direktör för Fortums

samhällskontakter.

Syftet med utsläppshandeln är att öka lönsamheten

och konkurrenskraften för utsläppsfri produktion och

att sporra till utsläppsfria investeringar.

– Syftet med utsläppshandeln är att det ska vara

lönsamt att investera i utsläppsfri kapacitet och att

redan existerande utsläppsfri kapacitet används maxi-

malt samt att underhållet sköts väl. I början förstod

man kanske inte att syftet med utsläppshandeln var

att ` ytta även priset på gratis utdelade utsläppsrätter till marknadspriset på el och att det skulle innebära att

elpriset ökar, säger Esa Hyvärinen.

Hyvärinen anser att Finland har mycket svårt att

motivera beskattningen av utsläppsfri produktion.

Beskattningen skulle strida mot syftet och andan i uts-

läppshandelslagstiftningen.

Den allmänna motiveringen för skatten är att

fördelarna skulle bli stora. Enligt den ゚ nska regerin-

gens deﾟnition räknas utsläppsrätternas påverkan på

Mikael ”Micke” Lemström

FAMILJ: hustru och fyra barn

UTBILDNING: diplomingenjör

(motsvarande civilgenjör i Sverige),

Tekniska högskolan i Finland. 1992

BÖRJADE: på Fortum 1990

SENASTE ARBETSUPPGIFTER: direktör,

divisionen Heat, Polen, sedan oktober

2009; försäljningschef, Fortum Service,

2008-2009; direktör sydost Asien och

Mellanöstern, 2007

Vart vi än flyttar så bosätter vi oss ”tillsvidare” och vi flyttar hela vårt liv till det nya stället.

n

i Asien, och särskilt utvecklingen av

kraftverket Laem Chabang i Thailand

och även försäljningen av det år 2002

var en av höjdpunkterna i hans kar-

riär.

Efter åren i Asien arbetade

Lemström som försäljningschef på

Fortum Service. Det globala arbetet

förde honom till platser som England,

Baltikum, Stockholm, St. Petersburg,

Dubai och Hamburg. Frågan är om

han inte har blivit trött på att bo på

olika ställen under sina tjugo

år på Fortum?

ﾂ Jag har alltid haft intressanta jobb och

har haft möjlighet

att byta till ännu

mer intressanta

arbetsuppgifter i

treårs intervaller.

Jag har helt enkelt

inte hunnit tröttna

på mina jobb, förkla-

rar Lemström.

Utöver familjen har

fritidsintresset golf följt med

honom från land till land. Inte undra

på att han gillar Thailand där familjen

bodde vid ett bedårande vackert golf-

fält norr om Pattaya. Lemström har ett

golfhandikapp på fem och även i Polen

försöker han att hinna spela varje helg.

På vintern planerar familjen gärna

resor till närliggande skidcenter.

24 forte 4/2010

Finlands regering stoppade i augusti sitt förslag om en windfall-beskattning. Den planerade skatten, vilken utgår från produktionen av utsläppsfri vatten- och kärnkraft, var inte bara diskriminerande utan stod också i strid med

klimat- och energipolitiska mål.

Text MINNA KALAJOKI, PAULIINA VUOSIO

Finskt skatteförslag hotar investeringar i utsläppsfri produktion

MED HJÄLP AV SKATTEPOLITIK

elmarknadspriset som windfall-vinst. I prakti-ken går det inte att deﾟniera detta på ett objek-tivt sätt. Det skulle leda till att beskattningen enbart skulle ske med hjälp av en bedömning och Finland har målmedvetet avskaffat den här typen av beskattning i andra områden.

– Fördelarna som vatten- och kärnkraften drar av utsläppshandeln beskrivs i många förs-lag som orimligt stora, eftersom man enbart räknar med produktionens varierande kost-nader. Både vatten- och kärnkraften är mycket kapitalintensiva produktionsmetoder och på längre sikt måste även dessa kostnader täckas, säger Hyvärinen.

DEBATTEN SOM HAR PÅGÅTT i ` era år kulmi-nerade i mars 2009 då regeringens ゚ nans-politiska ministerutskott kom överens om att skatten skulle införas. I augusti kom man dock fram till att skatten inte kan genomföras eftersom ゚ nansministeriet inte hittade en genomförbar modell för detta.

Esa Hyvärinen är inte överraskad över att skatten inte gick att genomföra.

Enligt EU-lagstiftningen skulle den föres-lagna windfall-skatten vara diskriminerande eftersom vatten- och kärnkraft hade beskat-tats, men inte andra produktionsformer. Des-sutom skulle beskattningen inte gälla el som industrin producerar själva eller är delägare i. Den här typen av selektiv beskattning kan tolkas som statligt stöd till andra produktions-metoder och producenter.

Den planerade skatten strider också mot avsikterna i EU:s energiskattedirektiv.

– Målet är att styra beskattningen till ener-gianvändningen, där beskattningen ger störst nytta. Om även produktionen skulle beskattas så skulle elen beskattas två gånger, säger Hyvä-rinen.

Dessutom skulle windfall-skatten snedv-rida konkurrensen eftersom den inte skulle gälla importerad el. Faktumet är dock att elen rör sig enkelt mellan länderna, inte minst på den gemensamma nordiska marknaden.

– Skatten skulle minska konkurrenskraf-ten för den inhemska elen och elimporten skulle öka, fast den politiska ledningen tvär-tom vill minska beroendet av importerad el, säger Hyvärinen.

När skatten planerades lovade regeringen att den inte skulle leda till ökade elpriser för konsumenterna. Hyvärinen anser att förr eller senare skulle även marknadspriset öka eftersom alla typer av extrakostnader till sist hamnar på konsumentpriset. Skatten skulle fullt ut även öka priset på elen som industrier producerar själva. Samma sak skulle även gälla många kommunala bolag som utöver marknadspris baserar sin prissättning på produktionskostnader. Skatten skulle direkt minska bolagens inkomster, vilket skulle bromsa kommande investeringar.

– Sammanfattningsvis kan sägas att den föreslagna windfall-skatten vare sig skulle gynna industrin som använder mycket energi eller konsumenterna, den skulle inte heller sporra till investeringar i förnybar eller utsläppsfri produktion. Även intresset för att underhålla redan existerande utsläppsfri kapacitet skulle minska, tror Esa Hyvärinen.

Risken ゚ nns också att utländska inves-terare skulle minska sina investeringar i ﾟnsk industri om skatten till slut ändå skulle införas.

– Internationella analytiker följer utveck-lingen mycket noga. Summariska skatte-förslag är inte bra näringspolitik som lockar investerare till landet, skatten berör inte bara Fortum och övriga delar av energibranschen

utan får bredare konsekvenser, hävdar Hyvä-rinen.

I FINLAND FORTSÄTTER DEBATTEN och frågan om windfall-skatten kommer säkert upp i valrörel-sen under våren.

– Energi kommer beskattas även i framti-den och då är det viktigt att skatterna stödjer klimat- och energipolitiska mål. Självklart måste skatterna vara i överensstämmelse både med Finlands och med EU:s lagstiftning. En heterogen beskattning skulle snedvrida konkurrensen på de internationella elmarkna-derna, poängterar Hyvärinen.

Även i andra länder pågår debatt om ener-giskatter. I Tyskland planeras en uranskatt som skulle ゚ nansiera förnybar produktion. I Sverige beskattas vattenkraft med hjälp av en särskild fastighetsskatt och kärnkraft med en skatt som baseras på effekten. Båda skatterna har ifrågasatts och argumenten mot dessa skatter är samma som i fallet med windfall-skatten i Finland.

Debatten om en windfall-skatt kan dock klinga av eftersom elproduktionen inte ska få utsläppsrätter gratis efter år 2012.

– Efter det kommer miljöstyrningen av elproduktionen att enbart ske med hjälp av utsläppshandeln, som ska styra produktionen mot utsläppsfria produktionsmetoder, säger Esa Hyvärinen.

EN VÄRLD UTAN UTSLÄPP

FORTUM OM ENERGIBESKATTNINGEN

Beskattningen får inte vara diskriminerande mellan och

inom olika elproduktionsmetoder

Beskattningen ska uppmuntra till utsläppsfri produktion

Beskattningen får inte snedvrida den internationella

konkurrensen

Beskattningen ska stödja klimat- och energipolitiska mål

Beskattningen måste ha sin tyngdpunkt på elanvändningen

och inte på produktionen

INVESTERING

forte 4/2010 25

GRÅ ELSKÅPblev konstv

Gå en elskåps-vandring i Stockholm!Besök www.fortum.se/elskap där du kan

läsa mer och hämta din karta.

FORTUM STÖDER

Vinnarna i elskåpstävlingen: fr v. Anna Blomberg, Joanna Fransson och Stefanie Hansson.

26 forte 4/2010

Tävlingen engagerade många stock-

holmare. Allmänheten bjöds in

för att rösta fram sina favoriter

och inte mindre än 180 000 röster

kom in. Dessutom fanns en jury

som skulle utse tre hedersomnämnande:

bästa stadsmotiv, bästa elektriska motiv och

Fortums kulturpris på 25 000 kr. Juryn hade

inget lätt arbete att välja vilket av alla bidrag

som skulle få Fortums kulturpris, men till

sist valdes bidraget ”Stockholmskollaget”.

Det är tre tjejer, Stefanie Hansson, Joanna

Fransson och Anna Blomberg som har gjort

bidraget.

Tillsammans studerar de grafisk design

på Berghs School of Communicationi Stock-

holm och de är överlyckliga över att de har

vunnit tävlingen.

– Det är helt underbart att vi vunnit. Det

var många människor som engagerade sig i

vårt arbete så vi blev riktigt rörda. Vi började

alla tre på Bergs i höstas och kände inte

varandra innan. Det var jättekul att arbeta

tillsammans och vi har blivit väldigt goda

vänner under det här projektet. Vi har redan

börjat planera att starta en egen byrå efter

utbildningen, berättar Stefanie.

Stefanie, Joanna och Anna beslutade i

sista stund att delta i tävlingen, och sedan gick

det fort.

– Idén till motivet kom fram redan

efter två timmar och sedan tog det cirka sju

timmar att göra själva bilden. Vi gjorde inga

skisser utan började rita på ansikten direkt. Vi

hade väldigt roligt när vi arbetade och vi hop-

pas att de glada ansiktena ska göra stockhol-

mare lite gladare och att det skapar en positiv

stämning, säger Joanna.

Det var en kort men intensiv arbetsperiod.

Utöver själva arbetet marknadsförde Stefanie,

Joanna och Anna sitt bidrag stenhårt för att

värva så många röster som möjligt. Vänner

och vänners vänner kontaktades bland annat

via Facebook och Anna bad sina kunder på sin

arbetsplats att rösta på deras bidrag.

Prispengarna på 25 000 kronor ska finan-

siera en resa till Berlin.

– Det finns mycket att se där och det blir

lite av en inspirationsresa för oss tre. Men

minst lika viktigt är att vi kan fortsätta att

ha kul tillsammans och fördjupa vår vänskap

som började tack vare elskåpstävlingen, säger

Anna.

De trettio tävlingsbidragen kommer att

pryda elskåp runt om i Stockholm fram till

årsskiftet. Samtidigt pågår ett unikt projekt

där Fortum tillsammans med Stockholms

stad ska försöka minska klottret och göra

staden trevligare. Varje år kostar klottersane-

ringen av elskåp 10 miljoner kronor.

– Det är roligt att så många tog tillvara på

denna möjlighet att få utlopp för kreativitet

och omtanke om Stockholm. Juryn hittade

värdiga vinnare som lyfter fram Stockholm

som miljöhuvudstad. Jag hoppas att så många

som möjligt tar sig tid att titta på de person-

ligt designade elskåpen runt om i staden,

säger Madeleine Sjöstedt, kulturborgarråd i

Stockholm och juryns ordförande.

Enbart i Stockholm ﾟnns hundratals gråa elskåp som ofta är nerklottrade. För att göra elskåpen vackrare och för att minska klottret arrangerade Fortum och Stockholms stad en elskåpstävling. Tävlingen blev en succé, det kom in 1 210 bidrag. 30 av dem har röstats fram och ska pryda Stockholms elskåp fram

till årsskiftet.

Text WESA LEHTO Foto STEFAN SJÖDIN

DET ÄR HELT UNDERBART ATT VI VUNNIT.

DET VAR EN REN TILLFÄLLIGHET att jag började med

tiokamp. Jag höll på med en annan typ av idrott, men

råkade prova tiokamp som en kul grej och blev fast

direkt. Sedan dess har mitt idrottande helt handlat om

tiokamp. Det är en varierande, inspirerande och rolig

idrottsgren, även om den förstås kräver mycket. Att

hålla på med tio olika grenar ställer sina krav, både på

träningen och på kroppen.

FÖR ATT BLI EN BRA TIOKAMPARE krävs det mycket

teknikträning inom de olika grenarna. Styrka är väldigt

enkelt att bygga, men det gäller också att satsa mycket

på teknikträning för att bli bra på alla tio grenar. Alla

som håller på med det här har självklart sina favorit-

grenar. För min del är det spjut och höjdhopp som jag

gillar mest.

ALLA GRENAR KRÄVER OLIKA TEKNIKER och därför

är det roligt att träna. Träningen blir mycket varierande

och jag brukar köra tre dagar träning, en vilodag och

sedan tre dagar träning igen. Med det här systemet

blir det aldrig samma typ av träning, exempelvis varje

måndag, utan det rullande schemat ökar variationen i

träningen.

TIOKAMP PÅGÅR I TVÅ DAGAR, fem grenar under

varje dag. Det sliter förstås mer på kroppen när man

ska tävla i tio olika grenar i två dagar och därmed är

även risken för skador större. Det här är dock väldigt

individuellt och när man väl kan tekniken i de olika

grenarna så är risken för skador mindre. Jag kommer

absolut att fortsätta med tiokamp så länge jag kan

fortsätta att utvecklas och tycker att det är kul. Jag är

övertygad om att under de kommande åren kommer

jag att satsa för fullt.

DET KRÄVS MYCKET ENERGI för att orka hålla på med

tiokamp. Det gäller att spara på sina resurser så att

energin räcker till för alla tio grenar. För mig är det även

viktigt att spara energi hemma. Mitt bästa energis-

partips till alla som bor i en lägenhet är att byta ut alla

vanliga glödlamport till lågenergilampor. Det är mycket

enkelt och man sparar mer energi än vad man tror.

Tiokamp kräver mycket energi

stverk

EN IDROTTARES LIV

Nicklas Wiberg

Tiokampare

WIL

SO

N P

RO

DU

CTIO

NS

forte 4/2010 27

Visste du att olivkärnor innehåller mer än dubbelt så mycket energi som trä? Därför tar vi

varje år tillvara fl era tusen ton och använder som biobränsle. Ett och ett halvt kilo räcker t ex

både till att värma ett bad och el att mixa 300 fruktdrinkar. Förutom att naturen blir glad är

hanteringen av kärnavfallet ett nöje i sig. Ringla det över salladen, lägg i drinken eller bred

på ett kex. Följ med i jakten på framtidens energi på fortum.se

Forte 215x280_Oliv.indd 1 10-03-05 15.59.49

Forte 215x280_Oliv.indd 1 10-03-05 15.59.49

Forte 215x280_Oliv.indd 1 10-03-05 15.59.49