1
Harald Arnell 2012-10-08
Projektsammanfattningar av miljmlsprojekt
2011 Rampost 3 SKL
Projekt: Miljmlsefterlevelse fr kommuner i samverkan
Naturvrdsverkets dnr: 741-5058-10
Typ av projekt: Indikatorer/Uppfljning, Annat
mnesomrde: Uppfljningssystem
Rapportdatum: 2012
Ansvarig: SKL, Sveriges Kommuner och Landsting
Miljkvalitetsml: Alla
Beskrivning och resultat
En genomgng av miljml och uppfyllelse av mlen i Mariestads,
Treboda och Gullspngs kommuner, som samarbetar och har gemensam
miljstrateg. En bristanalys har ocks gjorts och frslag till
fortsatt arbete har lmnats.
I bristanalysen, i form av en SWOT-analys, lyfts fljande
fram
Styrkor
Arbete sker p flera hll med miljmlen.
Mlstyrningsarbeten har pbrjats i kommunerna.
Goda rutiner p insamling och analys av miljvervakningsdata
finns.
Svagheter
Ingen samordnad styrning.
Inget vergripande miljmlsdokument.
Mnga ml och nyckeltal.
Inga tydliga prioriteringar.
Ingen eller dlig uppfljning, revidering och utvrdering.
Mjligheter
En bas finns nu att utg ifrn.
Intresse och engagemang finns ute i verksamheterna.
Samverkan medfr positiva effekter.
Flera gemensamma dokument finns och r under arbete.
Mer struktur ger enklare arbete.
Hot
Att miljmlsarbetet bortprioriteras.
kat engagemang som inte fr feedback blir nedslende.
Dlig publicitet fr kommunerna.
I frslag till fortsatt arbete tas bland annat upp att en rlig
uppfljning och analys br ske t.ex. kopplad till kommunernas
rsredovisningar och med en dialog. En tvrsektoriell arbetsgrupp
fresls ta fram rutiner fr det och prioritering av vilka ml som ska
fljas upp. Ansvar br tydligt frdelas ut till verksamheterna. Fr att
ka engagemanget br miljmlen hllas levande genom att mlen lpande
beaktas vid verksamhetsplanering och som std vid beslut.
Slutsatser och vidare arbete
Den genomgng som gjorts i de hr kommunerna kan vara modell fr
arbete i andra kommuner. Bristanalysen visar p en situation som nog
r vanlig i Sveriges kommuner och kan vara utgngspunkt fr utveckling
av miljmlsarbetet.
Arbete fortstter i de aktuella kommunerna bl.a. genom en
miljmlsdag 5 oktober. Arbete med miljmlsuppfljning i
rsredovisningen har startat. Mer miljmlsinformation kommer p
kommunernas hemsidor.
Rapport
Miljmlsefterlevelse Mariestad, Treboda och Gullspng. Treboda,
Mariestad, Gullspng Kommuner i samarbete juni 2012
Digitalt:
SKL2012MiljomalsefterlevelseMariestadTorebodaGullspang
Miljmlsammanstllning 2012 Mariestad, Treboda och Gullspng.
Treboda, Mariestad, Gullspng Kommuner i samarbete 2012-05-10
Digitalt: SKL2012MiljomalSmst2012MariestadTorebodaGullspang
Miljmlsammanstllning 2011 Mariestad, Treboda och Gullspng.
Treboda, Mariestad, Gullspng Kommuner i samarbete 2012-03-15
Digitalt: SKL2012MiljomalSmst2011MariestadTorebodaGullspang
Miljmlsuppfyllelse 2010 Mariestad, Treboda och Gullspng.
Treboda, Mariestad, Gullspng Kommuner i samarbete 2012
Digitalt: SKL2012MijlomalUppfyllMariestadTorebodaGullspang
Inlmnad projektredovisning
En genomgng av Mariestad, Treboda och Gullspngs kommuners olika
styrdokument som har koppling till miljml har utfrts.
Miljmlsbeskrivningar och nyckeltal i de olika dokumenten har
identifierats. En dokumentversikt som redovisar vad det finns fr
miljml i olika styrdokument, vilka dokument och miljml som r
gemensamma respektive separata fr de olika kommunerna hller p att
sammanstllas. versikten kommer ven att kompletteras med en
frteckning ver vilka nmnder som framfr allt berrs av respektive
ml.
En bristanalys har utfrts. Dels vergripande fr kommunernas
miljmlsarbete och dels ver olika mnesomrden. Generellt i kommunerna
finns det mnga ml och inriktningar, men ingen av kommunerna har i
dag ett tydligt miljmlsprogram dr alla ml r samlade.
Dokumentversikten och bristanalysen kommer att utgra en bas i det
fortsatta arbetet under 2012 med att skapa arbetsstt och rutiner fr
miljmlsarbetet.
En lgesanalys av kommunernas miljlge och miljmlsuppfyllelse r i
sin avslutningsfas. En mer samlad bild ver miljlget, dels i
kommunerna som organisationer och dels som geografiska enheter,
kommer att st till grund fr fortsatta tgrder och prioriteringar i
miljmlsarbetet.
Planering av kommunikationsdag fr politiker och tjnstemn kring
miljmlen har pbrjats och kommer att utfras under frsta kvartalet av
2012. Information om miljmlen och miljmlslget i kommunerna fr
kommunernas hemsidor frbereds ven.
2012-08-31
Projekt: Medvetna Val och KlimatPirater - med rtt att kapa
koldioxiden
Naturvrdsverkets dnr: 741-5059-10
Typ av projekt: Kommunikation/Info - vrigt
mnesomrde: Energi, Konsumtion
Rapportdatum: 2012
Ansvarig: Sveriges Kommuner och Landsting
Miljkvalitetsml: 1 Begrnsad klimatpverkan
Etappml
Utslpp av vxthusgaser (2020)
Beskrivning och resultat
Projektet r en fortsttning p motsvarande projekt fanns 2010:
Medvetna val - kommunikations- och beteendefrndringsprojekt, SKL
2010
tta organisationer i Dalarna kommuner, energibolag och
studiefrbund har samarbetat i projektet dr 25 hushll deltog. Mlet
var att minska pverkan p milj och klimat, med inriktning speciellt
p koldioxidutslpp. Klimatprofiler berknades fr hushllen. Frn 5,5
ton koldioxidekvivalenter per person 2010 minskade utslppen till
4,5 ton 2011, dvs. 18 %.
Slutsatser och vidare arbete
Liknande projekt med att minska hushllens klimatpverkan genom
pverkan p beteendet har bedrivits p flera hll. I projekten kan
beteendefrndringar, som leder till minskade vxthusgasutslpp, uppns.
Om de blir bestende och hur de kan spridas till andra hushll r
oklart.
Energimyndigheten har en srskild webbsida inriktad p hushll med
information och tips:
http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/
Rapport
Rapport fr projekt MedvetnaVal. MedvetnaVal och KlimatPirater -
med rtt att kapa koldioxiden Anders Thuresson, projektledare. Falun
17 maj 2012
Digitalt: SKL2012MedvetnaValSlutrprt
Medvetna val. Delrapport r 2010 Ett kommunikations- och
beteendefrndringsprojekt
Digitalt: SKL2010MedvetnaVal
Projektet har en hemsida, ocks med lnkar till andra likande
projekt: www.medvetnaval.se
Inlmnad projektredovisning
Projektet var ett samarbete mellan Borlnge och Falu Kommuner,
Naturskyddsfreningen, Borlnge Energi AB, Falu Energi & Vatten
AB, ABF, Studiefrmjandet Sdra Dalarna och Studiefrbundet
Vuxenskolan.
Februari 2010 - maj 2011 var 25 hushll, tillsammans 74 personer,
engagerade som KlimatPirater. De genomfrde tolv uppdrag fr att
utforska hur pverkan p klimat och milj kan minskas. Uppdragen rrde
el energi, mat, konsumtion livsstil samt resor.
Resultat i korthet
Fre och efter uppdragen rknades hushllens klimatprofiler fram.
Klimatprofiler r diagram som visar utslpp av CO2e
(koldioxidekvivalenter = vxthusgaser) upp-delat p olika kategorier.
Data till klimatprofiler kunde samlas in fr 19 hushll, tillsammans
63 personer vren 2010 och vren 2011. I genomsnitt var
KlimatPira-ternas utslpp 5,5 ton CO2e/person och r nr deras
klimatprofiler rknades
fram 2010. Vren 2011 hade de minskat utslppen med 18,5 % till
4,5 ton CO2e/person och r.
Utgngsvrdet 2010 r klart under medelsvenskens utslpp om ca 8 ton
CO2e per r. Offentlig service, ca 2 ton CO2e r/person ingr inte i
jmfrelsen.
Hemsidan www.medvetnaval.se speglar verksamheten i
projektet.
http://www.medvetnaval.se/wordpress/wp-content/uploads/MedvetnaVal-Slutrapport.pdf
2012-08-29
2011 Rampost 4 Centrala myndigheter
Projekt: Vgledning fr ekonomisk miljvrdering
Annan beteckning: Ekonomisk vrdering med scenariometoder - En
vgledning som std fr genomfrande och upphandling
Naturvrdsverkets dnr: NV-01695-11
Typ av projekt: Annat
mnesomrde: Konsekvenser/Styrmedel
Rapportdatum: November 2011
Ansvarig: Naturvrdsverket
Miljkvalitetsml: Alla
Beskrivning och resultat
En vgledning, som syftar till att ge myndigheter ett gemensamt
och transparent underlag fr att kunna bestlla eller utfra
scenariostudier p angelgna omrden, har tagits fram.
Vgledningen ger rekommendationer nr det gller srskilt viktiga
moment i utformningen och genomfrandet av en scenariostudie.
Slutsatser och vidare arbete
Vgledningen underlttar framtida scenariostudier och mjliggr att
de genomfrs p ett enhetligt stt, vilket skapar jmfrbarhet mellan
studier. Studierna kan sedan anvndas t.ex. i samhllsekonomiska
konsekvensanalyser fr att belysa nyttan av olika tgrdsfrslag.
Naturvrdsverket har p uppdrag av regeringen ansvar fr att
utveckla tillmpningen av samhllsekonomiska analyser i
miljmlssystemet. Som ett steg i detta arbete har srskilda webbsidor
om samhllsekonomiska analyser tagits fram och finns p
miljmlsportalen:
http://www.miljomal.se/samhallsekonomi/
Rapport
Ekonomisk vrdering med scenariometoder. En vgledning som std fr
genomfrande och
upphandling. Naturvrdsverket Rapport 6469, november 2011.
Digitalt: NV2011EkonVarderingScenarioVagledning (i
UtvNV2012/Rapporter)
Inlmnad projektredovisning
Under en lngre tid har det, frmst i forskarvrlden, genomfrts
scenariostudier fr att ekonomiskt vrdera olika typer av
miljfrndringar. Studierna anvnder sig av scenariometoder fr
ekonomisk vrdering ofta anvnds benmningar som
betalningsviljestudier, contingent valuation, choice experiments
och stated preference methods fr den hr typen av studier och
metoder. Det finns dock ett stort behov av att gra scenariostudier
ocks i myndighetsvrlden. Fr att underltta framtagandet av
scenariostudier har Naturvrdsverket tagit initiativ till denna
vgledning som std fr genomfrande och upphandling av sdana
studier.
Vgledningen r relativt kortfattad och koncentrerar sig p att ge
rekommendationer nr det gller srskilt viktiga moment i utformningen
och genomfrandet av en scenariostudie. I vgledningen finns ocks
lshnvisningar och kllor fr ytterligare frdjupning.
Slutmlet med vgledningen r att den ska ge myndigheter ett
gemensamt och transparent underlag fr att kunna bestlla eller utfra
scenariostudier p angelgna omrden. Att scenariostudier genomfrs p
ett enhetligt stt r en frdel eftersom det skapar jmfrbarhet mellan
studier. Studierna kan sedan anvndas t.ex. i samhllsekonomiska
konsekvensanalyser fr att belysa nyttan av olika tgrdsfrslag.
Rapporten kan kpas i tryckt format eller laddas ned som en
pdf-fil frn fljande webbsida:
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Om-Natur (lnken fungerar
inte, se i stllet Rapport ovan.)
2012-08-29
Projekt: Prognosmodeller fr jordbrukets miljeffekter
Naturvrdsverkets dnr: 741-5094-10
Typ av projekt: Annat
mnesomrde: Odlingslandskap
Rapportdatum: Rapporter ej klara
Ansvarig: Jordbruksverket
Miljkvalitetsml: Mnga
Beskrivning och resultat
Slutsatser och vidare arbete
Framtidsscenarier fr jordbrukets utveckling och miljeffekter
till 2020 och 2050 har tagits fram och anvnts bl.a. i arbetet med
frdplan 2050 av Energimyndigheten och Naturvrdsverket.
En analys och prognos av utvecklingen av svenska
naturbetesmarker har gjorts. Till 2020 frvntas antalet
jordbruksfretag minska med 30% vilket kar avstndet till
betesmarkerna. Kostnaderna fr stngsling och tillsyn bedms ka med i
genomsnitt 1100 kr per ha.
En komplettering kan ske nr rapporterna publicerats.
Rapporter
nnu ej publicerade
Inlmnad projektredovisning
Jordbruksverket har under 2011 och brjan av 2012 drivit ett
miljmlsprojekt om prognosmodeller fr jordbruket fr att bttre kunna
bedma utvecklingen av jordbrukets miljeffekter.
Tv delar genomfrts:
1)Modellberkningar med SASM-modellen till r 2020 och 2050. Olika
framtidsscenarier har simulerats fr att se hur jordbrukssektorn
utvecklas. Negativa miljeffekter som vxthusgasemissioner och
nringslckage minskar i takt med produktivitetsutveckling och
effektivisering. Till 2050 kan betydande minskningar ske ven vid en
historiskt sett lg produktivitetstakt. Hgre effektivitet i
produktionen gynnar dock inte i samma utstrckning jordbrukets
bidrag till biologisk mngfald i termer av naturbetesmarker och
ppethllande i skogsbygder, som minskar vid nominellt bibehllna
std.
Resultatet har bl.a. anvnts i arbetet med frdplan 2050 av
Energimyndigheten och Naturvrdsverket.
Prognoserna kommer dessutom att presenteras p ett seminarium den
25 april.
2) GIS-analys och kostnadsprognos fr svenska naturbetesmarker.
De naturbetesmarker som frsvunnit mellan 2005 och 2010 r till
arealen mindre n genomsnittet och ligger lngre bort frn
brukningscentrum. 23% av arealen av de marker som fallit bort r
Tuva-objekt (hga natur- och kulturvrden)jmfrt med genomsnittet p ca
60%. Till 2020 frvntas antalet fretag minska med 30% vilket kar
avstndet till betesmarkerna. Tillsammans med allmn kostnadskning
kommer kostnaderna fr stngsling och tillsyn att ka med i genomsnitt
1100 kr per ha. Av de marker som kar mest i sktselkostnad r utgr
30% av arealen Tuva-objekt.
Arbetet finns beskrivet i en rapport som kommer att publiceras i
Jordbruksverkets rapportserie under vren 2012.
2012-10-08
Projekt: Naturvrdstgrder i infrastrukturmiljer
Annan beteckning: Naturvrdstgrder i grs- och buskmarker lngs
transportinfrastruktur
Naturvrdsverkets dnr: 741-5095-10Typ av projekt:
Indikatorer/Uppfljning, Annat
mnesomrde: Natur & biologisk mngfald
Rapportdatum: Rapport ej klar
Ansvarig: Jordbruksverket
Miljkvalitetsml:
16 Ett rikt vxt- och djurliv
Precisering
- bevarandestatusen fr i Sverige naturligt frekommande
naturtyper och arter r gynnsam och fr hotade arter har statusen
frbttrats samt att tillrcklig genetisk variation r bibehllen inom
och mellan populationer,
Beskrivning och resultat
Slutsatser och vidare arbete
Omfattningen av om grs- och buskmarker lngs vgar, jrnvgar,
kraftledningar och kring flygplatser har genom GIS-analys
uppskattats till cirka 240000 hektar, varav nra 190000 hektar r
hvdade. Artdatabanken har vertagit ansvaret fr en samverkansgrupp,
med syfte att uppmrksamma de biologiska vrdena och metodutveckla
sktseln av dessa marker.
En komplettering kan ske nr rapporten publicerats.
Rapport
nnu ej publicerad
Inlmnad projektredovisning
Jordbruksverket har under 2011 och brjan av 2012 drivit ett
miljmlsprojekt. Arbetet har haft en bredd frn att uppskatta arealer
av dessa grs- och buskmarker till att syntetisera typer av
naturvrdstgrder som grs av berrda aktrer. Innehllet i projektet har
omfattat fljande huvudfrgor:
GIS-analys fr berkning av arealer grs- och buskmark
Kompletterande frgeformulr till aktrer under 2011 och
sammanstllning av enktsvar
Litteraturstudie
Resultatet av miljmlsprojektet pekar p fljande:
Totalt finns nra 190000 hektar hvdade grsmarker i biotoperna
vgkanter, jrnvgsmiljer, kraftledningsgator och i anslutning till
flygplatser. Den allra strsta delen finns i vgkanter.
Totalt finns det ca 240000 hektar buskmarker i dessa miljer.
Merparten av detta finns under kraftledningsgator, men ocks lngs
jrnvgslinjer och p inflygningszonerna till flygplatser.
Den totala arealen av grsmarker lngs vgkanter har tidigare i
flera sammanhang uppgetts vara ca 200000 hektar. Detta projekt
kunde visa att arealen varit verskattad. Det statliga vgntet
levererar 77500 hektar hvdade vgkantsgrsmarker, det kommunala 11700
hektar och det enskilda vgntet omges av 74800 hektar. Totalt finns
164000 hektar hvdade grsmarker i vgkanter.
Fr jrnvgsmiljer var arealen av grs- och buskmarker tidigare helt
oknd. Analysen visade att jrnvgsmiljerna helt domineras av
buskmarker totalt 18800 hektar. P jrnvgsstationer och lngs linjen
vid strukturer som elskp, plankorsningar och mtesplatser sker en
hvd som har utvecklat grsmarker p en total areal av ca 550
hektar.
Intern utbildning inom biologisk mngfald sker hos flera
aktrer.
Naturvrdstgrder i infrastrukturmiljer fokuserar p enstaka arter
eller srskilda biotoper. Dessa tgrder r vanliga och utfrs av mnga
aktrer.
Arbetet med naturvrdsml r nnu i sin linda. En aktr har
detta.
Struktur, ml och arbetsmetod saknas fr information om biologisk
mngfald i berrda miljer.
Miljmlsprojektet mjliggjorde att samverkansgruppen fr grs- och
buskmarker lngs transportinfrastruktur kunde fortstta.
Samverkansgruppen initierades under 2009 av Jordbruksverket.
Gruppens frmsta syfte r att uppmrksamma de biologiska vrdena och
metodutveckla sktseln av i grs- och buskmarker lngs vgar, jrnvgar,
kraftledningsgator och kring flygplatser. Under 2011 genomfrdes tv
samverkansgruppsmten. Det frsta (2011-03-17)arrangerades med
Jordbruksverket som sammankallande. Drefter vertog Artdatabanken
samordningsansvaret fr dessa mten och ordnade ett ytterligare mte
(2011-12-06).
I anskan angavs att man inom projektet skulle genomfra en
workshop eller seminarium riktad till aktrerna. Den har inte kunnat
genomfras.
Arbetet finns beskrivet i en rapport som kommer att publiceras i
Jordbruksverkets rapportserie under 2012.
2012-10-08
Projekt: Trender fr tungmetaller och organiska froreningar i
livsmedel
Annan beteckning: Tidstrender av kadmium, bly, kvicksilver och
organiska klorerade miljfroreningar i livsmedelsproduktionen
Naturvrdsverkets dnr: 741-5076-10
Typ av projekt: Indikatorer/Uppfljning
mnesomrde: Gifter
Rapportdatum: 2012
Ansvarig: Livsmedelsverket
Miljkvalitetsml: 4 Giftfri milj
Precisering
- den sammanlagda exponeringen fr kemiska mnen via alla
exponeringsvgar inte r skadlig fr mnniskor eller den biologiska
mngfalden,
Beskrivning och resultat
Med data frn livsmedelskontrollen mellan 1976 och 2010 har
underskts hur halterna av vissa miljfroreningar har frndrats ver
tiden i baslivsmedel (vete- och rgmjl, vetekli) och
livsmedelsproducerande djur (ntkreatur, svin, lamm, odlad fisk,
mjlk och gg). De mnen som analyserades var tungmetallerna kadmium,
bly och kvicksilver och de svrnedbrytbara klorerade organiska
freningarna -hexaklorcyklohexan (-HCH), polyklorerade bifenyler
(PCB), hexaklorbensen (HCB) och DDT-freningen p,p'-DDE, ven kallade
POP (persistent organic pollutants).
Sammantaget visar resultaten att de riskreducerande tgrder som
hittills har vidtagits mot kadmium- och kvicksilverfrorening inte
har haft ngon markant effekt p halterna i svenska livsmedel. Fr
bly, HCH, PCB, HCB och DDT har dock tgrderna i de flesta fall haft
positiv effekt p halterna. Fr kadmium r halterna generellt sett
hgre i Skne/Blekinge n vriga landet, fr ren ses en signifikant hgre
halt i Vsterbotten, jmfrt med Jmtland och Norrbotten.
Resultaten visar att det gr att anvnda data frn
livsmedelskontrollen i uppfljningen av trender av miljfroreningar i
livsmedel.
Slutsatser och vidare arbete
Data frn livsmedelskontrollen kan anvndas fr att flja upp
utvecklingen av halter av miljgifter i livsmedel. Det r drmed
mjligt att introducera indikator/indikatorer (p nationell niv)
baserade p sdana data.
Rapport
Tidstrender av tungmetaller och organiska klorerade
miljfroreningar i baslivsmedel. Livsmedelsverket Rapport 3 -
2012
Digitalt: SLV2012TrenderTungmetallerKloreradeLivsm
Inlmnad projektredovisning
Konsumenters exponering via livsmedel av organiska klorerade
miljfroreningar (POP:ar), kadmium, bly och kvicksilver ligger i
vissa fall p en niv som kan misstnkas leda till hlsoproblem. Som
ett led i uppfljningen av hittills genomfrda riskreducerande
tgrder, ssom som frbud gllande produktion och anvndning, har
haltdata fr dessa miljgifter i livsmedel anvnts fr att flja upp
tidstrender av halterna i baslivsmedel.
Tidstrenderna fr kadmium tyder p att det inte har skett ngra
strre frndringar av halterna i livsmedel ver tid. En extremt lngsam
nedgng ses i vete- och rgmjl fr hela tidsperioden (1976-2010), men
med en tendens till kande halter under de senaste ren. I njure frn
ntkreatur (1980-2010) lamm (1994-2010) och ren (1996-2010) sker det
i stort sett ingen frndring. Fr vetekli (1979-2010) och svinnjure
(1980-2010) tycks halterna lngsamt ka under de studerade
tidsperioderna, dock med en nedgng i svin under den senare halvan
av 2000-talet. Generellt sett r halterna hgre i Skne/Blekinge n
vriga landet, fr ren ses en signifikant hgre halt i Vsterbotten,
jmfrt med Jmtland och Norrbotten.
Den generella trenden fr bly r minskande halter i samtliga
livsmedel som underskts. Inga signifikanta regionala skillnader i
Sverige kunde ses.
I muskel frn odlad regnbge i matfiskstorlek observeras ingen
frndring av kvicksilverhalterna fr ren 2001-2010.
POP:arna -hexaklorocyklohexan (en komponent i bekmpningsmedel),
CB153 (markr fr halt av polyklorerade bifenyler), hexaklorobensen
(HCB, ett bekmpningsmedel, bildas ven oavsiktligt vid frbrnning och
kemikalietillverkning) och p,p-DDE (nedbrytningsprodukt av
bekmpningsmedlet DDT) har underskts i underhudsfett frn ntkreatur,
ren och svin, i ggula och mjlk, samt muskelfett frn regnbge. Den
generella trenden fr POP:ar r sjunkande halter, med undantag fr
HCB-halterna i ren och ntkreatur, som kat det senaste rtiondet. Fr
ett flertal av POP:arna r halterna idag s lga i vissa livsmedel att
analysmetoderna inte klarar av att detektera dessa. Ntkreatur och
mjlk frn Skne/Blekinge har, generellt sett, hgre halter av CB153
och p,p-DDE n i vriga landet.
http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/kemiska/2012_livsmedelsverket_3_tidstrender_tungmetaller_organiska_milj%C3%B6f%C3%B6roreningar.pdf
2012-08-29
Projekt: Miljml i kommunernas versiktsplanering
Naturvrdsverkets dnr: 741-5075-10
Typ av projekt: Annat
mnesomrde: Samhllsplanering
Ansvarig: Boverket
Miljkvalitetsml: 15 God bebyggd milj
Preciseringar
- stder och ttorter samt sambandet mellan ttorter och landsbygd
r planerade utifrn ett sammanhllet och hllbart perspektiv p
sociala, ekonomiska samt milj- och hlsorelaterade frgor,-
infrastruktur fr energisystem, transporter, avfallshantering och
vatten- och avloppsfrsrjning r integrerade i stadsplaneringen och i
vrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av
infrastrukturen r anpassad till mnniskors behov, fr att minska
resurs- och energianvndning samt klimatpverkan, samtidigt som hnsyn
r tagen till natur- och kulturmilj, estetik, hlsa och skerhet
Beskrivning och resultat
En studie av hur miljmlen tas upp i versiktsplaner frn 2005
visar att i endast 10 % har mlen varit en tydlig grund fr
stllningstaganden i planen. Planer tillkomna efter nya PBL, som
krver att versiktsplanen tar hnsyn till och samordnar planerna med
fr kommunen relevanta nationella och regionala miljkvalitetsml, ska
ocks studeras.
Slutsatser och vidare arbete
Arbetet fortstter.
Inlmnad projektredovisning
Boverket har initierat projektet Miljml i kommunernas
versiktsplanering. Studien avser att visa hur kommunerna har
beaktat miljkvalitetsmlen (MKM) i versiktsplanerna (P). Projektet
syftar till att peka p goda exempel dr P har samordnats med MKM och
om stllningstaganden i P har anvnts i andra sammanhang ex
bygglovsbeslut eller beslut om tgrder inom den kommunala
frvaltningen.
P ska genomsyra en kommuns alla skilda verksamhetsomrden och kan
genom detta gra stllningstaganden gentemot MKM begripliga. P r drfr
ett viktigt instrument i arbetet med att implementera mlen.
Utredningen har koncentrerats p P:ar frn 2005 och framt, d det r
rimligt att anta att miljkvalitetsmlen borde haft genomslag i
planeringen. Boverkets studie visar att majoriteten av de 113
P:arna innehller mlen, men att bara i ca 10 % har mlen tydligt och
uttalat legat till grund fr stllningstaganden i planen. I 25 % av
planerna informeras det endast om att miljkvalitetsmlen finns.
Fre nya plan- och bygglagen (PBL) hade kommunerna endast som
krav att belysa MKM i konsekvensbeskrivningen. Drygt hlften av
kommunerna har drfr behandlat MKM dr. Med nya PBL har
frutsttningarna frndrats p s stt att nu ska kommunerna visa hur man
i P:arna tar hnsyn till och samordnar planerna med fr kommunen
relevanta nationella och regionala miljkvalitetsml. Boverket
studerar drfr ocks P-processer som fljer den nya PBL
2012-08-29
Projekt: Synergier och mlkonflikter analys ur
aktrsperspektiv
Annan beteckning: Uppfljningsstd fr den samhllsvetenskapliga
aspekten i den frdjupade utvrderingen
Naturvrdsverkets dnr: NV-03471-11
Typ av projekt: Annat
mnesomrde: Konsekvenser/Styrmedel
Rapportdatum: December 2011
Ansvarig: Naturvrdsverket
Miljkvalitetsml: Alla
Beskrivning och resultat
En analys av synergimjligheter, mlkonflikter och problem har
gjorts infr den frdjupade utvrderingen 2012. Bland annat lyfts
fljande slutsatser fram.
De viktigaste mlkonflikterna uppges inte finnas inom
miljmlssystemet utan mellan miljkvalitetsmlen och andra
politikomrden - nringspolitik, skogspolitik, energipolitik och
regional utvecklingspolitik. Internt finns flest mlkonflikter
mellan klimatmlet och vriga miljkvalitetsml.
Fr att kunna hantera mlkonflikter krvs stllningstaganden och
prioriteringar. Lsningen p de kta konflikterna ligger p den
politiska nivn. Hr r det viktigt att se ver konflikt- och
problemomrdena fr att kunna gra lngsiktigt hllbara
prioriteringar.
De tillfrgade i studien uppger att de i stort ser fler
synergimjligheter n mlkonflikter bde internt och externt. Synergier
terfinns frmst mellan miljkvalitetsmlen och d relaterat till Ingen
vergdning, Levande skogar, Ett rikt vxt- och djurliv samt Begrnsad
klimatpverkan. Synergier externt terfinns frmst med folkhlsa,
skogspolitik och energipolitik.
Samhllsutvecklingen har stor pverkan p mjligheterna att n
miljmlen. De trender som har en negativ inverkan p miljarbetet r de
som ocks r de starkaste trenderna i samhllsutvecklingen -
konsumtionskning, kortsiktighet och globalisering.
Det r av stor betydelse att politikerna tar ett helhetsgrepp ver
och vrderar miljarbetet i relation till andra ml. Handlingsutrymmet
pverkas ven av internationella sammanhang och EU-lagstiftning. Fr
att nrma sig de stora problemen behvs nya angreppsstt.
Slutsatser och vidare arbete
Synergimjligheter, mlkonflikter och problem r ett srskilt
kapitel i den frdjupade utvrderingen 2012 Steg p vgen. Projektets
slutsatser tas upp dr. Ett antal frgestllningar att arbeta vidare
med redovisas ocks.
Rapport
Synergimjligheter, mlkonflikter och problem i miljmlsarbetet. En
analys utifrn nyckelaktrers perspektiv. Naturvrdsverket Rapport
6474, december 2011
Digitalt: NV2011SynergiMalkonflAktorsperspek
Inlmnad projektredovisning
Projektet har genomfrts som ett delprojekt inom Frdjupad
utvrdering 2012, delprojektet Synergimjligheter och problem.
Projektet har resulterat i rapporten Synergimjligheter,
mlkonflikter och problem i miljmlsarbetet En analys utifrn
nyckelaktrers perspektiv (Naturvrdsverkets rapport 6474, se lnk).
Resultaten av arbetet har presenterats p ett mte med
samverkansgruppen fr miljmlen den 5 oktober 2011. Resultaten har
ven presenterats p en session under Naturvrdsverkets konferens
Forskning fr miljmlen den 26 oktober 2011.
Inom projektet har en intervjuunderskning, en enktunderskning
samt ett temamte genomfrts. Samverkansgruppen fr miljmlen deltog i
intervjuunderskningen respektive temamtet. Miljmlsansvariga
myndigheter inklusive lnsstyrelserna deltog i
enktunderskningen.
Rapporten belyser bland annat regionala och nationella
erfarenheter av olika problem och synergimjligheter och diskuterar
konflikter och synergier utifrn perspektiven kta respektive falska.
Studien nrmar sig frgan p ett vergripande, generellt plan och frmst
utifrn nyckelaktrers perspektiv.
Resultaten visar p synergimjligheter och bakomliggande orsaker
till problem som frsvrar mjligheterna att n miljkvalitetsmlen och
generationsmlet. Detta rr till exempel trender i
samhllsutvecklingen, mlkonflikter mellan miljkvalitetsmlen och
konflikter med andra samhllsintressen. Bland annat visar resultaten
att de viktigaste konflikterna finns mellan miljkvalitetsmlen och
andra politikomrden men att de tillfrgade i stort ser fler
synergimjligheter n mlkonflikter. Mlkonflikter och problem
uppkommer ofta p grund av oklarheter i garskap, rdighet och ansvar
ver en frga.
Lnk till rapport:
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6474-9.pdf
2012-08-29
Projekt: Utformning av strningsenkter om buller och dess pverkan
p resultatet
Naturvrdsverkets dnr: 741-5080-10
Typ av projekt: Indikatorer/Uppfljning
mnesomrde: Hlsa
Rapportdatum: September 2012
Ansvarig: Boverket
Miljkvalitetsml:
Generationsmlet
Precisering
mnniskors hlsa utstts fr minimal negativ miljpverkan samtidigt
som miljns positiva inverkan p mnniskors hlsa frmjas,
15 God bebyggd milj
Precisering
- mnniskor inte utstts fr skadliga luftfroreningar, kemiska
mnen, ljudniver och radonhalter eller andra oacceptabla hlso- eller
skerhetsrisker,Tidigare delml
Buller (2010) ej uppntt
Beskrivning och resultat
En genomgng av enktunderskningar om buller, med fokus p
trafikbuller, har genomfrts, fr att kunna hantera skillnader i hur
underskningarna lagts upp och tolkats och drmed gra korrekta
jmfrelser. Det finns relativt stora brister i genomfrande och
resultatredovisning av bullerenkter. Den internationella
ISO-standarden r inte tillrcklig. Ett femtontal frslag till
frbttringar och tgrder redovisas.
Slutsatser och vidare arbete
Projektet ger underlag fr utveckling av metodiken fr
trafikbullerstrningar. Underlag fr indikatorn Besvr av
trafikbuller, som finns p miljmlsportalen, kan d i frlngningen f
hgre kvalitet.
Rapport
Enktstudier om bullerstrning. Rapport 2012:14 Boverket
Digitalt: Bov2012EnkaterBuller
Inlmnad projektredovisning
Boverket har beviljats medel frn miljmlsrdet att studera
enktunderskningar om buller med fokus p trafikbuller. Bakgrunden r
att den stora mngd underskningar som grs designas och tolkas p
varierande stt, vilket frsvrar mjligheten att gra korrekta
jmfrelser mellan olika studier. Det innebr ocks att parametrar som
inte r akustiskt relaterade kan pverka resultatet.
Upplevd strning r en faktor som tillmts stor betydelse och
enskilda underskningsresultat kan komma att utgra grund fr
bedmningar av trender, mluppfyllelse, vilka satsningar som ska gras
fr att begrnsa bullret och i frlngningen hela den svenska
trafikbullerpolitiken.
Ett viktigt syfte med projektet r att beskriva och ge frslag p
hur enktunderskningar br genomfras, designas och tolkas.
Projektets upplgg har inneburit en indelning i fyra olika
delar.
1. Litteraturstudie och insamling av relevanta svenska
underskningar, men ven internationell utblick.
2. En miljmedicinsk bedmning av enkter och dess funktion som
miljhlsoindikator.
3. Underskning av befintliga enktutformningar samt dess fr- och
nackdelar. Delstudien r inriktad mot brister i befintliga studier
och frbttringsmjligheter samt beteendemssiga beskrivningar av olika
resultat.
4. Analys och sammanstllning av resultat.
Arbetet med 1-3 ovan pgr under 2011 tom januari 2012. Drefter
slutlig analys av framtagande av slutrapport till 31 mars 2012. De
resultat som framkommit visar brister i den internationella
standard som finns sedan 2003, avsaknad av svensk versttning av
standarden frsvrar jmfrelser och att mnga underskningar inte fljer
standarden.
2012-10-08
2011 Rampost 5 Lnsstyrelsens utvecklingsmedel
Projekt: RIS-variabler som indikatorer fr biologisk mngfald
Naturvrdsverkets dnr: 741-5143-10
Typ av projekt: Indikatorer/Uppfljning
mnesomrde: Natur & biologisk mngfald, Skog
Rapportdatum: Mars 2012
Ansvarig: Lnsstyrelsen i Jmtlands ln, Artdatabanken och
Riksskogstaxeringen, SLU samt Skogsstyrelsen
Miljkvalitetsml:
12 Levande skogar
Precisering
- skogens biologiska mngfald r bevarad i samtliga
naturgeografiska regioner och arter har mjlighet att sprida sig
inom sina naturliga utbredningsomrden som en del i en grn
infrastruktur
16 Ett rikt vxt- och djurliv
Precisering
- bevarandestatusen fr i Sverige naturligt frekommande
naturtyper och arter r gynnsam och fr hotade arter har statusen
frbttrats samt att tillrcklig genetisk variation r bibehllen inom
och mellan populationer
Beskrivning och resultat
En underskning har gjorts av vilka parametrar i
Riksinventeringen av skog (RIS) som bst speglar tillstndet fr
biologisk mngfald och drmed kan anvndas vid bland annat
miljmlsutvrdering, rdlistning av arter och utvrdering av arter och
naturtyper i art- och habitatdirektivet. Det konstateras att RIS
ger vrdefull kunskap om frmst utvecklingen av skogliga strukturer
som trdens lder, trdslag, bestndslder och andra kvaliteter och drfr
kan beskriva frutsttningarna fr den biologiska mngfalden. Ett
20-tal anvndbara parametrar har identifierats. Fljande ges hg
prioritet:
Antal gamla trd ver 121 r per kvadratkilometer, indelat i
ldersklasser
Areal gammal skog frdelad p skogstyper; tall, gran, barr (del,
barrdel, barrlv)
Volym dd ved av olika trdslag; tall, gran, lv
Volym dd ved av olika grovlek
Areal dellvskog indelad i ldersklasser
Areal dellvskog frdelat p olika klasser fr mngden dd ved
Data har tagits fram och utvecklingen p nationell niv visas i
diagram.
Fljande arter och sprtecken frn inventeringen bedms srskilt
intressant fr att ge mtt p skogens kvalitet vad gller biologisk
mngfaldsom srskilt uppmrksammats r:
Hackmrken
Vedsvamp
Tickor
Mjlkrt
Hnglavar; man- och skgglav
Slutsatser och vidare arbete
Projektet lmnar frslag p ett antal indikatorer som br vara
mjliga att ganska enkelt infra p miljmlsportalen p nationell niv.
En viss regional nedbrytning br ocks vara mjlig, men kanske inte
nda ned p lnsniv, det behver underskas nrmare.
Rapport
Uppfljning av biologisk mngfald med data frn
Riksskogstaxeringen. Slutrapport mars 2012.
Digitalt: LstZ2012BiolMangfRIS
Inlmnad projektredovisning
Projektets syfte har varit att underska vilka parametrar i
Riksinventeringen av skog (RIS) som bst speglar tillstndet fr
biologisk mngfald. Frhoppningen r att resultatet ska kunna anvndas
vid bland annat miljmlsutvrdering, rdlistning av arter och
utvrdering av arter och naturtyper i art- och
habitatdirektivet.
Projektet har lyckats identifiera ett 20-tal parametrar som kan
bidra med kunskap om skogens vrde fr biologisk mngfald. Genom att
kombinera datamngder som till exempel lder, trdslag och dd ved p
lmpliga stt, tydliggrs utvecklingen fr ett flertal kvaliteter som r
av vsentlig betydelse fr mnga hotade arter. Projektet har delats fr
synpunkter i ett flertal relevanta ntverk inom SLU, Skogsstyrelsen
och Lnsstyrelsen, och delresultat har presenterats p RUS Nobelmte i
december 2011.
Projektets har genomfrts av en arbetsgrupp med en representant
vardera fr de deltagande organisationerna. Lnsstyrelsen i Jmtland
har haft det vergripande ansvaret fr projektet och bevakat det
regionala perspektivet. Skogsstyrelsen har ansvarat fr kopplingen
till behoven inom miljmls-uppfljningen. Riksskogstaxeringen har
sttt fr kunskap om riksinventeringens material och har p uppdrag av
arbetsgruppen tagit fram relevanta data. Artdatabanken har bidragit
med kunskap om arter och ekosystem, samt kopplingen till rdlistan
och art- och habitatdirektivet.
Slutrapport med bilaga finns att hmta under Publikationer p
Lnsstyrelsen i Jmtlands hemsida
http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2012/Uppfoljning-av-biologisk-mangfald-med-data-fran-Riksskogstaxeringen.pdf
2012-08-31
Projekt: Effektiva miljmlstgrder
Naturvrdsverkets dnr: 741-5129-10
Typ av projekt: Annat
mnesomrde: Klimat och luft, Energi, Samhllsplanering, Vatten,
Natur & biologisk mngfald, Gifter, Odlingslandskap
Rapportdatum: 2011
Ansvarig: Lnsstyrelsen Dalarna
Miljkvalitetsml:
1 Begrnsad klimatpverkan
Etappml
Utslpp av vxthusgaser (2020)
4 Giftfri milj
Preciseringar
- den sammanlagda exponeringen fr kemiska mnen via alla
exponeringsvgar inte r skadlig fr mnniskor eller den biologiska
mngfalden,
- anvndningen av srskilt farliga mnen har s lngt som mjligt
upphrt,
- frorenade omrden r tgrdade i s stor utstrckning att de inte
utgr ngot hot mot mnniskors hlsa eller miljn,
7 Ingen vergdning
Preciseringar
- den svenska och den sammanlagda tillfrseln av kvvefreningar
och fosforfreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den
maximala belastning som faststlls inom ramen fr internationella
verenskommelser,
- sjar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnr minst god
status fr nringsmnen enligt frordningen (2004:660) om frvaltning av
kvaliteten p vattenmiljn, och
- havet har minst god miljstatus med avseende p vergdning enligt
havsmiljfrordningen
8 Levande sjar och vattendrag
Preciseringar
- oexploaterade och i huvudsak opverkade vattendrag har
naturliga vattenflden och vattenniver bibehllna,
- sjar och vattendrag har strukturer och vattenflden som ger
mjlighet till livsmiljer och spridningsvgar fr vilda vxt- och
djurarter som en del i en grn infrastruktur,
- sjar och vattendrags natur- och kulturmiljvrden r bevarade och
frutsttningarna fr fortsatt bevarande och utveckling av vrdena
finns
12 Levande skogar
Precisering
- skogens vrden fr friluftslivet r vrnade och bibehllna.
13 Ett rikt odlingslandskap
Precisering
- odlingslandskapet r ppet och variationsrikt med betydande
inslag av hvdade naturbetesmarker och sltterngar, smbiotoper och
vattenmiljer, bland annat som en del i en grn infrastruktur som
erbjuder livsmiljer och spridningsvgar fr vilda vxt- och
djurarter,
15 God bebyggd milj
Precisering
- det finns natur- och grnomrden och grnstrk i nrhet till
bebyggelsen med god kvalitet och tillgnglighet,
16 Ett rikt vxt- och djurliv
Preciseringar
- bevarandestatusen fr i Sverige naturligt frekommande
naturtyper och arter r gynnsam och fr hotade arter har statusen
frbttrats samt att tillrcklig genetisk variation r bibehllen inom
och mellan populationer,
- ttortsnra natur som r vrdefull fr friluftslivet, kulturmiljn
och den biologiska mngfalden vrnas och bibehlls samt r tillgnglig
fr mnniskan.
Etappml
Hotade arter och naturtyper (2015)
Beskrivning och resultat
Miljmlstgrder i Dalarnas, Gvleborgs, Vrmlands och rebro ln har
utvrderats. Totalt 19 tgrder inom omrdena energi/klimat, giftfri
milj, ytvatten och biologisk mngfald har utvrdets med avseende p
miljnytta, mluppfyllelse och kostnadseffektivitet. Dessutom har
framgngsfaktorer och hinder identifierats. En utvrdering stller
stora krav p underlag som beskriver resurstgng och miljnytta med
tgrden och mnga av de underlag som fanns var bristflliga. Rapporten
innehller dock en del viktiga slutsatser fr utformning av framtida
miljmlstgrder. Ngra av de viktigaste framgngsfaktorerna var att
tgrden hade ett tydligt ml, att den medfrde nya forum och ntverk fr
samverkan, att arbetet drevs av personer med stort engagemang, att
tgrden genomfrdes som lnsvergripande projekt med kommunerna och att
lnsstyrelsen kunde erbjuda lttillgngliga och adekvata
kunskapsunderlag.
Slutsatser och vidare arbete
Projektet ger ett underlag fr utveckling av tgrdsarbetet. Det r
en del i RUS uppdrag att stdja och utveckla det regionala
tgrdsarbetet och sprids till lnsstyrelserna. Det br kunna vara
modell fr fortsatta utvrderingar av tgrdsarbete.
Rapport
r miljmlstgrder effektiva? En utvrdering i fyra ln Miljenheten,
Lnsstyrelsen Dalarnas ln Rapport 2011:24 ISSN: 1654-7691
Digitalt: LstW2011EffAtgarder
Inlmnad projektredovisning
Projektets styrgrupp har besttt av representanter frn
Lnsstyrelserna i Dalarnas (projektledning), Gvleborgs, Vrmlands och
rebro ln samt Naturvrdsverket (miljekonomi/utvrdering) och RUS. Fr
att genomfra projektet anlitades konsulter vid Sveriges
Lantbruksuniversitet, Institutionen fr stad och land (tidigare
MKB-centrum). De har gjort en ansats att utvrdera miljmlstgrder i
Dalarnas, Gvleborgs, Vrmlands och rebro ln. Utvrderingen grundar
sig p dokument-granskning, enkt, telefonintervjuer m.m.
Totalt 19 tgrder inom omrdena energi/klimat, giftfri milj,
ytvatten och biologisk mngfald har utvrderats med avseende p
miljnytta, mluppfyllelse och kostnadseffektivitet. Framgngsfaktorer
och hinder har ocks identifierats. En s-dan utvrdering stller stora
krav p underlag som beskriver resurstgng och miljnytta med varje
tgrd och flera av tgrderna bedmdes svra att utvrdera p grund av
bristflliga underlag. Det visade sig ocks vara svrt att utvrdera
miljnyttan kort tid efter avslutad tgrd eftersom biologiska system
ofta behver flera r fr att terhmta sig.
Resultatet ger bland annat vgledning fr utformning av framtida
miljmlstgrder, men visar ocks exempel p vad som krvs fr att tgrders
effektivitet ska kunna utvrderas.
I utvrderingen karakteriserades de effektivaste tgrderna av att
de var konkreta och att det fanns kompetens och engagemang fr att
genomfra dem. Generellt var effektiviteten hgre fr tgrder som
genomfrts med hjlp av styrmedel som sam-hllsplanering, lagar och
ekonomi, n de som anvnt information som styrmedel.
Vid utformning och utvrdering av framtida regionala
miljmlstgrder r det viktigt att:
lnsstyrelsen/Skogsstyrelsen initierar och samordnar regionalt
tgrdsar-bete
lnsstyrelsen tillhandahller adekvata kunskapsunderlag
det finns underlag som redovisar hur miljn sg ut innan specifika
tgrder genomfrs
formulera en tydlig mlbild fr varje tgrd
redan nr tgrder planeras beakta mjligheten att kontinuerligt
flja upp
genomfra tgrder som lnsprojekt som involverar kommunerna (t.ex.
tillsyn, inventering), det ger synergieffekter och hgre
kostnadseffektivitet
diskutera ekonomiska frutsttningar med berrda kommuner redan nr
tgrder planeras
tgrder som involverar kommuner r politiskt frankrade
lnsstyrelsen underlttar fr resurssvaga kommuner att delta i
lnsgemensamma tgrder
tgrder kopplas ihop med vrigt milj- och naturvrdsarbete vid
lnsstyrelse/kommun.
Infr arbetet med att utforma miljmlstgrder kan fljande frgor
vara lmpliga att stlla: r de metoder som vi avser att anvnda fr
tgrden effektiva i relation till andra?
Kan tgrden genomfras mera effektivt i samverkan med andra aktrer
(t.ex. externa)?
Kan mlen uppns genom andra styrmedel (t.ex. lagstiftning) eller
tgrder?
Kan tgrden genomfras och mlen ns inom rimlig tid med de metoder
som anvnds?
Finns andra redan genomfrda tgrder som vi kan dra lrdom av?
Har vi resurser (tid/personal) fr den planerade tgrden och r den
fr-ankrad i organisationen?
Projektet slutredovisas i rapporten r miljmlstgrder effektiva?
En utvrdering i fyra ln (Lnsstyrelsen Dalarna Rapport 2011:24).
http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/Sv/publikationer/rapporter-2011/Pages/ar-miljoatgarder-effektiva.aspx
2012-08-30
Projekt: Metod- och strategiutveckling Kulturhistoriska vrden i
fysisk planering
Naturvrdsverkets dnr: 705 1105
Typ av projekt: Kommunikation/Info offentlig sektor, Annat
mnesomrde: Samhllsplanering, Kulturmilj
Rapportdatum: 2012
Ansvarig: Lnsstyrelsen i stergtlands ln och Lnsstyrelsen i rebro
ln
Miljkvalitetsml: 15 God bebyggd milj
Precisering
- det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av
vrdefulla byggnader och bebyggelsemiljer samt platser och landskap
bevaras, anvnds och utvecklas
Beskrivning och resultat
Ett seminarium om kommunala kulturmiljunderlag med deltagande av
drygt 80 planerare och antikvarier frn lnsstyrelser, kommuner,
museer och konsultfirmor har genomfrts och dokumenterats. Olika
former av underlag, metodik, processer, brister och
framgngsfaktorer presenterades.
Slutsatser och vidare arbete
Fortsatt arbete i ett metod- och strategiutvecklingsprojekt
planeras.
Rapport
Kulturmiljn i kommunala planeringsunderlag. Minnesanteckningar
frn seminarium i rebro 2012-02-16. Lnsstyrelsen i stergtland
Digitalt: LstE2012KultmiljoKomPlanering
Inlmnad projektredovisning
Under r 2011 och 2012 har Lnsstyrelsen stergtland i samarbete
med Lnsstyrelsen rebro planerat och genomfrt ett seminarium om
kommunala kulturmiljunderlag. Intresset fr seminariet var stort,
drygt 85 planerare och antikvarier frn lnsstyrelser, statliga verk,
kommuner, museer och konsultfirmor frn praktiskt taget hela Sverige
bidrog till en spnnande seminariedag. Under dagen presentera-des
olika former av underlag, vi gick igenom metodik och processer,
brister och framgngsfaktorer. Bland talarna fanns fristende
konsulter, representanter frn Boverket och Riksantikvariembetet,
kommuner och lnsstyrelser samt forskare frn Gteborgs
universitet.
Under dagen diskuterades ett flertal analysmetoder, med betoning
p slutprodukt. En viktig slutsats var att det r dialogen och
processen som br ligga i fokus fr kommande
strategiutvecklingsarbete. En annan slutsats avseende
metodutveckling var att det r viktigt att bredda innehllet i
kulturmiljunderlagen. Underlagen kan exempelvis behandla de
ekonomiska utgngspunkterna, miljns funktion/skick och framtida
anvndning. Fr bsta effekt framhlls att planeringsunderlag ska tas
fram i samarbete med en landskapsarkitekt eller planerare. Vid
seminariet framkom ven nskeml om att det ska finnas hgre beredskap
och tydligare riktlinjer fr nr det krvs riktade kulturmiljunderlag.
I kommande metod- och strategiutvecklingsprojekt frordas en strre
informationssatsning fr att ytterligare sprida resultatet av det
aktuella miljmlsprojektet samt visa p goda exempel p
kulturmiljunderlag. Lnsstyrelsen stergtland avser att fortstta
arbetet med metod- och strategiutveckling kring kommunala
kulturmiljunderlag. Anskan om ytterligare milj-mlsmedel kommer att
inkomma fr r 2013. Projektet kommer sannolikt att tas fram i
samverkan med Riksantikvariembetet.
http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/Pages/default.aspx
2012-08-30
Projekt: Uppfljning och tgrder av skador p fornlmningar i
skog
Naturvrdsverkets dnr: 741-5174-10
Typ av projekt: Indikatorer/Uppfljning, Annat
mnesomrde: Kulturmilj, Skog
Rapportdatum: 2011-12-21 (eventuellt kommer senare version)
Ansvarig: Lnsstyrelsen i Halland och Lnsstyrelsen i Kalmar
ln
Miljkvalitetsml:
12 Levande skogar
Precisering
- natur- och kulturmiljvrden i skogen r bevarade och
frutsttningarna fr fortsatt bevarande och utveckling av vrdena
finns
Beskrivning och resultat
Tester har gjorts i flt i Hallands ln (6 skiften) och Kalmar ln
(14 skiften), fr att underska om ett formulr frn
Riksantikvariembetet 2006 kan anvndas fr att flja upp lnsstyrelsens
villkor fr skogsbrukstgrder vid fasta fornlmningar. Det visade sig
mjligt att anvnda formulret, men en komplettering, som visar om
villkor fljts och vilka skador som uppsttt om de ej fljts, br gras.
Underskningen visade att skador r vanliga och att villkor ofta inte
fljts.
Slutsatser och vidare arbete
En metod finns fr uppfljning av skador p fornlmningar i skog i
samband med skogsbrukstgrder. Ett tidigare formulr har
vidareutvecklats. Det br vara mjligt att anvnda uppgifter i
formulret fr en indikator, t.ex. vergripande bedmning av verkan,
Bedms verkan vara relaterad till skogsbruket? eller Har villkoren
fljts. Tillsyn av dessa renden behver dock ske lpande i rimlig
omfattning fr att ge bra underlag fr indikatorn.
Eftersom skador r vanliga finns det skl att lpande gra
uppfljning.
Rapport
Uppfljning och tgrder av skador p fornlmningar i skog i Hallands
och Kalmar ln. Resultat frn RUS-projekt 2011. Version 2011-12-21.
(Senare och officiell version i rapportserie kommer
eventuellt.)
Digitalt: LstNH2011SkadorFornlamnSkog
Blankett fr Uppfljning av skador p fornlmningar i skog
Digitalt: LstNH2011BlankettSkadorFornlamnSkog
Inlmnad projektredovisning
Projektet Uppfljning och tgrder av skador p fornlmningar i skog
har bedrivits gemensamt av lnsstyrelserna i Hallands och Kalmar
ln.
Syftet har varit att ta fram ett arbetsstt fr att flja upp
omfattningen p skador p fornlmningar i skog och om de tgrdas samt
att vidareutveckla och prva en av Riksantikvariembetet framtagen
fltblankett. Lnsstyrelserna i Halland och Kalmar har arbetat var fr
sig med att besiktiga ett antal skogsskiften.
Tv flttrffar har anordnats under projekttiden med deltagare frn
RA och Skogsstyrelsen samt Jnkpings ln. Syftet med mtena var att i
flt kunna diskutera problem som finns fr att kunna ta rtt hnsyn
till fasta fornlmningar i skog. Detta ledde bland annat till en
frndring av skadedefinitionerna.
RA:s fltformulr har utvecklats fr att passa projekts syfte och
fr effektivare tillsyn. Projektet har visat att formulret vl kan
anvndas fr detta syfte. Komplettering har dock gjorts med i vilken
utstrckning som lnsstyrelsernas villkor har fljts samt typ och
omfattning p skador som uppsttt. Underskningar utifrn blanketten
tyder p att skador r vanligt frekommande i bda lnen. Resultaten
visar att nya arbetsstt kommer att krvas dr man aktivt hmtar
information frn markgarna.
Resultat frn projektets beskrivs nrmare i srskild rapport.
2012-09-05
Projekt: Strategier fr vrd av marina kulturmiljer i
Vstsverige.
Naturvrdsverkets dnr: 741-5171-10
Typ av projekt: Annat
mnesomrde: Kulturmilj, Vatten
Rapportdatum: 2012
Ansvarig: Lnsstyrelsen i Vstra Gtaland
Miljkvalitetsml:
8 Levande sjar och vattendrag
Precisering
- sjar och vattendrags natur- och kulturmiljvrden r bevarade och
frutsttningarna fr fortsatt bevarande och utveckling av vrdena
finns
10 Hav i balans och levande kust och skrgrd
Precisering
- tillstndet r ofrndrat fr kulturhistoriska lmningar under
vattnet
Beskrivning och resultat
I projektet, som var en frstudie, har genom enkt till
lnsstyrelserna en kartlggning gjorts av om och hur de arbetar med
fornvrd och skyddstgrder av fornlmningar under vatten. Resultatet r
att det i Sverige idag inte bedrivs ngon fornvrd under vatten och
att det enbart r i Vstra Gtalands ln som det kontinuerligt utfrs
skyddstgrder p fornlmningar under vatten. Enktsvaren visar att det
finns en ansats till att ta upp fornlmningar under vatten i
fornvrden i Sverige. Det visar bland annat de dykparker som
planeras runt om i landet. Men trots dykparkerna ger enktsvaren en
tydlig bild ver att lnsstyrelserna gr skillnad mellan
fornlmningarna under vatten och p land d det gller fornvrd och
skyddstgrder. De troligaste orsakerna till den rdande situationen
r; avsaknaden av en strategi fr vilka fornlmningar under vatten som
ska prioriteras fr fornvrd i respektive ln, kompetensbrist p
lnsstyrelserna, bristen p ekonomiska medel och avsaknaden av
tid.
Slutsatser och vidare arbete
Det visade sig att det finns stora brister i arbetet med
fornlmningar undervatten, varfr det finns behov av att arbeta
vidare med de frgorna.
Rapport
Digitalt: LstO2012StrategierMarinaKultmiljoerPrelVer
Inlmnad projektredovisning
Frstudiens syfte var att kartlgga hur lnsstyrelserna arbetade
med fornvrd under vatten vilket ocks framgr tydligt i de enktsvaren
projektet ftt in. Av landets 21 kulturmiljenheter i Sverige s har
16 svarat p enkten. Utav de 6 frgor som fanns med i enkten
behandlade tre frgor rrandet arbetet med fornvrdsobjekt under
vatten och tre om skyddstgrder p fornlmningar under vatten som
hotas att brytas ned.
De frsta tre frgorna i enkten handlar om huruvida lnen har ngon
strategi fr fornvrd under vatten och/eller om de idag har ngra
fornvrdsobjekt och/eller om de anser att det finns ngra
fornlmningar under vatten som borde vara fornvrds-objekt i
lnen.
P frgan om det finns en strategi fr fornvrd i lnet svarade
samtliga lnsstyrelser nej. Anledningen till detta r att det i
Sverige idag inte finns ngra strategier fr objektsurval av
fornlmningstyper under vatten. Inte heller finns det ngon
kostandseffektiv modell fr statusbedmning, vervakning eller
bevarande av forn-lmningar under vatten. P frgan om lnen idag har
ngra fronvrdsobjekt var det bara Gvleborgs ln som svarade att de
hade fornvrdsobjekt i kulturreservatet Axmarbruk. Att bara ett ln
av de 16 som svarat p enkten har fornvrdsobjekt under vatten ger en
bra indikation p hur lngt lnsstyrelserna i Sverige kommit d det
gller fornvrd under vatten och att det finns mycket mer att gra p
detta om-rde i framtiden.
P frgan om lnen anser att det finns ngra fornlmningar under
vatten som borde vara fornvrdsobjekt s svarar fem lnsstyrelser nej
och tre vet ej. Av de tta lns-styrelser som svarat att de anser att
det finns fornlmningar under vatten som borde vara fornvrdsobjekt
har inte mindre n tre planer p att skapa dykparker. Detta r en
stark indikator p att frgorna nd r p vg in i kulturmiljvrden i
Sverige. Frgorna 4-6 handlar om skyddstgrder av fornlmningar under
vatten. I svaren syns terigen bristen p tillrckligt
kunskapsunderlag vad gller fornlmningar under vatten i lnen. En
utfrligare presentation och analys kommer att presenteras i den
kommande rapporten.
2012-10-08
Projekt: Uppfljning av utvecklingen av kustbebyggelsen i tre
ln
Annan beteckning: Kustbebyggelse i Bohusln, Blekinge och
Vsternorrland en uppfljning av bebyggelseutvecklingen, skede 2
Naturvrdsverkets dnr: 741512110 MK
Typ av projekt: Indikatorer/Uppfljning
mnesomrde: Samhllsplanering, Kulturmilj
Rapportdatum:
Ansvarig: Lnsstyrelserna i Vstra Gtaland, Blekinge och
Vsternorrland
Miljkvalitetsml:
15 God bebyggd milj
Preciseringar
- det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av
vrdefulla byggnader och bebyggelsemiljer samt platser och landskap
bevaras, anvnds och utvecklas,
- den bebyggda miljn utgr frn och stder mnniskans behov, ger
sknhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av
bostder, arbetsplatser, service och kultur,
Beskrivning och resultat
Slutsatser och vidare arbete
Inventeringar har gjorts och ett omfattande underlag tagits fram
och systematiserats om kustbebyggelse i de deltagande lnen.
Materialet kan anvndas i den kommunala planeringen och
bygglovshanteringen samt fr regionala jmfrelser. (Komplettering kan
ske nr rapport publicerats.)
Rapport
Rapport ej publicerad. Ett omfattande material med flera
ortsbeskrivningar finns p de deltagande lnsstyrelserna
kontaktperson Anna-Karin Skild, Lnsstyrelsen i Blekinge ln
Inlmnad projektredovisning
GIS-delen i kustbebyggelseprojektet bestod av tv delar,
utveckling och skapande av databas fr inmatning och lagring av
inventeringsdata samt digitalisering av inventerade objekt och
koppling till databasen
Databas Fr att underltta inmatningen av data skapades en databas
i access. Inmatning av data skedde via en formulrstruktur med
frdefinierade valmjligheter samt fritext-flt.
Utvecklingen av databasen var en kontinuerlig process under
arbetets gng. Antalet egenskaper och egenskapsvrden justerades, i
samrd mellan GIS-ansvarig och inventerare, dels fr att tillgodose
inventerarens behov och dels fr att f data som verskdligt kunde
anvndas i GIS.
ArcMap
Efter att georeferering av inventeringskartor utfrts
digitaliserades inventerade byggnader i ett byggnadsskikt. Koppling
skedde sedan mellan byggnadsskiktet och en redigerad excel-fil
(exporterad frn access). Efter utfrd koppling frgkodades byggnader
efter bestmt frgschema fr olika egenskaper
Vad kan detta anvndas till?
Detta material kan anvndas p kommunniv som underlag fr detalj-
och versiktplanering samt fr bygglovshantering. Fr lnsstyrelserna
kan materialet anvndas fr att ta fram underlag fr
kulturmiljprogram. Vidare kan ven regionala jmfrelser gras mellan
de orter som har inventerats.
2012-10-08
Projekt: Indikatorer fr miljhnsyn i skogsbruket
Annan beteckning: Biologisk mngfald i anlagda vtmarker
utveckling av en kompletterande indikator fr delmlet Anlagda
vtmarker
Naturvrdsverkets dnr: 741-5147-10
Typ av projekt: Indikatorer/Uppfljning
mnesomrde: Natur & biologisk mngfald, Skog
Rapportdatum: 2011
Ansvarig: Lnsstyrelsen i Jnkpings ln
Miljkvalitetsml:
Generationsmlet
Precisering
den biologiska mngfalden och natur- och kulturmiljn bevaras,
frmjas och nyttjas hllbart
8 Levande sjar och vattendrag
Preciseringar
- sjar och vattendrags natur- och kulturmiljvrden r bevarade och
frutsttningarna fr fortsatt bevarande och utveckling av vrdena
finns, och
- strandmiljer, sjar och vattendrags vrden fr fritidsfiske,
badliv, btliv och annat friluftsliv r vrnade och bibehllna och
pverkan frn buller r minimerad.
11 Myllrande vtmarker
Preciseringar
- vtmarkernas natur- och kulturvrden i ett landskapsperspektiv r
bevarade och frutsttningarna fr fortsatt bevarande och utveckling
av vrdena finns, och
12 Levande skogar
Preciseringar
- natur- och kulturmiljvrden i skogen r bevarade och
frutsttningarna fr fortsatt bevarande och utveckling av vrdena
finns
Beskrivning och resultat
En underskning har gjorts av mjligheten att med hjlp av
Skogsstyrelsens Polytaxinventeringar, som genomfrs sedan 1999 och r
inriktade p miljhnsyn i fryngringsavverkningar, ta fram
uppfljningsindikatorer ver delar av den miljhnsyn
skogsbruket tar till vtmarker och vattendrag.
Tv huvudindikatorer p lnsniv fresls
Miljhnsyn till vtmark
Miljhnsyn till vattendrag
Det finns ocks frslag p frdjupningsindikatorer till dessa. Metod
fr framtagande av data redovisas och frslag till presentation av
indikatorerna visas.
I Jnkpings ln och Vsterbottens ln, som varit testln, pekar
indikatorerna p att markgarna i strre utstrckning visar hnsyn till
vtmarker n till sjar och vattendrag.
Projektet har frankrats genom arbets-/referensgrupp med
deltagande frn Skogsstyrelsen, Naturvrdsverket, Sveaskog och RUS
samt remiss av rapporten.
Slutsatser och vidare arbete
De freslagna indikatorerna gller skogsbrukets miljhnsyn. I
generationsmlets preciseringar finns begreppet hllbart nyttjande,
vilket bland annat krver miljhnsyn i skogsbruket. I de nya
preciseringarna av de sexton miljkvalitetsmlen finns dremot inte
ngot uttryckligen sagt om miljhnsyn vid brukande, men preciseringar
om bevarande av natur- och kulturmiljvrden krver sdan hnsyn.
Dessutom r erfarenheten att skogsbrukets miljhnsyn uppvisar
betydande brister och det r drfr angelget med en uppfljning som
visar utvecklingen och kan bidra till frbttrad hnsyn. Indikatorerna
br relativt enkelt kunna fras in.
Rapport
Miljhnsyn till vtmark och vattendrag vid skogliga tgrder
Underlagsrapport, frslag till nya miljmlsindikatorer baserade p
Polytaxdata. Lnsstyrelsen i Jnkpings ln Meddelande 2011:14
Digitalt: LstF2011PolytaxIndikatorerVatmark
Inlmnad projektredovisning
Syftet med projektet r att ta fram uppfljningsindikatorer ver
delar av den milj-hnsyn skogbruket tar till vtmarker och
vattendrag.
http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2011/2011-14.pdf
2012-08-31
2010 Rampost 3 Strategiska utvecklingsomrden
Projekt: Boendets miljpverkan - en litteraturstudie om
miljpverkan i vardagen
Naturvrdsverkets dnr: 741-6562-09
Typ av projekt: Annat, Uppfljning
mnesomrde: Samhllsplanering, Konsumtion
Rapportdatum: december 2011
Ansvarig: Boverket
Miljkvalitetsml: 15 God bebyggd milj
Preciseringar
- en lngsiktigt hllbar bebyggelsestruktur har utvecklats bde vid
nylokalisering av byggnader, anlggningar och verksamheter och vid
anvndning, frvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse
samtidigt som byggnader r hllbart utformade
- infrastruktur fr energisystem, transporter, avfallshantering
och vatten- och avloppsfrsrjning r integrerade i stadsplaneringen
och i vrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av
infrastrukturen r anpassad till mnniskors behov, fr att minska
resurs- och energianvndning samt klimatpverkan, samtidigt som hnsyn
r tagen till natur- och kulturmilj, estetik, hlsa och
skerhet,Tidigare delml
Energianvndning mm i byggnader (2020/2050)
Beskrivning och resultat
Studien r en kunskapsversikt om boendets miljpverkan. Den
beskriver vad boendets miljpverkan innebr; hushllens frutsttningar
att minska vardagsaktiviteternas miljpverkan, utifrn skillnader i
boendeform och bostadens geografiska lge; samt hur miljpverkan kan
ta sig uttryck under olika faser i livet och den livssituation som
uppstr. De miljpverkande aktiviteter som tas upp r Anvndning av
uppvrmd bostadsyta; Anvndning av hushllsapparater; Produktion och
hantering av avfall; Resor i vardagen; Sktsel av trdgrd; Anvndning
av nrmiljn. En av studiens slutsatser r att miljpverkan skiljer sig
t frmst beroende p om hushllet bor i smhus eller
flerbostadshus.
Slutsatser och vidare arbete
Mer kunskap om dessa frgor bidrar till att tydliggra hur
styrmedel kan utformas fr att minska boendets miljpverkan. Hushll r
idag en sektor i indikatorn Energianvndning som finns p
miljmlsportalen. Hushllsavfall r en annan indikator som redovisas
idag. Hushll kan frekomma som sektor i ytterligare ngra
indikatorer. Utifrn de miljpverkande aktiviteterna som ingr i
studien kan det vara mjligt att utveckla ytterligare
uppfljningsindikatorer.
I projektet Min Stad, indikatorer fr hllbar boendemilj, SKL,
Hyresgstfreningen Aros-Gvle 2007 har indikatorer freslagits.
Rapport
Boendets miljpverkan - en litteraturstudie om miljpverkan i
vardagen. Boverket december 2011. Rapport 2011:35 ISBN tryck:
978-91-86827-92-2, ISBN pdf: 978-91-86827-93-9
Digitalt: Bov2011Boendets-miljopaverkan
Inlmnad projektredovisning
Boendets miljpverkan r ett nationellt miljmlsprojekt inom ramen
fr miljmlsuppfljning av strategiska utvecklingsomrden. Boverket har
genomfrt projektet under perioden 3 maj 2010 -31 mars 2011.
Resultatet kommer att presenteras i rapporten Boendets miljpverkan
en litteraturstudie om miljpverkan i vardagen (publiceras sommaren
2011).
Utifrn ett livsstilsperspektiv dr begreppet boende anvnds som
uttryck fr de vardagliga aktiviteter som hushllen utfr syftar
studien till att utreda p vilket stt handlingar i vardagen ger en
miljpverkan och vad vi vet om hushllens miljpverkan. Studien gr en
ansats till att beskriva begrnsningar i hushllets frutsttningar att
minska miljpverkan beroende p boendeform och bostadens geografiska
lge.
Studien gr ven en ansats till att beskriva hur miljpverkan kan
byta skepnad vid frndrad livssituation och beroende p att boendet
frndras under olika faser i livet.
Projektet r en frstudie som kan ligga till grund fr frdjupade
analyser av boendets miljpverkan och hur boendet kan gras mer
miljanpassat i olika typer av boendeformer. En viktig del i
projektet har drfr varit att identifiera kunskapsluckor. Mlet r att
studien ska bidra till en kunskapsutveckling som p lng sikt kan
underltta ett miljvnligt vardagsliv fr medborgarna.
2012-05-23
Projekt: Synergier i miljmlsarbetet hur gra konsekvensanalyser
om tgrderna pverkar flera ml?
Annan beteckning: Synergier och konflikter i konsekvensanalyser
vattenomrdet
Naturvrdsverkets dnr: 741-6564-09
Typ av projekt: Annat
mnesomrde: Vatten, Odlingslandskap, Konsekvenser/Styrmedel,
Rapportdatum: december 2011
Ansvarig: Jordbruksverket
Miljkvalitetsml: 7 Ingen vergdning, 13 Ett rikt odlingslandskap,
m. fl.
Beskrivning och resultat
Rapporten behandlar allmnt konsekvensanalyser av miljpverkande
tgrder. tgrder inom jordbruket, srskilt med syfte att minska
vergdning, anvnds som tillmpningsexempel.
Slutsatser och vidare arbete
Detta projekt r ett bidrag i utvecklingen av samhllsekonomiska
analyser.
Samhllsekonomiska analyser visar vilka konsekvenser samhllets
resursanvndning fr. Kunskapen behvs infr beslut om hur resurserna
ska anvndas och strre krav stlls p att tgrdsfrslag ska vara
konsekvensanalyserade.
Naturvrdsverket har p uppdrag av regeringen ansvar fr att
utveckla tillmpningen av samhllsekonomiska analyser i
miljmlssystemet. Som ett steg i detta arbete har srskilda webbsidor
om samhllsekonomiska analyser tagits fram och finns p
miljmlsportalen:
http://www.miljomal.se/samhallsekonomi/
Rapport
Synergier i miljmlsarbetet hur gra konsekvensanalyser om
tgrderna pverkar flera ml? Jordbruksverket, Rapport 2011: 24.
Frfattare: Fredrik Holstein. ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-11/24-SE
RA11:24
Digitalt: Jordbrv2011SynergierMiljomalsarbKonsekvensanalyser
Inlmnad projektredovisning
Denna rapport analyserar hur konsekvensanalyser br gras nr
enskilda, konkreta tgrder har effekter p flera miljml samtidigt.
Teoretiskt och med hjlp av ett exempel visar rapporten att vrdet av
tgrdernas samtliga effekter s lngt mjligt br beaktas i
samhllsekonomiska kalkyler.
Vrdet av tgrdernas effekter p respektive miljml beror p
beslutssituationen. I en situation med redan beslutade och
kvantifierade miljml s handlar beslutssituationen om vilka tgrder
som br anvndas, och inte om hur stora utslpp eller annan
miljpverkan det skall bli. Om man i den
beslutssituationen avstr frn att anvnda en viss tgrd s mste i
stllet andra tgrder anvndas fr att uppn mlet. Detta innebr att
vrdet av en tgrds miljpverkan br berknas utifrn den
kostnadsbesparing som kan gras genom att andra tgrder kan
undvikas.
I rapporten visas p vikten av att beakta samtliga miljml och
tgrder nr man berknar den mest kostnadseffektiva kombinationen av
tgrder. En vergripande analys och berkning av en kostnadseffektiv
kombination av tgrder fr att uppn flera miljml krver bde att
miljmlen r kvantifierade och kunskap om de aktuella tgrdernas
fullstndiga effektprofil. Fr nrvarande r kunskapen om olika tgrders
effektprofil mycket begrnsad. En slutsats i rapporten r att sdan
kunskap r viktig.
I rapporten pekas ocks p problem med att anvnda miljmlen som
underlag fr att berkna vrdet av enskilda tgrders miljeffekter. En
sdan tolkning av miljmlen innebr i praktiken att utslppsminskningar
upp till mlsttningen har ett ondligt hgt vrde samtidigt som
utslppsminskningar ver den nivn helt saknar vrde. Resultatet av en
vergripande kostnadsminimering kan ocks anvndas fr att visa p de
implicita vrderingar som miljmlen innebr, vilket i sin tur kan
ligga till grund fr att omprva eller klargra miljmlet.
Rapporten
pekar ocks p att det i praktiken ofta r orimligt att gra de
ideala vergripande kostnadsminimeringarna, och att det d kan finnas
utrymme fr miljvrden hrledda frn exempelvis
betalningsvillighetsstudier.
2012-04-17
Projekt: Ktt- och mjlkproduktionens pverkan p klimat och
biologisk mngfald
Annan beteckning: Systemanalys av ktt- och mjlkproduktionens
pverkan p klimat och biologisk mngfald
Naturvrdsverkets dnr: 741-6565-09
Typ av projekt: Annat
mnesomrde: Klimat & luft, Natur & biologisk mngfald,
Odlingslandskap, Konsekvenser/Styrmedel
Rapportdatum: 2011
Ansvarig: Jordbruksverket
Miljkvalitetsml:
1 Begrnsad klimatpverkan
13 Ett rikt odlingslandskap
Precisering
- odlingslandskapet r ppet och variationsrikt med betydande
inslag av hvdade naturbetesmarker och sltterngar, smbiotoper och
vattenmiljer, bland annat som en del i en grn infrastruktur som
erbjuder livsmiljer och spridningsvgar fr vilda vxt- och
djurarter
Tidigare delml
ngs- och betesmarker (2010) ej uppntt
16 Ett rikt vxt- och djurliv
Beskrivning och resultat
Fr ett rikt odlingslandskap och biologisk mngfald r naturbete
viktigt och brist p betesdjur r ett hot mot dessa vrden. Samtidigt
r animalieproduktionen en viktig klla till utslpp av
vxthusgaser.
Klimatpverkan, pverkan p biologisk mngfald samt kostnader
(fretagsekonomiska och samhllsekonomiska) har berknats fr olika
modeller fr ktt- och mjlkproduktion med fokus p skillnader mellan
kraftfoderbaserad och betesbaserad produktion. Rapporten lyfter
srskilt fram fljande resultat:
Betesbaserad kttproduktion r viktig fr biologisk mngfald men har
strre klimatpverkan n kraftfoderbaserad produktion. P vissa typer
av betesmarker kan lvtrdsproduktion fr bioenergindaml vara ett stt
att verbrygga denna mlkonflikt.
Minskande djurantal kan resultera i brist p betesdjur fr att n
miljmlen fr betesmarker. Genom att ter ka stutuppfdningen och
flytta djur frn kerbete till naturbete kan bristen frebyggas.
Naturvrdsbete kan vara lnsamt om det baseras p befintliga
resurser med lg alternativkostnad men lnsamheten frsmras kraftigt
vid krav p nyinvesteringar och marknadsmssig arbets- och
kapitalersttning.
Slutsatser och vidare arbete
Projektet har gett en kad kunskap om konsekvenserna fr
klimatpverkan och biologisk mngfald av olika modeller fr ktt- och
mjlkproduktion samt mjligheter att verbrygga mlkonflikten. Det
visar ocks p mjligheter att motverka den hotande bristen p
betesdjur.
Rapport
Den svenska ktt- och mjlkproduktionens inverkan p biologisk
mngfald och klimat skillnader mellan betesbaserade och
kraftfoderbaserade system. Jordbruksverket, Rapport 2011: 21.
Redaktr David Sthlberg. Frfattare Karl-Ivar Kumm, Institutionen fr
husdjurens milj och hlsa, Sveriges lantbruksuniversitet. ISSN
1102-3007 ISRN SJV-R-11/21-SE RA11:21
Digitalt: Jordbrv2011Kott&MjolkprodInverkan
Inlmnad projektredovisning
Betesbaserad ktt- och mjlkproduktion bidrar till biologisk
mngfald p bde art- och landskapsniv. Utslpp av vxthusgaser per kg
ktt r andra sidan strre frn betesbaserad lamm- och ntkttsproduktion
n frn kraftfoderbaserad kyckling- och griskttsproduktion. Utslppen
kan dock i betydande utstrckning kompenseras av inlagring av kol i
vallar och betesmarkstrd. Trd kan skrdas
successivt och anvndas som biobrnsle som erstter fossila
brnslen.
Kolinlagring i mark och trd innebr att betesdjurens nettoutslpp
kan minska ner mot, och ven under, den kraftfoderbaserade
kttproduktionens lga utslppsniv. Skillnaderna i klimatpverkan per
kg mjlk r sm mellan produktionssystem med normal grovfoderandel och
produktionssystem med hg grovfoderandel. Betesbaserad kttproduktion
har vsentligt hgre fretagsekonomiska kostnader per kg ktt n
kraftfoderbaserad produktion. Vid krav p nyinvesteringar i bl.a.
byggnader och krav p marknadsmssig arbets- och kapitalersttning
uppns inte full kostnadstckning vid nuvarande
miljersttningar och normal svensk produktionsteknik och
fretagsstruktur. Detta r ett allvarligt hot mot betesdriftens
lngsiktiga hllbarhet. Den dominerande delen av den betesbaserade
kttproduktionens samhllsekonomiska kostnader r de fretagsekonomiska
produktionskostnaderna. De samhllsekonomiska kostnaderna fr utslpp
av vxthusgaser, vrderade efter den marginella miljkostnaden fr
koldioxidutslpp och kostnaden fr att rena rkgaser frn koldioxid, r
vsentligt lgre. Genom att ka stutuppfdningen och genom att utveckla
samarbets- och fretagsformer fr att flytta betesdjur frn kerbete
till naturbetesmarker kan man frekomma en hotande brist p
betesdjur
i naturbetesmarkerna. Mera trd i vissa typer av betesmarker kan
ven bidra till att befintliga betesdjur rcker till fr att hvda
strre betesarealer. Konsumenter som vill gynna och bevara biologisk
mngfald i betesmarkerna och ett varierat landskap br i frsta hand
vlja stut- och hstlammsktt och i andra hand dikobaserat ungtjursktt
och vrlammsktt.
2012-05-15
Projekt: Vindkraft en mjlighet fr biologisk mngfald p
sltten?
Annan beteckning: Vindkraft och smbiotoper
Naturvrdsverkets dnr: 741-6566-09
Typ av projekt: Annat
mnesomrde: Energi, Natur & biologisk mngfald,
Rapportdatum: 2011
Ansvarig: Jordbruksverket
Miljkvalitetsml:
13 Ett rikt odlingslandskap
Precisering
- odlingslandskapet r ppet och variationsrikt med betydande
inslag av hvdade naturbetesmarker och sltterngar, smbiotoper och
vattenmiljer, bland annat som en del i en grn infrastruktur som
erbjuder livsmiljer och spridningsvgar fr vilda vxt- och
djurarter,Tidigare delml
Smbiotoper (delvis 2005) kan ns
men ocks 1 Begrnsad klimatpverkan och 16 Ett rikt vxt- och
djurliv
Beskrivning och resultat
En analys grs av hur vindkraftutbyggnaden kan utnyttjas fr att,
p de nya restytor som uppstr i anslutning till verken, skapa nya
smbiotoper. Fr dessa anlagda naturvrdsbiotoper lanseras termen
kreotop. Fljande resultat lyfts srskilt fram
I homogena produktionslandskap kan infrastrukturytor t.ex.
tillfartsvgar, uppstllningsplatser och rena restytor i anslutning
till vindkraftverk bidra till variation och med sm medel utvecklas
till livsmiljer fr ngsblommor, pollinerande insekter och
fltvilt.
Utbyggnaden av vindkraft innebr att potentiella naturvrdsytor
motsvarande mer n 600 hektar kan komma att uppst eller avsttas i de
syd- och mellansvenska slttbygderna till 2020. Ytorna kan ligga
utspridda inom en radie p flera hundra meter frn sjlva
vindkraftverket. ven kompensationsytor fr naturvrd kan avsttas.
Genom att t.ex. s in ngsblommor och genom att tillvarata sand,
dd ved och andra briststrukturer, kan man anlgga enkla
naturvrdsbiotoper, s.k. kreotoper, och p s stt ka mngfaldsnyttan av
tillfartsvgar och andra infrastrukturytor. Mjligheter fr biologisk
mngfald kan i hgre grad n vad som r fallet idag lyftas inom
tillstndsprocessen fr bl.a. vindkraft.
Frutom rapporten har en broschyr som presenterar frdiga frslag
till kreotoper tagits fram. Ett antal frslag har i projektet
praktiskt testats genom anlggning av ngra kreotoper vid stra
Herrestads vindkraftpark i Skne.
Slutsatser och vidare arbete
Projektet visar p en viktig naturvrdsmjlighet som har potential
att bidra till att vnda den negativa trenden fr slttbygdernas
biologiska mngfald. Enligt rapporten arbetar Jordbruksverket vidare
med bland annat rdgivning och information till markgare,
vindkraftfretag, miljkonsulter och tillstndsmyndigheter.
Finansieringsmjligheter inom landsbygdsprogrammet kan eventuellt
bli mjliga.
Rapporter
Vindkraft en mjlighet fr biologisk mngfald p sltten?
Jordbruksverket, Rapport 2011:27. ISSN 1102-3007 ISRN
SJV-R-11/27-SE RA11:27
Digitalt: Jordbrv2011VindkraftBiologiskMangfald
Vindkraft i slttlandskapet. S gynnar anlggning av naturmiljer
den biologiska mngfalden. Broschyr i serien Biologisk mngfald och
variation odlingslandskapet. Jordbruksverket, maj 2011.
Digitalt: Jordbrv2011VindkraftBioMangfaldBroschyr
Inlmnad projektredovisning
Syftet med projektet var att underska om utbyggnaden av
vindkraft kan generera smbiotoper i omrden med intensivt jordbruk
och p s stt bidra till att vnda den negativa trenden fr biologisk
mngfald i Sveriges slttbygder. Projektet har omfattat
fltinventering, kunskapssammanstllning,
attitydunderskning, anlggning av visningsbiotoper, framtagande
av tgrdskatalog/praktisk handbok samt fltvandring. Hela projektet
har sammanfattats i en rapport. Ngra viktiga
slutsatser/erfarenheter:
Smbiotoper har frsvunnit i samband med vindkraftetableringar.
Samtidigt har restytor (tillfartsvgar, uppstllningsplatser etc.)
tillkommit. Dessa kan utnyttjas fr anlggning av naturmiljer.
Arealen tillkomna ytor r strre n arealen frsvunna smbiotoper. Givet
planeringsmlet fr utbyggnad av vindkraft t.o.m. 2020 och givet att
insatser vidtas fr att frhindra att smbiotoper frstrs i samband med
vindkraftsetableringar, r potentialen fr smbiotoper i anslutning
till
vindkraftverk i Sveriges slttbygder drygt 600 hektar.
Fretrdare fr vindkraftverk r positiva till att anlgga
naturmiljer. Markgarna ser inte lika uppenbara mjligheter, men ser
inte heller ngra strre svrigheter.
Anlggning av smbiotoper i samverkan med Vattenfall Vindkraft AB
har lett till utveckling av ett koncept fr att underltta anlggning
av naturmiljer. Konceptet har benmnts kreotoper. En kreotop r ett
frdigt biotopkoncept. Ett frdigt koncept sparar tid vid olika
moment i anlggningsprocessen. Genom frdiga kreotopfrslag kan man p
ett tidigt skede gra kostnadsuppskattningar och frmedla en bild av
den framtida naturmiljn vilket underlttar kommunikation och
samverkan.
Uppfljning behvs fr att bedma den ekologiska potentialen av
smbiotoper i anslutning till vindkraftverk.
2012-05-15
Projekt: Karantnsskadegrare - konflikter mellan miljml och
fytosanitra tgrder
Annan beteckning: Framtagning av metod/samarbetsmodell fr att
minimera mlkonflikter mellan miljml och fytosanitra tgrder vid ett
utbrott av karantnsskadegrare p trd i Sverige.
Naturvrdsverkets dnr: 741-6568-09
Typ av projekt: Annat
mnesomrde: Natur & biologisk mngfald
Rapportdatum: 2011
Ansvarig: Jordbruksverket
Miljkvalitetsml:
13 Ett rikt odlingslandskap
Preciseringar
- frmmande arter och genotyper inte hotar den biologiska
mngfalden,- biologiska vrden och kulturmiljvrden i
odlingslandskapet som uppkommit genom lngvarig traditionsenlig
sktsel r bevarade eller frbttrade,- kultur- och bebyggelsemiljer i
odlingslandskapet r bevarade och frutsttningar fr fortsatt
bevarande och utveckling av vrdena finns
15 God bebyggd milj
Preciseringar
- det finns natur- och grnomrden och grnstrk i nrhet till
bebyggelsen med god kvalitet och tillgnglighet,- det kulturella,
historiska och arkitektoniska arvet i form av vrdefulla byggnader
och bebyggelsemiljer samt platser och landskap bevaras, anvnds och
utvecklas,16 Ett rikt vxt- och djurliv
Preciseringar
- bevarandestatusen fr i Sverige naturligt frekommande
naturtyper och arter r gynnsam och fr hotade arter har statusen
frbttrats samt att tillrcklig genetisk variation r bibehllen inom
och mellan populationer,- frmmande arter och genotyper inte hotar
den biologiska mngfalden,
Beskrivning och resultat
I projektet har en genomgng gjorts av hur bekmpning av
vxtskadegrare kan pverka miljmlen och en samarbetsmodell tagits
fram fr hur sdan bekmpning br planeras, genomfras och fljas upp.
Miljmlskonflikterna blir sm eller inga alls vid enstaka utbrott, dr
effektiva tgrder stts in och utrotning av trd endast sker i den
nrmaste omgivningen. Bara om trd med rdlistade arter skulle fllas
och destrueras skulle det bli en strre miljmlskonflikt. Vid nya
angrepp med upprepad kalhuggning kan ven andra miljml pverkas.
Som ansvarig vxtskyddsmyndighet har Jordbruksverket huvudansvar,
men samarbete behver ske med aktuell kommun och Lnsstyrelsen har en
viktig roll om utbrottet sker i omrden med skyddade biotoper eller
annat naturskydd.
Frutom genom projektrapporten har information spridits genom
artikel i Movium Magasin samt genom presentation p konferensen
Trddagen i Linkping, november 2011.
Slutsatser och vidare arbete
Projektet har frbttrat frutsttningarna fr effektiv bekmpning av
skadegrare p trd med hnsyn till miljmlen vid eventuellt framtida
utbrott.
Rapport
Miljml och karantnsskadegrare. En studie syftande till
utveckling av arbetsmodell fr att minimera mlkonflikter mellan
miljml och fytosanitra tgrder vid ett utbrott av karantnsskadegrare
p trd i Sverige. Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten fr
landskapsplanering, trdgrds- och jordbruksvetenskap Rapport
2011:17, ISSN 1654-5427
ISBN 978-91-86373-68-9. Alnarp 2011
Digitalt: SLU2011KarantanskadegorareMiljomal
Inlmnad projektredovisning
Projektet har visat p kontaktvgar mellan Jordbruksverket och
tnkbara intressenter i hndelse av utbrott av en karantnsskadegrare
p trd, dvs. sdana vxtskadegrare som r reglerade i lagstiftningen.
Miljml och miljlagstiftning har lyfts fram i ljuset av frgor som r
viktiga fr projektet fr att visa p eventuella miljmlskonflikter i
samband med utrotning. Arbetet har i
huvudsak genomfrts i tv workshopar, dr olika scenarier av
utbrott av asiatiska lnghorningar har diskuterats.
Slutsatserna frn scenariediskussionerna visar intressenternas
syn p hur man skulle hantera en utrotningssituation. Frutom det som
kommer fram i slutsatserna i vrigt finns hr finns mnga uppslag att
anvnda i Jordbruksverkets fortsatta arbete med beredskapsplanering
fr utbrott av
karantnsskadegrare.
vervganden om miljmlskonflikter visar att konflikterna med
miljmlen betraktades vara mindre eller inga alls s lnge det rr sig
om enstaka utbrott, dr effektiva tgrder stts in och utrotning av
trd endast sker i den nrmaste omgivningen. Det r bara om trd med
rdlistade arter
skulle fllas och destrueras, som det skulle bli en strre
miljmlskonflikt. Skulle det bli frga om nya angrepp med upprepad
kalhuggning kan ven andra miljml pverkas.
Ett frslag till en samarbetsmodell visar var i processen de
olika intressenterna kan komma in och pverka. Fr att kunna genomfra
en snabb och effektiv utrotning behver myndigheten samverka med
intressenterna. Kommunen ansgs ha en nyckelroll oberoende av var
utbrottet sker. Lnsstyrelsen har viktig roll om utbrottet sker i
omrden med skyddade biotoper eller annat naturskydd.
Rapporten r publicerad digitalt av Sveriges
lantbruksuniversitet, SLU, under fljande lnk
http://pub.epsilon.slu.se/8089/ Resultatet kommer ven att
publiceras i populr form i Movium Fakta i Movium Magasin nr 2 2011.
Dessutom kommer resultaten att presenteras vid ett seminarium om
stadstrd den 24 november i samband med Trddagen 2011, som
arrangeras av Svenska trdfreningen och Movium, SLU.
2012-05-16
Projekt: Reducera jordbearbetningen fr att minska lckage och
klimatpverkan
Annan beteckning: Reducera jordbearbetningen fr att minska
vxtnringslckage och klimatpverkan utan att anvndningen av
bekmpningsmedel kar.
Naturvrdsverkets dnr: 741-6570-09
Typ av projekt: Annat
mnesomrde: Klimat & luft, Vatten, Odlingslandskap
Rapportdatum: 2010
Ansvarig: Jordbruksverket
Miljkvalitetsml:
1 Begrnsad klimatpverkan
Etappml
Utslpp av vxthusgaser (2020)
4 Giftfri milj
Preciseringar
- den sammanlagda exponeringen fr kemiska mnen via alla
exponeringsvgar inte r skadlig fr mnniskor eller den biologiska
mngfalden, 7 Ingen vergdning
Preciseringar
- den svenska och den sammanlagda tillfrseln av kvvefreningar
och fosforfreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den
maximala belastning som faststlls inom ramen fr internationella
verenskommelser,- atmosfriskt nedfall och brukande av mark inte
leder till att ekosystemen uppvisar ngra vsentliga lngsiktiga
skadliga effekter av vergdande mnen i ngon del av Sverige,- sjar,
vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnr minst god status fr
nringsmnen enligt frordningen (2004:660) om frvaltning av
kvaliteten p vattenmiljn, och - havet har minst god miljstatus med
avseende p vergdning enligt havsmiljfrordningen (2010:134).
13 Ett rikt odlingslandskap
Preciseringar
- kermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska
egenskaper och processer r bibehllna, - jordbruksmarken har s lg
halt av froreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska
mngfalden och mnniskors hlsa inte hotas,
Beskrivning och resultat
Mindre jordbearbetning kan minska utlakning av vxtnringsmnen och
drmed vergdningen samt kan minska jordbrukets klimatpverkan.
Eftersom pljning minskar problem med ogrs och sjukdomar kan dock
lgre skrd och kat behov av kemisk bekmpning samtidigt uppst om
bearbetningen reduceras. I projektet har en kunskapssammanstllning
om effekter av minskad jordbearbetning gjorts och en
enktunderskning (465 svar frn lantbrukare inom Greppa Nringen)
utfrts. Rapporten lyfter srskilt fram fljande slutsatser
Ett lyckat resultat av reducerad jordbearbetning krver kunskap
och intresse hos lantbrukaren.
Fr att n en hg miljnytta br skrden inte bli ptagligt mindre n
vid konventionell bearbetning, eftersom en hg skrd r viktigt fr att
det ska bli liten miljpverkan per mngd skrdad produkt.
Ett hgt ogrs- eller sjukdomstryck kan vid reducerad
jordbearbetning leda till skrdeminskning eller kad kemisk
bekmpning.
Fr lantbrukaren r en kostnadsbesparing den starkaste drivkraften
fr minskad jordbearbetning. Frutsttningarna att reducera
jordbearbetningen och miljmlskonflikterna beror mycket p den
specifika platsen och situationen fr odlingen.
En broschyr har tagits fram fr att ka intresset.
Slutsatser och vidare arbete
Den kade kunskapen kan bidra till strre intresse fr att i
praktiken reducera jordbearbetningen. I det frslag till
handlingsprogram fr minskade vxtnringsfrluster och vxthusgasutslpp
frn jordbruket, som Jordbruksverket levererade till
Jordbruksdepartementet 2010, ingr att minskad jordbearbetning genom
rdgivning bedms leda till att vxthusgasutslppen, p grund av minskad
energifrbrukning, minskar med ca 1250 ton koldioxidekvivalenter per
r. Samtidigt minskar det utslpp av fosfor och kvve.
Rapporter
Reducerad jordbearbetning p rtt stt en vinst fr miljn!
Jordbruksverket, Rapport 2010:36. ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-10/36
-SE
Digitalt: Jordbrv2010JordbearbetningLackageKlimat
Reducerad jordbearbetning p rtt stt en vinst fr miljn!
Jordbruksverket, Broschyr
Digitalt: Jordbrv2010JordbearbetningBroschyr (i
UtvNV2012/Rapporter)
Minskade vxtnringsfrluster och vxthusgasutslpp till 2016 frslag
till handlingsprogram fr jordbruket. Jordbruksverket Rapport
2010:10
Digitalt: Jordbrv2010ForslagHandlProgr
Inlmnad projektredovisning
Reducerad jordbearbetning p rtt stt en vinst fr miljn!
Att minska jordbearbetningen vid rtt tillflle kan minska bde
vxtnringslckaget och vxthusgasutslppen frn jordbruket. Behovet av
jordbearbetning varierar med till exempel: jordart, frfrukt,
ogrsfrekomst och mngden vxtrester som finns kvar p kern. Genom att
anpassa
jordbearbetningen till de frutsttningar som gller p platsen
minskar jordbrukets miljpverkan. I rapporten Reducerad
jordbearbetning p rtt stt en vinst fr miljn! frn Jordbruksverket
har forskaren Maria Stenberg vid SLU sammanstllt forskning och frsk
med reducerad jordbearbetning. Detta i syfte att visa hur
vxtnringslckage och klimatpverkan kan minskas utan att den kemiska
bekmpningen kar. I rapporten delar ven ca 400 lantbrukare med sig
av sina erfarenheter kring reducerad jordbearbetning.
Fr att en reducerad jordbearbetning ska leda till en minskad
miljpverkan frn jordbruket r det viktigt att:
det finns kunskap och intresse hos lantbrukaren kring reducerad
jordbearbetning
skrden inte blir ptagligt mindre n vid konventionell
bearbetning, eftersom en hg skrd r viktigt fr att det ska bli en
liten miljpverkan per mngd skrdad produkt
det inte r fr hgt ogrs- eller sjukdomstryck, eftersom det d kan
leda till skrdeminskning eller kad kemisk bekmpning
det finns en bra markstruktur, vilket gr att jorden inte r i s
stort behov av luckring
Alla resultat frn studien finns i rapporten Jordbearbetning p
rtt stt en vinst fr miljn! Jordbruksverkets rapport 2010:36, bestll
eller ladda ner den frn Jordbruksverkets hemsida
www.jordbruksverket.se
2012-06-09
Projekt: Strategisk planering av std fr kad biogasproduktion
Naturvrdsverkets dnr: 741-6617-09
Typ av projekt: Annat
mnesomrde: Energi, Odlingslandskap, Tillvxt/Nringsliv,
Konsekvenser/Styrmedel
Rapportdatum: 2011
Ansvarig: Lnsstyrelsen i Stockholms ln i samverkan med
lnsstyrelsen i Uppsala
Miljkvalitetsml:
Generationsmlet
Preciseringar
en god hushllning sker med naturresurserna,
andelen frnybar energi kar och att energianvndningen r effektiv
med minimal pverkan p miljn
1 Begrnsad klimatpverkan
13 Ett rikt odlingslandskap
Beskrivning och resultat
Syftet var att ka intresset hos lantbruksfretag att utnyttja
investeringsstd fr biogas. En enktunderskning till strre
djurproducenter och hstfretag samt smskaliga livsmedelsfretag i
Stockholms och Uppsala ln genomfrdes (223 utskick och 102 svar).
Fem av dessa fretag valdes ut fr en frstudie av frutsttningarna fr
biogasproduktion. Studien visade att inget av fretagen skulle f
lnsamhet utan investeringsstd, men att ett slaktsvinsfretag
eventuellt kunde f det med investeringsstdet och mjligen ett
mjlkfretag om ocks ett p