Fatness unseen

Fett osynlig? – En undersökning om representation av

överviktiga och feta kroppar i två läromedel för

gymnasieskolan

Södertörns högskola | Institutionen för kultur och lärande

Examensarbete | Utbildningsvetenskap | Höstterminen 2014

Av: Veronica Gråfors Handledare: Linda Kahlin

1

Abstract English title: Fatness unseen? - A study of the representation of overweight and obese bodies in two textbooks for swedish upper secondary school This exam paper has examined visual portrayals of overweight and fatness in two swedish

upper secondary school textbooks, one in physical education and one in social science. The

textbooks were analyzed in regard to numeral representation, interacting social categories

such as gender and age, depiction in forms of activities and stereotypes and relation to context

close to or far away from a swedish context. The analysis showed an underrepresentation of

overweight and fat bodies in both textbooks, but the represention of overweight bodies in the

textbook on physical education were nearly nil whereas in the textbook on social science there

where representations of both overweight and fat bodies. Combined the both textbooks gave a

representation of health and youth as not represented by overweight or fat bodies.

Keywords: textbook analysis, textbook audit, fat studies, representation, the weight order

Nyckelord: läromedelsanalys, läroboksgranskning, kritiska fetmastudier, representation,

viktordningen

2

Innehållsförteckning

Abstract 1 Inledning 3

Bakgrund 5 Övervikt och fetma 5 Läromedelsgranskning 5 Begrepp 6

Syfte och frågeställningar 8 Tidigare forskning 9

Skolverkets rapport 10 Skolbokspropaganda? 12 Visual Representation of Fatness and Health in High School Health Texts 13

Teori 14 Viktordningen 14

Material, urval och metod 18 Material 18 Urval 19 Metod 19

Resultat och analys 25 Förekomst 25

Idrott och hälsa 1 & 2 25 Arena 123 26

Framställning 27 Idrott och hälsa 1 & 2 27 Arena 123 29 Förlöjligade eller överexponerade? 31

Sammanfattande diskussion 31 Litteraturförteckning 35

Tryckt material 35 Elektroniskt material 35

3

Inledning ”Talk about body size or weight - whether it is the birth weight of a

newborn baby, or the changing shape of a friend or celebrity - is

part of everyday western practice. Those considered to be at the

extremes of thinness or fatness are often treated as particular focus

for action.”1

I stora delar av mitt liv har jag definierats som överviktig eller fet i medicinska såväl som

vardagliga termer. I dagsläget har jag ett BMI på över 40 vilket enligt medicinsk terminologi

betecknas som obesitas klass III eller sjuklig fetma. Detta är den högsta klassificeringen av

fetma som förekommer. Detta innebär att jag har erfarenheter av så kallad levd fetma som, till

skillnad från den som kan uppleva sig överviktig eller tjock men inte är det enligt samhällets

och medicinens ramar för, innebär att jag kan räknas till den sociala kategori som jag och

andra som bedriver så kallade kritiska fetmastudier eller fat studies hävdar påläggs med ett

antal fördomar och negativa associationer enbart på grund av den normbrytande vikt denna

kategori innehar.

Såsom många andra överviktiga och feta personer har jag under nästan hela mitt

vuxna liv kämpat för att antingen gå ned i vikt eller för att hålla en normalvikt i schack.

Rädslan för att bli tjock har varit närvarande så länge jag kan minnas och under många, långa

år lade jag hela detta ansvar på mig själv och godtog bilden som förmedlades mig att jag inte

var fullvärdig medlem i vare sig sociala som professionella sammanhang om jag inte

eftersträvade normalvikt. Denna skräck för att bryta normen om den önskvärda vikten

grundades i min mening till stor del under min skolgång. Jag minns när jag ser tillbaka till

lågstadietiden hur glåpord som ”sumo” och ”fetto” brännmärkte vissa av oss. Och jag minns

den totala insyn som flickorna i klassen under mellanstadiet hade över varandras vikt och

klädstorlek. Vetskapen om att väga mer än vad klasskamraterna sade att de vägde eller att ha

en större storlek än dem var belagt med oerhörda skamkänslor där jag gärna mörkade de

sanna siffrorna när vikt och storlek skulle redovisas inför de andra. Skolan som en social

arena där kategorier och hierarkier konstrueras är för mig väldigt tydlig och för mig har dessa

erfarenheter blivit grund som jag kommit att bygga stora delar av mitt liv på.

Detta kom dock att ställas på ända under föregående år då jag kom i kontakt 1 Hepburn, A. & Wiggins, S., ”Size matters: Constructing accountable bodies in NSPCC helpline interaction”. I Discourse & Society, 16(5), 2005, 625-645, s. 625.

4

med den feministiska rörelse som arbetade för en kritisk granskning av normer kring

kroppsvikt och ett synliggörande av den feta kroppen. Genom konton på det sociala mediet

Instagram såsom @ladydahmer, @fetkvinna och @babe_ebba fick jag ett alternativt sätt att

se på min kropp. Där fördes diskussioner om hur samhället pålägger feta kroppar med skam,

om hur var och en har rätt att tycka om sin kropp och hur bilden av feta människor såsom lata,

äckliga och oansvariga leder till självhat och självförminskande hos feta människor. Genom

hashtags som exempelvis #bodypositive på samma sociala medium fick jag se, framför allt

kvinnor, som exponerade sina kroppar oavsett om de klassades som normsmala eller

överviktiga och feta och krävde att få uppfatta sig själva som vackra. Genom dessa influenser

kom jag att få nya glasögon genom vilka jag tittade på och lyssnade till hur överviktiga och

feta människor porträtteras och talas om i såväl privat sociala som offentliga sammanhang.

Med denna nya blick fann jag det relevant att som blivande lärare titta på hur

detta i ett större perspektiv än mina egna minnen av skolåren avspeglar sig i skolans värld. Jag

blev medveten om att detta ämne är outforskad mark inom den svenska kontexten och att

inget särskilt fokus på kritiska fetmastudier inom skolan eller för övrigt i någon större

utsträckning över huvud taget lagts inom svensk forskning. En undersökning om bilder i

svenska läromedel blev för mig en naturlig startpunkt att angripa hur bilden av överviktiga

och feta förmedlas och eventuellt reproduceras i svensk skolkontext.

Såsom blivande lärare tar jag utgångspunkt i den läroplan för gymnasieskolan

som trädde i kraft år 2011. Uppdraget som lärare inom den svenska skolan är tydligt när det

kommer till att behandla eleverna med respekt för deras egenart och deras värde som

medmänniskor. Läroplanen klargör tydligt att ingen form av diskriminering eller kränkande

behandling får förekomma och alla tendenser till sådant ska aktivt motverkas. Vidare står det

att skolan är en social och kulturell mötesplats där eleverna ska stimuleras till att se de värden

som ligger i ett mångfaldigt samhälle.2 De läromedel som eleverna möter inom ramen för

skolans undervisning är en del av den av den kulturella mötesplats som skolan utgör och bör

liksom allt annat i skolans värld granskas efter de värden som läroplanen anger. Även den

ungdom som är överviktig eller fet ska i de läromedel hen kommer i kontakt med i skolan få

känna sig inkluderad och få slippa uppleva sig kränkt.

2 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 [Elektronisk resurs], Skolverket, Stockholm, 2011, s. 5. http://hdl.handle.net/2077/31404

5

Bakgrund

Övervikt och fetma Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) var under 2010-2011 46,3% av svenskarna i åldrarna 16

år och uppåt överviktiga. En delkategori till överviktiga är ju personer med fetma (ett BMI

över 30, se avsnittet Begrepp nedan) och enligt samma databas var 11,2% i samma

ålderskategori medicinskt sett feta.3 En stor del av befolkningen kan alltså innefattas i

kategorin överviktiga eller feta. Denna andel av befolkningen har kraftigt försämrad

livskvalitet, särskilt gruppen feta. Detta beror inte bara på de medicinska besvär som anses

vara en följd av överviktsjukdom såsom högt blodtryck och diabetes typ II utan till stor del på

den psykosociala situation som överviktiga och feta personer befinner sig i. Sophiahemmets

överviktskirurgiska mottagning har sammanfattat forskning kring fetas psykosociala mående.

De jämställer kraftigt fetas sammantagna livskvalitet med den hos de som lever med kronisk

smärta, ryggmärgsskador och cancer. Det är ett flertal faktorer som påverkar livskvaliteten för

den som lever med fetma. Att hitta kläder som passar, att hitta bekväma boenden och

resmöjligheter är praktiska problem. Feta möts enligt dessa undersökningar ofta av fördomar

och diskriminering när de söker arbete. Attityderna gentemot dem från arbetsgivarnas och

omgivningens håll består bland annat i att de på förhand betraktas som mindre kvalificerade,

ha lägre arbetsmoral, ha känslomässiga problem och svårigheter att klara av relationer till

andra människor. Depression är också vanligt förekommande bland feta människor.4

Läromedelsgranskning Tidigare fanns det i Sverige en central läromedelsgranskning som tog ansvar för att de

läroböckerna eleverna mötte motsvarade läroplanen både till dess kunskapsmässiga mål men

också dess värdegrundsdelar. Sedan 1991 finns det inte någon sådan central granskning längre

och ansvaret för att se till att de läroböcker som används håller måttet ligger på de enskilda

skolornas rektorer och lärare.5 Detta innebär att den enskilde läraren inte kan förlita sig på att

läromedlet som används i undervisningen är granskat av någon annan utan måste utveckla sin

förmåga att kritiskt läsa de läromedel som hen avser att använda. Skolverket menar i sin

sammanställning av läromedelsgranskning I enlighet med skolans värdegrund? : en

granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning

3 http://www. statistikdatabasen.scb.se >> Levnadsförhållanden >> Undersökningarna av levnadsförhållanden >> Hälsa >> Hälsotillstånd, fysiska och psykiska besvär efter indikator, ålder och kön. Andelar i procent och skattat antal i tusental. År 2008-2009 - 2012-2013 4 http://stockholm.bariatriccenter.se/om-overvikt/foljder-av-overviktighet/livskvalitet 5 Carlsson, Marie & Brömssen, Kerstin von (red.), Kritisk läsning av pedagogiska texter: genus, etnicitet och andra kategoriseringar, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011, s. 8.

6

framställs i ett urval av läroböcker att dagens lärare har en stor arbetsuppgift där de måste

utveckla medvetenheten kring hur mer subtil kränkning och diskriminering kan

uppmärksammas. För att underlätta lärares granskning av läromedlen hade Skolverket själva

beställt en omfattande granskning av 24 läromedel. Där såg man bland annat att det förekom

stereotypa framställningar av olika grupper vilket kan upplevas som kränkande eller

diskriminerande. 6

Marie Carlsson och Kerstin von Brömssen lyfter upp i inledningskapitlet till

Kritisk läsning av pedagogiska texter att läroböcker och andra pedagogiska texter inom

skolan kan ses som en social kodifiering av de normer och värden som förekommer både

inom skolan men också i samhället i stort. De konstruerar och reproducerar därigenom

förväntningar om sociala relationer och verksamheter. Texterna kan både öppet och implicit

förmedla värden och normer som står i konflikt med skolans värdegrund och som kan

upplevas kränkande för individen genom att ha ett skevt genusperspektiv eller förmedla

rasistiska föreställningar som exempel.7

Begrepp

Det här examensarbetet kommer röra sig med begrepp både från medicinskt håll men också

sådana begrepp som används inom forskningsfältet kritiska fetmastudier/fat studies. Då den

som läser denna uppsats liksom jag befinner sig inom den västerländska kultursfären där

övervikt och fetma är tabu på många sätt kan det upplevas något stötande att använda sig av

begrepp som ”fet” för att beskriva människor. Därför vill jag i detta avsnitt redogöra för vilka

standarder jag använder för kategorisering, i vilka övriga sammanhang de används och vilka

ord jag väljer att använda för att beskriva sådana kroppar som bryter mot idén om den

normalviktiga kroppens företräde.

BMI Det mått på normalvikt och avvikande vikt såsom undervikt och övervikt hos vuxna

människor som används av vården både i Sverige och övriga världen är BMI-skalan. BMI är

6 I enlighet med skolans värdegrund? [Elektronisk resurs] : en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker, Skolverket, Stockholm, 2006, s. 51. http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659 7 Carlsson & von Brömssen, s. 5.

7

en förkortning för Body Mass Index, alltså en beteckning för hur kroppens massa befinner sig

i relation till ett normalviktigt index. BMI är ett vikt-till-längd-förhållande och beskriver

därför enbart kroppens vikt i relation till dess längd och inte om vad kroppsvikten består mest

i. Det vill säga en kropp med stor muskelmassa får också ett högt BMI. BMI räknas ut genom

vikten i kg divideras med längden i meter gånger sig självt. Detta ger ett tvåsiffrigt värde där

normalvikt definieras som liggande mellan 20 till 25. Värden under detta definieras som

undervikt och värden över detta spann definieras som övervikt. Detta mått är det vedertagna

måttet på normalvikt inom vården och är även spritt till allmänheten. Detta förmedlas till

exempel genom de informationssidor på internet som landstingen förmedlar. Till exempel på

1177 för Stockholms läns landsting kan man läsa om hur man kan räkna ut sitt BMI och vad

de olika stegen i skalan motsvarar när det kommer till normalvikt.8 Värden mellan 25 och 30

benämns som övervikt medan över 30 så är benämningen obesitas eller fetma. Värdena 30-35

kallas obesitas klass I, 35-40 obesitas klass II och över 40 handlar det om obesitas klass III

vilket är den högsta klassificeringen. 9

Överviktig eller fet? Att kalla någon för fet uppfattas av de flesta som en förolämpning och omskrivningar används

gärna för att beskriva någon som faller utan för den normalviktiga mallen. ”Rund”, ”fyllig”

eller ”rejäl” är begrepp som jag kommit i kontakt med till exempel. Men inom fat studies och

fat acceptance-rörelsen finns en vilja att komma från de negativa konnotationer som

begreppet för med sig och därför omfamnar både dessa rörelser begreppet ”fet”. Istället för att

vara en förolämpning vill många att ordet ska bli en beskrivning av en variant av kroppar

bland många olika varianter. Medicinskt är ju också fetma ett begrepp som används och där

det finns en tydlig standardisering av vilka kroppar som kan räknas till feta. På detta sätt finns

det också grund för att tala om vissa kroppar som feta.

Det finns inom fat studies en ovilja att använda begreppet överviktig som av

många kanske kan uppfattas som mer neutralt än just fet. Men enligt många företrädare så

signalerar ”överviktig” just att det handlar om något som faller utanför normen och som inte

är en ren beskrivning av variationer av kroppsvikt. I det här arbetet kommer jag dock,

medveten om denna kritik, att använda mig både begreppen ”överviktig” och ”fet”. Dels för

att kunna visa på den variation inom gruppen överviktiga kroppar då jag tror att det kan vara

8 http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Halsa/Livsstil---att-andra-en-vana/Sa-bedomer-du-din-vikt/ 9 http://capiostgoran.se/avdelningar-och-mottagningar/avdelningar/obesitascentrum/rakna-ut-ditt-bmi/

8

relevant att se hur mycket övervikt som tillåts att visas på bild och om det finns någon övre

gräns för detta. Det kommer alltså att kunna fungera som ett analysverktyg. Dels är det också

den terminologi som används inom vården och som är vedertagen och som därmed blir

relevant för att förstå hur vår konstruktion kring övervikt och fetma ser ut. Jag lutar mig också

mot Aimée Ekman som formulerat den viktordning som i detta examensarbete används som

teori för att motivera användandet av begreppen. Hon menar då på att det finns en poäng i att

fortsätta använda begreppet ”överviktig” just för att visa på det brott mot normen om

normalvikt som det innebär. I hennes mening blir det ett synliggörande av maktstrukturer och

inte ett erkännande av dem som andra inom fat studies kan tycka att begreppet bidrar till.10

Syfte och frågeställningar

Syftet med detta examensarbete är att undersöka två svenska läromedel som används i dagens

gymnasieskola och granska dem utifrån hur deras representation och framställning av

överviktiga och feta kroppar ser ut i läromedlens bilder.

Frågeställningarna:

I vilken utsträckning förekommer överviktiga eller feta kroppar på bilder i de valda

läromedlen?

Vilka andra sociala kategoriseringar, såsom kön och ålder, samverkar med kategorierna

överviktig och fet?

Hur framställs de eventuellt förekommande överviktiga eller feta kropparna på bilder i de

valda läromedlen? I vilka aktiviteter förekommer de?

Hur kan de platser de överviktiga eller feta kropparna befinner på sägas relatera till den

svenska kontexten?

10 Ekman, Aimée, Ett fett liv [Elektronisk resurs] : en artikulering av viktordningen på bas av överviktiga människors erfarenheter, Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2012,Linköping, 2012, s. 9. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-80854

9

Tidigare forskning Jag ser två forskningsfält som relevanta för den undersökning som jag genomfört. Dels

handlar det om den tradition av läromedelsanalys eller läroboksgranskning som bedrivits

under de senaste decennierna i Sverige. Här är det framför allt forskningen kring

representation och presentation av olika grupper såsom exempelvis ”män”/”kvinnor” och

”normfungerande”/”funktionshindrad” som jag finner relevant att ställa min egen

undersökning i relation till. Skolverket publicerade 2006 en rapport där man velat granska 24

olika läromedel för svensk grundskola och gymnasium utifrån frågan om de kunde sägas vara

i enlighet med den svenska skolans värdegrund när det kommer till framställning av sociala

kategorier innefattande etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell

läggning.11 Ett antal forskare publicerade underlagsrapporter som låg till grund för den

sammanställda rapporten. I relation till min egen undersökning har jag funnit att

undersökningarna gällande kön och funktionshinder ligger närmast mitt tillvägagångssätt och

min analys. Dessa två rapporter kommer att presenteras nedan. Även en avhandling om

representationer av kön, etnicitet och klass i läromedel för svenska som andraspråk

presenteras nedan som en del av det fält kring läromedelsgranskning som jag anser relevant

för min egen undersökning.

Det andra fält jag skriver in mig i är forskningen inom det som kommit att kallas

fat studies, ett fält som framför allt vuxit fram på amerikanska universitet under de senaste

decennierna. Fältet är tvärvetenskapligt och forskare från en mängd olika discipliner använder

sina ingångar för att kritiskt granska sociala attityder gentemot kroppsvikt i analogi med hur

fälten kring kön och genus samt etnicitet vuxit fram. 2012 startades en tvärvetenskaplig

tidskrift ägnad åt att samla de senaste rönen inom fältet vilken också heter Fat Studies : an

Interdisciplinary Journal of Body Wight and Society. Initiativtagaren, Esther D. Rothblum,

beskriver i första numrets ledare om fältets inriktning att genom ett kritiskt perspektiv på de

praktiker och diskurser som omgärdar övervikt och fetma i dagens västvärld söka befria de

feta kropparna från de negativa associationer som samhället pålägger dem. Fältet kan

översättas med kritiska fetmastudier och betraktar variationer i kroppsvikt på samma sätt som

till exempel längd, det vill säga något som varierar i hög utsträckning människor emellan.12

Aimée Ekman beskriver i sin avhandling kring överviktiga människors erfarenheter att:

11 I enlighet med skolans värdegrund?, Skolverket, s. 16f. 12 Rothblum, Esther D., “Why a Journal on Fat Studies?” i Fat Studies: An Interdisciplinary Journal of Body Weight and Society, 2012, 1:1, 3-5, DOI: 10.1080/21604851.2012.633469, s. 3.

10

Kritiskt inriktad fetmaforskning betraktar övervikt och fetma som ett socialt

skapat problem och arbetar dels för att frigöra fetma från den medicinska

hegemonin, dels för att utmana negativa antaganden, stereotyper och

stigmatiseringen av feta personer.13

Från tidskriften Fat Studies har jag hämtat den studie som jag i störst utsträckning lutar mig

mot då den rör representation av feta kroppar i läromedel i hälsa för amerikanska high

schools. Någon mer forskning kring detta fält förutom den avhandling som jag hämtar min

teori ifrån har jag inte funnit i svensk kontext. Detta gäller kritiska fetmastudier i allmänhet

samt sådana studier kopplade till svensk skola. Min egen undersöknings relevans för detta

område kan därför sägas vara stort då det tidigare inte genomförts något liknande inom svensk

forskning.

Till tidigare forskning kan även räknas ovan nämnda Aimée Ekmans avhandling

som jag citerade. Den avhandlingen väljer jag dock att beskriva mer utförligt under avsnittet

Teori.

Skolverkets rapport I sin underlagsrapport till Skolverkets rapport om framställning av olika sociala kategorier i

svenska läroböcker har Britt-Marie Berge och Göran Widding vid Umeå universitet undersökt

hur kön framställs i de 24 läroböcker som samtliga underlagsrapporter har granskat. De

analysverktyg som Berge och Widding använder sig av är att titta på i hur stor utsträckning

män, kvinnor och transpersoner representeras i lika stor utsträckning i text och bild i de olika

läroböckerna. De har även tittat på hur dessa kategorier representeras, det vill säga om de

förekommer förlöjligande bilder och framskrivningar och om de sker i högre utsträckning mot

någon av kategorierna. Vidare har aktiviteterna som de olika könskategorierna deltar i

granskats och Berge och Widding har fokuserat på om de olika kategorierna tillåts delta i

samma typer av samhälleliga och symboliska aktiviteter, och om de gör det i vilken position

och utsträckning de får delta.14

13 Ekman, s. 5. 14 Berge, Britt-Marie & Widding, Göran En granskning av hur kön framställs i ett urval av läroböcker: Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?”, 2006, s. 8, [Elektronisk] PDF format. Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659>

11

Berge och Widding har utgått från det diskriminerings- och kränkningsbegrepp

som Skolverket angivit i sin uppdragsbeskrivning och valt att bestämma representationer som

kränkande och/eller diskriminerande om någon grupp över huvud taget inte finns

representerad, är kraftigt underrepresenterad eller är kraftigt överrepresenterad på ett sådant

sätt att den riskerar stereotypisering. Detta benämns som mått på kvantitativ jämställdhet. När

det kommer till kvalitativ jämställdhet anses en grupp kränkt om den nedvärderas eller

förminskas i relation till andra grupper, om gruppen förlöjligas eller skuldbeläggs samt om

kan tänkas bli utsatt för detta i klassrummet när läraren hanterar läroboken i praktiken.15

Det mest påfallande resultatet i Berges och Widdings mening är den

genomgående kraftiga underrepresentationen av transpersoner i läroböckernas bild och text.

De menar att lärobokstexterna visserligen är könsneutrala och öppna för alla att identifiera sig

i men att i de fall då människor könas så rör det sig extremt sällan om en identitet som

överskrider en binär könsuppdelning. Vidare menar Berge och Widding att inga uppmaningar

görs till varken lärare eller elev att granska bilderna utifrån en tanke om kön som icke-binärt

och att transpersoner på detta sätt riskerar att bli osynliggjorda i arbetet med läroböckerna och

därmed finns det grund att säga att de blir diskriminerade på grund av detta.16

I sin sammanfattning så menar Berge och Widding att det generellt i de olika

läroböckerna finns en överrepresentation av män även om både män och kvinnor finns

representerade i både text och bild. De anser att läroböckerna präglas av vad de kallar en

likhetsdiskurs där män och kvinnor deltar i samma aktiviteter inom samma positioner men att

männen har fler representanter och får delta i fler sammanhang. Läroböckerna genomsyras

med andra ord av en manlig norm. Berge och Widding menar dock att det i läroböckerna

finns ”öar av könsmedveten text” där sociala könskategoriseringar problematiseras vilket till

viss utsträckning medger en kritisk läsning kring kön i läroböckerna av eleverna men att detta

samtidigt inte inkorporeras i huvudtexten förutom i enstaka fall.17

Den underlagsrapport som granskat hur funktionshinder och människor med funktionshinder

framställs i de 24 nämnda läroböckerna är författad av Catarina Nyberg och Anders

Gustafsson vid Stockholms universitet. I sin rapport tittar Nyberg och Gustafsson på i hur stor

utsträckning funktionshinder nämns i text och representeras i bild. De finner i sin

undersökning att funktionshinder är vad de kallar kategoriskt underexponering både i text och

bild. Denna underrepresentation visar sig inte bara inte bara i ett generellt utelämnande utan

15 Berge & Widding, s. 8. 16 Berge & Widding, s. 28. 17 Berge & Widding, s. 29.

12

också i ett specifikt utelämnande när det gäller områden där läsaren kunde förväntat sig att

funktionshinder skulle nämnas. Som exempel på detta nämns när läromedlen talar om grunder

för diskriminering i svensk lag och väljer att inte ta upp funktionshinder som ju i

lagstiftningen är en av de fastställda kategorierna som anses utgöra en grund för

diskriminering.18

Författarna visar också att läromedlen i stor utsträckning skapar bilden av ”det

normala livet” och ”den normala människan” och i de fall där funktionshinder nämns är det

som en problematisk avvikelse som för individ och samhälle är ett bekymmer.19 Och även om

människor med funktionshinder är kategoriskt underexponerade så är de i de fall de

porträtteras kategoriskt överexponerade, det vill säga de deltar enbart på grund av sitt

funktionshinder och definieras helt och hållet genom detta. Detta blir enligt författarna en

stereotypiserad och ensidig bild av hur det är att leva med funktionshinder där inga kategorier

som den person som porträtteras kan tänkas inneha ges något utrymme.20

Skolbokspropaganda? I den avhandling som Jörgen Mattlar lade fram vid Uppsala Universitet år 2008 analyseras

läromedel för svenska som andraspråk utgivna mellan 1995 och 2005. Mattlar gör en

ideologianalys av läromedlen genom att titta på hur kategoriseringarna kön, etnicitet och klass

representeras i de olika böckerna för ämnet. Mattlar når i sin analys fram till att

framställningarna tillsammans bildar ideologiska tendenser. Vissa av läroböckerna har till

exempel en tydlig jämställdhetsambition medan andra läroböcker snarare visar på tendenser

att särskilja könen och beskriva deras olika egenskaper. En del av böckerna uppvisar

tendenser på ett tydligt dikotomiskt förhållande mellan ”svenskar” och ”invandrare” medan

andra böcker signalerar att det svenska samhället är tillgängligt för alla, men på bekostnad av

andra kulturella uttryck.21

Mattlar menar på att den ideologianalys han gjort visar att det ideologiska

innehållet i de förekommande läromedlen är mycket skiftande och visar på att läroböcker är 18 Nyberg, Catarina & Gustavsson, Anders, En granskning av hur funktionshinder framställs i ett urval av läroböcker: Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?”, 2006, s. 35, [Elektronisk] PDF format. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659 19 Nyberg & Gustafsson, s. 27. 20 Nyberg & Gustafsson, s. 33. 21 Mattlar, Jörgen, Skolbokspropaganda?: en ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995-2005), Acta Universitatis Upsaliensis (AUU), Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008,Uppsala, 2008, s. 183f. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-9390

13

en ”arena för politisk och ideologisk maktkamp”22. Läromedlen förutsätter och skapar olika

slags ”vi” som eleverna kan känna sig delaktiga i eller uteslutna ur. Mattlar lyfter som

exempel ett läromedel som utgår från ett jämställd medelklass boende i en svensk stad och

representerar därigenom ett liberalt västerländskt och demokratiskt ideal. Detta bidrar till att

skapa ett svenskt ”vi” som kan särskiljas från det icke-svenska.23 Detta blir relevant att titta på

i relation till hur överviktiga och feta kroppar representeras i svenska läromedel. Kan bilderna

av dessa sägas bidra till någon form av ”vi” som särskiljs från ett ”de”?

Visual Representation of Fatness and Health in High School Health Texts I sin undersökning av ett urval av amerikanska läromedel om hälsa vilka riktar sig till high

school-ungdomar, vilket kan översättas till denna studies läromedelsmålgrupp när det

kommer till ålder, väljer Laura Jennings att titta på om det i läromedlen förekommer en lika

stor variation i fråga om vikt som det gör i samhället i stort. Hon tittar även på om fetma är

presenterat på ett respektfullt sätt eller om läromedlens beskrivningar av området kan riskera

att förmedla en skadlig bild till tonåringar när det kommer till kroppsuppfattning och

viktreglerande åtgärder.24

Genom bildanalys med hjälp av den figur som återfinns i metodavsnittet i detta

examensarbete tolkar Jennings kropparna utifrån i vilken utsträckning de kan sägas vara

normalviktiga eller feta. Hon finner att den variation i vikt som finns i samhället inte alls

förekommer i läromedlen och att feta kroppar i det närmaste är helt osynliga. De feta kroppar

som förekommer är också företrädelsevis äldre män. Hon finner också att de feta kroppar som

förekommer i stor utsträckning porträtteras förlöjligande och stereotypiserande. I textanalysen

finner Jennings att läromedlen utesluter feta kroppar genom att inte inkludera dem i

förekommande BMI-tabeller och andra uppställningar som ska tänkas redovisa variation inom

vikt.25 Hon menar också att mycket av den information som ges kring hälsa kopplat till vikt

kan vara skadlig då exempelvis avsnitt om ätstörningar kombineras med bilder av smala

kroppar och texter om viktminskningsstrategier.26 Jennings menar att varje lärobok förmedlar

22 Mattlar, s. 190. 23 Mattlar, s. 191. 24 Jennings, Laura, ”Visual Representation of Fatness and Health in High School Health Texts” i Fat Studies: An Interdisciplinary Journal of Body Weight and Society, 2014, 3:1, 45-57, s. 47f, DOI: 10.1080/21604851.2013.784946 25 Jennings, s. 56. 26 Jennings, s. 54.

14

den samtida kulturens vilja att utrota fetma genom bland annat ett osynliggörande av feta

kroppar.27

Teori

Viktordningen

Som jag nämnde är fat studies framför allt ett forskningsfält som bedrivs på amerikanska

universitet. Fältet har inte vunnit så mycket mark inom svensk forskning ännu och är därmed

inte i så stor utsträckning uttolkat ur svenska perspektiv. Ett bidrag till fat studies i stort och

som dessutom gjorts inom en svensk kontext är avhandlingen från Linköpings Universitet

som Aimée Ekman vid Institutionen för medicin och hälsa lade fram år 2012. Avhandlingen,

som bär namnet Ett fett liv - En artikulering av viktordningen på bas av överviktiga

människors erfarenheter, är ett arbete som med Ekmans egna ord rör sig inom, bredvid och

bortom fat studies.28 I sin avhandling utgår Ekman ifrån metoden grounded theory där

forskaren inte lägger en färdig teori som ett raster över ett material utan utifrån empirin och

med andra teorier som inspiration ämnar att skapa en ny teoretisering av det som framkommer

inom det empiriska materialet. Något som Ekman menar skiljer hennes teoretiserande över

viktordningen från tidigare kritiska fetmastudier är att denna formulering av en ordning

inbegriper alla slags kroppar och ser alla deltagare som aktörer inom systemet. Hon menar att

i tidigare forskning inom fat studies har de diskriminerande handlingarna mot överviktiga

ställts i fokus men inte de bakomliggande värdena. I Ekmans viktordning är alla aktörer som

förhåller sig till denna viktordning genom att antingen reproducera eller revoltera. De

överviktiga eller feta människorna anses inte stå utanför och bli utsatt för ett diskriminerande

system utan är aktörer som verkar inom viktordningen och som kan både agera i enlighet med

den och bryta mot den på samma gång.29 Här kan en analogi åter dras till könsmaktsordningen

där alla anses vara med och forma ordningen men att vissa, såsom kvinnor, underordnas och

har mindre utrymme att bestämma över ordningen.

Utifrån intervjuer med femton överviktiga/feta människor formulerar Ekman en

idé om en ordning gällande kroppsvikt i analogi med könsmaktsordningen såsom den

formulerats av till exempel genusforskaren Yvonne Hirdman. Ekman väljer att kalla den

viktordningen där begreppet ”vikt” får stå för relationen mellan längd och kroppsvikt och inte 27 Jennings, s. 56. 28 Ekman, s. 6. 29 Ekman, s. 33.

15

den snäva förståelsen av betydelsen ”vikt” såsom antal kilon som visas om en person ställer

sig på en våg. Ekman vill göra detta förtydligande för att visa att det som avses i denna

maktordning i synnerhet är hur våra kroppar upplevs av oss själva och andra i relation till det

förväntade förhållandet mellan längd och vikt som kallas ”normalvikt”.30 Ordet ordning i

viktordning menar Ekman blir relevant då hon analyserar den västerländska kultursfärens

önskan om att inbringa alla kroppar i ett normalviktigt tillstånd. Om alla kroppar vore

normalviktiga skulle ordning kunna upprätthållas, men nu är inte alla kroppar normalviktiga

så då inbegriper viktordningen i Ekmans mening ett flertal praktiker för att särskilja och

disciplinera de avvikande kropparna.31

Viktordningen är ett system som kategoriserar och inordnar alla kroppar i

underviktiga, normalviktiga eller överviktiga. Men denna kategorisering är inte det enda som

viktordningen gör, kropparna ordnas också hierarkiskt där den överviktiga kroppen

underordnas både den underviktiga och den normalviktiga. Viktordningen, såsom Ekman

formulerar den, består av fyra olika processer som beskriver hur andra och individerna själv

kategoriserar vissa kroppar till överviktiga eller feta och andra inte. De olika delarna av

viktordningen väljer Ekman att kalla viktordnandets betingelser, viktiggörande, inordnande

viktgörande samt oviktiggörande. Här kommer jag att koncentrera mig på den första

processen som handlar om vilka normer, värden och ordnande krafter som samspelar inom

viktordningen. Det är i min mening dessa värden som kommer till uttryck i till exempel bilder

av kroppar som vi ser i tidningar och andra trycksaker och därmed denna del av teorin som

blir relevant att tala om i relation till de granskade läromedel som föreligger i den här

undersökningen.

Viktordnandets betingelser

Värden och normer I Ekmans formulerade viktordning anses smalhet vara det högst värderade när det kommer till

kroppsliga attribut i västerländska samhällen. Smalhet signalerar både lycka på ett personligt

plan och framgång i social mening. Ekman pekar på att forskning visat att ett allt smalare

ideal har förverkligats på bekostnad av större kroppar under det senaste seklet.32

Smalhetsidealet inbegriper alla kroppar men kan ändå allra tydligast kopplas till 30 Ekman, s. 9. 31 Ekman, s. 70. 32 Ekman, s. 72.

16

konstruktionen av kvinnlighet där idealet om att ta lite utrymme fysiskt samspelar med idealet

om att ta mindre plats i offentlighet och sociala sammanhang generellt. Detta ideal är så nära

förknippat med konstruktionen av kvinnlighet att det i stor utsträckning påverkar både

överviktiga och normalviktiga kvinnors handlingsmönster. Kvinnlighet och missnöje med den

egna kroppen och dess storlek sammankopplas enligt Ekman vilket leder till ett

normaliserande av kvinnors viktminskande strategier.33

Smalhetsidealen är inte bara något som legitimeras människor emellan i det

vardagliga livet utan används av medicinsk personal och förmedlas genom media och kultur

enligt Ekman. Det faktum att denna norm legitimeras av den medicinska praktiken gör att

smalhetsnormen har en särställning gentemot andra ideal som förekommer när det gäller

kroppar inom den västerländska kulturen. Denna norm är helt enkelt institutionellt legitimerad

och artikulerad. En viss skillnad bör dock poängteras menar Ekman, det estetiska

smalhetsidealet inom till exempel populärkulturen är inte helt överensstämmande med det

människor bör eftersträva enligt medicinsk expertis som med Ekmans ord är en mer

”inkluderande smalhet”.34 Den estetiska smalhet som eftersträvas hos till exempel popstjärnor

och fotomodeller är alltså inte likvärdigt med den normalviktiga standard som uttrycks i form

av BMI-skalan och används för att bedöma vilka kroppar som i medicinska termer anses

normala och hälsosamma när det kommer till vikt.

Känslan av att vara avvikande menar Ekman är en bärande del i de feta och

överviktigas ageranden inom viktordningen. De personer hon intervjuade vittnade alla om en

stark upplevelse att vara avvikande mot normen. Det handlade till stor del om utseendet, men

också om ätbeteenden, förmåga att fungera i sociala sammanhang och så vidare. Ekman fann i

sin analys att varken hon som forskare eller de hon intervjuade formulerade särskilt tydligt

vad normen som de intervjuade upplevde sig avvika ifrån innebar. Normen om den smala

kroppens företräde var enligt Ekman så tydligt närvarande i och med den västerländska

kontexten att den inte behövde uttalas.35 Denna norm om smalhet och normalvikt gör att

människor förknippar inte bara storleksmässig avvikelse med svårighet att hålla en normalvikt

utan med ett antal andra negativa egenskaper vilket förstärker känslan av avvikelse för

individen och upplevelsen av normalitet hos den kropp som faller inom ramen för normen. En

sådan egenskap som starkt förknippas med normalvikt är enligt Ekman att vara hälsosam och

hon menar att kategoriseringen genom BMI blir ett ”objektivt” verktyg för att bedöma vilka

33 Ekman, s. 73. 34 Ekman, s. 73f. 35 Ekman, s. 71.

17

kroppar som är hälsosamma.36 Även skönhet och moral är sådana egenskaper som

sammankopplas med normalvikt enligt Ekman.37 Sorteringen i normal- och överviktiga sker

enligt Ekman både rutinmässigt genom okulärbesiktning i det vardagliga livet men har också

fasta gränser i och med det vedertagna systemet med BMI som både används av medicinen

men också är medvetandegjort hos gemene man.38

Ordnande krafter Aimée Ekman menar att de värden och normen som uttryckts ovan tillsammans utgör

smalhetsnormativiteten som hon drar paralleller med heteronormativiteten formulerad av

Judith Butler där två kategorier, det vill säga manligt och kvinnligt, är de två legitimerade

kategorier som anses vara normala och naturliga. Dessa kategorier förses med ett antal

egenskaper och har bestämda relationer till varandra. Här avgörs kategoriernas värden av vad

avgränsas till, både till varandra men också till det avvikande, utanförliggande. Dessa

kategoriseringar påverkar hur vi agerar, vad vi uppfattar som normalt och vad vi begär.

Smalhetsnormativiteten har å sin sida bara en legitimerad kategori, den normalviktiga men i

likhet med kategorierna manligt och kvinnligt kön så bestämmer avgränsningarna människors

agerande, syn på vad som är naturlig och vad som är eftersträvansvärt.39

Två underprocesser till smalhetsnormativiteten är enligt Ekmans benämning att

hålla ordning och göra i ordning. Som delar i att hålla ordning lyfter Ekman upp bestraffning

och annorlundagörande av den överviktiga eller feta kroppen. Som exempel lyfter hon upp

hur feta människor och deras viktminskningsförsök görs till underhållning genom tv-program.

I dessa program ses ofta den feta kroppen lida för att nå normalvikt. Att feta beskrivs som

groteska, instinktiva och djuriska utom kontroll gör att de annorlundagörs gentemot de

normalviktiga i Ekmans mening. Men även att normalviktiga får större del av det mediala

flödet och att när feta och överviktiga skildras är det i egenskap av just detta och med

egenskaper som lat, stillasittande och felaktigt ätande klistrade på sig. Ekman menar att den

feta kroppen bara tillåts framträda om den porträtteras i enlighet med de förväntningar som en

fet kropp har på sig.40

Att göra i ordning menar Ekman handlar om överviktiga och feta ska göras

normalviktiga. Både individ och samhälle förväntas ta ansvar för att den feta kroppen bringas

36 Ekman, s. 74, 77. 37 Ekman, s. 76. 38 Ekman, s. 74. 39 Ekman, s. 79. 40 Ekman, s. 80.

18

i ordning. Fetma beskrivas som en epidimi som hotar hela samhällen och de feta och

överviktiga individerna ska uppfostras till att ta ansvar för att reglera sin kroppsvikt. Här

samspelar media, vård, kommersiella viktminskningskedjor med privatpersoner i att

disciplinera den feta kroppen till normalitet. Även preventiva åtgärder står i fokus där

barnavårdscentraler och skolsköterskor samverkar med politiker om att tidigt lära barn ”rätt”

kostintag och rörelsemönster för att undvika vuxna feta kroppar. Disciplinerandet av den feta

kroppen hänger samman med annorlundagörande och bestraffandet av densamma. Ekman

menar att detta tydligt visas just i ovan nämnda typ av TV-program där feta kroppars

viktminskning görs till allmän beskådan. ”När feta bantas offentligt blir inte bara den

kollektiva strävan utan även det kollektiva intresset för att göra i ordning feta tydligt.”41 som

Ekman uttrycker det när hon sammanfattar viktordnandets processer.42

Material, urval och metod

Material

Jag har valt att undersöka två läromedel för gymnasieskolan. Båda läromedlen är anpassade

efter Gy11:s läroplan, utgivna år 2011 och används i dagsläget i undervisningen på den

gymnasieskola som jag gjort större delen av mina VFU-perioder. Läromedlen är alltså både

aktuella och använda under tiden för undersökningen. Då jag undersöker representation och

framställning av kroppar sökte jag läromedel där många bilder av människor förekommer.

Utifrån mina egna uppfattningar om ämnena slöt jag mig till att samhällskunskap och idrott

och hälsa skulle vara ämnen vars läromedel skulle innehålla många bilder av människor. Jag

bläddrade också igenom andra ämnens läromedel som referens och konstaterade att jag tänkt

rätt angående mängden människobilder inom de olika ämnena. De valda läromedlen kunde

alltså motsvara mina förväntningar på ett rikt bildmaterial av mänskliga kroppar. När det

kommer till ämnet idrott och hälsa hade jag ytterligare ett skäl till att undersöka läromedel för

det ämnet. I talet om hälsa och överviktiga/feta kroppar finns det, som framkommit i Ekmans

formulerande av viktordningen och i Jennings undersökning av amerikanska läromedel i

hälsa, en mängd antaganden om att överviktiga/feta kroppar är mer ohälsosamma vilket också

tydliggjorts i den tidigare forskning jag valt att lyfta upp. Det tycktes mig då relevant att titta

på om dessa antaganden i någon utsträckning fått konsekvenser för representation och

framställning av överviktiga/feta kroppar i ämnet idrott och hälsas läromedel. 41 Ekman, s. 82. 42 Ekman, s. 81f.

19

Urval

De två läromedel jag valt att undersöka är för ämnet idrott och hälsa Idrott och hälsa 1 & 2

utgiven av förlaget Roos & Tegnér och för ämnet samhällskunskap Arena 123 utgiven av

Gleerups förlag. Båda läromedlen innehåller material för samtliga kurser på gymnasiet inom

respektive ämne och är således de enda läroböcker för de två ämnena som eleverna på den

nämnda gymnasieskolan tar del av. Det ska dock sägas att i vilken utsträckning den enskilde

läraren väljer att använda sig av läroboken och hur mycket övrigt material hen väljer att ta in i

undervisningen kan variera stort. Detta har givetvis betydelse för vilka bilder eleverna får

tillgång till i relation till ämnet. Detta är dock inte fokus för denna undersökning som väljer

att granska läroböcker publicerade i syfte att användas i undervisning för gymnasieskolan.

När det kommer till att bedöma kroppsstorlek och eventuell övervikt eller fetma

är det nödvändigt att i bilden som analyseras kunna se en tillräckligt stor del av kroppen för

att kunna bedöma dess storlek. Alla former av porträttbilder i läromedlen har av detta skäl

uteslutits från analys i förhand. Måttet för att mäta övervikt, BMI, är också baserat på

färdigväxta kroppar vilket gjort att eventuella bilder på barn också uteslutits från analys.

Metod

Undersökningen syftar som nämnts till att granska förekomst och framställning av

överviktiga/feta kroppar i de nämnda läromedlen. Jag vill härigenom nå en vardaglig

förståelse av vad en överviktig eller fet kropp är då det är denna förståelse som läsaren av

läromedlen begagnar sig av vid mötet med läromedlets bilder. Aimée Ekman menar att

människor både i vardagen och även inom medicinsk praktik använder sig av okulär

bedömning, det vill säga att bedöma genom att titta, för att avgöra en kropps förhållande till

normalvikt. Hon menar vidare att övervikt och fetma till viss utsträckning går att dölja med

klädsel men att tillräckligt kraftig övervikt eller fetma ändå alltid uppfattas av betraktaren.43

För att kunna på ett mer objektivt plan kunna bedöma vilka kroppar som faller

inom ramen för överviktiga eller feta valde jag att inledningsvis använda den mall för tolkad

BMI som jag fann i den tidigare forskning utförd av Jennings i ett amerikanskt

sammanhang.44 Här jämfördes kroppar i helfigur mot de stiliserade kropparna i BMI-figuren

för att kunna avgöra i vilken utsträckning kroppar kunde bedömas vara normal- eller

överviktiga. Figuren visas nedan, där överviktiga kroppar betecknas med siffran 5 uppåt för

43 Ekman, s. 84. 44 http://halls.md/bmi-drawings-skinny-fat/

20

både manligt och kvinnligt kodade kroppar.. Jag valde att inte särskilja mellan normal- och

underviktig då fokus i denna undersökning ligger på förekomsten av överviktiga/feta kroppar.

Dessutom ser den hierarkiska ordningen för underviktiga och överviktiga annorlunda ut och

mekanismerna för underordning är inte likartade vilket gör det svårmanövrerat att tala om

dem i samma undersökning.

Figur 1. Tolkade bilder i relation till BMI-skalan.

Figur 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Män 19.8 21.1 22.2 23.6 25.8 28.1 31.5 35.2 41.5

Kvinnor 18.3 19.3 20.9 23.1 26.2 29.9 34.3 38.6 45.4

Tabell 1. Genomsnittligt BMI för de olika figurerna.

När det kommer till förfarandet under analysen så insåg jag snart att den stiliserade figuren

inte täckte behovet av analysverktyg. För att den skulle fungera krävdes kroppar som

porträtterats i något så när helfigur med avskalad klädsel. Jag fann att jag kunde tolka ett

flertal kroppar som överviktiga trots att de inte kunde bestämmas till detta genom den nämnda

mallen. För att göra rättvisa åt representationen av överviktiga kroppar valde jag att närmare

analysera min spontana tolkning av dessa kroppar såsom varande överviktiga. I min analys

fann jag att jag genom ett antal kroppsliga markörer tolkade kropparna som överviktiga. Jag

valde att benämna dessa som överviktsmarkörer och använda dessa i min analys av de på

bilderna förekommande kropparna. Överviktsmarkörerna är:

21

• Tydlig rondör i ansiktet, företrädelsevis synligt genom så kallad

”dubbelhaka”.

• Tydlig rondör hos magen

• Tydlig rondör hos armarna

• Tydlig rondör hos benen.

Dessa överviktsmarkörer presenteras genom exempelbilderna i figur 2. Dessa

bilder använder sig inte av BMI-måttet utan anger kroppsfett i procent av kroppsvikt.45 Jag

använder dessa som komplement till den ovanstående illustrationen av BMI då dels används

både BMI och procent kroppsfett som mått på övervikt och dels är nedanstående illustrationer

tydligare när det kommer till det jag vill kalla överviktsmarkörer och inte bara en

schablonartad siluetter som representerar normal- och överviktiga. Blå och gröna toner i

procentsiffrorna anger normalvikt medan gula toner anger lätt övervikt. De röda tonerna anger

övervikt och fetma. Då de manligt kodade kropparna generellt har lägre andel kroppsfett blir

markörerna tydligare vid övervikt, se till exempel mannen med 25% kroppsfett med

utstickande fett runt midjan, medan de kvinnligt kodade kropparna befinner sig på en mer

glidande skala där överviktsmarkörerna inte blir tydliga förrän vid en kroppsfettsandel som

överstiger 35%. Detta har givetvis inte bara med procentsats kroppsfett att göra utan också

fördelning av kroppsfett som varierar från individ till individ.

45 http://www.builtlean.com/2012/09/24/body-fat-percentage-men-women/

22

Figur 2. Tolkade bilder i relation till andel kroppsfett angett i procent.

Jag valde vidare att tolka de förekommande kropparna utifrån andra kategoriseringar i den

händelse att mönster av intersektionella samband skulle finnas. Kropparna kategoriserades

efter om de var manligt eller kvinnligt kodade, och om de genom bildens sammanhang kunde

kopplas till en plats nära eller långt borta från ett svenskt sammanhang. ”Nära” tolkades den

gemensamma kultursfär som västvärlden kan sägas utgöra. Och ”långt borta” tolkades platser

som hade markörer av att tillhöra andra delar av världen än västvärlden. Även ålder togs med

i analysen för att kunna utröna om överviktiga och feta kroppar i någon utsträckning

kopplades till ålder. Här delade jag in kropparna i unga vuxna (där tonåringar räknas in),

vuxna och äldre vuxna.

För att komma åt inte bara i vilken utsträckning överviktiga eller feta kroppar är

representerade i läromedlen utan också hur dessa framställs har jag, i likhet med Berges och

Widdings analys av framställning av kön i läromedel, valt att titta på bilderna utifrån vilka

aktiviteter som presenteras och vilka som i bildens komposition kan anses delta i dessa

aktiviteter.46

Här presenterar jag tre exempelbilder med tre kroppar som jag tolkat som lätt överviktiga

respektive fet i de två läromedlen. Dessa tre bilder får tjäna som exempel på hur jag gått

tillväga i min analys.

46 Berge & Widding, s. 8.

23

Bild 1. Kropp tolkad såsom varande överviktig i Idrott och hälsa 1 & 247

Bild 2. Kropp tolkad som överviktig i Idrott och hälsa 1 & 2.48

47 Paulsson, Johan & Svalner, Daniel, Idrott och hälsa. 1 & 2, Roos & Tegnér, Malmö, 2011, s. 115. 48 Paulson & Svalner, s. 112.

24

Bild 3. Kropp tolkad såsom varande i Arena 123.49 På bild 1 fann jag det inte möjligt att bedöma mannens relation till normalvikt utifrån figuren

på sidan 12 men utifrån att jag kunde uttolka en svagt framträdande dubbelhaka tolkade jag

hans kropp såsom något överviktig. Även bild 2 var utifrån BMI-figuren svår att tolka då den

tolkade kroppen befanns sig i sittande ställning vänd från kameran. Utifrån överviktsmarkören

om rondör hos magen tolkade jag hans över linningen utstickande fett runt midjan såsom ett

tecken på övervikt. Båda dessa kroppar hade svaga markörer som bara antyder en lätt

övervikt, men detta var det enda tecken på någon form av övervikt som stod att finna på

bilderna i läromedlet Idrott och hälsa 1 & 2

Den kvinnligt kodade kroppen som markerats med en pil på bild 3 har jag

tolkats såsom överviktig utifrån överviktsmarkören tydlig rondör hos armar och ansikte.

Utifrån hennes BMI-figuren på sidan 10 har jag också tolkat hennes BMI som motsvarande en

kvinnlig kropp med siffran 8 vilket ger ett BMI runt 38 vilket alltså betecknas som obesitas

klass II i medicinska termer. Den kropp som befinner sig till vänster om det nyss nämnda

kroppen är ett exempel på en sådan kropp som jag bedömts som så svårtolkade att någon

gränsdragning mellan normalvikt och övervikt kunnat göras. Den manligt kodade kroppens

klädsel samt ansiktsbehåring gör det svårt att på ett säkert sätt uttolka vare sig kroppsstorlek

eller markörer vilket gjort att detta är en av de kroppar som betecknats som svårtolkade.

49 Karlsson, Lars-Olof, Arena 123. Samhällskunskap för gymnasiet, 1. uppl., Gleerups, Malmö, 2011, s. 411.

25

Resultat och analys

Förekomst

Idrott och hälsa 1 & 2

Det valda läromedlet omfattar cirka 190 sidor och det förekommer 47 bilder, både foton och

illustrationer, av människokroppar som inte enbart sträcker sig till porträttbilder. Arton bilder

av dessa är illustrationer av människokroppar, tecknade med ett och samma snitt vilket tyder

på att de är tecknade med enbart detta läromedel i åtanke. Genomgående är kropparna som

porträtteras ställda enskilt och i fokus av bilderna, enskild aktivitet är dominerande gentemot

aktivitet i grupp. Kropparna som förekommer är generellt lättklädda i sportkläder av olika

slag där kroppsstorleken därigenom är lätt att avgöra genom okulär bedömning. Kropparna

har i stor utsträckning tydligt definierad muskulatur, både i fotona och illustrationerna. I de

fall där det förekommer många kroppar på en och samma bild har jag valt att tolka de kroppar

där merparten av kroppen är synlig för betraktaren och där det därmed har varit relevant att

tala om representation av kroppsstorlek.

Totalt har 91 kroppar analyserats. Av dessa har 59 stycken tolkats som

normalviktiga och två stycken har tolkats som överviktiga. 31 kroppar var på grund av

faktorer som klädsel, kroppsställning, avstånd till kameran eller bildens kvalitet så svåra att

tolka att en bedömning om kroppens förhållande till normalvikt inte kunde bedömas. I

samband med detta ska nämnas att Ekman hävdar att tillräckligt kraftig övervikt eller fetma

inte går att dölja med hjälp av till exempel klädsel vilket gör att slutsatsen att de svårtolkade

kropparna inte kan anses vara feta kan dras.50 Jag hävdar därmed att det är relevant att lyfta

dessa kroppar då de inte kan anses vara feta utan att avvägningen står mellan normalviktig

och måttligt överviktig.

De två kroppar som har tolkats som överviktiga är detta i begränsad utsträckning

där den ena kroppen tolkas såsom något överviktig på grund av överviktsmarkören

dubbelhaka och den andra kroppen på grund av överviktsmarkören kroppsfett som sticker ut

över byxlinningen i sittande ställning. Båda kropparna kan kodas som manliga. I procentsats

räknat blir förekomsten av överviktiga kroppar i Idrott och hälsa 1 & 2 i det totala 2,8 % och

om de svårtolkade kropparna utesluts 3,4 %. Dessa resultat redovisas nedan i figur 1 och 2.

50 Ekman s. 84.

26

När det kommer till hur kropparna kunde kodas till kön och ålder fann jag en

överrepresentation av manligt kodade kroppar generellt. Uppemot 65 % av kropparna kunde

kodas som manliga och enbart cirka 25 % kunde kodas som kvinnliga. Övriga kroppar kunde

inte tydligt kodas till varken manligt eller kvinnligt kön. Att de två kroppar som tolkats som

överviktiga kodades som manliga går därför inte att dra några långtgående slutsatser kring.

Faktorn ålder togs även i beaktning och ingen av de tolkade kropparna kunde sägas vara äldre

vuxna utan det stora flertalet var vuxna mellan ca 20-50 år. De två överviktiga kropparna

befann sig inom denna kategori. En stor andel av de totalt förekommande kropparna är unga

vuxna och det förekommer inte några äldre vuxna över huvud taget. Med tanke på den ålder

som målgruppen, gymnasieelever, befinner sig i går det att argumentera för en vilja hos

läromedelsförfattarna att målgruppen ska identifiera sig med de på bilderna förekommande

människorna.

Arena 123

Läromedlet för samhällskunskap, Arena 123, omfattar cirka 400 sidor och det förekommer

ungefär 100 bilder med människokroppar som inte uteslutits på förhand av att de skildrar

barn, består av porträttbilder eller föreställer så många människokroppar nära varandra att de

enskilda kropparna inte kunnat tolkas. Genomgående föreställer bilderna människor i grupp,

tagna på något avstånd med aktiviteten i fokus. Detta till skillnad från läromedlet för idrott

och hälsa där kroppen på ett tydligt sätt stod i fokus. Bildtexterna förklarar i stor utsträckning

vad som sker på bilden, vilka aktörerna är och vilken plats de befinner sig på. Kropparna är

dessutom betydligt mer påklädda än i fallet med det tidigare tolkade läromedlet.

Totalt har 269 kroppar tolkats på de förekommande bilderna. Av dessa har 170

stycken befunnits vara normalviktiga och 37 stycken överviktiga, varav 13 kroppar enligt

BMI-figuren kan sägas vara medicinskt sett feta. 62 stycken kroppar var på grund av klädsel,

kroppsställning eller bildens kvalitet så svåra att tolka att en bedömning av deras relation till

normalvikt inte kunnat göras. Totalt sett ger detta en representation av överviktiga kroppar på

13,8% och om de svårtolkade kropparna utesluts blir procentsatsen 17,9%. Andelen feta

kroppar var 4,8% av det totala antalet kroppar och 6,2% då de svårtolkade kropparna uteslöts.

Kön och ålder uppvisade något andra tendenser än vad läromedlet i idrott och

hälsa gjorde. Generellt bland kropparna finns liksom i det tidigare tolkade läromedlet en

överrepresentation av manligt kodade kroppar (148 manliga och 106 kvinnliga, 15 utan tydlig

könskodning) men däremot uppvisade de överviktiga kropparna en närmast exakt fördelning

27

mellan manligt och kvinnligt kodade kroppar. Detta ger att i relation till representationen i

stort var det i större utsträckning kvinnligt kodade kroppar som befanns vara överviktiga. När

det gäller ålder var tendensen än starkare. Av den totala andelen kroppar var andelen äldre

vuxna ca 16% medan det bland överviktiga och feta kroppar var så många som 48% som

kunde tolkas som äldre.

Framställning

Idrott och hälsa 1 & 2 När det kommer till framställning har jag valt att titta på de olika aktiviteter som de på

bilderna förekommande kropparna tar del i och de platser som kropparna kan kopplas till. I

Idrott och hälsa 1 & 2 är det naturligt att de förekommande aktiviteterna i hög grad gäller

olika typer av idrott och träning. De kroppar som tolkats vara normalviktiga deltar i mycket

hög utsträckning i idrottsliga aktiviteter på ett aktivt sätt, de springer, cyklar, simmar och

lyfter hantlar. Även aktiviteter med lägre grad av intensitet kan kopplas till idrott eller fysisk

aktivitet såsom stretchning, hjärt- och lungräddning samt förberedelser av uteliv. I några

enstaka fall är de normalviktiga kropparna inaktiva och då rör det sig om att de i en

folksamling betraktar en aktivitet såsom dans eller capoeira, sitter vid en dator och skriver

samt sitter ihopkrupen på ett golv (i ett avsnitt som behandlar psykisk ohälsa).

De två kroppar som tolkats som något överviktiga deltar båda i aktiviteter av låg

intensitet. Den ena kroppen sitter med en grupp människor vänd mot vad som kan tolkas som

ett tempel. Kroppsställningen anger någon form av meditativ aktivitet och sammanhanget i

texten anger att det handlar om avslappning, både fysisk och mental. Då miljön kan kodas

som utomeuropeisk samt klädseln på deltagarna, såsom saris, anger ett östasiatiskt

sammanhang kan bilden tolkas röra sig om östasiatisk religiositet. Den andra något

överviktiga kroppen befinner sig i vad som kan tolkas som ett sydamerikanskt sammanhang

med tanke på att det i förgrunden tränas capoeira och att texten i relation till bilden kopplar

capoeira och de instrument som används på bilden till afrobrasilianskt ursprung. Den något

överviktiga kroppen befinner sig i bakgrunden av folksamlingen, med blicken vänd från den

centrerade aktiviteten.

De båda något överviktiga kropparna kan alltså kopplas till aktiviteter av

betydligt lägre intensitet än de normalviktiga kropparna. Intressant är också att iaktta de

sammanhang i läroboken som bilderna befinner sig i. Bilden med den mediterande mannen

finns i kapitlet Ergonomi och den stillastående mannen i kapitlet Rytmik och rörelse. Ingen

28

överviktig kropp förekommer alltså i övriga kapitel som bland annat heter Din kropp – så

funkar den och Motion och träning.

Bildcollage 1. Exempel på aktiviteter överviktiga kroppar gentemot normalviktiga kroppar i

Idrott och hälsa 1 & 2.51

I bildcollage 1 ovan ges bildexempel där de överviktiga kroppar som redogjorts för och

använts i i metoddelen av detta arbete ställs i relation till exempel på normalviktiga kroppar

som förekommer i läroboken Idrott och hälsa 1 & 2. De normalviktiga kropparna har i

bilderna en hög nivå av aktivitet där de springer eller cyklar. Här ser vi också exempel på den

51 Paulson & Svalner, s. 34, 52, 112 och 115.

29

avklädda norm i läroboken som jag beskrivit tidigare, här står kroppen och dess aktivitet i

fokus.

När det kommer till de platser som kropparna befinner sig på kan båda de

överviktiga kropparna anses befinna sig på platser långt från den svenska kontext som

målgruppen elever befinner sig på. Mannen i meditativ ställning befinner sig på en strand

kantad av palmer med ett enkelt hus i bakgrunden som inte konnoterar till svensk

byggnadstradition. Kvinnorna som också befinner sig på bilden bär vad som kan tolkas som

saris, det vill säga traditionellt indisk klädsel. Sammantaget ger dessa faktorer att mannen kan

tolkas befinna sig i en östasiatisk kontext. Den andre mannen som tolkats som måttligt

överviktig kan genom texten i relation till bilden och den dans/kampsport som förekommer i

förgrunden, nämligen capoeira, anses befinna sig i Brasilien. Detta ger att båda de, måttligt,

överviktiga kropparna i läromedlet kan kopplas till en plats långt från Sverige. Att de båda

kropparna som kodats som överviktiga befinner sig på platser som inte tillhör en västerländsk

kultursfär blir betydelsebärande då en klar majoritet av kropparna inom läromedlet befinner

sig på platser som kan sägas tillhöra det närliggande.

Arena 123 Även läromedlet i samhällskunskap analyserades avseende de aktiviteter som kropparna

deltog i och de platser de förekom på. Där läromedlet för idrott och hälsa i stor utsträckning

skildrade aktiviteter enbart relaterade till någon typ av träning eller idrottande uppvisade

Arena 123 en betydligt större variation när det kom till olika typer av aktiviteter. Men någon

märkbar skillnad mellan normalviktiga och överviktiga eller feta kroppar kunde inte uttolkas.

Både normalviktiga och sådana kroppar som bröt mot normer om vikt deltog i såväl

vardagliga som offentliga aktiviteter. Alla förekommande typer av kroppar kunde ses i

yrkesmässiga, såsom utförande en yrkesmässig handling i eller iklädd någon form av

yrkesuniform; politiska, såsom sittande i någon form av politisk församling eller utförande

någon form av politisk handling exempelvis demonstrera samt privata sammanhang, såsom

varandes i en hemmiljö eller utförande handlingar kopplade till den privata sfären såsom

nöjen eller att besöka en restaurang.

30

Bildcollage Bildcollage 2.Exempelbilder från Arena 123.52

52 Karlsson, s. 17, 97, 236, 268, 282 och 284.

31

Inte heller någon särskild typ av plats kunde kopplas till någon typ av kropp i

större utsträckning än någon annan. Såväl normalviktiga och överviktiga kroppar befanns på

bilder kopplade till platser såväl långt bort från den svenska kontexten och nära den. Här

kunde alltså inte någon särskiljning mellan normalviktiga och överviktiga kroppar skönjas. På

föregående sida, i Bildcollage 2, ges exempel från läroboken av de aktiviteter som

förekommer och den variation av kroppar som deltar i dem.

Förlöjligade eller överexponerade? Inget av de förkommande läromedlen innehöll bilder där överviktiga eller feta personer kunde

anses porträtteras i en förlöjligande ställning eller på ett nedvärderande sätt. Till skillnad från

den bild av överviktiga och feta som Jennings fann i sin undersökning av amerikanska

läromedel kring hälsa fanns inga tendenser att visa dessa typer av kroppar som olyckliga eller

misslyckade på något sätt. Ej heller förekom som i fallet med funktionshinder i Nyberg och

Gustafssons underlagsrapport till Skolverket någon typ av överexponering av där de

överviktiga eller feta kropparna porträtterades enbart i egenskap av att vara överviktiga eller

feta.

Sammanfattande diskussion De båda förekommande läroböckerna i detta examensarbete visar upp en grav

underrepresentation av antalet överviktiga och feta i sina bilder gentemot den statistiska

förekomsten av dessa kategoriseringar i befolkningen i stort. Men läroböckerna visar

sinsemellan också väsentliga skillnader. Där det i läroboken Idrott och hälsa 1& 2

förekommer en nästan total osynlighet av överviktiga kroppar, och där de enda kroppar som

syns bära någon övervikt har detta i väldigt begränsad utsträckning är det i läroboken för

samhällskunskap, Arena 123, en mycket bredare representation av olika viktförhållanden när

det kommer till mänskliga kroppar. Till representationen av överviktiga i läromedlet för idrott

och hälsa kan paralleller dras till den näst intill totala osynlighet som transpersoner har i de

läroböcker som Berge och Widding granskar avseende representationer av kön.53

I läroboken för samhällskunskap förekommer inte bara fler överviktiga kroppar

utan också ett bredare register av olika grader av övervikt där även medicinskt sett feta

kroppar förekommer. Läroböckerna skiljer sig också åt när det kommer till framställning av

de överviktiga och feta kropparna. Läroboken för idrott och hälsa låter de enda kroppar som

53 Berge & Widding, s. 28.

32

bär på spår av övervikt förekomma i miljöer som kan kodas som långt från den svenska

medan majoriteten av de normalviktiga kropparna förekommer i sammanhang som kan kodas

som närliggande. Vad ger detta för bilden av överviktiga? Trots att det inte rör sig om ett stort

antal bilder som tolkats i denna lärobok så innehåller den i min mening ett tillräckligt stort

antal kroppar för att det ska gå att tala om en tendens. I likhet med Mattlars ideologianalys av

läromedel går det att argumentera för att övervikt i denna lärobok kopplas till ett ”de” som

skiljer sig från det normalviktiga ”vi”-et.54 Eftersom det rör sig om en lärobok som rör ämnet

hälsa kan den kategoriska underexponeringen, för att tala med Nybergs och Gustafssons

terminologi kring den oerhört bristande förekomsten av funktionshinder i deras granskning av

läromedel55, av överviktiga i bildmaterialet tolkas utifrån Ekmans formulering av

viktordningen där hälsa kopplas starkt till den normalviktiga kroppen. På detta sätt går det att

se lärobokens bildrepresentation som en reproduktion av viktordningen där en hälsosam

kropp är detsamma som en normalviktig kropp. Då det tycks som att en hög nivå av

identifikation mellan elev och människor representerade i läroboken är önskvärd från

läroboksförfattarna kan frågan ställas om vad den kategoriska underexponering som

överviktiga möter i läroboken har för effekt på den elev som själv är överviktig. Vad gör

uteslutningen från det hälsosamma, aktiva ”vi” som skapas i denna lärobok med viljan och

tron på sig som aktiv och hälsosam?

I läroboken för samhällskunskap rör det sig delvis om andra tendenser. Här

förekommer det överviktiga och feta kroppar men ändå inte i sådan utsträckning så att det går

att tala om en representativt utsnitt av befolkningen. Framställningen av de överviktiga och

feta kropparna skiljer sig inte från de normalviktiga när det kommer till koppling till plats

eller aktivitet vilket ger en bild av överviktiga och feta såsom deltagande individer i

samhälleliga funktioner. Dock så finns det en tydlig tendens att koppla fetma och övervikt till

hög ålder. Hur ska detta tolkas? Visserligen kan hög ålder kopplas till samhällelig status och

yrkesmässig framgång men sett till den målgrupp som ska läsa läroboken och se bilderna blir

det tydligt att övervikt och fetma inte kopplas till dem. Identifikationen som ung och

överviktig är svår att nå.

Tagna tillsammans kan läroböckerna sägas skapa en bild av normalvikt som

något kopplat till hälsa och ungdomlighet. I sin undersökning av amerikanska läromedel i

hälsa visar Jennings att övervikt och fetma sällan kopplas samman med ungdomar utan i de

54 Mattlar, s. 191. 55 Nyberg & Gustafsson, s. 35.

33

fall de förekommer så kopplas det till äldre män.56 I detta examensarbete finns det fog för att

hävda att vissa av dessa tendenser går igen. Dock visar läroboken i samhällskunskap på en

överrepresentation av kvinnligt kodade kroppar som överviktiga. Detta ger en annan bild än

den Jennings förmedlar om att det främst är män som ”tillåts” vara feta. Det ger också en

annan bild än den Ekman förmedlar när det kommer till kvinnlighet och normalvikt där

skapandet av det kvinnliga kopplas till disciplinering av kroppens vikt.57

Den föreliggande analysen visar också på skillnader mot Jennings granskning av

de amerikanska läromedlen när det kommer till framställning av överviktiga och feta

kroppar.58 Inga nidbilder förekommer av överviktiga och de porträtteras inte heller i mer

utsatta eller mindre samhällsrelevanta sammanhang. Till skillnad från representationerna av

människor med funktionshinder i Nybergs och Gustafssons granskning av läromedel, där de

såg att funktionshindrade nästan uteslutande förekommer i rollen som funktionshindrade59, så

får inte överviktiga eller feta människor framträda enbart i egenskap av sin övervikt eller

fetma. Det förekommer över huvud taget inte att deras övervikt eller fetma benämns när de

framträder på bilderna.

Sammantaget visar analysen en tvetydig bild. Dels förekommer en osynlighet

respektive underrepresentation och dels kopplas övervikt och fetma till en hög ålder hos

individen. Dessa tendenser visar att det finns mycket kvar att upptäcka kring representationer

av överviktiga och feta kroppar när det kommer till svenska läromedel. Det finns också fog att

fundera över i hur stor utsträckning forskningsfältet fat studies kan översättas till svensk

kontext. I sitt arbete med att formulera en teoretisk förståelse av den ordning som styr

förväntningar och handlingsmönster när det kommer till kroppsvikt har Aimée Ekman

visserligen utgått från svenska intervjupersoner när hon lagt empirin för sin viktordning. Men

hon har i övrigt utgått ifrån ett västerländskt perspektiv i stort när hon ställer sin empiri mot

tidigare forskning. Det är inte helt klart i vilken utsträckning den västerländska kultursfären

kan sägas representera de förhållanden som råder i en svensk kontext. Mer forskning behövs

kring hur föreställningar, förväntningar och handlingar sker inom ramen för viktordningen när

det kommer till Sverige. Den här undersökningen har visat att en viss skillnad mellan

amerikansk och svensk kontext kan finnas när det kommer till stereotypiseringar av

överviktiga och feta människor.

56 Jennings, s. 56. 57 Ekman, s. 73. 58 Jennings, s. 56. 59 Nyberg & Gustafsson, s. 30.

34

Jag efterfrågar också mer omfattande forskning kring detta ämne inom svensk

pedagogisk verksamhet, i likhet med granskningar av läroböcker som Skolverket tagit fram

och Jörgen Mattlar gjort när det kommer till representationer av sociala kategoriseringar i

svenska läromedel. Även hur viktordningen relevantgörs och hur unga överviktiga mår inom

ramen för den svenska skolan finner jag vara forskningsfrågor som förtjänar större utrymme i

den framtida skolforskningen.

35

Litteraturförteckning Tryckt material Carlsson, Marie & Brömssen, Kerstin von (red.), Kritisk läsning av pedagogiska texter: genus, etnicitet och andra kategoriseringar, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011 Hepburn, Alexa & Wiggins, Sally, ”Size matters: Constructing accountable bodies in NSPCC helpline interaction.” I Discourse & Society, 16(5), 2005, 625-645. Karlsson, Lars-Olof, Arena 123. Samhällskunskap för gymnasiet, 1. uppl., Gleerups, Malmö, 2011 Paulsson, Johan & Svalner, Daniel, Idrott och hälsa. 1 & 2, Roos & Tegnér, Malmö, 2011

Elektroniskt material Berge, Britt-Marie & Widding, Göran En granskning av hur kön framställs i ett urval av läroböcker: Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?”, 2006, [Elektronisk] PDF format. Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659> (2014-12-20) Ekman, Aimée, Ett fett liv [Elektronisk resurs] : en artikulering av viktordningen på bas av överviktiga människors erfarenheter, Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2012,Linköping, 2012 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-80854 (2014-12-15) http://capiostgoran.se/avdelningar-och-mottagningar/avdelningar/obesitascentrum/rakna-ut-ditt-bmi/ (2015-01-02) http://halls.md/bmi-drawings-skinny-fat/ (2015-01-02) http://stockholm.bariatriccenter.se/om-overvikt/foljder-av-overviktighet/livskvalitet (2015-01-02) http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Halsa/Livsstil---att-andra-en-vana/Sa-bedomer-du-din-vikt/ (2015-01-02) http://www. statistikdatabasen.scb.se >> Levnadsförhållanden >> Undersökningarna av levnadsförhållanden >> Hälsa >> Hälsotillstånd, fysiska och psykiska besvär efter indikator, ålder och kön. Andelar i procent och skattat antal i tusental. År 2008-2009 - 2012-2013 (2014-12-20) http://www.builtlean.com/2012/09/24/body-fat-percentage-men-women/ (2014-12-20) I enlighet med skolans värdegrund? [Elektronisk resurs] : en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker, Skolverket, Stockholm, 2006 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659 (2014-12-20)

Jennings, Laura, ”Visual Representation of Fatness and Health in High School

36

Health Texts” i Fat Studies: An Interdisciplinary Journal of Body Weight and Society, 2014, 3:1, 45-57, DOI: 10.1080/21604851.2013.784946 (2014-12-15) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 [Elektronisk resurs], Skolverket, Stockholm, 2011 http://hdl.handle.net/2077/3140 (2014-12-15) Mattlar, Jörgen, Skolbokspropaganda?: en ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995-2005), Acta Universitatis Upsaliensis (AUU), Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008, Uppsala, 2008 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-9390 (2015-01-02) Nyberg, Catarina & Gustavsson, Anders, En granskning av hur funktionshinder framställs i ett urval av läroböcker: Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?”, 2006, [Elektronisk] PDF format. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659 (2014-12-20) Rothblum, Esther D., “Why a Journal on Fat Studies?” i Fat Studies: An Interdisciplinary Journal of Body Weight and Society, 2012, 1:1, 3-5, DOI: 10.1080/21604851.2012.633469 (2014-12-20)

Fatness unseen

Documents