Föreläsning 4

Föreläsning 4

Föreläsning 4• Definition av hälsoekonomi• Varför ett eget område?• Positiv och normativ analys• Welfarism och extra welfarism• Hälsans bestämningsfaktorer på aggregerad

nivå• Hälsans bestämningsfaktorer på individuell

nivå: Grossmans modell• Principal-agent problemet• Utbudsdriven efterfråga

Hälsoekonomi:• Tillämpning av nationalekonomi på

studieområdet hälsa, • Kan använda metoder från andra discipliner

som kan vara relevanta • Studerar allokering av resurser inom hälso-

och sjukvårdssektorn • Studerar allokering av resurser mellan hälso-

och sjukvårdssektorn och andra samhällssektorer.

Vad är hälsoekonomi?

3

Varför ett eget område?1. Samhället lägger ner stora resurser på

sjuk- och hälsovården.2. Ökade sjukvårdskostnader i många länder.3. Hög grad av osäkerhet på konsumtionssida.4. Försäkringar förekommer ofta. 5. Asymmetrisk information är mer regel än

undantag.6. Många producenter är inte

vinstmaximerare.7. Reglerade marknader.

4

Hälsoekonomisk analysPositiv ekonomisk analys• Syftar till att förklara och förutsäga enskilda

människors och organisationers beteende.• Exempel: Hur kommer en höjning av priset att

påverka efterfrågan på en vara?Normativ ekonomisk analys• Behandlar frågor som har att göra med hur något

bör vara.• Exempel: En ekonomisk utvärdering av

folkhälsoarbete.

Normativa ansatser

Målvariabel Samhälleliga Målsättningar

Pareto-Principen Maximering Jämlikhet

Nytta/Välfärd(Welfarism) A B --

Hälsa(Extra-welfarism)

-- C D

MålvariabelWelfarism • Insatser ska bedömas med utgångspunkt i hur stor nytta/välfärd de genererar. •Hälsa är bara en av många komponenter som bestämmer människors välbefinnande.

Extra welfarism•Kompletterande (extra) information vid sidan av nytta/välfärd inkluderas i bedömningen av folkhälsoarbete eller samhälleliga insatser. •Utgångspunkten är att människors behov för att leva ett gott liv ser olika ut men hälsa är den viktiga variabeln.

A. Pareto-principen med nytta• Vilfredo Pareto (1848-1923).• En insats som gör att en individ får det bättre

utan att någon annan får det sämre bör genomföras.

• Beaktar inte fördelningshänsyn.• Det kan finnas flera pareto-optimala situationer• Används i samband med att insatser minskar

förekomsten av marknadsmisslyckande.

B. Maximering av nytta• Fokuserar på att maximera samhällets

sammanlagda nytta/välfärd.• Vinnarna kan kompensera förlorarna.• För att undersöka om en insats bör genomföras

enligt denna princip genomför man en kostnads-intäkt analys

Kostnads-intäkt analysKostnad -125 000Intäkt 170 000Nettoeffekt 45 000

Kostnads-intäkt analysKostnad -125 000Intäkt 110 000Nettoeffekt -15 000

C. Maximering av hälsa• Maximera samhällets totala hälsa oberoende av

hur den fördelas mellan individerna. • De hälsoekonomiska utvärderingarna kostnads-

effekt analys och kostnads-nytto analys baseras på hälsomaximering

Kostnads-effekt analysNettokostnad

45 000 000

Räddade liv 100Kostnad per räddat liv

45 000

Kostnads-effekt analysNettokostnad

120 000 000

Räddade liv 100Kostnad per räddat liv

120 000

D. Jämlik hälsaJämlikhet

1. Individerna kan föredra att leva i ett samhälle med små inkomstskillnader och jämlik hälsa.

2. Samhällelig rättvisa är ett mål i sig.Jämlikhet och hälsa

a. Hälsan är fundamentalt för människanb. Hälsan är nödvändigt för att nå andra målc. Stödet för en jämlik fördelning av hälsa är

starkare jämfört med inkomst och utbildning.

Maximering Lika fördelningHälsamän

Hälsakvinnor

Ojämlikt

Jämlikt

Hälsamän

Hälsakvinnor

Ojämlikt

Jämlikt

Hälsans bestämningsfaktorerAggregerad nivå:• Tillgången och kvaliteten på hälso- och sjukvård.•Befolkningens sammansättning.• Tillgången på läkemedel.• Livsstil.•Konsumtionen av varor som är skadliga för hälsan.•Utbildning.• Inkomst.• Tillväxt.

Hälsans bestämningsfaktorerIndividuell nivå:• På individnivå måste vi ta hänsyn till individens

egenskaper såsom ålder, utbildning, inkomst.• Hälsoekonomer använder en modell som liknar

den om humankapitalet.• Teorin om humankapitalet säger att individer

investerar i utbildning, arbetslivserfarenhet och hälsa för att bli mer produktiva och få högre lön.

• Modellen hälsoekonomer använder heter Grossmans modell.

Grossmans modellModellens viktigaste ingredienser

1. Individer är inte ute efter att konsumera hälso- och sjukvård men att ha bättre hälsa.

2. Individer producerar hälsa med hjälp av hälso- och sjukvården.

3. Individer producerar hälsa även med hjälp av andra varor.

4. Hälsa kan ses som en konsumtionsvara men också som en kapitalvara.

5. Hälsa varar under en lång period men deprecieras över tid.

Investering i Hälsokapital

oHälsovård

oDietoMiljöo InkomstoTid

Antal dagar vid god hälsa:oFysisk

hälsaoPsykisk

hälsa0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Period

Input

Hälsokapital Output

Grossmans modell Modellens två sidor1. Hälsokapitalets kostnad: • Den avkastningen man kunde ha fått om

man hade sparat pengar på banken och fått ränta istället för att använda dem på att förbättra hälsokapitalet (köpa träningskort t.ex.).

• Deprecieringen av hälsokapitalet som sker varje period.

Hälsokapitalets kostnad = förlorad ränta + depreciering

Grossmans modell Modellens två sidor2. Hälsokapitalets avkastning: • Den avkastningen man från en enhet hälsokapital –

ökningen i lönen som man får när man investerar i hälsokapitalet.

• Antas vara avtagande. Ju mer hälsokapital desto mindre avkastning generas av en extra enhet hälsokapital.

Hälsokapitalets avkastning = påverkas av hur många enheter hälsokapital individen har

Grossmans modell

Hälsokapital

Ränta + depreciering0

Hälsokapitalets kostnad,Hälsokapitalets avkastning

H0

Jämvikt

Avkastning

Grossmans modellPriser• Priset på hälsorelaterade varor relativt andra varor bestämmer hur mycket tid individer ägnar sig åt att träna, friluftsliv, osv.

Andra viktiga variabler:a. Ålder b. Lönc. Utbildning

a. Ålder

Hälsokapital


Jämvikt

HMin H0



Avkastning

b. Lön

Hälsokapital

Jämvikt med högre lön

H0 H2


Avkastning Avkastning’


c. Utbildning

Hälsokapital

AvkastningL

Jämvikt högutbildad

HL

AvkastningH

HH

Jämvikt lågutbildad



Empiriska bevis • Gerdtham, U., Johanesson, M.,

(1999), New estimates of the demand for health: results based on a categorical health measure and Swedish micro data.

• 5 000 vuxna svenskar.• Variablerna har effekterna som

Grossmans modell förutspår.

Principal-agent relationenModellens ingredienser:1. Individen kan ha bristfällig kunskap om sin

hälsa.2. Individen kan ha bristfällig kunskap om de

behandlingar som finns och hur effektiva de är.3. Läkare ger informationen som individen behöver

för att göra ett val och fatta beslut om behandling.

• Patienten – Principal• Läkaren, sjuksköterskan, sjukgymnasten,

apotekaren – Agent

Perfekt principal-agent relationVad krävs det av en perfekt principal

agent relation? Det finns flera alternativ:1. Läkare maximerar patientens hälsa.2. Läkaren maximerar patientens nytta.3. Maximerar hälsan eller nyttan av hela

samhället.

Utbudsdriven efterfrågaVad är utbudsdriven efterfråga?• Ett fall av ofullständig principal-agent relation.• Läkare kan ha andra intresse än de som finns när

vi har en perfekt principal-agent relation. • Hypotesen lades fram av Roemer 1961.

Vad säger empiriska studier?• Wilensky and Rossiter (1983) 90% av utgifterna hade

uppstått på initiativ av läkare.• Roberts (1993) hittade bevis för utbudshämmande efterfråga.• Studier visar att när läkare får betalt per patient, en högre

kvot läkare/befolkning tenderar att leda till fler läkarbesök per kapita.

Föreläsning 4

Documents