Feef4 2015

Nummer 4/2015

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING

TEMA:Småskalig vattenkraft

2 förnybar energi 4/2015

Planerar du att bygga kraftverk? Över 450 kraftsverksbyggare kan inte ha tagit fel - kontakta oss idag!

Enkel montering

Korrosionsbeständiga

Utmärkta hydrauliskaegenskaper

Amiantit Norway AS • Box 2059 · N-3202 Sandefjord · Telefon: +47 99 11 35 00 · [email protected] · www.amiantit.eu Ett företag i koncernen

Flowtite GRP-rör – få ut mer av din kraftverksinvestering

Seminarium om vindkraft - Förnybar energi för framtiden!

010-199 88 00 | [email protected] | www.eolusvind.com

Boka datumet

30/1

Seminariet är kostnadsfritt!

Läs mer om programmet och anmäl dig på www.eolusvind.com

Hässleholm Kulturhus lördagen den 30 januari kl. 9.30 - 15.00

Bland föreläsarna märks: Markus Wråke, chef för energieneheten vid

Svenska Miljöinstitutet IVL, Gustav Strandberg, klimatforskare vid Rossby Centre

SMHI, Maria Wetterstrand grön debattör och före detta språkrör för Miljöpartiet,

Martin Jansson Senior Commodity Strategist Handelsbanken, Alexandra Lindfors,

analytiker Svensk Vindenergi m.fl.

4/2015 förnybar energi 3

Carl Olov Persson, avgående redaktör för Förnybar Energi och Energieffektivisering

Tema: Småskalig vattenkraft

Under nära 150 år har entreprenörer lagt ned ett oerhört arbete för att utveckla den småskaliga vattenkraften i Sverige. Samtidigt har större energibolag och industrin satsat på den storskaliga vatten-kraften. Målet var att alla i Sverige skulle ha tillgång till elektricitet. Det har man nästan lyckats med, men när elbehovet växte på 1970-talet måste även andra produktionsformer bidra. I dag kom-mer nästan hälften av elproduktion från vattenkraft. Att Sverige under 1900-talet gått från fattigdom till välfärd är huvudsakligen den flödande vattenkraftens förtjänst.

OM

TID

NIN

GEN

Christer Söderberg, som arbetar intensivt för den småskaliga vattenkraften, har skrivit flera av artiklarna på tema ”Småskalig vattenkraft” i den här tidningen.

SERO:s roll – peka på möjligheterna

Nu matas vi med framtidsvyer som nästan skapar undergångsstämning. I det globa-

liserade samhället flyttar människor och varor snabbt över hela världen. Konflik-ter skapar flyktingströmmar. Om klimat-förändringen accelererar betyder det att ändå fler tvingas på flykt. I ett referat, i den här tidningen säger Gustaf Arrhe-

nius, professor i praktisk filosofi, att hela länder måste överges. Vart skall de ta vä-gen? Hur skall de tas emot?

Det går inte att blunda för en hård verklighet. SERO:s uppgift är att främja förnybarhet och mångfald i energisys-

↪

Tidningen ges ut av SERO och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex.

ADRESS: C/O Carl Olov Persson, Majtunavägen 11, 731 43 KÖPINGE-mail: [email protected]

ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 046-200 221 , 070-621 71 96E.mail: [email protected]

REDAKTÖR: Carl Olov PerssonTel. 0221-146 81E-mail: [email protected]

REDAKTIONSRÅDET:Göran BryntseChrister SöderbergOlof KarlssonSten MalmströmPeter DanielssonRoland Davidsson

ANNONSBOKNING: Olof Karlsson Tel. 0221-197 65, 070-285 19 88 E-mail: [email protected]

PAPPER:Galerie Art Silk, miljögodkänt

ISSN: 0283-6114

LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCKReklamtryckeriet i Köping AB, 2015Tel. 0221-100 87E-mail: [email protected]

OMSLAGSBILD:Foto: Wikimedia Commons

I DETTA NUMMER bl.a:

TEMA: Småskalig vattenkraft, sid 6-9, 14-15, 18, 38-39, 41 och 42-43

11 Fossilfrihet på väg

14 Färna – en fantastisk förvandling av ett järnbruk

21 SERO växer – nya lokala föreningar –nu i Göteborg

24 Egen energisatsning gav plusenergihus som resultat

25 Om Kosteröarna planerar bli oberoende av el från fastlandet

26 Humanistiska perspektiv på de globala miljöutmaningarna

31 Om subventioner och strategiska investeringar

35 Läggs anläggningen för biodrivmedel i Piteå ner?

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING


Behöver ni nya sBehöver ni nya sBehöver ni nya sBehöver ni nya spettluckorpettluckorpettluckorpettluckor????

KvalitetKvalitetKvalitetKvalitet FOAB tillverkar luckor i rosttrögt stål, som har en lång livslängd. Varför byta luckor med jämna mellanrum när man kan köpa luckor i rosttrögt stål? Dessutom slipper man att vänta på att luckorna skall stå och svälla i vattnet för att det ska bli tätt!

MiljöMiljöMiljöMiljö Tryckimpregnerat trä innehåller krom, arsenik och koppar, samtliga ämnen skadliga för vår miljö. FOAB levererar luckor i rosttrögt stål, som varken skadar miljön nu eller med åren.

Kunskap, ErfarenheKunskap, ErfarenheKunskap, ErfarenheKunskap, Erfarenhet & Kvalitett & Kvalitett & Kvalitett & Kvalitet Vi har genom åren samlat på oss kunskap och med hjälp av vår erfarenhet skapat en produkt som har högsta kvalitet när det gäller funktion, service & livslängd. -En robust konstruktion ger lång livslängd och är enkel att använda.

EkonomiEkonomiEkonomiEkonomi Då vi bockar och klipper till luckorna av plåtar här på FOAB är priset på rosttröga luckor mycket konkurrenskraftiga mot alternativ i ek eller tryckimpregnerat trä.

Tungt att ”spetta”?Tungt att ”spetta”?Tungt att ”spetta”?Tungt att ”spetta”?

BL5000B, bensindriven BL5000B, bensindriven BL5000B, bensindriven BL5000B, bensindriven lucköppnare lucköppnare lucköppnare lucköppnare

BL500B är en lucköppnare för spettluckor som enkelt kan bäras med ut på dammvallen. BL5000B levereras testad och körklar, kunden behöver bara dra i snöret så startar maskinen. Motorn sitter väl skyddad i en bur som också fungerar som lyftkorg.

Vi på FOAB vill önska gamla och nya kunder en riktigt god jul och ett gott nytt år!

OM

TID

NIN

GEN

temet. Lika viktigt är arbetet för en effektivare energianvändning. Ju min-dre energi vi använder desto lättare blir det att nå målet - 100 procent för-nybar energi! När världen bestämt sig för denna inriktning kan undergångs-stämningen vändas till hopp. En orga-nisation som SERO behövs för att snab-bare driva på utvecklingen i en hållbar riktning.

Tack alla skribenter! ”Förnybar Energi och EnergiEffektivisering” behövs och för det krävs att vi som bidragit med artiklar fortsätter med det.

I nästa nummer har tidningen fått ny redaktör. Staffan Bengtsson, som i många år varit redaktör för ”Energi-magasinet” tar över och, jag lovar, han tar tacksamt emot allas vår medver-kan.

Välkommen Staffan!

Till sist, vårt arbete handlar inte i för-sta hand om pengar, viktigast är en-gagemang och idealitet, men ingen verksamhet fungerar utan inkomster och en välskött ekonomi. I det sam-manhanget är vi tacksamma för det växande antalet företagare som an-nonserar i vår tidning. Olof Karlsson och Charlotta Niklasson, som ansvarar för annonssidorna, hälsar fler annon-sörer välkomna!

Carl Olov [email protected]

Satsa på vita certifikatIdag utförs mindre än hälften av alla lönsamma åtgärder som finns för att minska energianvändningen. Vita certifikat skulle kunna få fart på denna slumrande potential till energieffektivisering. Det är inte okej med tanke på den stora klimatutmaning som vi står inför att slarva bort potentialen. Det är inte heller okej att den stora andel förnybar energi vi har i Sverige slösas bort på onödig energianvändning. Vi kan bättre!

Energieffektivisering är enligt många un-dersökningar det billigaste alternativet på vägen mot en energiförsörjning base-rat på hundra procent förnybar energi. Billigare än ökad produktion av förnybar energi. Frågan är bara hur man ska få fart på satsningar på lönsamma energieffekti-viseringar. Ett exempel där vi har lyckats är det så kallade PFE-programmet (PFE står för Programmet för Energieffektivi-sering i energiintensiv industri). Det ledde till energieffektiviseringar på ca 2 TWh. Lockbetet för industrin var att man blev befriad från en energiskatt på 0,5 öre/kWh mot att industrin genomförde lön-samma energieffektiviseringar. Industrin uppskattade programmet och efterfrågar en fortsättning. Programmet har nämli-gen avvecklats därför att det inte är för-enligt med EUs regler för statsstöd. Om viljan bara hade funnits skulle regeringen haft all möjlighet att utveckla ett nytt PFE som följer reglerna. Följden är att det idag finns få styrmedel som trycker på för en-ergieffektiviseringar inom industrin. En ny lag om krav på energikartläggningar kommer visserligen att införas, men den kräver inte att några åtgärder genomförs. Vad finns då för alternativ?

Vita certifikat vanligt i EU och USAEtt alternativ som med framgång tilläm-pas i över hälften av EU-länderna, t ex Danmark, Frankrike, Italien och England, samt i cirka hälften av USAs delstater, är så kallade vita certifikat. De fungerar ungefär som gröna certifikat gör för ny elproduktion, det vill säga energibolagen åläggs att redovisa vita certifikat motsva-rande en viss andel av sin energiförsälj-ning. Ett vitt certifikat motsvarar en viss mängd energibesparing precis som ett grönt motsvarar en viss mängd nypro-duktion av förnybar energi. Energibespa-ringarna kan ske ute hos energibolagets kunder och måste inte utföras av energi-bolaget självt, precis som man idag inte heller bygger vindkraftverken själv.

Ett viktigt skäl för sådana certifikat är EUs ambitioner att reducera energian-vändningen med 20 procent. I Energief-fektiviseringsdirektivet, artikel 7, finns till och med ett krav på att alla medlems-länder ska införa vita certifikat (eller kvotpliktssystem som det heter i direk-tivet). Dock finns en brasklapp. Ett med-lemsland kan välja att frångå kravet om man kan visa att man sparar lika mycket

Göran Bryntse, Lotta Bångens och Hans Nilsson.

forts. på sid 6

Bli medlem – ett sätt att påverka och göra din röst hörd!

Medlemsavgift 350 kr, familjemedlem 50 kr, studerande 150 kr.Som medlem får du 4 nummer av tidningen ”Förnybar Energi & Energieffektivisering” – gäller från betal-datum

Prenumeration – kostnad 300 kr

Gå in på [email protected] och registrera dina uppgifter så sänder vi medlems-faktura eller betala medlemsavgiften till SERO:s BG 829-8481, glöm inte fullständig adress och helst även e-post och telefonnummer.


Behöver ni nya sBehöver ni nya sBehöver ni nya sBehöver ni nya spettluckorpettluckorpettluckorpettluckor????

KvalitetKvalitetKvalitetKvalitet FOAB tillverkar luckor i rosttrögt stål, som har en lång livslängd. Varför byta luckor med jämna mellanrum när man kan köpa luckor i rosttrögt stål? Dessutom slipper man att vänta på att luckorna skall stå och svälla i vattnet för att det ska bli tätt!

MiljöMiljöMiljöMiljö Tryckimpregnerat trä innehåller krom, arsenik och koppar, samtliga ämnen skadliga för vår miljö. FOAB levererar luckor i rosttrögt stål, som varken skadar miljön nu eller med åren.

Kunskap, ErfarenheKunskap, ErfarenheKunskap, ErfarenheKunskap, Erfarenhet & Kvalitett & Kvalitett & Kvalitett & Kvalitet Vi har genom åren samlat på oss kunskap och med hjälp av vår erfarenhet skapat en produkt som har högsta kvalitet när det gäller funktion, service & livslängd. -En robust konstruktion ger lång livslängd och är enkel att använda.

EkonomiEkonomiEkonomiEkonomi Då vi bockar och klipper till luckorna av plåtar här på FOAB är priset på rosttröga luckor mycket konkurrenskraftiga mot alternativ i ek eller tryckimpregnerat trä.

Tungt att ”spetta”?Tungt att ”spetta”?Tungt att ”spetta”?Tungt att ”spetta”?

BL5000B, bensindriven BL5000B, bensindriven BL5000B, bensindriven BL5000B, bensindriven lucköppnare lucköppnare lucköppnare lucköppnare

BL500B är en lucköppnare för spettluckor som enkelt kan bäras med ut på dammvallen. BL5000B levereras testad och körklar, kunden behöver bara dra i snöret så startar maskinen. Motorn sitter väl skyddad i en bur som också fungerar som lyftkorg.

Vi på FOAB vill önska gamla och nya kunder en riktigt god jul och ett gott nytt år!


FÖRN

YBA

R EN

ERG

I

Småskalig vattenkraftEnergimarknad i kris drabbar satsningar på miljövänlig vattenkraft, vind-kraft etc. med förödande kraft. SERO har under hösten uppvaktat tre riks-dagspartier samt Energikommissionen och bl.a. informerat om vilka kon-sekvenser myndigheternas behandling av den småskaliga vattenkraften har fått och får. Den motverkar entreprenörers medverkan i kampen mot jordens uppvärmning. Nedan en sammanställning av problem och förslag till åtgärder;

Flödande förnybara energikällorna, sol, vind och vatten känner inga nationsgrän-ser. De producerar användbar energi obe-roende av kriser på marknaden och de kräver väldigt små krav på import.

Bioenergi är förnybar men inte flödan-de.

Vattenkraft behövs både som baskraft och reglerkraft och kan som reglerkraft få betydelse utanför Sveriges gränser. Vat-tenkraften, även småskalig, kan bidra till dämpning av översvämningar, något som blir betydelsefullare vid ökad klimatpå-verkan.

Vattenkraft, produktion och potential

Den svenska vattenkraften producerar omkring 65 TWh per år, varav den små-skaliga (upp till 10 MW effekt) utgör 4,5 TWh eller 7 procent. Det finns ca 2 100 vattenkraftverk i Sverige, varav omkring

1900 är småskaliga. Vattenkraften har potential att utvecklas till långt över 100 TWh, men ekonomiska och legala be-gränsningar gör att det, för närvarande, bedöms att produktionen kan ökas till 75 TWh, en ökning med 10 TWh varav hälf-ten på småskalig vattenkraft.

5 TWh småskalig vattenkraft kan ska-pas genom återtagen drift i ca 2 000 ned-lagda vattenkraftverk, effektivisering av de ca 1 900 befintliga anläggningarna samt miljöanpassad utbyggnad av ny små-skalig vattenkraft, även i större vatten-drag.

Småskalig vattenkraft

EU definierar vattenkraft som småskalig om anläggningen har högst 10 MW effekt. Sverige saknar officiell definition men ofta används 1,5 MW som är en gräns för stöd och mot vissa pålagor.

energi genom andra åtgärder. Sverige har valt den vägen, men fått kritik från EU som anser att Sverige inte har visat hur detta ska gå till.

Energimyndigheten har utrett vita certifikat tre gånger och slutsatsen i den senaste rapporten (ER 2015:02) är att det skulle kunna finnas ett behov i Sverige beroende på hur systemet utformas. Man har gått från nej, nej till kanske, kanske.

Börja med industrin

För att en introduktion av vita certifikat ska underlättas föreslår Energimyndighe-ten att ett system med vita certifikat skulle vinna på att initialt rikta sig mot indu-strin. Myndigheten framhåller att det nu finns bättre förutsättningar för introduk-tion av vita certifikat än 2010. Det skulle till exempel kunna omfatta de cirka 1500 företag som omfattas av lagen om ener-gikartläggning. Det kan också riktas mot den offentliga sektorn. Om man börjar med att använda vita certifikat i industrin skulle det inte bli alltför komplicerat att tillämpa och dessutom bli överblickbart.

Energimyndigheten efterlyser dock ett politiskt ställningstagande om syftet med vita certifikat och ramarna för systemet. Det är därför viktigt med ett konkret po-litiskt mål för energieffektivisering, nå-got som idag saknas. Förra regeringens mål för energieffektivisering var mycket luddigt och möjliggjorde att energian-vändningen i Sverige kunde fortsätta att öka (eftersom målet var uttryckt som ett intensitetsmål, besparing i förhållande till BNP). Målet ligger dessutom långt under de potentialer som finns.

Vi vill därför att:

• Energikommissionen överväger vita certifikat för att säkerställa att lönsam energieffektivisering blir utförd

• Ett nytt ambitiöst mål för energieffekti-visering tas fram

• Energimyndigheten får i uppdrag att föreslå hur ett svenskt system för vita certifikat ska utformas

Göran BryntseOrdförande SERO

Hans Nilsson och Lotta BångensOrdförande respektive VD i EnergiEffektivi-seringsFöretagen, EEF

forts. från sid 5

VATTENnormal

60

KOL-CCS

439

VIND

5 Källa: Medelvärden, studie vid Stanforduniversitetet 2008, prof. Jacobson

utsläpp via elproduktion

KÄRN

124 VÅG

52 SOL

20

VATTENsmåskalig

20


VATT

ENKR

AFT

Småskalig vattenkraft fungerar på samma sätt som storskalig, men har skalnackdelar vid anläggning och drift. Från mitten av 1950-talet och några årti-onden framåt lades ca 2 000 mindre vat-tenkraftverk ned p.g.a. ålder och bris-tande lönsamhet, vändpunkten kom efter oljekriserna på 1970-talet och insikten att Sveriges behövde minska beroendet av importerad energi.

Den småskaliga vattenkraften är en landsbygdsföreteelse, där den skapar småindustrier och arbetstillfällen. Den är 3 gånger så arbetsintensiv som storskalig elproduktion, vilket ger upphov till rela-tivt höga kostnader men samtidigt bidrar till meningsfull sysselsättning på lands-bygden. Den småskaliga vattenkraften är en utmärkt sektor för entreprenörsinrik-tade.

Småskalig vattenkraft har lokalt starkt stöd, något som manifesterades vid flera möten bl.a. ett i Mallbacken, Värmland, tidigare i år.

Eftersom den småskaliga vattenkraften huvudsakligen är tillkommen före 2003 är de allra flesta anläggningar idag utfasade ur elcertifikatsystemet och får ersättning enbart för såld kraft och minskade överfö-ringsförluster på elnätet.

Ekonomi

Ett litet vattenkraftverk kostar 6-9 kr/årskWh att bygga. (exempel: 7 Mkr för en årsproduktion på 1 miljon kWh blir 7 kr per årskWh) medan ett stort kostar 3-5 kr/årskWh.

Skalfaktorn återspeglar sig även i drift-kostnaderna, som då även tyngs av den ar-betsintensivare småskaliga vattenkraften.

Kostnader för drift och underhåll ligger på mellan 10 och 20 öre per kWh beroende på ålder, modernitet och skick. Därutöver kommer fastighetsskatten som för små-skalig vattenkraft är ca 4 öre/kWh, för storskalig vattenkraft det dubbla.

Fastighetsskatten är en rent fiskal skatt och bör sänkas, se förslag nedan. Skat-tebortfallet kompenseras genom högre inkomstskatt på den lönsamma delen av vattenkraften.

Med en ersättning för närvarande på 20-25 öre/kWh är det lätt att förstå att pålagor i form av anläggande av fiskvand-ringsväg och minimitappning av vatten förbi kraftverket leder till stora under-skott i verksamheten och så småningom till konkurs. Resultatet blir att samhället får ta hand om en övergiven damm, efter-

som ingen vill bli ägare till en verksamhet som kräver stora investeringar och som uppenbart kommer att skapa ekonomiskt underskott. Att bygga ny småskalig vat-tenkraft är i dagsläget nästan omöjligt.

Tillstånd och juridik, rättsläget

Man kan tro att ekonomin pressar verk-samhetsutövarna mest men rättsosäker-heten är värre.

Sedan 1999 lämnas, enligt miljöbal-ken – MB, tillstånd till ny vattenverksam-het av domstolar. Tidigare grundade sig besluten på de olika vattenlagarna på 1900-talet och 1870 års Vattenrättsförord-ning m.fl. Vid varje lagskifte har det fun-nits övergångsbestämmelser där tidigare givna tillstånd gäller i den nya vattenla-gen, så finns det inte explicit uttalat i MB, men väl i paragraferna 5 och 17 i lagen om införande av MB, den s.k. promulgations-lagen, MP. Vissa domstolar, Kammarkol-legiet och en del länsstyrelser har inte tagit hänsyn till MP och förklarat äldre tillstånd för ogiltiga och krävt nyprövning enligt MB. Detta har väckt våldsamt mot-stånd hos verksamhetsutövare, jurister och allmänheten. Särskilt uppmärksam-mad har en dom från 2012 blivit, den så kallade Gisslarbodomen, som överklagats i flera instanser och nu ligger för behand-ling i Miljööverdomstolen.

Det är obegripligt att denna tolkning kunnat vinna gehör hos Kammarkollegiet och vissa länsstyrelser. Kammarkollegiets agerande i vattenmål de senaste ca 5 åren borde bli föremål för en särskild under-sökning.

Vissa länsstyrelser agerar genom före-lägganden, där man kräver nyprövning av verksamheten eftersom man anser att äldre tillstånd inte gäller och att verksam-

heten inte motsvarar dagens miljökrav. Vill man ändra på villkoren i ett tillstånd är omprövning det som är naturligt. Vid nyprövning får verksamhetsutövaren stå för alla kostnader, vid omprövning enbart sina egna.

En nyprövning är med dagens regelverk så komplicerad och kostsam att verksam-hetsutövaren vill lägga ned sin verksam-het, men då kräver länsstyrelsen i allmän-het utrivning av anläggningen, vilket i sin tur kräver miljötillstånd av liknande storleksordning på kostnader som vid ny-prövning, vilket inte finns ekonomiska re-surser för utan resultatet blir konkurs och en övergiven dammanläggning för sam-hället att ta hand om.

När det i dessa sammanhang, långt ifrån alltid, gjorts konsekvensutredning-ar har dessa varit summariska och brist-fälliga.

Miljöbalken har blivit omodern, den tillkom för ca 20 år sedan, och behandlar till exempel inte klimatproblematiken. MB behöver reformeras.

Moratorium

Vissa länsstyrelser har meddelat verksam-hetsutövare förelägganden om nypröv-ning av befintlig verksamhet och förbere-der nya. Till dess rättsläget klarlagts bör lämnade förelägganden tillfälligt frysas och inga nya utfärdas. (Se vidare artikel av Olof Karlsson.)

Den småskaliga vattenkraftens miljöpåverkan

All energiomvandling påverkar miljö och klimat. Värst är den fossila energin men även kärnkraften ger avsevärda skador.

Klimatförändringen påverkar miljö och biologisk mångfald mest. Vattenkraften forts. på sid 8


VATT

ENKR

AFT

påverkar den biologiska mångfalden lo-kalt eftersom dammbyggnaderna utgör vandringshinder för vissa fiskarter, främst lax och öring. Men mellan vandringshin-dren finns lokala stammar av bäcköring som är populära hos traktens lokala fri-tidsfiskare.

Biologisk mångfald är ett diffust be-grepp som sällan ges någon närmare ut-redning i vattenmål men likväl kan sätta stopp för byggandet av småskalig vatten-kraft. Det har gått så långt att domstolar kräver anläggande av fiskpassager på platser där det inte finns vandringsfisk.

Att öppna för vandring kan även öppna för spridning av sjukdomar, till exempel kräftpest, samt spridning av arter som inte tidigare funnits där och som påverkar den biologiska mångfalden. Av det skälet har EU tagit fram Artspridningsdirekti-vet, som ställer stora krav för att öppna för invandring av främmande arter i vatten-områden.

Faunapassager har påfallande ofta visat sig ha dålig funktion och innan kunska-pen kommit längre bör man ha en restrik-tiv hållning till att införa sådana.

Många aktivister förespråkar utrivning av dammar utan att känna till konsekven-serna.

Dammar fungerar som uppsamlare, fällor, av ämnen man inte vill ha ut i sjöar och hav, ett exempel är övergödande par-tiklar som fosfor. Vid en utrivning upplö-ses bottensedimentet och miljöfarliga äm-nen transporteras nedströms.

Effekten av dammar och deras utriv-ning på samhälle, klimat och miljö är komplex och beslut om åtgärder tas utan

tillräcklig kunskap. Samhället bör tillsät-ta kompetenssammansatta grupper som kan göra kvalificerade bedömningar av åtgärder i enskilda vattenmål.

Vattenverksamhetsutredningen

Utredningen hade en märklig partssam-mansättning och kom med långtgående förslag som avsevärt skulle försvåra för vattenkraften. Betänkandet ligger nu hos regeringen för fortsatt beredning.

Ramdirektivet om vatten

Direktivet är diffust utformat vilket ger utrymme för tolkningar.

Sveriges tolkning av EU-direktivet är mer långtgående än andra medlems-länders. Ett exempel är antalet kraftigt modifierade vatten, KMV, som är mycket lågt i förhållande till andra länder, vilket ger utrymme för mer ingripande åtgär-der.

Att definiera åtgärder vid varje vatten-område är ett stort arbete som det saknas resurser för. Därför blir förslagen till åt-gärder ofta generella och passar dåligt i de individuella fallen.

Arbetet med åtgärdsprogrammet har blivit ett tjänstemannavälde och det finns behov av politisk uppstyrning.

SERO:s förslag till åtgärder inom

småskalig vattenkraft

1. Stödsystemet

Elcertifikatsystemet är inte det mest kostnadseffektiva stödsystemet men är hårt etablerat genom sammanslagningen med det norska systemet. Elcertifikatsys-temet utger sig för att vara teknikneutralt men borde kompletteras med behovsdif-ferentiering, där stora anläggningar har mindre stödbehov. Följande förslag bor-de utredas gällande all elcertifikatberät-tigad elproduktion. Se tabell nedan.

2. Skapa kompetenssammansatta expert-grupper

Dessa grupper ska göra samhällsanalyser av åtgärder på vid enskilda platser i vat-tendrag. Analyserna ska sedan utgöra underlag för beslut i länsstyrelser och domstolar. Lämpligt är en expertgrupp per vattendistrikt, totalt fem stycken i landet.

3. Miljöfond

Inför en statlig miljöfond för miljöåtgär-der vid mindre kraftverk för att möjlig-göra anläggande av faunapassager och kompensera för inkomstbortfallet vid kraftverket

4. Moratorium för länsstyrelsers förelägganden

I avvaktan på klarhet om äldre tillstånds rättskraft måste länsstyrelserna frysa re-dan meddelade föreläggande och inte ges rätt att ge ytterligare förelägganden.

5. Reformera Miljöbalken

Det är snart 20 år sedan Miljöbalken utar-betades och den har inte ändrats efter nya samhällsbehov.

6. Öka sysselsättningen på landsbygden

Landsbygden behöver fler arbetstillfällen för att hålla kvar befolkning och infra-struktur. Större andel av Landsbygdsstö-det bör tilldelas idriftsättning av nedlagda vattenkraftverk.

Avdela speciellt utrymme till immi-granter med lämplig kompetens.

7. Sänk fastighetsskatten

Fastighetsskatten för vattenkraftverk upp till 10 MW bör sänkas till 0,2 procent och för större vattenkraftverk till 0,5 pro-cent.

Sammanställningen upprättad av Christer Sö[email protected]

Christer Söderberg. Foto: Jörgen Ek

Anläggningsstorlek MW Certifikattilldelning, antal/MWh Tilldelningsperiod/år0-0,1 2,5 200,1 – 0,25 2 200,25 – 1,5 1,5 181,5 – 10 1 1610 – 20 0,75 15Över 20 0,5 15

forts. från sid 7


VATT

ENKR

AFT

Vattenkraftsatsningar i VärmlandVärmland är ett av de län som drabbats av länsstyrelsens förelägganden och där detta mött kraftigt motstånd, både lokalt och från Värmland-Dalslands Vattenkraftförening, VDVF.

Situationen har medfört att VDVF har ökat sina ansträngningar att finna lösningar på detta. En sådan var att arrangera ett infor-mationsmöte i Borgvik den 25 november. Där behandlades denna problematik lik-som vattenkraftens påverkan på miljön, elmarknaden med mera.

Drygt 40 vattenkraftintressenter hade hörsammat inbjudan till mötet i konfe-rensanläggningen i Borgviks Kvarn, som var en del av det berömda järnverket där resterna av den tidigare verksamheten är bevarade som ett öppet museum vid for-sen.

Dagen efter träffades representanter från VDVF, LRF, Fiskevattenägarna och Hela Sverige Ska Leva, för en diskussion om hur man kan medverka för en levande

landsbygd och det beslöts att bilda ett nät-verk kring denna fråga. Samma dag träf-fade VDVF även Länsstyrelsen i Karlstad för att diskutera småskalig vattenkraft, bland annat frågan om fortsatta föreläg-ganden. Tyvärr fick vi veta att man tänker fortsätta dessa.

Den tredje dagen var planerad för ett möte med Kristinehamns kommun, som tagit initiativet till ett projekt om småska-lig vattenkraft som man benämnt Inno-vation Vattenkraft 2.0. Projektet har fått EU-bidrag och syftar till att utreda i första hand återstart av nedlagd vattenkraft i Mellansverige. Projektledningen trodde först att projektet skulle vara inriktat mot teknisk utveckling, men efter informa-tionsmötet i Borgvik har man insett att

tillståndsfrågor och ekonomi för närva-rande har högre aktualitet.

Vid mötet med VDVF beslöts att vi star-tar ett samarbete kring utvecklingen av vattenkraften i Värmland och övriga Mel-lansverige.

Dessa tre intensiva dagar i vattenkraf-tens tecken innehöll även ett möte med vindkraftintressenter för att utreda ge-mensamma intressen kring nätfrågor som villkor och kostnader för anslutning och överföring av el. Arbetet för att förbättra dessa villkor i Värmland kommer nu att trappas upp.

Christer SöderbergSekreterare i VDVF

Viktor Falkenström som informerar om vattenrätt.


VATTENKRAFT- ANLÄGGNINGAR

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: [email protected], www.bevi.com

GENERAToRER upp till 20 000 kVA • egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner

AUTomATIKUTRUSTNINGAR • inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering• ger optimal energiproduktion

• hög- och låg- spännings- maskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN

Göra eget biokolÄntligen poppar ordet biokol upp i både tidningar, ra-dio och på tv. Allt fler med intresse för odling och jord får upp ögonen för de möjligheter som inblandning av biokol kan ge. Detta har lett till att en av de vanligaste frågorna som ställs till Branschföreningen Biokol Sve-rige är ”Var kan jag köpa biokol?”.

Faktum är att det är svårt att hitta biokol att köpa. Producenterna är få och hittar man en produkt är det ofta en blandning av jord och biokol. Vi hoppas att det snart dyker upp fler biokoltillverkare som kan tillgodose marknaden, men tills dess kan man göra sitt eget. Nedan får du en beskrivning av hur du enkelt kan göra bio-kol och ta vara på överskottsenergin, vilket passar bra nu i vinter-tider.

Burk i brasa

För att göra biokol hemma i liten skala behöver du en mindre metallburk med lock, biomassa att förkola och en eldstad eller vedpanna. Börja med att göra 10 hål i metallburkens lock med en spik eller syl. Det går också bra att använda en gjutjärnsgryta och fästa loket med ståltråd. Det är dock väldigt viktigt att det finns en glipa mellan grytan och locken så att pyrolysgasen kan sippra ut. Fyll burken med biomassa. Det är roligt att prova sig fram med olika växtmaterial och se resultatet. Exempel på spännande bio-massa att prova är tallkottar, avokadokärnor och nödskal. Sätt på locket och lägg in den fyllda burken i eldstan och tänd på. När bra-san brunnit ett tag kan man se pyrolysgasen brinna som små lågor ut ur hålen i metallburkens lock. När lågorna försvinner är förkol-ningen klar. Ta ut burken först när brasan brunnit ut och kallnat. Nu har du gjort ditt eget biokol. Färdigt att blanda i jorden!

Branschföreningen Biokol Sverige välkomnar varmt nya med-lemmar som vill engagera sig och lära sig mer om möjligheterna med biokol. Läs mer på www.biokolsverige.se

Varma hälsningar och god jul!

Sekreterare Lotta Ek


FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

Fossilfrihet på vägFör snart två år sedan presenterades den statliga utredningen, ”Fossilfrihet på väg”, SOU 2013:84. Ensamutre-dare var professor emeritus Thomas B Johansson (TBJ), en legend inom energidebatten i Sverige. Han var t ex medförfattare till boken ”Energi- till vad och hur mycket?” i början på 1980-talet. Det blev en bibel för oss som arbetar med energieffektiviseringar.

Thomas har givetvis haft ett stort sekreta-riat till sitt förfogande och många exper-trapporter som underlag. Utredningen är på över 1000 sidor, fullmatad med fakta, teknikbeskrivningar samt konsekvens-analys.

Utredningen föreslår långtgående insatser inom fem åtgärdsområden:

1. Stimulera samhällsomställning mot minskade och effektivare transporter

2. Infrastrukturåtgärder och byte av tra-fikslag

3. Effektivare fordon och ett energieffek-tivare framförande av fordon

4. Biodrivmedel5. Eldrivna vägtransporter

Resultatet av utredningen är ett referens-scenario som resulterar i en reduktion av växthusgasutsläppen med 80 % från 2010 till 2030. Det är möjligt enligt utredningen att uppnå 90 procent reduktion till 2030. Men det medför sådana ingrepp i samhälls-utvecklingen att utredningen inte rekom-menderar detta. 2010 års fossilbränslean-vändning för vägtrafiken kommer enligt huvudförslaget att reduceras från ca 75 TWh till 15 TWh 2030. Den kvarvarande fossilanvändningen får så pass liten be-tydelse för klimatet att det räcker med att uppnå 100 % fossilfri vägtrafik till år 2050 enligt utredningen. Då jag bor nära Tho-mas och känt honom sent 1960-talet har vi i våra samtal varit överens om att det ur kli-matsynvinkel inte är nödvändigt att uppnå 100 % förnybar energi i vår försörjning. Det räcker med 90-95 %. Men målet om 100 % förnybar energi är en viktig vision. Den kan enligt utredningen uppnås senast 2050.

Om nästan all uppvärmning 2030 sker fossilfritt samt det fortfarande då är kvar högst två kärnkraftsreaktorer kommer Sveriges energianvändning till över 90 % att baseras på förnyelsebar energi. Det är ett mål som SERO stöder. Det uppnås i vägtrafiken enligt utredningen med hjälp av 20 TWh biodrivmedel, 10 TWh eldrift och ca 30 TWh olika typer av energieffek-tiviseringar, inklusive utveckling av sam-hället och transportsystemen.

Föreslagna styrmedel

Utredningen har föreslagit ett helt batteri av styrmedel för att uppnå målet om ca 80 % reduktion av utsläppen av växthusgaser till 2030. Här ska inte redovisas alla utan bara ett viktigt urval.1. Utredningen föreslår en höjning av

dieselskatten så att samma beskatt-ning per liter erhålls som för bensin. Nog så aktuellt nu på grund av Volks-wagenskandalen.

2. Höginblandad och ren HVO (hydrerad vegetabilisk olja) ska omfattas av sam-ma avdragsrätt som andra biodrivme-del.

3. Inför en kilometerskatt för tunga och lätta fordon samt en höjning av koldi-oxidskatten. Nu aktuella höjning av bränsleskatten ligger i linje med detta förslag.

4. Nya personbilar ska 2020 få släppa ut högst 95 g koldioxid/km.

5. Ett s.k. bonus-malus-system införs som innebär högre kostnader för for-don med högre utsläpp och lägre kost-nader eller premier för fordon med lägre utsläpp.

6. Supermiljöbilspremien upphör

7. Koldioxiddifferentierad fordonsskatt i kombination med samma åtgärd för firmabilars förmånsvärde.

8. Kvotplikt för biodrivmedel9. Stöd till investeringar i produktion av

biodrivmedel10. Statligt stöd till installation av laddin-

frastruktur för elbilar11. Stöd till elbilars teknikutveckling12. Ett stadsmiljöprogram på 30 miljarder

mellan 2015 och 2025 för att påskynda övergången till miljövänliga transpor-ter i städer.

13. Beskattning av P-platser i städerna14. Elektriska tunga fordon befrias från

trängselskatt i storstäder15. Kraftfulla satsningar på kollektivtra-

fik och järnvägar16. Utbyggnad av bilpooler17. Utreda möjligheter för försäkringsbo-

lag att prissätta risken för olyckor ba-serad på förarens hastighet. Förutsät-ter en färddator.

18. Tillsätt samordnare för introduktion av biodrivmedel samt för elfordon.

Här finns tyvärr inte utrymme att gå in på detaljerna. Sannolikt kommer tid-ningen att återkomma till en djupare belysning av vissa förslag, inklusive kostnader och konsekvenser, i senare nummer. Den intresserade kan beställa utredningen, som på grund av de över tusen sidorna, är uppdelad i två volymer eller läsa den digitalt via Sveriges Riks-dags hemsida.

Göran Bryntse

”Om nästan all uppvärmning 2030 sker fossilfritt samt det fortfarande då är kvar högst två kärnkraftsreaktorer kommer Sveriges energianvändning till över 90 % att baseras på förnyelsebar energi. Det är ett mål som SERO stöder.”


FÖRN

YBA

R EN

ERG

I

Eon vid skampålen!Ett tak fullt med solceller var klart i slutet av april 2015. Precis då solen skulle börja gassa. Nu blev det ju ingen solig försommar. Men de kWh-timmar som tick-ade in var välkomna. Vi kunde avläsa vår elanvändning - den var fortfa-rande rätt hög. Det förklarade Eon (som är vår nätä-gare) med att det var en så kylig maj och juni. Ok.

Tack vare att vi hade satt in en mätare direkt efter växelriktaren så kunde vi även avläsa vår totala produktion. Cirka 1000 kWh per månad. Ok. Det vi inte hade en aning om var hur mycket el vi sålde.

Eon låg efter med att koppla in allt i sitt system. Vi kunde alltså inte veta om vi förbrukade allt det vi producerade. Gjorde vi det hade vi ökat vår användning rejält. 21 juli var någons semester på Eon slut och vi kunde se att vi hade sålt 5 kWh per dag sedan star-ten i april. Detta förklarades långsamt och tydligt med att den totalt avlästa summan fram till 21 juli fördelades på antal dagar.

Men efter den 21 juli, då Eon kopplade in allt i sitt system, så ökade plötsligt den försålda elen med cirka 700 kWh per månad. Hade vi ändrat våra levnadsvanor den dagen? Eftersom Eon sa sig inte ha gjort något fel fanns det ingen annan variabel att skyl-la på. Men vi hade varit hemma och levt som vanligt april, maj, juni, juli och augusti. Vi kunde se på den totala produktionen att den var densamma med en viss ökning under augusti, som var en solig månad. Hur kunde den låga försäljningen av el från start till 21 juli förklaras?

Eon sa sig fortfarande inte ha gjort något fel. De frågade lite spydigt om vi även hade en mätare för den totalt använda elen. Men vem har det? Inte vi. Hade vi inte kunnat visa vårt diagram över den totalt producerade elen hade sagan slutat här.

När vi kunde visa staplarna som i princip var lika höga för månaderna april-augusti samtidigt som vi bara hade sålt 5 kWh per dag från inkoppling i slutet av april till 21 juli och därefter ökade markant. Ja, då sa den ansvarige för mätutrustning att han skulle kolla upp det hela. Men det skulle ta tid. Jag fick inte vänta mig svar sådär på en gång. Tre arbetsdagar senare ringde en påtagligt besvärad ingenjör. Så mycket ursäkter har jag säl-lan hört.

Vad var felet? Jo, Eons förstås, men mer konkret? Mätansva-rige sa att de satt in en mätare som inte stod på noll utan på 1500 kWh. Ja, det var den minsta mängd el det handlade om och vi gick med på det. Senare har det visat sig att det fanns ett fel till, så nu får vi ersättning för 1900 kWh. (Eon hade fortfarande v 42 inte skickat dessa mätvärden till ETC El).

Har fler drabbats av liknande problem, i så fall hör av er. Men har du inte en mätare för totalproduktionen av el undrar jag hur du ska få rätt, vore intressant att få veta mer om hur vanligt detta problem är.

Harriet [email protected]

Geely satsar på eldriftVolvo Cars kinesiska syskonmärke, Geely, har satt målet att 90 procent av deras försäljning ska vara hybrider och elfordon 2020.

Syftet är att kunna möta efterfrågan när myndigheterna sub-ventionerar elbilar för att minska föroreningarna.

Världen befinner sig i kaosMen – kaos och kriserna kommer att leda till att den politiska blicken lyfts från dagspolitik till ideologi och principer. Och att en turbulent omvärld enbart skulle leda till negativa effekter stämmer inte alls, Dessutom finns revolutionerande energikäl-lor och en soldriven ekonomi runt hörnet.

Tel: 0221-502 89E-post: [email protected]

www.smide.se

DAMMLUCKOR OCH GRINDRENSAREVälkommen med era förfrågningar!


Intagsgaller

Har du behov av ett intagsgaller /intagsgrind lämnar jag gärna kostnadsförslag.

Kontakta mig för mer information.

Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse

Tel. +46532-203 83, +4670-240 35 34Fax +46532-202 04

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis

Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål.

Byt till rostfr

itt

det lönar sig

Har du behov av ett intagsgaller/intagsgrind lämnar jag gärnakostnadsförslag.Gör även måttanpassadegallerkrattor för manuellrensning.

Kontakta mig för mera information.

Siw HolmquistStrömsfors 210662 98 Tösse

Tel. +46532 - 20383+4670 - 240 35 34Fax. +46532 - 20204

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis

Information från SSM, Strålsäkerhetsmyndigheten – 2 december 2015

Avgiften för att finansiera kärnkraftsavvecklingen behöver höjasMot bakgrund av besluten att stänga kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 tidigare än planerat anser Strålsäkerhetsmyndigheten att avgiften för att finansiera den framtida kärnkraftsavvecklingen behöver höjas. Det framför myndigheten i en skrivelse till Miljö- och energidepartementet.

Strålsäkerhetsmyndigheten har analyserat hur OKG:s och Ringhals AB:s (RAB) beslut att stänga reaktorerna Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 tidigare än planerat påverkar finansieringen av den framtida kärnkraftsavvecklingen. Förenklat be-stäms storleken på kärnavfallsavgiften för en tillståndshavare med en anläggning i drift som det återstående finansieringsbe-hovet fördelat på framtida förväntad elpro-

duktion. Avgiftsnivån beslutas av regering-en normalt vart tredje år.

För att upprätthålla balans i finansie-ringssystemet bedömer myndigheten att avgiften för OKG behöver höjas från nuvarande 4,1 till 6,7 öre per producerad kilowattimme (kWh) kärnkraftsel och för RAB från 4,2 till 5,5 öre per kWh.

– De förändringar i drifttid som tillstånds-havarna har beslutat utgör väsentliga för-

ändringar i de förutsättningar som låg till grund för regeringens beslut om avgifter för 2015–17. Sammanlagt innebär förändringen för OKG sex produktionsår färre och för RAB ett och ett halvt produktionsår färre, säger Annika Åström, chef för enheten för finan-siell kontroll på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Kommentar från SERO: I remissvar till SSM angående avgiften har vi begärt höj-ning till 10 öre/kWh.

FÖRN

YBA

R EN

ERG

I


FÖRN

YBA

R EN

ERG

I

Färna – en fantastisk förvandling av ett järnbrukDe svenska bruken för framställning av järn och stål har haft stor betydelse för vårt land. De hade sin storhetstid från början av 1600-talet till slutet av 1800-talet, en tid präglad av Sveriges strävan att bli en stormakt genom krigföring, men mot periodens slut även av strävan att bli en betydande industrination. Bruken fanns över hela Sverige men de mest mytomspunna fanns i Bergslagen, där varje brukssamhälle blev som ett eget litet kunga-döme med brukspatronen som kung.

Bruken anlades där det fanns goda energi-tillgångar, skog och vattenkraft, och kun-de därför ligga långt från allfartsvägarna. Den industriella kulturomvandlingen medförde att bruken började bli omoderna i början av 1900-talet, verksamheten lades på många platser ned, invånare tvingades att flytta, varför många bruksorter idag är tämligen öde med hög arbetslöshet.

Men en del har hittat en överlevnads-strategi med den vackra miljön, de fantas-

tiska byggnaderna och med vattenkraf-ten som bas. Till dessa goda exempel hör Färna Bruk 4 mil norr om Köping. Dit reste Carl-Olof Persson och Christer Söderberg en vacker oktoberdag för att intervjua Gerald och Wenche Engström, ägare till Färna Herrgård och stora delar av bruks-samhället. Avsikten var att göra en artikel i vår tidning om verksamheten på herr-gården och engagemanget i energifrågor. Det blev ett spännande möte med en god

lunch på Färna Herrgård, som är en vack-er och klassisk slottsliknande byggnad.

Ett järnbruk med anor

Färna Bruk har en fascinerande historia och när man studerar den slås man av be-skrivningen av några brukets framgångs-rika brukspatroner. I början av 1600-talet var Färna ett oansenligt kronobruk som efter förläning av kung Gustav II Adolf så småningom tillföll en kraftfull före-

Färna Herrgård

”1994 förvärvades Färna Herrgård med tillhörande byggnader och mark av familjen Engström, vilket blev starten till ett nytt liv för Färna”


tagarkvinna, Edla Widiksdotter, som framgångsrikt utvecklade bruket. Det måste vid denna tid varit mycket ovanligt med en kvinnlig företagsledare, speciellt inom järnhanteringen. En senare ägare, Abraham Momma, utvidgade bruket yt-terligare med en tredje stångjärnsham-mare. I början av 1800-talet ärvdes bru-ket av greve Carl Johan von Hermansson som genom inköp införlivade ytterligare bruk till Färna. Nu blev Färna det största fideikommisset i Sverige med en areal på 45 000 hektar. Den stora, eleganta herr-gårdsbygganden fick 1857 sitt nuvarande utförande. Sonen Carl Fredrik tog över bruket och fick tyvärr uppleva Färna Bruks nedgång, på samma sätt som övriga järnbruk i Sverige.

På 1930-talet blev statliga Domänver-ket ägare och förlade skogsutbildning till Färna. I början av 1940-talet uppläts stora delar av Färna för utbildning av norska soldater som sedan blev motståndsmän i sitt hemland. Domänverket lät även 1942 bygga ett nytt kraftverk i Färnaforsen.

Så 1994 förvärvades Färna Herrgård med tillhörande byggnader och mark av familjen Engström, vilket blev starten till ett nytt liv för Färna.

Färnas förvandling

Om man har en vision behövs kapital och en klar målsättning för att kunna genom-föra den.

Gerald har skapat en storindustri, Sys-temair AB, i närliggande Skinnskatteberg, baserat på ventilationsprodukter. Från nästan ingenting har denna industri vuxit till en framgångsrik miljardindustri med dotterföretag i 47 länder. Gerald var tidi-gare både VD och koncernchef, men har nu trappat ned till att enbart vara styrel-seordförande, en synnerligen arbetande sådan, med huvuduppgift att expandera utomlands genom uppköp av för verksam-heten lämpliga företag.

Wenche, som är uppvuxen i Tromsö i Nordnorge, äger herrgården och dri-ver där hotell-, restaurang- och konfe-rensverksamhet. Köket på Färna herrgård är vida berömt, och efter vår lunch där kan vi inte annat än instämma. Wenche driver även Herrgårdsbutiken med inrikt-ning på kläder, möbler och inrednings-artiklar. Herrgårdsbutikens julmarknad är välkänd och välbesökt. Utöver detta ansvarar Wenche för den nya spa-anlägg-ningen som är modern och elegant samt med en behaglig och harmonisk miljö.

Den besöks av hotellgäster, turister och boende i trakten. En riktig pärla!

Färna Bruk kan tacka sin lyckliga stjärna för att familjen Engström kom att intressera sig för detta vackra bruk med stolta traditioner. Med kapital, intresse för kultur och entreprenörsanda har man gett bruket ett nytt liv och till Färna reser man från när och fjärran för en stimulerande konferens, härliga upplevelser och god miljö och för att må bra efter ett spa-besök.

Engagemanget inom energi

Gerald, som växte upp i Boden och utbil-dade sig till ingenjör, flyttade till Stock-holm för att utveckla en idé, kanalfläkten i ventilationssystem, men fann Skinnskat-teberg i Västmanland som lämplig ort för sin industriella satsning, där han är eta-blerad sedan 1970-talet med sitt företag Systemair. Idag är värmeåtervinning i frånluften den dominarende verksamhe-ten i företaget, där man nu är störst i Eu-ropa.

Systemair har gett god avkastning genom åren vilket har lagt grunden till inköpet av Färna Bruk 1994 och de efter-följande satsningarna. Inriktningen för uppvärmningen var tidigt att lämna oljan och gå över till värmepumpar.

På Systemair i Skinnskatteberg har man satsat på värme från intilliggande sjö och har installerat 6 värmepumpar på vardera 60 kW. På Färna har man experimente-rat med värmepumpar utnyttjande olika värmekällor, luft, vatten, berg och mark. Detta har gjort det lätt att utvärdera olika typer av värmekällor och man har kommit fram till att vatten från en närliggande sjö är den bästa lösningen. Att göra denna typ av utvärdering i en och samma fastighet ger resultatet hög trovärdighet.

2014 köpte man det till herrgården när-liggande vattenkraftverket i syfte att göra herrgårdsfastigheten självförsörjande på el på årsbasis. Fastigheten använder årli-gen omkring 500 000 kWh och kraftver-ket har en medelårsproduktion på 1 000

000 kWh, så ekvationen går ihop. Men ibland räcker inte vattnet till för att klara elkonsumtionen, så man kommer att vid dessa tillfällen bli tvungen att köpa in ex-tern el.

Kraftverket, med en effekt på 325 kW, byggdes 1942, mitt under brinnande världskrig, av dåvarande ägaren Statliga Domänverket. Ännu är inte kraften an-sluten direkt till herrgården, det krävs en del formalia och kabelgrävning. Det finns emellertid en hake för framtiden, kraft-verket ligger med i samma domstolsutslag 2012 som Gisslarbo kraftverk, som ägs av Mälarenergi. Gisslarbodomen började som ett föreläggande från Länsstyrelsen i Västmanland att söka nytt tillstånd för Gisslarbo kraftverk enligt Miljöbalken el-ler riva anläggningen.

Ärendet har överklagats av Mälarener-gi, även av Färna Herrgård, och ligger nu i Mark- och Miljööverdomstolen.

Gisslarbo har ett tillstånd enligt ett pri-vilegiebrev och i överensstämmelse med lagen om införande av Miljöbalken ska detta gälla som tillstånd. Gisslarbodo-men, som även omfattar Färna och Kedje-bohammars kraftverk, har fått flera efter-följare på andra platser i landet där man hänvisat till Gisslarbodomen, varför det är viktigt för branschen att utgången av målet inte blir negativ för vattenkraften och får prejudicerande verkan.

Inom Färna-koncernen finns ett bolag, Färna Invest AB, som engagerat sig i ett norskt vågkraftprojekt, Langlee Wave Power, där man är huvudfinansiär. Pro-jektet, som är under utveckling och ännu inte kommersiellt, bygger på vågornas ho-risontella rörelser.

På vår återresa från besöket i Färna kände vi oss stimulerade av familjen Eng-ströms engagemang för bygden, för kultur och för energilösningar och vi hoppas det-ta återspeglas i denna artikel.

Carl-Olof Persson [email protected] Söderberg [email protected]

FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

Gerald Engström Wenche Engström


B O X H O L M P R O D U K T I O N A BTel: 0142-521 90 Mail: [email protected]

Box 16, 590 10 Boxholm

Trärör från BoxholmBoxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift.

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förlägg-ningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband.

Valet av trärör är självklart när kraven på kostnads-effektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besökoss gärna på vår hemsida: www.boxprod.se

LÄRNBO Ø 2500 och 3000 mm

SEROjournalen nr. 3 - 2006 19

Originalet!Träröret från Boxholm.

Kungfors kraftstation, Sandviken,turbinledning på fundament.

B O X H O L M P R O D U K T I O N A BBox 16, 590 10 Boxholm.Tel 0142-521 90. Fax 0142-523 10.

rärör började vi bygga redan för 60 årsedan. Och de flesta av dessa rör är

fortfarande i drift.Tillverkningen sker i egna fabriker. Allt

ifrån urval och bearbetning av virke tillproduktion av stålband och lås.

Vi bygger för både små och stora kunder:Vattenfall, Sydkraft, Skanska, NCC och 100-tals små och stora kraftstationer över helalandet.

Välj Originalrör från Boxholm Produktion,när kraven på leveranstrygghet, livslängd ochdriftsäkerhet är stora.

Ring oss om Ditt projekt - eller beställ vårbroschyr!

T

VI HJÄLPER DIG ATT VÄLJA RÄTT

HELHETSLÖSNING

KONTAKTA VÅRA

VATTENKRAFT-KONSULTER

BYGGJÖRGEN DATH08-695 60 49

MEKANDERS BARD08-695 61 63

ELBERNT HANSSON

08-695 65 60

Jag köper din el

Med målet att ställa om till ett hållbart samhälle är Bixia ett av de elbolag som köper in mest närproducerad el från sol, vind och vatten. Därför gör vi det enkelt och lönsamt för dig att sälja elen till oss.

Vill du veta mer?Ring oss på 0380 – 51 71 86 eller e-posta [email protected]. Du kan också läsa mer om oss på bixia.se/producent.

Välkommen till Bixia.

Bli medlem – ett sätt att påverka och göra din röst hörd!

Medlemsavgift 350 kr, familjemedlem 50 kr, studerande 150 kr.Som medlem får du 4 nummer av tidningen ”Förnybar Energi & Energieffektivisering” – gäller från betaldatumPrenumeration – kostnad 300 kr

Gå in på [email protected] och registrera dina uppgifter så sänder vi medlemsfaktura eller betala medlemsavgiften till SERO:s BG 829-8481, glöm inte fullständig adress och helst även e-post och telefonnummer.


SEROs remissvar på Svenska Kraftnäts Nätutvecklingsplan 2016-2025Nätutvecklingsplanen är väl genomarbetad och den nödvändiga nätförstärkningen är i stora drag tillgodosedd. Det finns emellertid några frågetecken som kommenteras nedan.

• Kärnkraften benämns i planen som fos-silfri. Det är sedan länge känt att så inte är fallet och kommentaren bör tas bort ur planen.

• SvK har en njugg inställning till so-lel som anses onödig och belastande för kraftsystemet. SvK ligger härvid ur fas med samhällsutvecklingen där solel är en viktig tillväxtkomponent. Solel är en del av den framtida elförsörjningen vil-ket också bör avspeglas i SvKs tioårsplan. Seriösa prognoser pekar på i storleks-ordningen 4 GW installerad effekt 2025 i kontrast mot 0,4 GW i SvKs plan. Att in-termittent elproduktion ställer högre krav på den nätstyrande funktionen ligger i sakens natur och torde vara av centralt intresse för SvKs utvecklingsorienterade delar. Tyskland kan ju tjäna som exempel för hantering av sådana problem.

• I investeringsplanen för SE4 saknas Blekinge Offshoreprojekt i Hanöbukten. Projektet har en planerad kapacitet på 7-8 TWh/år och borde påverka nätutveck-lingsplanen. I övriga delar verkar vind-kraften vara väl tillgodosedd i planen.

• Planen saknar visioner om vad man kan åstadkomma för att klara effektbalansen genom aktiv medverkan både för tillförsel och användning.

• När det gäller tillförsel skulle det gå att avtala med kraftvärmeverk i alla storlekar att tillfälligt öka produktionen. Ett första steg för SvK blir att ta in uppgifter på po-tentialen och därefter prisförhandla om en viss volym.

• När det gäller användarsidan är det vik-tigt att få många engagerade. Eftersom användarna själva har stor glädje av att

elen räcker, kan det förslagsvis vara möj-ligt att få t ex villaägare att gratis förbinda sig att gå ner med 1 kW i effektuttag när det finns behov av det. 600 000 elvärmda hus kunde då frigöra 600 MW. Mot ersättning i form av sänkt nätavgift kan en minsk-ning med 2 kW och så vidare avtalas. För de som har pellets/vedeldning som alter-nativ till elvärme kan ersättningen bli god som beredskapsersättning.

• Efter hand kommer mer avancerade el-mätare att införas som standard och det underlättar koll på elanvändningen som till en början kan ske utan avläsningar utan enbart på förtroende för små effek-ter.

Enligt uppdrag för SERO

Olof Karlsson [email protected]

Peter Danielsson [email protected]

Mikael Odenberg, generaldirektör Svenska Kraftnät

Solel är den rätta vägenSolen står i dag för en bråkdel av världens totala elproduktion – en dryg procent. Men utbyggnaden går snabbt, och poten-tialen är tillräckligt stor för att ersätta så-väl kärnkraft som fossila bränslen, hävdar solforskaren Bengt Strid.

– Det finns bara två tekniker som kan möjliggöra en värld där 10 miljarder människor använder lika mycket energi som vi i Sverige: solenergi och avancerad kärnkraft, säger Björn Sandén, nybliven professor i innovation och hållbarhet på Chalmers institution för energi och miljö. Kärnkraften, anser han, är fel väg att gå, på grund av risken för olyckor och vapen-spridning. Då återstår solenergin. Och den räcker gott och väl för att ersätta både dagens kärnkraft och fossila bränslen, en-ligt professorn.

Solrika länder bildar energialliansIndiens premiärminister har presenterat en ny allians för ökad användning av sol-energi i tropiska länder.

Mer än 120 länder finns med i den nya al-liansen som har som mål att öka använd-ningen av solenergi i tropikerna. Den presenterades under måndagen på den pågående klimatkonferensen cop21 i Pa-ris av Indiens premiärminister Narendra Modi.

Alliansen leds av Indien som satsar mot-svarande 270 miljoner kronor på att bygga upp ett huvudkontor och en organisation i Indien. Målet är att samla in närmare fyra miljarder kronor från medlemsländer, fö-retag och internationella organisationer som vill stödja utvecklingen av solenergi, inte minst för att elektrifiera områden utan tillgång till el.

FÖRN

YBA

R EN

ERG

I


VATT

ENKR

AFT

Förutom av de festglada deltagarna uppvaktades jubilaren av sju veteranbilar från åren 1930 till 1958, en tradition från tidigare sommarfester på den stora gräsytan framför kraftstationen.

Sundsviks vattenkraftstation firade 100 årDet är allmänt känt att vattenkraftverk kan bli mycket gamla, om de underhålls väl och moderniseras när beho-vet infinner sig. Det uppskattas att av landets drygt 2 000 vattenkraftverk har 150 uppnått 100 år och ett av dem är Sundsviks kraftstation i Nykvarn 2 mil väster om Södertälje.

Att bli 100 år är någonting stort och det ville ägaren, Rolf Jonsson, manifestera genom att den 19 september hålla öppet hus i den pietetsfullt moderniserade kraft-stationen. Över 90 personer kom till fest-ligheterna där demonstration av kraftver-ket varvades med en utsökt buffé från den lokala restaurangen Mångfaldens Hus.

Kraftstationen byggdes ursprungligen åren 1914-1915 av ägaren till Sundsviks Bruk, brukspatronen Frans Berglund, som var en progressiv person intresserad av brukets utveckling.

Sundsviks samhälle hade vid denna tid inte tillgång till elektricitet. Man var långt ifrån ensam om det, och brukspa-tronen insåg att både samhället och bru-ket behövde detta för att inte halka efter i utvecklingen. Att välja vattenkraft var na-turligt, det fanns ett fall på 6 meter mellan sjön Turingen och Mälaren, vilket under flera hundra år utnyttjats för kvarn- och sågverksamhet.

Berglund valde dåtidens mest kända leverantörer, Finnshyttans Verkstäder för turbiner och regulatorer samt ASEA för generatorer och övrig elektrisk utrust-

ning. Anläggningen fick en effekt på drygt 50 kW med två francisturbiner varav en var hjälpturbin på 10 kW för användning när vattenflödet var lågt. Dessutom fanns en ångmaskin som användes när inget flöde var tillgängligt eller man behövde tillskottskraft. Det skulle finnas ständig tillgång till det märkliga men användbara fenomenet Elektricitet!

Efter en så kallad certifikatsrenovering har effekt och produktion höjts med 20 procent, från 50 kW till 60 kW och från 200 000 kWh per år till 240 000 kWh per år. Det är alltså fråga om en till effekten mycket liten kraftstation men som pro-ducerar hållbar och förnybar elektricitet och bidrar till en minskning av koldioxid-utsläppen med 200 000 kg per år. Viktigt i dessa tider av jakt på koldioxidutsläpp.

Kraftstationen är dessutom försedd med utrustning för ö-drift, den kan hål-las igång vid nätbortfall och förse sig själv med el liksom den närmaste omgivning-en.

Sundsviks kraftstation har åren 2013-2014 genomgått en förnyelse, mer än en certifikatrenovering. Förnyelsen har

inneburit att ett nytt löphjul och nya led-skenor har installerats, en lågvarvig, 250 v/m, nylindad och direktdriven generator från 1930-talet har monterats liksom ny styr- och kontrollutrustning och automa-tisk utskovslucka. Några år tidigare hade trätuben bytts och en intagsgrind i alumi-nium installerats. Dessutom har det tidi-gare oinredda vindsutrymmet byggts om till en vacker och modern lägenhet. En intressant detalj: det smidda trappräcket i trappan upp till lägenheten har tillverkats efter modell från Bullerforsens kraftverk utanför Borlänge årgång 1910.

Sundsviks kraftstation är ett bevis på vad som går att åstadkomma med ett gammalt kraftverk som pietetsfullt reno-veras och moderniseras. På köpet får man ett fjärrövervakat och fjärrstyrt och i det närmaste underhållsfritt kraftverk som kanske är i drift ytterligare 100 år.

Rolf Jonsson ska ha all heder för denna satsning i energin och kulturens tecken!

Christer SöderbergTidigare delägare i Sundsviks kraftstation

Sundsviks kraftstation, Nykvarn

Buffé i samband med 100-årsjubileet


Värmländskt pris för energieffektivt och hållbart byggande Nätverket för hållbart byggande i Värmland delade ut årets pris, den så kallade Grundstenen till Värmlands Landstingsfastigheter för ombyggnationen av Neonatalenheten på Centralsjukhuset i Karlstad.

– Att bygga energisnålt är jätteviktigt, men lika viktigt är att ha fokus på mate-rialvalet, säger juryns ordförande Malin Olin. Nu har man en av Europas mest mo-derna avdelningar med lägst barnadöd-lighet i Sverige, samtidigt som man utöver en energieffektivisering har en medveten strategi i sina materialval som t.ex. golv-mattor, takmaterial, mjukfogar och kabla-ge där man är i frontlinjen nationellt och internationellt.

– Vi tänkte långsiktigt, inte en eller två generationer fram, utan även tre. Dels får våra nyfödda en helt annan start i livet, dels får vår personal en helt annan arbets-miljö. Men viktigt är att även tänka på den dagen då detta ska rivas och renoveras. Då får även våra framtida hantverkare en mycket mer hälsosam miljö att jobba i, nå-got som aldrig tagits hänsyn till tidigare, säger Henric Ernstson, miljökonsult för Landstingsfastigheter.

Anders Bjö[email protected]

Henric Ernstson (konsult), Anette Andersson Landstingsfastigheter och Malin Olin, juryns ordförande till höger – bild Maria Fallström

010-199 88 00 | [email protected] | www.eolusvind.com

Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör. Sedan starten 1990 har Eolus medverkat vid uppförandet av över 470 vindkraftverk. Kunder till våra nyckelfärdiga anläggningar är markägare och närboende, småföretag, ekonomiska föreningar och vindkraftskooperativ, energibolag, fastighetsbolag, kommuner och landsting samt institutionella investerare. Bolaget är noterat på Nasdaq Stockholm Small Cap.

Vill du ha ett problemfritt ägande?- Låt Eolus sköta din anläggning!

Kontakta mig för genomgång av ditt behov.

THOMAS [email protected] 88 56

Eolus erbjuder kompletta drift- och förvaltningstjänster för vindkraftsanläggningar. - Allt för att du ska få ett bekymmersfritt ägande.

FÖRN

YBA

R EN

ERG

I


Färgämne baserat på järn kan ge billigare och miljövänligare solcellerEfter tre års forskning vid universiteten i Lund och Uppsala har forskarna lyckats framställa ett färgämne baserat på järn som avger elektroner istället för värme då det utsätts för ljus. Med detta genombrott i forskningen hoppas man kunna utveckla effektivare och miljövänligare solceller i framtiden.

Forskningen har utgått från tunnfilmssol-celler vilka baseras på fotoelektrisk effekt, ett slags efterhärmande av växternas foto-syntes. Dessa består i princip av tre kom-ponenter, exempelvis glas belagt med ti-tanoxid och ett färgämne baserat på t.ex. rutenium. Grundämnen som rutenium förkommer mycket sällsynt i jordskorpan och är därför dyrt. Järn däremot finns det gott om. Solcellstypen är lätt att tillverka och förhållandevis billig, men den har något lägre verkningsgrad än solceller

baserade på kisel. Därför är det glädjande att det färgämne baserat på järn som fors-karna lyckats framställa avger elektroner med nästan 100 procent verkningsgrad.

– Resultatet från studien tyder på att solceller baserade på dessa material kan bli minst lika effektiva som dagens base-rade på rutenium eller andra sällsynta metaller, säger Villy Sundström, professor i kemisk fysik vid Lunds universitet.

– Mycket forskning kvarstår dock innan järn kan ersätta rutenium i en kommer-

siell solcell, enligt Kenneth Wärnmark, professor i organisk kemi vid Lunds uni-versitet.

Studien som har publicerats i Nature Chemistry är ett samarbete mellan fors-kare från flera avdelningar vid Lunds universitet, samt forskare från Uppsala universitet.

Charlotta [email protected]

Tunnfilmssolceller kan på sikt bli billigare med ny svensk forskningsupptäckt. Foto: Unsplash, Pixabay.

SOLE

NER

GI


Nu är Göteborgs-områdets lokala energiförening igångTankarna på att bilda en lokal energiförening i Göteborgsområdet tillhö-rande SERO väcktes i våras. En interimsstyrelse fick i uppgift att forma föreningens målsättningar och att ta fram förslag på föreningsnamn och verksamhetsplan. Den 21 oktober bildades ”Energi- & Hållbarhetsforum Väst”.

– Namnet, som nu fastställts symboliserar på ett bra sätt den verksamhet vi vill driva säger, nyvalde ordföranden Daniel Hård-felt. Samarbetet inom interimsstyrelsen har fungerat bra och nu är vi glada över att få sätta igång arbetet.

– I samband med att föreningen bilda-des gästföreläste Hans-Olof Nilsson om sitt plusenergihus med vätgaslagring. Vår verksamhetsplan baseras till en början på

främst föreläsningar och studiebesök. Det finns redan nu många intressanta förslag till aktiviteter och några har redan tackat ja som föreläsare. Vi ser fram emot en bra fortsättning, säger Daniel.

Läs mer på föreningens hemsida www.enfovast.se

Carl Olov Persson

Styrelsen - Fr. vänster: Kjell Mott ledamot, Daniel Hårdfelt ordförande, Fredrik Nilsson-Kind-strömmer ledamot, Charlotta Niklasson kassör, Sanna Ölund ledamot och Jan-Olof Lindgren vice ordförande

Begagnade elbussbatterier har mycket kvar att geBatterierna i Volvos elbussar får en ny uppgift som energilager för solceller i en bostadsrättsförening. Begagnade elbuss-batterier har mycket kvar att ge, och det här är vårt första aktiva försök att använ-da dem som energilager, säger Patrik Pet-tersson, projektledare för Volvo Bussars konceptbuss som drivs helt på el.

Örnsköldsvik tar nordiskt rekord i solcellerBAE Systems Hägglunds i Örn-sköldsvik inviger nordens största solcellsfasad På insidan tillverkas bandvagnar och stridsfordon. På utsidan produ-ceras el.

Totalt 1465 solpaneler sitter på en kortsida i söderläge och en långsida i västerläge. Tillsammans täcker de en yta på 2500 kvadratmeter, vilket gör anläggningen till Nordens största fasadmonterade solcells-installation.

Den installerade effekten är 370 kilo-watt, och årsproduktionen beräknas bli ungefär 312 megawattimmar. Det ska räcka för att förse omkring 40 villor med hushållsel under ett år. Projektet har gått på cirka 8,4 miljoner kronor, varav 1,2 mil-joner är statliga bidrag.

Den nya installationen går därmed med råge om Uppsalahems solcellsfasad, som tidigare har pekats ut som störst i Norden. Den har en installerad effekt på 100 kilowatt och en elproduktion på 72,6 megawattimmar per år. Men Uppsalahem tror att installationen fortfarande är Nor-dens största solcellsfasad på ett bostads-hus.

FÖRN

YBA

R EN

ERG

I


FÖR

NYB

AR

ENER

GI

De fossila fordonsbränslena måste ersättas med bioenergi och förnyelsebar el. Det är ett mål att fordonsflottan skall vara fossilfri senast 2030. Det är möjligt att framställa biobränslen i stor skala i vårt land och vi blir helt självförsör-jande. Biobränsleproduktion borde snabbt kunna byggas upp och målet nås snabbare än 2030. Detta är möjligt om omfattande energieffektiviseringar sker i boendet d.v.s. att 70-75 % av nuvarande externt tillförda energi kan sparas genom ombyggnationer, solvärme, värmepumpar och berg/sjövärme. Då kommer fjärrvärmens konsumtion att minskas, vilket värmeverken får kompensera genom att börja producera biobränsle av den frigjorda biomassan.

Det är den sanna politiska viljan som saknas, då det tekniskt är lätt att åstad-komma detta. I förra numret av Förnybar energi skissar Roland Davidsson tekniska lösningar som skulle kunna förverkligas på relativt kort tid.

Vid ett möjligt energikombinat förvand-las biomassa via förgasning till kolmonoxid och vätgas som sedan katalytiskt omvand-las till olika typer av flytande drivmedel. Processen ger spillvärme som med fördel kan användas som fjärrvärme efter att energi för elgenerering uttagits. Av den använda biomassan blir 60-70% fordons-bränsle, 20-25 % blir värme och 10 -15 % el.

Tillväxten av biomassa i Sverige upp-skattas till 85 megaton vilket motsvarar ett energiinnehåll på 425 TWH, vilket un-gefär är lika mycket som vår totala ener-gikonsumtion i alla sektorer under ett år.

Gott om biobränsle från skog och biomassa

Biomassa från skogen kan ökas genom ökad grotinsamling, stubbrytning, klen-ved och odlad energiskog. Ett ökat grotut-tag är inget problem för mångfald och för-surning om 10 % lämnas kvar och främst

barren. Sedan får askan återföras till sko-gen. Flera energigrödor kan odlas bl.a. rörflen och hampa på lämplig odlings-mark, som idag inte utnyttjas till matpro-duktion. Även algodling i bassänger med tillförd koldioxid liksom odling av t.ex. sjöpungar i näringsrikt hav (Östersjön) ger stora tillskott av biomassa.

Biobränsle kan också framställas ge-nom jäsning av biomassor t.ex. matavfall, avloppsslam, gödsel och jordbruksavfall till biogas(metangas). Denna process läm-nar restprodukter som dels kan användas som gödsel eller torkas till pellets som sedan förgasas, dels som konventionellt bränsle med t.ex. fosforåtervinning. Det är stora mängder gödsel och jordbruks-avfall som ännu inte utnyttjas för biogas-produktion. Klimatnyttan blir dubbel dels då gödseln inte avger metangas till atmos-fären, dels då den fossila bränsleförbruk-ningen sjunker genom ökad biogasdrift.

Det framgår av ovan att de olika proces-serna kan kombineras. Genom energief-fektiviseringar kan den externa energiåt-gången minskas varvid produktionen av värme vid de kommunala energiverken

måste minskas, men genom utbyggnad av energikombinat för produktion av for-donsbränsle kan situationen räddas.

Ny ägarstruktur behövs

Kraftvärmeverken i Västerås, Köping, En-köping, Uppsala m.fl. städer bör omvand-las energikombinat, men eftersom detta innebär en produkt- och affärsomvand-ling från att den huvudsakliga kunden av fjärrvärmeabonnenter till fordonsägare krävs en annan ägarstruktur av dessa bolag. Skogsägareföreningar typ Mellan-skog, Södra Skog, Lantmännen och priva-ta skogsbolag borde äga 60-70 % av dessa företag, då de därigenom kan försäkra sig om den nödvändiga biomassan (från skog eller åker). Kommunerna borde äga 25 % motsvarande andelen värme. Däremot kan kommunerna omhänderha lednings-nät och distribution i särskilda bolag.

Det finns bra lösningar för vår energi-framtid, det som fattas är en politisk vilja att styra dithän.

Karl-Erik Andersson Västerå[email protected]

Västerås värmekraftverk.

Gör om kraftvärmeverken till energikombinat baserad på inhemsk biomassa


Om ansvar och ansvarslöst!Som kvarn- och dammägare tvingas man ta ett stort ansvar. Ett övergripande ansvar är dammsäkerheten. Det gäller att underhålla dammen på ett sådant sätt att den inte brister och orsakar skador såväl uppströms som nerströms. Många av kvarnarna är ett kulturarv, som vi ansvarar för och vill bevara till kommande generationer. Vi har ett ansvar gentemot den speciella biotopen som finns i dammiljöer, såsom fiskar och musslor, men också växtlighet där sländor och myggor lägger sina ägg, vilka bland annat blir föda åt fiskarna. Grodor och ödlor lägger sina ägg i dammarna och utloppskanalerna. Fladdermöss gör sina girar över vattenytan i sin jakt efter insekter.

I ansvaret ingår också att hålla vatten-nivån på en höjd så att grundvattnet inte sjunker och orsakar sinande brunnar. Det grundvatten som sjunker undan ersätts med annan materia så att sättningar i hus kan bli följden. Ja i värsta fall kan husen rasa samman. Stora sedimentförflytt-ningar blir också följden av dammutriv-ningar.

Det är påståenden som inte är gripna ur luften. För lite mer än ett år sedan lät Länsstyrelsen i Skåne riva ut ett dämme i Kägleån, vid Stendalsmöllan, där vatten-verksamhet (elproduktion) skedde i privat regi. Inkomsten från elförsäljningen gick i stort sett till att underhålla anläggningen. Ägaren hade fått föreläggande att anting-en söka tillstånd för vattenverksamheten, eller söka tillstånd för vattenanläggning-en. I tillståndsförfarandet ingick också att anlägga en ganska lång fiskväg. Ägaren förespeglades av länsstyrelsen att dessa åtgärder, tillsammans med miljökon-sekvensbeskrivningen och samrådsmöten skulle kosta uppemot en miljon kronor. Dessutom belades ägaren med ett vite på 160 000 kronor.

Länsstyrelsens tjänsteman hade en lös-ning på problemet. För tillfället hade läns-styrelsen pengar, så att de skulle kunna bekosta utrivningen av dämmet. Det skul-le inte kosta ägaren någonting. Inför det ekonomiska hotet föll ägaren till föga och lät länsstyrelsen riva dämmet. I septem-ber 2014 revs dammen. Ett par månader senare upptäckte ett par grannar, boende

75 – 100 m från den tidigare strandlinjen, att deras brunnar sinat. De klagade hos länsstyrelsen, som ersatte dem med var-dera 10 000 kr.

Det skulle snart visa sig, att de sinan-de brunnarna inte var de enda skadorna som utrivningen orsakat. Den plötsliga sänkningen av vattennivån hade gjort att vattnet skurit en bred väg i dammens sedimentskikt och sköljt hundratalet ton sediment nerströms, där åbottnen till stora delar täcktes med kvävande sedi-ment. Den 1,5 – 2 km nedströms belägna Önnersmöllans damm fylldes med gyttja och sand. Ägaren hade inte blivit under-rättad om utrivningen vid Stendalsmöl-lan. Det var först när jag kontaktade henne och berättat om utrivningen upp-ströms, som hon förstod vad som orsakat sedimentansamlingen i hennes damm. Hon har några gånger kontaktat länssty-relsen och begärt att få sin damm rensad. Rensningen av dammen är ännu inte ge-nomförd.

Så här ansvarslöst får inte en myndighet uppträda. Vi kan ganska snabbt konstatera:

att länsstyrelsen har genomfört en vatten-verksamhet utan att ha sökt tillstånd för den. Man har inte gjort miljökonsekvens-beskrivning och inte hållit samrådsmöte med grannar eller andra berörda parter. Verksamheten är inte av sådan art att den kan tillståndsbefrias enligt MB 11:12, eftersom den orsakat skador på såväl all-männa som enskilda intressen.

att länsstyrelsen visar stor ovilja att ta sitt ansvar för de skador som dammutrivni-gen orsakat. Det gäller inte enbart eko-nomisk ersättning till drabbade personer. Den sedimentfyllda åbotten har drabbats av oersättliga miljöskador.

att länsstyrelsen inte besitter den kom-petens som man rimligtvis måste begära för att skador som ovan beskrivits skall undvikas. Det är kunskaper som biologer, limnologer, ornitologer, zoologer, geolo-ger och antikvarier besitter. Det är deras kunskaper som behövs för att även kom-mande generationer skall kunna glädja sig åt natur- miljö- och kulturvärden. I de nu pågående utrivningarna tycks fiskvandringen vara det ”allena saliggö-rande”.

att länsstyrelsen tänker låta miljöförstö-ringen vid det utrivna dämmet fortgå. I den utrivna dammen finns fortfarande flera hundra ton sediment. Vid varje framtida högvatten kommer stora sedi-mentmassor att sköljas ut ifrån sediment-bältet och belasta åbotten, dammar och till sist Skälderviken. Om Länsstyrelsen överhuvud-taget tycker sig ha något mil-jöansvar, ser man naturligtvis till att ta hand om sedimentmassorna på den gam-la dammbotten och deponerar dem på en säker plats.

att länsstyrelsen minskat artrikedomen genom att den särart av bäcköring som ti-digare funnits i övre delen av Kägleån inte längre finns.

Att-satserna ovan beskriver en del av den ansvarslöshet som Länsstyrelsen i Skåne uppvisar.

Vad hade hänt oss kvarnägare, produ-center av den renaste el som går att upp-bringa, om vi burit oss lika hänsynslöst och ansvarslöst åt som länsstyrelsen? Det vågar jag inte tänka på.

Gunnar [email protected]

”Det skulle snart visa sig, att de sinande brunnarna inte var de enda skadorna som utrivningen orsakat.”

VATT

ENKR

AFT


FÖRN

YBAR

EN

ERG

I

Egen energisatsning gav plusenergihus som resultatMed hjälp av solceller och bergvärme har Daniel Åkervall i Köping gjort bostaden, ca 265 kvm i 3 våningar med bostadsytan 200 kvm, till ett plusenergihus. Av en årsförbrukning på 11 MWh går 5,6 till uppvärmningen. Grän-sen för att en fastighet i den här storleken skall räknas som plushus ligger på omkring 6 MWh.

”Fastigheten ligger i Gamla stan på gruså-sen som löper genom Köping. Det innebar att vi måste ta oss genom 33 meter grus och lera och klä in det hålet innan vi nådde ber-get, en ganska dyr historia. Sedan borrade vi ytterligare 190 meter. Men priset för fär-dig installation blev ändå överkomligt, 150 000 kr efter rotavdrag”, säger Daniel.

”Hösten 2014 gick vi vidare och försåg taket med 80 kvm solceller. Efter rotav-drag och förhoppningsvis bidrag för in-stallation av solenergi hamnar slutpriset för installationen på omkring 140 000 kro-nor. Enligt den plan vi hade när vi installe-rade solcellerna skulle cellerna producera 9000 KWh per år och trots ett år med lite

solsken ser det ut som att resultatet för för-sta året ganska väl överensstämmer med planen. I dag ser det väldigt bra ut”, säger Daniel och tittar ut mot en solig uteplats.

”Så här i efterhand ser jag att vårt arbe-te var en riktig satsning både miljömässigt och ekonomiskt. Ett bra avtal med Vatten-fall bidrar till ett bra ekonomiskt resultat.

Fastigheten med taket klätt med solpaneler.

Daniel Åkervall är 39 år och bor med hustru och 2 barn i Köping. Han utbil-dade sig till teknologie kandidat i Energi och Miljö på Mälardalens högskola. Under ett halvår, upprätthöll han en tjänst som lärare där.

”Så här i efterhand ser jag att vårt arbete var en riktig satsning både miljömässigt och ekonomiskt.”


FÖRN

YBAR

EN

ERG

I

9000 kWh passerades redan i september. Produktionen ser ut att närma sig 10 000 kWh för 2015, vilket stämmer överens med solkartan.

Jag behöver inte fundera på att installera något batteri för att lagra energi, över-skottet från solcellerna går till nätet”, sä-ger Daniel.

Daniel är språkrör för Mp i Köping och sitter med Köpings fullmäktige och i kommunstyrelsen, där han även är med i arbetsutskottet. Där har han fått möjlig-het att påverka på olika sätt. Han är bl. a. initiativtagare till att kommunen satsat på framställningen av en solkarta över Köping. Den presenterades den 13 okto-ber. Av kartan framgår att det går att pro-ducera 9900 MWh på Daniels tak, vilket stämmer väldigt bra överens med första årets produktion. Daniels nästa mission är att få upp solceller på rådhusets tak. ”Rådhuset är ett vackert hus med bra läge för solelsproduktion. Utöver tillskottet på ca 51 000 kWh/år skulle det göra sig bra som skyltfönster för förnyelsebar fossilfri elproduktion ”.

Bland alla uppdrag sitter Daniel med i Mp distriktsstyrelse och för ett år sedan

blev han ledamot i styrelsen för Västman-lands Energiförening.

”Exemplets makt har visat sig verk-samt, även kommunalrådet Elisabeth Sa-lomonsson har installerat solvärme. Hon har uttryckt sin glädje över satsningen som lovats ge 4 KWh per år”, säger Daniel.

Daniel arbetar sedan två år på Veolia som senior energiingenjör, där han driver ett flertal projekt, bl.a. ett EU-finansierat projekt (Grow Smarter) där man följer arbetet i några stadsdelar i Stockholm, Barcelona och Köln, som strävar efter att bli toppmoderna på energifronten. Daniel är energisamordnare och koordinator för Veolias del i Grow Smarter. Ett annat pro-jekt som Daniel arbetar med, är att som energiansvarig på Veolias driftentrepre-nad mot Lejonfastigheter ansvara för en-ergifrågorna för 800 byggnader i Linkö-ping. Ett 15 -20 tal tekniker gör jobbet med egna arbetsledare på plats.

Carl Olov Persson

Rapport om Kosterö-projektetProjektet "Hållbart Kosteröarna 2025 baserat på 100 % förnybar en-ergi" drivs av bl a SERO, med Gö-ran Bryntse som projektledare. Det syftar till att göra Kosteröarna till ett pilotprojekt för Sveriges över-gång till 100 % förnybar energi.

En stor del av energianvändningen på Kosteröarna går till dieselbränsle för fär-jor och trålare. Nu finns planer att redan 2016 starta en elfärja mellan Strömstad och Kosteröarna. Tekniken med elfärjor är nu tekniskt och ekonomiskt mogen och Vattenfall kan tänka sig att bygga laddsta-tioner till färjorna.

Trålarna kan sannolikt gå över till HVO-diesel. Tester kommer att utföras 2016.

En annan intressant aspekt på Kos-teröarna är att det kan bli ont om vatten sommartid på grund av den stora turist-tillströmningen. Här har DNV GL, före detta Norske Veritas, presenterat ny tek-nik baserat på vågkraft. En guppande boj kan med hjälp av våginducerad energi avsalta havsvatten i en osmotisk och en-ergisnål process. Då problemet är vanligt på turistöar kan denna vågenergitekno-logi få stor spridning i kusttrakter. Det finns också ett stort intresse för solenergi på Koster, en av Sveriges soligaste plat-ser. Byggandet av solenergitak har redan kommit igång och blir sannolikt en omfat-tande verksamhet 2016.

Det planeras också för en bioenergiba-serad värmecentral i tätorten Ekenäs på Sydkoster. Ytterligare några projekt dis-kuteras, bl a en satsning på energieffekti-visering och på ett flytande vindkraftverk utom synhåll från Kosteröarna. Elmop-par finns redan flera stycken på öarna och kommer att kompletteras med elbilar framöver.

Göran Bryntse


Ett nytt sätt att tänka – humanistiska perspektiv på de globala miljöutmaningarnaFrån Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare, RIFOs seminarium i riksdagshuset den 14 oktober 2014

Ett nytt forskningsområde, kallat ”Envi-ronmental humanities” (något i stil med ”miljöhumaniora”) håller på att växa fram. Den största fokusen för forskningen om miljöutmaningarna har hittills legat på fastställandet av miljöförändringar, ex. av temperaturförhöjning och denna förhöjnings möjliga följder. Väldigt lite fo-kus har däremot legat på att försöka stop-pa de pågående förändringarna. Vi har alltså haft en naturvetenskaplig fokus, som är beskrivande och inte handlingsin-riktad. För att lösa miljöproblemen behö-ver vi kunna aktivera människor, och för att göra detta verkar vi behöva något mer än enbart en beskrivning av problemen. Naturvetarna har inget svar på vad som motiverar människor, kanske behövs en humanistisk infallsvinkel på problemen.

En stor värld – en liten planet – glo-bala miljöutmaningar – Lisa Deutsch, universitetslektor miljövetenskap, Studie-rektor, Stockholm Resilience Centre

Många forskare menar att vi nu lever i Antropocen, en ny epok i jordens historia som utmärks av att det är människorna som orsakar de största planetära föränd-ringarna. Människorna har därmed tagit över solens plats som största påverkare av planetära processer.

De senaste 100 åren har vi människor lyckats förändra samtliga de viktigaste planetära processerna; vi har dubblat det naturliga kretsloppet av kväve på en global nivå; takten av förlusten av biolo-gisk mångfald ökar drastiskt, och vi är i gränszonerna för hållbar markanvänd-ning. Inga av dessa trender ser ännu ut att vara på väg att stanna av (den enda kurvan som verkar gå neråt igen är mäng-den fångad fisk, men detta beror på att fiskarna börjar ta slut, inte på insikten om att fiskeverksamheten ligger på en ohåll-bar nivå).

Tidigare sågs hållbar utveckling som ett samband mellan individ, natur och ekonomi. Idag betonas sällan ekologin. Endast ekonomin får utrymme, och den biologiska aspekten måste ges mer plats, menar Deutsch.

Filosofiska problem som vi behöver fundera över i klimatförändringarnas tidevarv - Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, Stockholms Universitet VD Institutet för framtidsstudier

En fråga vi behöver ställa oss är vilken nivå av ytterligare koldioxidutsläpp som är acceptabel. IPCC (FN:s klimatpanel) har angett 1000 miljarder ton koldioxid som en yttre gräns för hur mycket vi kan släppa ut för att ha mer än 2/3 chans att hålla den globala uppvärmningen under 2°. De tänker alltså i termer av troliga el-ler sannolika utfall. Problemet med detta är att principen att man ska välja det alter-

nativ som troligen kommer att ha det hög-sta värdet inte är någon bra princip – ett osannolikt utfall kan ofta vara viktigare att ta hänsyn till än ett sannolikt! T.ex. ska båtar naturligtvis ha livbåtar även om det är troligt att dessa aldrig kommer att be-hövas.

En annan fråga vi bör ställa oss rör po-pulationsförändringar. Klimatföränd-ringarna kommer att döda människor på olika sätt – man räknar med att de kom-mer kosta en halv miljon människor livet per år fr.o.m. 2030. Detta ställer oss inför en filosofisk fråga: vad är värdet av fram-tida liv? Med mycket stora klimatföränd-ringar finns även en existentiell risk, d.v.s. en risk att mänskligheten helt dör ut. Är detta problematiskt på något sätt?

Det finns ingen koncensus om popula-tionens värde. Vissa menar att det viktiga är att göra livet är så bra som möjligt för de


- Turbintillverkning

- Renoveringar

- Reparationer

- Service

- Tillverkning av grindrensare

- Automatiseringar

CORNELIS MEKANISKA AB

Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: [email protected]

- Ombyggnader

- Betongsprutning

- Injektering

- Entreprenadarbeten

- Mobil betongblandning

- Uthyrning byggnads- maskiner


För mer info www.cornelismek.se

Vi utför till kraftverksindustrin:

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är

Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel

erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för

sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet.

Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till

service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift.

Inför varje etapp finns våra experter med för att ge

branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du

visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25E-mail: [email protected]• www.vestasvind.se

FÖRN

YBA

R EN

ERG

I


Människan har alltid format naturen och naturen har format utvecklingen av våra samhällen, Men i dag sker det även på global nivå och i snabbare takt och mer oförutsägbart än tidigare i mänsklighe-tens historia. De båda bilderna visar hur människorna på 65 år förändrat livsvillkoren på jorden

människor som nu existerar, och att icke existerande personer inte har något värde. Vad är det då värt att satsa på? Hur kan vi

på ett vettigt sätt värdera framtida liv? Är det bättre eller sämre med mindre fram-tida population?

Det finns ett antal andra filosofiska frå-gor kopplade till klimatförändringarna som är värda att diskutera:

Klimaträttvisa: Hur ska ansvaret för-delas?

Familjeplanering: Bör vi reglera hur stora familjer får vara? Är detta moraliskt försvarbart?

Klimatflyktingar: En aktuell fråga - kanske måste hela länder evakueras i framtiden. Har dessa personer rätt att be-hålla sin kultur? Ska ett nytt område upp-rättas åt dem, eller ska de flytta runt i hela världen, med förlusten av sin kultur som följd?

Demokratin och framtida generatio-ner: De flesta människor som påverkas av våra beslut är ännu inte födda och kan därmed inte själva vara med och påverka. Finns det något sätt att göra demokratin mer känslig för framtida generationers in-tressen? Bör vi i olika beslutsfattande or-gan ha en person som endast för framtida personers talan?

Simon [email protected]


- Turbintillverkning

- Renoveringar

- Reparationer

- Service

- Tillverkning av grindrensare

- Automatiseringar


Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: [email protected]

- Ombyggnader

- Betongsprutning

- Injektering

- Entreprenadarbeten

- Mobil betongblandning

- Uthyrning byggnads- maskiner


För mer info www.cornelismek.se

Vi utför till kraftverksindustrin:

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är

Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel

erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för

sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet.

Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till

service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift.

Inför varje etapp finns våra experter med för att ge

branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du

visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25E-mail: [email protected]• www.vestasvind.se

FÖRN

YBA

R EN

ERG

I


Enbart höjd kvotplikt ger dålig fart på bygget av ny vindkraftElcertifikatsystemet var tänkt att stimulera utbyggnaden av ny elproduktion från förnybara källor. De första åren från starten 2003 fungerade systemet som planerat men då producentpriserna på certen började falla 2011 på grund av stigande överskott, ingrep inte regeringen, vilket man borde gjort. En stigande överproduktion av certifi-kat borde direkt ha mötts med beslut om höjda kvoter eller andra åtgärder, för att förhindra att det uppstod ett stort överskott. Nu är det uppe i en hel årsproduktion, ca 16 miljoner certifikat.

Justering av certifikatsystemet ska ge-nomföras vid Kontrollstationer med vissa års mellanrum. I år var det dags för Kon-trollstation 2015. Ett förslag till föränd-ringar sändes ut på remiss och som svar på den anförde SERO att enbart en höjning av kvotplikten inte skulle räcka. Dessut-om bör man göra något åt den totala osä-kerheten om certifikatens framtida värde. Som det är i dag kan certifikatens värde från ena dagen till nästa falla till noll. Den osäkerheten hämmar investerings-viljan och påverkar bankernas vilja att be-vilja lån. Regeringens förhoppning var att kvothöjningen skulle höja priset på certi-fikaten så att de fyllde gapet mellan nuva-rande produktionskostnaden för ny vindel på ca 50-60 öre/kWh och marknadspriset för producenterna på 20-25 öre/kWh. För att göra ny vindkraft lönsam behövs alltså ett certifikatpris på 25-40 öre/kWh. På

SKM, Svensk Kraftmäkling, som förmed-lar elcertifikat uppger man att dagspriset för certifikaten motsvarar 15,5 öre/kWh för att stiga till 17 öre/kWh år 2020.

De höjda kvoterna från den 1 januari 2016 har inte gett några högre certifikat-priser och därmed inte heller några incita-ment att på kommersiell grund investera i ny förnybar elproduktion. Bara ett litet an-tal nya projekt har återstartats och målet 30 TWh ny elproduktion till 2020 verkar bli svårt att uppfylla om inte certifikatsys-temet justeras ett varv till. Med nu beslu-tad lagstiftning tar det 2-3 år att avverka överskottet på elcertifikat trots att få nya kraftverk kommer in i systemet. En snabb åtgärd för att öka avsättningen vore att ta in och ge den elintensiva industrin samma kvotplikt som andra elanvändare har. Av-giften ca 3 öre per kWh kan vägas mot att alla elanvändare redan fått sin elkostnad

sänkt med 10-20 öre/kWh på grund av främst utbyggnaden av vindkraften.

Regeringen bör bevaka utvecklingen och inskrida med justeringar långt före planerad kontrollstation 2017.

Olof Karlsson

SVAR DIREKT -

Sverige, Tyskland, Storbritannien, Dan-mark och Nederländerna skrotar outnytt-jade utsläppsrätter. De motsvarar tillsam-mans Sveriges utsläpp under tio år. De fem länderna har minskat sina utsläpp mer än vad man åtagit sig under det nu-varande klimatavtalet Kyotoprotokollet. Man annullerar outnyttjade utsläppsrät-ter motsvarande 634 miljoner ton koldi-oxid. Alternativet hade varit att spara dem för att kunna släppa ut mer kommande år.

Ny försäkringsupphandling för småskalig vattenkraftSvensk Vattenkraftförening, SVAF, har sedan 2010 haft ett mycket framgångsrikt samarbete med försäkringsmäkla-ren MARSH avseende en specialförsäkring för föreningens medlemmar med kraftverk. Försäkringen har under åren gradvis förbättrats och när vi nu står inför en ny försäkringsperiod har vi bett MARSH göra en helt ny upphandling.

Intresset från försäkringsbolagen är den-na gång mycket stort och flera bolag har lämnat offerter som pekar både på en bre-dare omfattning och lägre premier.

Upphandlingsarbetet går nu in i sin slutfas och ska vara klart under januari

för att börja tillämpas under det nya försäkringsåret som börjar 1 april 2016. I försäkringskommittén sitter, förutom representanter för MARSH, Roland Da-vidson, Anton Lindblad och Christer Sö-derberg.

Berättigad till att teckna denna speci-alförsäkring är medlemmar i SVAF som äger kraftverk och betalar serviceavgift.

Christer Söderberg

FÖRN

YBA

R EN

ERG

I


BIO

BR

ÄN

SLE

– När skaffade du vindkraftverket?– Kring 1990. Det har varit i drift året runt i ungefär 25 år nu, hela tiden på denna plats.

– Varför valde du småskalig vindkraft?

– För självständig elförsörjning, eftersom Svartlöga inte har något elnät. Vindkraft-verket och en solpanel laddar båda en bat-teribank på 12 volt likström, som är place-rad utanpå ett hus i en holk med naturlig ventilation, där batterigaser inte leds in i huset. Vissa små elförbrukare drivs direkt av 12 V. Andra förbrukare drivs av 230 V växelström, via en växelriktare.

– Vad är det för vindkraftverk du använder?

– Det är gjort av Svensk Vindkraftindustri AB, förkortat SVIAB. Märkeffekten är på 600 W. Det står på ett torn, som kan fällas upp och ner med hjälp av ett spakblock, så att underhåll kan göras på marken.

– Hur har det fungerat?

– Mycket bra. Tyvärr verkar dock nytill-verkningen av vindkraftverket ha upp-hört.

– Vad används elen till?– Tre fritidshus och en bod, som alla står bredvid varandra på samma tomt, försörjs av elsystemet. Från växelriktaren går 230 V mellan husen. Elförbrukarna är fram-för allt belysning, TV, dator och laddare till mobiltelefon. Om någon större för-brukare skulle behöva användas, såsom dammsugare, startas tillfälligt en liten motordriven generator, som samkör med växelriktaren så att generatorn både ma-tar förbrukare och laddar batteribanken. Överskottsenergi från vindkraftverket ger lite tillskottsvärme i ett av husen, där laddningsregulatorn, säkringar och an-dra huvudkomponenter i elsystemet är placerade.

– Vad skulle du vilja förändra?

– Antagligen kommer en större växelrik-tare installeras, som gör att större förbru-kare kan användas utan att det motordriv-na aggregatet behövs.

– Vad kräver anläggningen för skötsel?

– I vanliga fall sköter anläggningen sig själv. När ingen ska vara här på en tid

stänger vi av växelriktaren, vilket mins-kar förlusterna. Då räcker det att vissa förbrukare försörjs av 12 V. Den typ av bat-terier vi använder kräver att batterivatten fylls på med vissa mellanrum. Batterierna har också en begränsad livslängd, vilket gör att de behövt bytas ut. Underhållet på vindkraftverket är inte så krävande.

– Du verkar vara en ovanligt nöjd ägare till ett litet vindkraftverk. Hur kan man sammanfatta ditt recept för framgång?

– Vindkraftverket är placerat så att det blåser tillräckligt på det och är av en typ som håller förvånansvärt bra. Det är för-modligen överdrivet kraftigt dimensione-rat. Anläggningen är välgjord på det stora hela och uppfyller ett verkligt behov här.

Sven [email protected]

Ett av flera goda exempel på småskalig vindkraft som Svensk Vindkraftförening dokumenterat, sehttp://svensk-vindkraft.org/vart-arbete/smaskalig-vindkraft/

Läkaren Ian Modin har fritidshus på Svartlöga, en ö i Stockholms skärgård. På en liten bergknalle bredvid står ett litet vindkraftverk och snurrar i kvällssolen, väl exponerat för vind från stranden.

Litet vindkraftverk snurrar på efter 25 år

Välkommen till workshop om små vindkraftverk på Mälardalens högskola, Västerås!

Fredagen den 15 januari 2016, kl 9:00-17:00Anmälan: [email protected]

VIN

DKR

AFT


Sammanställning av processen för slutförvar av utbränt kärnbränsleDe grundläggande lagarna

Tre lagar styr tillståndsprövningen 1. Miljöbalken (1998:808),2. Lagen (1984:3 om kärnteknisk verk-

samhet (kärntekniklagen), 3. trålskyddslagen (1988:220),

Euratomfördraget (Euratom) utgör en del av medlemsstaternas rättsordningar och gäller i Sverige i enlighet med lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Sam-tidigt prövar den berörda kommunen, Östhammar, frågor om detaljplan och bygglov för anläggningen enligt plan- och bygglagen (2010:900).

Lagarna skall prövas parallellt. Johan Swahn från MKG sammanfattade vid ett tillfälle tillståndsprövningen som en pro-cess där miljödomstolen prövar påverkan på grodor och gräs medan SSM granskar påverkan av radioaktiv strålning. Av be-stämmelserna i miljöbalken och kärntek-niklagen framgår att det är förbjudet att uppföra och driva slutförvarsanläggning-en utan tillstånd, utfärdade dels enligt miljöbalken, dels enligt kärntekniklagen.

Miljökonsekvensbeskrivningen

En miljökonsekvensbeskrivning ska alltid ingå i en ansökan enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen. Processen för till-ståndsprövningen enligt dessa båda lagar påbörjas alltså med att den sökande förbe-reder arbetet med att upprätta en miljö-konsekvensbeskrivning.

Miljökonsekvensbeskrivningens syfte är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vat-ten, luft, klimat, landskap och kulturmil-jö, dels på hushållningen med mark, vat-ten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi.

Samråd

Arbetet med en miljökonsekvensbeskriv-ning ska föregås av ett samrådsförfaran-

de. Det ska ske i god tid innan ansökan om tillstånd görs och miljökonsekvens-beskrivningen upprättas. Samrådet ska gälla alla planerade verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd. Samråd ska alltid ske med länsstyrelsen som getts en särskild roll i samrådsförfarandet. Bland annat ska länsstyrelsen verka för att MKB får den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen. Läns-styrelsen får inom ramen för samråds-förfarandet ställa krav på att även andra jämförbara sätt att nå samma syfte ska redovisas.

Alternativa platser och alternativa utformningar

Miljökonsekvensbeskrivningen ska alltid innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alter-nativa utformningar. Sökanden – SKB – ska i samband med redovisningen också motivera varför ett visst alternativ har valts.

Platsval

I preliminär rapport Dokument nr 13-3713 från SSM - Val av plats för slutförvarsan-läggningen – anges tre tänkbara lokali-seringar där Laxemar i Oskarshamn och Forsmark är likartade kustnära placering-ar med mycket salt grundvatten på stora djup. I Forsmark är berget tätt och fritt från sprickor, vilket i sin tur kan påverka svällningen av bentoniten, samtidigt som bentonit inte tycker om salt. I Hultsfred som är den enda påtänkta inlandsplace-ringen är grundvattnet sött.

Trots Hultsfreds fördelar väljs alternati-vet bort utan en seriös analys och utvärde-

ring. Man säger i rapporten - Det utpekade området sydost om Hultsfred som SKB har tolkat som särskilt hydrogeologiskt för-delaktigt (SKB R-10-43) överlappar med det område som jämfördes med Laxemar-området i en tidigare utredning på upp-drag av SSI (SSI Rap-port 2007:11, bilaga 2). SSI:s utredning syftade till en utvär-dering av SKB:s redovisade storregionala modellering (SKB R-06-64).

På sid 17 - 3.3.1 Hultsfred som alternativ lokalisering redovisas att - Det område som de uppdaterade modelleringarna identifierar ligger dock inte i Hultsfreds kommun, utan i den västra delen av Os-karshamns kommun, någon kilometer från gränsen till Hultsfreds kommun

Alternativa utformningar

Alternativet djupa borrhål har aldrig fått en genomgripande analys och ställts mot huvudalternativet KBS-3 metoden.

Nollalternativet

Nollalternativet innebär att en jämförelse ska göras av konsekvenserna mellan att genomföra det projekt som ansökan avser och en förväntad framtida situation där det aktuella projektet inte är genomfört. Förhållandena vid nollalternativet fung-erar alltså som referensram för att under-lätta jämförelser mellan olika alternativ – i detta fall mellan att uppföra ett slutförvar för använt kärnbränsle och att fortsätta att mellanlagra det använda kärnbränslet.

Mellanlagring

Vid bränslebyte i reaktorn kyls det utbytta bränsleelementet först vid reaktorn för

SERO


att sedan transporteras till mellanlagret CLAB i Oskarshamn för nedkylning till en temperatur under 100 grader. Kylproces-sen tar ca 35 år.

Mellanlagringen sker i de flesta länder via så kallad passiv kylning, där bränslet placeras i stora luftkylda torrcylindrar kallade ”Dry Cask”. Bränslet kan troli-gen lagras på detta sätt under 200 – 300 år med minimal bevakning och ener-gitillförsel. Efter haveriet i Fukushima placerades radioaktivt material i torrcy-lindrar.

Sverige har i motsats till andra länder valt en aktiv kylning, vilket innebär att bränsleelementen lagras i stora vatten-bassänger med beräknad max kapacitet 12 000 ton om kraftverken används un-der hela sin livstid. I dag är lagret ca 5 500 ton.

Vid aktiv kylning måste reservkraft finnas tillgängligt fram till den dag an-

läggningen stängs. När sista reaktorn stängts måste CLAB fungera ytterligare ca 35 år. Var kommer elen ifrån och till vilket pris?

CLAB kräver troligen vid fullt lager ca 12 000 ton en elförbrukning av min 16 500 000 kWh per år med en fallande förbruk-ning under 35 år efter stängning av sista reaktorn.

CLINK Inkapslingsanläggning

CLINK är den planerade anläggningen för inkapsling av bränsleelementen i koppar-kapseln. Anläggningen är tänkt att byg-gas samman med CLAB.

SFR är lager för låg- och medelaktivt avfall

I Forsmark i Östhammars kommun ligger SKB:s anläggning SFR – Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall. Anläggningen togs i drift 1988 och var då den första av sitt slag i världen.

KopparkapselKapseln skall klara en lagringstid av min 100 000 år i slutförvaret. Ett problem kan vara att koppar är känsligt för Gamma strålning. Även väte och svavel kan ha en negativ påverkan.

SERO synpunkter på slutförvaret

SERO anser att CLAB bör stängas om-gående och befintligt bränsle omlastas till torrcylindrar. » Ökad säkerhet mot terrorangrepp » Minskat energibehov » Minskad övervakning » Möjlighet till geografisk spridning » Möjlighet att förlänga mellanlag-

ringstiden med mer än 100 år, vilket har en gynnsam reducering av restef-fekterna strålning och värme.

Roland [email protected]

Om subventioner och strategiska investeringarVisst är det märkligt att så fort det görs investeringar i miljövänlig energiteknik, så kallas det alltid för ”subventio-ner”, medan investeringar i fossil energi, kärnkraft m.m. kallas aldrig någonsin för ”subventioner”. Nej, det kallas för ”långsiktiga, strategiska investeringar” som ”måste” göras för samhällets fortbestånd.

Faktum är att t.ex. Vattenfall AB:s investe-ringar i kolkraft och naturgasbaserad kraft i Centraleuropa inte är lönsamma. Många av EU-ländernas kolgruvor är inte heller lönsamma. EU:s medborgares skattepeng-ar satsas i kolbrytning i t.ex. Tyskland, Po-len, Spanien, m.fl. länder. Med tanke på alla fina tal som har hållits i EU är det minst sagt märkligt att politikerna sedan åker hem och lägger skattepengar på kolbryt-ning och kolkraft. Jag har hittills inte sett i media att Vattenfalls satsning på olönsam kolkraft kallas för ”subvention” eller att kolgruvor är ”subventionerade”. Det sat-sas även enorma pengar på interkontinen-tala naturgasledningar som leder naturgas från Mellanöstern och Sibirien till EU. Dit går det också skattepengar. Om energi-system förstör atmosfären och miljön och gör EU beroende av ryssar och araber, ja då sparas det inga pengar. De investeringarna kallas aldrig för ”subventioner”.

Dyrt eller billigt på kort och lång siktAnnat är det då t.ex. Tyskland satsar på vindkraft och solceller, den s.k. ”Energie-wende”. Då skriks det genast i alla media om ”enorma subventioner” till miljövän-lig el. Varför? Det borde vara tvärtom. EU har bestämt att utsläppen av växthusgaser ska minskas. Alltså måste de långsiktiga strategiska investeringarna i energiteknik göras i miljövänlig energiteknik. Idag kan ingen ens visa att vindkraft skulle vara dy-rare än kolkraft. Kärnkraft, som trots allt byggs ut även i EU, i t.ex. Finland och Stor-britannien är mycket dyrare än vindkraft. Det är sådana satsningar som är ”subven-tionerade” av skattepengar. Trots att de satsningarna inte är speciellt miljövän-liga. Det radioaktiva avfallet kommer ca 1500 framtida generationer att få lägga tid och pengar på att sköta på bästa sätt. Det vore bra för politiken och debatten om de verkliga kostnaderna för olika energislag

på både lång och kort sikt redovisades. Då blir det möjligt för politiker och medbor-garna att jämföra vad som är dyrt respek-tive billigt.

Långsiktiga kostnader i form av ett för-stört klimat, stigande världshav, m.m. eller omhändertagande av radioaktivt avfall finns för energislag som kol, olja, naturgas och kärnkraft. Hur stora de här kostnaderna är, görs det inga samman-ställningar av. Det redovisas inte. De här kostnaderna finns inte för t.ex. vindkraft, vågkraft, havsströmskraft, solceller, sol-kraftverk, bioenergi, biodrivmedel, m.m. Så i verkligheten om man räknar långsik-tigt och strategiskt och gör investeringar för samhällets fortbestånd, så ska väl ALLA kostnader även på lång sikt tas upp?

Andreas [email protected]

SERO


Använd öronen och se affärsmöjligheternaDet pågår ett paradigmskifte inom den svenska elmarknaden och den har sitt ursprung i att vi nu är många som vill ta ansvar för de klimatutmaningar vi står inför, vi vill leva inom jordens gränsvärden. När det gäller vårt behov av elenergi så kan vi som enbart haft tillgång till köpmarknaden nu för första gången i historien på ett konkret sätt ta makten över den egna elanvändningen och våra elinköp. Genom att investera i en solcellsanläggning har möjligheten att generera sin egen elenergi för i huvudsak egen användning blivit möjlig och helt realistisk. Och vi vill! Vi vill engagera oss både som företag och privatkunder, vi vill vara med och påverka vår framtid med egna pengar.

Vi vill inte vara beroende av de stora pro-ducenternas hundraprocentiga påverkan på elpriset, vi vill ta makten över våra egna elkostnader. En folkrörelse har star-tat!

Frågan jag ställer mig blir varför det går så trögt, varför det gång på gång kommer fram så solelsfientliga regelförslag. Varför verkar det som att politiker och tjänste-män inte tar oss på allvar. Är den svenska elproducentmarknaden med dess ägande av de monopolstyrda elnätsbolagen och deras gemensamma intresseorganisatio-ners uppfattning den enda lösningen?

Elnätets uppgift är att transportera elenergi med kvalité efter folkets behov

Elnätet skyddas av linje- och områdeskon-cession, de agerar på en monopolmark-nad. Organisationen är uppbyggd med mål att det ska var kostnads- och resursef-fektivt. Uppgiften är att med kvalité dist-ribuera elenergi och mäta den vid inmat-nings -och uttagspunkt.

All elenergi som transporteras på det svenska elnätet är skattebefriad, varken producenten eller nätägaren hanterar el-energiskatt. Elenergiskatt tas ut vid för-säljningsögonblicket och då oftast av el-handelsbolaget (det kan även förekomma andra men då måste man vara registrerad hos Skatteverket) och då enligt skilda skat-tesatser. Som exempel har Norrland lägre elenergiskatt en övriga Sverige. Det är ålagt elhandelsbolaget att hålla reda på de olika skattesatserna och fakturera användaren samt att skicka skatten vidare till staten.

Folkrörelsens krav

Det finns idag många som vill vara med på den svenska elmarknaden genom att äga

sina egna solcellsanläggningar, och det finns mängder av tak och platser som bara står och väntar på att bli utnyttjade. Men samma sanning råder för oss småskaliga producenter som för de riktigt stora pro-ducenterna, för att få en så bra lönsamhet som möjligt, så måste man bygga så effek-tivt som möjligt.

Företag vill producera sin el på platser som är bäst lämpade för solcellsanlägg-ning på egna tak eller genom att arrende-ra tak från lantbruk eller liknande.

Privatkunden vill montera sin an-läggning på fritidshuset och utnyttja anläggningen även för sitt lägenhetsa-bonnemang. Lägenhetsägare och fastig-hetsbolag vill använda de bästa taken för att kunna erbjuda egenproducerad el till sina hyresgäster.

Lösningen är enkel, genom att använda vårt elnät så öppnas helt nya affärsmöjlig-heter och det blir fler som vill investera.

Ta bort 255 kW-regeln per juridisk person, den är enbart löjlig. Egenpro-ducerad elenergi måste kunna trans-

porteras på elnätet utan att den blir skattesmittad. Detta kan med lätthet hanteras via ett etablerat elhandelsbolag, en samarbetspartner som man köper och säljer el till. Enligt lagt förslag så skall sol-cellsanläggningar med högre moduleffekt än 255 kW per juridisk person dessutom beskattas för den el man använder själv, minskar sitt elinköp med. Detta måste uppfattas som ett förbud. Har man tänkt igenom vad som händer?

1. Kunden måste registrera sig som skat-tepliktig för elenergiskatt hos Skatteverket.

2. Man måste investera i ny elmätare på samtliga anläggningar som mäter brutto-genereringen. Det framgår inte av försla-get att någon annan part skall stå för den kostnaden, utan vi måste utgå ifrån att kunden själv får stå för den kostnaden, ca 20000 kr per anläggning.

3. I och med detta måste även kunden stå för mätvärdeshanteringen.

4. På övriga elproduktionsmarknaden tas ju energiskatt ut vid försäljningsögon-blicket, men i detta förslag vill man ta ut

Arne Andersson är elingenjör och mar-kandsekonom.

Under hela sitt yrkesmässiga liv fram till ålderspensionen har han arbetat på Bixia. Klimatfrågorna har engagerat honom. Han är lite av specialist på solel. Landsbygdsfrågor är ett tema som ligger Arne varmt om hjärtat.

Som pensionär på 67 år, säljer han solcellsanläggningar åt Nordic Solar AB och är ofta anlitad som föredragshållare på ämnet solel.

FÖRN

YBA

R EN

ERG

I


skatt även för den elenergi som inte säljs till någon annan part. Som jag ser det en helt unik skattelösning.

Det är ju ett regelverk som gör att man måste överväga att stänga solcellsanlägg-ningar som redan är i drift. Vem har tänkt ut detta? Vilka är det som är rädda för att vi blir fler på den svenska elmarknaden? För en sak är klar, att försöka skylla på Norge och elcertifikats uppgörelsen håller inte.

Inte längre enbart en fråga om ”grön el”

Den s.k. ”cirkulära ekonomin” etable-rar sig alltmer i länder som Sverige, mil-jöfrågorna inom företag stora som små hanteras inte längre som en sidoekonomi som ligger budgeterad på marknadsfö-

ringskontot. För ett affärsmässigt och attraktivt företag är klimatfrågorna en kärnverksamhet och de hanteras i styrel-serummet. Att avsätta investeringsmedel i egenägd elproduktion står därför högt på dagordningen för många företag, men just nu hindras dessa initiativ av osäkra och ett direkt avvisande regelverk. Öppna upp regelverket, skapa regelverk som bjuder in dessa kreativa företag att medverka i om-ställningen av det svenska elsystemet. Låt dem få konkurrensfördelar gentemot de företag som bara luffar på i gamla invanda förbrukarmönster.

Använd öronen och se affärsmöjligheterna

Till politiker och tjänstemän på Finans-departementet och Energimyndigheten.

Använd öronen och se genom skapade dimridåer.

Det gäller inte enbart skattesatser eller att ensidigt lämna företräde för åsikter från de ursprungliga herraväldena inom energi-marknaden. Ska vi klara våra omställnings-mål och skapa delaktighet och behålla fol-kets engagemang, så måste man erbjuda alla att få vara med att bygga framtidens elmarknad och detta på rimliga villkor.

Vi vill medverka på ett aktivt sätt i om-ställningen av Sverige, så regeringens uppgift måste bli att skapa regelverk som ger möjligheter för många att delta på den svenska elmarknaden.

Arne [email protected]

ANDERS BARDTurbin- och generatorteknik, [email protected] 61 63

TOBIAS SVENSSONKontrollanläggningar, Malmö[email protected] 70 62

CAROLINE SVENSSONMiljötillstånd, Jönkö[email protected] 18 06

JOHAN NILSSONVattenbyggnad, [email protected] 60 34

MARTIN STENQVISTVattenmiljö, miljötillstånd, [email protected] 17 34

DANIEL EDMANDammluckor, [email protected] 60 51

KontaktpersonerVälkommen att ta kontakt så hjälper vi dig att hitta rätt kompetens.

Sweco har arbetat med vattenkraft och dammar i Sverige och utomlands i över 100 år. Vi har projekterat en stor andel av både de stora och små vattenkraftanläggningarna i Sverige och arbetar kontinuerligt med underhålls- och förnyelseåtgärder.

Sweco har också haft en stark utveckling av kompetens och tjänster kring vattenkraftens miljöfrågor. Fiskvägar och kostnads-/nyttoanalyser för prioritering av åtgärder i vattensystem är endast några av de områden där Sweco kan bistå med kunskap och erfarenhet.

VVi erbjuder tjänster inom både miljö och teknik genom projektets alla skeden och vi vill på detta sätt fortsätta att bidra till att utveckla vattenkraften och säkra produktionen.

Sweco är ett internationellt konsultföretag med kontor på ett femtiotal orter i Sverige. Företaget finns etablerat i ett flertal länder i Europa och utför uppdrag över hela världen. Inom Sweco samverkar ingen-jörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa helhetslösningar som bidrar till utvecklingen av ett håll-bart samhälle. www.sweco.se























”Vi vill inte vara beroende av de stora producenternas hundraprocentiga påverkan på elpriset, vi vill ta makten över våra egna elkostnader. En folkrörelse har startat!”

FÖRN

YBA

R EN

ERG

I


”Förnybar energi”– en mycket intressant bok, sträckläst av undertecknad”Förnybar energi”, ett litet uppslagsverk, som ger en bred översikt över den teknik som finns för olika förnybara energikällor och vilka möjlig-heter det finns att uppfylla samhällets mål. De olika förnybara alter-nativen behandlas i ett historiskt perspektiv. Kapitelindelningen visar på mångfalden av alternativ; vindkraft, vattenkraft, strömkraft, sol-värme, solel, biodrivmedel, geotermisk energi, vågkraft, tidvattenen-ergi, vätgas, bioenergi.

Boken är en andra upplaga, den första kom ut 2008. På 7 år har det hänt väldigt mycket, vilket redovisas i boken. Trots ett jämförelsevis litet ekonomiskt stöd ut-vecklas Sverige i rätt riktning. Subventio-ner per person - Sverige 225 kr, Danmark 943 kr, Tyskland 2665 kr.

När det gäller kostnaderna för omställ-ningen refererar författaren till dansk statistik. Flertalet åtgärder är lönsamma, investeringarna i industrin har ofta en återbetalningstid på max 6-7 år, samtidigt som samhället får väsentliga kostnads-minskningar och exporten av produkter

som bygger på teknik inom förnybart ökar.

Bara ett exempel från boken på hur utvecklingen i Sverige gör att uppställda mål ser ut att kunna förverkligas – år 2007 gav vindkraften 1,4 TWh/år, 2013 11,5 år TWh/år och 2014 13,3 TWh/år. Regering-ens planeringsram för vindkraft, att vi år 2030 skall ha 30 TWh årlig produktion av vindkraft, ser realistiskt ut.

Uppdateringarna från den tidigare upplagan visar på en liknande utveckling för de olika förnybara alternativen. Inne-hållet i boken är aktuellt nu, men utveck-

lingen gör att statistiken ständigt behöver uppdateras.

Boken är avsedd för högskolestudier i energi- och miljöteknik. Den riktar sig även till professionella aktörer inom ener-gi- och samhällssektorn, fördjupningsar-beten på gymnasiet samt den intresserade allmänheten.

Författaren till ”Förnybar energi” är Gö-ran Sidén, tidigare universitetslektor i En-ergiteknik vid Högskolan i Halmstad.

Carl Olov Persson

Jag önskar beställa .............................. ex. á 390 kr inklusive porto.

Namn .....................................................................................................................................

Adress .................................................................................................................................

....................................................................................................................................................

telefon ................................................. e-post .............................................................

Köp Göran Sidéns bok ”Förnybar Energi”genom Förnybar Energi & Energieffektivisering

Betalning till SERO Service ABBg 5776-4151

Beställningen skickas via e-post till [email protected] eller till Carl Olov Persson, Majtunavägen 11, 731 43 Köping

FÖRN

YBA

R EN

ERG

I


Kommer pilotanläggningen för biodrivmedel i Piteå att läggas ner 2016? I kontrast till detta vill regeringen i propositionen, En sammanhållen svensk klimat- och energipolitik – Klimat (prop. 2008/09:162), utreda den långsiktiga prioriteringen att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är obe-roende av fossila bränslen.

En naturlig följdfråga blir – vem skall göra detta och vilka typer av drivmedel skall prioriteras? Eller skall vi börja med vär-meljus? Vår fordonsflotta och infrastruk-tur är idag till största delen baserad på de flytande drivmedlen bensin och diesel fördelat på ca 3,5 miljarder liter bensin och 5,5 miljarder liter diesel per år.

Under ett antal år har ett antal förny-bara drivmedel testas med blandat resul-tat som RME, E85, metanol, HVO, DME, biogas och liknande. Flertalet drivmedel fungerar inte tillfredsställande i dagens motorer utan anpassning av motor och bränslesystem.

Flytande drivmedel som fungerar bätt-re än dagens drivmedel är i huvudsak syn-tesgasbaserade (CO + H) som tillverkas med Fischer-Tropsch-metoden, en teknik som utvecklades redan 1902. Förstklas-siga FT-produkter är idag GTL (Gas To Liquide) tillverkad av fossil råvara som naturgas eller BTL (Biogas To Liquide) tillverkad av biobaserad råvara.

BTL är det drivmedel som utan någon efterjustering av motorn fungerar perfekt och kan blandas med de flesta flytande dieselbränslen. I nr 3 2015 av Förnybar En-ergi har jag redovisat ett möjligt scenario för BTL från svensk skogsråvara.

Vad gör Sverige? Vid pilotfabriken LTU Green Fuels i

Piteå har universitetet i samarbete med Chemrec samt det danska företaget Hal-dor Topsøe, världsledande på katalytiska processer, utvecklat en unik teknik för att tillverka biobränslen genom förgasning av bl.a. svartlut från pappersindustrin. Fa-briken har hittills tillverkat nära 1000 ton av fordonsbränslet bio-DME (dimetyleter) som bland annat levererats till Volvo för test i lastbilar.

Pilotfabriken drevs tidigare av företa-get Chemrec som hade långt gångna pla-ner på en storskalig fabrik i Örnsköldsvik för tillverkning av fordonsbränsle genom

förgasning av svartlut, en biprodukt från papperstillverkning.

Men 2012 drog sig partnern Domsjö Fa-briker ur projektet. Orsaken var bland an-nat en osäkerhet om regeringens långsik-tiga skatteregler för biobränslen. På grund av svårigheterna att kommersialisera tek-niken varslade Chemrec hela personalen om uppsägning i oktober samma år.

Den gången blev räddningen ett finan-sieringspaket, lett av Energimyndigheten på totalt 158 miljoner kronor. I samband med detta tog LTU över pilotfabriken ge-nom att universitetets holdingbolag köpte Chemrec och bildade LTU Green Fuels.

Med indiska Aditya Birla Group, som köpte upp Domsjö Fabriker avvecklades projektet trots stöd av regeringen, EU-kommissionen och ett antal riskkapitalis-ter. Energimyndigheten beviljade Domsjö Fabriker ett investeringsstöd på en halv miljard kronor. Satsningen beräknades kosta 3,5 miljarder kronor. Trots detta av-vecklades projektet med hänsyn till poli-tisk osäkerhet.

Men nu hotas pilotfabriken av nedlägg-ning. Alla de 18 anställda, varav de flesta är processingenjörer, har varslats om upp-sägning till maj 2016. Om den här stora satsningen misslyckas, vem skall då mäk-ta med att investera i produktionsanlägg-ningar för tillverkning av nya drivmedel?

Drivmedelsmarknaden styrs av Rotter-dampriset på petroleumbaserade drivme-del. Idag har flertalet drivmedel mycket

svårt att konkurrera med fossila drivmedel trots straffbeskattning. Idag kan vi köpa ett kilo diesel hos OKQ8 för ca 16 kr per kg inkl. moms och miljöskatter. Om vi köper den enklare produkten kronljus på IKEA kostar dessa ca 33 kr per kg inkl. moms, men utan miljöskatt. Värmeljus belas-tas inte av några lagstiftningar avseende koldioxidutsläpp utan endast av moms. I Sverige eldar vi ca 400 miljoner värmeljus per år med koldioxidutsläpp motsvarande 15 000 fordon. En stor del av dessa ljus är tillverkade av palmolja som är en ren bio-baserad produkt från andra sida jordklotet eller petroleumbaserad paraffin.

Om man skulle komplettera Piteå-reak-torn, som idag kan leverera en perfekt syn-tesgas, med en förvätskningsanläggning (Fisher-Tropsch reaktor) med den enklare produkten vax skulle det ekonomiska re-sultatet mångfaldigas. Vid en bättre pris-nivå på drivmedel kan vaxet lätt uppgra-deras till flytande dieselbränsle.

OM DME

DME står för dimetyleter och när bränslet framställs ur biomassa kallas det bio-DME. DME kan även framställas av naturgasDME är en förening av två metanolmolekyler. Vid fem bars tryck blir DME flytande.Bilar som går på DME kan inte vara av flexifueltyp då hela tank- och insprutningssyste-met måste byggas om.Energiinnehållet är 28 MJ/kg jämfört med 43 MJ/kg för diesel och 46 MJ/kg för GTL.DME liknar gasol i flytande form, men innehåller dessutom syre, vilket gör att DME är mer explosiv än gasol.

Roland [email protected]

Andreas [email protected]

FÖRN

YBA

R EN

ERG

I


El till och från Sverige Sverige

Sverige är idag väl uppkopplat med om-världen via elkablar. Detta förtjänar att poängteras då debatten om den framtida elförsörjningen ofta ensidigt handlar om Sverige utan hänsyn till omgivande län-der. Utbyte sker varje timma med Norge, Finland och Danmark. Varje vecka sker utbyte med Tyskland och Polen främst i form av export från Sverige. På bild 1 där + står för import och – för export visas det veckovisa utbytet med grannländer-na.

Maximal tillgänglig kapacitet i Sverige är 28000 MW bestående av vattenkraft, som svarar för största kapaciteten, kärn-kraft, vindkraft och värmekraft.

Totala export-/importkapaciteten via kablar är 10000 MW, vilket motsvarar ca en tredjedel av maximal kapacitet. Se bild 2. Alla kablar används både för export och för import av el. Kabeln till Litauen från Sverige är utlagd och kom-mer att tas i drift vid kommande årsskifte 2015/16.

Den svenska elproduktionen är ca 150 TWh/år och den inhemska elanvändning-en är ca 140 TWh/år. Ett exportöverskott på 10 TWh/år blir resultatet.

Norge

Norge har elförbindelser med Sverige, Danmark, Tyskland och Holland. Norge vars produktion i stort sett består av vat-tenkraft har ett elöverskott som exporte-ras till kringliggande länder.

Finland

Finland har elunderskott och importerar el från Sverige och i viss mån från Ryss-land. Finland har också kabelförbindelse med Baltikum via Estland.

DanmarkDanmark har elförbindelse med Tyskland. Danmark har stor vindkraftkapacitet och får därmed behov av både export och im-port eftersom vindkraftsproduktionen va-rierar kraftigt.

Norden

I Norden pågår arbete med att etablera en gemensam elmarknad där handel inom Norden kan ske inom hela området. Sve-rige, Norge, Finland, Danmark, Estland, Lettland och Litauen ingår i denna grupp.

Norden och omvärlden

Det pågår inom EU arbete med att öka sammankopplingen mellan medlemssta-terna. För Sveriges del är utvecklingen i Tyskland viktig då förbindelserna inom Tyskland mellan norr och söder behöver förstärkas. Nordtyskland har ofta elöver-skott och i och med att elen nu endast i

begränsad omfattning kan överföras från norr till söder i Tyskland begränsas också möjligheterna för export från Sverige och Norden. En förstärkning av elnätet, med nya kablar, mellan norra och södra Tysk-land skulle ge Sverige och Norden större möjligheter att exportera elöverskott i framtiden.

Norge har beslutat att bygga kablar på 1400 MW till respektive UK och Tyskland. Dessa färdigställs omkring 2020.

I Sverige finns det planer på en ny för-bindelse till Tyskland. Utvecklingen av detta projekt är dock avhängigt av att överskottet kan föras vidare till Sydtysk-land.

Peter [email protected]

Intresserade kan följa skeendet på www.svk.se/stamnatet/kontrollrummet/

Eolus säljer enbart elen från stora parkerGoogle har beslutat att den el man använ-der till sina anläggningar ska vara förny-bar. I Finland har Google stora anlägg-ningar som använder mycket el. I stället för att bygga och driva egna vindkraftverk avtalar man med ett projekteringsföre-tag att etta bygger och driver kraftverken medan Gppgle förbinder sig att köpa all

producerad el till avtalat pris under 10 år. På kort tid har Eolus Vind AB tecknat

två sådana avtal med Google, där det för-sta på 59 MW från fyra redan byggda par-ker följs nu upp 76 MW, som ska byggas i Jenåsen i Sundsvalls Kommun.

I affären med Google fortsätter Eolus att äga och driva kraftverken. När jätten

MEAG, som förvaltar mångmiljardbelopp bl a åt tyska försäkringsjätten Munich RE investerar i förnybar el, köper man hela parker. År 2013 köpte MEAG 14 drifttagna verk på totalt 30 MW av Eolus. Under de-cember 2015 har MEAG fortsatt köpa vind-kraft från Eolus. Det handlar om totalt 38,4 MW och köpeskillingen är 425 miljoner kr.

FÖRN

YBA

R EN

ERG

I


Bilden visar veckosnitt på spotpriser på el och elcertifikat. Om det inte blir en mycket torr, kall och lång vinter finns det stor risk för att elpriserna för sommaren 2016 hamnar på samma låga nivå som sommaren 2015.

Historiskt låga elpriser för kommande-år-avtalElpriset

Det Vädret fortsätter att vara ovanligt varmt och nederbördsrikt, både i Sverige och nedåt Europa. Långtidsprognoserna indikerar inte heller någon övergång mot mer ihållande kyla.

Vid OPECs senaste möte beslutade man att ligga kvar på nuvarande produktions-volymer vilket fortsätter att pressa oljepri-set till nya bottennivåer och det har nu gått under 40 USD/fatet. (I september 2014 låg det på 100 USD). Det gör att produktions-kostnaderna för kol blir ännu lägre vilket i kombination med välfyllda lager gör att kolpriset fortsätter nedåt. Sammantaget gör det att systempriset (det gemensamma nordiska elpriset) för kommande-år-avtal under den senaste veckorna fallit från 20 till 17 EUR/MWh (från ca 185 till ca 157 SEK/MWh). Detta är det lägsta som har noterats för kommande-år-avtal sedan de började handlas i EUR i början av 2002. En tendens som späder på situationen är att norra Tyskland börjar få så mycket vind-produktion att med det varma och blåsiga vädret ligger spot-priserna i Tyskland läg-re än i Norden. Det gjorde till exempel att under V49 var Sverige en nettoimportör av el för första gången under 2015.

Om man avslutningsvis ska försöka hit-ta något ljus i tunneln så är det att klimat-förhandlingarna i Paris har lett fram till ett bra och starkt avtal vilket borgar för att runt 2020 kommer det att bli dyrare att producera el med fossila drivmedel, vilket i sig kommer att driva upp elpriset

Elcertifikat

Den 21 oktober biföll till slut Riksdagen propositionen Ambitionshöjning för förny-bar el och kontrollstation för elcertifikats-systemet 2015. Den 25 november beslutade Riksdagen också att godkänna avtalet mel-lan Sveriges och Norges regering om änd-ring av avtalet om en gemensam marknad för elcertifikat. Därmed är nu allt på plats för att den nya kvotplikten börjar gälla från och med 1 januari. Under september/okto-ber steg elcertifikatspriset rejält i förhål-lande till sommarens låga nivåer runt 140

SEK/MWh och toppade i trakterna av 170 SEK/MWh. Under senare delen av novem-ber har dock priset fallit tillbaka igen, vilket troligtvis beror på att de som ännu inte sålt sina lagrade elcertifikat säljer av för att få bättre likviditet i sina böcker inför årsboks-lut. Under 2016 kommer vi sannolikt att få se en mer stabil uppgång på elcertifikats-priserna. Hur stor denna prisuppgång blir är mycket beroende av utbyggnadstakten av ny elcertifikatsberättigad produktion. Början av 2016 kan därmed bli en mycket intressant period. Den nya kvotplikten ökar efterfrågan vilket borde ge stigande priser. Samtidigt är det sannolikt att priserna kan pressas tillbaka så snart investeringsbeslut tas på nya större parker, eftersom investe-rare och banker oftast vill ha bundna avtal på hela produktionen från dag ett. Ett ex-empel är det norska Fosen-projektet på ca 1000 MW som är uppe för omprövning och beslutet tas här under december. Om man beslutar sig för att gå vidare kommer det sannolikt sätta press på priserna.

Rekommendationer

För elcertifikaten kommer högst sannolikt

priset att gå upp under första kvartalet 2016 beroende på den höjda kvotplikten vilket talar för att vänta med att binda. Men Fosen-projektet kan få en motsatt verkan.

För elpriset är det just nu svårt att ge en tydlig rekommendation på. Tidigare har vi rekommenderat att låsa av del av produktion inför 2016, framför allt för sommarkvartalen, för att skydda sig mot alltför låga priser. Men nu är avtalen är på så låg nivå att det finns en möjlighet till att det rörliga priset kommer att ligga högre under i alla fall kvartal 1, om vi får en svängning över mot kallare och torrare väder. Men om man känner att man vill ha en försäkring mot allt för låga priser kan man fortfarande dock låsa av del av pro-duktion och fortfarande ha möjligheten att fånga uppgångar på det rörliga priset på återstående delen av produktionen.

Observera: Analysen är skriven den 11 december och är baserad på då tillgäng-lig fakta.

Hälsningar från oss på Neas SverigeSten, Jesper, Jakob, Susanne och Louise

MA

RKN

AD

SAN

ALY

S EL


Vattenrätten i Sverige – vad gäller?Vattenlagstiftningen i Sverige ger utrymme för tolkningar, något som mest drabbat småskalig vattenkraft. Vad som gäller kan man därför inte ge något entydigt svar på, men jag har bett Mikael Westin, en av Sveriges mest erfarna vattenjurister, redovisa det kanske mest kända ärendet, Gisslarbomålet, samt göra en analys.

Gisslarbo kraftverk är mer än 100 år, lig-ger i Gisslarboån 15 km nordväst om Kö-ping, och drivs med privilegiebrev för Gisslarbo Bruk. Idag ägs kraftverket av Mälarenergi, som äger mer än 40 mindre vattenkraftverk i Mellansverige. Även Färna och Kedjebohammars kraftverk har motsvarande föreläggande från länssty-relsen och driver liknande processer.

Christer Söderberg

Gamla tillstånds giltighet, Gisslarbo vattenkraftverk m.m.

InledningLänsstyrelserna har förelagt ett stort an-tal kraftverksägare att söka nya tillstånd för befintlig vattenverksamhet.

I de flesta fall finns äldre tillstånd för dessa anläggningar eller för tidigare an-läggningar som använde vattenkraften på aktuell plats. I 1880 års vattenrättsför-ordning, 1918 års vattenlag och 1983 års vattenlag angavs att den nya lagen inte inskränkte de rättigheter som fanns för bl.a. bergverk och kvarnar. I övergångs-bestämmelserna till miljöbalken MP § 5 anges att tillstånd m.m. som givits enligt lag som upphävdes i och med införandet av miljöbalken eller tidigare lagar fort-satt var gällande och skulle anses med-delade enligt miljöbalken. I miljöbalks-propositionen sades följande:” Det kan givetvis inte komma ifråga att i samband med miljöbalkens ikraftträdande gene-rellt upphäva alla tillstånd och liknande godkännande i enskilda ärenden som har beslutats med stöd av nuvarande lagar.”

I propositionen sägs vidare: ”Paragrafen omfattar inte bara tillstånd etc. enligt de lagar som upphävs enligt miljöbalken, utan även sådana som har meddelats en-ligt äldre lagar som har ersatts av nu upp-hävda lagar.”

Gisslarbo

Länsstyrelsen i Västmanlands län be-slöt den 29 april 2010 att förbjuda fortsatt verksamhet vid Gisslarbo vattenkraftverk efter de 1 juli 2010, på grund av avsaknan-det av tillstånd enligt miljöbalken.

Beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen som upphävde beslutet den 8 september 2010.

Denna dom överklagades till mark- och miljööverdomstolen som i dom av den 19 april 2012 upphävde både mark och miljö-domstolens dom och länsstyrelsens beslut

Skvaltan vid Kristvalla gamla prästgård, Nybro kommun Kalmar län. Skvaltan upprustad och går att mala med. Foto: Olof Karlsson

VATT

ENKR

AFT


och ärendet återförvisades till länsstyrel-sen för fortsatt handläggning.

Grunden för mark- och miljödomsto-lens dom var: ”En rätt enligt privilegie-brev utgör en särskild rätt att förfoga över vatten men kan inte jämställas med till-stånd enligt miljöbalken.”

Vattenverksamhetsutredningens delbetän-kande: ” Ny tid ny prövning.”

I delbetänkandet anför utredningen, efter relativt omfattande utredningsarbete, att privilegier har rättskraft och är att jäm-ställa med tillstånd enligt miljöbalken.

Utredningen föreslog i delbetänkandet att alla vattenverksamheter och alla vat-tenanläggningar avseende vattenregle-ring, vattenöverledning och vattenbort-ledning, som inte hade tillstånd enligt miljöbalken, skulle kunna nyprövas.

Den som har grundläggande kunskaper om vattenrätt inser omedelbart att detta skulle drabba hela det svenska samhället i oöverskådlig omfattning. Vattenbort-ledning sker inte bara vid våra kraftverk, utan vid merparten av vår större industri, vilken är beroende av kyl-eller process-vatten. I princip all elproduktion är bero-ende av vatten, vattenkraften är uppenbar men den andra halvan av vår kraftpro-duktion behöver kylvatten ca 20-30 m3/s per reaktor. Detta skulle innebära att hela vår prima, planerbara, elkraftproduktion skulle exponeras för nyprövning.

Det stannar emellertid inte med detta, vattenbortledning sker även för merpar-ten av vår dricksvattenförsörjning. Även denna skulle således exponeras för ny-prövning.

Om en fullständig nyprövning skulle ske av bara en bråkdel av dessa anlägg-ningar skulle domstolsorganisationen omgående bryta samman. Antag att ny-prövning skulle ske av genomgående kort-tidsreglering av några av våra stora norr-landsälvar och Vänerns reglering. Detta innebär gigantiska processer med åtskilli-ga tiotusentals sakägare och detaljskade-utredningar som blir oerhört omfattande.

Sannolikt skulle betydande brist uppstå på konsultsidan för erforderliga kompe-

tenser inom hydrologi, biologi, kemi, geo-logi m.m.

Som utomstående iakttagare får man intrycket av att utredningen inte förstått innebörden av centrala, legaldefinierade begrepp i kapitel 11 i Miljöbalken.

Gisslarbo, fortsättning

Efter att mark-och miljööverdomstolens dom meddelades, ingav verksamhetsutö-varen en ansökan om fastställelse att Giss-larbo vattenkraftverk har tillstånd enligt miljöbalken till mark- och miljödomsto-len, eftersom den dom som gavs av mark-och miljööverdomstolen upphävde läns-styrelsens beslut.

Därefter följde flera år av bollande av ärendet mellan sökanden, länsstyrelsen, de olika domstolarna och senast till HD som ännu inte meddelat beslut i frågan om prövningstillstånd.

Analys

I ljuset av nuvarande uppfattning om av människan orsakad klimatpåverkan är det mycket anmärkningsvärt att en ”ener-gikälla” som Sverige sedan lång tid tillba-ka har betydande tekniskt kunnande om och långvarig, nära nog helt incidentsfri, erfarenhet av så starkt ifrågasätts.

En energikälla som dessutom har myck-et hög tillgänglighet och är reglerbar.

Det väcker även förvåning att mark- och miljödomstolen i den senaste domen om Gisslarbo direkt hänvisar till det ti-digare avgörandet av mark- och miljöö-verdomstolen när Vattenverksamhetsut-redningen så tydligt ändrat uppfattning. En omständighet som bör beaktas är att ordföranden i vattenverksamhetsutred-ningen var samma person som var ord-förande i mark- och miljödomstolen när den dömde i Gisslarbomålet 2012. Till det kommer underrättspraxis under intryck av utredningens delbetänkande, där pri-vilegier tillmäts giltighet.

Privilegier var offentligrättslig reglering

I vissa sammanhang görs det gällande att privilegier endast reglerar civilrättsliga frågor. Dessa påståenden saknar grund.

Före 1860: talet fanns inte någon närings-frihet i Sverige. All näringsverksamhet krävde tillstånd av staten. Tillstånden var starkt förknippade med skattläggning. Pri-vilegierna reglerade inte förhållandet mel-lan enskilda personer utan förhållandet mellan staten och verksamhetsutövaren. Staten hade ett starkt intresse av att landets tillgångar använder rationellt. Merkanti-lismen var bärande ideologi under den tid flertalet av för vattenkraften aktuella pri-vilegier meddelades. Merkantilismens mål var enkelt uttryckt att maximera statens förmögenhet. För nu aktuella privilegier var det frågan om rationellt nyttjande av malm, skog och vattenkraft. Denna pröv-ning inför anläggande av bruk, var inte helt olik den intresseavvägning som nu sker vid tillståndsprövning av vattenverksamhet rörande de olika allmänna intressena.

Denna intresseavvägning är offentlig-rättslig till sin natur, inte civilrättslig.

Någon reglering av civila rättigheter skedde inte vid privilegietilldelningen.

Dessa privilegier var således inte av pri-vaträttslig utan offentligrättslig karaktär

De civilrättsliga delarna, äganderätten till mark och främst vatten, har varit lag-reglerade ända sedan våra tidigaste lagar, nedtecknade i de s.k. landskapslagarna. Dessa lagfästa rättigheter kunde staten inte ändra genom privilegier.

Vattenturbiner fanns innan vattenkraften började producera elkraft.

En annan angreppsvinkel på vattenkraft-verksamhet är att några domar anger att ”turbindriften” måste tillståndsprövas. Detta visar på en påtaglig kunskapsbrist.

Vattenturbiner fanns redan under tidiga 1800: talet, ett specialfall är propellern.

Under decennierna efter mitten av 1800: talet kom vattenturbiner i ett mer allmänt bruk för utvinning av vattenkraft vid till exempel vid bruken. Det var såle-des inte genom vattenkraftverken som vattenturbinerna först kom att användas.

Mikael WestinDelägare och advokat vid Foyens advokat-byrå

”Om en fullständig nyprövning skulle ske av bara en bråkdel av dessa anläggningar skulle domstolsorganisationen omgående bryta samman. Antag att nyprövning skulle ske av genomgående korttidsreglering av några av våra stora norrlandsälvar och Vänerns reglering. Detta innebär gigantiska processer med åtskilliga tiotusentals sakägare och detaljskadeutredningar som blir oerhört omfattande.”

VATT

ENKR

AFT


Galler i stål, rostfritt eller komposit • Grindrensare med tillbehör • Hydraulikutrustning • Rostfria

dammluckor • Service och underhåll • Styrsystem

Bäckängsvägen 12511 96 BERGHEM

Telefon 0320-31890, Fax 0320-31260, [email protected]

www.tmsengineering.se

Ökat och minskat stöd till solceller

Fram till den 31 dec 2014 var bidra-get för att installera solceller 35 %. Den 1 jan 2015 sänktes bidraget till 30 % för företag och till 20 % för privatpersoner.

I budgeten för 2015 fanns 50 miljoner kr anslagna och de pengarna är förbrukade. I stället finns en kö med ansökningar på ca 600 miljoner kr. För 2016 anslår reger-ingen att solcellsstödet höjs från 50 till 225 milj. kr. För åren 2017 till 2019 budgeteras 390 miljoner kr per år. Som det ser ut idag kommer kön att vara avbetad år 2017. Ett alternativ till att söka solcellbidrag är att söka rotavdrag med 30 % sv arbetskostna-den för att installera solceller. Man får då välja den ena eller den andra bidragsfor-men men inte båda samtidigt.

Skattereduktionen med 60 öre/kWh för den el som levereras ut på nätet blir kvar. Den elleverantör som säljer el till fastighetens elanvändning har mottag-ningsplikt för den el man kan leverera ut på nätet men ingen skyldighet att betala för den. Om man råkar ha en elleverantör som varken vill betala för inmatad el el-ler tillhörande elcertifikat bör bli utbytt till något företag som gör det t.ex. Bixia. Ett mellanläge kan vara att man köper elen till börspris med eller utan avdrag men inte certifikaten. I det läget kan man använda SEROs certifikatpool, en med-lemsservice som ger medlemmarna möj-lighet att få betalt för annars svårsäljbara elcertifikat.

SEROs Elcertifikatpool har startatDe första affärerna är nu slutförda. Köpare har varit SEROs samarbetspartner, NEAS Energy som SERO har ett ramavtal med. Vill DU veta mer om Poolen, sök på SEROS hemsida

www.sero.se

Gå ner i vänstra spalten till

El- och certifikathandel

Klicka på SEROs certifikatpool

Klicka på Informationsblad och på Anmälningsblankett

SOLE

NER

GI


En nyprövning enligt Miljöbalken är dyr-bar och det är inte självklart att man får ett tillstånd, varför denna tolkning har ifrågasatts. Småskalig vattenkraft har för det mesta inte resurser att genomföra en nyprövning och i slutänden blir det snarare konkurs som väntar, något som inte varit avsikten enligt myndigheterna, men eftersom man gjort undermåliga konsekvensanalyser har man inte insett detta.

Om man vill ändra villkoren för ett vat-tenkraftverk är det omprövning av verk-samheten som är det naturliga och då blir det en annan omfattning och kostnad för kraftverksägaren.

Detta insåg generaldirektörerna för Energimyndigheten, Erik Brandsma, och för Havs- och Vattenmyndigheten, Björn Risinger, och tog för ett år sedan initiati-vet till Dialog Vattenkraft, en grupp av re-presentanter för de större vattenkraftpro-ducenterna och för miljöorganisationer, även Svensk Vattenkraftförening, SVAF, har ingått i utredningen. Björn Risinger har under utredningen lämnat HaV och blivit chef för Naturvårdsverket men kvar-stått i utredningen till dess betänkandet lämnats till Regeringen.

Representanterna i utredningen kunde inte enas om slutskrivningen och därför kom den enbart att undertecknas av ge-neraldirektörena, men för vattenkraftens del ger förslaget en möjlig öppning av den låsta situationen.

Förslaget i stort innebär att staten och vattenkraftproducenterna ska dela på kostnaderna för miljöprövning och mil-jöanpassning av vattenkraften. Vatten-kraftbranschen lämnar enligt förslaget 0,25 öre/kWh, vilket ger ca 165 miljoner kronor (Mkr) per år och staten förstär-ker kapaciteten på prövningsinstanserna (Mark- och Miljödomstolarna).

Förslaget innebär i korthet.

• Nya miljötillstånd för alla vattenkraft-verk under en period på ca 20 år

• Detta sker genom en (utökad) ompröv-ning av verksamhetens miljövillkor

• Sökanden ska inte betala motpartens kostnader

• Det skapas en fond där alla produk-tionsanläggningar som ansluter sig för hela den tid fonden finns, ca 20 år, betalar en avgift (enligt förslaget 0,25 öre/kWh) kan få ersättning från fon-den med 85 procent av kostnaderna för omlöp etc.

Svensk Energis arbetsgrupp Vattenkraft har föreslagit principer för hur kostnaderna för miljöanpassningsåtgärder ska fördelas enligt följande.

• Kraftverksägaren står för produktions-förluster för faunapassage (fiskväg) upp till 5 procent, staten därutöver

• Kraftverksägaren betalar kostnaderna för faunapassager etc. och ev utrivning upp till 10-20 procent, staten därutöver

För fondens finansiering av åtgärder är följande villkor de viktigaste• Det ska finnas en självrisk för kraft-

verksägaren • Det allmänna ska stå för en del av fi-

nansieringen• Endast miljöskador orsakade av vat-

tenkraften skall omfattas• Utredningskostnader och övriga kost-

nader kopplade till den juridiska pro-cessen ska omfattas

Det är sannolikt att den resurssvaga små-skaliga vattenkraften kommer att priori-teras vid eventuell medelsbrist.

Detta initiativ är en väg ut ur den lås-ning och rättsosäkerhet som präglat bran-schen under flera år och kan skapa rimliga villkor och kostnader för miljöprövningar. Kraftverksägare har förvånats och upp-rörts över orimliga krav, även från dom-stolar, på fiskpassager där det inte finns vandringsfisk eller där det finns naturliga vandringshinder så att någon fiskavand-ring aldrig förekommit.

Nu gäller att politiker och tjänstemän inte gör om detta förslag till oigenkänn-lighet och förstör möjligheterna för vat-tenkraften att utvecklas med ett nytt re-gelverk.

Den politiska processen blir mycket in-tressant att följa.

Christer Sö[email protected]

Under flera år har vattenkraften, främst den småska-liga, befunnit sig i ett läge av rättsosäkerhet där en märklig tolkning av Miljöbalken lett till att vissa läns-styrelser förelagt kraftverksägare att begära nypröv-ning av sin verksamhet.

Två generaldirektörers förslag om vattenkraft

VATT

ENKR

AFT


Generaldirektörer föreslår fond för vattenkraftenUnder ett års tid har det förts slutna samtal mellan vattenkraftsbolagen och miljörörelsen om miljöanpassning av vattenkraften. Generaldirektörerna Erik Brandsma och Björn Risinger hoppas nu att förslagen från dialogproces-sen ska hjälpa regeringen att komma framåt i lagstiftningsarbetet.

"Ett inspel." Så kallar Energimyndighe-tens generaldirektör Erik Brandsma den rapport som han och gd-kollegan Björn Risinger, Naturvårdsverket, har lämnat över till miljö- och energidepartemen-tet. Rapporten är ett resultat av en ett år lång dialogprocess mellan vattenkrafts-bolagen och miljörörelsen kring de infek-terade frågorna om miljöanpassning av vattenkraften och en modernisering av lagstiftningen.

Rapporten från Risinger och Brandsma vilar på tre ben, tre sammanflätade delar, där ett är förslaget om att inrätta en vat-tenfond. En form av försäkringsfond där vattenkraftsägaren kan få hjälp med kost-naderna för miljöanpassningsåtgärder, exempelvis faunapassager samt ersätt-ning för produktionsförluster.

– Om vi löser finansieringsfrågan, då lö-ser vi också mycket i de här motsättning-arna kring hur vattenkraften ska anpassas på ett miljövänligt sätt, säger Erik Brand-sma till Altinget och påpekar att idén om en vattenfond ursprungligen kommer från vattenkraftsbolagen.

Staten ska vara med och betala

Vattenfonden ska byggas upp av medel från vattenkraftsägarna och från staten, enligt förslaget. Miljöorganisationen Älv-räddarnas ordförande Christer Borg hål-ler med om att en vattenfond skulle kunna lösa en del politiska knutar, men han ifrå-gasätter statens roll.

– Det jag inte begriper är varför staten ska vara med och betala in till fonden, säger han och påpekar att staten inte fi-nansierar motsvarande miljöåtgärder för någon annan bransch, utan att det är prin-cipen om att det är förorenaren som beta-lar som ska gälla.

Christer Ljunggren, chef för Vattenfall vattenkraft AB, anser däremot att det är logiskt att staten bidrar.

– Svenska staten har ju bidragit och stöttat vattenkraftens utbyggnad. Därför är det också rimligt att man tar ansvar för miljöanpassningen, säger han till Al-tinget.

För statens del skulle det röra sig om cirka 3,5 miljarder kronor, en fjärdedel av de 13 miljarder kronor som kraftbran-schen har uppskattat att åtgärdskostna-der och produktionsförsluter kommer att kosta.

Alla tre delar viktiga

Christer Ljunggren säger att de två andra benen i rapporten är lika viktiga som fi-nanseringslösningen. Det är dels förslaget att den nationella strategin för vatten-kraften – framtagen av Energimyndig-heten och Havs- och vattenmyndigheten – ska få rättslig verkan, dels förslagen om hur processen för miljöprövningen av kraftverkens tillstånd kan bli effektiv och rationell.

Vad gäller miljöprövningen är det i dag en stor andel av kraftverken vars tillstånd inte bygger på modern miljölagstiftning, det vill säga miljöbalken. Den nationella strategin bygger på en avvägning mellan energimål och miljömålet Levande sjöar och vattendrag och syftar till att miljöåt-gärder ska genomföras där de ger största möjliga miljönytta, med minsta möjliga inverkan på elprdouktionen. En grund-pelare i strategin är planeringsmålet att högst 2,3 procent (1,5 terawattimmar) av den totala årsproduktionen får tas i an-språk genom miljöåtgärder på kraftver-ken.

Hur den nationella strategin, rent juri-diskt, skulle ges rättsverkan kan inte Erik Brandsma svara på i dagsläget.

– Det är något vi väl måste titta på. Det handlar om att se hur vi kan skapa ett ram-verk för hur vi vill att utvecklingen ska se ut framöver, säger han.

Alla ville inte skriva påDet har under dialogprocessen funnits en idé om att det skulle utmynna i en rapport som inte bara generaldirektörerna skrev undan, utan alla inblandade. Så blev det inte, bland annat då miljöorganisationer-na inte anser sig ha fått tillräckligt gehör för sina synpunkter.

– Vi hade inte bestämt hur vi skulle pre-sentera det. Vi har landat i det här, det är det mest pragmatiska. Vi, Björn och jag, ville inte ha en lång förhandling om texter i dokumentet. Detta sammanfattar dialo-gen och vi uppfattar det som att det finns tillräckligt stöd bland parterna, säger Erik Brandsma.

Christer Ljunggren på Vattenfall hop-pas att förslagen kan ge lagstiftningsarbe-tet på miljö- och energidepartementet en knuff framåt.

– Vi som har företrätt branschen hop-pas att politikerna tar det här och omsät-ter det i praktiken. Det viktiga är att vi får långsiktiga förutsättningar för vår verk-samhet. När vi gör investeringar har vi ett perspektiv på 30-40 år. Vi behöver se långt in i framtiden, säger han.

– Om vi löser finansieringsfrågan, då löser vi också mycket i de här motsättningarna kring hur vattenkraften ska anpassas på ett miljövänligt sätt, säger Erik Brandsma

VATT

ENKR

AFT


Vattenkraften har utretts under flera år, men sedan Vattenverksamhetsutredning-ens slutbetänkande kom sommaren 2014 har det varit ont om besked från miljö- och energidepartementet åt vilket håll man tänker gå – och när.

– Det skapar osäkerhet. Det är varken bra för branschen eller för myndighetern. Ju förr vi får klarhet, desto bättre, säger Christer Ljunggren.

Konstruktiva möten mellan motståndare

Men även om åsikterna fortfarande går isär mellan vattenkraftsbranschen och miljöorganisationerna, finns en uppfatt-ning om att processen har varit konstruk-tiv och att parterna har närmat sig.

– Det här är inte grupper som vanligt-vis möts för samtal, utom möjligtvis i domstolen. Här har vi haft en mer kon-struktiv dialog. Tidigare har det varit väl-digt låsta diskussioner, säger Erik Brand-sma.

Torkel Blomqvist, förbundsjurist vid Sportfiskarna, anser till och med att kraft-bolagen har tagit ett rejält steg i rätt rikt-ning.

– Det kraftbolagen faktiskt säger, är att de har ett ansvar och är villiga att genomföra en hel del åtgärder. Att de så tydligt erkänner att de har ett ansvar för den skada på biologisk mångfald som vattenkraften orsakar, det är stort, säger han.

Hans förhoppning är att generaldirek-törernas inspel till departementet kan göra skillnad.

– Det hoppas vi verkligen. Det är an-ledningen till att vi har varit med i det här. Vi vill inte förringa dialogpappret. Vi hoppas att det kan lösa upp lite poli-tiska knutar. Men det är myndigheternas papper. Det är inte en överenskommelse, varken i detaljerna eller i helheten, säger han.

Älvräddarnas Christer Borg har en mot-svarande förhoppning, om än något min-dre optimistisk.

– Dokumentet är så löst, frågan är vad det kan ge regeringen kraft att göra, säger Christer Borg som är glad att året av sluten dialog nu är över, då det till viss del har bakbundit miljöorganisationerna, enligt honom.

– Man blir lite kidnappad i dialogpro-cessen, säger han.

[email protected]

Önskvärd utvecklingBlå färg betecknar läget idag. Röd färg betecknar SERO-REPAP-nivå Grön färg betecknar regeringens mål

SOLENERGI

• Skärp målsättningen för solenergi till minst 4 GW 2025 installerad effekt för solel res-pektive solvärme. Solenergi är som de flesta är medvetna om ett av fundamenten för den framtida energi försörjningen. En rimlig måltrappa är:

• Incitament bör skapas så att målsättningen uppfylls. Nuvarande investeringsstöd bör kompletteras/ersättas av ett minimiprissystem, senare av skatt på utslåpp. Minimipriset bör införas nu och vara 1,5 kr/kWh och gälla upp till att 1 GW installerats. Fem år med i snitt 0,5 GW ger 5*0,5=2,5 TWh sammanlagt. Kostnad för konsumenter 1,5*2,5= 3,75 Mdr kr. Snittkostnad per år 3,75/5= 0,75 Mdr kr. Årlig konsumtion som belastas 90 TWh. Snittkostnaden för konsument blir då 1 öre/kWh, inklusive moms, för de första fem åren.

• Solvärme bör alltid finnas med vid nybyggnation. Incitament för detta bör skapas. För installation i villor bör rotavdrag få göras.

VÄGTRANSPORTER

• Alternativen för vägtransporter måste utvecklas för att omställningen till 100 % förny-bart skall kunna uppfyllas. Liksom för solenergi bör klara mål ställas upp och regelverk upprättas så att målsättningen kan uppnås. T.ex.

VINDKRAFT

• Beträffande energieffektivisering och vita certifikat behövs förslag på lämpliga modeller• Svenska Kraftnät bör utveckla modeller för att hantera intermittent elproduktion, vil-

ken mer och mer kommer att prägla elförsörjningen

18.11.15 Peter Danielsson [email protected]

Installerad effekt solel: GW TWh/år alt TWH/år alt GW 2015 0,1 0,1 0,1 0,1 2020 1 1 1 1 2025 10 10 5 5 2030 20 20 10 10 2040 40 40 15 15 2050 50 50

Andel förnybart i vägtransporter mätt i TWh använt bränsle Andel förnybart: % alt % 2020 15 20 2025 25 30 2030 50 70 2040 75 100 2050 100

Installerad effekt vindkraft: GW TWh/år alt TWH/år alt GW 2015 6 15 15 6 2020 7 20 17 6 2025 8 25 20 7 2030 10 30 25 8 2040 13 40 30 10 2050 17 50

FÖRN

YBA

R EN

ERG

I


Klimatmötet i Paris – en framgångDen 12 december kom klimatförhandlarna ut från sitt slutmöte, som vanligt helt slutkörda, men till skillnad mot tidigare möten med ett leende på läpparna. Detta möte var det 21 klimatmötet, COP 21, och det mest framgångsrika med överenskommelser om hur det globala utsläppet av koldioxid ska minskas och hur temperaturhöjningen ska hejdas.

På senare år har det talats mycket om högst 2 graders höjning från förindustri-ell tid för att inte allvarliga rubbningar i livsvillkoren ska inträffa. Detta fastslogs även av COP 21, men med det överraskan-de tillägget att ansträngningar ska göras för att nå ännu längre, 1,5 grader.

Detta var ett stort framsteg och pekar på medvetenheten om den redan märk-bara pågående klimatförändringen, och att de som hävdar att klimatförändringen är en myt nästa helt har försvunnit. Nä-ringslivet, som tidigare var motståndare till klimatåtgärder, har på senare tid i stor utsträckning bytt fot och anser att klima-tåtgärderna måsta bli mycket starkare. Även många storstäder har gått samman i en koalition för hårdare tag mot smog och temperaturhöjningar.

Det nya klimatavtalet, som underteck-nades av 195 nationer, ska ersätta Kyoto-protokollet från 1997 och träda i kraft år 2020. Men för att gälla ska det först rati-ficeras (godkännas) av minst 55 nationer som står för 55 procent av världens utsläpp.

Vi ska därför inte ropa hej ännu, och det finns flera andra skäl till det.

Har alla nationer råd?

I-länderna, som anses ha orsakat dagens situation, ska från 2020 finansiera klima-tåtgärder i U-länderna med minst 100 mil-

jarder dollar per år. Många anser dock att det inte räcker.

Är det för sent?

Koldioxid som släppts ut i atmosfären har där en uppehållstid på ca 100 år innan den försvunnit. Detta är alltså ett pro-blem vi bär med oss under många, tunga år.

Hur vet vi att nationerna följer sina åtaganden?

Klimatavtalet anger att det var 5:e år från 2020 ska göras en kontrollstation där varje nation ska uppdatera sina klimatplaner. Dessutom ska var 5:e år från 2018 göras en översyn av det globala klimatarbetet. Dessa delar av Parisavtalet har tillmätts stor betydelse.

Det finns naturligtvis många andra händelser som kan spräcka Paris-över-enskommelsen, till exempel ett storkrig, vilket medför stora utsläpp och kan utgöra motiv för vissa nationer avstå från sina åtaganden.

Paris-överenskommelsen kommer inte att ensam rädda klimatet, men den stora enigheten visar att världen nu inser faran och många börjar ta saken i egna händer, som stora delar av näringslivet och allt fler organisationer med klimat på program-met dyker upp.

SERO är en sådan organisation, men vi ”dök upp” redan 1980 och har sedan dess verkat för mer användning av förnybar energi och en effektivare användning av energi, det som är huvudkomponenterna i Parisavtalet. Vi har alltså gjort rätt i 35 år!

Sverige är på många sätt ett föregångs-land på energiområdet. Vi har ökat den förnybara elproduktionen de senaste 15 åren med nästan 20 TWh medelårspro-dukton, och sänkt vår årliga elanvänd-ning med 15 TWh, och har nu ett överskott som vi exporterar till grannländerna.

Vad kan Parisavtalet betyda för svenskt näringsliv? Vi ligger långt framme när det gäller teknik inom energisektorn och med rätt stimulans och klok statlig styrning kan denna sektor blomma ordentligt och skapa många nya arbetstillfällen. Detta är ett gyllene tillfälle för både den små- och storskaliga industrin att bidra för att hjälpa världen med en nödvändig energi-omställning.

Vi ser nu en strimma av klimathopp för framtiden och kanske kan vi slippa över-lämna en förstörd jord till framtida gene-rationer.

Men för att detta ska lyckas krävs en kraftig piska och en stor morot.

Christer Söderberg

FÖRN

YBA

R EN

ERG

I


Regeringen vill minska skattefriheten för vindkraftel och solelAskersunds Bostadsbolag var en av pionjärerna när det gällde att använda skattefrihet för vindel om man själv ägde vindkraftverket, tog hem elen via nätet och använde all elen själv. Detta utan att behöva betala elskatt, för närvarande 29,4 öre/kWh. På vindelen blev investeringar i vindkraft lönsamma. Ett antal stora elanvändare t ex fastighetsbolag och kommuner har använt skattebefrielsen.

Om man byggt ett 2 MW-verk som kostat 35 miljoner kr och producerat 5 GWh, 5 miljoner kWh per år har man sluppit en el-skatt på 1,5 miljoner kr.

I budgeten för 2016 klipper regeringen till med att införa en övre gräns för skat-tefri vindel på 125 kW och på solel på 255 kW. Att skattebefrielsen för vindel skulle reduceras har varit väntat men inte så dra-matiskt som nu föreslås. Dessutom får el som ska bli skattebefriad inte överföras via vanliga elnätet.

(kocessionspliktigt nät). De nya skattereglerna kommer att kraf-

tigt minska investeringsviljan i storskalig vindkraft och större solcellanläggningar.

För de senare gäller att effekten av an-läggningar installerade på olika hus läggs samman och så snart summan överstiger 255 kW utgår elskatt på hela den egenpro-ducerade elen. Det känns lite märkligt att man ska tvingas betala skatt för den el man själv producerar och själv använder men så blir det. För vattenkraft fortsät-ter 100 kW att gälla för skattebefrielse på egen konsumtion om inget säljs.

Regeringens förslag i propositionen ska behandlas av Finansutskottet och kan där ändras av en majoritet som enats om en annan skrivning i det förslag man lämnar till Riksdagen för beslut. Regeringens nu-varande förslag rimmar väldigt illa med

vad man påstår sig vilja främja - förnybar energi. För Vänsterpartiet och Miljöpar-tiet borde förslaget vara svårt att accepte-ra. För den som vill veta exakt hur budget-förslaget är utformat kan söka på

>Budgetpropositionen 2016> Område 21 Energi> Bläddra ner till 3.5 sid 102-104 Förslag

till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2016.

Olof Karlsson, [email protected]

FÖRN

YBA

R EN

ERG

I


UTGIVNINGSPLAN 2016Förnybar Energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

Nr Senaste materialdag Planerad distribution1 1 mars 17 mars2 1 juni 13 juni3 1 september 10 september4 1 december 14 december


ADRESSER

SERO

Sveriges Energiföreningars RiksorganisationRomelevägen 7b, 681 52 KRISTINEHAMNTel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22E-post: [email protected] • Hemsida: www.sero.seOrdförande: Göran BryntseDalby 201, 24794 DalbyTel. 0221-824 22 • 070-621 71 96E-post: [email protected] Ekonomi: Peter Danielsson tfn 0550-137 61Redaktionen: Carl Olov Persson tfn 0221-146 81Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 829-8481

SERO Service ABRomelevägen 7b, 681 52 KRISTINEHAMNVD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: [email protected] Bolaget ägs av SEROBG 5776-4151

Lokala energiföreningar anslutna till SERO

Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85E-post: [email protected]: 200 kr • Plusgironummer 4 34 42-3

Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Smålands Energiförening: Sten MalmströmTel. 0390-405 03 • E-post: [email protected]: 250 kr • BG 577-7263

Södermanlands Energiförening: Roland GustafssonTel: 016 211 40; 070-564 51 09E-post: [email protected] 200 kr BG 449-4290

Västmanlands Energiförening: Owe LundgrenTel. 021-600 34 • E-post: [email protected]: 250 kr • PG 435 73 54-2

Värmlands Energi- och VindkraftföreningAnders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9

ÖVRIGA FÖRENINGAR I SAMARBETE MED SERO

Energi på lantgård i Sverige Box 153243 23 HöörMedlemsavgift 300 kr BG 5618-7875(inkl. medlemskap i SERO + tidning)

Elbil SverigeSven ForsbergMalmö • Tel. 0704-67 08 82E-post: [email protected]

Branschföreningen Biokol SverigeMattias GustafssonE-post: [email protected]

AD

RESS

ER

Svensk VattenkraftföreningKvarnvägen 2, 311 64 Vessigebro Tel. 0346-200 01E-post: [email protected] Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Gunvor Axelsson • Tel. 0708-727 216E-post: [email protected] Medlemsavgift: Inkl. SERO 400 kr, enbart SVAF 250kr. För kraftverksä-gare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion dock högst 15 000 kr, samt en fast service-avgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1 500 kr. BG 5956-7404 • PG 54 24-7

KraftverksförsäkringenRoland Davidsson, Sv. VattenkraftföreningTel. 0495-104 39 • 070-678 91 39E-post: [email protected] Anders Orebrandt, MarshTel. 08-412 42 88E-post: [email protected]

Hallands VattenkraftföreningSven-Erik Vänneå Trälshult 23 310 20 Knäredtel: 0430 52074 / 0701 441213 E-post: [email protected]

Smålands VattenkraftföreningJan Johansson • Tel. 0370- 971 47E-post: [email protected]

Värmland/Dalslands VattenkraftföreningChrister Hedberg • Tel. 0570 – 521 [email protected]

Svensk VindkraftföreningKvarngatan 2 • 311 31 FALKENBERGTel. 076-716 05 50 • E-post: [email protected]: Ulla Hedman Andrén • E-post: [email protected]ör för Svensk Vindkrafttidning: Kajsa Olsson • Tel. 070-467 32 81 E-post: [email protected]: Inkl. SERO 550 kr, enbart SVIF400 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per instal-lerade kW, dock högst 30 000 kr. • BG 5842-2551

Förnybar Energi Sverige ABVD: Jan-Åke JacobsonTel. 070-640 57 59E-post: [email protected] ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

Energi- och hållbarhetsforum VästDaniel Hårdfelt, Tel 0702-13 40 [email protected]: 250 kr, Bankgiro 5064-8898

ReturadressSERORomelevägen 7b,681 52 KRISTINEHAMN

Mer värde i förnybar elproduktionPriserna på elmarknaden är hårt pressade. Samtidigt blir de allt mer volatila på kort

sikt, vilket innebär en möjlighet till att öka värdet på din produktion. Vårt mål är att

bidra med kunskap och verktyg för att du ska kunna utnyttja marknadsrörelserna

och skapa en försäljningsstrategi. Det gör vi bland annat genom:

• Aktiv rådgivning och marknadsanalyser

• Bevakningstjänst för att fånga toppar och skydda mot dalar

• Kvartalspool som ger möjlighet att ökat värde på både bundna och rörliga avtal

Kontakta oss så berättar vi mer hur vi kan bidra till att öka värdet på din förnybara el-

produktion och vad vårt ramavtal med SERO och Svensk Vattenkraftförening erbjuder.

Kontakta oss:

Jesper Düring: +45 40 64 64 44 – [email protected]

Sten Lillienau: 072 560 58 95 – [email protected] www.NeasEnergy.se

Vi ses på WinterWind i Åre, 8-10 february 2016, monter 49Mer värde

i förnybar elproduktionPriserna på elmarknaden är hårt pressade. Samtidigt blir de allt mer volatila på kort

sikt, vilket innebär en möjlighet till att öka värdet på din produktion. Vårt mål är att

bidra med kunskap och verktyg för att du ska kunna utnyttja marknadsrörelserna

och skapa en försäljningsstrategi. Det gör vi bland annat genom:

• Aktiv rådgivning och marknadsanalyser

• Bevakningstjänst för att fånga toppar och skydda mot dalar

• Kvartalspool som ger möjlighet att ökat värde på både bundna och rörliga avtal

Kontakta oss så berättar vi mer hur vi kan bidra till att öka värdet på din förnybara el-

produktion och vad vårt ramavtal med SERO och Svensk Vattenkraftförening erbjuder.

Kontakta oss:

Jesper Düring: +45 40 64 64 44 – [email protected]

Sten Lillienau: 072 560 58 95 – [email protected] www.NeasEnergy.se

Vi ses på WinterWind i Åre, 8-10 february 2016, monter 49

Feef4 2015

Documents