Lärarutbildningen SÄL III:3 Examensarbete 15 högskolepoäng Omvårdnadsutbildning för vuxna invandrare. Hur gick det efter utbildningen? Health care education for adult immigrants. How did it work out after the education? Anette Grahn Lärarutbildningen 90 hp Examinator: Nils Andersson Slutseminarium Handledare: Margreth Drakenberg
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Lärarutbildningen
SÄL III:3
Examensarbete
15 högskolepoäng
Omvårdnadsutbildning för vuxna invandrare.
Hur gick det efter utbildningen?
Health care education for adult immigrants.
How did it work out after the education?
Anette Grahn
Lärarutbildningen 90 hp Examinator: Nils Andersson
Slutseminarium Handledare: Margreth Drakenberg
SAMMANFATTNING
Att vara tvungen att lämna sitt land innebär för de flesta människor ett stort trauma. Resan till
ett nytt och annorlunda liv innebär alltid förluster.
Att börja om i en ny kultur, uppleva kulturkrockar och lära sig språk i ett nytt land är inte helt
lätt.
Här har skolan en stor uppgift både med utbildning och med integrering i det svenska
samhället. Det första mötet med den svenska skolan får de vuxna genom SFI (Svenska för
invandrare).
En del av dessa vuxna invandrare söker omvårdnadsprogrammet på Komvux.
Hur gick det för dessa under skoltiden och framför allt efter?
För att ta reda på detta fick de elever som gått utbildningen i en kommun i Småland 2004 -
2007 svara på en enkät.
Enkäten innehöll frågor om bemötande under utbildningen, på APU-platserna, (Arbetsplats
förlagd utbildning. I uppsatsen kommer härefter förkortningen APU att användas), samt
frågor hur arbetssituationen ser ut idag. Alla före detta invandrareleverna ställde upp och
svarade på enkäten.
Resultatet blev över förväntan. Största delen har idag tillsvidareanställningar eller längre
vikariat. Endast två elever uppgav att de inte arbetar inom vården idag.
Utbildningen hjälpte både till med att få arbete och att lättare integreras i det svenska
Rekryteringsbehoven inom vården fram till 2015 är stora och det beror främst på stora
pensionsavgångar. En halv miljon personer med omvårdnadsutbildning behöver rekryteras
under åren 2000 – 2015.
En brist på 200 000 personer med omvårdnadsutbildning bedöms finnas år 2015 med
nuvarande utbildningsdimension.
Kraftfulla åtgärder krävs för att attrahera fler till utbildning och arbete inom vården och
dessutom förmodligen nya former för vuxnas lärande.
Arbete inom vård och omsorg som kräver högskoleutbildning är attraktivt, men de lägre
utbildningarna som undersköterska/skötare är inte tillräckligt attraktiva. De arbetena har en
lägre status.1.
Ansökningarna till Omvårdnadsprogrammen ökar inte, snarare tvärtom. På
ungdomsgymnasiet i vår kommun i Småland finns endast en klass på
Omvårdnadsprogrammet. För många av programmets elever är det inte heller deras första val
utan kanske andra eller tredje. 2/3 av dessa elever fortsätter sedan inte inom vårdyrket.
Statliga/kommunala anslag dras in som tidigare var till vuxenutbildningen där en stor del av
omvårdnadspersonal utbildas.
Läroplanen2 säger att ”utbildningen ska ge insikt hur man möter och kommunicerar med
människor i olika vård- och omsorgssituationer”.
Omvårdnadsprogrammet ska också uppmärksamma olika kulturella och religiösa mönster
som präglar människors liv3.
Eftersom antalet invandrare ökar som vårdtagare ökar givetvis också behovet av personal som
kan vårda och samtala med denna grupp. Vi vet att t.ex. inom psykiatrin finns en stor del
vårdtagare med invandrarbakgrund med psykisk ohälsa och för att nå fram rent
kommunikativt måste tolkar deltaga tillsammans med övrig personal. Eftersom tolkar måste
beställas långt i förväg kan inte någon ”spontan konversation” förekomma annat än med
kroppsspråk. Om flera invandrare vore anställda inom kommun och landsting skulle detta leda
till att patienter med invandrarbakgrund kunde känna sig tryggare då de kunde prata med
personal på sitt eget modersmål. Under fyra år har jag arbetat som omvårdnadslärare på
1 Socialstyrelsen (2003) Kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre och funktionshindrade 2 Utbildningsdepartementet (1994)Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 3 Omvårdnadsprogrammet 2000:15 Sid 9 Stockholm Skolverket
6
Komvux i kommunen. Under dessa år har jag haft 24 elever med invandrarbakgrund, 21
kvinnor och 3 män. Övriga elever var under samma period 148 stycken.
1.1 Introduktion
Gång på gång påtalas det i media att invandrare har svårt att få bostad eller arbete på grund av
sitt namn eller sin dialekt. ”Kalla fakta” TV 4 den 25 oktober 2006 handlade om invandrare
som sökte arbete. Om personen som ringde och sökte arbete hade ett utländsktklingande namn
eller kraftig brytning bemöttes de med orden: ”Tyvärr är tjänsten redan tillsatt, tack för visat
intresse.”
Minuterna efter ringde någon med ett svenskt namn och frågade efter samma tjänst. Då fanns
tjänsten kvar och personen ifråga uppmanades att skicka in sina papper.
1.2 Min arbetsplats.
Min arbetsplats är på Komvux och jag handhar vuxnas lärande. Eftersom vi dagligen
konfronteras med frågor om personal, utbildning och förfrågningar från olika vårdinrättningar
efter personal, har vi också insett att det kommer att bli kaos den dagen kommunerna
upptäcker att det inte finns folk med adekvat utbildning att få tag i. Idag har inte Landstingen
någon utbildning på denna nivå utan det är den kommunala vuxenutbildningen som gäller
även för Landstinget. Vi behöver hela tiden rekrytera nya elever. Vi behöver dessutom få in
fler elever med invandrarbakgrund på våra utbildningar därför att i framtiden kommer
invandrare att finnas på våra äldreboenden. Att ta hand om sina äldre hemma kommer kanske
inte att fungera för den andra eller den tredje generationens invandrare. Så småningom
kommer den ”svenska modellen” att anammas och då behöver vi människor med kunskaper i
olika språk och olika kulturer. Därför är invandrare en målgrupp för omvårdnadsutbildningar.
I samarbete med Arbetsförmedlingen har vi genomfört ett specialprojekt med två
invandrarkvinnor som under en lång tid hade arbetat på äldreboende. Av Skolverkets lokala
kurser gjorde vi en sammansättning som vi tyckte var relevant för deras utbildning. Vi utgick
från kursmålen och gjorde flera kurser till en. Ex: i ämnet Omvårdnad hade vi en kurs som
hette ”Medicinsk grundkurs med omvårdnads- och social omsorgsperspektiv”. Kursen
innehöll alltså både Medicin och Omvårdnad. Denna utbildning genomfördes tillsammans
med SFI på så sätt att på förmiddagarna studerade de svenska och på eftermiddagarna
7
studerade de omvårdnad. Det fungerade mycket bra och resulterade i att båda har
tillsvidaretjänster idag.
1.3 Kulturskillnader
I det svenska samhället ses det som en självklarhet att sköta sej själv. ”Själv är bäste dräng”,
”Bra karl reder sej själv”, är ordspråk vi gärna citerar4. Vi ska klara oss själva och inte vara
beroende av varandra eller andra! När vi blir äldre och inte klarar av vårt liv på egen hand är
det en självklarhet att vi får insatser från kommunen, eller flyttar till något äldreboende. Den
svenska mentaliteten och kulturen är inte sådan att vi flyttar hem till våra barn när vi blir
gamla och orkeslösa. Oftast är det också så i det svenska samhället att familjer är splittrade,
barn bor långt från sina familjer.
Våra invandrare har däremot en helt annan kultur i dessa frågor. För dessa kvinnor och män är
det en självklarhet att ta hand om sina föräldrar. Men, yrkesrollen att tvätta någon, klä på,
hjälpa på toaletten, utanför sin egen familj, finns inte i alla kulturer.
I och med att kvinnorna söker Omvårdnadsprogrammet gör de oftast ett avsteg från den
kvinnoroll de levde i sina hemländer. För en del kvinnor har det förändrat rollfördelningen
mellan makarna, för andra har relationen till landsmaninnor i Sverige eller det forna
hemlandet förändrats.5
Flera av eleverna har sina gamla föräldrar boende hos sig även om de har många barn och bor
i en trea. Att låta en utomstående ta hand om de gamla är otänkbart, det ska skötas i familjen.
Att ta hand om föräldrar är ingen uppoffring, det tillhör kulturen. Att låta en förälder flytta till
ett äldreboende är helt otänkbart. Den äldre generationen har i flera fall flyttat hit på äldre
dagar, s.k. anhöriginvandring, bara för att bli vårdade av sina barn. Samtidigt hjälper de också
till i den grad de kan i hemmet och är ofta barnvakter när så behövs.
Omvårdnad och omsorg finns så att säga med från modersmjölken.6
Invandrarkvinnor/män som söker och går omvårdnadsprogrammet har i många fall svårt att ta
till sig den svenska modellen. De reagerar i många fall kraftigt under sin första APU. De
tycker att alla gamla som de möter under sin APU är så ensamma och övergivna. Bryr vi oss
inte om de äldre i det svenska samhället?
4 Gillis Herlitz (2004) Svensk. Uppsala: Uppsala Publishing House AB 5 Camilla Gustavsson (2006:4) Av egen kraft. Invandrade kvinnors berättelser om inträde i det svenska samhället. FoU Nordväst Rapport 6 Ingela Olsson (2002) Möte med människor från andra kulturer. Kavala Moris förlag
8
Våra uppväxtvillkor/rötter sitter djupt. Vi i Sverige har den kulturen att man ska sköta sig
själv, även när man nått ålderdomen. I flera av de länder som våra elever kommer ifrån är
tankarna helt annorlunda. Där ska man ta hand om sina anhöriga. Många av de elever jag
träffar på är förmodligen uppväxta med mormor/farmor i huset. Därför upplever många att
äldrevården i Sverige är detsamma som att vi har ”glömt bort” våra äldre släktingar.
Skolsituationen är en annan stor stötesten. Svenska lärare bemöter de vuxna eleverna på ett
helt annat sätt än de är vana vid. Många av eleverna är vana vid en tydligare hierarki. Mötet
med den svenska skolan kan därför vara omtumlande för dessa vuxna elever och särskilt för
kvinnor. Kvinnorna tycker att eleverna i den svenska skolan är slöa.
1.3.1 Kulturskillnad ett aktuellt exempel
Ana född 1987 är flykting från Palestina och muslim. Hon började omvårdnadsutbildningen
våren 07. Hon behärskade svenska språket ganska bra. Under de första månaderna blev hon
aldrig ”en i gruppen”. Hon höll sig mest för sej själv och undvek sociala kontakter med sina
klasskamrater.
Under den första APU:n ringde handledaren från äldreboendet och rapporterade att det hade
uppstått svårigheter och en av vårdlärarna åkte till boendet där Ana gjorde sin praktik. Saken
var den, sa handledaren, att hon var klädd i jumprar med långa ärmar, de nådde ända ner på
halva handen. Handledaren bad henne att ha kortare ärmar av hygieniska skäl, men det
förbjöd den islamska lagen henne att göra. Ärmarna hängde ner på ett ohygieniskt sätt, hon
var i köket ena stunden, sen var hon och bytte blöja andra stunden och ärmarna hängde i
vägen. Efter långa och många diskussioner kortade hon ärmarna lite och fullföljde sin praktik
och blev godkänd. Slöjan var inget problem, det fungerade bra. Det är försommar och
följaktligen ljust både tidig morgon och sen kväll. Detta kommer att ha en avgörande
betydelse för den fortsatta APU:n.
Nu är det dags för den APU 2 och det börjar bli sen höst. Återigen ringer en handledare från
ett annat arbetsställe.
Ana vägrar duscha patienter hon vill inte se någon naken. Hon vägrar befatta sig med nakna
män. Dessutom arbetar hon bara under dagens ljusa timmar, hon får inte vara hemifrån när det
är mörkt. Vad gör man nu? Ska man arbeta inom vården kan man inte vägra de mest
elementära uppgifterna.
9
Tyvärr blir det så att Ana får avbryta utbildningen. Hon kunde inte nå målen. Hon finns kvar
på skolan och läser allmänna ämnen, men inom vården kan hon troligen aldrig arbeta.
1.3.2. Bemötande
Vid varje möte bär vi med oss värderingar och fördomar. Inom skolväsendet sägs ofta att vi
ska ha en gemensam värdegrund. Det kan vara svårt då det finns lika många värderingar som
människor.
Alla ska bli respekterade för den de är.
Men bemötande handlar också om respekt, om att se den andra människan för den hon är. Att
ha ett vänligt sätt i förhållandet till människor, en nyfikenhet och öppenhet för det nya
okända.
Bemötande handlar om mänskliga rättigheter.7
Bemötande kan också vara en politisk fråga, för det handlar också om vilka lagar och regler
som styr.
För myndighetsutövare som har stor makt över andra människors liv ställs det alldeles
speciella krav på bemötande. Det kan vara handläggare på försäkringskassan, på
flyktingmottagning, arbetsförmedling eller sjukhuspersonal. Här kan finnas en känsla av
underlägsenhet, det är då viktigt att man blir bemött utifrån sina egna förutsättningar.
Dåligt bemötande kan klassas som trakasserier8.
Bemötande kan handla om både ord och kroppsspråk, det vill säga, att du visar med din
kropp, gester, mimik vad du tänker och känner.9
Ett respektfullt bemötande gör att människor växer och mår bättre.
Enligt Köhler, et al. (2002) är bemöta lika med att vara på ett visst sätt mot någon.10
7 SISUS Nationellt program för att öka kompetensen om bemötande (2007) Stockholm 8 Tidningen Stiletten nr 1 (2008) 9 Anita Kangas Fyhr (2006) Vård och omsorgsarbete Stockholm: Bonniers 10 Per-Olof Köhler Ulla Messelius (2002) Natur och kulturs svenska ordbok Stockholm: Natur och kultur
10
1.4 Statistik
Antalet ålderspensionärer kommer att öka kraftigt omkring år 2010 när de stora kullarna
födda i mitten av 1940-talet fyller 65 år. Omkring 2030 är det dags för 60-talisterna att fylla
65 år. Den ökade livslängden i kombination med att stora födelsekullar går i pension gör att
försörjningsbördan kommer att öka under en 30-årsperiod fr.o.m.2005.
Idag är arbetskraftinvandringen till Sverige ca 5000 per år. Flertalet kommer från Norden och
EU-länderna.
Andelen utlandsfödda i Sverige låg 2007 på 13 %.11
1.5 Vem är invandrare?
En invandrare är en person som flyttat från ett land till ett annat land.
För att registreras som invandrad i Sverige måste man vara folkbokförd här och för att bli
folkbokförd krävs att man avser att vistas i landet i minst ett år.
Invandrare kallas också den som har minst en förälder som är född i ett annat land, men själv
är född i Sverige.
- Utrikes född: Person som är folkbokförd i Sverige men som ej är född här.
- Utländsk medborgare: Person som är folkbokförd i Sverige men inte har svenskt
medborgarskap12
1.6 Invandringsstatistik från en kommun i Småland.
Kommunen har ca 30 000 invånare. Den är den största i länet med sina 1608 km13.
I kommunen blomstrar både små och stora företag/industrier.
Största arbetsgivaren är kommunen tätt följt av en industri som tillverkar aluminiumprofiler.
Som i många andra småländska samhällen är företagsamheten stor och det finns gott om
mindre och större industrier.
Enligt en tjänsteman från Socialförvaltningen ser invandringen ut på följande sätt:
- under 1990- talet kom en stor mängd flyktingar från forna Jugoslavien.
- 2003 kom 30 flyktingar till kommunen. De flesta var från Afghanistan och Somalia.
11 Välfärds Bulletinen nr 1 (2007) Statistiska Centralbyrån 12 Välfärds Bulletinen nr 3 (2002) Statistiska Centralbyrån 13 Fickfakta (2008) från kommunen
11
- 2004 och 2005 tog kommunen sammanlagt emot 60 flyktingar.
- 2006 och 2007 togs 80 flyktingar emot.
Från 2004 och framåt har flyktingströmmen nästan uteslutande varit från Irak.
Endast några få har under den tiden kommit från Somalia.
Nästan alla är unga män som inom några år skickar efter sin familj i form av fru och barn.
Bara i år räknar man med mellan 30 – 40 familjemedlemmar som ska komma.
Alla som kommer har/får uppehållstillstånd eftersom de är kommunplacerade.
Enligt tjänstemannen finns också ett stort mörkertal bland invandringen. Det gäller både
arbetskraftsinvandring och s.k. kärleksinvandring dvs. män eller kvinnor som tar hit blivande
partners från andra länder.
Flera som kommer har högre utbildningar som ex. läkare, veterinärer samt arkitekter. Efter en
uppmärksammad tidningsartikel i den lokala tidningen har även dessa kunnat komma ut i
praktik.
Från Socialförvaltningens sida räknar man med att hälften av invandrarna har fått arbete inom
industrin i kommunen eller dess omedelbara närhet.
De flesta läser på SFI.
1.7 Språk
Målsättningen i det svenska samhället är att alla invandrare/flyktingar som kommer ska lära
sig svenska. Invandrarna/flyktingarna studerar på SFI och SAS (Svenska som andraspråk).
De flesta flyktingar som kommer börjar på SFI. Genomsnittstiden för svenska studier är för
normaleleven två och en halv termin.
Enligt SFI-lärarna lär sej kvinnorna språket fortare än män, detta gäller även analfabeterna.
För att eleverna sedan ska kunna studera vidare på Omvårdnadsprogrammet krävs att man
också klarat proven från SAS som motsvarar grundskolans kurs eller likvärdig kunskap.
Efter svenskundervisningen slukar industrin all arbetskraft som går att få tag i. Redan innan
eleverna har gått färdigt SFI är representanter från industrin inne på skolan och värvar
personal. I de flesta fall handlar det om industriarbete, och flera går inte färdigt sin
språkutbildning utan prioriterar arbete.
12
1.8 Omvårdnadsprogrammet.
”Omvårdnadsprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete i
verksamheter inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg.
Programmet syftar även till att ge en grund för fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare
studier”.14
Inom vuxenutbildningen läses inte kärnämnena inom programmet utan enbart
karaktärsämnena, och bl.a. läser man följande:
- Vård och Omsorgsarbete
- Psykologi A
- Människan socialt och kulturellt
- Medicinsk grundkurs
- Etik och livsfrågor
- Datorkunskap
- Arbetsmiljö och säkerhet
Under 50 veckor läser eleverna 1350 poäng. Det blir drygt 25 poäng i veckan.
I SFS nr 2002: 101215 betonas urval av eleverna till vuxenutbildningen. Där sägs bl.a. att:
- Den som har en kort utbildning ska ges företräde.
- Den som vill fullfölja en oavslutad utbildning har även den ett företräde.
- Den som behöver komplettera ett reducerat program har även den företräde.
De elever som har dålig skolunderbyggnad, eller slutade skolan i förtid kommer prioriteras
alltså i Kommunal Vuxenutbildning.
De elever som redan har ett gymnasieprogram är inte prioriterade.
1.8.1 Arbetsplatsförlagd utbildning APU.
Tanken med en APU är att praktik och teori är en oskiljaktig enhet. Kunskap ska ses i ett
sammanhang. Som en röd tråd i omvårdnadsprogrammet löper tanken att man ska ha tillgång
till praktik, dels för att lära sej arbeta självständigt men också för att arbeta tillsamman med
andra. ”Skolan skall eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet”.16
14 OP (2000:15) 15 Sveriges Riksdag SFS nr 2002:102 Stockholm 16 Lpf 94 sid 27
13
Undervisningen ska också ha en balans mellan teori och praktik eftersom det främjar
lärande.17
Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall vara minst 15 veckor på ungdomsgymnasiet. För
vuxenutbildningen är det kommunen som ställer kravet om antal APU veckor. På Komvux i
vår kommun har vi 12 veckor under de 50 utbildningsveckorna. Dessa fördelas på tre tillfällen
med en stor variation på platser. Samverkan med arbetslivet poängteras i programmålen.
Under den sista terminen läser eleverna valbara kurser, alltså de ämnen som eleven intresserar
sig för. Det kan vara sjukvård, psykiatri, utvecklingsstörning/funktionshinder mm. I samband
med detta val görs även sista APU:n inom valt område.18
2. SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR.
Syftet med denna uppsats är att få svar på följande:
- Fick eleverna med invandrarbakgrund som gick omvårdnadsprogrammet 2004-2007, arbete
efter utbildningen? Det handlar om 24 elever, 21 kvinnor och 3 män.
- Hur bemöttes de under sin utbildning och sinAPU?
- Stannade de kvar inom vårdyrket eller gick de över till industrin där de ropar efter
arbetskraft?
Dessa frågor måste ju även vara intressanta för skolan och skolans verksamhet. Hjälper vi
dessa elever till en bra utbildning eller stjälper samhället dem när utbildningen är klar? Spelar
verkligen ett namn eller uttal en så stor roll?
2.1 Idén tog form
Idén till uppsatsen väcktes för något år sedan. I varje kurs på Omvårdnadsprogrammet där jag
arbetar finns ett par elever med invandrarbakgrund. Under mina fyra år har det varit mestadels
kvinnor men även tre män med invandrarbakgrund. Mina tankar och funderingar gick till
dessa. Hur gick det sedan?
17 Lpf 94 sid 31 18 OP (2000:15)
14
3. METOD OCH MATERIAL
Utgångspunkten för min undersökning var ”Den traditionella forskningsprocessen”19.
Frågor och funderingar har funnits under en längre tid på hur det gick.
Litteraturgranskningen bestod i att läsa runtomkringmaterial, i själva ämnet fanns inget
dokumenterat. Det var svårt att få tag i referenslitteratur.
Problemet: Var fanns de forna eleverna, var de inom industrin eller fanns de inom vården?,
Var utbildningen ett sätt att komma ut på den svenska arbetsmarknaden? Hur skulle jag få tag
i alla, skulle de överhuvudtaget ställa upp på en undersökning? Jag ville ha alla eleverna med i
undersökningen, men var det möjligt? Hur skulle frågorna ställas?
Metoden: Jag valde att arbeta med en enkät. Min målgrupp var de forna eleverna.
Utgångsmaterialet är ett frågeformulär (bilaga 2). Enkäten gjordes på lättfattlig svenska så att
inga oklarheter skulle uppstå vid ifyllandet av denna.
Ett annat alternativ hade varit att göra en intervju med personerna. Jag valde att inte göra det
av följande orsaker:
- alla elever hade invandrarbakgrund och behärskar språket på ett varierat sätt. I en
intervju, trots att intervjuaren inte avser detta, kan nyanser i språk, betoning och
liknande spela en avgörande roll och kan påverka svaren. Vid en intervju vill jag som
intervjuare att samma förutsättningar ska råda.20
- Vid en enkät kunde jag göra ”lättfattliga frågor” på svenska. Då hade alla samma
förutsättningar. Vid en intervju hade vi säkert kommit in på stickspår, en del hade inte
förstått och eventuella ord skulle förklaras.
- Sanningshalten spelar en stor roll. I en intervjusituation vill eleven inte ”såra” sin
gamla lärare utan svarar eventuellt som eleven tror är bra.
Med detta i tanken valde jag att göra en enkät eftersom då samma villkor gällde för alla
och man fick vara helt anonym.
Under åren som gått har jag dagligen observerat relationer i klassen mellan invandrarelever
och de svenska eleverna. Jag har ibland observerat ett utanförskap. Ofta bildar
invandrareleverna subgrupper i gruppen. Trots indelningar i t.ex. grupparbeten med styrd
gruppindelning så lyckas en del alltid på något sätt byta grupp så att man ”hör ihop”.
19 Jarl Backman (1998) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur Lund 20 Jan Hartman (1998) Vetenskapligt tänkande. Studentlitteratur Lund
15
Min målgrupp till detta arbete och min tillgång var mina före detta elever. I enkäten ställde
alla elever upp. Det var de som satt inne med svaren.
Jag har diskuterat med områdeschefer inom kommunen hur de ställer sej till personal med
invandrarbakgrund.
Analysen gjordes efter sammanställningen av enkäten, och med hjälp av analysen kunde jag
även dra en slutsats som resulterade i denna rapport.
Därmed har ”Den traditionella forskningsprocessen ”följts.
För att försäkra mig om att nå alla skickade jag en kallelse via brev och gav förslag på olika
tider för eleverna att komma till skolan. (bilaga 1). Här på skolan blev de anvisade ett rum där
de sedan fick sitta ensamma och svara på enkäten. Jag var inte närvarande vid
ifyllnadstillfället.
Kommunen är liten så det var möjligt att kalla hit dem. I en större stad skulle förmodligen
detta vara omöjligt. De flesta bodde kvar med en radie på några mil. Endast en elev hade
flyttat längre bort.
3.1 Invandrareleverna
Varje deltagare lovades total anonymitet vid deltagandet i enkäten. Ingen skulle skriva sitt
namn på enkäten. Alla inlämnade svar från enkäten kommer att förstöras när min uppsats
blivit godkänd.
Samtliga invandrarelever som gått omvårdnadsutbildningen 2004-2007 deltog. De flesta av
dessa elever har jag också varit handledare för.
Medelåldern på dessa elever var 39.9 år.
Geografiskt kommer de från stora delar av världen, dock är Europa överrepresenterat.
Alla elever bjöds på fika efter enkätundersökningen. De som kom till de angivna tiderna
uppskattade initiativet och tyckte att det var roligt att träffa varandra.
3.2 Jakten på elever
Två veckor innan de uppsatta tiderna skickades inbjudan ut.
Vid de utsatta tiderna väntade jag och min handledare med fika. Första tiden kom ingen, inte
heller den andra utsatta tiden. Den tredje tiden dök några upp.
16
5 elever kom på de utsatta tiderna.
7 kom på andra tider. De hörde av sig om de angivna tiderna ej passade, så vi bestämde nya
tider.
7 besvarade enkäten brevledes.
2 besvarade frågorna på telefon.
3 elever gjorde jag hembesök hos därför att de av olika anledningar inte kunde komma eller
på annat sätt inte hörde av sej. Hembesöket gjordes efter samtycke med eleven.
Eftersom jag ville nå samtliga fick jag lägga ett stort arbete för att nå alla. Skatteverket
kontaktades för att få nya aktuella adresser. Flera fick jag ringa flera gånger och påminna. Ett
par hade redan slängt enkäten och jag fick skicka nya blanketter.
Alla var intresserade av vad dessa frågor kunde leda till. Samtliga tyckte det var bra att arbetet
genomfördes.
Samtliga är lovade att få se resultatet.
3.3 Validitet, reliabilitet och bortfall
Jag ville fånga in det som var viktigt i mina frågor och ställde därför frågorna på ett enkelt sätt
för att validiteten skulle vara hög. För att underlätta för eleverna formulerade jag texten på ett
lättfattligt sätt, frågade om en sak i sänder, och i inbjudningsbrevet som jag skickade ut
(bilaga 1) förklarade jag också syftet med undersökningen.
Mina respondenter var mina elever. Tillförlitligheten i ett mitt arbete var mycket viktigt för
mig. Frågeformuläret avsåg att mäta, och jag fick svar på det jag ville mäta, jag fick med
andra ord svar på frågorna.21
Reliabiliteten är hög därför att i enkäten fanns få tillfällen för eget inflytande från elevernas
sida. Slumpen och fri improvisation från deras sida var mycket liten därför att deltagarna fick
följa enkäten utan att själva lägga till eller dra ifrån. Enkäten fylldes i på skolan under
kvällstid, någon fyllde i den hemma, ytterligare några svarade på frågorna via telefon.
Eftersom alla elever deltog i enkäten finns inget bortfall. Jag bemödade mig för att kontakta
samtliga därför att det inte handlade om några stora skaror med människor. Hade en eller ett
par inte velat delta i undersökningen hade den förlorat sitt värde.22.
Slutsats: Både validiteten och reliabiliteten är hög i detta arbete och att bortfall saknas helt.