€¦ · Flertalet av dagens datorarbetsplatser är försedda med möbler och utrustning av hög standard Moderna kontorsstolar kan justeras på många olika sätt Moderna datorbord

��

��

��

��

Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet

%

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�

��

��

��

��

��

��

��

��

� � � � ��

� � ��

��

�

��

��

��

��

��

��

��

��

% %

Använder dator i arbetet

Minst halva arbetsdagen Nästan hela tiden

25

3441

47

5458

6367 67 69

20

3136

4147

5458

64 6670

0

10

20

30

40

50

60

70

1984 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005

Män

Kvinnor 20-30% av all arbetad

tid i Sverige sker vid

en dator(grov uppskattning)

20-30% av all arbetad

tid i Sverige sker vid

en dator(grov uppskattning)

Användning av dator i arbetslivet


Plus all annan dator och IT användning


��

0

20000

40000

60000

80000

100000

120000

140000

1987 1992 1997 2002 20070

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

AntalAndel %


Dator/IT-användningen startar tidigt i livet

• ��– �� – � ��!��

• " ��!��ä�!!��#��$�

– ��%��– ��

�� !!"��#�$��#��%��#��&��'(()


�� %��&��%�� !��'�� %��


(��!)

40-60% av professionella datoranvändare har besvär i nacke-skuldror eller arm-hand (enligt flera studier)


Flertalet av dagens datorarbetsplatser är försedda med möbler och utrustning av hög standard

Moderna kontorsstolar kan justeras på många olika sätt

Moderna datorbord är lätta att justera i höjdled

Placeringen av utrustningen bör vara optimal

8

Sätten att undvika musarm är många –bra möbler och datorutrustning är ett


Vet användaren hur man bör justera dem på ett bra sätt ?

Vet man hur man bör arbeta vid datorn påett hälsosamt sätt ?

Och vet man varför ?

9

Men …


Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1998:1

Belastningsergonomi

6 § Arbetsgivaren skall se till att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper om– lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser,– hur teknisk utrustning och hjälpmedel skall användas,– vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell

hantering medför – tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler.

Arbetsgivaren skall vidare se till att arbetstagaren ges möjlighet att tränain en lämplig arbetsteknik för den aktuella arbetsuppgiften. Han skall ävenfölja upp att instruktionerna efterlevs.

10Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet

Studie vid Arbetslivsinstitutet

• Beskriva professionella datoranvändares kunskaper om god arbetsplatsutformning, arbetsteknik och hälsorisker

• Jämföra kunskapsnivån mellan dem som uppgett att de fått respektive ej fått information och träning i sådana frågor


Studerad grupp

• 156 professionella datoranvändare (16 företag)– 111 kvinnor och 45 män

• Medelålder: 34 år

• Tid i nuv. arbete: knappt 2 år


��

��

��

� ��

��

� ��

� ��

� ��

� ��

� ��

� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ��

��

Cirka 40 % av operatörerna behärskadealla reglagen på stolen (1-5 reglage)


Injustering av stol- och bordshöjd

Andel med mindre än +/- 3 cm fel

Inställd höjd ”Ställ in rätt höjd”

Stol 49 % 60 %

Bord 32 % 51 %


��

4954

65

30

0

20

40

60

80

100

��

15

B i l d s k ä r m Tangentbord MusEj framför Nedåtriktad Inom skulderbredd

fönster blick och underarms avstånd


6574

0

20

40

60

80

100

Variation Pauser

� � � � � � � ��

16

%


Kunskaper om hälsoriskerLäkarens bedömning

46 48

6,5

0

20

40

60

80

100

��

��

Goda (tillräckliga) = minst 3 av•Värk, smärta, stelhet, domning, trötthet i:

Huvud, ögon, nacke/skuldror, armar/händer, rygg•Stress relaterade symptom

Spänningar, oro, sömn problem•Hals, röst problem•Öron, (hörsel problem)•Ögon, synbesvär•Konditionstapp, vikt uppgång (stillasittande)


Har fått information och träning angående hälsorisker, injustering av datorarbetsplatsen och hur man bör arbeta

långsiktigt hälsosamt ?

2329

48

0

20

40

60

80

100

Ja, tillräckligt Ja, menotillräckligt

Nej

%


Kunskaper sitter bättre

Signifikant

– högre kunskaps nivå (index)

– bättre injusteringar av arbetsplatsen och bättre

arbetsställningar (index)

bland dem som uppgav att de fått information och träning

jämfört med dem som uppgav att de - ej fått


Sammanfattning av kunskapsstudien• Många professionella datoranvändare saknar

kunskaper om:• hälsorisker i arbetet • hur man justerar in arbetsplatsen • hur man bör arbeta långsiktigt hälsosamt

• Många rapporterar avsaknad av information och träning

• Har man uppfyllt Arbetsmiljölagens krav ?

• Arbetsgivarna får inte ut värdet av investeringarna i bra möbler och utrustning


Slutsats

Kunskaperna

når inte fullt ut till

slutanvändarna - fältet - praktikernaAllan Toomingas/Arbetslivsinstitutet

Och åt andra hållet …….

Når slutanvändarnas kunskaper och

erfarenheter av IT-systemen fram till

forskarna i önskvärd utsträckning ?


En forskares funderingar

• Vem forskar vi för ?

• Vem behöver våra kunskaper ?

• Hur skall vi nå ut ?

• Ställer vi rätt frågor ?


ANVÄNDNINGSDRIVEN UTVECKLING AV IT I ARBETSLIVETEffektvärdering av tjugo års forskning och utveckling kring arbetslivets användning av IT

P E R T E N G B L A D & Å K E W A L L D I U S VINNOVA 2007 (sid 68)

I en värdering av ITA*-forskningens bidrag till de övergripande effektmålen om tillväxt, demokrati, kompetens och god

arbetsmiljö växer en bild fram där vi kan se tydliga tecken påen positiv spiral kring tillväxt och kompetens….

Samtidigt finner vi endast relativt svaga tecken på att program och projekt haft positiva effekter på arbetsmiljön….. Vi kan konstatera att ITA*-programmen inte förmått bryta den trend

mot ökade kvalitetsbristkostnader pga bristande användbarhet …med effekter på de anställdas arbetsmiljö.

*ITA = IT i Arbetslivet Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet

Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskningFAS 2007 (sid 7)

Svensk arbetsmiljöforskning hör till den bästa i världen ……

Den relativa andelen artiklar med svenska författare i förhållande till befolkningsmängd visar att Sverige ligger etta i världen inom belastningsergonomi och på andra plats inom arbetsmiljöområdet.

En viktig faktor har varit den långa traditionen av samverkan mellan arbetsmarknadens parter inom arbetsmiljöområdet.



Men ….Omfattningen av kunskapsutbytet mellan forskning och praktik förefaller

ganska ojämn. Det framgår tydligt av bristen på strukturer för användargrupperna att förmedla kunskapsbehov till forskarna.

Det gäller också förmedlingen av forskningsresultat till praktiker och andra användargrupper så att de kan leda till praktiska förbättringar.

Några forskare har lagt ner mycket arbete på kunskapsöverföring…Internetsidor med praktisk vägledning för yrkesverksamma och allmänheten.

Det verkar finnas en klyfta mellan forskning och praktik i Sverige som borde ses över. Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet


Utbytet av kunskap från användargrupper till arbetsmiljöforskare och vice versa bör förbättras.

Förmedlingen av forskningsresultat skulle kunna förbättras så att den blir mer användbar för arbetsmiljöstrategiska behov och praktiska förbättringar

Hjälpmedel och metoder behöver utvecklas för att arbetsmarknadens parter, andra användargrupper och forskarsamhället ska kunna ha ett effektivt kunskapsutbyte.

Kunskapsutbytet bör systematiskt analyseras.

Vetenskapliga studier av metoder och strategier som främjar tillämpningen av ny vetenskaplig kunskap behövs (implementeringsforskning).


Goda exempelpå användning / spridning av kunskaper

-Users Award

-TCO märkning

-Bildskärmsombud

-Webbsidor Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket mfl



Hur kan kunskapsutnyttjandet och återföringen förbättras ?

Vem bör / kan ta ökat ansvar ?-Forskarna

-Parterna

-Bildskärmsombuden

-Företagshälsovården

-Skolan

-Arbetsmiljöinspektörerna

-Tillverkarna / producenterna Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet

En forskares funderingar på behovet av mer kunskap om IT i arbetslivet

-Hur kommer det sig att arbete med en datormus kan leda till förtidspension ?

-Hur länge är det riskfritt att arbeta vid dator ? Finns det gränser ?



Kan datorarbete vara livsfarligt ? (!)


*��&��


+�,��&��--�%��

Viktuppgång under ett år vid minskad fysisk arbetsaktivitet från 4 till 2 MET

50

55

60

65

70

75

1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51

Vecka nr

Kg

.�/��.��Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet


Hur blir det om man sitter framför en dator / TV

4-6-8 timmar / dag från barndomen och framåt

i livet ?



Vad skall man välja för yrke om man fått musarm redan i skolan ?

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

(*�

��

��

��

%

Datorn har blivit vårt vanligaste

arbetsredskap



-Vad bör man göra för att undvika musarm ?-individen-företaget/arbetsplatsen-samhället

Om man fått musarm:-vad bör man undvika för att inte bli sämre?-vad kan man fortfarande arbeta med ?-vad bör man göra för att bli frisk ?



Hur bör man göra för att långsiktigt optimera arbetsprestationerna vid dator/IT ?

Cost-Benefit analyser av optimering av användbarhet och arbetsmiljöförhållanden


Vilka kunskaper anser ni att

forskningen skall söka efter ?



Det behövs fler systematiska interventionsstudier. Det finns ett stort behov av att utveckla vetenskapliga metoder som fastlägger interventioners effektivitet och verkningsgrad.

Användningen av ……. ekonomiska utvärderingsmetoder bör uppmärksammas.


ANVÄNDNINGSDRIVEN UTVECKLING AV IT I ARBETSLIVETEffektvärdering av tjugo års forskning och utveckling kring arbetslivets användning av IT

P E R T E N G B L A D & Å K E W A L L D I U S VINNOVA 2007 (sid 79)

En utökad och långsiktig satsning på innovativa lösningar i arbetslivets IT-användning bör … bland annat innefatta stöd till fördjupade tvärvetenskapliga och interaktiva arbetsformer där särskilt ekonomi och arbetsmiljö/hälsa ges ett större utrymme i samspel med verksamhets- och IT-kunnande.


Men ….. Ont om forskare

• Hög medelålder bland arbetsmiljö forskare• Dålig återväxt• Minskande resurser, få tjänster

• Få inom belastningsergonomiObs belastningsskador = vanligaste problemet

• Extremt få inom synergonomi Obs datorarbete = öga-hand koordination

Bildskärmen är i blickpunkten


Offentliga FoU-medel för arbetsmiljöforskning i Sverige (2005 års penningvärde)

0

50

100

150

200

250

300

350

400

1986 1996 2000 2002 2005 2008

milj kr EU

Försäkbol/kommun mfl

Univ/högskola

Övr forskn fonder

FAS/VINNOVA

ASF/AMFO/Ralf

ASS/AI/ALI

Prognos

Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning, FAS 2007, sid 22

- 43%på 10 år



Svensk arbetsmiljöforskning upplever för närvarande flera hot inför framtiden genom den kraftiga minskningen under senaste 10-årsperioden på sökbara forskningsmedel, nedläggning av Arbetslivsinstitutet samt osäkerheten om den framtida inriktningen för de enheter som utlokaliserades i början av 2000-talet från Arbetslivsinstitutet till universiteten.

Det har tagit lång tid att bygga upp den svenska strukturen och kompetensen för arbetsmiljöforskning, som uppskattas och utnyttjas internationellt.

Det är inte bara ett svenskt intresse att den kan vidareutvecklas.


Forskningsstöd – VINNOVA 2005*

Projektstöd miljoner kr

Totalt IT/Dator** Andel IT/Dator

Sammanlagt 1584 276 17%

*Årsberättelse 2006**Under rubrikerna: Informations- och kommunikations teknik + Tjänster och IT-användning


Forskningsstöd – FAS 2001-2006

Antal projekt med stödTotalt IT/Dator* Andel IT/Dator

Arbetsmiljö 266 12 4,5%Arbetsorganisation 186 5 2,7%Arbetsmarknad 150 0 0Folkhälsa 226 1 0,4%Välfärd 112 0 0Omsorg/sociala rel. 101 0 0

Sammanlagt 1041 18** 1,7%

*Enligt projekttitel** Varav 3 st efter 2001


Forskningsstöd – AFA 2001-2006

Antal projekt med stödTotalt IT/Dator * Andel IT/Dator

Arbetsorg. Psykosoc faktorer 13 1 8%Fysiska faktorer 28 0 0Ergonomi, Rörelseorg. sjukdomar 29 1 3%Arbetsmiljömetodik, Intervention 24 0 0Rehabilitering 19 0 0Utbildnings/info material 79 0 0Övriga 104 0 0

Sammanlagt 296 2** 0,7%

*Enligt projekttitel** Varav 0 st efter 2001


Forskningsstöd – sammanfattning

Samlat offentligt stöd till FoU inom arbetslivsområdet

= ca 700 miljoner / år *

Därav till IT inom arbetslivet = ca 20 miljoner/år **

Dvs knappt 3 %

*Levin & Wikman, ALI 2006

** Tengblad & Walldius , VINNOVA 2007Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet

Forskningsstöd – sammanfattning

Dvs knappt 3 %

Jämför !

Datorn har blivit vårt vanligaste arbetsredskap

25

34

4147

5458

6367 67

69

20

3136

4147

5458

6466

70

010203040506070

1984 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005

MänKvinnor

Använder dator i arbetet

%


Sammanfattning

• Dator och IT är dagens vanligaste arbetsmiljö och verktyg

• Spridning / användning av befintliga kunskaper kan förbättras

• Återföring / nyttjande av brukarnas erfarenheter / behov kan förbättras

• Resurser för kunskapsbildning om Dator/IT ej i proportion till användningen


Tack för uppmärksamheten !

��

��

��


€¦ · Flertalet av dagens datorarbetsplatser är försedda med möbler och utrustning av hög standard Moderna kontorsstolar kan justeras på många olika sätt Moderna datorbord

Documents