-
Ex-tentahfte
Utvidgad juridisk introduktionskurs
Detta tentamenskompendium innehller tentor bde frn UJIK -
utvidgad juridisk introduktionskurs (JURF12) och JIK - juridisk
introduktionskurs (JURF11).
De olika kursernas tentor skiljer sig t bde till omfattning och
till svrighetsgrad. Tentorna som tillhr juridisk introduktionskurs
fungerar ngot smre som vgledning fr hur er tenta kommer att vara
upplagd men r likvl bra att anvnda som vning under era frberedelser
fr tentamen.
Vilken kurs en tenta tillhr finner ni angivet verst p tentans
frsta sida, samt vilket tillflle som tentan skrevs.
UJIK-coacherna kan inte rtta ngra ex-tentor, utan studenterna
hnvisas till typsvaren.
-
TENTAMEN NTBASERAD UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS
2010-06-06
ANVISNINGAR OCH GODA RD Ls igenom frgan noggrant och tnk p att
vara noga med att ange lagrum, i frekommande fall med angivande av
stycke eller punkt det kan vara stor skillnad i innehll mellan
olika delar av samma paragraf. Tnk ocks p att skriva klart, tydligt
och kortfattat. Upprepa inte frgan och skriv heller inte av
lagtexten. OBS! Fr full pong SKALL relevanta lagrum anges i svaren!
LYCKA TILL! Frga 1 Anders arbetar som busschauffr. Han har arbetat
i 20 r och r omtyckt bde av passagerare och av arbetskamrater. Hans
syn blir dock allt smre. Han har en progressiv gonsjukdom och han
hans syn kommer inte att bli bttre i framtiden, om inte en ny och
idag oknd behandlingsmetod dyker upp. I samfrstnd med sin lkare har
Anders skrivit till Vgverket och bett dem dra tillbaka krkortet.
Anders har ocks varit i kontakt med sin chef. Chefen r bekymrad.
Det r uppenbart att Anders inte lngre kan kra buss. Anders menar
att arbetsgivaren kan ltas honom sitta i informationskuren p
busstorget. Dr kan han hjlpa mnniskor att ladda deras kort och ge
dem information om bussarna. Hon som har denna tjnst skall vara
tjnstledig fr studier i tv r. Chefen r tveksam. Hon menar att
Anders kan bli lurad. Hans dliga syn gr att ohederliga mnniskor
kanske lurar honom och t.ex. ger honom en hundralapp men pstr att
det r 500 kronor. Anders tycker att det borde kunna lsas genom att
han hjlper kunderna att stoppa pengar och kort i en maskin och att
maskinen - inte han - rknar pengarna. Ett annat frslag p lsning som
Anders ger r att han kan sitta p huvudkontoret och ge upplysningar
per telefon, t.ex. avseende vilka bussar man kan ta om man skall
resa till olika stllen. Ngon sdan tjnst finns inte. Chefen menar
att det r fr dyrt att anstlla en person bara fr att utfra den
uppgiften. Kan Anders bli uppsagd frn sitt arbete? Hur lng
uppsgningstid har han i s fall?
-
Typsvar: Nr det gller uppsgningar av arbetstagare s regleras
uppsgningstiden i 11 LAS. Anders uppsgningstid r 6 mnader (2 pong).
Arbetsgivaren mste ha saklig grund fr sin uppsgning enligt 7 LAS (1
pong) Sjukdom kan vara en saklig grund fr uppsgning men d krvs det
att arbetstagaren r varaktigt sjuk. Det r Anders. Hans gonsjukdom
blir ju inte bttre. Det krvs dessutom att arbetstagaren inte lngre
kan utfra arbete av vsentlig betydelse fr arbetsgivaren (2 pong).
Anders kan inte kra buss. Frgan blir d om det finns annat arbete
han kan utfra t arbetsgivaren. Arbetsgivaren har inte saklig grund
fr uppsgning om det skligen kan krvas att arbetsgivaren omplacerar
Anders till ett annat arbete enligt 7 andra stycket LAS. Sdan
omplacering krver att det finns lediga arbeten som Anders har
tillrckliga kvalifikationer fr Omplacering kan ske ven till ett
vikariat om det r ndvndigt fr att undvika uppsgning. (2 pong).
Arbetsgivaren har ett rehabiliteringsansvar fr sina arbetstagare
enligt 22 kap. AFL. Om det lediga vikariatet kan erbjudas Anders
genom att en maskin kps och den inte r alltfr dyr s har
arbetsgivaren en skyldighet att vidta den tgrden, fr att Anders
skall kunna behlla om inte sitt jobb s nd ett jobb hos samma
arbetsgivare. Arbetsgivaren r absolut inte skyldig att inrtta en ny
tjnst t Anders (3 pong).
-
Frga 2 Samira driver en Pizzeria i Malm. En dag fr hon besk av
en frsljare. Han berttar om de stora frdelar som finns med
fretagets katalog och internettjnst. Fr bara 10.000 per r s fr hon
en annons i telefonkatalogen, sker ngon p kombinationen pizzeria
och Malm s kommer hon (och de andra som har annons) hgst upp.
Samira sger att hon skall fundera p hans frslag men att hon nog
kommer att anta det. Samira funderar. En dag kommer en rkning frn
fretaget. Samira kollar och en annons om hennes pizzeria r inne i
katalogen och hon kommer hgt upp om man gr ntskningar. Men hon
menar att hon inte bestllt denna tjnst. Hon tar kontakt med
fretaget. De hvdar att hon och frsljaren ingtt ett muntligt avtal.
ven om de skulle ha missfrsttt varandra s har Samira bidragit till
att detta missfrstnd uppstod. Hon har dessutom haft nytta av
annonsen. Om Samira inte betalar ngonting alls s har hon gjort en
obehrig vinst p fretagets bekostnad. Samira har ngra frgor till
dig. Kan tv parter ing denna typ av avtal muntligt? Om hon sger att
ngot muntligt avtal inte kommit till stnd medan frsljaren sger att
ett muntligt avtal kommit till stnd, vem skulle domstolen d tro p?
Om det nu skulle visa sig att ett avtal inte kommit till stnd
skulle hon nd kunna vara skyldig att betala till fretaget fr att
hon haft nytta av annonsen? Om det skulle g att visa att fretagets
sljare vet att ngot avtal inte kommit till stnd har denne d gjort
sig skyldig till ett brott?
-
Typsvar: Avtalslagen uppstller inget formkrav. Muntliga avtal r
bindande. Anses det bevisat att avtalet har kommit till stnd s
kommer Samira att bli betalningsskyldig (2 pong). Om Samira och
frsljaren har olika uppfattning i frgan om ett avtal uppkommit
eller ej s ligger bevisbrdan p den som pstr att avtalet uppkommit.
Verkar bda tala sanning s kommer allts domstolen att tro p Samira.
Frsljaren borde ha sett till att avtalet ftt en skriftlig form
eller p ngot annat stt skrat ett bevis om avtalets innehll (2
pong). Det mest sannolika i detta fall r allts att ngot avtal inte
kommit tillstnd utan att fretaget gjort Samira en tjnst utan att ha
ftt ett uppdrag. Tjnster utan uppdrag r inte uttryckligt reglerade
i lagen. Enligt allmnna principer gller som huvudregel att
tjnstemottagaren inte r betalningsskyldig. En undantagssituation
kan vara om tjnstemottagen inte kunde skydda sina intressen. T.ex.
om grannen r utomlands och jag (nr jag vattnar blommorna) upptcker
att ett rr lcker och en risk fr vattenskada kan uppst om inte
rrmockare genast tillkallas. Men Samira r fullt kapabel att handla
sjlv. Detta r inte en undantagssituation utan hr skall huvudregeln
tillmpas. ven om Samira har haft nytta av annonsen s r hon allts nd
inte betalningsskyldig. (3 pong) Om bolagets sljare vet att ngot
avtal inte har slutits s skulle denne ha gjort sig skyldig till
brottet bedrgeri om Samira betalat fr annonsen enligt 9 kap 1 BrB.
Frsljaren har vilselett Samira om avtalet. Detta vilseledande har
ftt till fljd att hon vidtagit en handling, betalat 10.000. Den r
en skada fr Samira eftersom hon inte ville kpa annonsen och en
vinning fr frsljaren eftersom dennes frsljningsresultat kar. Enligt
9 kap 11 BrB r ven frsk till bedrgeri straffbart (3 pong).
-
Frga 3 Britta arbetar p en restaurang. Tempot r hgt uppskruvat.
Det r mnga gster och tv i personalen har sjukskrivit sig med kort
varsel. Vid ett bord sitter fyra personer. Tre av dem ter en fin
middag som bestr av raclette och dricker vin till. Den fjrde r en
vn som samtalar med dem utan att ha bestlld ngonting. Nr de tre
personerna tit frdigt skall Britta ta bort raclettegrytan. Hon ser
inte att spritbrnnaren fortfarande har sprit i sig. Den brinner med
en bl lga som r svr att upptcka. Hon rkar fra grytan s att
spritbrnnaren hamnar i knet p den ena matgsten. Byxorna tar eld och
mannen ger upp ett illvrl. Hastigt rycker Britta r sig en den
tjocka bordsduken och kvver elden med den. Hon rusar in i kket,
hmtar is, kyler skadan och ringer ambulansen. Nr tumultet har lagt
sig visar det sig att mannen ftt en brnnskada p lret. Den skadan
kommer att ta tre till sex mnader att lka. Mannen visar sig vara
ishockeyspelare i Malm IF. Han r lagets stjrna och hller p att
frhandla med NHL. Han har ftt ett erbjudande om att spela i ett
NHL-lag i ett r och d f lnen 5 miljoner kronor. Men med denna skada
s har klubben dragit tillbaka erbjudandet. MIF som rknar med att
han kommer att vara i bra form nr det om 10 mnader kan bli dags fr
kvalserie erbjuder honom istllet 50.000 i mnaden som han har tackat
ja till. Nr Britta ryckte till sig duken frstrdes klder fr 8.000
kronor fr de tre matgsterna nr vin och matrester flg omkring. Den
fjrde personen som inte t har ocks ftt klder frstrda fr 3.000
kronor. Britta och restaurangchefen menar att han inte borde ha
varit dr eftersom han inte tnkt ta och att han drfr inte kan f ngon
ersttning. a) Kan Britta bli skadestndsskyldig i denna situation?
b) Kan hennes arbetsgivare, restaurangen, bli skadestndsskyldig? c)
Kan ishockeyspelaren f ersttning fr det lidande som brnnskadan
innebar? d) Kan ishockeyspelaren f ersttning fr att han inte fick
ett NHL kontrakt utan istllet
tvingades ta en lgre ln i Malm IF? e) Kan alla som ftt sina
klder frstrda f ersttning, ven han som inte tit ngot?
-
Typvar: Detta handlar om ett utomobligatoriskt skadestnd. Det
viktiga r inte vad som str i avtalet mellan restaurangen och deras
gster utan det viktiga r den frsiktighet som man alltid mste visa
mot andra mnniskor. Drfr kan den fjrde mannen som inte tit f sin
skada ersatt p samma villkor som vriga (1 pong). Britta har varit
vrdsls enligt 2 kap 1 SkL (kan ven utlsas ur 3 kap 1 ). ven om det
var stressigt p jobbet s borde hon ha kollat om spritbrnnaren brann
och ha slckt den innan hon tog bort raclettegrytan. Britta skulle
allts i princip ha varit ansvarig fr person och sakskador som fljer
av hennes vrdsldhet (2 pong). Men det r ingen tvekan om att Britta
handlat inom sin tjnst nr hon dukade av raclettegrytan. Enligt 4
kap 1 SkL r en arbetstagare bara skadestndsskyldig fr skador innan
tjnsten om synnerliga skl freligger. Hr freligger inga synnerliga
skl. Britta har handlat helt oavsiktligt, stressen den kvllen var
skert en bidragande orsak till olyckan (2 pong). Enligt 3 kapitlet
1 frsta punkten skall den som har arbetstagare i sin tjnst erstta
personskada och sakskada som arbetstagaren orsakar i tjnsten. Det
kallas principalansvar. Restaurangen kan allts bli
ersttningsskyldig (1 pong). Det lidande som brnnskadan ger upphov
till r en personskada. Den skall ersttas (1 pong). Den
inkomstfrlust som ishockeyspelaren gr rknas ocks till personskadan
enligt 5 kap 1 2 p. SkL (2 pong). Den allmnna jmkningsparagrafen 6
kap 2 kan ge ytterligare (1 pong max 10 pong p frgan). De skadade
klderna r sakskador, de skall ocks ersttas (1 pong).
-
Frga 4 Mariam kper en bostadsrtt av Eva fr 1,75 miljoner. Hon sg
annonsen som Eva satte in i tidningen. Eva r lkare och sljer
lgenheten fr att hon skall flytta till Ume. Eftersom Mariam r
platschef p ett byggfretag som bygger flerbostadshus ansg hon sig
kompetent att bedma lgenhetens och husets skick. Hon har underskt
huset och lgenheten vid tre tillfllen. Allt hon sett har verkat
vara till full beltenhet. Bde huset och lgenheten verkar vara
vlvrdade. Hon har ocks frgat Eva om det finns ngra problem i
lgenheten. Eva svarade att hon inte tror det. Det senaste ret har
hon sammanbott med sin nya man i dennes villa. Det r fr att han har
ftt ett nytt arbete i Ume som hon flyttar dit. Lgenheten har sttt
tom det senaste ret. Eva har bara tittat till den d och d.
Bostadrtten sljs enligt det skriftliga avtalet i befintligt skick
och drfr lgger Mariam ner stor tid p att underska bde huset och
lgenheten. Mariam betalar 1,5 miljoner p inflyttningsdagen, de
sista 250.000 skall hon erlgga nr hon bott tre mnader i lgenheten.
Nr Mariam flyttat in och bott en vecka i sin lgenhet upptcker hon
kackerlackor. Nr hon underskte huset fre inflyttningen var hon noga
med att underska lgenheten i dagsljus. De flesta brister i en
lgenhet upptcks betydligt lttare i dagsljus. Men kackerlackor gmmer
sig i dagsljus och r nstan omjliga att upptcka fre mrkrets inbrott.
Mariam tar kontakt med Anticimex. Det kostar 100.000 att f
lgenheten helt sanerad. Under denna sanering mste Mariam i tv
veckors tid bo ngon annanstans. Ett ngorlunda billigt hotellrum fr
dessa tv veckor skulle kosta henne cirka 10.000 kronor, att ta p
restaurang nr hon inte kan laga mat i lgenheten skulle ge en
merkostnad p cirka 8.000 kronor, dessutom s tycker hon att ett
sdant liv r trkigt och ytterligare 10.000 borde vara en rimlig
ersttning fr den ideella skada det innebr att inte kunna anvnda sin
lgenhet nr man kommer hem frn jobbet. a) I frsta hand vill Mariam
upphva kpet. Hon r s arg ver att Eva lurat henne. b) I andra hand
vill hon tminstone att Eva betalar saneringskostnaden och vriga
kostnader inklusive den uppskattade ideella skadan. Det smidigaste
r helt enkelt att Mariam drar av dessa belopp nr de sista 250.000
kronorna skall betalas. Det r i alla fall Mariams frslag om hvning
skulle vara omjligt. Beskriv rttslget fr Mariam. Observera att
bostadsrttslagen eller annan speciallagstiftning INTE innehller
ngra bestmmelser av betydelse fr lsningen. Denna frga lser ni
ENBART med hjlp av lagbestmmelser som finns i kursen och i era
bcker.
-
Typsvar: I detta fall r kplagen den lag som r tillmplig. En
bostadsrtt r ls egendom i den mening som avses i kplagens 1 (1
pong). Enligt 19 tredje punkten i kplagen kan en vara som sljs i
befintligt skick anses felaktig om den r i ett vsentligt smre skick
n kparen med fog kunnat frutstta. Kackerlackorna r ngot som gr att
lgenheten r i ett vsentligt smre skick n Mariam kunnat frutstta (2
pong). Mariam har underskt varan (lgenheten). Hennes underskning
var noggrann och det var inte hennes fel att kackorlackorna inte
kunde upptckas vid underskningstillfllena, 20 kplagen hindrar henne
allts inte frn att beropa felet (1 pong). Avhjlpande r den frsta
pfljd som ska tillmpas vid fel i bostadsrtt enligt 34 kplagen. Det
r frst om avhjlpande inte kan ske eller inte sker inom sklig tid
som prisavdrag och hvning kan komma ifrga enligt 37 . Mariam br
allts lta frst lta Eva sanera bostadsrtten. Fr hvning gller
dessutom ett dubbelt vsentlighetsrekvisit, felet skall ha varit
vsentligt fr kparen och sljaren skall ha insett det enligt 39 KpL.
Dessa rekvisitet r uppfyllda. Eva visste visserligen inte om
kackerlackorna existens nr hon slde lgenheten, men hon vet att
felet kackerlackor r vsentligt fr kparen. (2 pong). I Evas
skyldighet att avhjlpa ligger att betala rkningen till Anticimex
eller ngot annat bolag som hon vljer.Vidtar hon inget avhjlpande s
kan Mariam f ett prisavdrag istllet som tcker den rkningen eller fr
den delen hva avtalet (1 pong). Merkostnaderna fr hotell och
restaurangbesk r exempel p r exempel p indirekta skador enligt
kplagens 67 andra stycket punkt 2. Dessa skador uppstr fr att
Mariam inte kan anvnda lgenheten p avsett stt. Enligt 40 andra
stycket skall dessa frluster bara ersttas av Eva om det visar sig
att Eva varit frsumlig. Eva kan knappast anses frsumlig bara genom
att lta lgenheten st tom i ett r. Men om hon dessutom haft mat i
lgenheten trots att den inte anvnts, och i denna mat borde ha
kunnat se spr av kackerlackorna d hon stdat lgenheten, kan
frsumlighet diskuteras (2 pong). Ideella skador kan bara ersttas om
det finns uttryckligt std i lag. Eva kan allts inte f ngra 10.000
fr den trivselskada som hon drabbats av d hon inte kan anvnda
lgenheten (1 pong) I detta fall var det tydligen svrt att hitta
till kplagen. Den som tillmpade kplagen kunde f 10 pong ven utan
att gra skillnad p den direkta skadan p lgenheten och de indirekta
fljdskadorna. De som var i 4 kap jordabalken kunde f 7 pong, Ett
sdant resonemang mste bygga p Evas ansvar fr dolda fel om Miriam
underskt lgenheten fre kpet. Det krvs ocks att man gr in p Miriams
olika ersttningsansprk och reder ut vilka som kan ersttas oberoende
av Evas eventuella frsumlighet.
-
Frga 5 Gran och Anita bor i en villa. En av deras nrmaste
grannar och grannen vid ett hus lngre ner p gatan har en tv meter
hg mur byggd runt tomten. Tre r senare brjar Gran och Anita tycka
att en mur inte skulle vara s dumt. De ansker om bygglov och fr
Nej. De verklagar till byggnadsnmnden och fr nej ven dr. Det har
nmligen varit val och blivit majoritetsskifte i kommunen. Den nya
majoriteten i byggnadsnmnden har ndrat riktlinjerna och numera
tillts enbart murar p hgst 60 centimeters hjd. Byggnadsnmndens
ordfrande r heltidspolitikern Erik. Han har frklarat fr Gran att de
nya reglerna gller fr alla. Om Gran och Anita skulle f bygga sin 2
meters mur bara fr att det redan finns tv murar p gatan med den
hjden, s skulle det kunna bli murar verallt p alla gator dr det
redan finns minst en mur. Erik frsker frklara att politik handlar
om att vlja. En hg mur r bra fr villagaren men otrevlig fr den som
tar en promenad p trottoaren. Det r inget konstigt att politikerna
beslutar att man inte lngre ska f bygga sdana murar. Gran svarar d
fljande: - Jag vet att det bara r de som mutar er eller annars r
era vnner som fr den hr typen av tillstnd. Men jag tnker inte muta
dig. Du skall f veta att du lever! En dag gr Erik och hans
livskamrat Bengt p krogen. De har just bestllt in sin frsta l och
vntar p maten nr Gran fr syn p dem. Gran r inne p sin fjrde starkl.
Nr han fr syn p Erik och Bengt blir han rasande. Han sger med en
mycket hg rst s att alla gster hr det: - Titta hr sitter
bgpolitikern som bara ger bygglov till dem som mutar honom eller
ingr i rumpnissarnas ntverk. Nog r det vl fr djvligt att en person
som arbetat hela livet inte har ngra djvla rttigheter alls i det hr
tjuvsamhllet Sedan vnder han sig mot Bengt och sger - lskar du den
skitstveln eller tnker du bara gra politisk karrir? D blir Erik
rasande. Han reser sig frn bordet och ger Gran en slagserie
bestende av fyra knytnvsslag mot ansiktet. Gran faller omkull. Nr
han reser sig igen har Bengt stoppat Erik och ftt honom att stta
sig. Grans lpp har spruckit och brjar blda, en tand har ocks
skadats. P polisens kontor str Gran nsta dag. Han berttar om det
intrffade. Han menar att Erik mste ha insett att han var full och
borde drfr inte ha tagit s illa vid sig. Gran vill att Erik skall
dmas till ett lngt fngelsestraff och tvingas betala skadestnd till
Gran. Lite senare p dagen kommer ven Erik och Bengt in. De anmler
Gran. De vill att Gran dms till fngelse fr sin frfljelse av Erik.
Dessutom vill han och Bengt ha skadestnd av Gran. Erik beklagar
misshandeln men menar att Grans provokationer under lng tid gr den
ursktlig. Dessutom menar att han i sin egenskap av politiker inte
kan talas fr brott i tjnsten. a) Har Gran gjort sig skyldig till
brott, vilket eller vilka brott kan i s fall komma ifrga, kan
klagaren tala fr dessa brott och kan skadestnd utg? b) Har Erik
gjort sig skyldig till brott, vilket eller vilka brott kan i s fall
komma ifrga, kan klagaren tala fr dessa brott och kan skadestnd
utg?
-
Typsvar: Under det frsta mtet p Eriks rum kan brottet frolmpning
freligga. Pstende att mutor r ndvndiga fr att f bygglov r en
beskyllning om ett klandervrt beteende. Om Gran inser eller borde
inse att beskyllningen inte r sann s r bde de objektiva och
subjektiva rekvisiten uppfyllda BrB 5 kap 3 . Fngelse finns i
straffskalan men bara fr grovt brott vilket det knappast r frga om.
Brottet frtal kan klagaren tala fr om mlsganden anmler brotten (det
har Erik gjort), det gller ocks myndighetsutvning, ven det
rekvisitet (som kan ersttas av andra rekvisit) r allts uppfyllt.
Ett tredje rekvisit r att det finns srskilda skl frn allmn synpunkt
vilket r mera tveksamt. Detta enligt BrB 5 kap 5 (3 pong).
Beskyllningarna om mutor p krogen skulle kunna vara frtal enligt
BrB 5 kap 1 eftersom de verkar som om Gran avser att alla
restauranggster skall hra honom. Dessutom r det terigen en
frolmpning som nu ocks anspelar p sexuell lggning. En annan
mjlighet r att tillmpa bestmmelserna om hets mot folkgrupp i BrB 16
kap 8 . Det r ingen tvekan om att Grans uttalande r tnkt att krnka
(uttrycka missaktning) avseende gruppen homosexuella. I detta fall
r det bara om brottet r ringa som fngelsestraff inte skall utdmas.
Med tanke p att Gran uttalade sig i ilska r brottet kanske nd
ringa. Hr kan man rdda de tv fregende pongen och det finns ven
andra relevanta brott. Erik har gjort sig skyldig till en
misshandel enligt BrB 3 kap 5. Han har tillfogat Gran bde smrta och
kroppsskada och det var ocks hans avsikt med knytnvsslagen. I detta
fall skall fngelse utg om brottet inte r ringa och med tanke p
slagen och skadorna s kan brottet knappast vara ringa. Brottet r av
normalgraden (2 pong). Kommunalpolitiker r inte skyddade av den
speciella talsbestmmelsen i RF 4:8. Nr Erik gick p krogen s
handlade han inte i sin egenskap av ordfrande i byggnadsnmnden. ven
om en byggnadsnmndsordfrande hade varit att jmstlla med en
riksdagsman s hade Erik nd inte varit skyddat mot tal. Utan Erik
kommer att kunna talas fr misshandeln (2 pong) Ytterligare 1 pong
kan inhmtas genom diskussion kring BrB 1 kap 2 om att Grans fylla
som huvudregel inte innebr att han saknar uppst till de brott han
begtt (1 pong). (Ett annat pong) finns i att Eriks misshandel
franleddes av Grans grova krnkningar av honom och Bengt och det kan
enligt 29 kapitlet 3 frsta punkten BrB medfra att straffet blir
lgre n vad som anges i BrB 3 kap 5 . Den som gr sig skyldig till
brott skall ocks betala ersttning till offren bde fr deras lidande
och fr den krnkning som brottet innebr och fr den faktiska skada
som uppsttt. Tandlkarrkningen och lidandet kan Gran allts f ersatt
av Erik medan Erik och Bengt kan f sina lidanden ersatta av Gran
SkL 2 kap 1 och 3 (1 pong). I denna frga gavs 2 pong fr att Eriks
roll som politiker inte skyddar honom ven till dem som lt bli att
kommentera saken.
-
Frga 6 Jabar och sa blir ett par nr de precis har gtt ut
gymnasiet 2002. Jabars frldrar dr i en flygolycka 2003 och han fr
rva 5 miljoner. Dessa pengar placerar han i aktier. Han r enda
barnet och frldrarna har inte upprttat ngot testamente. Nr han 2004
gifter med sa s skriver de ett ktenskapsfrord, som de sedan
registrerar dr Jabars aktier skall vara hans enskilda egendom.
Direkt efter smekmnaden sljer Jabar aktier fr 1,5 miljon. Istllet
kper han en trevlig bostadsrtt p fyra rum och kk och med en liten
trdgrd. Jabar sljer aktier fr ytterligare 200.000 och kper en ny
Audi A3. Jabar jobbar natt p ett pappersbruk och har en ganska hg
ln. sa som var skoltrtt brjade jobba som vrdbitrde. sa r duktig och
har ftt en mjlighet att vidareutbilda sig till sjukskterska. Vid
sidan av studiemedel fr hon ocks ett bidrag av sin arbetsgivare som
visserligen inte r s stort, men som nd r riktigt vrdefullt. En dag
kommer Jabar p sa med att vara otrogen. Det blir ett rejlt brk
mellan dem. Frhllandet gr inte att reparera. En mnad senare berttar
Jabar att han vill skiljas. Han tnker flytta till Stockholm. Han
har redan satt in en annons p bde bilen och bostadsrtten. sa menar
att hon mste f ha kvar bostadsrtten. Hon har alla kompisar i omrdet
och har lagt ner ett stort arbete med den lilla trdgrden. Dessutom
behver hon bilen. Bde till hennes arbete och till hennes skola r
resan med kollektivtrafik besvrlig med byten dr man kan f vnta
lnge. S bilen kan Jabar inte f slja. Jabar menar att han ger bde
bilen och bostadsrtten (han r registrerad som ensam gare i
bilregistret och hos bostadsrttsfreningen) och drfr visst kan slja
dem. Dessutom skulle sa inte kunna behlla bostadsrtten, hon kan
inte betala bde mnadsavgiften samt rntor och amorteringar p det ln
hon skulle behva ta om hon skulle kpa den av Jabar. sa sger att
mnadsavgiften kan hon betala ven med sin lga ln som student.
Naturligtvis skulle hon inte ha rd med rntorna om hon behvde lna
1,5-2 miljoner, inte frrn hon brjar arbeta som skterska. Men hon
tycker att hon borde f bostadsrtten utan att betala ngra pengar fr
den. Idag finns det inga ln p den. sa r din vn. Hon ber dig om rd.
Hur ska hon gra nr Jabar kommer i vermorgon med en anskan om
ktenskapsskillnad som han vill att de ska lmna in gemensamt. Han
har ocks med sig ett frslag p bodelning. Bostadsrtten som nu r vrd
2 miljoner och bilen som r vrd 120.000 r enligt Jabar hans enskilda
egendom. Aktierna som nu r vrda 7 miljoner r ocks hans enskilda
egendom. Mblerna i bostadsrtten vrderar han till 80.000. Dessa har
paret kpt tillsammans och det r giftorttsgods som skall delas lika.
Eftersom det r sa som varit otrogen s kan hon verkligen inte begra
ngot mer. Kan sa medan ktenskapet bestr hindra Jabar frn att slja
bilen och bostadsrtten? Om sa kan stoppa Jabar frn att slja bilen
och bostadsrtten kan hon ocks tvinga honom att hjlpa till med
kostnaderna medan ktenskapet bestr? Kan sa hindra att ktenskapet
upplses? Om sa inte kan hindra det, vad kommer d att glla efter att
ktenskapet upplses? Kan sa d begra att Jabar hjlper till med hennes
boendekostnader och andra kostnader? r det verkligen s att sa i
skilsmssan bara kan f hlften av de gemensamma mblerna medan Jabar
fr hela bostaden, hela bilen och alla aktier?
-
Typsvar: Huvudregeln i ktenskapsbalken r att varje make rder ver
sin egendom. Det stadgas i 1 kap 3 ktB. Jabar rder allts ver den
bil han ger och kan slja den. sa kan inte hindra det. (1 pong). Nr
det gller bostaden s finns det ett frbud i ktB 7 kap 5 att slja den
gemensamma bostaden. Den spelar ingen roll att Jabar ger den och
att den r enskild egendom. Den fr nd inte sljas s lnge ktenskapet
pgr (1 pong). S lnge ktenskapet bestr har Jabar och sa
underhllsplikt gentemot varandra. Om sas inkomster inte rcker till
de utgifter hon r ansvarig fr att betala och Jabar har mjlighet att
hjlpa henne s r han skyldig att ge henne de pengar hon behver ktB 6
kap 1 och 2 . Eftersom de inte bor tillsammans kan underhllsbidrag
frn Jabar utg 6 kap 6 (2 pong). Vill Jabar men inte sa att
ktenskapet skall upplsas s kan en upplsning endast ske efter en
betnketid. Betnketiden r 6 mnader enligt ktB 5 kap 2 och 3 . Nr
betnketiden gtt ut skall ktenskapet upplsas om Jabar framstller ett
sdant yrkande inom ett r. Domstolen prvar inte sklen till att ena
parten vill upplsa ktenskapet (1 pong). Nr Domstolen p Jabars
yrkande frklarar ktenskapet fr upplst s r huvudregeln enligt 6 kap.
7 att vardera exmake svarar fr sin egen frsrjning. Men under en
vergngstid kan den ena exmaken ha rtt till underhll frn den andra
exmaken. Det faktum att sa om ett r kommer att ha en heltidsln
igen, men nu lever p studiemedel och ett litet bidrag frn
arbetsgivaren gr att ett underhll frn Jabar under det r hon har
kvar av sina studier kan vara skligt (2 pong). Vid
ktenskapsskillnad skall en bodelning genomfras. Vardera part skall
behlla sin enskilda egendom. Jabars aktier r enskild egendom enligt
det ktenskapsfrord som han och sa upprttat 7 kap 2 1 p. Enligt
samma lagrum 6 punkten r ven egendom som trder i aktierna stlle
enskild eftersom ngot annat inte sgs i ktenskapsfrordet. Det
betyder att svl bostadsrtten som bilen (eller pengarna som Jabar
fick fr den om den redan r sld) ocks r hans enskilda egendom. Det r
bara mblerna som r giftorttsgods och ska delas. sa kommer allts att
f mbler fr 40.000 i bodelningen (2 pong). Enligt 11 kap 8 ktB kan
sa f verta bostadsrtten i bodelningen trots att den r Jabars
enskilda egendom. Eftersom Jabar skall flytta till en annan stad
behver han den inte medan sa har behov av den. Men om sa krver att
f verta den mste hon erstta Jabar med dess fulla vrde. Det r allts
bara om t.ex. en bank eller hennes frldrar kan lna henne de pengar
som krvs som ett vertagande r mjligt (1 pong). sas otrohet har
ingen som helst betydelse. Det blir minuspong fr den som ger henne
ett smre utfall av den anledningen.
-
TENTAMEN NTBASERAD UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS
2010-08-22
FRGA 1 Anderssons bil sljer bde nya och begagnade bilar,
dessutom r de mrkesverkstad fr VW och Audi. Anna skall kpa en bil
till sin familj (maken Juan och barnen Carlos och Sonia). Det r i
slutet av maj. Familjen har bestmt att de skall semestra den 5-15
juli p Euro Disney i Paris tillsammans med tv andra familjer som r
deras nrmaste vnner. Redan i februari bokades vernattningarna p
Eurodisney (7-14 juli). Familjens gamla bil r en Hyundai Atos. Den
r mycket liten. Det gr att f in hela familjen fr en utflykt. Men
det skulle inte g att kra till Paris i den med semesterpackning fr
hela familjen. Anna berttar fr frsljaren att de behver en strre bil
till semestern (men hon berttar inte vart de skall ka eller nr).
Hon tittar p olika bilar och provkr tre bilar. Till slut bestmmer
hon sig fr att kpa en Audi A 4 kombi frn r 2000. Den har gtt 22 000
mil och kostar 40.000 kronor. Hon fr 10.000 fr familjens Hyundai
och betalar 30.000 emellan. Enligt kontraktet lmnar Anderssons bil
tre mnaders garanti p begagnade bilar. Den 30 juni p kvllen dr
motorn. Anna tvingas bestlla brgning till Anderssons bil. Den
kostar 3.000 kronor. Nsta dag samtalar hon med frsljaren.
Naturligtvis skall garantin glla och motorn skall lagas. P
eftermiddagen den 1 juli blir Anna uppringd av chefen p Anderssons
bil. Han berttar att det som hnt r ett mycket ovanligt fel som
ingen kan lastas fr. Ett fste har lossnat och fallit ner i de
rrliga delarna. Motorn r totalfrstrd och mste bytas. De ska ta
kontakt med skrothandlarna i landet och frska finna en likadan
motor som gtt 10.000 15.000 mil och transportera den till
Anderssons bil och stta in den istllet. Detta kan ta 1-2 veckor.
Anna mste vidare sjlv betala brgningen och nr det gller besket i
Euro Disney kan de inte ta ngot ansvar. De har ingen bil som de kan
lna ut under s lng tid. Anna mste hyra en bil p egen bekostnad
eller stlla in semestern. Ett motorbyte kommer att kosta cirka
35.000 kronor. Nr Anderssons bil tar hela den kostnaden gr de en
rejl frlust p just denna bil. Det borde Anna var tacksam fr och
inte brka om smsaker. Anna tycker inte att hon brkar om smsaker.
Hon tycker det r sjlvklart att fretaget skall betala
brgningskostnaden och ordna bil under semestern. Dessutom r hon
tveksam till att laga bilen genom att stta in en motor som kpts av
en skrothandlare. Chefen svarar att det vore helt orimligt att stta
in en ny motor i en s gammal bil, d skulle ju bilen bli bttre n den
var nr Anna kpte den. Dessutom r nya bilmotorer ruskigt dyra.
Enligt Andersson r fretaget inte skyldigt att gra s dyra saker som
motorreparationer bara drfr att garantin rkar glla utan man gr det
av vnlighetsskl (goodwill). Enligt chefen kan Anna inte stlla ngra
specifika krav p fretaget. Anna vnder sig nu till dig som lst
juridik med fljande frgor: A. Har chefen rtt nr denne sger att
firman enligt lag inte r skyldig att reparera motorn i denna
situation? Om firman r skyldig att laga motorn r det d acceptabelt
att bilfirman lagar motorn genom att kpa en begagnad motor p
skroten som man monterar in eller kan Anna krva att motorn lagas
med nya reservdelar eller att en helt ny motor stts in? B. r
bilfirman skyldig att erstta brgningskostnaden?
-
C. r bilfirman skyldig att lna ut en lmplig mellanstor bil till
henne s att semestern till Euro Disney kan genomfras som planerat
eller erstta hennes hyrkostnader fr en lmplig bil? Efter att dessa
frgor lsts p ett korrekt stt terfr Anna sin bil den 18 juli. I maj
nsta r gr luftkonditionering snder totalt. Den reparationen kommer
att kosta 17.000 kronor. Handlaren menar att Anna mste betala hela
reparationen eftersom det r normalt att saker gr snder p ldre
bilar. Anna stller nu fljande frga till dig? D. Kan handlaren vara
skyldig att laga luftkonditioneringen?
-
TYPSVAR FRGA 1 Tillmplig lag r konsumentkplagen. Det framgr av
frsta paragrafen i KKL. Anna r konsument och sljaren r en
nringsidkare (1 pong). En garanti r ett lfte frn sljaren att
produkten kommer att fungera en viss tid (se 19 KKL). Gr varan
snder inom denna tid presumerar man (man gr allts ett antagande)
att felet frelg redan nr varan avlmnades (jmf 20 a KKL). Felet i
denna frga r det onormalt svaga fstet. Det r i princip omjligt fr
en sljare att visa att fstet var normalstarkt nr bilen sldes. Vid
garantier fr sljaren ansvara fr allt utom frbrukningsvaror. Det r
allts ett fel i varan som sljaren ansvarar fr. Motorn mste
repareras (2 pong). Bilen skall terstllas i det skick som kparen
har rtt att frvnta sig med hnsyn till kpeavtalet. Kparen Anna har i
detta fall rtt att frvnta sig en fullgod motor som gtt 22.000 mil
och r tio r gammal. En likadan fullgod motor som gtt mindre mil n s
och r ungefr lika gammal mste hon godta. Det r helt normalt att en
sdan motor kps av en skrothandlare (1 pong). Pfljderna vid fel i
varan r avhjlpande, prisavdrag, omleverans eller hvning enligt 22
KKL. Avhjlpande eller omleverans r frstahandstgrden och hr verkar
man ha kommit verens om ett avhjlpande (se 26 KKL). En skillnad
mellan kplagen och KKL r att man i KKL inte gr skillnad mellan
direkt och indirekt skada. Huvudregeln enligt 30 KKL r att all
skada erstts. Denna skada beror inte p ett hinder utanfr sljarens
kontroll. Sljaren kan kontrollera allt i en bil. ven om det r
ovanligt att man kontrollerar saker som inte brukar g snder. Det
innebr allts att sljaren mste betala fr brgningen och ven fr
kostnaden fr att hyra en semesterbil. Svida inte sljaren kan lna ut
en bil (3 pong). Nr det gller luftkonditioneringen har den avtalade
garantitiden p tre mnader gtt ut. ven den lagstadgade
sexmnadersgarantin i 20 a KKL har gtt ut. Frgan om fel i varan fr d
bedmas med utgngspunkt i 16 KKL. Den bil som Anna kpt r vl gnad fr
sitt ndaml. Den avviker inte frn vad Anna med fog kunnat frutstta
om bilen. En 10 r gammal bil som gtt 22.000 mil har slitits hrt.
Det r inte ovanligt att delar gr snder och mste lagas. Kan inte
Anna visa att luftkonditioneringen var felaktig redan nr hon kpte
bilen (och det r nstan omjligt) s kommer hon att f betala
reparationen (3 pong).
-
FRGA 2 Dalila r en ambitis 16 ring. Hon vill verkligen ha ett
sommarjobb. Hon brukar hjlpa sin ensamstende pappa (som har ensam
vrdnad om henne) med att handla t familjen p nrbutiken. Varje gng
hon handlar frgar hon om hon inte kan f ett sommarjobb dr.
Innehavaren svarar kanske. Han har en annan person som brukar hjlpa
honom p somrarna, men det r inte skert att den personen kan jobba
denna sommar. En dag i slutet av maj tar innehavaren kontakt med
Dalila. Hon kan f arbeta 4 veckor heltid och d f lnen 65 kronor per
timme. Hon skall i s fall arbeta frn den frsta till den 29 juli.
Dalila blir verlycklig. Hon och innehavaren skakar hand p
verenskommelsen. Dalilas pappa blir inte glad. Han arbetar p LO och
vet att minimilnen enligt gllande kollektivavtal fr en 16-ring som
arbetar i en privat butik r 70 kronor och ngra re per timme. Han
vill inte att hans dotter skall arbeta under denna ln.
Arbetsgivarna skall inte tilltas att anvnda den hga arbetslsheten
fr att locka ungdomar att slja sitt arbete till ett lgre pris n det
som anges i kollektivavtalet. Det blir ett rejlt brk vid kksbordet.
Dalila menar att hon minsann inte kan vlja och vraka bland jobb.
Hon r tvungen att ta vad som erbjuds och fem kronor mindre n
kollektivavtalets minimiln r mycket bttre n att inte ha ngot jobb
alls. Pappan borde inte tvinga henne att leva efter hans politiska
vertygelse. Pappan tar nu kontakt med dig. Han r ledsen. Han frstr
hur viktigt jobbet r fr Dalila. Samtidigt s r det just valet mellan
att ta ett arbete till underpris eller g arbetsls som han menar att
ungdomar inte skall tvingas gra. Innan pappan bestmmer sig fr hur
han skall gra vill han att du hjlper honom med att analysera
situationen rttsligt. A. r det muntliga avtal som arbetsgivaren och
Dalila ingtt om arbete i fyra veckor fr lnen
65 kronor per timme bindande fr arbetsgivarens del? B. r det
muntliga avtal som arbetsgivaren och Dalila ingtt om arbete i fyra
veckor fr lnen
65 kronor per timme bindande fr Dalilas del? C. Kan pappan
hindra Dalila frn att arbeta? D. Om Dalila arbetar dessa fyra
veckor, kan pappan d tvinga arbetsgivaren att betala ut den
kollektivavtalade minimilnen p drygt 70 kronor om arbetsgivaren
inte har kollektivavtal med Handels?
E. Om Dalila arbetar dessa fyra veckor kan pappan d tvinga
arbetsgivaren att betala ut den kollektivavtalade minimilnen p
drygt 70 kronor om arbetsgivaren har kollektivavtal med
Handels?
-
TYPSVAR FRGA 2 Muntliga avtal r som huvudregel giltiga. Det
finns vissa undantag dr skriftliga avtal krvs. Men arbetsrtten r
inte ett sdant undantag utan arbetsgivaren och Dalila r bundna av
avtalet om man bara ser till arbetsrtten (1 pong). Enligt 9 kap 1
FB fr Dalila inte ta sig frpliktelser om inte ngot undantag r
tillmpligt p hennes situation. I 9 kap 2 hnvisas till 6 kapitlet
och i det kapitlets 12 ser vi att hon endast kan ing avtal om
anstllning om hennes vrdnadshavare samtycker. Ngot samtycke har
pappan inte lmnat och utan samtycke inget avtal. Dalila r allts
inte bunden av avtalet (2 pong). Arbetsgivaren kan frntrda avtalet
innan Dalilas far hunnit godknna det om han inte knde till att
Dalila var underrig eller om han hade anledning att tro att hon
hade sin pappas tillstnd att ska jobbet enligt 9 kap 6 FB (2 pong).
Pappan kan hindra Dalila frn att arbeta i denna situation. Han r
Dalilas vrdnadshavare. Situationen att pappan av fackliga politiska
skl tycker att lnen r fr lg r inte specialreglerad utan den allmnna
regeln om att frlders tillstnd krvs gller (1 pong). P arbetsrttens
omrde finns ingen lagreglerad minimiln. Om ngot kollektivavtal inte
gller s r lnesttningen i princip fri. Det kan allts inte uppst ngra
rttsliga problem om arbetsgivaren betalar ut lnen 65 kronor per
timme (2 pong). Dremot kan fackfreningen kanske vidta stridstgrder,
t.ex. en blockad fr att tvinga fram ett kollektivavtal. Om det
finns ett kollektivavtal s r det tvingande enbart avseende
medlemmarna i den fackfrening som undertecknat avtalet. Om Dalila r
medlem i fackfreningen (hon kan ju g med innan arbetet brjar) s kan
hennes pappa hjlpa henne att med std av 26-27 MBL f ut den
kollektivavtalade minimilnen. Men om hon inte r medlem gller den
avtalade lnen mellan henne och arbetsgivaren (2 pong). Sedan r det
en annan sak att fackfreningen (Handels) kan begra skadestnd av
arbetsgivaren om denne betalar ut lgre lner n denne i
kollektivavtalet frbundit sig att utbetala.
-
FRGA 3 Anders r kristen men mycket kritisk mot svenska kyrkan.
Tillsammans med kamraterna Ibrahim och Kerstin bildar han en ny
frsamling som heter Guds lrjungar. De antar stadgar och utser
Anders till ordfrande och Ibrahim till kassr. Kerstin blir vanlig
styrelsemedlem. Freningens medlemsantal stiger s smningom till 8
medlemmar utver de tre styrelseledamterna. De trffas hemma hos
varandra varje sndag och Anders hller d predikningar ver olika
bibelstllen. Anders har drmt om att bli framgngsrik
vckelsepredikant. Han vill nu infrskaffa en husbil fr att ka runt
med den och predika p gator och torg. En husbil som kan rymma 5
personer (fem av de totalt 11 medlemmarna r beredda att flja med)
kostar drygt en miljon. De bidrag som de 11 medlemmarna ger varje
mnad skulle inte rcka till rntor och amorteringar. Det tycker inte
Anders r ngot problem. Genom vckelseturnn s kommer de att vrva nya
medlemmar och deras bidrag kommer att betala bussen. A. r freningen
Guds lrjungar en sjlvstndig juridisk person som har rtt att g till
en bank
och i eget namn lna drygt en miljon kronor? B. Om freningen inte
kan terbetala ln eller rntor kommer d styrelsemedlemmarna eller
de
vriga tta medlemmarna att tvingas anvnda sina egna pengar fr att
tcka skulden? Freningen fr sitt ln (Anders gick i borgen och lmnade
inteckningar i sin fastighet som skerhet) och man ger sig ut p
turn. P torgen s stannar mnga och lyssnar p sngerna. Predikningarna
mste vara kortare n tv minuter fr att inte hrarna skall frsvinna
igen. Mnga verkar intresserade men ingen har betalat in bidrag till
Guds lrljungar p de inbetalningskort som delas ut. I samband med
torgmten samlar man ocks in pengar till ett barnhem i Etiopien. Det
blir 50.000 kronor. Nr medlemmarna i september tervnder till sina
jobb sljer de husbussen och frsker lsa lnet. Det blir en riktigt
dlig affr. Fr att lsa skulden fr samtliga medlemmar sknka s mycket
de kan. Dessutom tar man 30.000 frn de insamlade pengarna till
barnhemmet i Etiopien. D kan hela skulden lsas. De terstende 20.000
betalas till barnhemmet. P styrelsemtet r Anders och Ibrahim verens
om att detta r enda lsningen. De rstar ner Kerstin som menar att
hela det insamlade beloppet mste sknkas till barnhemmet. Kerstin
menar att det r brottsligt att bete sig p detta vis. C. Kan
freningen Guds lrjungar straffas fr ngot brott i denna situation
och vilket eller vilka
brott kan i s fall komma ifrga? D. Kan Anders, Ibrahim eller
Kerstin straffas fr ngot brott i denna situation och vilket
eller
vilka brott kan i s fall komma ifrga?
-
TYPSVAR FRGA 3 Det r en ideell frening. En ideell frening fr
rttskapacitet genom att anta stadgar och utse styrelse. Det har
denna frening gjort. Det finns inget som hindrar freningen frn att
frga en bank om de fr lna pengar. Skulle freningen f lna pengar s r
det freningen som ansvar fr skulden. Banken kan inte krva
styrelsemedlemmarna eller ngon annan p pengar om freningen inte
betalar. Svida banken inte har frmtt dessa att g i borgen fr
freningens skulder (3 pong). Juridiska personer kan inte gra sig
skyldiga till brott och dmas fr dem. Men skadestndsansvar kan komma
ifrga. Enbart fysiska personer kan gra sig skyldig till brott (2
pong). Styrelsen r straffrttsligt ansvarig i den hr situationen.
Alla tre styrelseledamterna deltog i beslutet, s alla tre kan
straffas. Om Kerstin reserverat sig hade hon inte varit ansvarig fr
beslutet. Fr att man skall kunna n fram till att ett brott
freligger mste samtliga objektiva rekvisit i brottsbeskrivningen
tckas subjektivt. Det r den s kallade tckningsprincipen. Brottet
bedrgeri kan inte komma ifrga. BrB 9 kap 1 krver att ngon
avsiktligt vilseleder ngon annan. Nr pengarna samlades in tnkte
frsamlingen sknka hela beloppet till barnhemmet. Vid den tidpunkten
blev ingen givare vilseledd. Frskingring BrB 10 kap 1 r dremot ett
brott som skulle kunna komma ifrga. Freningen har en skyldighet att
betala ut det man samlar in till barnhemmet. Nr barnhemmet fr
30.000 kronor fr lite s r det en skada fr givarna och fr barnhemmet
och tminstone Anders gr en vinning eftersom banken kunde krva honom
p pengarna om skulden fr husbilen inte betalades. Fr Kerstin och
Ibrahims del ligger brottet olovligt frfogande nrmast till hands
BrB 10 kap 4 . Pengarna r barnhemmets. De tv styrelsemedlemmarna
vidtar en tgrd som bervar barnhemmet 30.000 kronor och det r
brottsligt ven om Kerstin och Ibrahim inte gr ngon vinst sjlva (5
pong).
-
FRGA 4 Gunilla som just fyllt 3 r hlsar p sin kamrat Hamza som
fyller 3 r om en vecka. Det r ngot som sker ofta eftersom barnen
leker riktigt bra ihop och frldrarna ocks uppskattar varandra.
Gunillas mamma lmnar barnen klockan 11.00 till Hamzas pappa. Hon
sger att hon mste gra ngra renden p stan och att hon nog terkommer
klockan 15.00. Hamzas pappa sitter p altanen och lser korsord.
Barnen leker fint. Skottkrran r fylld med regnvatten. Barnen tar en
kvist med blad p och doppar den i regnvattnet, sedan mlar barnen
frrdet med detta vatten. Det verkar vara en riktigt rolig lek.
Grannen Anita r ute och mlar sitt staket. Telefonen ringer. Hon
lmnar mlarfrgen och gr in fr att svara. Det r hennes bsta vninna
som ringer och samtalet blir lngt - ver 20 minuter. Hamzas pappa hr
fortfarande barnens glada rster, srskild orden mla och jttefint,
men han ser dem inte lngre s han bestmmer sig att g en runda fr att
se vad barnen nu vattenmlar. Det visar sig att barnen nu gtt ver
till grannen Anita och hittat hennes frgburk. De har brjat mla
hennes bil med staketfrgen. Dessutom har de spillt frg p ngra
stenar i hennes carport. Pappan sger t dem att lmna penslarna i
frgen. Han tar snabbt in dem i huset. Sedan frsker han torka bort
frgen frn grannens bil och stenen under carporten. Det gr inte s
bra. Frgen var snabbtorkande. Han hmtar Anita, som mste avbryta
sitt telefonsamtal, och visar vad som hnt. Tre dagar senare visade
det sig att det kostade 4.000 att f bilen ren och att byta de
stenar som ftt frgflckar. Anita tycker att det r sjlvklart att
antingen barnen eller deras frldrar betalar denna kostnad.
A) Kan Gunilla och Hamza vara skyldiga att betala detta belopp?
B) Kan ngon av Gunillas frldrar vara skyldiga att betala detta
belopp? C) Kan ngon av Hamzas frldrar vara skyldig att betala detta
belopp? D) Kan Anita bli tvungen att betala hela eller en del av
kostnaderna fr barnens mlning?
-
TYPSVAR FRGA 4 I SkL 2 kap. 4 str det att om ngon under 18 r
vllar en skada s skall denne erstta skadan i den mn det r skligt
med hnsyn till lder utveckling ansvarsfrskring m.m. r barnet
frskrat kan full ersttning i princip utg. I andra fall jmkas
ersttningen. Men nr det gller de allra minsta barnen kan man inte
krva ngon egen frsiktighet alls. Gunilla och Hamza r bara 3 r. S sm
barn kan inte dra sig skadestnd (3 pong). Frldrar har inte strikt
ansvar fr sina barn. Fr att en frlder skall bli skadestndsansvarig
krvs att frldern sjlv varit vllande enligt SkL 2 kap 1 . Se ocks FB
6 kap 2 2 st. dr frldrarnas tillsynsansvar beskrivs. Ett sdant
vllande kan t.ex. best i att frldern inte haft tillrcklig uppsikt
ver barnet. Gunillas frldrar har lmnat barnen hos en kamrats pappa.
Hamzas pappa verkar vara en bra frlder s Gunillas mamma var inte
vrdsls nr hon lmnade Gunilla under hans uppsikt (2 pong). I detta
fall freligger tv sakskador. Det finns en uppenbar kausalitet
mellan barnens handlande och skadorna. Den svra frgan r om det
finns ngon som r vllande i skadestndsrttslig mening. Hamzas pappa
kan eventuellt ha varit vllande. Det r en ppen frga. Barnen har
lmnat deras tomt och gett sig in p grannens tomt utan att han
upptckt det. Det kan tala fr att han varit vllande. Men samtidigt s
har Hamzas pappa hela tiden haft kontroll ver barnen. ven om han
inte sett dem s har han hrt dem. De har varit glada och hans
misstag att tro att orden mla och jttefint betyder att barnen
fortfarande lekte mlning med vatten r ett frsteligt misstag. Mnga
frldrar lyssnar sig till vad barnen gr. Om det bara var ngon minuts
verk att mla bilen och spilla frg p stenarna s kan en hel del tala
fr att Hamzas pappa inte varit vllande. Det har ingen betydelse om
studenten anser att det mesta talar fr vllande eller om studenten
liksom jag lutar t att pappan inte varit vllande (3 pong). Om
Hamzas pappa inte r vllande s fr Anita betala hela beloppet. Det r
hennes bil och stenar som blivit skadade. Finner man ingen som
varit vllande s fr hon sjlv betala (2 pong). Om studenten finner
att Hamzas pappa varit vllande s mste studenten fr att f full pong
diskutera medvllande frn Anitas sida genom att lmna frgen obevakad
i mer n 20 minuter. Det spelar ingen roll om studenten tycker att
skadestndet skall jmkas s att Anita fr betala en del av skadan
eller om studenten anser att hennes ofrsiktighet varit s liten att
fullt skadestnd skall utg.
-
FRGA 5 Helena r 23 r och arbetar p ICA som fastighetsansvarig.
Hon kper en tta veckor gammal hundvalp fr 10.000 kronor. Tre mnader
drefter flyttar hon ihop med Preben. Han r 30 r och ger en
bostadsrtt vrd tre miljoner. Ett r senare gifter de sig. Efter
ytterligare fem r glider de isr och vill d skilja sig. Preben ger
aktier fr 3 miljoner, bostadsrtten som kat i vrde till 4 miljoner,
och har skulder p bostadsrtten med 2 miljoner kronor. Dessutom ger
han en Alfa-Romeo vrd 200.000 kronor. Bilen kptes av Preben fr tv r
sedan, men Helena har betalat hlften av bensin och
servicekostnader. Helena lskar klder och har mrkesklnningar och
mrkesskor vrda cirka 100.000 kronor i sin garderob. Vidare har hon
smycken fr 75.000 kronor. Prebens klder och smycken har dremot
nstan inget vrde alls. Mblerna r vrda 150.000 kronor och de flesta
mbler har Preben kpt innan han trffade Helena. Preben vill att
Helena skall f s lite som mjligt i skilsmssan och att han sjlv
skall f behlla s mycket som mjligt. Det r srskilt viktigt fr honom
att se till att hon inte fr ta ver bostadsrtten och bilen. Preben
menar ocks att han br f hunden. Preben har gtt flera kurser p
kennelklubben med hunden. Han har dessutom trnat hunden i agility
och vunnit ngra fina pris. Preben har ocks de senaste tre ren tagit
minst dubbelt s mnga promenader med hunden som Helena. Helena har
jobbat hrt och blivit fastighetschef trots sin lga lder. Dessutom
dansar hon tvlingsdans (det r ett skl till att hon har s dyra
klnningar och skor). Enligt Preben s har Helena inte tid att ta
hand om hunden p ett bra stt och drfr br Preben f vrdnaden om
hunden. Helena vill ha s mycket som mjligt i skilsmssan. Frutom att
hon vill ha sina egna klder och smycken s spelar det ingen roll
vilken egendom hon fr. Vad hon n fr tnker hon slja det och kpa en
bostadsrtt som hon sjlv valt. Men det r ocks viktigt fr Helena att
f behlla hunden. ven om hon arbetar mycket s finns det hunddagis dr
hunden har det bra, s hennes aktiva liv hindrar henne inte frn att
ha hund. Ngot ktenskapsfrord finns inte och den egendom Preben rvt
har han ftt med full gandertt utan inskrnkningar. Frdela egendomen
mellan makarna utifrn dessa frutsttningar. Ta ocks stllning till
vem som fr hunden.
-
TYPSVAR FRGA 5 Hunden r egendom (ungefr som en bil eller som en
bostadsrtt). Man ska inte ta ngon hnsyn till vem som bst kan skta
om hunden, lika lite som man kan ta hnsyn till vem som r bst p att
vrda bilen. Hunden skall allts behandlas som vilken annan egendom
som helst (2 pong). Utgngspunkten enligt 7 kap 1 ktB r att all
egendom r giftorttsgods om det inte finns ett uttryckligt undantag.
I 10 kapitlet 2 ktB str det att makarna fr undanta personlig
egendom som klder (och ven smycken ven om det inte nmns) i sklig
omfattning. P denna kurs krver vi inte att ni ska ha en uppfattning
om hur stort vrdet p den undantagna egendomen fr vara i olika
situationer. I detta svar rknar vi med att Helena kan undanta all
sdan egendom (2 pong). Till den giftorttsegendom som skall delas fr
man d fra mblerna fr 150.000 kronor, bostadsrtten som r vrd 2
miljoner (skulden p tv miljoner r ju kopplad till lgenheten och ska
dras av frn dess marknadsvrde), bilen som r vrd 200.000 och aktier
fr tre miljoner. Hunden r ocks egendom som blivit giftorttsgods och
den kan vrderas till 10.000 kronor. Den egendom som finns i r allts
vrd 5.360.000 kronor. Vardera parts andel i boet enligt 11 kap 1
ktB blir vrd 2.680.000 kronor. (4 pong) Nr egendomen sedan skall
frdelas p lotter s har varje make rtt att f sin egen egendom p sin
lott enligt 11 kap 7 ktB. Drfr kan Preben krva att f bostadsrtten
och bilen. Han har d ftt egendom vrd 2.200.000 kronor. Helena kan
krva att f hunden eftersom hon har gandertten till den. Hon kpte
den ju innan de blev ett par. Hon har d ftt ekonomiska vrden fr
10.000 kronor. De mbler Preben kpt innan paret trffades r hans och
han kan krva att f dem p sin lott. Men nr mblerna r frdelade s
kommer Peter att behva ge Helena aktier till ett vrde som gr att
hon totalt fr ut 2.680.000 kronor. Hon fr dessutom behlla sina
smycken och klder (2 pong).
-
FRGA 6 Du har just blivit anstlld p Pettersons bil AB. De flesta
bilkpare betalar cirka 20 % av bilens pris kontant. Resten lggs upp
som en avbetalning. Avbetalningstiden varierar mellan 24-96 mnader.
Fretaget kan inte ligga ute med s mycket pengar som man gr. Man
vill drfr slja dessa fodringar till en s.k. factoringfretag som
heter Bilbanken. Chefen vill att du som kan juridik ska ta stllning
till fljande frgor:
A) Kan fordringar verltas? B) Vad gller enligt lag om det blir
en tvist, t.ex. att kunden menar att en viss reparation borde
ha betalats av Pettersons bil, medan Pettersons bil menar att
kunden skall betala sjlv. Kan kunden blanda in Bilbanken och dra av
reparationskostnaden p sina avbetalningar dit?
C) Vad gller enligt lag om kunden efter en verltelse av
fodringen till Bilbanken felaktigt fortstter att betala pengar till
Pettersons bil?
D) Vad gller enligt lag om kunden inte klarar av att betala sitt
ln utan Bilbanken fr ta tillbaka bilen och gr en frlust, kommer
Pettersons bil d att tvingas tcka Bilbankens frlust?
E) r de svar du givit p vad lagen sger i frgorna B-D dispositiva
s att Bilbanken och Pettersons bil kan erstta lagens bestmmelser
med andra avtalade bestmmelser, bde mellan dessa parter och nr
Pettersons bil ingr avtal med bilkpare, eller r lagreglerna
tvingande?
-
TYPSVAR FRGA 6 Huvudregeln i svensk rtt r att fodringar kan
verltas frn en borgenr till en annan borgenr. Det r allts den
regeln som gller om man inte hittar ngon annan bestmmelse (2 pong).
I detta fall r det frgan om en konsument som har kpt en vara frn en
nringsidkare och ftt krediten i samband av denne i samband med kpet
av varan. D gller konsumentkreditlagen KKrL se 1 . Enligt 16 1 st.
KKrL fr kparen gra samma invndningar mot den som vertagit krediten
som denne tidigare kunnat gra mot sljaren. Konsumenten kan allts
gra ett avdrag (en kvittning) i denna situation. Menar den nye
borgenren att konsumenten har fel fr den nye borgenren ta tvisten
till domstol (2 pong). Enligt 16 2 st. fr kparen betala till
Petterson bil och det har befriande verkan i frhllande till den nye
borgenren. Det gller dock inte om kparen vet eller av grov
oaktsamhet missat information om att Pettersons bil inte lngre r
rtt betalningsmottagare. Det r allts viktigt att den som kper
fodringen (den nye borgenren) informerar kparen om detta (2 pong).
Det rttsliga frhllandet mellan Pettersons bil och Bilbanken berr tv
nringsidkare. D gller inte KkrL. Istllet skall skuldebrevslagen
tillmpas. Den handling som upprttas mellan Pettersons bil och
kparen r ett enkelt skuldebrev se 26 SkbrL. Skuldebrevslagen skulle
ha gllt mellan parterna i frgorna B-C om inte KkrL i egenskap av
speciallag haft fretrde. Enligt allmnna principer s ansvarar den
borgenr som sljer sin fordran fr att fordran r kta, men sljaren
ansvarar inte fr lntagarens vilja eller frmga att terbetala lnet.
Klarar inte bilkparen av att betala sitt ln fr Bilbanken ta den
frlusten (2 pong). Konsumentkreditlagen r tvingande enligt 4 . Det
gr allts inte att frsmra det skydd konsumenten har i frgorna B och
C. Den allmnna princip som sger att den som sljer en fordran inte
ansvarar fr gldenrens vilja eller frmga att terbetala lnet r dremot
avtalsbar. Pettersons bil kan gentemot Bilbanken ta sig att ta hela
eller en del av den frlust som kan uppst i frga D. (2 pong).
-
TENTAMEN NTBASERAD UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS
2010-11-14
Frga 1 Peter och Anna skall parkera sin bil p en parkeringsplats
utanfr ett varuhus. Det r trngt. Anna ber Peter kliva ur bilen och
stller sig sedan riktigt nra den hgra bilen. Det blir d tillrckligt
mycket plats ver fr att Anna skall kunna ppna sin vnsterdrr och
klmma sig ut. Nr Anna lst bilen kommer familjen som ger bilen till
hger om Annas och Peters bil. Pappan blir arg och sger att Anna
mste kra ut sin bil s att han kan komma in. Peter sger d att bda
bilarna r parkerade i sina rutor och att pappan kan g in i sin bil
p hger sida och drifrn kliva ver till frarplatsen. Pappan tar tag i
Annas arm och sger att hon inte ska g ifrn platsen frrn deras bil
blivit flyttad. Anna sliter sig fri. Peter blir rasande och knuffar
pappan baklnges vid fyra tillfllen. Vid samtliga dessa tillfllen
sger han saker som att mannen skall lmna honom och Anna ifred.
Peter hotar honom bde med stryk och med polisanmlan. Mannens fru
tar tag i Peters arm och sger t honom att sluta. Min man har haft
en hjrtattack fr tre veckor sedan och han fr inte bli upprrd. Peter
drar sin arm tillbaka fr att komma loss. Hans armbge trffar mannens
fru i nrheten av gat. Hon hller handen fr gat. Mannen blir rd i
ansiktet. Vad har du gjort med min fru sger han och sedan tar han
sig fr brstet och faller ihop. Mannen 52 r dr i en hjrtattack. Hans
hustru 53 r fr en bltira men r i vrigt oskadd. Deras barn, 13 r,
som sett alltihop r ocks oskadd men chockad. Nr mannen fll ihop
frstod Peter vad som hll p att hnda och han ringde drfr ambulans
och stannade p platsen till polis och ambulans kom. Vilket eller
vilka brott kan Peter ha gjort sig skyldig till i denna situation
och vilka delar i denna berttelse pverkar straffvrdet i dessa
brott?
-
Typsvar: Peters fyra knuffar r en form av misshandel enligt BrB
3 kap 5 . Men d smrta eller skada inte typiskt sett uppstr s r
misshandeln frmodligen att betrakta som ringa (1 pong). Men Peters
uppst tcker att tvinga mannen att rra sig bakt och han f knna den
mttliga smrta och vanmakt som det innebr att tvingas rra sig bakt
(1 pong) Eftersom Anna redan tagit sig loss frn pappan s freligger
frmodligen inte en ndvrnssituation eller en ndsituation, BrB 24 kap
1 och 4 . Men om Peter uppfattade situationen s att mannen tnkt
gripa tag i Anna igen kan Peters missfrstnd varit frsteligt och d
kan straffrihet freligga. (1 pong). 24 kap 6 r ocks relevant. Nr
mannens fru tar tag i Peter och han drar sig loss s har han inte i
uppst att orsaka skada. Drfr kan bara vllandebrott komma ifrga.
Nrmast till hands ligger brottet vllande till kroppsskada Brb 3 kap
8 (1 pong). I denna situation kan man dock ifrgastta om Peter varit
vllande. Det r svrt att ur beskrivningen utlsa om Peter varit
vrdsls nr han drog tillbaka sin arm (1 pong). I frhllande till
mannens dd s kan ngot brott inte freligga. Det finns ett brott
vllande till annans dd i Brb 3 kap 7 . Men det finns ingen adekvat
kausalitet mellan Peters fyra knuffar och mannens dd. Den normalt
frsiktige personen avstr inte frn att knuffa ngon fr att undvika
dennes dd. Det finns ingenting som tyder p att Peter kunde se att
mannen hade hjrtproblem och att han drfr borde vara extra frsiktig.
Nr Peter fr denna information r det redan fr sent och efter att han
har ftt informationen slutar han att angripa mannen (2 pong).
Straffvrdet i denna berttelse pverkas av mannens beteende. Hans
angrepp p Anna r en provokation som ger Peter rtt till straffrabatt
enligt BrB 29 kap. 3 1 p (1 pong). Enligt 5 punkten i samma
paragraf s r mannens angrepp en provokation som ger rtt till
straffrabatt (1 pong kan ersttas av ndvrnsexcess) Att Peter stannar
kvar p platsen och ringer till ambulans r ett frsk att reparera de
skador mannen ftt och det ger straffrabatt BRB 29 kap 5 andra
punkten (1 pong). Peters hot om polisanmlan r en helt riktigt tgrd
om man blir angripen. Peters hot om stryk behver inte vara en
frvrrande omstndighet om det r tydligt att stryk bara kommer ifrga
om mannen fortstter att angripa Anna, men det kan allts vara en
frsvrande omstndighet. Den mest sannolika utgngen r att Peter dms
till bter, men det r allts inte skert att han dms fr ngot
brott.
-
Frga 2 Gran gifte sig med Alice1962. Alice dog 2007. Ett r
senare trffade Gran Agda, 78 r. Hon slde sin bostadsrtt och
flyttade in i Grans hyresrtt. Gran livades upp av detta. Han och
Agda gjorde bussutflykter med pensionrsfreningen. I maj 2010 gifte
de sig. En mnad senare dr Gran. P begravningsbyrn finns ett
testamente frn 2005 dr Gran testamenterar hela sin kvarltenskap
till sin lskade maka med full gandertt och det testamentet r
undertecknat av tv vittnen. Agda ger 2 miljoner i aktier. Hon kpte
aktierna fr pengarna hon fick fr sin bostadsrtt. Bostadsrtten var
en gva frn hennes frldrar. Hon fick den med frbehllet att den
skulle utgra hennes enskilda egendom. Gran ger aktier fr tre
miljoner. Lgenheten r en hyresrtt. Det r Gran och allts numera
ddsboet som str p kontraktet. Lgenheten har inget officiellt vrde
men alla vet att den kan anvndas som bytesobjekt vid kp av en
bostadsrtt eller villa och d skulle vara vrd cirka 400.000. Gran
har tv barn, Eva och Gunnar. Hur mycket fr Agda, Eva och Gunnar i
arv eller bodelning efter Grans dd och vem fr lgenheten? Typvar: I
detta fall skall man frst gra en bodelning med anledning av Grans
dd. I bodelningen skall makarnas giftorttsgods ing, ktB 10 kap 1 .
Agdas bostad r enskild egendom enligt 7 kap 2 2 p. i ktB. Om det
inte str ngot annat i gvohandlingen s kommer de aktier Agda kper fr
pengarna hon fick d hon slde bostadsrtten ocks att vara enskild
egendom, samma lagrum sjtte punkten. Agda har allts inget
giftorttsgods (2 pong). Hyresrtten har inget lagligt vrde. Bostaden
skall enligt 11 kap. 8 tillflla den som bst behver den och det r
Agda. Ddsboet behver ju ingen bostad (1 pong) Det str ingenting i
frgan om Grans aktier. Allts r aktierna giftorttsgods enligt ktB 7
kap. 1 . Allt som inte gjorts till enskild egendom r nmligen
giftorttsgods. Huvudprincipen i ktB r likadelning enligt 11 kap. 3
. Det innebr att Agda fr aktier fr 1,5 miljoner i bodelningen (2
pong). Eftersom Grans egendom var giftorttsgods medan Agdas egendom
var enskild s kan bodelningen leda till ett skevt resultat. Hr
skulle jmkningsregeln i 12 kap 1 ktB kunna bli tillmplig (1 pong).
I ddsboet terstr allts aktier vrda 1,5 miljoner (mer om jmkning
tillmpats). Detta tillfaller den efterlevande makan enligt
rvdabalken 3 kap. 1 (2 pong). Barnen, Gunnar och Eva, kan vlja
mellan att f ett efterarv d Agda dr enligt B 3 kap 2 eller att f
sin laglott nu. Laglotten r halva arvslotten B 7 kap. 1 .
Arvslotten fr Gunnar och Eva blir 750.000 var om ddsboet r vrt 1,5
miljoner. Deras laglott blir 375.000 kronor (2 pong). Jmkning vid
bodelning och strre ddsbo och drmed strre laglott r mycket sannolik
i detta fall. Testamentet skall man inte fsta ngon vikt vid d det
gller Alice
-
Frga 3 Jabar har ont om pengar. Han stter drfr in en annons p
sin fina racercykel som han vill slja fr 5.000 kronor. Olle kommer
frbi och tittar p cykeln. Han diskuterar priset med Jabar och
prutar ner det till 4.900 kronor. Han betalar kontant och kommer
verens med Jabar om att han skall hmta cykeln under eftermiddagen.
De undertecknar ocks ett kpekontrakt med datum och plats angiven.
Vid lunchtid visar Jabar cykeln fr Karin. Hon bjuder 5.200 fr
cykeln. Hon betalar kontant och tar med sig cykeln. Olle blir
rasande. Han och tre kompisar skall cykla runt Ringsjn i helgen.
Han mste absolut ha en cykel.
A) Har Olle en mjlighet att utkrva den cykel han kpt av Jabar av
Karin? B) Har Jabar begtt ngot brott och om s r fallet vilket eller
vilka brott kan vara aktuella? C) Kan Jabar bli skadestndsskyldig
mot Olle och i s fall enligt vilka principer?
-
Typsvar: Nr Karin kpte cykeln av Jabar s visste hon frmodligen
inte att han redan slt den till Olle. Jabar hade cykeln i sin
besittning och nu har Karin cykeln i sin besittning. Karin har
varit i god tro och har i enligt med 2 lag om godtroendefrvrv av
lsre blivit rttmtig gare till cykeln. Men det var Olle som frst
kpte cykeln. Han var cykelns rttmtige gare och har enligt 5 i lagen
rtt att krva att Karin ger honom cykeln men d mste han betala lsen
(5.200 kronor) till Karin (3 pong) Om Jabar redan nr han tar emot
pengarna av Olle har fr avsikt att luta honom s har han gjort sig
skyldig till brottet bedrgeri i 9 kap 1 BrB. Samtliga objektiva
rekvisit tcks d av ett subjektivt rekvisit. Men om Jabar inte tnkte
lura Olle nr han tog emot pengarna utan kom p denna id frst nr
Karin kom med pengar och ocks ville kpa cykeln s blir istllet bde
de subjektiva och objektiva rekvisiten till brottet frskingring 10
kap. 1 Brb uppfyllt (4 pong). Brottskador erstts enligt de allmnna
principerna i SkL 2 kap 1 om ingen specialregel r tillmplig. De
kostnader som Olle har fr att lsa cykeln r en frmgenhetsskada, de
kostnader han har fr att hmta cykeln hos Karin r ocks en
frmgenhetsskada. Frmgenhetsskador orsakade genom brott skall
ersttas enligt 2 kap 2 SkL (3 pong)
-
Frga 4 Said och Allan ger en villa. De skall slja den och kpa en
bostadsrtt istllet. De har en annons ute dr villan prissatts till 4
miljoner. Bo och Agneta tittar p villan. De sger att de behver en
dag p sig att fundera. De frgar Said och Allan om de kan f denna
tid p sig. Said och Allan lovar dem att de skall f denna betnketid.
Tv timmar senare kommer ett nytt par. De blir hnfrda ver den fina
villan och erbjuder 4,3 miljoner. Said och Allan slr till och
skriver ett kpeavtal med paret.
A) Kan Said och Allan gra p detta stt och har de dragit sig
skadestndsansvar gentemot Bo och Agneta?
Innan det nya paret, Marju och Simon, kpte huset, underskte de
huset och trdgrden. De blev srskilt glada ver det fina kket.
Kylskpet hade inbyggd ismaskin och spisen var toppmodern. P tomten
fann paret tv trd som sg sjuka ut. Said sa att det inte var ngra
problem, trden skulle nog st i mnga r. Men paret blev inte
vertygade om det. Said lovade dem d att han skulle sga ner trden
innan det blev dags fr inflyttning. Marju ville ocks underska
grunden. Allan blev tvungen att flytta ett skrivbord och ta bort en
matta fr att kunna skruva bort luckan ner till grunden. Allan gav
Marju en ficklampa, men just nr hon skall krypa ner sa Simon till
henne att det var ondigt. De skulle ju fira hans pappas 65-rsdag.
Med tanke p Marjus kldsel borde hon inte ge sig ner i krypgrunden.
Allan skruvade tillbaka luckan. Said och Allan berttade att de fr
tilltrde till sin nya lgenhet 1 oktober. De kom verens om att den 2
oktober skulle villan vara inflyttningsklar fr Simon och Marju.
Allan berttade ocks att de letar efter en segelbt. Det finns en
smbtshamn nedanfr deras nya lgenhet. Simon berttade d att han och
Marju har en bt, som r vrd 300 000 kronor. Han freslog att
kpekontraktet skulle sttas ned med 300.000 till 4 miljoner kronor
och att han och Marju skulle sknka dem bten till vren. D kan de
anvnda bten hela denna ssong, men till nsta ssong skulle bten bli
Said och Allans. Genom att ltsas att villan bara kostar 4 miljoner
kronor skulle reavinstskatten lgre fr Allan och Said och
stmpelskatten bli lgre fr Simon och Marju. Alla parter skakar hand
p Simons frslag och undertecknade ett kpeavtal med beloppet 4
miljoner angivet.
B) Simon och Marju betalar fyra miljoner och flyttar in den 2
oktober. Efter en vecka kommer de p att Said lovade att ta bort
trden, men att han inte gjort det. Kan de krva av Said och Allan
att de tar bort trden eller krva dem p kostnaden fr ett
borttagande?
C) I januari gr golvvrmen p toaletten snder. Reparatren frsker
laga den underifrn och gr drfr ner i krypgrunden. Dr upptcker han
stora mgelskador. Det kommer att kosta cirka 300.000 att tgrda. Kan
Simon och Marju krva reparationskostnaden fr mgelskadan av Said och
Allan?
D) Kan Simon och Marju lta bli att verlmna bten och p detta stt
kompensera sig fr mgelskadan?
-
Typsvar: Kp av fast egendom r formalavtal enligt 4 kap. 1 JB.
Det r det skrivna avtalet som r bindande. ven om man kan bevisa att
det muntliga avtalet ingtts s r det muntliga avtalet nd inte
gllande. Said och Allan kan inte bli skadestndsskyldiga mot Bo och
Agneta (2 pong) Alla villkor i ett huskp behver inte vara upptagna
i den skriftliga handlingen. Kan det bevisas att Said innan kpet
gav lftet att ta bort trden s r detta lfte bindande. I 4 kap 3 JB
str det vilka villkor som mste finnas i det skrivna avtalet fr att
vara giltiga. Det gr allts utmrkt att krva att Said tar bort trden
eller att ersttning fr kostnaden betalas av honom (eller Allan) (2
pong) Mgelskadan mste rimligen ha frelegat redan nr huset verlts.
Sljaren ansvarar i princip fr dolda fel enligt 4 kap 19 JB. Men som
dolda fel fr man inte beropa det som kunde ha upptckts vid en
noggrann underskning enligt samma lagrums andra stycke. Hade Marju
krupit ner i grunden hade mglet upptckts. Sledes kan inte Simon och
Marju krva ersttning fr denna skada (3 pong) Huvudregeln enligt JB
4 kap 1 2 st r att en sidoverenskommelse om ett annat pris n det
skriftligt angivna r ogiltigt. Den huvudregeln sger allts att Simon
och Marju inte behver lmna ver bten utan kan behlla den och tjna
300.000. Det finns en jmkningsregel och jmkningsregeln r ett
undantag. Det finns inget srskilt skl fr att det undantaget skulle
vara tillmpligt i just detta fall. I de flesta fall r det fritt
fram att strunta i en muntlig verenskommelse om ett annat pris (3
pong).
-
Frga 5 Lisa arbetar som snickare p JM. De som kper nya
bostadsrtter gr mngder av tillval och frnval. Lisa tar ofta kontakt
med leverantrer av kakel, klinkers, badkar, tvttfat osv och
bestller nya saker och avbestller gamla saker. Orsaken r alltid att
kunden har gjort en ndring i sista stund. Lisa har gjort s i tta rs
tid. Men nu har revisorerna slagit larm. Det visar sig att JM kpt
misstnkt stora mngder kakel och klinkers, samt att man kpt fler
tvttfat och toalettstolar n man satt in i sina hus. Det visar sig
att Lisa kpt material som hon tagit hand om sjlv och slt svart. Den
totala kostnaden fr JM r 800.000 kronor
A) Kan JM krva av sina leverantrer att de tar ekonomiskt ansvar
fr de bestllningar som Lisa gjort fr egen del och terbetalar den
kpeskilling som JM lagt ut?
Nr Lisas verksamhet utreds visar det sig att familjen Hansson
kpt en komplett badrumsrenovering av Lisa fr 60.000. Lisa har p sin
fritid byggt om badrummet i deras 50 r gamla villa. D satte hon in
en toalettstol och ett handfat som tillsammans kostar 15.000 kronor
och som betalats av JM samt levererats till det bygge dr Lisa fr
tillfllet arbetade.
B) Kan familjen Hansson tvingas betala JM fr det handfat och den
toalettstol Lisa tagit? C) Hur kan Lisas anstllning i JM pverkas av
det intrffade?
-
Typvar: ven om det kanske inte r vanligt att snickare bestller
varor p detta stt s r det ingen tvekan om att JM ltit Lisa bestlla
varor p detta stt under lng tid. I detta fall r det allts helt
klart att en toleransfullmakt freligger (ven andra fullmaktsstyper
kan diskuteras). Lisas inkp har legat inom hennes behrighet och JM
r bundna enligt 10 AvtL. Det gr inte att krva av leverantrerna att
de tar ngot ansvar fr situationen (3 pong) Familjen Hansson har kpt
en kombination av tjnster och varor av Lisa. Toalettstolen och
handfatet r frmodligen att betrakta som lsren. Lisa hade dem i sin
besittning och familjen visste inte att Lisa tagit dem p sin
arbetsplats. Enligt 2 lsreskpslagen har familjen godtrosfrvrvat
dessa lsren (3 pong). Lisa har gjort sig skyldig till stld eller
frskingring och det rr sig om riktigt stora belopp. Det r ett
allvarligt brott mot anstllningsavtalet. Arbetsgivaren har inte
bara saklig grund fruppsgning med uppsgningstid enligt 7 LAS i ett
sdant fall utan ven fr avsked enligt 18 LAS (4 pong).
-
Frga 6 Peter har en frmgenhet p 12 miljoner och har tre vuxna
barn. Han har alltid frskt vara s rttvis som mjligt mot sina tre
barn. Ett av barnen, Ulla, har blivit arbetsls. Hon arbetade
tidigare p ett keri som grvmaskinist. Hon vill att Peter skall
hjlpa henne att starta upp som egenfretagare. Peter och Ulla bildar
ett handelsbolag ihop. Peter satsar en miljon och Ulla satsar sin
arbetskraft. Fretaget gr bra. Peter kan f en rimlig rnta p de
pengar han satt in i fretaget och nr Ulla har tagit ut en normal
grvmaskinistln s brukar det finnas en vinst p 50-100.000 som hon
och Peter delar. Men Ulla har inte ngon ansvarsfrskring. Vid ett
husbygge rkar hon vnda kartan p fel hll. Istllet fr att sl hl p den
vstra vggen dr tillbyggnaden skulle ske s slr hon hl p den norra
vggen. Det var en brande vgg och delar av huset rasar ihop. Ulla
drar handelsbolaget ett skadestndskrav p 12 miljoner och ngra sdana
pengar har hon inte. Hennes syskon Per och Lena blir mycket
oroliga. Vad kommer nu att hnda med pappans pengar. Blir det ngot
arv kvar till dem?
A) Kan Peter tvingas att betala hela skadestndet? B) Om Ulla fem
r senare skulle vinna 7 miljoner p bingolotto, kan Peter d krva att
f dessa
pengar? C) Om Peter dr ett r efter Ullas misstag, arvet skiftas
och Ulla tv r drefter vinner 7
miljoner p bingolotto kan Per och Lena d krva dessa pengar?
-
Typsvar: I ett handelsbolag ansvar delgarna solidariskt fr
bolagets skuld enligt huvudregeln i 2 kap 20 HL. Den huvudregeln r
tillmplig och Peter kan tvingas betala hela skulden (2 pong).
Mellan bolagsmnnen gller att de frdelar rets resultat mellan sig
enligt 2 kap 7-8 . Har man inte angett ngot annat gller lika
frdelningen. Underskottet p 12 miljoner skall allts ersttas av
Peter och Ulla med 6 miljoner var. Om Peter Betalat hela beloppet s
blir Ulla skyldig honom 6 miljoner fr att han betalade hennes del.
Vinner hon 7 miljoner blir det allts dessa sex miljoner han fr krva
av henne (4 pong). Nr Peter har betalat skulden har han en fordring
p Ulla p 6 miljoner. Det verkar vara hans enda tillgng nr han dr.
Han har tre brstarvingar och enligt B 2 kap 1 tar de lika del i
arvet. De fr allts en fordran p Ulla p 2 miljoner var. Ullas
fordran p sig sjlv frsvinner. Men Per och Lena kan driva in 2
miljoner var av Ulla om hon vinner tillrckligt mycket p lotto (4
pong)
-
TENTAMEN NTBASERAD UTVIDGAD JURIDISK INTRODUKTIONSKURS
2011-06-05
Frga 1 Ulla arbetar som frskollrare p en kommunal frskola. I
hennes anstllningsavtal str det att hon r anstlld som frskollrare.
Barnen p avdelningen r tre till fem r gamla. Ulla har
alkoholproblem. Ibland, srskilt p mndagarna, hnder det att Ulla
kommer till arbetet och luktar sprit. Ulla har ocks ganska mnga
sjukdagar. Under frra ret hade hon 15 perioder med 1-3 sjukdagar.
Sammanlagt var hon sjuk i 32 dagar. Enligt arbetsgivaren r den enda
rimliga frklaringen till denna frnvaro att Ulla supit fr mycket och
inte vgar komma tillbaka frrn alkoholen gtt ur kroppen. Nr Ulla r
nykter r hon en duktig frskollrare. De dagar Ulla luktar sprit r
hon lttirriterad. Det hnder att barn blivit ledsna nr hon snst till
dem. Men ngon mer allvarlig hndelse n s har inte gt rum. Ulla har
blivit erbjuden vrd av arbetsgivaren men tackat Nej. Frldrarna r
oroliga. Fyra frldrar har flyttat sina barn till en privat frskola
fr att de inte riktigt litar p Ulla. Ulla r medlem i Lrarfrbundet
och kommunen har kollektivavtal med den fackfreningen. Kan kommunen
sga upp Ulla i denna situation? Vilka mjligheter har kommunen att
omplacera Ulla till andra arbetsuppgifter, t.ex. att arbete p
gatukontoret med att hlla gator och allmnna platser rena? Mste
kommunen frhandla med Lrarfrbundet angende Ullas situation innan
kommunen fattar ngot beslut? P vems initiativ skall en sdan
frhandling ske?
-
Typsvar: Kommunen vill stadkomma en viktigare frndring av Ullas
anstllningssituation. Det gller oavsett om kommunen vill sga upp
henne eller omplacera henne. Kommunen mste drfr frhandla med
Lrarfrbundet p eget initiativ enligt 11 MBL innan man fattar ngot
beslut (3 pong). Fr den som stannar vid 30 LAS (som kan tillmpas om
enbart uppsgning r aktuell) krvs en frklaring av att frhandlingen
skall ske p fackfreningens initiativ sedan arbetsgivaren underttat
arbetstagaren och varslat lrarfrbundet om den planerade
uppsgningen. ven i detta fall skall frhandlingen ske innan beslutet
fattas. Nr det gller att bedma om arbetsgivaren har saklig grund fr
uppsgning enligt 7 1 st LAS vid missktsamhetsfall s ska det ske en
intresseavvgning mellan arbetsgivarens intressen och arbetstagarens
intressen. Det r inte acceptabelt att lukta sprit p jobbet och
frldrarnas misstnksamhet mot Ulla r befogad. Nr det gtt s lngt att
flera frldrar tagit sina barn frn frskolan s har arbetsgivaren
tunga skl fr uppsgningen. Sjukfrnvaron r besvrligare. ven om
arbetsgivaren kan misstnka att den beror p missktsamhet s kan inte
arbetsgivaren veta att det r s. Det r arbetsgivaren som skall visa
att sjukfrnvaron beror p alkoholmissbruk. Till Ullas frdel talar
att hon r en duktig frskollrare nr hon r nykter och att ngot vrre n
att ibland vara lttirriterad inte har lagt henne till last utver
lukten och sjukfrnvaron (men man kan inte veta om den beror p
supandet) (4 pong). Studenten kan f dessa pong oavsett utgng. Om
studenten anser att Ulla inte kan sgas upp s mste studenten svara
att hon inte kan omplaceras till gatukontoret. Avtal skall hllas
och har Ulla i avtalet lovat att arbeta som frskollrare s ingr det
inte att hon lovat att rengra gator och torg. Fr tre pong krvs
allts en frklaring till varfr hon inte kan omplaceras. Om studenten
dremot anser att Ulla kan sgas upp s finns det ett ytterligare krav
i 7 2 st. LAS Uppsgningen r inte sakligt grundad om det r skligt
att krva att arbetsgivaren istllet omplacerar arbetstagaren. Om det
finns ett ledigt jobb p gatukontoret som Ulla kan skta (ven om hon
skulle lukta sprit) s mste arbetsgivaren erbjuda Ulla det jobbet.
Enbart om hon tackar Nej till det jobbet kan arbetsgivaren sga upp
henne (3 pong). Pong ges fr den som sger kloka saker om att
alkoholism ven kan vara en sjukdom, kat anstllningsskydd och
rehabiliteringsansvar. Tvmnadersregeln i LAS 7 4 st. r frmodligen
inte tillmpningsbar i denna frga. Bara om Ulla varit nykter varje
dag de senaste tv mnaderna r hon skyddad av denna regel. Har hon
varit full eller bakfull en enda dag s fr hela hennes historia av
alkoholproblem ligga till grund fr en uppsgning.
-
Frga 2 Milan 30 r arbetar som sjukskterska. Han har rvt 4
miljoner i aktier frn sina frldrar som bda r dda. En dag cyklar han
omkull och drabbas av en kraftig skallskada. Milan fr svrt att
kontrollera sina impulser och frlorar mycket av sin frmga att
frutse konsekvenser av olika handlingar. Milan blir efter olyckan
tvungen att leva p sjukersttning (frtidspension). Milans syster
utses till god man fr honom. Hon trffar honom regelbundet varje
vecka. Han fr d kontanter i handen fr att klara sina inkp av t.ex.
mat. I slutet av mnaden hjlper hon honom att betala hans rkningar
ver internet. Hon anvnder d hans bankkort och dosan fr
internetbetalningar som frvaras i ett skp i kket. Milan anvnder
sjlv denna dosa ibland, t.ex. nr han laddar kontantkortet i sin
mobiltelefon. En dag lyckas tv ohederliga ungdomar 16 r och 17 r
vinna Milans frtroende. De visar honom roliga dataspel p internet.
De lyckas ocks vertala honom att visa dem hur internetbetalningarna
gr till och vilka koder han har. Den ene av dem lurar sedan ut
Milan i kket och hjlper honom att stta fram te och mackor. Den
andre passar p att kpa tv Iphone hos ett fretag med
internetfrsljning och betalar med Milans bankkort. De bda
telefonerna kostar 5.000 kronor styck. Nr telefoner kommer med
posten hmtar ungdomarna ut telefonerna och tar var sin telefon. I
slutet av mnaden upptcker systern vad som har hnt nr hon skall
hjlpa Milan med hans rkningar. Hon ser d att det p hans lnekonto
bara finns 34.000 istllet fr de 44.000 som borde ha funnits dr. Hon
gr d in p fliken betalningshistorik och kan se vad som hnt. Har
ngot brott blivit begnget och vilket brott kan det i s fall bli
frga om? Vad i denna berttelse talar fr att straffvrdet r hgt och
vad i berttelsen talar fr att straffet br sttas lgt? Kan ungdomarna
dmas till fngelse? Kan internetfretaget tvingas att terbetala de
10.000 som tagits frn Milans konto och har det ngon betydelse om
Milan kan skicka tillbaka telefonerna (om han kan f ungdomarna att
terlmna dem)?
-
Typsvar: Detta r en stld enligt BrB 8 kap 1 . De tv ungdomarna
har tagit pengar som tillhr Milan. De har tillgnat sig dem genom
att kpa mobiltelefoner fr beloppet. De har haft uppst till sitt
handlande och Milan har drabbats av skada (3 pong). ven brotten
bedrgeri och urkundsfrfalskning kan ge 3 pong om studenten ger en
bra motivering. Ungdomarna har visat stor skicklighet i att lura
Milan och har samarbetat. Milan r i en utsatt situation p grund av
att hans mentala frmgor inte r s stora som de borde vara. Att dra
frdel av en mnniska frstndshandikapp p detta stt r
straffvrdeshjande. Ungdomarna har bara tagit pengar och kpt en sak
var. De hade lika grna kunnat tmma kontot men det har de inte
gjort. Det skulle kunna tala fr ett snkt straffvrde (2 pong).
Enligt 30 kap 5 BrB kan den som r under 18 r bara bli dmd till
fngelse om synnerliga skl talar fr det, s ven om fngelse r det
normala straffet fr stlder enligt BrB 8 kap 1 s kan inte fngelse
bli aktuellt i detta fall. (2 pong). Skulle fngelse trots detta
lagrum vara aktuellt (om brottet varit grvre) s skulle 32 kap 5 BrB
leda till att straffet (som huvudregel) skulle bytas ut mot
ungdomsvrd. Milan har en god man (sin syster). Den som har en god
man behller hela sin rttshandlingsfrmga. Milan kan allts ing avtal
ven ver Internet. Hr gller Distans- och hemfrsljningslagen.
Internetfrsljning r distansfrsljning. Milan har 14 dagars ngerrtt
(2 kap 9 ) s om han kan terlmna telefonerna inom denna tid har han
rtt att terf kpeskillingen (3 pong). Om Milan visar ungdomarna hur
internetbetalningarna gr till och ger dem sina koder s har han
betett sig s vrdslst att han kommer att tvingas st fast vid kpet.
Enligt civilrttens huvudregler kan Milan allts inte invnda ngonting
alls mot Internetfretaget (2 pong kan rddas p detta stt fr den som
missat Distans- och hemfrsljningslagen, t.ex. genom att diskutera
avtalslagens regler om ogiltighet utifrn att internetfretaget r i
god tro).
-
Frga 3 Danuta och Anna diskuterar att flytta ihop. Bda r 23 r
och lser p universitetet i Stockholm. Anna har rvt 6 miljoner efter
sin mor medan Danuta inte har ngra besparingar utan lever p
studiemedel och extraarbete. Anna vnder sig till dig som r jurist.
Hon undrar ver vilka alternativ som str till buds hr. Om frhllandet
inte skulle hlla s vill hon absolut inte frlora ngon del av sin
frmgenhet. Nu vill Anna veta fljande. Vad hnder om de hyr en
tvrumslgenhet tillsammans (bda str p hyreskontraktet) och flyttar
ihop utan att gifta sig, vem fr den om de separerar? Om Anna kper
bil kan Danuta d f den i en eventuell separation? Om Anna kper en
avancerad TV-anlggning fr 40.000 kronor kan Danuta d f ut den i en
separation? Vad hnder om Anna kper en bostadsrtt fr tv miljoner,
vem fr den i en separation? Kan Danuta f del av Annas frmgenhet i
en separation? Finns det ngot stt fr Anna att frskra sig om att hon
fr behlla allt hon kper under sambofrhllandet om hon och Danuta
skulle separera?
-
Typsvar: Frmgenheten, oavsett vilken form den har, t.ex. pengar,
vrdepapper etc., ingr inte i det gemensamma bohaget. I sambolagen
omfattar bodelning endast bostad och bohag som r infrskaffad fr
gemensamt bruk. Om Anna och Danuta hyr en lgenhet s r den
infrskaffad fr gemensamt bruk enligt 3 SamboL. Str bda tv p
hyreskontraktet kommer lgenheten vid en separation att tillfalla
den som behver den bst enligt 16 . Eftersom en hyreslgenhet inte
har ngot vrde kommer den som tar ver den inte att behva betala
ngonting till motparten. (3 pong). En bil r inte en del av den
gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget enligt 3 SamboL.
Sledes ingr den inte i bodelningen. Den kommer Anna att kunna
behlla utan att behva erstta Danuta (2 pong). TV-anlggningen tillhr
det gemensamma bohaget. I lottlggningen gr anlggningen till den
sambo som bst behver den enligt 16 . Ett sdant vertagande r endast
mjligt om det anses skligt mot Anna. Oavsett vem som i slutndan fr
TV:n s kommer TV:ns ekonomiska vrde att delas lika enligt 14 .
Huvudregeln i sambolagen r likadelning av det ekonomiska vrdet och
det gller bostaden och allt bohag som infrskaffas fr gemensamt bruk
(2 pong). Kper Anna en lgenhet fr 2 miljoner s blir svaret detsamma
som fr TV:n. Anna har ett frsteg nr det gller vem som fr
bostadsrtten p sin lott i lottlggningen men det ekonomiska vrdet
skall delas lika (1 pong). Enligt 9 SamboL s kan samborna avtala om
att bodelning inte skall ske. Anna kan ing ett sdant avtal med
Danuta innan de flyttar ihop. I s fall behller vardera part den
egendom de frde med sig in i sambofrhllandet och all egendom som
drefter inkps och bara ena parten ger r dennes och kan inte fras
till motparten. I s fall blir det ingen likadelning av det
ekonomiska vrdet avseende bostad och bohag som infrskaffats fr
gemensamt bruk (2 pong)
-
Frga 4 Miro och sa ger en blandrashund och bor p en grd p
landet. Hunden r mycket aggressiv, men Miro och sa vill ha den p
det viset. De tycker att det r sknt att veta att hunden skulle
frsvara dem och huset om tjuvar eller vldsverkare kommer p besk en
natt. Ibland tar de med hunden p skogspromenader i Skrylle. I sdana
fall r de noggranna med att ha hunden kopplad och att ha munkorg p.
En sommardag har Miro lovat sin systerdotter att ta med henne till
Tosselilla (en anlggning med roliga utomhusaktiviteter fr barn). sa
mste arbeta s Miro tar ocks med hunden. Nr det r dags fr lunch
plockar Miro fram matscken. Han ber systerdottern binda hunden vid
den tunga bnken dr de ska sitta, ngra sekunder senare tar han av
munkorgen s att hunden skall kunna f ta sin mat. D gr pltsligt allt
verstyr. Systerdottern r inte frdig med att binda hunden och den
sliter sig och stter fart mot en av pfglarna som vandrar fritt.
Hunden biter ihjl pfgeln. En anstlld frsker ingripa och ta tag i
hundens halsband fr att rdda fgeln. Hunden biter den anstllde s att
flera svra skador uppstr innan Miro lyckas f kontroll ver hunden.
Den anstllde fick uppska sjukhus, patientavgifter och resor kostade
500 kronor. Tv veckors sjukfrnvaro kostade den anstllde 2.500
kronor. De snderbitna klderna kostade 2.000 kronor. Dessutom vill
den anstllde ha 10.000 kronor fr sveda och vrk. Anlggningens gare
vill dessutom ha 2.000 kronor fr den dda pfgeln. ven mamman till en
trerig pojke som stod 40 meter frn hndelserna har hrt av sig.
Pojken har drmt mardrmmar och tvingats uppska psykolog. De har haft
kostnader p 200 kronor fr att resa till psykologen och vill ha
ersttning med 10.000 kronor fr sveda och vrk. Kan Miro ha gjort sig
skyldig till ngot brott med anledning av det intrffade och i s fall
vilket brott? Kan Miro vara skyldig att utge skadestnd och vilka
skadelidande kan i s fall f ersttning fr vilka skador?
-
Typsvar: Den som av oaktsamhet orsakar att ngon annan person
drabbas av kroppsskada kan dmas fr vllande till kroppsskada enligt
3 kap 8 BrB (2 pong). Frgan r hr om det var oaktsamhet frn Miros
sida eller om det var en olyckshndelse. Miro bad systerdottern
binda hunden och hade egentligen tnkt ta av munkorgen frst d hunden
var bunden. Hade han gjort p detta stt hade han inte varit vllande.
Om systerdottern r ung s r Miro frmodligen vllande, om
systerdottern t.ex. r sju r s mste Miro nog kolla att hunden
verkligen r bunden p ett bra stt. Ju ldre systerdottern r desto
rimligare r det att beskriva det hela som en olycka som Miro inte
kan vara straffrttsligt ansvarig fr (3 pong). Nr det gller
ersttningsskyldigheten s spelar det ingen roll om Miro varit
vllande eller ej. Enligt 19 lagen om tillsyn ver hundar s r Miro
ansvarig fr de skador som hans hund har orsakat oavsett om han
varit vllande eller ej (1 pong). Det barn som har bevittnat
hndelsen har visserligen drabbats av en skada. Men det r tveksamt
om det rder adekvat kausalitet mellan det barnet upplevt och det
som hunden gjort. Miro r ansvarig fr alla skador som ligger i
farans riktning om hunden kommer ls och dr ingr nog inte skador hos
de som bevittnar en incident (1 pong). Det viktiga r att studenten
diskuterar adekvat kausalitet, ponget ges oavsett vad studenten
kommer fram till. Fr vriga skador r det uppenbart att adekvat
kausalitet freligger. Den som r ansvarig fr en skada blir som regel
ersttningsskyldig bde fr personskada och fr sakskada. I begreppet
personskada ingr skadan fr sveda och vrk, vrdkostnader och den
inkomstfrlust som den anstllde gjort (5 kap 1 SkL). SkL innehller
allmnna principer som kompletterar speciallagen om tillsyn av
hundar och katter. I sakskadan (5 kap 7 ) ingr klderna och pfgeln.
Anlggningens gare och den anstllde kan allts f alla sina skador
ersatta. (3 pong). Pong kan ven ges fr medvllande och jmkning. I s
fall skall rtt lagrum anges och diskussionen skall utg frn det
lagrummet. Vid medvllande skall man t.ex. diskutera om den anstllde
varit grovt vllande till sina skador nr denne frskt rdda
pfgeln.
-
Frga 5 Johan bor i en villa och har tnkt kpa en diskmaskin hos
en stor hushllskedja. Han vljer ut en maskin av mrket Elektrolux.
Den kostar 6 000 kronor. I affren finns ett stort anslag. Enligt
detta anslag kostar det 300 kronor att f varan hemkrd, 800 kronor
att f varan bde hemkrd och inkopplad, medan man fr 1000 kronor ven
fr sin gamla diskmaskin krd till en tervinningscentral. Den maskin
Johan kper har fem rs garanti. Garantin innehller regler om t.ex.
rengring av filter och det finns inga undantag i den. Johan vljer
att f varan hemlevererad med installation. Frsljaren berttar d att
installationen utfrs av fristende fretagare men betalas i affren.
Frsljaren ringer upp en av dessa fretagare och kommer verens om ett
datum d Johan kan vara hemma och ta emot installatren. En natt 18
mnader senare sker det en lcka. Massor av vatten rinner ut p golvet
och en fuktskada uppstr. Kopplingen mellan vattenledningen och
diskmaskinen har brustit. Det kommer att kosta 75.000 kronor att
tgrda golvet medan sjlva kopplingen kan repareras fr 500 kronor.
Den installatr som gjorde arbetet dog fr ett r sedan och firman r
nedlagd. Affren menar i frsta hand att den inte r ansvarig fr fel
som installatren gjort. I andra hand menar affren att installatren
inte gjort ngot fel. Eftersom kopplingen har hllit i 18 mnader s
mste man anta att installationen var korrekt utfrd. Det kan vara s
att kopplingen blivit utsatt fr ett onormalt stort tryck.Vidare
menar affren att Johan inte borde