Examensarbete i fördjupningsämnet 15 hp poäng avancerad nivå En läsande klass: En studie om hur SO begrepp undervisas inom tre nivågrupperingar A reading class: A study about how conceptions in social science are taught within three levels Stina Bjurnemark Ajla Bijedic Grundlärarutbildning med inriktning mot Examinator: Thomas Småberg Förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 240 hp Handledare: Irene Andersson
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Examensarbete i fördjupningsämnet 15 hp poäng avancerad nivå
En läsande klass:
En studie om hur SO begrepp undervisas
inom tre nivågrupperingar
A reading class:
A study about how conceptions in social science are taught within three levels
Stina Bjurnemark
Ajla Bijedic
Grundlärarutbildning med inriktning mot Examinator: Thomas Småberg
Förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 240 hp Handledare: Irene Andersson
2
Förord Detta examensarbete är skrivet vid Malmö högskola. Under examensarbetets gång har vi
lärt oss otroligt mycket som vi hoppas kunna förmedla i arbetet. Huvuddelen av arbetat
har vi skrivit tillsammans. Några av delarna har vi dock skrivit separat. Ajla har skrivit
3.6 kritik En läsande klass, 4 metod, 4.1 beskrivning av skolan och deltagandet, 4.2
observationer och 4.3 intervjuer. Stina har skrivit 3.3 tidigare studier om läsinlärning, 3.4
En läsande klass 3.4.1 hemsidan och 5.2 intervjuer.
Vi vill även tacka de pedagoger som deltagit i våra intervjuer och observationer vilket har
varit till en stor hjälp för att kunna analysera vårt arbete. Vi vill även tacka vår handledare
Irene Andersson för hennes tid, stöd och engagemang under vår skrivprocess.
3
Sammandrag
Läsförståelse är ett aktuellt ämne i skolan. Det finns många olika teorier kring
läsförståelse och hur det skall individanpassas efter varje elevs förutsättningar och behov.
Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi arbetat med metoden En läsande klass
vilket har väckt vår nyfikenhet och därför har vi valt att fördjupa våra kunskaper kring
metoden i vårt examensarbete.
Syftet med vårt arbete är skapa en djupare förståelse för hur pedagoger inom
Samhällsorienterade ämnen kan arbeta med metoden: En läsande klass.
Våra frågeställningar är:
På vilket sätt kan pedagoger lära ut olika begrepp inom de Samhällsorienterade
ämnena genom metoden En läsande klass?
Hur fungerar En läsande klass utifrån teoretiska begrepp som flerstämmigt
klassrum och sociokulturellt lärande?
Den sociokulturella teorin genomlyste alla tre nivågrupperingar. Eleverna lär sig av
varandra och från varandra i sociokulturella sammanhang. Studien visade också på vikten
av det flerstämmiga klassrummet där dialogen mellan elev-elev och elev- pedagog blev
tydlig. Genom att observera och intervjua pedagoger har vi fått svar på våra
frågeställningar.
Resultatet visade att oavsett vilken nivågruppering eleverna tillhörde hade de svårigheter
för samma begrepp. Pedagogerna förklarade begreppen på olika nivåer, beroende på
vilken grupp eleverna tillhörde. Pedagogernas begreppsförklaringar var allt från abstrakta
till konkreta med laborativa medel. Slutsatsen vi kan dra av studien är att pedagogerna
fokuserar på individnivå där eleverna får samspela med varandra i nivågruppen de tillhör.
Nyckelord: En läsande klass, läsförståelse, nivågruppering, undervisning.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning 6
2. Syfte och problemställning 7
3. Litteraturgenomgång 8
3.1 Teori 8
3.2 Tidigare forskning 9
3.3 En läsande klass 12
3.3.1 Hemsidan 13
3.3.2 Karaktärerna i En läsande klass 13
3.4 Avgränsningar 14
3.5 Kritik En läsande klass 14
4. Metod 17
4.1 Beskrivning av skolan och deltagandet 17
4.2 Forskningsetisk 18
4.3 Observation 18
4.4 Intervjuer 19
5. Genomförande 21
5.1 Observationer 21
5.1.1 Observation A 21
5.1.2 Observation B 23
5.1.3 Observation C 25
5.2 Intervjuer 27
5.2.1 En läsande klass 28
5.2.2 Kritiken mot en läsande klass 29
5.2.3 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen
och fritidshemmet 2011 29
6. Analys, teoretisk tolkning och resultat 30
5
7. Slutsats och diskussion 34
7.1 Förslag till förändring hos den studerande verksamheten 34
7.2 Framtida yrkesroll 34
7.3 Vidare forskning 35
7.4 Diskussion 35
7.5 Slutsats 36
8. Referenslista 37
9. Bilagor 40
6
1.Inledning
Vi är två studenter som går sista terminen på grundlärarutbildningen med inriktning
förskoleklass och grundskolans tidigare år. Under utbildningens gång har vi talat mycket
om läsundervisning och därför har vi valt att fördjupa oss kring det i vårt examensarbete.
Läs- och skrivundervisningen är föremål för en pågående debatt inom skolan. Eleverna
behöver ha goda läs- och skrivkunskaper för att ha möjlighet att vara delaktiga i en allt
mer textberoende värld (Lidberg, 2006).
I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det ”Genom
rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att
kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” (Skolverket, 2011, s 9).
Läroplanen belyser däremot inte strategierna för hur detta ska uppnås. I metoden En
läsande klass förekommer fem olika karaktärer som skall hjälpa eleverna att utveckla sina
läskunskaper.
I läroplanen betonas vikten av en likvärdig utbildning, ”Undervisningen ska anpassas till
varje elevs förutsättningar och behov” (Skolverket, 2011, s 8). Som pedagog har man ett
viktigt uppdrag och det är att ha goda kunskaper om vilka strategier som passar den
enskilda individen.
Vi har valt att fördjupa oss i En läsande klass som är ett projekt från år 2012 av Martin
Widmark. Eftersom det inte förkommit särskilt mycket tidigare forskning om En läsande
klass har vi valt att göra denna studie. Martin Widmark är barn och ungdomsförfattare,
mellanstadielärare och även grundaren till projektet. Han har gjort närmare 100
klassrumsbesök för att tydligt visa skillnaden mellan klasser som avsätter tid till att
arbetar aktivt med läsförståelse gentemot de som inte gör det. På hemsidan till En läsande
klass står det att det är en metod där eleverna vågar ställa frågor, dra egna slutsatser och
komma med följdfrågor.
Då vi har varit ute på den verksamförlagda utbildningen har vi kommit i kontakt med
projektet En läsande klass. Det har väckt vårt intresse kring vad som utmärker detta
projekt från andra lässtrategier som Bornholmsmodellen, Läsning på talets grund och Att
skriva sig till läsning, eftersom förhoppningarna inom alla alltid är desamma, det vill säga
att stödja eleven i inlärningsprocessen (Lidberg, 2006).
7
2. Syfte och problemställning
Syftet med vårt arbete är att genom observationer och intervjuer skapa en djupare
förståelse för hur pedagoger inom Samhällsorienterade ämnen kan arbeta med metoden
En läsande klass. Inom de Samhällsorienterade ämnena förekommer det en del olika
begrepp som eleverna bör kunna för att förstå sig själv och sin omvärld. Vi har valt att
jämföra hur pedagoger lär ut SO begrepp inom tre olika nivågrupper. Definitionen av SO
begrepp är ord som används inom de samhällsorienterade ämnena. Begrepp syftar till att
klargöra orden och dess betydelse (Skolverket, 2013). Ett begrepp ”utgör kategorier för
en organisering av idéer och iakttagelser” (Bryman, 2011, s154).
Eleverna behöver få kunskap om sig själva och sin omvärld för att kunna orientera och
klara sig i samhället. De behöver ha en förståelse för och lära sig olika begrepp inom de
samhällsorienterade ämnena för att kunna ta del av informationsflödet i samhället.
Eleverna behöver lära sig granska och jämföra saker och därför är kunskaperna viktiga
inom de samhällsorienterade ämnena (Skolverket, 2013).
Ett av de centrala målen i Lgr 11 är att reflektera över hur individer och samhällen formas,
förändras och samverkar. Lektionerna som vi har observerat har handlat om ”När isen låg
över Sverige”. Under dessa lektioner har eleverna fått reflektera och ta del av hur
samhället har förändrats.
Vårt syfte leder fram till frågeställningarna:
• På vilka sätt kan pedagoger lära ut olika begrepp inom de Samhällsorienterade
ämnena genom metoden En läsande klass?
• Hur fungerar En läsande klass utifrån teoretiska begrepp som flerstämmigt
klassrum och sociokulturellt lärande?
8
3. Litteraturgenomgång
3.1 Teori
Både internationella och nationella resultat visar på en nedåtgående trend avseende
svenska elevers läsförståelse (Litteraturutredningen, 2012). Det är först i den nuvarande
läroplanen, Lgr11, som begreppen läsförståelse och lässtrategier är nämnda. Pisa visar i
de internationella undersökningarna att behovet av insatser på området är stort.
Läsförståelse är kopplad till det teoretiska tänkande och är en förutsättning för framgång
i de allra flesta ämnen. Därför är det också avgörandet att denna kompetens tidigt
utvecklas skriver Kulturdepartementet i sin Litteraturutredning den 27 september 2012.
Litteraturutredningen består av ett antal personer som studerar elevers läsinlärning och
diskuterar fram förslag för en framtida utveckling (Litteraturutredningen, 2012).
Pisarapporten visar att läsförståelsen har sjunkit. Läsförståelse innebär att tolka och
besvara läst text. Året 2014 var det 23 % av eleverna i årskurs 9 som inte kunde läsa
flytande. Då samhället kräver att man skall vara läskunnig medför det att elever som inte
är det hamnar i utanförskap (Alatalo, 2011).
Förståelsen av text innehåller flera nivåer, beroende på var läsaren befinner sig i sin
läsutveckling. Det har även betydelse i vilket syfte läsaren läser texten (Torneus, 1986).
Elever med sämre läsförståelse läser innehållet i en text likgiltigt, de läser bara rakt av
utan att visa förståelse för händelser i texten. Eleverna med dessa svårigheter visar ofta
upp en fasad av förståelse, att de förstår vad de läser. Det är då viktigt att lära eleverna att
reflektera och granska texten för att träna upp läsförståelsen (Torneus, 1986). Elever med
dåligt ordförråd och dåliga meningsbyggnader har ofta problem med läsförståelse. Även
elever med sämre korttidsminne har svårt med läsförståelse, för att förstå en mening
behöver eleven känna igen alla orden (Arnqvist, 1993).
I projektet En läsande klass, en satsning för ökad läsförståelse, lär sig eleverna i samspel
med varandra. Vygotskij var en pedagogisk teoretiker som menar att språk och kultur
spelar en stor roll för lärandet och att vi lever och lär i ett sociokulturellt sammanhang
(Vygotskij, 2001). Vygotskij menar att eleverna inte lär sig genom at sitta ensamma och
9
läsa utan de lär sig genom diskussioner och samspel med andra. Han menar att barns
utveckling sker i samspel med deras omgivning, i högre grad än individuellt (Dysthe,
1996). Omgivningen ses som avgörande för individens process (Vygotskij, 2001).
Vygotskij intresserade sig särskilt för vad barn kan lära sig själv eller med hjälp av en
vuxen. Allt vi lär oss lär vi oss i sociala sammanhang. Detta kom att kallas ”den proximala
utvecklingszonen” (Arnqvist, 1993). Det är viktigt att eleverna får utveckla sin förmåga
att lyssna och tala i samspel med andra. De måste även få läsa fel utan att få anmärkningar
från kamrater och lärare (Björk & Liberg, 1996). Språk är ett verktyg för att vi ska kunna
utvecklas och tänka. Kommunikation är språkets viktigaste funktion. Eleverna utvecklar
sitt lärande om de får möjligheten att använda flera olika sinnen vid lärandet (Vygotskij,
2001). Ett flerstämmigt klassrum är att föredra, där samtal är en del av undervisningen
och eleverna får reflektera och svara på autentiska frågor som inte har några givna svar.
Pedagogen ska följa upp elevernas svar för att eleverna sedan ska få möjligheten att bidra
med sina erfarenheter (Fast, 2007). Fast menar även att ett klassrum där elevernas röster
hörs i princip lika mycket som pedagogernas. Läsning är en aktiv process där syftet är att
få en bättre ämneskunskap (Alatalo, 2011). De samhällsorienterade ämnena innehåller
ofta mycket diskussion om elevers egna erfarenheter och kunskaper (Westlund, 2009).
Eleverna lär av varandra och det muntliga och skriftliga språket har en central roll. Ett
flerstämmigt klassrum innebär inte att fler röster hörs, utan att eleverna har en dialog med
varandra (Dysthe, 1996).
3.2 Tidigare forskning
Det har funnits många olika sätt att se på läsförståelse genom åren. På 1800- talet ansågs
det att läskunnighet var detsamma som att läsa ett stycke flytande medan dagens samhälle
fokuserar mer på avkodning och att förstå texten (Westlund, 2009). Syftet med
läsinlärningen var då att memorera och återberätta texten medans det idag läggs stor vikt
vid att introducera olika strategier för att hjälpa eleverna att skapa en god läsförståelse.
Westlund skriver vidare att det var först på 1970- talet som forskare verkligen började
studera läsförståelseprocessen. Hon menar på att undersökningar gjordes om eleverna
verkligen förstod en text eller inte och vad som gjordes när de inte förstod den. Det var
på så sätt olika läsförståelsestrategier kom upp.
10
Westlund har gjort en studie som hon har baserat på klassrumsobservationer och inspelade
intervjuer. Hon har intervjuat fem svenska och fem kanadensiska lärare varje eftermiddag
under en skolvecka, för att se hur man som pedagog kan utveckla och utvärdera
läsförståelse. Resultatet visade att de svenska pedagogerna arbetade mer med att ge
instruktioner till skillnad från de kanadensiska som fokuserade mer på att skapa förståelse
innan de lärde ut något (Westlund, 2013). I studiehandlingen för En läsande klass behöver
pedagogerna ingen djupare förståelse för att kunna arbeta med metoden. Istället räcker de
att följa hänvisningarna som finns i studiehandledningen för att bedriva undervisningen.
Läsning är en kulturell verksamhet, där man i samspel med andra kan diskutera litteratur.
Vi går in i texterna för att få upplevelser, lära oss någonting nytt och för att tillgodose oss
fakta för att kunna utföra vårt arbeta. Som läsare finns sedan möjligheten att utvecklas
och bli mer aktiv under läsningen och att bidra med egna tolkningar av texten (Björk,
Lidberg & Sandberg, 1998).
Reciprocal teaching (ömsesidig undervisning) är en aktivitet som består av dialog mellan
elever och pedagoger kring en text (Brown & Palincsar, 1984). Det uppmuntrar eleverna
att tänka på sin egen tankeprocess under själva läsningen. Eleverna lär sig att vara aktiva
och delaktiga under läsningen. Eleverna lär sig genom att ställa frågor under läsning och
det bidrar till att texten blir mer begriplig. Den handlar om fyra olika tillvägagångssätt,
strategier som aktivt och medvetet används för att stödja förståelsen läsning. Dessa är
ifrågasätta, klargöra, sammanfatta och förutsäga. Dessa fyra strategierna i ”ömsesidig
undervisning” är exempel på metakognitiva strategier vilket innebär att tänka över den
lästa texten och reflektera kring den (Hattie, 2009). I reciprocal teaching utgår man från
fyra strategier som kan jämföras med karaktärerna i En läsande klass:
- Ifrågasätta/Reportern: Efter att eleverna har läst en text så ställer de frågor till
varandra om texten. Frågorna finns i tre olika kategorier: på raderna (svaret finns
i texten som eleverna har läst) mellan raderna (genom ledtrådar i texten som
eleverna har läst finner de svaret) och bortom radera (personliga frågor till
eleverna om deras egna erfarenheter).
- Klargöra/Detektiven: Eleverna reder ut oklarheter, nya ord och uttryck som finns
i den lästa texten.
- Sammanfatta/Cowboyen: Eleverna sammanfattar och återberättar vad texten har
handlat om.
11
- Förutsäga/Spågumman: Eleverna förutspår vad texten kommer att handla om
genom att titta på rubriker och bilder.
I projektet En läsande klass har detta kompletterats genom att ännu en strategi har skapats,
som heter Konstnären. Där eleverna skall skapa inre bilder av karaktärer och miljöer av
den lästa texten.
Genom att använda flera olika metoder från början av läsutvecklingen bidrar det till att
eleverna ges möjlighet till att lära sig på sitt sätt (Björk, Lidberg & Sandberg, 1998). Läs-
och bedömningsforskaren John Hattie menare att eleverna når bäst resultat om pedagogen
använder sig av ett flertal metoder (Hattie, 2006). Barn lär sig att läsa på flera olika sätt.
En del knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand medan andra behöver stöd för att
förstå hur skriftspråket fungerar (Alatalo, 2011). Det finns inte en inlärningsmetod som
är rätt för alla barn, så vi måste tänka på individnivå för att hitta rätt metod (Skolverket,
2011). Pedagoger förespråkar olika inlärningsmetoder för att eleverna skall känna
engagemang och intresse för lärandet. Några av dem är:
Lustfyllt lärande
Lustfyllt lärande innebär att eleven har lust att lära. Läsundervisningen ska inte endast
vara lustfylld och motiverande i början av läsutvecklingen, utan även i det fortsatta
lärandet. Detta för att eleverna ska få en hållbar och långsiktig läsutveckling (Larsson &
Timmersjö, 2005).
Lärande baserat på erfarenhet
Pedagogen ska ge inlärningsstoffet en mening, koppla händelseförloppen till elevernas
erfarenheter (Blomqvist, 2006). Pedagogerna i Westlunds studie är överens om att
elevernas intresse och erfarenhet måste stå i fokus vid val av inlärningsmaterial. De anser
att elevernas motivation ökar om de får vara med och välja litteratur som intresserar dem.
För elevens självkänsla är det viktigt att inte bli värderad, utan att istället fråga hur eleven
tänker och utifrån det starta en diskussion (Westlund, 2013).
Lärande baserat på intresse
Elevernas lust och intresse spelar en stor roll för deras lärande. Det är viktigt att läsningen
handlar om något relevant som eleverna kan koppla till sina egna erfarenheter. Finns det
12
inget intresse finns det heller inget engagemang för eleverna och lärandet blir inte lustfyllt
(Fast, 2007).
I En läsande klass finns ett flertal olika inlärningsmetoder som är baserade på lustfyllt
lärande, lärande utifrån erfarenhet och lärande baserat på intresse. En läsande klass har
ett brett utbud av texter där varje elev kan hitta en text som de kan koppla till sina egna
erfarenheter.
3.3 En läsande klass
Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor, tankar och
förstår hur andra känner och tänker (Skolverket, 2011). Ett av de centrala målen i svenska
för åk 1-3 är: ”Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen
efter textens form och innehåll” (Skolverket, 2011, s 223). Genom att arbeta med metoden
En läsande klass får eleverna möjlighet att använda sig av olika lässtrategier. När eleverna
arbetar med texten ”När isen låg över Sverige” kan de uppnå ett av de centrala målen i de
samhällsorienterade ämnena som är ”Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och
fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och
väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns” (Skolverket, 2011,
s 174). Under lektionen utvecklar eleverna sin begreppsförståelse om Istiden och
närområdets historia. Målen skall vara tydligare utformade i Läroplanen för vad som skall
uppnås gällande läsförståelse för varje årskurs. I nuläget finns målen utformade för 1-3
men ingen uppdelning för vad de skall kunna efter varje årskurs. Den svenska läroplanen
ger ett stor utrymme för pedagogerna att själva tolka målbeskrivningarna i läroplanen och
formulera sig vad gäller läsförståelsen för respektive årskurs. Detta kan medföra olika
tolkningar av ett och samma styrdokument.
Grundaren till projektet En läsande heter Martin Widmark. Han är barn- och
ungdomsförfattare samt mellanstadielärare. Sedan augusti 2014 är det Ulrika
Wendéus som är en projektledare för En läsande klass. Ulrika är lärare i svenska, engelska
och svenska som andraspråk. Arbetssättet En läsande klass förespråkar att pedagoger och
elever samtalar och arbetar med texter tillsammans i syfte att nå fördjupad förståelse för
texterna med hjälp av ett visst antal strategier. Till dessa strategier ingår de fem olika
13
karaktärerna som är: spågumman, detektiven, reportern, konstnären och cowboyen. Det
projektet vill uppnå med metoden En läsande klass är att hjälpa eleverna att förstå vad de
läser genom att ta del av de olika karaktärerna. Widmark skriver vidare att läsning inte
handlar om att avverka så många böcker som möjligt utan att eleverna verkligen skall
förstå innehållet i en bok, att få eleverna att tänka till lite. Han skriver att det har funnit
olika metoder att fördjupa elevernas läsförståelse men att det många gånger har handlat
om en kostnadsfråga ute bland skolorna. Läsande klass är något som finns tillgängligt för
alla på nätet utan kostnad med en studiehandledning.
3.3.1 Hemsidan
På hemsidan (www.enlasandeklass.se) finns tydliga instruktioner om hur pedagoger går
tillväga för att använda metodens material i undervisningen. I årskurs tre finns det 145
lektionsplaneringar med texter som innehåller matematik, svenska, natur- och
samhällsorienterade ämnen. Texterna är mellan 1-5 sidor långa. De samhällsorienterande
texterna utgör ungefär 35% av lektionsinnehållet. Några av texterna heter: När var
Forntiden, En helig plats hemma och Olika religioner samt texten vi valde När isen låg
över Sverige. I en del av texterna krävs det att eleverna har goda förkunskaper om ämnet
som berörs i texten medan det däremot i andra texter, inte krävs mycket. Det gör att
pedagogerna har enklare att hitta en passande text till sin grupp. Det finns en tydlig
studiehandledning på hemsidan som beskriver förslag på hur pedagoger kan arbeta med
metoden. I vår studie arbetade pedagogerna efter att nivågruppera eleverna, men på En
läsande klass hemsida står det inget om nivågrupperingar, så det är ett val varje pedagog
får ta själv. Inläsningstjänst har läst in alla texter som finns på hemsidan, vilket gör alla
elever som behöver ha en text läst för sig även kan följa med i metoden. Ljudfilerna finns
tillgängliga på hemsidan. Texterna är skrivna och lånade av: Läsrörelsen, Junibacken,