Tekniken i grundskolan En studie av teknikundervisningen i 99 kommuner i Sverige Ninni Bengtsson & Emma Lundberg Niklasson Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: Lärarprogrammet – Teknik och design, LTD300 Nivå: Avancerad nivå Termin/år: VT 2013 Handledare: Ann-Marie von Otter Examinator: Maria Svensson Rapport nr:
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Tekniken i grundskolan
En studie av teknikundervisningen i 99 kommuner i
Sverige
Ninni Bengtsson & Emma Lundberg Niklasson
Uppsats/Examensarbete: 15 hp
Program och/eller kurs: Lärarprogrammet – Teknik och design, LTD300
Nivå: Avancerad nivå
Termin/år: VT 2013
Handledare: Ann-Marie von Otter
Examinator: Maria Svensson
Rapport nr:
Abstract
Titel: Tekniken i grundskolan: en studie av teknikundervisningen i 99 kommuner i Sverige
Författare: Ninni Bengtsson & Emma Lundberg Niklasson
Termin och år: Vårtermin 2013
Institution: Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Program och/eller kurs: Lärarprogrammet – Teknik och design, LTD300
2. Bakgrund............................................................................................................................... 5 2.1 Vad är teknik? .................................................................................................................. 5 2.2 Teknikämnets framväxt och utveckling från Lgr62 till Lpo94 ....................................... 6
2.2.6 Timplan .................................................................................................................... 9 2.3 Elever och lärares inställning till teknikämnet ................................................................ 9
2.4 Tidigare forskning ......................................................................................................... 10 2.4.1 Elevers intresse för teknikämnet ............................................................................ 10 2.4.2 Lärarnas utbildning ................................................................................................ 11
2.4.3 Teknikämnets plats i skolan ................................................................................... 12 2.4.4 ”Redovisning av uppdrag om att genomföra utvecklingsinsatser i matematik,
naturvetenskap och teknik.” ............................................................................................ 14
4. Metod ................................................................................................................................... 17 4.1 Urval .............................................................................................................................. 17 4.2 Val av metod .................................................................................................................. 17
4.3 Utformning av enkät ...................................................................................................... 18 4.4 Kontaktat med respondenter .......................................................................................... 20 4.5 Databearbetning ............................................................................................................. 21 4.6 Validitet och reliabilitet ................................................................................................. 21 4.7 Metoddiskussion ............................................................................................................ 22
5.4.2 Undervisning utanför klassrummet ........................................................................ 28 5.5 Det faktiska undervisningsinnehållet............................................................................. 28 5.6 Övriga synpunkter ......................................................................................................... 30
3
6. Diskussion ........................................................................................................................... 31 6.1 Elevernas rätt till teknikundervisning ............................................................................ 31 6.2 Lärarnas utbildningsnivå och kompetens ...................................................................... 31 6.3 Teknikämnets ekonomiska förutsättningar .................................................................... 32
6.4 Tekniklärarens resurser i form av salar och material .................................................... 32 6.5 Det faktiska undervisningsinnehållet............................................................................. 33 6.6 Synen på teknikämnet .................................................................................................... 34 6.7 Vidare forskning ............................................................................................................ 34
Är ni intresserade av att läsa den färdiga uppsatsen? Maila oss!
Tack för ert deltagande!
Med vänliga hälsningar
Ninni Bengtsson och Emma Lundberg Niklasson
Bilaga 2: Lektionsplaneringar
Den flygande konen
Detta är en lektionsplanering som sträcker sig över 2 lektioner á 60 minuter. Några moment i lektionen är tänkta att genomföras utomhus och det rekommenderas även för att få ett bättre resultat. Vad? Uppgiften går ut på att eleverna med hjälp av en uppskjutningsmodell. Uppskjutningsmodellen innehåller en PET-flaska, två spikar samt en bräda med en kloss under, och byggs av läraren samt förbereds innan lektionen. Eleverna skall sedan med hjälp av olika material få en kon att flyga så långt och rakt som möjligt. De kan sammanfoga konen med vingar och målet är att få den att flyga så långt som möjligt med hjälp av tryckluften som uppstår då man stampar på PET-flaskan. PET-flaskan monteras på en bit bräda med en kloss under så att flaskans hals lutar uppåt. Eleverna utvecklar flygande koner, ger dem en design, samt utvecklar dem under lektionstillfällena. Eleverna skall även dokumentera produktutvecklingen enligt dess faser: idé, skiss, prototyp osv. Det hela redovisas genom ett sista test där läraren fungerar som domare och den grupp vars kon flyger längst får vinna äran som veckans produktutvecklare (denna del är dock frivillig). Hur?
Detta behövs: PET-flaska om 2 liter Bräda med någon form av bit under så att den lutar och står stadigt Lång spik, 2 stycken, som spikas runt PET-flaskans hals så att den sitter fast stadigt Färgat papper storlek A4 Tejp / lim Sax Eleverna arbetar i grupper om 2 personer. Detta gör de för att kunna ha en dialog med varandra samt utnyttja varandras kunskaper för att utveckla gruppens egna flygande kon. Eleverna använder sig av produktutvecklingsprocessen för att få fram ett så bra resultat som, för dem, är möjligt.
Grupperna börjar arbetet med att få varsitt papper. Detta skall de vika så att det blir konformat och de får själva välja hur de ska gå tillväga då de sammanfogar konen. I detta tidigare skede skall de redan ha börjat slå sina kloka huvud ihop och därav gjort en skiss och skrivit ner tankar kring objektet innan de testar sin prototyp. När alla grupper gjort sina koner färdiga körs första testet. Testet genomförs utomhus eftersom konerna skall ha fritt att flyga åt de olika hållen. Nackdelen är då det blåser, vilket kan lösas genom att vara i gymnastiksalen alternativt på en innergård eller liknande. Genom testet får eleverna möjlighet att utvärdera eventuella brister på produkten samt utvärdera vad de kan göra för att utveckla produkten. Finner de inga brister skall de endast utveckla sin produkt. Eleverna bör i det första testet göra en utvärdering om hur formen av konen påverkar flygningen och hr de kan göra så att konen flyger längre och rakare. Genom utvecklingen krävs nya skisser och att eleverna dokumenterar tankar och resonemang. En ny prototyp byggs, alternativt att eleverna utvecklar den första, och i detta skede får eleverna även börja använda sig av vingar eller andra lösningar som hjälp för att utveckla produkten. Tester och prototyper fortsätter att utvecklas fram till andra halvan av andra lektionen. Tanken är då att eleverna får redovisa sina flygande koner och berätta för resterande grupper hur de tänkt och varför. Vill läraren sedan ha, så rekommenderas det att eleverna även får lämna in en skriftlig arbetsplan över produktutvecklingsprocessen. Uppskjutningsmodellen (flaskan på brädan) används av alla deltagande grupper. Varför?
De mål från kursplanen Lgr11 som denna lektionsplanering vänder sig mot är följande:
Styr— och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse
Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material
Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar
Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar
Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller
Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete
lycka till!
Sim City i teknikundervisningen – Lärarhandledning
Sim City är ett animerat spel som går ut på att man ska bygga en stad och få den att fungera så
att invånarna i den vill bo kvar och bli fler. Spelet finns till en rad olika konsoler så som dator,
iPad och Nintendo DS. Jag har valt att planera lektionssekvensen till att fungera med en iPad
av anledningen att det blir vanligare och vanligare att skolorna använder sig utav detta
hjälpmedel. Till iPaden kostar applikationen i dagsläget 49kr att ladda ner.
Tänker mig att Sim City kan ingå som ett moment i teknikundervisningen för årskurs 6-9.
I detta moment kommer vi att behandla följande delar från ämnets centrala innehåll (åk 7-9) i
Lgr11:
Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel
vid produktion och distribution av elektricitet.
Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte
av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.
Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet
och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och
tillämpningar av ett antal nya material.
Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med
förklaran- de ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt
dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga
rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och
teknikutvecklingsarbete. Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och
sårbarhet.
Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken
har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har
möjliggjort tekniska innovationer.
På nästa sida finner ni uppgiften som kan ges direkt till eleven. Den består av nio stycken
deluppgifter som är tänkta att utföras i par.
Uppskattar att det behövs fem stycken 60 minuters lektioner.
Grattis!
Du och din klasskamrat har härmed blivit ägare till ett område som på sikt kan bli en stad eller
ett samhälle. Innan detta är möjligt krävs det dock en del förarbete och förberedelse.
Följ instruktionerna och gör uppgifterna nedan för att skapa de optimala staden!
Uppgift 1.
I dagsläget består ert område av skog där en flod rinner genom området, det är långt ifrån en
stad. Besvara följande frågor och redogör för hur ni tänker:
Vad skiljer ett skogsområde från en stad?
Finns det någon skillnad mellan en stad och ett samhälle?
Vad krävs för att en stad ska vara en stad?
Hur ser infrastrukturen ut i en stad?
Vilka tekniska system finns i en stad?
Uppgift 2
Gör en stadsplanering med hjälp av papper och penna över hur er staden kan se ut. Märk ut
vad som är vad.
Uppgift 3
Besvara frågan och redogör för hur ni tänker:
Vad krävs för att människorna ska må bra och vara glada i staden? Vad vill du att de
ska finnas i en stad?
Uppgift 4
Nu är det dags att börja bygga staden. Ni kommer att bygga staden i ett program som heter
Sim City och som finns till bland annat iPad. Ni kommer att ha en budget i spelet på 50.000
pengar. Allt ni vill bygga kommer att ha ett pris. Ert mål är att få staden att gå runt ur en
ekonomisk synpunkt och att ni ska få så många människor som möjligt att vilja bo där.
För att öppna och starta spelet gör följande:
Öppna applikationen ”Sim City Delux” på iPaden. Tryck följande:
Play
New
(ge er stad ett namn samt namnge borgmästaren) tryck på easy
Continue x3
Ni bör nu se följande bild:
Det ni ser nu är den del av landet som ni ansvara för. I den vågräta raden i spelet ser ni hur
mycket pengar ni har kvar samt hur många som bor hos er. Just nu äger ni 50.000 pengar och
har 0 invånare.
Menyn på höger sida används för att bygga staden. Siffrorna nedan indikerar vad ni finner
under respektive symbol.
1. Här finner du olika former av bostäder, stadskärnor, fabriker och återvinning.
2. Under denna del finner du olika transportnät i form av vägbanor, tågbanor och
hamnar.
3. Här finner du delar som har att göra med el- och vattennät.
4. Här finner du träd, parker, speciella byggnader och landmärken.
5. Med grävskopan kan du ta bort de som du ångrar att du byggt.
Ert uppdrag är nu att bygga en stad. När ni känner er nöjda kan ni starta animationen genom
att trycka på knappen som ser ut som ett paustecken (den gul-markerade symbolen i bilden).
Får ni någon att flytta in?
Uppgift 5
Besvara följande frågor och motivera ert svar:
Har alla invånare det bra i staden? Har alla tillgång till vägnätet, elnätet, vattennätet
etc. Om inte, hur kan man göra för att dom ska få det? Måste alla ha tillgång till det?
Vilken energikälla har ni för att få energi till staden? Vad har den för fördelar
respektive nackdelar? Påverkar den världens miljö? Vilken energikälla skulle ni vilja
använda? Argumentera!
1
2
3
4
5
Varför har ni placerat skolor, polis, brandkår etc. där ni har placerat dom? Är det en
slump eller finns det någon speciell motivering till platsvalet?
Uppgift 6
I spelet kan man kontrollera sin budget genom att trycka på budgetknappen. Hur ligger ni
till? Kommer er stad att överleva länge?
Uppgift 7
Att kunna kommunicera är viktigt. Ta reda på och diskutera följande frågor:
Hur såg den första kommunikationen ut mellan människor?
På vilka sätt kan vi kommunicera med varandra/ överföra information?
Vilka fördelar respektive nackdelar har de olika sätten vi använder för att
kommunicera?
Hur ska er stad kommunicera inne i staden? Hur ska ni kommunicera med
människor som bor långt borta exempelvis i andra städer/länder?
Uppgift 8
Ibland händer det oväntade saker. Er stad kommer att ställas inför en eventuell
natur/miljökatastrof. En av följande katastrofer kommer ni att bli tilldelade:
Brand, Tornado, Jordbävning, Giftutsläpp, Blixtar, Värmebölja eller insektsangrepp.
Hur tror ni att ER stad kommer att klara angreppet? Gör en riskanalys!
Uppgift 9
Utsätt er stad för katastrofen genom att klicka på disaster och sedan på vilken ni ska utsätt
staden för. Besvara följande:
Hur motståndskraftig är er stad mot katastrofen? Hur kunde man gjort för att klara
av den bättre? Vilka tekniska uppfinningar hade kunnat vara till hjälp?
Hade man kunnat bygga husen på något annat sätt, vilket material borde de vara
för att klara katastrofen så bra som möjligt?
Vad kan effekten bli av att er stad är utsatt för andra städer?
Klarade er stad av katastrofen? Ja- varför? eller nej – varför?
Vad tycker ni att ni har lärt er under de åtta uppgifterna?
Bilaga 3: Enkät
Teknikundervisningen i Sverige
Tack för att du deltar i den här enkäten, dina svar är grunden till vår uppsats och därför av stor
betydelse.
Enkäten vänder sig till undervisande lärare i teknik åk 6-9. Med enkäten ämnar vi undersöka
hur teknikundervisningen ser ut i Sverige samt ämnets resurser.
Enkäten består av 14 frågor varav ett fåtal är öppna frågor. Vi beräknar att enkäten tar cirka
10 minuter att besvara.
Vi är mycket tacksamma för att ni tar er tid att besvara denna enkät.
Med Vänliga Hälsningar
Ninni Bengtsson och Emma Lundberg Niklasson
1. Vilket län undervisar du i?
Blekinge län
Dalarnas län
Gotlands län
Gävleborgs län
Hallands län
Jämtlands län
Jönköpings län
Kalmar län
Kronobergs län
Norrbottens län
Skåne län
Stockholms län
Södermanlands län
Uppsala län
Värmlands län
Västerbottens län
Västernorrlands län
Västmanlands län
Västra Götalands län
Örebro län
Östergötlands län
2. Vilken kommun undervisar du i?
3. Hur många högskolepoäng har du i teknik?
0 hp / 0p
Upp till 7.5 hp / 5p
Upp till 15 hp / 10p
Upp till 22.5 hp / 15p
Upp till 30 hp / 20p
Upp till 37.5 hp / 25p
Upp till 45 hp / 30p
Över 45 hp / 30p
Other
4. Hur många undervisningsminuter i veckan, per klass, har du i ämnet teknik?
Upp till 30 min
Upp till 45 min
Upp till 60 min
Upp till 75 min
Upp till 90 min
Upp till 105 min
Upp till 120 min
Other
5. Hur många klasser undervisar du i ämnet teknik?
1 klass
2 klasser
3 klasser
4 klasser
5 klasser
Fler än 5 klasser
6. I vilka av dessa årskurser har eleverna teknikundervisning på din skola?
åk 6
åk 7
åk 8
åk 9
7. Vilken typ av undervisningssal använder du dig av i teknik på din skola?
Egen tekniksal avsedd för teknikundervisning
NO - sal
Vanlig lektionssal
Verkstad
Other
8. Vilka resurser får du till teknikämnet på din skola?
Obegränsade, jag kan köpa in det material jag vill
Nästan obegränsade, jag kan nästan köpa in det material jag vill
Varken eller, jag kan köpa in det mest nödvändiga material som behövs
Något begränsade, jag får prioritera mina inköp
Begränsade, ekonomin är ansträngd
9. Vilka digitala verktyg har du tillgång till i din undervisning?
Projektor
Dator
Smartboard
Other
10. Vilka material/verktyg har du tillgång till i din undervisning?
Saxar
Griffeltavla
Pennor/Färgpennor
Limpistoler
Laborationsbänk
Brännare
Papper/kartong
Sugrör
Glasspinnar
Batterier
Lampor
Eltillbehör, sladdar mm
Diskho
whiteboard
Overhead
Verkstadsmaterial (ex hammare, såg, tänger mm)
Other
11. Har eleverna tillgång till digitala verktyg på din skola?
Ja
Nej
12. Om ja, på vilket sätt har eleverna tillgång till digitala verktyg på din skola?
Datorer
IPad
Other
13. Vill du vara snäll att lista några av de undervisningsmoment som är vanligt
förekommande i din teknikundervisning
14. Om du i din teknikundervisning lämnar klassrummet, vad gör du då?
15. Övriga synpunkter och reflektioner
Tack än en gång för din hjälp. Hoppas att lektionsmaterialen kan vara till inspiration i din
undervisning.
Vill ni komma i kontakt med oss är ni välkomna att sända ett mail till:
Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.
Syfte Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.
Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till
lösningar, • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Centralt innehåll
I årskurs 1-3
Tekniska lösningar • Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att
uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag.
• Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl.
• Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. • Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur
de är utformade och kan förbättras. • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.
Teknik, människa, samhälle och miljö • Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. • Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid. • Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet.
I årskurs 4-6
Tekniska lösningar • Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är
sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. • Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar. • Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till
exempel larm och belysning. • Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor. • Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i
hållfasta och stabila konstruktioner. • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar,
konstruktion och utprövning. • Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer,
mekanismer och elektriska kopplingar. • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser
samt fysiska eller digitala modeller.
Teknik, människa, samhälle och miljö • Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten- och
avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar. • Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. • Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.
I årskurs 7-9
Tekniska lösningar • Styr— och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. • Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer. • Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla
förstärkare. • Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till
exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning. • Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och
distribution av elektricitet. • Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till
exempel datorer, internet och mobiltelefoni. • Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av
material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material. • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar,
konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. • Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av
pneumatik eller elektronik. • Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och
begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.
Teknik, människa, samhälle och miljö • Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet. • Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort
vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. • Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar
kan bidra till hållbar utveckling. • Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till
exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel. • Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och
teknikanvändning.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom kan eleven på ett enkelt sätt beskriva och ge exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.
Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom kan eleven på ett utvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.
Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. Dessutom kan eleven på ett välutvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.
Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå
ändamålsenlighet och funktion. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.
Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.
Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.
Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i
arbetet är väl synliggjord.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.