Fokus Vård och omsorg

PLASTIKKIRURGI – En väg till ökad [email protected]

Tel 08-210101

A N N O N S A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

Läs intervjun med profi len i mobilen! FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

FramtidenscancervårdStandardiserad & sammanhållen

Personlig assistansFör ett självständigt liv

Sjuksköterske-yrketSå ökas attraktiviteten

Svensk sjukvård ska vara världsledande & jämlik

Profi lintervju

GABRIEL WIKSTRÖM

SCREENINGUpptäck sjukdomen i tid

RICKARD BRACKENVåga prata om psykisk ohälsa

E-HÄLSASjälvklarhet i modern sjukvårdTRYGGHET OCH EFFEKTIVITET APRIL 2015

FOKUSVÅRD & OMSORG

www.fakturum.se

Jämför fakturaköp!

Spara upp till 40%

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

2 Ledare Anders Olsson FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Himlen, var god dröj.Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten drabbas årligen hundratusentals svenskar av cancer, diabetes 2 och hjärt-kärlsjukdomar. Sjukdomar som går att upptäcka och behandla om åtgärder sätts in i tidigt skede.

Läkarmottagningen Vegatus utför omfattande hälsoundersökningar med bland annat magnetkamera i syfte att förebygga sjukdom, förlänga liv och främja sunda levnadsvanor.

Hos oss kan du alltid räkna med ett gott omhändertagande av specialistläkare och erfarna sjuksköterskor. Skjut inte upp till morgondagen det du kan göra idag. Ring 08-122 000 20 eller läs mer på www.vegatus.se.

1995 och 1997 råkade jag ut för en rad olyckliga omständigheter i vården som skulle komma att påverka hela min tillvaro och ledde till att jag blev förlamad från midjan och nedåt och dessutom halvera min lungkapacitet.

Min huvudsakliga behandling bestod av morfi ntabletter och medi-ciner. Det dröjde inte länge förrän jag utvecklade ett morfi nberoende som blev min följeslagare i sju års tid innan jag lyckades vända situationen på egen hand. Jag förblev sängliggan-de i sju års tid och förlorade mycket av min livslust.

Jag bollades ständigt mellan olika läkare som valde den enklaste utvägen och skrev ut morfi ntabletter på löpande band. Det skulle dröja till 2002 innan jag träff ade en läkare som verkligen såg mig och engage-rade sig i min långsiktiga hälsa.

Samma år presenterade en vän en ordentlig utmaning. Han föreslog att vi skulle utmana varandra genom att delta i det årliga Vansbrosimmet. Först tänkte jag att det var omöjligt, hur skulle jag, som inte ens kunde borsta klä på mig eller borsta tän-derna själv kunna ställa upp i en av Sveriges tuff aste simtävlingar?

Läkarna avrådde mig och var-nade mig för att jag helt enkelt var i ett för dåligt skick för att kunna tillgodogöra mig någon form av rehabiliteringsträning. Jag vägrade lyssna på dem, läkarnas motstånd

gjorde mig bara ännu mer taggad att anta utmaningen och ta mig igenom Vansbrosimmet.

Det visade sig att Vansbrosimmet var en knuff i rätt riktning. Ett år senare hade jag ökat min dagliga träningsdos från tjugo minuter till fem timmar. Jag upptäckte snabbt att de endorfi ner som producerades i min kropp hade en minst lika god smärtstillande eff ekt som morfi n.

Sedan dess har jag kämpat hårt. Simningen hjälpte mig att bemästra mina smärtor och jag har skördat många framgångar ibland annat Paralympics. En av mina starkaste drivkraft er under min simmarkarriär har varit att motbevisa alla de läkare som inte trott på min förmåga till rehabilitering och aldrig trott att jag skulle kunna skörda framgångar som simmare på elitnivå.

Jag är guldmedaljör i Paralympics 2004 och 2008 och världsmästare i handi-kappsimning. Jag har förbättrat mina

världsrekord 59 gånger och just nu innehar jag nio aktuella världsrekord.

Utöver simningen satsar jag även på triathlon. Att ständigt leta nya utmaningar driver mig framåt som idrottsman och människa. För mig är mina två dagliga träningspass ett måste för att hålla smärtorna i schack och kroppen och sinnet i trim.

Idag delar jag med mig av mina erfarenheter genom att föreläsa för sjukvårdspersonal. Det känns viktigt att få berätta min historia om konsekvenserna av felaktiga beslut i vården, men också att berätta hur jag, med hjälp av mina egna inneboende resurser, lyckades vända min situation, trots att läkarna direkt dömde ut min satsning.

Det känns viktigt att bidra till en ökad patientsäkerhet och förebygga att andra råkar ut för en felaktig vård.

Mitt råd till andra patienter är att våga ifrågasätta läkaren, våga begära den vård du förtjänar och att söka dig till en annan läkare om du inte känner förtroende för den läkare du mött.

Tidigare litade jag blint på läkarens omdöme och expertis, idag ger jag mig inte förrän jag hittar en läkare jag verkligen känner förtroende för, en läkare som kan sin sak och dessutom visar prov på ett genuint engagemang som sträcker sig betydligt längre än att enbart skriva ut smärtstillande tabletter till en patient i behov av långsiktig rehabilitering. n

Anders Olsson, simmare och fl er-faldig guldmedaljör i Paralympics

04 Assistans för ett drägligt liv

05 Så blir sjuksköterskeyrket attraktivt

06 Framtidens cancervård

08 Upptäck sjukdom innan symptom

10 Profi lintervju Gabriel Wikström

12 Datahantering på patientens villkor

14 Expertpanel

16 Ökad delaktighet i framtidens journalsystem

18 Krönika Rickard Bracken

Ett antal olyckliga omstän-digheter i vården gjorde simmaren Anders Olsson rullstolsbunden. Han förblev sängliggande och morfi n-beroende i sju års tid tills vändningen kom. Idag är An-ders fl erfaldig Paralympics medaljör och världsmästare i handikappsimning. Här berättar han sin historia.

En av mina starkaste drivkrast er har varit att motbevisa läkarna.

Från sängbunden till Paralympicsvinnare

Trevlig läsning!Oscar MorildProjektledare

05 14

FOKUS VÅRD & OMSORGProjektledare Oscar [email protected]

VdJim RosengrenRedaktionschef Pål Johansson

Text Annika Wihlborg, Birgitta StoltOmslagsbild Kristian Pohl/RegeringskanslietGrafi sk formgivning Smart Media Publishing AB Layout och repro Sara Wikström

Distribution Svenska Dagbladet, april 2015 Tryck V-TAB SödertäljeWebb www.fokusvårdochomsorg.se

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom krea-tiva medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande inne-håll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige ABRiddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221Email redaktion@smartmediapublishing.comWebbwww.smartmediapublishing.com

Läs mer om...

Läs ledaren i mobilen! FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Vi på Smila är oerhört stolta över att, som en av de första i Sverige, kunna erbjuda en hel kollektion certifierad enligt GOTS.

Snyggt skurna modeller med fina detaljer. Skön kvalité i 100% bomull. Klä upp personalen och få ett profilerat snyggt utseende.

GOTS är en världsledande standard för textilproduktion med organiska fibrer, De kontrollerar att vi följer strängaste standard för ekologisk bomull. Från odling till färdigt plagg och distribution. Vill du veta mer om GOTS så gå gärna in på globalstandard.org och fördjupa dig.

Slittåliga kläder som kan tvättas i höga tempe raturer. Vi levererar snabbt och enkelt direkt från vårt lager.

Mode | Komfort | Slitstyrka | Ekologi

Se alla våra kollektioner påwww.smila-workwear.se

Snygg på jobbetwww.smila-workwear.se

CMT Andreasson certified by IMO, Switzerland

100% ekologiskakläder från Smila.En hel kollektion som gör skillnad.


4 Möjligheter Personlig assistans FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Det fi nns fl era orsaker till sväljproblem. Upp till 50 % av de som får stroke drabbas av sväljsvårigheter, dysfagi. Dysfagi vid stroke ger nedsatt muskelfunktion i ansikte, mun och svalg, vilket leder till sväljsvårigheter med framförallt fl ytande konsistenser. Med åldern blir även känseln i munhålan sämre och ger en försämrad svälj-funktion. Bland Sveriges friska befolkning lider 10 % av sväljsvårigheter med framförallt fasta konsistenser som kan ge symtom som rethosta, klumpkänsla, sura uppstötningar/kräkningar och smärta, samanfattnings-vis esofagial dysfagi. Utöver sväljproblem och mekaniska problem i matstrupen har det kliniskt visat sig att även personer som lider av snarkning och symtom på sömnapné kan använda IQoro med goda resultat. Studier visar att IQoro stärker, ökar spänsten (tonus) i muskulaturen i de övre luftvägarna, vilka på så sätt förhindras från att kollapsa och orsaka andningsuppehåll.

Enkel användningIQoro är effektiv, enkel att använda och kräver endast 1,5 min träning/dag, oftast i 5-13 veckor för att uppnå resultat. IQoro skadar inte och är enkel att använda i hemmet samt passar alla bett.

• LÄTT ATT ANVÄNDA • 1,5 MIN TRÄNING/ DAG• VETENSKAPLIGT BEVISAD EFFEKT

Ny svensk forskning visar att det är möjligt att träna sig fri från sväljsvårigheter och snarkning på 1,5 minuters aktiv träning per dag.

VETENSKAPLIGT BEVISAD EFFEKT

Köp IQoro på www.myoroface.com Tel: 0650 40 22 37samt hos utvalda återförsäljare.

Sätter du i halsen eller har sura uppstötningar?

Läs om vårakunders egna

erfarenheter påmyoroface.com

Dalagatan 10, StockholmVardagar 08.00 – 16.00www.barnortopedi.se

Bernt överlevde stroken men allt blev annorlunda. Han undviker rullstol så mycket han kan men stöder sig tungt på sin käpp.

Hans dåliga syn gör att han inte ser ojämnheter eller rörelser i sin väg vilket gör att skogspromenader inte är att tänka på längre. Han kan inte

läsa tidningen eller se på TV mer än korta stunder, allt bara rör sig och även ljud är jobbigt.

– Om du ska få mig till IKEA får du hota mig med pistol, säger han och ler.

Att vara självständig och få tid för sig själv var viktigt för Bernt, något som är i princip omöjligt idag. Brit-ten är en av tre assistenter som fi nns vid hans sida en stor del av dygnet. Samtidigt är de förutsättningen för att över huvud taget kunna ha ett drägligt liv.

Varje dag när vädret och väglaget tillåter går han promenader med hunden och assistenterna är duktiga på att veta när de behövs nära och när de ska backa ett steg.

– Det är det bästa med en bra as-sistent, de ger stöd men på ett sätt så att jag ändå får känna mig självstän-dig för en stund.

”Har hjärnan kvar”Eft er en månad på intensiven och 2,5

månad på rehabiliteringen fi ck han komma hem. Brittens svar på frågan hur det var att få hem Bernt kommer lika snabbt som överraskande.

– Det var jättejobbigt! Det var ju inte min man som jag alltid kunnat luta mig mot, istället fi ck jag hjälpa honom med allt.

I eft erhand har hon insett att även hon borde ha tackat ja till den hjälp som erbjöds. Att anpassa sig till ett nytt liv är svårt och inte alla i omgiv-

ningen har hanterat det så bra.– Många bekanta stack helt enkelt

huvudet i sanden och undvek mig, säger Bernt. Till sist skrev jag en insändare i lokaltidningen där jag talade om att jag har hjärnan kvar.

Ett liv som fungerarFemton år senare har de en vardag som fungerar helt okej.

Det är tydligt att de trivs med varandra samtidigt som båda gör sina utfl ykter på egen hand för att få värdefull egentid. Även assistansen rullar bra. De har nu varit kunder hos Humana i fem år och är nöjda med det stöd, kunskap och hjälp de får.

– Vi träff ade Ulrika Hanusek (idag Distriktschef på Humana i Stockholm) och hon informerade tydligt om Humanas arbetssätt vilket direkt skapade en stor trygghet. Vi får välja assistenter själva, det är tryggt, och har fått hjälp att söka timmar så att vi idag även kan ha en fritid, det är toppen!

En vanlig dag på jobbet för femton år sedan började Bernt känna sig olustig. Det blev ambulans till Karolin-ska innan allt blev svart. ”Din man kommer inte att leva över natten” var beskedet till hans fru, Brit-ten. Idag lever de livet med personliga assistenter en stor del av dygnet.TEXT JONATAN ARENIUS

FOTO HÅKAN FLANK

”Din man kommer inte att leva över natten”

Det var ju inte min man som jag alltid kunnat luta mig mot, istället fi ck jag hjälpa honom med allt.Britten

PlaymÄkers ger seniorer tillgång till kultur via surfplattan

PlaymÄkers är en verksamhet inom Södertälje kommun där så kallade PlaymÄkers besöker seniorer på vård- och omsorgs-boenden, i hemtjänsten eller i dagverksamheten. Där tar de reda på vad de äldre är intresserade av och erbjuder dem att aktivt delta i eft ermiddagens program, med den digitala tekniken i form av surfplattan i fokus.

– Det bästa med PlaymÄkers är att lyft a den äldre vi möter, aktivera sinnena och överraska den äldre med vad vi kan erbjuda genom den nya kulturtekniken; surfplattan. Att få glömma bort nuet ibland och fl y in i något lustfyllt, säger Gustav Gälsing, som är en PlaymÄkers.

– Vi ser att ungas intresse för äldreomsorg ökar samtidigt som de är katalysatorer för nya upplevelser för och med de äldre. Vi har också märkt att PlaymÄkers fungerar som ett stöd för övrig personal i andra aktiviteter, det känns mycket positivt, säger projektledaren och Kulturmäklaren Lars Ahlin.

PlaymÄkers startade 2007 och är idag ett av fl era delprojekt inom Södertälje kommuns verksamhet Kultur 365. Då användes TV-spel som verktyg, idag surfplatta. Söder-tälje har många äldre med ursprung från olika delar av världen. Internet är ett enkelt sätt att kommunicera med sin egen kultur, vänner och barnbarn. Det var så Kultur 365 tänkte när PlaymÄkers tog steget mot internet och surfplattor.

De ger stöd men på ett sätt så att jag ändå får känna mig självständig för en stund.Bernt


FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE Sjuksköterskebrist Utmaning 5

JournaliaIT-system i vården som förenklar och följer upp

AKför antikoagulationsbehandling

CytoBaseför cytostatikabehandlingens vårdkedja

www.journalia.se

E-learning och klinisk forskningPå senare år har introduktions-takten för globala läkemedels-nyheter avtagit i den svenska sjukvården. I takt med att en ny generations avancerade läkemedel lanseras ökar behovet av att kontinuerligt kompetens-utveckla vårdpersonal i hur de nya läkemedlen fungerar och bör användas.

– Framtidens patienter kom-mer i ökad omfattning röra sig mellan olika vårdformer och en ökad andel specialiserad vård bedrivs utanför specialist-sjukhusen. Det ställer dels krav på en ökad samverkan mellan vårdaktörer och dels på kontinu-erlig läkemedelsutbildning i takt med att nya typer av läkemedel introduceras, säger Karin Meyer, vd på Apotekarsocieteten.

Vårdpersonal har sällan tid att gå längre kurser eller vara borta från verksamheten i fl era dagar. Apotekarsocieteten och fl era andra aktörer erbjuder därför läkemedelsutbildning via digitala plattformar med inne-håll som vårdpersonalen kan tillgodogöra sig vid en tidpunkt och på en plats de själva valt.

– Vi anser vidare eller även att vården bör få ett tydligt uppdrag att bedriva klinisk forskningsverksamhet. Den kliniska forskningen utgör i mångt och mycket fundamentet för spridningen av och kom-petensen kring nya läkemedel, säger Karin Meyer.

Enligt Vårdförbundet är bra lön, god löneutveckling, karriärmöjlig-heter och bättre arbetsmiljö de fyra grundfaktorer som är i särklass mest avgörande för att sjuksköterskor ska vilja stanna kvar i sitt yrke och för att sjuksköterskeyrket även fortsätt-ningsvis ska kunna betraktas som ett intressant och attraktivt karriärval.

Alla dessa faktorer har även ett nära samband med patientsäkerhe-ten, när sjuksköterskorna trivs och mår bra på jobbet ökar det förutsätt-ningarna för att kunna leverera en patientsäker och kvalitativ vård.

Vårdförbundet har presenterat fem åtgärder som kan bidra till att förbättra situationen för Sveriges sjuksköterskor.

En sådan åtgärd är personcentrerad vård, en övergång från dagens vård-modell där patienten är det passiva målet för medicinsk behandling till en modell där patienten istället deltar aktivt i planeringen och ge-nomförandet av den egna vården.

– Det är ett arbetssätt som inte bara genererar högre kvalitet i vården, det bidrar dessutom till en smartare resursanvändning, vilket innebär att det i förlängningen även fi nns mer pengar över till att höja

våra löner, säger Vårdförbundets vice ordföranden Johan Larson.

Han menar att alltför låga löner och en dålig löneutveckling för sjuk-sköterskor utgör grunden till mycket av den problematik som fi nns i vår-den idag och påminner om att både månadslönen och livslönen generellt sett är lägre för sjuksköterskor än för jämförbara yrken i andra sektorer.

Han betraktar moderna och mer fl exibla arbetstider som ytterligare en

förutsättning för att sjuksköterskor och barnmorskor ska få ett hållbart yrkesliv.

På fl era arbetsplatser inom vården är det fortfarande vanligt att medarbetarna arbetar i skift , utan möjlighet att påverka eller anpassa sitt schema utifrån sin livssituation. Moderna och mer fl exibla arbetsti-der som bidrar till att sjuksköterskor blir långvariga i yrket är därför en viktig förutsättning för framtiden.

En god yrkesintroduktion och hand-ledning från erfarna sjuksköter-skor betraktar Johan Larson som ytterligare en framgångsfaktor för att bibehålla sjuksköterskeyrkets framtida attraktivitet.

Många sjuksköterskor eft erlyser möjligheter att bättra på sin kliniska erfarenhet i början av sin karriär.

Runtom i landet har satsningar på kliniska basår, som stärker sjuk-sköterskornas kliniska kompetens initierats, men ytterligare satsningar behövs för att fl er nyutexaminerade sjuksköterskor ska kunna ta del av den här typen av yrkesintroduktions-program.

–En fråga som vi driver och har viss framgång i är sjuksköterskors möjlighet till akademisk specialist-tjänstgöring, AST, det vill säga betald specialistutbildning inom ramen för anställningen. I dagsläget är det inte självklart att sjuksköterskor som vill specialistutbilda sig får betalt under sin utbildningstid. Om akademisk specialisttjänstgöring introduceras på bred front blir en specialistsjuk-sköterskeutbildning ett attraktivt och praktiskt genomförbart alternativ för fl er, säger Johan Larson.

–Ett problem i vården är att rörlighe-ten bland sjuksköterskor har ökat markant på senare år. Tidigare stan-nade många sjuksköterskor i många år hos samma arbetsgivare, men idag byter många jobb med jämna mellanrum, oft a av löne- och arbets-miljöskäl. Det är ingen ovanlighet att arbeta ett halvår på en avdelning, för att däreft er söka sig till en annan arbetsgivare. Det innebär att kvalite-ten i vården sänks eft ersom det råder brist på erfarna medarbetare med lång erfarenhet från en och samma arbetsgivare, säger Johan Larson.

– Det måste bli möjligt att få en bra lön utan att byta arbetsgivare om vi ska få en för vården hållbar rörlighet.

Enligt Johan Larson på Vårdförbundet har bristen på utbildade sjuksköterskor i grunden skapats av för låga löner. Antalet utbildade sjuksköterskor är fl er än någonsin men många väljer att lämna yrket est ersom lönen, arbetsvillkoren och arbetsmiljön inte alltid är långsiktigt hållbara.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Öka sjuksköterskeyrkets attraktivitet

Arbetssättet bidrar dess-utom till en smartare resurs-användning.Johan Larson

FOTO

UL

F H

UE

TT


6 Framtid Cancervård FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

PlaymÄkers – generationsmöten med ny kulturteknikPlaymÄkers är en verksamhet inom Södertälje kommun där så kallade PlaymÄkers besöker seniorer på vård- och omsorgs-boenden, i hemtjänsten eller i dagverksamheten. Där tar de reda på vad de äldre är intresserade av och erbjuder dem att aktivt delta i eftermiddagens program.

Projektet PlaymÄkers syfte är att skapa en generationsbrygga, att unga intresserar sig för äldreomsorgen och samtidigt vara en katalysator för nya upplevelser med ny kulturteknik för äldre. Kanske kan PlaymÄkers bli en ny yrkesroll inom äldreomsorgen.

PlaymÄkers är ett samarbete med Telge Tillväxt AB (som anställer och hjälper ungdomar att komma ut i arbetslivet) med stöd av Kulturrådets satsning ”Kultur för äldre”.

Kultur 365 – Vi vill skapa nya perspektiv och synsätt för fysisk aktivitet, social tillvaro och kulturellt tänkande för seniorer.

www.sodertalje.se/k365

Rehabilitering till en bättre vardag

Vi erbjuder på uppdrag av Stockholms och Jönköpings läns landsting cancer-rehabilitering under 12 dagar. Välj gärna Vidarkliniken för din rehabilitering.Läs mer på Vårdguiden 1177.

Även patienter från andra län är välkomna till oss för rehabilitering vid cancer,långvarig smärta och stressrelaterad psykisk ohälsa.

Kontakta oss för mer informationRemiss- och patientserviceTel 08-551 509 07E-post [email protected]

” Som cancerpatient ska man alltid kunna få den rehabilitering man behöver.” www.1177.se

Med utgångspunkt från Socialdepar-tementets nationella cancerstrategi formulerar Regionalt Cancercentrum därför en regional cancerstrategi och en plan som säkerställer att strate-gins mål uppnås.

Cancerplanen tydliggör hur cancervården kan vidareutvecklas för att cancerpatienter ska kunna ta del av en sammanhållen och processori-enterad cancervård. En av Regionalt Cancercentrums främsta uppgift er är att utveckla en likvärdig, trygg, säker och eff ektiv vård för samtliga cancerpatienter.

Ett processorienterat arbetssätt, som innebär att patientens vård hålls ihop med ett gemensamt ansvar för kvalitet och eff ektivt resursutnytt-jande minimerar risken att cancerpa-tienter ”ramlar mellan stolarna”.

Standardiserade vårdförlopp introduceras i år– Det fi nns många cancerkliniker och enheter som bedriver en välfung-erande cancervård, men utmaningen ligger i att det saknas en helhetssyn

för hela vårdprocessen och att patient-perspektivet kan stärkas ytterligare. I Stockholms och Gotlands län införs under 2015 standardiserade vårdför-lopp för cancerpatienter, med målsätt-ningen att en cancerpatient inte ska behöv vänta längre än nödvändigt på utredning och behandling, säger Roger Henriksson, professor och chef för Regionalt Cancercentrum Stock-holm- Gotland.

Immunförsvaret- en gemensam nämnare för cancer och allergiSyft et med det standardiserade vård-förloppet är att minska väntetiderna och istället optimera tiden från misstanke om cancer, remiss och cancerdiagnos till behandlingsstart.

Under 2015 ska vårdförlopp introduceras för fem pilotdiagnoser; prostatacancer, blodcancer, cancer i urinblåsa och övre urinvägarna samt

matstrups- och magsäckscancer. Lik-nande initiativ pågår även på andra regionala Cancercentrum i landet.

Immunförsvaret är en gemensam nämnare för cancer och allergi. När det gäller allergi blir immunförsva-ret överkänsligt för ett eller fl era specifi ka ämnen, vilket orsakar en infl ammation och allergiska symtom. När det gäller cancer reagerar oft a immunförsvaret inte tillräckligt starkt eft ersom cancerceller är celler med ett skadat DNA som inte följer friska cellers livsförlopp.

Infl ammationsframkallande ämnen i din närmiljöMedicinska experter tror att mer än hälft en av alla cancerfall beror på vår närmiljö och livsstil och därmed är relaterade till faktorer som kost, rökning, övervikt och för lite mo-tion. Risken för cancer kan därmed minskas genom att individen väljer en hälsosam livsstil och omgivning.

– Vår närmiljö har direkt inverkan på vårt immunförsvar och kan förorsaka infl ammation, som är direkt kopplat till cancer och allergi. Carcinogena ämnen förekommer oft a i livsmedel, tobak, hygienprodukter, plastprodukter och mycket annat. Vi utsätter dagligen våra kroppar för en kombination av olika infl ammations-framkallande ämnen, men genom att ta hand om dig själv, bygga upp ditt immunförsvar och vara uppmärksam på ämnena som fi nns i din närmiljö kan du minska infl ammationsrisken, säger Jelena Jovanovic på Cancer- och Allergifonden.

Enligt Regionalt Cancer-centrum passerar en ge-nomsnittlig cancerpatient 26 övergångar mellan olika vårdenheter. Est ersom över-gångarna inte är samordnade genererar det ost a en oregel-bunden vårdupplevelse. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Framtidens cancervård ska bli mer sammanhållen och standardiserad

Vår närmiljö har direkt in-verkan på vårt immunförsvar.Jelena Jovanovic

Utmaningen ligger i att det saknas en helhetssyn.Roger Henriksson

Kikarsikte med radiosändare ökar träff säkerheten Prostatacancerpatienter som strålbehandlas råkar oft a ut för strålning även på organ som inte är cancerdrabbade, vilket kan leda till biverkningar resten av livet. En svenskutvecklad teknik som nu befi nner sig i en kommersialise-ringsfas ökar strålbehandlingens träff säkerhet genom att rikta strål-ningen till den del av prostatan där den kan göra mest nytta.

– Vi har utvecklat ett kikar-sikte, ett tillbehör till strålbehand-lingsapparatur som kan förkorta behandlingstiden och samtidigt möjliggöra en eff ektivare vård. Raypilot som produkten heter har utvecklats på Chalmers Innovation sedan 2003 och används i dagsläget på fl era cancerkliniker runtom i Europa, säger Tomas Gustafsson, vd på Micropos Medical.

Produkten består av en radio-sändare som detekterar exakt var prostatacancertumören befi nner sig för tillfället. Radiosändaren kom-municerar i sin tur med en motta-gare som tar emot signaler och styr strålbehandlingen i rätt riktning.

– Intresset för den här typen av lösningar, som kan minska antalet behandlingstillfällen och minska risken för komplikationer är stort, vår innovation är en del av nästa generations prostatacancerbehand-ling, som gynnar såväl cancervår-den som den enskilde patienten, säger Tomas Gustafsson.

Idag används endast drygt 25 procent av de hjärtan som fi nns tillgängliga för transplan-tation. Ett viktigt skäl till det är att hjärtat av logistiska skäl inte hinner transplanteras inom fyra timmar. Genom att förlänga det tidsfönst-ret revolutionerar Vivoline Medical hjärt-transplantationer genom att försäkra sig om att betydligt fl er hjärtan kan transplanteras, vilket innebär att betydligt fl er patienter kan få behandling av sin livshotande hjärtsjukdom.

2010 lanserade Vivoline Medical sitt första lungevalueringssystem, Vivoline® LS1 och 2014 lanserades den andra genera-tionen av systemet. Evalueringssystemet baseras på professor Stig Steens forskning från tidigt 1990-tal kring behandling av lung-or innan transplantation och har sålts till transplantationskliniker i fl era världsdelar.

Varje år dör minst 300 000 människor i världen av lungsjukdomar. Även om

merparten av dessa patienter skulle vara hjälpta av en transplantation får mindre än en procent den möjligheten.

Vivoline Medicals system för att evaluera lungor används för att återställa donerade lungors syresättningsförmåga, om de inte når upp till kriterierna för att kunna trans-planteras direkt. I systemet cirkuleras och ventileras lungorna utanför kroppen efter avlägsnande från donatorn och eventuella problem hos organet kan åtgärdas.

Utvecklar system som syresätter hjärtat utanför kroppen– Vi har hittills fokuserat på lungtransplan-tation och hjälpt patienter med lungsjukdo-mar. Vi ser nu fram emot att kunna bidra till ett ökat antal hjärttransplantationer. Varje år dör 7-10 miljoner människor till följd av hjärtsjukdom. Prekliniska studier visar på mycket goda resultat, och under 2015 kommer studier på humana hjärtan inledas. Möjligheten att transportera organ längre sträckor skulle innebära att inga organ behöver gå till spillo till följd av att ingen lämplig mottagare fi nns inom fyra timmars avstånd. Våra system bidrar till att fl er organ kan tillvaratas för transplantation, säger Vivoline Medicals vd Patrick Greatrex.

Vivoline räddar liv och effektiviserar transplantationsklinikers verksamhetVivoline Medical utvecklar utrustning för att transportera, reparera och evaluera donerade organ. Just nu utvecklar Vivoline Medical ett system för donerade hjärtan som förlänger tidsfönstret från det att hjärtat lämnar donatorn till transplantation från fyra till tjugofyra timmar.

Läs mer på www.vivoline.se

ANNONS

Vi vet inte bara allt om hur man gör en lyckad upphandling.

Vi vet också hur du kan lära dig det.

Läs mer om våra utbildningar som lär dig genomföra Läs mer om våra utbildningar som lär dig genomföra affärsmässigt bra upphandlingar på www.sklkommentus.seaffärsmässigt bra upphandlingar på www.sklkommentus.se

www.imrab.se

– Läser du tidningen Svensk Medicinsk Rätt hänger du med i de viktigaste frågorna, säger Ulf H Fröberg, chefsjurist vid IMR.

Institutet för Medicinsk Rätt (IMR) har som målsättning att öka de juridiska kunskaperna bland sjukvårdspersonal. IMR anordnar bland annat utbildning-ar, erbjuder konsulthjälp och ger ut tidningen Svensk Medicinsk Rätt med fyra nummer per år. Tidningen läses av läkare, tand-läkare och övrig sjukvårdsper-sonal, men också allmänheten. Den innehåller aktuell informa-tion om ny lagstiftning och nya

regelverk, med mera. Det finns mycket att skriva om. Det har kommit flera nya lagar de senas-te åren och vid årsskiftet trädde den nya patientlagen i kraft, IMR arrangerar därför en utbildning om den på flera platser i landet. Dessutom får allt fler patienter möjlighet att läsa sina journaler via nätet, vilket ställer nya krav på dokumentationen. Patienter-na blir också mer pålästa.

– Vår ambition är att stötta läkare och annan sjukvårdsper-sonal, säger Ulf H Fröberg. Kan du din lagstiftning blir det också en garanti för patientsäkerheten.

Bättre patientsäkerhet när juridiken blir rättDet händer mycket inom medicinsk juridik just nu, men alltför många sjukvårdsanställda saknar helt kunskap på området.

Erbjudande! Teckna prenumeration på tidningen Svensk Medicinsk Rätt innan 15 maj 2015 till rabatterat pris – 200 kr exkl. moms för helårsprenume-ration. Ange kampanjkod Säker2015 vid beställning.

ANNONS

Oskar Höllgren, Ulf H Fröberg och Timothy Hallgren


8 Möjligheter Screening FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Jörgen Boëthius är docent vid Karolin-ska institutet. Han var tidigare överlä-kare och under en kort tid klinikchef på Karolinska Sjukhuset. Idag driver han Vegatus i centrala Stockholm.

− Jag har hållit på med cancer under större delen av mitt liv. Vid Ka-rolinska sjukhuset var jag ansvarig för de mest elakartade hjärntumörerna. Arbetet gav inte bara erfarenheter om hjärntumörer utan också en känsla för tumörproblem i allmänhet. Man måste hitta tumörerna så tidigt som möjligt. I dag väntar vi tills patien-terna får symptom. Då kan man behandla cirka 50 procent av dem. Jag tänkte att det måste gå att undersöka folk som inte har symptom så att det skulle gå att hitta tumörer tidigare och bota fl er patienter berättar Jörgen.

Vegatus - den friskeÅr 2010 startade Jörgen Boëthius, Vegatus (som betyder frisk och kry) tillsammans med några andra läkare, sjuksköterskor och sin dotter Victo-ria, som i dag är vd på företaget.

Visionen var att gå bort från

dagens sätt att behandla allvarliga sjukdomar, där man oft ast sätter in behandlingen först när symptomen visat sig. Vegatus vill i stället oft are använda screening av symptomfria människor för att aktivt söka eft er tidiga sjukdomstecken, innan patien-ten själv känt av några symptom.

Hjärtinfart - dödsorsak nummer ettUndersökningarna börjar med ett läkarbesök med samtal för att ge Jör-gen och hans kollegor en helhetsbild av patientens hälsotillstånd, livssitua-tion och problem. Undersökning-

arna kan vara av större eller mindre omfattning, beroende på vad man väljer för typ av hälsoundersökning.

Man fortsätter undersökningen genom att ta blodprover. Resultatet blir en allmän screening som till exempel är inriktad på att upp-täcka tidiga tecken på diabetes och fettomsättningsrubbningar. På så sätt får man en möjlighet att minska hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt vilket är dödsorsak nummer ett i Sverige.

MagnetkameraundersökningPå Vegatus kan man även göra hel-

kroppsundersökningar med magnet-kamera för att hitta cancer i ett tidigt stadium. Vegatus har i samarbete med Aleris börjat använda magnet-resonanskamera (MR) för screening. Hälsoundersökningen bör helst upprepas vart tredje år, enligt Jörgen och hans bedömning är att den skall göra Vegatus patienter friskare. Det här skulle även vara kostnadseff ektivt för samhället, menar Jörgen.

Socialstyrelsen och landstinget har ju kritiserat er verksamhet för att inte det inte fi nns tillräckligt med vetenskapligt stöd, och att det kan leda till onödig oro och fortsatta undersökningar, om man börjar med sådana här hälsoundersökningar?

− Det är mycket som inte är vetenskapligt bevisat. En patient kan oft ast inte vänta på att all behandling ska bli vetenskapligt bevisad, för när det har hänt kan han eller hon redan vara död. Därför tycker jag att kriti-ken är svår att begripa säger Jörgen.

– Alla är överens om att dödlighe-ten skulle minska om vi upptäckte fl er tumörer i tid. Vi gör ju redan under-sökningar på friska människor för att undvika bröstcancer, livmoderscan-cer, prostata och annat. Bland de 2000 patienter som vi tagit emot, så har vi upptäckt cancer hos cirka 20 personer som har kunnat skickas vidare till en tidigare och förhoppningsvis eff ekti-vare cancerbehandling. Det är också självklart att oron är betydande, men för den som har en tumör är det nog viktigast att behandlingen kommer så fort som möjligt. Jag är därför över-tygad om att man genom hälsoun-dersökningar kan få ett friskare liv, avslutar Jörgen Boëthius.

Hitta sjukdomen innan symptomen framträtt

Stora Sköndal ger äldre möjlighet att skapa sitt eget aktivitetsutbudPå Stora Sköndals vård- och omsorgsboenden pågår projektet IDA, Infl ytande, Delaktighet, Aktivitet, som ger de boende möjlighet att själva välja vilka aktiviteter som ska arrangeras. IDA ska leda till ökat infl ytande och större tillfredsställelse med de dagliga aktiviteterna för de bo-ende. Förhoppningen är att IDA, som än så länge befi nner sig i en inledningsfas, ska bidra till att de äldre upplever större delaktighet och självbestämmande över sin egen livssituation.

Många aktörer inom äldre-omsorgen idag erbjuder olika aktiviteter på sina boenden för äldre, men de äldre får sällan vara med och påverka aktivitetsutbu-det. Bakgrunden till IDA är att personalen på Stora Sköndal vill att de boende själva ska kunna bestämma vad de vill syssla med.

– Det är enbart de äldre själva som kan defi niera vilka aktiviteter som ger dem ett gott liv. Äldre vill själva vara med och bestämma vad de faktiskt vill ägna sin tid åt, snarare än att någon annan gör det åt dem. Under våren samlas de boende som vill engagera sig i brukarråd som bygger på de äldres aktiva deltagande. I brukarråden defi nierar, planerar och utvärderar deltagarna aktiviteter utifrån sina önskemål och behov, säger Carin Alvant, projektledare för IDA på Stora Sköndal.

Kan spridas till andra delar av landetGenom IDA erbjuds de boende på Stora Sköndal en konkret kanal för inverkan och infl ytande över sina egna liv. Projektet inleds på två av Stora Sköndals vård- och omsorgsboenden och sprids däreft er till hela verksamheten om försöksprojektet visar sig vara framgångsrikt. Om IDA blir fram-gångsrikt kan satsningen även spridas till vård- och omsorgsbo-enden i andra delar av landet.

– Det behöver inte vara särskilt komplicerat att genomföra den här typen av projekt. De äldre uppskattar möjligheten att påverka sin vardag, även om det förstås känns lite ovant i början, säger Carin Alvant.

Neurokirurgen Jörgen Boëthius brinner för att hitta cancer och andra sjukdomar innan symptomen framträtt. Idag driver han sedan fem år tillbaka kliniken Vegatus, som undersöker friska människor, för att upptäcka cancer och andra sjukdomar redan innan det gett symptom.TEXT BIRGITTA STOLT

RayPilot® kan liknas vid ett GPS-system där man kontinuerligt kan lokalisera prostatan under strålbehandling med hög precision.

Vid dagens strålbehandling måste man ta hänsyn till att prostata rör sig under behandlingen. Det innebär att man strålar ett större område än nödvändigt. Vetenskapliga studier visar att om behandlingen anpassas efter tumörens rörelse

kan behandlingsområdet minskas och biverkningarna reduceras markant. Vår målsättning är att RayPilot® skall ge minskade biverkningar, ökad patientsäkerhet och snabbare behandlingar till gagn för patient och vårdgivare.

Micropos Medical AB (publ) är listat på AktieTorget under symbolen MPOS. Läs mer på www.micropos.se

SÄKRARE PROSTATACANCERBEHANDLING

Alla är överens om att dödlig-heten skulle minska om vi upptäckte fl er tumörer i tid.Jörgen Boëthius

Samtal Test VårdTala med en

läkareFå din

benskörhet undersökt

Osteoporos går att behandla

Skaffa dig en bättre benhälsa - bli vår medlem och håll dig informerad Tel: 08-505 805 74 eller osteoporos.org och möt oss på FacebookFör ett liv utan brott - ROP, Riksföreningen Osteoporotiker

SKÖRHETEN KOMMER INIFRÅN

Osteoporos, eller benskörhet, kan beskrivas som ett kroniskt sjukdomstillstånd i skelettet med allvarliga konsekvenser för rörelseförmåga och hälsa.

Vänd dig till sjukvården vid smärta och om du har frakturer. Lämplig träning ledd av sjukgymnast är viktig samt hjälp på smärt-klinik.

I Sverige drabbas varannan kvinna och var fjärde man över 50 år av benbrott på grund av osteoporos. Men det går att förebygga. Vänta inte tills du drabbas.

Hjälp oss att sprida kunskapen om osteo-poros. Berätta för dina släktingar och vän-ner att skörheten kommer inifrån.

ROPDe av osteoporos

drabbade är 500 000 i Sverige!

Har du svårare att höra alla toner på sista raden?

Försämrad hörsel kan bero på flera olika faktorer: ärftliga förändringar, ålder, sjukdomar eller buller. Men det finns professionell hjälp och stöd att få. Bra Hörsel har två hörselkliniker i Stockholm och en i Göteborg. Hos oss finner du hörapparater med den absolut senaste tekniken. Vi erbjuder även fri konsultation med hörseltest och 2 månaders fri provtid på alla våra hörapparater.

Danderyd: 073-964 39 12 | Globen: 070-796 97 76 Göteborg: 073-595 29 89 | www.brahorsel.se

Gör en kostnadsfri hörselundersökning hos oss


10 Profilintervju Gabriel Wikström FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

MÄNNISKAN I FOKUS

Stora Sköndal är en stiftelse som utan vinstsyfte bedriver vård, omsorg, utbildning och forskning. Vi arbetar för att skapa goda förutsättningar för människor i olika situationer.

På området ryms flera av våra verksamheter såsom vård- och omsorgs-boende, högskola, förskola, neurologisk rehabilitering och restaurang. Varmt välkommen att besöka oss eller ring på 08-400 29 102. Du tar dig enkelt hit på 10 minuter med buss från Gullmarsplan.

Läs mer på www.storaskondal.se

På Stora Sköndal hittar du ett tryggt och personligt äldreboende nära vatten och vackra promenadstråk. Här välkomnar vi personer över 65 år med biståndsbeslut. Vi har även boende för personer med Parkinson- diagnos eller med psykogeriatriska behov.

Hans vision är att vården ska vara jämlik, både mellan olika delar av landet, mellan könen och mellan olika befolkningsgrupper.

– Utmaningarna för svensk hälso- och sjukvård är många, men om jag ska ta ett urval handlar det om demografi, jämlikhet i hälsa och vård, kompetensförsörjning, effektiva IT-system samt att hälso- och sjukvården behöver bli mer patientcentrerad. Vi lever allt längre, vilket leder till flera saker som påverkar vården. Antalet icke yrkesaktiva blir fler i förhållande till dem som arbetar och betalar skatt. Behoven av vård ökar, vilket ger en delvis annan sjukdomsbild när fler blir allt äldre. Fler hinner exempelvis utveckla kroniska sjukdomar, säger Gabriel Wikström.

Han betraktar skillnader i livslängd och sjuklighet mellan socioekonomiska grupper som en av sjukvårdens och välfärdssamhällets viktigaste utmaningar och under-stryker att det finns oförklarade skill-nader i vård och behandling mellan olika socioekonomiska grupper, yngre och äldre, män och kvinnor samt svensk- och utlandsfödda

– Min målsättning är att skapa jämlikhet i hälsa och jämlik vård. Tillgång till hälso- och sjukvård av

god kvalitet är i hög grad beroende av tillräcklig tillgång till personal med rätt kunskap. Kompetensför-sörjning inom hälso- och sjukvården är en stor utmaning både för staten och för landstingen. Jag vill att staten ska bli en tydligare aktör när det gäller vårdens kompetensförsörjning, säger Gabriel Wikström.

Tar ett samlat grepp kring vårdens IT-systemEn fråga som diskuteras mycket är vårdens IT-system, som alltför ofta tar mycket tid i anspråk från använ-darna. Gabriel Wikström betraktar en utvecklad digitalisering av vården och IT som en viktig pusselbit för att digitalisera vården.

Dubbelregistrering, att man mås-te fylla i samma uppgift i flera olika system för att de inte kan kommu-nicera med varandra, är exempelvis vanligt förekommande. Regeringen har därför påbörjat ett arbete med att

förnya e-hälsostrategin med ambitio-nen att ta ett samlat grepp kring just vårdens IT-system.

– Införandet av IT har haft stor påverkan på det administrativa arbetet inom sjukvården, men det har inte inneburit de effektiviseringar man hoppas på. Personer som arbetar i vården vittnar om att dagens IT-stöd inte är anpassade för personalens behov samt att en stor del av tiden vid datorerna går åt till administration, säger Gabriel Wikström.

Digitala integritetslösningar för vården behövsNågra områden som han ser att Re-geringen behöver fokusera på framö-ver är bland annat ökad samordning kring användning av gemensamma begrepp, förbättrade möjligheter att tekniskt kunna utbyta information samt en översyn av de krav som staten eller huvudmännen ställer på rapportering av olika slag.

Om det blir möjligt att enklare på ett enklare sätt utbyta information mellan enheter eller kliniker så kom-mer också behovet av rapportering minska, exempelvis genom onödiga dubbel- eller trippelregistreringar.

– Ytterligare en fråga rör den personliga integriteten som varit om-

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikströms mål är att den svenska sjukvården ska vara världsledande, med god tillgång till de mest avancerade behandlingsmetoderna, till den senaste kun-skapen och till snabb hjälp från professionella medarbetare, utifrån patientens behov. TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET

På flera områden tror jag att vi kan öka effektiviteten.

Sjukvårdsminister med visioner om jämlikhet


FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE Gabriel Wikström Profilintervju 11

Från innovation till mätbar nytta

Vi på Chorus har två riktmärken för vårt arbete: Att göra det komplexa enkelt och attraktivt samt att arbeta

inom områden där vi tror att nya idéer får störst genomslag.Chorus kombinerar nytänkande med förmågan att leverera resultat

som skapar direkt och mätbar nytta. Men vi tar också totalansvar för drift och förvaltning av våra lösningar för att säkra att allt fungerar från start – i alla led.

Vi brinner för att förbättra och utveckla. Inte minst i vårt arbete inom vården, där nya e-tjänster effektivt ger vårdpersonal och patienter en helhetsbild, här och nu.

Från innovation till mätbar nytta

diskuterad länge när det kommer till just informationshantering i vården. Vi ska inte släppa på kraven eller offra en hög integritet, men vi måste jobba hårdare för att hitta lösningar. Telekomindustrin har gjort det, bankerna kan det och så det finnas förutsättningar även för vården att klara detta, säger Gabriel Wikström.

Vårdarbetet har ”kidnappats” av detaljregleringar– Vården måste ständigt arbeta med att bli mer effektiv. Samtidigt behövs insatser från såväl stat som landsting för att utveckla viktiga områden. På flera områden tror jag att vi kan öka effektiviteten genom att förbättra det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna. Det är oftast enklare att hjälpa människor tidigt, innan besvär växt sig allvarliga. Ett exempel är psykisk ohälsa, där tidiga insatser och förebyggande arbete kommer att vara i fokus i den översyn vi gör un-der året av statens insatser. Genom att förebygga sådant som orsakar ohälsa, exempelvis rökning, kan också samhällets kostnader minska, säger Gabriel Wikström.

Han påpekar att vårdens viktigaste resurs, dess medarbetare, inte upple-ver att de har möjligheter att göra sitt jobb på bästa sätt. De vittnar bland annat om att arbetet har ”kidnappats” av detaljregleringar av olika slag.

– Om vi ger personalen rätt förutsättningar att göra sitt arbete kommer vården också att effektivise-ras. I budgetpropositionen för 2015 lanserades ”Professionsmiljarden” som var avsedd för att främja initia-tiv som minskar den administrativa bördan och skapa förutsättningar för en mer ändamålsenlig och effektiv användning av hälso- och sjukvårds-personalens kompetens. På detta sätt frigörs mer tid för arbete med patienten och för att utveckla vården.

Insatserna bidrar också till att öka kvaliteten och effektiviteten i vården samt till en bättre och mer jämlik hälsa, säger Gabriel Wikström.

Tillsätter kommission för jämlik hälsaEtt av regeringens mål är de påverk-bara hälsoklyftorna ska slutas under en generation. Regeringen tillsät-ter under april en kommission för jämlik hälsa som ska lämna förslag på hur målet kan uppnås och om vad som behöver göras på kort, medel-lång och lång sikt.

Kommissionen behöver tillämpa ett tvärsektoriellt samhällsekono-miskt perspektiv, då hälsan påverkas av en stor mängd samhälleliga fakto-rer. Den kommer att få ett par års tid för sitt arbete men ska redan under arbetets gång presentera förslag och andra resultat av arbetet.

En ökad samverkan mellan sek-torerna står högt upp på ministerns agenda. Tidigare utredningar har visat att det behövs ett ekosystem för Life Science, med samverkan mel-lan näringsliv, forskare, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Gabriel Wikström menar därför att arbetet för Life Science handlar därför om att ge goda förutsättningarna för res-pektive sektor, men också att främja kommunikation och samverkan mellan sektorerna. n

Staten ska bli en tydligare aktör när det gäller vårdens kompetensförsörjning.

Barnortopediskt Centrum ger specialistvård utanför sjukhusenBarnortopedi är en mycket viktig pusselbit i den specialiserade öppna sjukvården. Den fordrar erfarenhet, speciellt omhänder-tagande och stor bredd vad det gäller bedömningar för att inte neurologiska eller barnmedicinska åkommor skall missas.

Barnortopediskt centrum och dess team erbjuder spetskompetens inom området barnortopedi i öp-pen vård för att kunna möta barns skiftande och komplexa behov.

– Vi ser till hela människan och samarbetar med många olika specialister inom barnsjukvården. Till oss kan man komma med eller utan remiss, säger Lennart Sandberg, läkare, ortopedspecialist med över tjugo års erfarenhet av barnortopedi och verksamhetschef på Barnortopediskt centrum, som ligger centrala Stockholm.

Barnortopedi omfattar bland annat idrottsrelaterade problem hos barn- och ungdomar, kontroller efter frakturer, av- och omgips-ningar, fötter, knä, höft, ryggpro-blem och skolioser samt gångrubb-ningar. Även smärtproblematik och tillväxtproblem, exempelvis benlängdsskillnader, ingår i barnor-topedins specialistområde.

Den första januari 2015 trädde den nya patientlagen i kraft. Den ger dig som patient rätt att välja öppen specialistvård i hela Sverige, vilket inkluderar Barnortopediskt Centrum.

Ålder: 30 år

Bor: Västerås

Yrke: Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister

Drivkraft: Jag vill skapa ett mer jämlikt samhälle och tror att jag kan bidra till det.

Smart Fakta

Läs intervjun i mobilen! FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE


12 Fördjupning E-hälsotjänster FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Ett av de största samverkansprojek-ten inom e-hälsoområdet är ”Mina vårdfl öden” med invånartjänsten Vårdhändelser, som gör det möjligt för patienten och i vissa fall även dess anhöriga att själva följa sin hälsa online genom att visa historik, nuläge och framtida vårdkontakter. Mina vårdfl öden bygger på en öppen tek-nisk plattform, vilket maximerar möj-ligheten att tillvarata entreprenöriella teknikföretags idéer och innovativa tjänster med fokus på e-hälsa.

När patienten själv äger, följer och förvaltar sina vårdfl öden genererar det intressanta aff ärsmöjligheter för mjukvaruutvecklare att ta fram appar och andra e-hälsotjänster som är anpassade för sjukvårdens övergri-pande teknikplattform för invånar-

tjänster, ”Mina vårdkontakter”. Am-bitionen att engagera patienten är en övergripande trend. Merparten av de aktörer som utvecklar framtidens e-hälsotjänster verkar för att inkludera patienten i sin egen vård samt att vården och patienten ska ha tillgång till samma informationsunderlag från exempelvis patientjournaler.

”Vårdhändelser ” ger patienten full kontrollNär patienten enkelt kan överblicka sina historiska och planerade vård-kontakter kan de när som helst gå in och läsa vad läkaren sa vid senaste läkarbesöket, när nästa vårdkontakt ska äga rum eller var i vårdkedjan en remiss befi nner sig. Det gör att de har full kontroll på händelseförloppet och slipper ringa för att exempelvis kolla väntetider och liknande, vilket spar tid för såväl patienten som sjukvården.

– Ytterligare ett stort e-hälsoprojekt är den nya nationella patientöversik-ten. Den ersätter den tidigare versio-nen och fokuserar på att öka prestanda och inkludera fl er funktioner och möjligheter. Det övergripande syft et är att vårdgivare lättare ska kunna över-blicka de vårdkontakter en patient haft hos olika vårdgivare oavsett journal-system, säger Casper Winsnes, vd och teknikansvarig på Chorus.

Många teknikföretag vill utveckla framtidens e-hälsotjänsterHealth Innovation Platform, HIP, är en annan nationell satsning inom ramen för Mina Vårdfl öden som lanserats under våren 2015 på www.hip.se. HIP illustrerar vårdens behov

och intresse av att involvera inno-vativa teknikbolag i arbetet med att skapa framtidens e-hälsotjänster. Via HIP kan dessa ta del av API:er som ger åtkomst till öppen och patient-bunden data, med syft et att sänka trösklarna för aktörer som vill skapa innovativa e-tjänster som svarar upp till vårdens framtida behov.

– En intressant trend är att en växande grupp teknikföretag som aldrig tidigare varit verksamma i vårdsektorn nu visar intresse för att utveckla e-hälsotjänster. Sverige befi nner sig långt fram vad gäller utvecklingen av nya e-hälsotjänster, vilket kan ha bidragit till att attrahera fl er företags intresse, säger Anders Henriques, marknadsansvarig på Chorus.

En av de största strukturföränd-ringarna i samband med att allt fl er e-hälsotjänster lanseras är det faktum att patienter i allt större utsträck-ning äger och disponerar sitt eget patientdata. Smarta appar, klockor och andra tjänster gör det möjligt för patienter att praktisera själv-monitorering genom att mäta och föra statistik över alltifrån kost och

träning till aktuella blodvärden och andra kroppsmätningsvärden som kan indikera ett vårdbehov. En fram-tida utmaning för våren är därför att anpassa sig till var patienten föredrar att lagra sitt patientdata, oavsett om det är i vårdens egna system eller i appar och andra e-hälsolösningar som patienten själv administrerar.

– Idag inriktas nya appar och tjänster främst mot gruppen ”the worried well”, en grupp som är intresserade att följa och förbättra sin hälsa utan att själva vara sjuka. Men med en ökad befolkningsandel som lider av en eller fl era kroniska sjukdomar som diabetes, hjärtsvikt eller reumatiska problem, kom-mer behovet att öka kraft igt under kommande år. Därför blir de nya möjligheterna att kunna kombinera hälsodata från vården med egna observationer speciellt intressant. Allt fl er kommer att vilja samla och sammanställa information som man själva ansvarar för och delar med utvalda vårdgivare och nära anhöriga säger Anders Henriques.

Hantera patientdata på patientens villkor

En trend som utmärker de svenska satsningarna är att de bygger på öppna lösningar och integration av system. På så sätt ökar möjligheterna att få vårdens många system att samverka utan att tvingas byta ut dessa mot stora lösningar från enskilda leverantörer.

Smart Fakta

Vårdgivare ska lättare kunna överblicka de olika vårdkontakter en patient hast . Casper Winsnes

Nödvändig symbolförståelse I den svenska vården används uppemot en halv miljon olika typer av medicintekniska produkter, från plåster till pacemakers. Vårdperso-nalen saknar oft a tillräckligt kompe-tens kring de symboler som ersätter delar av bruksanvisningens text på medicintekniska produkter, vilket kan riskera patientsäkerheten.

– Alla företag som i eget namn säljer medicintekniska produkter inom EU måste säkerställa att produkterna uppfyller alla gällande regelverkskrav innan de får distri-bueras ut på marknaden. Ett sådant krav gäller etiketter och bruksanvis-ningar, där EU:s medlemsländer har givits möjlighet att kräva sitt eget nationella språk. För att råda bot på detta och minska antalet språkvari-anter har EU utarbetat en harmoni-serad symbolstandard, EN-980, som numera är ett krav från Läkeme-delsverket, säger Tomas Camnell, marknadschef på Symbioteq.

Merparten av alla medicintek-nikföretag i Sverige har bra koll på vad de olika symbolerna i den harmoniserade standarden betyder, men de som verkligen behöver för-stå dem, vårdgivarna och patien-ten, har i många fall ingen aning om vad symbolerna betyder.

Behandla åderbråck utan kirurgiska ingreppDrygt trettio procent av befolk-ningen drabbas någon gång i livet av åderbråck. De orsakas av defekta venklaff ar och är i allmänhet är helt ofarliga. Många väljer ändå att avlägsna dem, av estetiska skäl. Åder-bråck kan behandlas skonsamt och eff ektivt utan narkos eller bedövning och utan att eft erlämna några ärr.

Eko-skleroterapi är en metod som på senare år upptäckts av allt fl er svenska patienter. Ultraljud används för att identifi era åder-bråckets ursprung, vilket gör att behandlingen får långvariga eff ekter.

– Den här metoden identifi erar åderbråckens ursprung med hjälp av ultraljud och man behandlar dem däreft er med hjälp av skumin-jektioner. Det är en eff ektiv metod som kan avlägsna även större åder-bråck på drygt tjugo minuter. Pa-tienten kan återgå till sitt normala liv direkt eft er behandlingen, säger Brigitte Galland Perhard, läkare och specialist på kärlsjukdomar, verksam på Läkarhuset Hötorg City i Stockholm.

Utvecklingen på e-hälsoom-rådet gör snabba framsteg. Runtom i Sverige utvecklas många smarta tjänster som dels underlättar vårdens arbete och dels gör patien-ten mer delaktig i sin egen vård genom lätt tillgänglig information om bland annat diagnoser och vårdkontak-ter. E-hälsotjänsterna är en självklar del av framtidens sjukvård och eff ektiv in-formationshantering är en viktig pusselbit.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Under 4 veckor kampanjar vi för apoteksfarmaceutens rätt till 4 veckors samman hängande sommarsemester. Följ kampanjen på www.facebook.com/4veckor

FARMACEUTER PÅ APOTEK BEHÖVER OCKSÅ SEMESTER!

Casper Winsnes

Anders Henriques

InnovatIv teknIk bIdrar tIll trygghet, aktIverIng och stImulans på äldreboendenI Västerås stad, som sedan 2013 inkluderat e-hemtjänst som en permanent del av sitt om-sorgserbjudande, testas sedan hösten 2013 ny teknik på några av kommunens äldreboenden. Surfplattor, moderna trygghetslarm och cyklar som tar med de äldre på en virtuell minnesresa är några av de teknikinslag som ökar tryggheten, stärker kommunikationen och förgyller vardagen i omsorgen.

–Västerås stad ligger i framkant vad gäller implementa-tion av ny teknik i vård och omsorg. Bland annat genom att utveckla framtidens trygghetslarm i eget boende och Mis- tel, ett kompetenscenter för innovationer som bidrar till självständighet och välbefinnande vilket medverkar till en god omsorg för målgruppen äldre personer och personer med funktionsnedsättning säger Ulrika Stefans-son, Västerås stads projektledare för Välfärdsteknologi på äldreboenden.

–Vi använder även den digitala cykelsimulatorn jDome

BikeAround, där de boende kan bege sig ut på en virt-uell cykeltur var som helst i världen via Google Maps. Det är mycket uppskattat och framkallar ofta positiva känslor och minnen. Numera betraktar vi ny teknik som en naturlig del av vardagen, ett sätt att aktivera de boende, säger Joakim Kokko, undersköterska på Klockarkärlekens gruppboende för personer med demenssjukdom.

Surfplattor aktiverar sinnena och återupplivar minnenI hemtjänsten används nattkameror som ett framgångsrikt sätt att erbjuda äldre tillsyn nattetid utan att gå in och störa dem. Många äldre uppskattar möjligheten att känna sig trygg nattetid utan att nödvändigtvis väckas. Surfplattor används som ett verktyg för aktivering och kognitiv stim-ulans, ett välkommet komplement till andra aktiviteter och stimulans.

–Många av de äldre upptäcker nya världar när de introduc-eras till surfplattan. De kan lyssna på musik, lösa korsord, måla, titta på bilder, ha kontakt med släkt och vänner. Nu-mera dokumenterar vi också verksamheten mer löpande

genom att fotografera med surfplattan när vi genomför aktiviteter med de boende. Det aktiverar minnen och gör anhöriga delaktiga i deras vardag, säger Carin Näslund, pedagog på gruppboendet Tre små hus.

På Klockarkärlekens gruppboende har man även testat en ny typ av trygghetslarm som både ökar tryggheten för de boende och bidrar till att förstärka personalens egna resurser med smarta tekniska tillämpningar.

FÖRENKLAPLANERINGSPUSSLET— VÅRA KUNDER GÖR MER ÄN 6 MILJONER HEMBESÖK PER ÅR. ENKELT PLANERADE, TRYGGT GENOMFÖRDA OCH SÄKERT DOKUMENTERADE

LÄS MER PÅ MOBILOMSORG.SESCHEMA, PLANERING, UTFÖRD TID OCH JOURNAL

HEMTJÄNSTOCH

HEMSJUKVÅRD

Safe Care Svenska AB är den största leverantören av dokumentationssystem till privata vårdgivare i Sverige och har en god förankring i den kommunala sektorn.

Safe-Doc är den största produkten och vårt verk- samhetssystem för frisk- och sjukvård, äldre och handikappomsorgen, psykiatri samt vid individ- och familjeomsorg.

Safe-Doc är modulbaserat vilket innebär att ni kan välja de moduler som passar in i er verksamhet.

Söker Ni ett system som är användarvänligt, flexibelt och som har fokus på kvalitetssäkring?Tveka inte att höra av dig till oss!

Safe-Care Svenska AB 040-6430320 www.safecare.se

ANNONS


En del av Apotekarsocieteten

Utbildningar inom hela läkemedelsområdet • för yrkesverksamma • för alla nivåer

14 Expertpanel FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Elisabeth SjöbergLEGITIMERAD AUDIONOM OCH

KLINIKCHEF, BRA HÖRSEL

Ylvali GerlingVD,

MYOROFACE

Elisabeth ErixonLEGITIMERAD AUDIONOM OCH

UTBILDNINGSANSVARIG,

PHONAK

Elisabeth StorchBARNMORSKA OCH VERK-

SAMHETSCHEF,

PRIVATA BARNMORSKOR

Experterna har ordet

Varför bör individer med hörselnedsättning söka professionell hjälp?– Kommunikation är viktigt, både hemma och på arbetet. Det är ansträngande att höra dåligt och det kan leda till missförstånd och irritation, helt i onödan. Många väntar alldeles för länge med att söka hjälp. Börjar man tidigt med hörapparater, anpassar sig hjärnan lättare till nya ljud och hörselsystemet stimuleras för att bevara taluppfattbarheten.

På vilket sätt har de senaste årens teknikutveckling bidragit till smidigare hörapparater som kan anpassas till användarens livsstil?– Idag byggs mycket teknik på liten yta vilket gör hörapparaterna mindre, en del till och med osynliga i hörselgången. Ny teknik ger bättre ljudkvalitet och hörbarhet även i stökiga ljudmiljöer och du kan ansluta trådlösa tillbehör som strömmar exempelvis telefonsamtal och TV-ljud direkt till hörapparaterna. En stor nyhet är hörapparater kompatibla med smartphones. Via en app får du en fj ärrkontroll och du kan strömma telefonsamtal och annan media direkt till hörapparaterna. Du kan också göra egna mil-jöprogram, spara och geotagga. Hörapparaterna fungerar alltså som ett trådlöst headset.

Vilken skillnad kan en bra hörapparat göra för livskvaliteten?– Bättre hörande kan öka livskvaliteten otroligt mycket. Många kan åter delta i sociala aktiviteter, det blir färre missförstånd, mindre irritation från omgivningen och tröttheten på grund av spän-ningar minskar. Forskning visar på samband mel-lan hörselnedsättning, försämrat långtidsminne och demens, man vet också att livskvaliteten blir sämre bland annat på grund av känslan av utan-förskap. Oft a märker man först när man provat hörapparater hur mycket man har missat.

Vad är dysfagi och vilka problem kan det orsaka?– Dysfagi är ett samlingsnamn för olika typer av sväljsvårigheter. Man räknar med att drygt en miljon svenskar drabbas årligen. Förutom svårigheter med sväljprocessen samt dåligt nä-ringsupptag, orsakar dysfagi smärta och andra fysiska obehag såsom sura uppstötningar och kräkningar. Sammantaget begränsas oft a dessa människors livskvalité, då många undviker sociala sammanhang där mat och dryck ingår.

På vilket sätt kan er forskningsbaserade produkt hjälpa dysfagipatienter?– Vi har utvecklat en medicinteknisk produkt med tillhörande behandlingsmetod, som hjälper patienter att återfå förmågan att kunna äta och svälja. Metodens eff ekt är vetenskapligt bevisad, 97 procent förbättrar sin sväljförmåga, varav 71 procent uppnår en normaliserad sväljkapacitet. Forskning vid Uppsala Akade-miska Sjukhus och Stroke Center vid Umeå Universitetssjukhus, visar därtill att patientens återvunna sväljförmåga kvarstår över tid.

Tidigare förespråkades oft a operation för dysfagipatienter. Ni hävdar att neurolo-gisk träning är det bästa alternativ. Hur fungerar det?– Genom stimulering av de nervbanor som fi nns i munnen kan kroppen, via vår mun-skärm, träna upp sin förlorade sväljförmåga. Metoden stärker hela muskelkedjan från mun till magsäck, och hjärnan reparerar och återskapar de sväljfärdigheter som tidigare inte fungerat. Metoden, som är utan biverkningar, kan även användas i förebyggande syft e.

Personer med hörselnedsättning kan ha stor hjälp i vardagen av smarta produkter till sin hörapparat. Vilken typ av tillbehör fi nns?– Det fi nns ett stort utbud av tillbehör som utformats för att underlätta tillvaron i skolan, på jobbet eller på fritiden. Eft ersom en hörap-parat har en genomsnittlig räckvidd på drygt 1,5 meter krävs oft a extra mikrofoner för att ljudet ska nå fram i exempelvis klassrums-miljö, på ett möte eller i andra sammanhang där fl era människor medverkar. Genom att fästa mikrofoner på talaren eller placera ut mikrofoner på mötesbordet kan en person med hörselnedsättning delta på lika villkor som de övriga deltagarna.

Hur får personer med hörselnedsättning tillgång till smarta hörselprodukter?– En bra början är att höra dig för med din au-dionom angående vilka tillbehör som kan vara aktuella för dig. Personer med fast anställning har i allmänhet rätt att få hörseltillbehör som underlättar arbetet fi nansierade via Försäk-ringskassan eller Arbetsförmedlingen Rehab och skolelever har rät till hörselprodukter via landstinget eller kommunen. När det gäller till-behör som underlättar tillvaron hemma, exem-pelvis hjälpmedel för telefonen eller en adapter som förmedlar ljud från tv:n via Bluetooth så fi nansierar användare över 20 år dessa själva.

Vilka andra produkter fi nns för personer med hörselnedsättning?– Det fi nns en mängd olika tillbehör och appli-kationer, exempelvis babyalarm, väckarklocka, brandlarm och många andra tillbehör som gör att vardagen fl yter på bättre, även för dig med hörselnedsättning.

Ni erbjuder era patienter regelbundna barnmorskebesök från graviditetsvecka 15. Vilka fördelar medför det för patienten?– Många barnmorskemottagningar kallar blivande mödrar till sitt första besök först i graviditetsvecka 20 eller senare, men vi väljer att börja tidigare än så för att ha gott om tid att erbjuda individuellt anpassad vård och rådgiv-ning. När de blivande mammorna får svar på många av sina frågor och funderingar redan tidigt i graviditeten bidrar det till att de blir lugnare och känner sig tryggare.

Vad gör ni mer för att skapa trygghet och anpassa vården utifrån patienten?– En viktig faktor för en trygg och säker mödravård är att samma barnmorska följer pa-tienten under hela graviditeten. Det bidrar till en kontinuitet och en personlig kontakt som de fl esta uppskattar. En löpande dialog under hela graviditeten och en hög tillgänglighetsgrad, som innebär att det är lätt för patienterna att nå sin barnmorska så snart frågor och funderingar dyker upp, betyder mycket för patientens nöjdhet och trygghetsfaktor. Ett nätverk med psykologer, sjukgymnaster och andra kompe-tenser gör att vi snabbt kan förmedla kontakter till blivande mödrar med särskilda behov.

Vilka råd vill du dela med dig av till blivande mammor som vill ha en trygg och lugn graviditet?– Jag vill uppmuntra blivande mödrar att ha tilltro till sin egen kropp och dess förmåga att genomgå en graviditet och föda barn. Många blivande mammor har relativt lågt självförtro-ende inför föräldrarollen, men man klarar i allmänhet mycket mer än man tror, så ha tilltro till din egen förmåga att hantera föräldraska-pets utmaningar och bli en bra förälder.

1 I N B J U D A N 1Till dig som är läkare, sjuksköterska eller har annan medicinsk bakgrund och arbetar under ansvarig läkare.

Utbildning för nybörjare och auktoriserade i fillerbehandling med Uma Jeunesse och Z Fill. Vi på Beauty profession Sweden har närmare 20 års erfarenhet av att arbeta med hudfillers och det är med glädje som vi nu kan erbjuda denna utbildning med long lasting filler som ger mest volym, har en lång hållbarhet och ger bäst resultat jämfört med andra typer av hudfillers! Uma Jeunesse tillverkas av det välrenommerade Cambridge Medical Aesthetics Limited från United Kingdom och Z Fill av Zimmer MedizinSysteme Germany.

Vi erbjuder utbildning måndag-torsdag kl. 12-18, med löpande startdatum.Du bokar in dig på tider och dagar enligt dina önskemål.

I kurspriset ingår:• Tre kurser på usb-sticka• Teorimaterial• Fem fillersprutor• Upp till 20 timmars praktik (valfritt) beroende på dina förkunskaper i injektionsteknik

Läs mer på www.beautyprofession.se

Vi utbildar endast läkare, tandläkare , sjuksköterskor samt undersköterskor, tandsköterskor och hudterapeuter som har ansvarig läkare på sin klinik.

Sommar-bonus!vecka 26-33

Framåt i karriären med Dedicare Nurse!Dedicare Nurse växer och just nu har vi stor efterfrågan på sjuksköterskor till många spännande uppdrag i hela Sverige.Vi matchar de norska lönerna och erbjuder dessutom bra arbetsvillkor, sommarbonus, betalar försäkringar och pension till alla våra sjuksköterskor. Hos oss bestämmer du när och var du vill jobba!

Känner du en duktig sjuksköterska?Ta då del av vår rekryteringsbonus och tipsa oss om den personen! Du får 3.000 kronor för varje sjuksköterska som blir anställd och jobbar för oss.

Kontakta oss idag så berättar vi mer!Kontakta oss på telefon 08–555 656 40, maila oss på [email protected] besök oss på www.dedicare.se/nurse


Välkommen till Privata Barnmorskors MödravårdscentralVälkommen till Privata Barnmorskors MVC på Värtavägen 30 i Stockholm. Hos oss får du kostnadsfri mödra vård och preventiv medels rådgivning. Vi tar hand om dig! Boka tid på tel 08-661 59 50. www.privatabarnmorskor.se

16 Aktuellt Journalsystem FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Flera landsting erbjuder numera sina patienter möjligheten att ta del av hela eller delar av sin patientjournal via nätet. Utvecklingen har stöd av den politiska reform som säger att alla patienter i Sverige senast 2018 ska ha tillgång till sin patientjournal via nätet.

Syft et med reformen är förstås att öka patienternas delaktighet i vården och gör det lättare för dem att hålla sig uppdaterade kring sina vårdkon-takter och sin behandling. För när-varande pågår forskningsprojektet DOME, där forskare bygger upp en kunskapsbank kring införande och användning av e-hälsotjänster ge-

nom att studera olika e-hälsoprojekt. DOME-projektet pågår sedan

2011 bedrivs i samverkan mellan Lunds Universitet, Högskolan i Skövde och Uppsala Universitet och ska bland annat resultera i rekom-mendationer för införande av nya eller förbättrade e-hälsotjänster inom hälso- och sjukvården.

Uppsala läns landsting var ett av de första landstingen som erbjöd sina patienter att ta del av sina pa-tientjournaler via nätet.

Satsningen har mer än fördubblat an-talet patienter som läser sin journal, vilket visar att tillgängligheten via nätet gör det intressant för en större patientgrupp att ta del av journalen jämfört med om de behöver beställa en papperskopia. För att digitala pa-tientjournaler ska bli tillgängliga för patienter i hela Sverige krävs dels att vården är öppen för och intresserad av att tillämpa ny teknik och dels att de nya journalsystemen imple-menteras på ett sätt som anpassats utifrån vårdens verksamhet, behov och villkor.

Utöver projekt där ny teknik testas ute i verksamheten har även

antalet leverantörer av journalsystem blivit fl er på senare år.

Bland annat har antalet mobila patientjournalsystem, som möjliggör journalföring samtidigt som vård-personalen har patienten närvarande i rummet blivit fl er. Undersökningar har visat att mobila patientjournal-system bidrar till att spara mycket tid för såväl läkare och sjukskö-terskor, vilket frigör mer tid till patientkontakter.

– Jag tror på en framtid där patienterna är med och påverkar journalens utformning. Med hjälp av visuella gränssnitt som till stor del baseras på olika bilder och symboler kan patienten och vårdpersonalen använda sig av samma system och därmed också läsa och skriva pa-tientjournaler utifrån ett gemensamt gränssnitt. Dagens patientjournaler

är oft a långa och svårlästa, vårdper-sonalen behöver ta sig igenom relativ stora mängder text för att få en samlad bild av en patients vårdstatus. Ett visuellt gränssnitt som baseras mer på symboler och bilder än på text är lättare för andra vårdenheter att ta till sig, även internationellt. Det bidrar också till att journalerna får en mer enhetlig utformning, säger Anna Ramebäck, vd på Journalia.

Hon betonar vikten av att framtidens journaler styr och strukturerar an-vändaren till att använda ett kortfat-tat, koncist och lättförståeligt språk.

– Det är viktigt att hälso- och sjukvården upphandlar patientjour-nalsystem som baseras på en öppen infrastruktur som dels underlättar informationsöverföring mellan olika system och dels möjliggör anpass-ningar och nya implementeringar i takt med att nya vårdriktlinjer eller nya regelverk för sjukvården intro-duceras. Den här typen av system har dessutom generellt sett längre livslängd än system som inte utfor-mats för att snabbt kunna anpassa sig till nya krav från en föränderlig omvärld, säger Anna Ramebäck.

Hur kan journalsystemen bli mer användarvänliga, eff ek-tiva och samordnade utan att kompromissa med pa-tientsäkerheten? I framtiden vill man också öka patien-ternas delaktighet genom att erbjuda dem möjligheten att ta del av sin elektroniska patientjournal. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Framtidens journalsystem ökar patientens delaktighet

Jag tror på en framtid där patienterna är med och påverkar journalens utformning.Anna Ramebäck

Tidig diagnos och rätt behandling före-bygger osteoporos

Uppskattningsvis en halv miljon svenskar har benskörhet, osteopo-ros, vilket resulterar i drygt 70 000 frakturer per år. Varannan kvinna och var fj ärde man drabbas av osteoporos, men sjukdomen märks sällan förrän patienten råkar ut för sin första fraktur.

– En tidig diagnos och rätt behandling i ett tidigt skede minskar risken för att osteoporospatienter ska råka ut för fl er frakturer som kan försämra livskvaliteten. Det är viktigt att kunskapen om vad osteoporos är och hur frakturer kan förebyggas och behandlas ökar bland såväl patienter som vårdpersonal. Vi ägnar oss där-för mycket åt informationsverksam-het, säger Lisa Keisu, ordförande i Riksföreningen Osteoporotiker, med 1900 medlemmar.

Ett sådant exempel är de osteopo-rosskolor som organiseras i samver-kan med landstingen. Där utbildas patienter hur de, med hjälp av läke-medel och egenvård, kan förebygga och bromsa sin egen osteoporos.

– Vårdens osteoporoskompe-tens varierar, vilket innebär att vårdkvaliteten för dessa patienter är ojämn. Vi arbetar för att samtliga landsting ska införa sammanhållna frakturvårdskedjor med osteopo-roskoordinatorer, som koordinerar behandlingsinsatserna för varje enskild patient. Vi informerar också om osteoporospatienternas rätt att kräva en diagnosticering med en DXA-mätare, säger Lisa Keisu.

Satsningen har mer än fördubblat antalet patienter som läser sin journal.

FOTO

SO

L-B

RIT

T S

UN

DVA

LL

HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING• Beställarenheten

(biståndsbedömare)

• Hägersten-Liljeholmens hemtjänst

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING• Axelsbergs vårdcentral

• Gröndals vårdcentral

• Liljeholmens vårdcentral

• Akutmottagningen Karolinska universitets-sjukhuset Huddinge

• Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhuset Huddinge

• ASIH Långbro Park

PRIVATA AKTÖRERFruängens vårdcentral, Aleris Rehab, Attendo hemtjänst, PR-vård, Hemstyrkan, Petras hemtjänst, Omsorgshuset, Vård- och Omsorgskompaniet, Humana

FÖR DIG SOM ÄLDRE• Att du ska känna dig nöjd

med de insatser du har

• Att förebygga dina behov av akut sjukhusvård

• Att säkerställa att du har rätt läkemedelsanvändning

• Att öka din trygghet genom förbättrad information och mer riskförebyggande arbete

FÖR PERSONALEN• Att öka kvaliteten i möten

mellan medarbetare från olika organisationer

• Att förbättra samverkan mellan deltagande aktörer

• Att öka förståelsen för andra aktörers verksamhet

FÖR VERKSAMHETERNA• Att bättre utnyttja

resurserna så att vården och omsorgen i högre grad utgår från den äldres behov

VI SOM DELTARVÅRA MÅL

För vidare information kontakta

projektledare Marie Bergström:

[email protected]

076-122 35 41

Bättre samverkan – Bättre liv! handlar om att förbättra vården och omsorgen av de mest sjuka äldre, genom att förenkla informationsöverföringen och för-bättra samarbetet mellan vård- och omsorgsgivare. Här har hela vårdkedjan funnits med från början och man har utgått ifrån 170 olika problem som deltagande verksam-heter har identifierat med Lean-metodik. Problemen har samlats under 7 rutinområden. Man arbetar nu enligt de nya rutinerna och genom att ta vara på erfarenheter utveckla dem vidare samt hitta nya utvecklingsområden t ex inom demensområdet. arBetet har varit framgångsrikt och den grupp äldre som omfattas av satsningen säger att de är mer nöjda med sin vård och omsorg nu än innan förbättrings-arbetet startade. De verksamheter som deltar uppger att de har ökat sin förståelse för de övriga aktörernas verk-samhet och situation.

satsningen har nu fått fortsatt ekonomiskt stöd från kommun och landsting för att driva arbetet vidare. Målet är att säkerställa att de nya rutinerna implementeras i det dagliga arbetet och att sprida lärdomar. Genom att ta vara på erfarenheter för att följa upp och förfina arbets-sätten och vidta åtgärder finns möjlighet att skapa och upprätthålla en långsiktligt hållbar vård- och omsorg som är mer kostnadseffektiv samt håller en högre kvalitet.

Hägersten-LiLjeHoLmens stadsdeL, Stockholms stad, var en av de ak-törer inom vård och omsorg av äldre som 2010 tilldelades medel från staten för att driva förbättringsarbete i samverkan med Stockholms läns landsting och privata aktörer. Arbetet har varit framgångsrikt och väckt stort intresse.

Bättre samverkangör äldre mer nöjda

ANNONS

Plusgiro 900 360 – 9Bankgiro 900 – 3609

SMS:a72970

Cancera 50, 100eller 200

www.cancerochallergifonden.se

Stöd forskning

Stöd de som drabbats

Ditt bidrag gör skillnad!

Stöd de som drömmer idag.

Ge en minnesgåva förde som levt i ljuset.


18 Krönika Rickard Bracken FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Carin har många gånger upplevt en förändring i bemötande från an-ställda inom hälso- och sjukvården när hon informerar om sin psykiska ohälsa. Hon upplever att hon oft a blir misstrodd till skälen för vård-kontakten. Magsmärtan blir lätt till en del av den psykiska ohälsan eller kanske till ett skäl för en förmodat ensam och utsatt människa att få social kontakt. Det är så att säga som om ordet ”psyk” ställer sig i vägen för den somatiska åkomma som hon faktiskt sökte för.

Man kan ju tro att det här är iso-lerade och enskilda företeelser som inte har så stor betydelse i det stora hela. Men tyvärr är det inte så. Det är tvärtemot en fråga om liv och död.

Jämlik vård gäller tyvärr inte för alla människor i Sverige. Socialstyrelsens siff ror visar att personer med psykisk ohälsa får sämre vård och oft are dör i vanliga sjukdomar som cancer,

diabetes, hjärtinfarkt och stroke. Ett konkret exempel är att perso-

ner som drabbas av hjärtinfarkt och som samtidigt har psykisk ohälsa inte får ballongutvidgning av hjärtats kranskärl i samma omfattning som övriga patienter.

Riksförbundet Hjärnkoll genom-för studier där vi frågar människor som lever med psykisk ohälsa om sina erfarenheter av diskriminering. Resultaten var nedslående och i förhållande till hälso- och sjukvården uppgav nära varannan person att man under de senaste två åren upp-levt sig orättvist behandlad i till följd av sin psykiska sjukdom i kontakten med hälso- och sjukvåden.

Är då anställda inom hälso- och sjukvården en särskild sorts männis-koplågare? Nej, inte det heller. Svaret ligger i vår brist på kunskap och våra föreställningar om psykisk ohälsa.

Frågor om psykisk ohälsa väcker än idag rädsla och fördomar. Och hör och häpna – det gäller oss allesam-mans. Ändå är psykisk ohälsa något som berör de fl esta av oss. Närmare bestämt 74 procent, lever med psy-kisk ohälsa, antingen egen eller via familj, vänner och arbetskamrater. Genom att lyft a på locket och prata med varandra om våra erfarenheter kan vi bidra till en förändring.

Jag tycker att ledningen inom Häl-so- och sjukvården ska satsa på att ta del av den kunskap som kommer från människor med egna erfarenheter av psykisk ohälsa och deras närstående. De har liksom Carin viktiga erfaren-heter av vad det är som begränsar den självklara rätten till lika och god vård för alla människor. n

Våga prata om psykisk ohälsa i vården

Genom att lyst a på locket och prata med varandra om våra erfarenheter kan vi bidra till en förändring.

FOTO KJELL PERSSON

”Bipolär patient med mag-problem stod det på remis-sen”. Min vän Carin hade sökt vård för smärtor i magen och i kontakten med läkaren passade hon på att informera om att hon medicinerade till följd av sin psykiska ohälsa. Hon tänkte att det kunde vara bra för läkaren att känna till vilka mediciner hon redan åt.TEXT RICKARD BRACKEN, RIKSFÖRBUNDET

HJÄRNKOLL

Läs krönikan i mobilen! FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Upplev skillnaden! Besök comfortaudio.se/prova

Många behöver mer än en hörapparat, vi vet varför!

Störande bakgrundsljud ochlånga avstånd gör det ofta svårt för personer med nedsatt hörsel att höra vad andra säger.

Utnyttja hörapparaterna på bästasätt genom att komplettera dem med hörselprodukter som minskar störande bakgrundsljud och långa avstånd.

Och visste du att hörselprodukter är arbetshjälpmedel som man kan söka bidrag för?

Kontakta oss så berättar vi mer!

Åderbråck och ådernätSkuminjektion med ultraljud

Effektiv behandling av åderbråck utan operation eller narkos.

(Ingen sjukskrivning krävs)

Läkarhuset Hötorgcity Tel 08-55 80 80 00

www.åderbråck.nu spfseniorerna.se

Inflytande. Valfrihet. Livskvalitet.

Fo

to:

Ha

ns

Be

rgg

ren

/Jo

hn

ér

he

rlin

wid

erb

erg

.co

m

Medicin ska göra livet lättare.

inte Mer koMplicerat.Felmedicinering är ett stort problem som ofta försämrar hälsan

hos äldre. Med regelbundna genomgångar av läkemedel kan

vi komma till rätta med felmedicineringen och förbättra livet för

de äldre. Det ska vi se till!

Chef i beredskap innebär att enhets-cheferna inom äldreomsorgen och i verksamheter för funktionshindrade inte längre behöver vara i ständig be-redskap. Genom att en chef åt gången står i beredskap slipper övriga chefer att vara ständigt tillgängliga.

Tolv av förvaltningens åttio chefer har anmält sitt intresse för att dela på beredskapen, som består av tredygns-pass och omfattar såväl äldreomsorgen

som LSS-verksamheten.– Chef i beredskap innebär att

det alltid fi nns en chef att kontakta, dygnet runt, varje dag, när som helst på året. Det ger vård- och omsorgs-förvaltningens medarbetare tillgång till arbetsledning dygnet runt, vilket stär-ker deras trygghet. Trygga medarbe-tare bidrar till att höja verksamhetens kvalitet, vilket förstås även gagnar våra brukare, säger Annasarah Pavasson, områdeschef på vård- och omsorgs-förvaltningen i Eskilstuna kommun.

Utvecklande för chefer och tryggt för medarbetareGenom att ha en chef i beredskap un-der kvällar, nätter och helger säkerställer förvaltningen att arbetsmiljön förbätt-

ras för såväl medarbetare som chefer. – Cheferna som varit chef i bered-

skap tycker att uppdraget är stimule-rande och lärorikt eftersom det ger dem möjlighet att handleda medarbe-tare utanför sitt ordinarie chefsom-

råde och öka kunskapen kring övriga chefers kompetensområden. En chef inom socialpsykiatrin kan exempelvis handleda medarbetare i hemtjänsten eller i LSS-verksamheten, säger Anna-sarah Pavasson.

Under sex veckor hade cheferna i be-redskap fått sammanlagt 51 påringning-ar från medarbetare som behövde stöd. Merparten av samtalen berörde perso-nalärenden, andra berörde brukare.

– Vår personal sitter ofta inne på svaret själva, många gånger räcker det att få stöttning och diskutera eller bekräfta en lösning med en chef i beredskap. I början av juni planerar vi att genomföra en mer omfattande utvärdering av tjänsten, säger Anna-sarah Pavasson.

Chef i beredskap uppskattas av chefer, medarbetare och brukare i Eskilstuna kommunDen 1 mars i år inleddes en unik satsning på chef i beredskap på vård- och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Satsning-en, som gynnar såväl chefer som medarbetare och brukare, är unik i Sverige och utvärderas löpande.

Annasarah Pavasson

ANNONS

Vill ni utvecklas i samarbete med världens främsta forskare, ett av Europas största universitetssjukhus och företag inom områden som till exempel cellterapi och odontologi?

Stiftelsen Flemingsberg Science ger personlig och skräddarsydd support till företag och organisationer i och kring Life Science-

området. I Flemingsberg finns framstående forskning, innovation och utveckling med kliniskt tillämpning.

Besök vår nya webbplats: flemingsbergscience.se

Bactiguard flyttade in i nytt huvudkontor i Flemingsberg 2014.

Plats för nästa framgång

Flemingsberg – Academia/Healthcare/Business Where you share knowledge, innovation and success

Fokus Vård och omsorg

Documents