Examensarbete, 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Höstterminen 2020 Handledare: Eva Boström, universitetslektor vid Institutionen för omvårdnad
Examensarbete, 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Höstterminen 2020
Handledare: Eva Boström, universitetslektor vid Institutionen för omvårdnad
i
Sjuksköterskors erfarenheter av humor i
kommunikationen med patienter – En litteraturstudie av
kvalitativ forskning.
Abstrakt
Bakgrund: Kommunikation är en viktig del av omvårdnadsarbetet. Humor
möjliggör för kommunikation, hantering av känslor och främjande av relationer
mellan sjuksköterskan och patienten. Patienter anser oftast att det är positivt att
sjuksköterskor använder sig av humor om det används i rätt kontext.
Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av humor i
kommunikationen med patienter.
Metod: En litteraturstudie baserad på åtta empiriska kvalitativa studier. Studierna
hittades i fyra databaser, Cinahl, PubMed, Scopus och APA PsycInfo.
Resultat: Resultatet presenteras i tre teman och sju subteman. Temana är ‘Stärker
den egna utvecklingen’, ‘Möjliggör ett samspel’ och ‘Reflekterar möjligheter och
begränsningar’.
Slutsats: Sjuksköterskor använder humor som ett sätt att etablera relationer till
sina patienter. Humorn ses som ett effektivt kommunikationsverktyg för
sjuksköterskan. Sjuksköterskor använder humor som en strategi i
omvårdnadsarbetet och samtidigt som ett sätt att hantera ilska, stress och
frustrerande känslor, en coping-strategi, ett sätt för sjuksköterskor att få mental vila
och ro. Humorn bör anpassas till situationen och personerna. Sjuksköterskor tycker
oftast att det är positivt när patienter använder humor.
Nyckelord: Erfarenheter, Humor, Kommunikation, Sjuksköterskor
ii
Nurses’ experiences of humor in communication with
patients – A literature study of qualitative research.
Abstract
Background: Communication is an important part of nursing. Humor enables
communication, helps with dealing with emotions and building a relationship
between nurse and patient. Patients usually think that it is positive that the nurse
uses humor if it is used in the right context.
Aim: The aim is to illustrate nurses’ experiences of humor in communication with
patients.
Method: A literature study based on eight empirical qualitative studies. The studies
were collected from four databases: Cinahl, PubMed, Scopus and APA PsycInfo.
Results: The result is presented in three themes and seven subthemes. The themes
are ‘Strengthens own development’, ‘Enables an interaction’ and ‘Reflects
opportunities and limitations’.
Conclusion: Nurses use humor as a way to establish relationships with patients.
Humor is viewed as an effective communication tool for the nurse. Nurses use humor
as a strategy in nursing and as a way to deal with anger, stress and frustrating
emotions. Furthermore, the nurses use humor as a coping strategy and as a way for
them to get mental rest. Humor should be adjusted to the situation and the people.
Nurses usually think it is positive when patients use humor.
Keywords: Communication, Experiences, Humor, Nurses
iii
Innehållsförteckning
Abstrakt i
Abstract ii
Bakgrund 1 Kommunikation i omvårdnad 1 Sjuksköterskans kärnkompetenser 1 Humor i kommunikationen 2 Patienten och humor 3 Problemformulering 4 Syfte 4
Metod 4 Sökmetoder 4 Urval 6 Analys 7 Forskningsetiska överväganden 7
Resultat 7 Stärker den egna utvecklingen 8
En strategi i arbetet 8 Utmanar professionalismen 9 Lyfter fram lämplighet och timing 10
Möjliggör ett samspel 11 Delar positiva erfarenheter av patienters humor 11 Medvetandegör negativa erfarenheter av patienters humor 12 Reflekterar möjligheter och begränsningar 12 Synliggör skillnader mellan kön 12 Fångar kulturers olikheter 13
Diskussion 14 Resultatdiskussion 14 Stärker den egna utvecklingen 14 Möjliggör ett samspel 16 Reflekterar möjligheter och begränsningar 16 Diskussion om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter 17 Metoddiskussion 18 Forskningsetisk diskussion 20
Slutsats 20
Referenser 22 Bilaga 1. Söktabell
Bilaga 2. Artikelöversikt och kvalitetsgranskning
1
Bakgrund
Kommunikation i omvårdnad
Fenomenet kommunikation beskrivs som ett komplicerat begrepp inom
omvårdnaden då den påverkas av flertal beståndsdelar såsom tid, uppfattning,
relation, kultur, humör, ansiktsuttryck, plats, gester och personlig förståelse (Afriyie
2020). Kommunikation beskrivs som ett meningsfullt utbyte av exempelvis behov,
tankar, åsikter och uppfattningar, känslor, realitet samt annan fakta mellan två eller
flera personer (Afriyie 2020).
Förr i tiden varken uppmanades eller stöttades sjuksköterskan till att skapa en god
relation till patienter (McCabe 2004). Orsaken var att undvika att försätta
sjuksköterskan i besvärliga och emotionella situationer men också för att motverka
stress. Dessa sjuksköterskor hade i grund och botten de kommunikativa kunskaperna
för att ha en god kommunikation med patienter men kan ha valt att inte agera på
grund av bristen av stöd och uppmuntran (McCabe 2004).
För att kunna bygga upp en relation baserad på trygghet och välbefinnande är
kommunikation den väsentliga beståndsdelen (Afriyie 2020). Kommunikation har
kopplats till förbättrad vårdkvalité, tillgivenhet till vården och belåtenhet hos
patienter som i sig leder till positiva resultat av hälsa. I omvårdnadspraxis är
kommunikationen en viktig del som är förknippad med hälsoutbildning, terapi och
behandling såväl som rehabilitering, hälsofrämjande och förebyggande (Afriyie
2020). En av de viktigaste kunskaperna en sjuksköterska kan ha inom det
professionella och etiska arbetet är kommunikationen till patienten. I relationen
mellan patient och sjuksköterska bör kommunikationen involvera mer än att bara
överlämna information. De bör inkludera att förmedla känslor och att låta patienten
veta att känslorna tas i åtagande och åtanke (McCabe 2004). Begreppet är likaså ett
komplicerat fenomen inom omvårdnaden då de flesta rapporter gällande missnöjda
patienter i vården handlar om bristande eller utebliven kommunikation (Afriyie
2020).
Kommunikation som kärnkompetens
Sjuksköterskans kärnkompetenser beskriver de delar som legitimerade
sjuksköterskor har självständigt ansvar för i omvårdnad av patienter (Svensk
2
sjuksköterskeförening 2017). Av de sex kärnkompetenserna är två direkt kopplade
till kommunikationen med patienten, personcentrerad vård och ledarskap och
pedagogiska insatser i omvårdnadsarbetet. Personcentrerad vård handlar om att
patienten och dess närstående ska ses som individer med egna behov, erfarenheter,
resurser, värderingar och förväntningar. Sjuksköterskan ska kunna identifiera vad
hälsa är för patienten och hur det ska uppnås, tillämpa omvårdnadsprocessen i
samarbete med patienten och eventuella närstående, skapa förutsättningar för att
patienten ska kunna vara delaktig i sin egen vård samt advocera för patientens
rättighet till kontinuitet i vården. Pedagogik innebär att sjuksköterskan ska kunna
utbilda och informera patienter och närstående för att bidra till hälsa och förebygga
ohälsa. Detta oavsett personens tidigare kunskaper och särskilda behov (Svensk
sjuksköterskeförening 2017).
Humor i kommunikationen
Kommunikation gynnas av användning av humor och har en viktig roll i den
mänskliga interaktionen (Sousa et al., 2019). Varje människa har en medfödd
förmåga av humor som utvecklas under uppväxten klargör Olsson et al., (2002).
Humorn påverkas över tid samt av människans upplevelser i livet. Det är konstaterat
att det finns en unik känsla för humor hos varje individ som i sig ska motsvara en
särskild fas i utvecklingen (Olsson et al., 2002). När det kommer till människans
samspel förekommer humor överallt och sprider sig till alla aspekter inom mänskligt
beteende, associationer och sociokulturell verklighet (Dean & Major 2008). Ordet
humor har under historiens tid haft många olika sorts betydelser. Humor har
däremot på senaste tid hänvisats till och definierats som ett känslomässigt tillstånd
(Sousa et al., 2019). Ett tillstånd som kan vara mer eller mindre stabilt, men också ett
sätt för en person att uttrycka känslor på som i sin tur kan stärka en människas
välbefinnande. Emotionellt är humor ett gensvar som uttrycks i skratt och glädje. Det
är en beteendeyttring som påverkas av omständigheter och sammanhang (Sousa et
al., 2019).
Forskning kring humor inom omvårdnad påvisar vanligen vikten av humor och hur
det möjliggör kommunikation i form av hantering av känslor, att underlätta
påfrestningar och främja relationer (Dean & Major 2008). Humorn används för att
främja kommunikation samt för att undvika konflikter (McCreaddie & Wiggins
3
2008). Det finns situationer där humor inte uppskattas eller tillfällen då det är svårt
att använda sig av humor, exempelvis vid stark ångest, seriösa samtal eller
livshotande förhållanden (Dean & Major 2008). Forskning om humor i samma
kontext som hälsa avfärdas oftast och hävdas att det inte borde ingå i
utbildningssyfte då det inte tycks vara viktigt inom omvårdnadspraxis eller terapi
(Dean & Major 2008). Ytterligare forskning har dock konstaterat att det finns en
positiv anknytning mellan humor och hälsa (McCreaddie & Wiggins 2008).
Det finns beskrivningar av humor där det är inkluderat både positiva och negativa
reaktioner gällande användningen av humor (Olsson et al., 2002). För att
sjuksköterska och patient ska kunna åstadkomma ett bredare perspektiv av
omvårdnadssituationen är det hjälpsamt att använda sig av humor. Så gott som alla
har ett sinne för humor, däremot betyder det inte att alla personer kommer att
uppskatta all humor då det finns olika uppfattningar kring humor (Olsson et al.,
2002). Samtidigt kan det ses som fördelaktigt att använda humor då det kan vara till
nytta för sjuksköterskans arbete (Jones & Tanay 2016). Det bidrar till lagarbete, ger
en positiv atmosfär i yrket, motiverar arbetskraft och ger uppmuntran till öppen
kommunikation. Humor kan vara en bidragande faktor inom yrket och ett sätt för
sjuksköterskan att hitta kraft till långa arbetspass och den emotionella tyngd som
yrket kan innefatta (Jones & Tanay 2016).
Patienten och humor
Patientberättelser har visat att användningen av humor har hjälp dem att övervinna
sin sjukdom (Mallet 1993). Inom omvårdnad hjälper det patienterna att dölja sin
förlägenhet, hantera sina känslor och minska spänningen. Humor kan hjälpa
patienter att dölja sin förlägenhet samt hantera känslor och minska spänning
(Penson et al., 2005). Patienter använder sig av humor för att framstå som mer
socialt acceptabel, det hjälper dem att urskilja sig från andra patienter samt
distansera sig från sina bekymmer. Humor anses som en viktig beståndsdel för
patienters coping eftersom det ökar patienters möjligheter med att se meningen med
livet (Penson et al., 2005). Patienter anser oftast att det är positivt att sjuksköterskor
använder sig av humor om det används i rätt kontext (Rose, Spencer & Rausch 2013).
Intervjuade patienter anser att användningen av humor kan vara olämplig då de får
tråkiga besked eller då patienten är på dåligt humör. Patienter pekar på att det är
4
viktigt med en relation mellan sjuksköterskan och patienten för att sjuksköterskans
användning av humor ska bli bra (Rose, Spencer & Rausch 2013).
Problemformulering
Kommunikation är en viktig del av sjuksköterskans arbete och kan kopplas till de
kärnkompetenser som sjuksköterskan förväntas ha. Humor kan användas som en del
i kommunikationen för att hjälpa med bland annat hantering av känslor. Därför kan
det vara bra att belysa hur sjuksköterskor upplever användningen av humor i
kommunikationen med patienter för att tydliggöra de fördelar och hinder som
sjuksköterskor ser med användningen av humor. Detta kan ge ökad kunskap om hur
sjuksköterskor kan implementera humor i mötet med patienter.
Syfte
Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av humor i kommunikationen
med patienter.
Metod
För att ge svar till syftet gjordes en systematisk litteraturstudie av empiriska
kvalitativa studier, en litteraturstudie utförs för att få en översiktlig syn och ny
kunskap inom det valda ämnet (Friberg 2017, 141).
Sökmetoder
Inför artikelsökningen utgår val av databaser utifrån studiens valda ämne (Östlundh
2017, 67). Sökningen av vetenskapliga artiklar genomfördes i databaser som
omfattar forskning inom omvårdnad och medicin, exempelvis Cinahl som fokuserar
på omvårdnad. Till detta användes också Scopus som omfattar olika
forskningsdiscipliner (Östlundh 2017, 66—67). PubMed innehåller material inom
områden såsom medicin, omvårdnad och tandvård och APA psycinfo fokuserar på
beteendevetenskap och psykologi som kan användas för att få en överblick om
exempelvis sjuksköterskor och patienters erfarenheter (Karlsson 2017, 83). Dessa
fyra valdes ut som relevanta databaser. Sökningarna förhåller sig till avgränsningar
som innefattar det svenska och engelska språket och att artikeln ska vara peer-
reviewed (Österlundh 2017, 76—78). Artiklar som är peer-reviewed ger större
trovärdighet då de granskas och värderas innan publicering (Henricson 2017, 414).
5
Dessa sökord har valts ut baserat på vad som passar bäst in på syftet (Henricson
2017, 414). Sökorden består av: Humor, Humour, Wit, Laughter therapy, Nursing
care, Qualitative, Qualitative research, Communication, Nurs* och Patients
experience*.
Genom Boolesk söklogik kan olika sökord kombineras och det möjliggör en lämplig
sökning (Östlundh 2017, 72—73). De booleska söktermer AND och OR användes för
sökningen av artiklarna. Söktermen AND möjliggjorde en mer specifik och avgränsad
sökning medan OR valdes för att expandera sökningen, som i sig resulterade i fler
träffar. Den tredje termen är NOT, den söktermen frambringar artiklar som utesluter
det sökta ordet i artikeln (Karlsson 2017, 90—93). Söktermen NOT användes inte för
sökningen av artiklar.
Trunkering användes till sökningen för att ge ett bredare omfång av sökningarna då
det inkluderar ordets alla böjningsformer (Östlundh 2017, 71—72). Tecknet som
används för trunkering avgörs beroende på databasen, i exempelvis Cinahl tecknas
trunkering genom att skriva en asterisk (*). Sökorden kombinerades med trunkering
och boolesk söklogik, som i sig gav olika sökningar och resulterade i de åtta valda
artiklarna.
Urval
Urvalet är delen i forskningsprocessen som genererar datainsamlingen, som ska
analyseras, tolkas och redovisas (Borglin 2017, 243). Vid litteraturvalet
dokumenterades och analyserades varje sökning så att sökprocessen kontinuerligt
utvecklades. Resultaten analyserades, genomarbetades och formades för att på bästa
sätt vara av relevans till syftet (Östlundh 2017, 76—77). Inklusion- och
exklusionskriterierna var till hjälp vid bedömningen av framtagna artiklar och
fungerar som en vägledning (Rosén 2017, 382).
Inklusionskriterier för valda artiklar är att de ska vara vetenskapliga artiklar skrivna
på svenska eller engelska och publicerad i vetenskaplig tidskrift. Det ska vara
kvalitativa empiriska studier och att det ska handla om humor, kommunikation,
sjuksköterskor samt vuxna patienter över 18 år.
6
Exklusionskriterier för valda artiklar är de artiklar som inriktar sig inom psykisk
ohälsa. Detta då dessa patienter oftast har mer komplexa omvårdnadsbehov än
somatiska patienter.
Vid litteratururvalet för den slutgiltiga avgränsningen genomfördes det en överblick
av resultaten från sökningarna i databaserna. Titlar som svarar an mot syftet och
upplevdes relevanta valdes ut i det första urvalet. Abstrakten för de valda artiklarna
lästes igenom under det andra urvalet och gav oss en inblick av artiklarnas innehåll.
Utifrån abstrakten bedömdes artiklarnas relevans, om det inte fanns sorterades dem
bort. Däremot om relevans uppfattades i abstrakten gick processen vidare till det
tredje urvalet som innefattade läsning av artiklarnas fulltext av båda granskarna
(Östlundh 2017, 76—77). Artiklarna bedömdes i hänsyn till de valda inklusion- och
exklusionskriterier (Rosén 2017, 382). I det här skedet framkom det att vissa
artiklar inte uppfyllde urvalskriterierna och av orsak till detta sållades dem bort.
Slutligen granskades och bedömdes artiklarna om vilken grad av kvalité dem är och
om det är tillräckligt för att användas till sammanställningen (Östlundh 2017, 76—
77; Friberg 2017, 147). De åtta valda artiklarna är granskade utifrån Olsson &
Sörensens (2011, 284—285) granskningsmall för kvalitativa artiklar.
Analys
De utvalda artiklarna analyserades med Fribergs (2017, 135—137) femstegsmodell.
Under steg ett i modellen lästes artiklarna flera gånger för att säkerställa att
innehållet är korrekt förstått samt för att få helhet och mer förståelse. I steg två
identifierades det väsentliga i artiklarna, vad som besvarade litteraturstudiens syfte.
En diskussion fördes om vad som svarade an på syftet. Därefter i steg tre utfördes ett
gemensamt arbete av artiklarnas sammanställning. Vid steg fyra jämfördes
resultaten i studierna med varandra och till sist i steg fem tolkades det teman och
subteman till resultatet för litteraturstudien (Friberg 2017, 135—137). Relevanta
delar av artiklarna sorterades in under de nya framställda teman och subteman.
Forskningsetiska överväganden
Inom medicinsk- och omvårdnadsforskning används människor som källa för att
åstadkomma kunskap (Kjellström 2017, 57). Forskningsetik finns till för att bevara
människors rättigheter och grundläggande värde. Etiken bidrar till att ge skydd till
7
de människor som deltagit i studien (Kjellström 2017, 57). De etiska aspekterna är
viktiga i forskning med människor. Behovet av ökad kunskap ställs mot att skydda
individernas integritet och handlingsfrihet (Olsson & Sörensen 2011, 86). En
forskningsetisk bedömning är obligatorisk enligt lag (Olsson & Sörensen 2011, 86).
De studier som använts i den här litteraturstudien har fått etiskt godkännande.
Majoriteten av artiklarna har tydliggjort detta i sin text. För att säkerställa att övriga
artiklar har etiskt godkännande kontrollerades att det var ett krav från det tidskrifter
där de är publicerade. Helsingforsdeklarationen (2013) är utarbetad av World
Medical Association och är de främsta etiska riktlinjerna för klinisk forskning inom
medicin och omvårdnad. Den har fyra övergripande etiska krav som innefattar
information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande. Dessa innebär att deltagarna i
en studie ska få ordentlig information om studien och om att de när som helst kan
avbryta sitt deltagande, det ska finnas dokumenterat samtycke från deltagarna,
deltagarnas integritet ska bevaras samt ett övervägande av studiens nytta och risker
ska vara gjort (World Medical Association, 2013).
Resultat
Resultatet inkluderar åtta kvalitativa artiklar. Dessa artiklar har olika ursprung varav
två (2) artiklar härrör från Finland, två (2) från Australien, en (1) från Iran och tre
(3) från Storbritannien. Tabell 1. presenterar författarnas valda teman och subteman
från sammanställningen av artiklarnas resultat.
Tabell 1. Presentation av teman och subteman.
Teman Subteman
Stärker den egna
utvecklingen
En strategi i
arbetet
Utmanar
professionalismen
Lyfter fram
lämplighet
och timing
Möjliggör ett
samspel
Delar positiva
erfarenheter av
patienters humor
Medvetandegör
negativa erfarenheter
av patienters humor
8
Reflekterar
möjligheter och
begränsningar
Synliggör
skillnader mellan
kön
Fångar kulturers
olikheter
Stärker den egna utvecklingen
En strategi i arbetet
Humoristiska strategier möjliggör för sjuksköterskor att etablera en relation med
patienten (Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015; Haydon & van der Riet 2014;
Tanay et al., 2014). Sjuksköterskor upplever att humor är en effektiv strategi för att
få information från exempelvis patienter vars blygsamhet, otålighet eller icke
resonabla tillstånd upplevs som ett hinder när de delger sina hälsotillstånd och
sjukdomar (Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015; Beck 1997). Sjuksköterskor
använder humor som en strategi för att kunna samarbeta, engagera och upprätthålla
interaktionen med oförutsägbara, motvilliga och motstridiga patienter samt för att få
tillåtelse från patienten att utföra oönskade, obehagliga men nödvändiga
omvårdnadsuppgifter (McCreaddie 2010; Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015).
Sjuksköterskor tror även att humor kan reducera patienters smärta, vilket är ett
vanligt uttryckt besvär från patienter (Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015).
Sjuksköterskor betraktar humor som ett produktivt verktyg och tillvägagångssätt till
att ta sig igenom barriärer hos patienter (Beck 1997; Ghaffari, Dehghan-Nayeri &
Shali 2015). I situationer då sjuksköterskor känner hjälplöshet och uppgivenhet i
vårdandet av patienter kan de försöka sig på humor som strategi, som i sin tur kan
göra kommunikationen mellan sjuksköterska och patient mer resultatrik (Beck
1997). Humor som omvårdnadsstrategi är inte en medveten handling från
sjuksköterskor, det är oftast spontan humor som används i mötet med patienter
(Beck 1997; Haydon, van der Reit & Browne 2015). Däremot anses humor som en
viktig del av omvårdnadsrutinerna för vissa sjuksköterskor. Användningen av humor
kan också vara ett sätt för sjuksköterskor att visa att arbetsplatsen är trevlig samt att
de trivs bra inom yrket (Tanay et al., 2014; Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015).
Vid sjuksköterskors hantering av hög arbetsbelastning och stressiga situationer kan
humor vara till hjälp (Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015; Beck 1997). Det
möjliggör för sjuksköterskor att få vila mentalt, känslomässigt samt fysiskt. I
9
ångestframkallande tillfällen, som när det råder brist på personal och utrustning eller
vid vård av en svårt sjuk patient, har humor effekten att framställa de positiva
aspekterna och får sjuksköterskor att se situationen från en positiv synvinkel vilket
hjälper dem att hantera situationen effektivt till deras och patienters fördel. Humor
kan omvandla stämningen, det kan vara en bidragande faktor till att känna lugn och
harmoni eller en ökad förmåga att omhänderta patienter. Sjuksköterskor upplever
att humor kan bidra vid bemötande av patienters provokativa beteende, ilska och
aggression. Tillämpning av humor från sjuksköterskor kan i sin tur lätta ilska, oro
och rädsla hos patienten (Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015; Beck 1997).
Humor anses vara en coping- såväl som överlevnadsmekanism för både patient och
sjuksköterska (Haydon & van der Riet 2014; Haydon, van der Reit & Browne 2015).
Humor spelar därför en viktig roll för sjuksköterskors hantering av problem och
krävande patienter på ett effektivt sätt (Beck 1997). Humor är även en bidragande
orsak till reducering av sjuksköterskors ilska, frustration och rädsla. Humor har en
gynnsam effekt, bidrar till välbefinnande och stöd för att tackla stress och besvärliga
situationer i livet (Isola & Åstedt-Kurki 1997).
Utmanar professionalismen
Trots att användningen av humor visat sig ha positiva fördelar upplever
sjuksköterskor en oro angående att det utmanar professionalismen i deras yrke och
vilken påverkan det kan ha på kollegors uppfattning av dem (Tanay et al., 2014). Mer
erfarenhet inom yrket upplevs hjälpa sjuksköterskor att bibehålla sina professionella
gränser (Haydon & van der Riet 2014). Mer erfarna sjuksköterskor upplever att de
kollegor som har kort erfarenhet oftast är för osäker på sig själv och sitt jobb för att
använda humor (Haydon & van der Riet 2014). Nyare kollegor tar direktiv av mer
erfarna sjuksköterskor kring användningen av humor men de använder mer humor
när de är själva (Tanay et al., 2014). En del sjuksköterskor tycker enbart att det är
negativt att använda humor då det gör så att privata gränser passeras och att
relationer som kommer från det kan vara skadlig (Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali
2015). Den kunskapen skulle kunna vara en grund för att patienten kan förolämpa
sjuksköterskan. En del sjuksköterskor upplever att humor kunde vara riskabelt att
använda eftersom det kan förolämpa eller uppröra den andra personen (Tanay et al.,
2014). Gränsen mellan att vara en professionell sjuksköterska och en stöttande
10
person är svår och en kontinuerlig balansgång (Haydon, van der Reit & Browne
2015).
Lyfter fram lämplighet och timing
Sjuksköterskors användning av humor och dess lämplighet baseras på patienternas
och kollegornas reaktioner (Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015). Det kan vara
olämpligt att försöka använda humor med en patient som inte vill (Haydon & van der
Riet 2014). Sjuksköterskorna upplever dock att det kan vara skönt att slippa använda
humor ibland då det gör att uppgifterna tar kortare tid. Situationer då en del
sjuksköterskor uppger att de tycker att det är olämpligt att använda humor kan vara
till föräldrar med sjuka barn eftersom de är alldeles för oroliga och rädda, med
patienter som har ont eller i livshotande situationer, kring seriösa ämnen som död
eller när en patient får dåliga besked (Haydon & van der Riet 2014; Tanay et al.,
2014). Andra sjuksköterskor anser dock att de kan skämta med sina patienter om
allvarliga ämnen som patientens arbete som prostituerad (McCreaddie 2010).
Ämnen som dessa sjuksköterskor inte använder humor kring är våldtäkter, sexuella
övergrepp på barn och våld då de är brott som begåtts mot patienten. En del
sjuksköterskor anser att humor bara är lämplig att använda kring småsaker som till
exempel när en patient sätter på sig skjortan åt fel håll (Tanay et al., 2014).
Sjuksköterskans relation till patienten är grunden för att förstå om humor är
lämpligt eller inte (Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015). Det innebär att saker
som tidigare bekantskap eller vänskap, hur länge patienten vårdas på avdelningen
och de inblandade personernas personligheter avgör hur humorn fungerar i
kommunikationen. Sjuksköterskor behöver konstant reflektera kring och utvärdera
sin användning av humor för att undvika olämplig användning (Tanay et al., 2014).
Även om patienten besvarar sjuksköterskans användning av humor med leenden kan
det vara en riskfylld ansats från sjuksköterskan till att försöka engagera en motvillig
patient (McCreaddie 2010). Lämplighet är väldigt viktigt, alla roliga historier och
skämt måste anpassas till omvårdnadssituationen och får absolut under inga som
helst omständigheter förolämpa eller kränka patienten (Isola & Åstedt-Kurki 1997).
Timing, att göra rätt sak vid rätt tidpunkt, är väsentligt att tillämpa vid användning
av humor som sjuksköterska (Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015). Det är viktigt
eftersom det underlättar förtroendet mellan sjuksköterska och patient. Om vad som
är en lämplig tidpunkt för humor inte tas hänsyn till kan det leda till ilska och
11
aggression i relationen till patienten. Möjligheten till igenkänning av lämplig tid för
användning av humor beror på faktorer såsom mentalt, psykiskt och fysiskt tillstånd
hos patienten samt diagnos och sjukdomsprogression. Från sjuksköterskors
perspektiv ansågs det vara nödvändigt att ta hänsyn till patientens personliga och
unika egenskaper. I samband med detta inkluderas även demografiska
personlighetsdrag att ta hänsyn till, det vill säga kön, ålder, humör och
socioekonomisk nivå (Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015). Trots de terapeutiska
fördelar som upplevts av användningen av humor i relationen mellan sjuksköterska
och patient har det också uppgetts av patienter att humor kan resultera i negativa
konsekvenser om den inte används på ett passande sätt (Tanay et al., 2014). Timing
visade sig vara mycket viktig i bedömningen om humor är lägligt. Att ha en känsla för
när det passar att använda humor, fånga upp känslor från den andra personen och
att tillämpa humor i rätt timing markerades som viktigt för att på bästa sätt undvika
att skada relationen mellan sjuksköterskor och patienter (Tanay et al., 2014;
Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015). Vissa sjuksköterskor använder humor i
omvårdnaden om de anser att situationen är passande och om patienten uppfattades
ha ett sinne för humor (Isola & Åstedt-Kurki 1997)
Möjliggör ett samspel
Delar positiva erfarenheter av patienters humor
Humor ger upphov till positiva känslor av gemenskap, både mellan patient och
sjuksköterska. Ett humoristiskt tillfälle frambringar känslan av sammanhållning hos
de inblandade parterna (Beck 1997; Isola & Åstedt-Kurki 1997). Humoristiska
stunder som sker mellan sjuksköterskan och patienten kan uppfattas som “något
hemligt”, något som bara delas parterna sinsemellan (Beck 1997). Sjuksköterskor
tycker att det är lättare att jobba med patienter som använder humor eftersom
patienterna då uppfattas som gladare och trevligare personer (Tanay et al., 2014;
Haydon & van der Riet 2014). En sjuksköterska som använder humor kan locka
patienter till att använda humor (Haydon & van der Riet 2014). När patienter i en
flerpersonssal använder humor med varandra så blir det en bättre atmosfär i rummet
som gör att sjuksköterskor tycker att det är trevligare att jobba i den salen och att det
går lätt att falla in i den jargong som pågår (Haydon & van der Riet 2014; Haydon,
van der Reit & Browne 2015). Därför upplever sjuksköterskor att det är svårare att
använda humor med patienter som ligger i enkelsal eftersom interaktionen till andra
12
patienter eller sjuksköterskor begränsas (Haydon, van der Reit & Browne 2015;
Haydon, van der Reit & Browne 2014). Patienter som använder humor kan vara ett
bra sätt för att minska auktoritetsglappet mellan sjuksköterska och patient (Haydon
& van der Riet 2014). När patienter skämtar om något som gått snett så kan det
minska sjuksköterskans skam kring situationen (Tanay et al., 2014). Sjuksköterskor
och patienter som skrattar tillsammans i omvårdnadsmöten framstår som mer
avslappnade och till lags med varandra. Både sjuksköterska och patient kan se
betydelsen och fördelarna av humorn i relationen (Tanay et al., 2014; Beck 1997).
Medvetandegör negativa erfarenheter av patienters humor
Det kan också finnas negativa effekter av att en patient använder humor.
Sjuksköterskor försöker följa patienters ledning och att använda humor när patienter
gör det men detta kan vara svårt då den enskilda sjuksköterskan inte alltid uppfattar
patientens försök till humor (Haydon & van der Riet 2014). Det kan vara en
besvikelse för sjuksköterskan att ha missat den humorn och det kan försvåra
relationen mellan sjuksköterskan och patienten då sjuksköterskor upplever att
patienter drar slutsatser om sjuksköterskor utifrån hur de reagerar på deras
humoristiska kontaktförsök (Haydon & van der Riet 2014). Det kan även göra jobbet
svårare för sjuksköterskor då patienter kan blir mindre samarbetsvilliga (Haydon &
van der Riet 2014). Patienter kan ibland använda humor som är oförskämd eller
sexistisk (Haydon & van der Riet 2014). Sjuksköterskor upplever att det kan vara för
att patienten vill utöva makt. De flesta sjuksköterskor uttrycker att de inte tar den
sortens humor personligt och att de hanterar det genom att inte bry sig om det eller
att konversera runt det (Haydon & van der Riet 2014).
Reflekterar möjligheter och begränsningar
Synliggör skillnader mellan kön
Sjuksköterskor har tidigt noterat en skillnad mellan könen vid användning av humor
eftersom kvinnliga patienter upplevs vara mer krävande i omvårdnaden medan
manliga uppfattas använda mer humor och vara mer humoristisk genom att skämta
och berätta roliga historier (Haydon, van der Reit & Browne 2015). Utifrån
sjuksköterskors erfarenheter använder män humor mer än kvinnor men de
uppmärksammar dock att det var mer förekommande att män använder
13
förolämpningar förklädda i humor (Haydon, van der Reit & Browne 2015). Den
manliga humorn används som en strategi för att försöka öka deras maktposition och
samtidigt dölja deras sårbarhet eftersom de befinner sig i en miljö som är
kvinnodominerad och att sjuksköterskan i denna situation har mer ‘makt’. Humorn
för män blir likt en sköld som skyddar från intrång i deras personliga sfärer i en
obekant miljö där specifikt kvinnliga sjuksköterskor anses som obehöriga inkräktare
(Haydon, van der Reit & Browne 2015). Generellt anses män vara mer redo för att
använda humor i olika situationer och till följd av detta uttrycker sjuksköterskor att
manliga patienter är lättare att vårda för (Haydon, van der Reit & Browne 2015).
I jämförelse till den manliga användningen av humor anser sjuksköterskor att
kvinnor har en annorlunda inställning till humorns inflytande i omvårdnaden
(Haydon, van der Reit & Browne 2015). Sjuksköterskor uttrycker att kvinnor är mer
krävande och har mer förväntningar än män. Det upplevs utifrån sjuksköterskors
perspektiv att kvinnliga patienter har en förväntan på sina vårdgivare att de ska vara
uppmärksam, omtänksam, lugn, försiktig och mer avskild. Kvinnor kan uttrycka sig i
skratt och ha roligt men humorn är annorlunda (Haydon, van der Reit & Browne
2015). Sjuksköterskor upplever att kvinnor oftare använder humor för att skydda sig
själv och andra från situationer samt från saker som egentligen är jobbiga (Haydon,
van der Reit & Browne 2015). Kvinnliga sjuksköterskor upplever att de har lättare att
förstå vad kvinnliga patienter tycker är roligt och att humorn på så sätt blir mer
ögonblicklig (Haydon, van der Reit & Browne 2015).
Fångar kulturers olikheter
Det finns kulturella olikheter kring sjuksköterskors användning av humor (Haydon &
van der Riet 2014). Användning av humor kräver förståelse för och skiljaktighet av
uppväxt, språk, ordförståelse, kultur, social klass och utbildningsnivå (Ghaffari,
Dehghan-Nayeri & Shali 2015). Skam som kommer från kulturella hinder och
begränsar användningen av humor förknippas med bristande självsäkerhet,
underlägsenhetskomplex samt att misslyckas med att förhålla sig till arbetsplatsen. I
vissa kulturer är det här är främst förekommande bland kvinnliga sjuksköterskor
som ingått äktenskap eftersom intima samband med någon av motsatt kön ansågs
som en inblandning i familjens integritet. Dela skämt med det motsatta könet
uppfattas vara oacceptabelt exempelvis i det iranska samhället då det lätt kunde
uppstå missförstånd till följd av relationers begränsningar mellan män och kvinnor
14
(Ghaffari, Dehghan-Nayeri & Shali 2015). Humor och mixade kulturer är svårt
(Haydon & van der Riet 2014). Personer från olika kulturer uppfattar möjligtvis inte
varandras perspektiv av humor eller att det som upplevs roligt för vissa kan
eventuellt vara det motsatta för andra. Ibland kan det uppfattas som kulturellt
opassande att använda humor eller om humor inte erbjuds till dig av patienten
(Haydon & van der Riet 2014).
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av
humor i kommunikationen med patienter. Resultatets teman bestod av: ‘Stärker den
egna utvecklingen’, ‘Möjliggör ett samspel’ och ‘Reflekterar möjligheter och
begränsningar’. Resultatet diskuteras gentemot ytterligare relevant forskning samt
Lazarus och Folkmans (1984) teoretiska ramverk av stress, förhållningssätt och
coping.
Stärker den egna utvecklingen
Resultatet visar att sjuksköterskor som använder humor stärker den egna
utvecklingen, genom strategier och reflektion kring sin professionalism.
Beskrivningen i litteraturstudiens resultat om hur humor används som strategi
svarar mot sjuksköterskors erfarenheter av humor i tidigare forskning skriven av van
der Krogt, Coombs & Hooks (2020). Från en tidigare studie beskrivs det hur
humororienterade sjuksköterskor kan se arbetsbelastade situationer ur en positiv
synvinkel när det använts humoristiska strategier i arbetet (Wanzer, Booth-
Butterfield & Booth-Butterfield 2005). Det framkommer i tidigare forskning vikten
av humorns betydelse för att ‘boosta’ personalen och motivera dem både socialt och
till produktivitet i arbetet (Wanzer, Booth-Butterfield & Booth-Butterfield 2005). Det
visar sig även i litteraturstudiens resultat att sjuksköterskorna ser humor som en
effektiv strategi, verktyg och tillvägagångssätt för både patienter och vårdpersonal.
Båda studierna visade att sjuksköterskor använder humor som strategi, exempelvis
för att etablera relationer, få bra samarbete, engagera och bevara interaktionen med
patienter, skapa känsla av gemenskap och göra kommunikationen mer resultatrik.
Utifrån teorin tillämpas humor som en strategi för att bemästra livets stressfaktorer
(Lazarus & Folkman 1984). I en studie klargörs det att humor används av
15
sjuksköterskor för att hjälpa dem hantera hektiska, stressiga, ångestframkallande
arbetsmiljöer samt hög arbetsbelastning (Miracle 2007). Det överensstämmer med
resultatet i litteraturstudien då det tydliggörs att det ger sjuksköterskorna
möjligheten att vila känslomässigt, mentalt och fysiskt. Teorin säger att coping
preciseras som kontinuerliga förändringar i den kognitiva och beteendemässiga
eftersträvan för att kunna hantera specifika krav, både interna och externa, som kan
överstiga personens egna resurser (Lazarus & Folkman 1984). Sjuksköterskor i
tidigare forskning som använde humor som coping rapporterade högre effektivitet av
sin coping under arbetet (Wanzer, Booth-Butterfield & Booth-Butterfield 2005). I
resultatet bidrog humor till sjuksköterskornas hantering av exempelvis ilska,
frustration och rädsla. Humor gav sjuksköterskorna ett mer effektivt sätt att hantera
problematiska känslor och situationer i arbetet. Det överensstämmer med de två
generella typer av coping som finns; problemfokuserad respektive emotionellt
fokuserad coping. Problemfokuserad coping riktar sig främst mot problemlösning
medan emotionellt fokuserad coping inriktar sig på att reglera problemets
emotionella gensvar (Simon 1990).
Resultatet visar på att sjuksköterskor är försiktiga med att använda humor med
patienter som inte visade intresse för humor. En studie visade att sjuksköterskor
börjar leta efter non-verbala och verbala signaler på att patienten uppskattar humor
direkt som de träffar patienten (van der Krogt, Coombs & Hooks 2020).
Litteraturstudiens resultat fann också att ett misslyckat försök till humor kunde
skada relationen mellan sjuksköterska och patient och få patienten att tro att
sjuksköterskan är oprofessionell. Tidigare forskning visar att längre erfarenhet gör
det lättare att bedöma när humor är okej och hur humor går att använda med
bibehållen professionalism (van der Krogt, Coombs & Hooks 2020). I resultatet
tyckte sjuksköterskor att timing var en viktig aspekt för användandet av humor, att
det kan ge negativa konsekvenser om humorn inte används vid rätt tid och tillfälle.
Det här svarar an mot tidigare forskning där det framkommer att man bör
tillmötesgå med försiktighet eller avstå för att använda humor om sjuksköterskor har
svårt anpassa humorn till rätt tillfälle eller svårt att läsa av patienters känslomässiga
tillstånd (Buxman 2008). I litteraturstudiens resultat ansågs det vara nödvändigt att
ta hänsyn till personliga och unika egenskaper för att kunna analysera och förstå en
patients personlighet. I samband med detta inkluderas även demografiska
16
personlighetsdrag att ta hänsyn till, det vill säga kön, ålder, personlighet, humör och
socioekonomisk nivå. Det nämns också i ytterligare forskning, att även om humor ses
som ett universellt begrepp finns det även variabler som avgör tidpunkten och
innehållet när humor används samt vem som närvarar i situationen (Adamle &
Turkoski 2006).
Möjliggör ett samspel
Resultatet visade att möjlighet till samspel mellan sjuksköterska och patient
påverkas negativt när sjuksköterskan missar patientens användande av humor. De
viktigaste delarna när patienten använder humor är vilka ord som sägs och med
vilken intoning dessa ord sägs, detta för att sjuksköterskan ska kunna upptäcka
humorn (Adamle et al., 2008). Sjuksköterskorna uppfattade en negativ form av
humor när en del patienter använder humorn för att utöva makt över sjuksköterskan.
Positiv humor kan dock användas av patienten för att visa oro och rädsla utan att det
ska vara för uppenbart och sjuksköterskan kan då svara med humor för att lugna
patienten (van der Krogt, Coombs & Hooks 2020). Det visar sig i både resultatet och
tidigare forskning att ett humoristiskt tillfälle frambringade känslan av
sammanhållning hos de inblandade parterna, att sjuksköterskor och patienter som
skrattade tillsammans i omvårdnadsmöten framstod som mer avslappnad och till
lags med varandra (Tanay, Roberts & Ream 2013).
Reflekterar möjligheter och begränsningar
Resultatet visade att män använder sig av humor oftare än kvinnor för att försöka
hävda sin makt, speciellt mot kvinnliga sjuksköterskor. Det är jämförbart med
tidigare forskning som visar att det ofta är män som använder humor för att
förstärka sin makt, inte sällan genom sexistiska, homofoba eller rasistiska skämt
(Williams 2008). Detta kan vara för att de uppfattar att det är det som krävs för att
dölja sin rädsla vilket är förknippat med att uppfattas som man (Williams 2008). För
den kvinnliga användningen av humor visade resultatet att kvinnor har en
annorlunda inställning till humorns inflytande i vården än vad män har. Kvinnor
använder humor för att skydda sig själv och andra från situationer som upplevs
jobbiga, exempelvis stress. Resultatet motsvarar tidigare forskning där det
framkommer att kvinnor använder humor för sitt eget välmående, för att kunna
komma ner i varv och slappna av efter en intensiv arbetsdag (Forssén 2007).
17
I litteraturstudiens resultat finns det en kulturell medvetenhet hos sjuksköterskorna,
till exempel då de uttrycker att deras skämt kanske inte är lämpliga i alla kulturer.
Tidigare forskning har påvisat samma fakta som i litteraturstudiens resultat, att det
finns en kulturell känslighet bland sjuksköterskorna (van der Krogt, Coombs &
Hooks 2020). Både resultatet och tidigare forskning påvisar sjuksköterskors
medvetenhet om eventuella tabubelagda ämnen samt kulturella skillnader om vad
vissa personer anser vara roligt respektive stötande och även medvetenhet om de
risker som finns och vad det kan leda till för omständigheter av att använda humor
där kulturella skillnader finns (van der Krogt, Coombs & Hooks 2020). I både
resultatet för litteraturstudien och ytterligare forskning framkommer det att i
kulturella sammanhang kräver användningen av humorn förståelse och skiljaktighet
av uppväxt, språk, ordförståelse, kultur, social klass och utbildningsnivå (Olsson et
al., 2001). Sjuksköterskorna i resultatet uppfattade att det var viktigt att vara känslig
för kulturella skillnader för att det skulle fungera att använda humor i
kommunikationen med patienten. Detta kan försvåras av att sjuksköterskan inte
alltid har en insikt i patientens kultur och därmed tycker att patienten beter sig på ett
irrationellt sätt (Alshammari, Duff & Guilhermino 2019).
Diskussion om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter
Forskning menar att humor påverkas av personens ålder (Proyer, Ruch & Müller
2010). Forskning visar att gott humör är vanligare hos äldre personer men de har
mindre sinne för humor. Dock är äldre personer bättre på att använda humor under
stress. Äldre som ofta träffar vänner uppskattar humor mer och är bättre på att
använda humor (Proyer, Ruch & Müller 2010). Äldre personer skrattar mindre,
uppskattar humor mindre och är något sämre på att uppfatta humor (Svebak, Martin
& Holmen 2004). Detta skulle kunna bero på att de är mer isolerade och därmed
förlorar en del av det sociala samspelet.
Litteraturstudien använder enbart män och kvinnor som könstillhörigheter. Detta då
det är dessa könstillhörigheter som använts i artiklarna. Det finns människor som
inte identifierar sig som något av de binära könen eller som identifierar sig med det
andra binära könet än vad de juridiskt tillhör. Dessa personer faller utanför den
tidigare forskning som gjorts kring humor i förhållande till kön. Dessa personers
18
erfarenhet av vården innehåller oftast brister i bemötandet och att vårdpersonalen
förväntar sig att det ska definiera sig som man eller kvinna (Folkhälsomyndigheten
2016). Detta kan leda till ytterligare missförstånd och missnöje vid användning av
humor.
Metoddiskussion
Val av design och metod är essentiell för att kunna besvara syftet och för att
expandera examensarbetets kvalitet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva
sjuksköterskors erfarenheter inom det valda ämnesområdet, av den orsaken valdes
artiklar med kvalitativ metod ut (Mårtensson & Fridlund 2017, 427). Under
sökprocessen stärktes tillförlitligheten av arbetet genom utförda litteratursökningar i
flera relevanta databaser och avgränsning till de valda inklusion respektive
exklusionskriterier samt artiklar som är peer-reviewed, som i sin tur också stärkte
trovärdigheten eftersom de inkluderade artiklarna bedömts som vetenskapliga. Val
av relevanta databaser baserades på vilka som fokuserade sig inom omvårdnad.
Genom att utföra litteratursökning i flera databaser med omvårdnadsfokus ökar
litteraturstudiens validitet och det ökar sannolikheten att hitta artiklar för att kunna
besvara syftet (Henricson 2017, 414; Rosén 2017, 381).
Studiernas kvalitetsgranskning genomfördes utifrån Olsson och Sörensens (2011,
284—285) granskningsmall för kvalitativa artiklar av båda författarna samt
jämförelse av granskningen diskuterades därefter, vilket stärker reliabiliteten av
arbetet (Henricsson 2017, 414). Under granskningen av de valda artiklarna
bedömdes majoriteten vara av hög eller medelhög kvalitet, däremot bedömdes en
artikel ha låg kvalitet. Trots artikelns låga bedömning av kvalitet beslutades det att
inkludera den i resultatet eftersom de bristfälliga faktorerna i artikeln låg i
diskussionen. Utifrån detta gjordes bedömningen att resultatet i artikeln kunde
nyttjas och att det inte skulle påverka litteraturstudiens resultat. Resultaten från
studier av hög eller medelhög studiekvalitet och relevans är det främsta valet men i
situationer där liknande saknas går det bra att inkludera artiklar av låg studiekvalitet
men med hög relevans (Rosén 2017, 384).
I förberedelse för analysprocessen översattes de valda artiklarna för
litteraturstudiens resultat från engelska till svenska. Det gjordes för att ge en större
19
inblick och förståelse av artiklarnas innehåll. Översättning av artiklar kan vara en
bristfällande faktor för resultatet eftersom betydelse från data kan bli ett bortfall
under översättningens utförande. Det översatta resultatet från artiklarna lästes
parallellt med resultatet från den ursprungliga artikeln för att minska risken för
bortfall av data inför studiens resultat. De valda artiklarna analyserades med
Fribergs (2017, 135—137) femstegsmodell. Det väsentliga i artiklarna och det
relevanta för att kunna besvara litteraturstudiens syfte plockades ut och
sammanställdes, resultaten i artiklarna jämfördes med varandra för att sedan bilda
nya teman och subteman (Friberg 2017, 135—137). Analysen lästes av utomstående
som har tidigare erfarenheter inom vetenskaplig forskning. Trovärdigheten av
resultatet ökar om analysprocessen och resultatet granskas av en utomstående med
kunskap inom området (Henricson 2017, 413; Graneheim & Lundman 2004).
Det är viktigt att det är aktuell forskning som används i resultatet (Mårtensson &
Fridlund 2017, 426). Det innebär att områden där inga större förändringar gjorts de
senaste åren så kan även äldre artiklar användas. Erfarenheter kring humor är ett
sådant område där även tidigare forskning är relevant och därför sågs det inget
problem i att inkludera artiklar från 1997 och framåt. För att få en förståelse för så
många aspekter som möjlig så är det bra med deltagare av olika åldrar, erfarenheter
och kön (Graneheim & Lundman 2004). Studierna i resultatet hade bra spridning
när det gäller ålder och erfarenhet men de allra flesta deltagarna var kvinnor. Det
kan innebära att resultatet blivit ett annat än om fler manliga sjuksköterskor skulle
ha deltagit.
I litteraturstudien ingick det studier som härstammar från Storbritannien, Iran,
Australien och Finland. Det i sig ger ett bredare omfång av forskning till resultatet.
Trots att artiklarna ursprungligen publicerats från olika delar av världen har flertal
gemensamma faktorer av sjuksköterskors erfarenheter inom det valda ämnet funnits
vilket har gett en världssyn och en ökad generaliserbarhet av fenomenet. Resultatets
överförbarhet till andra sammanhang bedöms av läsaren (Graneheim & Lundman
2004).
Forskningsetisk diskussion
20
Reflektioner över de svårigheter som ibland kan uppstå eftersom det finns en viss
förförståelse för ämnet har gjorts. Resultatet ska beskrivas neutralt och utan att
påverkas av författarnas åsikter (Mårtensson & Fridlund 2017, 432). Sjuksköterskors
huvudsakliga uppgift är vård och omsorg. Om sjuksköterskor väljer att delta och
bidra till forskning kan rollen för vårdandet och rollen som ska genomföra forskning
och utvecklingsarbete hamna i konflikt (Sandman & Kjellström 2018, 373). Utifrån
de etiska principerna är patienternas välmående respektive vånda viktigare än
forskningsfrågor. Insamling av materialet får inte ske under vilka omständigheter
som helst när det berör patienters välbefinnande eller integritet. Det är också viktigt
att anmärka för patienter att deras vård inte kommer påverkas av forskningen som
kommer ske (Sandman & Kjellström 2018, 373—374). En forskningsetisk bedömning
är obligatorisk enligt lag (Olsson & Sörensen 2011, 86). Till följd av kravet att artikeln
ska vara etiskt godkänd innan tidskriftens publicering kontrollerades att etiskt
godkännande visat sig i de valda artiklarna, antingen i artikelns text eller från
tidskriften. Det kontrollerades också att personuppgifterna för deltagarna i de studier
som har använts i resultatet har hanterats konfidentiellt. Det är viktigt att
utomstående inte kan identifiera deltagarna då de har rätt att bevara sin integritet
och behålla en del uppgifter privata (Kjellström 2017, 73). Författarna är medvetna
om att begränsade kunskaper i forskningsmetodik kan leda till feltolkning av
litteraturens innehåll (Kjellström 2017, 72—73).
Slutsats
Resultatet i litteraturstudien visar att de flesta sjuksköterskor tycker humor är
användbart inom kommunikationen med patienter. Resultatet visar att
sjuksköterskor som använder humor stärker den egna utvecklingen, genom
strategier och reflektion kring sin professionalism vilket gör att sjuksköterskan kan
anpassa humorn till olika situationer. Humor används även som coping för
sjuksköterskan vid stressiga eller jobbiga situationer. Humorn påverkas av vilken
kultur och vilket kön de inblandade personerna har. När patienter använder humor
såg sjuksköterskor det som något positivt som kunde möjliggöra ett samspel.
Däremot fanns det en oro hos sjuksköterskorna kring att missa patienters humor.
Användningen av humor sågs även som ett sätt att minska auktoritetsglappet som
kan uppstå mellan sjuksköterska och patient. Denna litteraturstudie bidrar till
medvetenheten om vilken påverkan humorn har i omvårdnaden och
21
kommunikationen. Den ger insikt till hur humor påverkar den vardagliga
omvårdnaden och hur det kan användas till fördel för både sjuksköterska och
patient, vilket även påtalats som viktigt i annan forskning (Simon 1990, 20). Detta
kan leda till möjligheter för förbättrad kommunikation mellan sjuksköterskor och
patienter samt att patienter får en bättre upplevelse av vården. Vidare forskning bör
göras på patienters erfarenheter av vårdpersonalens användning av humor.
22
Referenslista:
* Granskade artiklar som inkluderats i resultatet.
Adamle, Kathleen N.; Ludwick, Ruth; Zeller, Richard & Winchell, Janice. 2008.
Oncology Nurses’ Responses to Patient-Initiated Humor. Cancer Nursing, 31(6):E1—
9. doi: 10.1097/01.NCC.0000339243.51291.cc
Adamle, Kathleen & Turkoski, Beatrice. 2006. Responding to Patient-Initiated
Humor: Guidelines for Practice. Home Healthcare Nurse: The Journal of the Home
Care and Hospice Professional, 24(10): 638—644. doi: 10.1097/00004045-
200611000-00007
Afriyie, Dorothy. 2020. Effective communication between nurses and patients: an
evolutionary concept analysis’. British Journal of Community Nursing, 25(9): 438—
445. doi: 10.12968/bjcn.2020.25.9.438
Alshammari, Mukhlid; Duff, Jed & Guilhermino, Michelle. 2019. Barriers to nurse–
patient communication in Saudi Arabia: an integrative review. BMC Nursing, 18: 61.
doi: 10.1186/s12912-019-0385-4
*Beck, Cheryl Tatano. 1997. Humor in nursing practice: a phenomenological study.
International Journal of Nursing Studies, 34(5): 346—352. doi: 10.1016/s0020-
7489(97)00026-6
Borglin, Gunilla. 2017. Mixad metod - en introduktion. I Henricson, Maria (red.).
Vetenskaplig teori och metod: från idé till metod inom omvårdnad. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur, 233—247.
Buxman, Karyn. 2008. Humor in the OR: A stitch in time? AORN Journal, 88(1):
67—77. doi: 10.1016/j.aorn.2008.01.004
Dean Kingsman, Ruth Anne & Major, Joanne E. 2008. From critical care to comfort
care: the sustaining value of humour. Journal of Clinical Nursing, 17(8): 1088—
1095. doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.02090.x
23
Folkhälsomyndigheten. 2016. Rätten till hälsa: Hur normer och strukturer inverkar
på transpersoners upplevelser av sexuell hälsa. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3b29bf7ea68948c6af3e6b92b
2ac524a/ratten-halsa-16045-webb.pdf (Hämtad 2020-11-10)
Forssén, Annika S. K. 2007. Humour, beauty, and culture as personal health
resources: Experiences of elderly Swedish women. Scandinavian Journal of Public
Health, 35(3): 228—234. doi: 10.1080/14034940601160680
Friberg, Febe. 2017. Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av
kvalitativ forskning. I Friberg, Febe (red.). Dags för uppsats: Vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur, 129—139.
Friberg, Febe. 2017. Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, Febe (red.). Dags för
uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl. Lund:
Studentlitteratur, 140—152.
Friberg, Febe & Öhlén, Joakim. 2017. Fenomenologi och hermeneutik. I Henricson,
Maria (red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till metod inom omvårdnad. 2.
uppl. Lund: Studentlitteratur, 301—319.
*Ghaffari, Fatameh; Dehghan-Nayeri, Nahid & Shali, Mahboubeh. 2015. Nurses’
experiences of humor in clinical settings. Medical Journal of the Islamic Republic of
Iran, 29:182. doi: 10.1016/j.ijans.2015.05.001
Graneheim, Ulla Hällgren & Lundman, Berit. 2004. Qualitative content analysis in
nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.
Nurse Education Today, 24(1): 105—112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
*Haydon, Gunilla & van der Riet, Pamela. 2014. A narrative inquiry: How do nurses
respond to patients' use of humour?. Contemporary Nurse: A Journal for the
Australian Nursing Profession, 46(2): 197—205. doi: 10.5172/conu.2014.46.2.197
24
*Hayden, Gunilla; van der Riet, Pamela & Browne, Graeme. 2015. A narrative
inquiry: Humor and gender differences in the therapeutic relationship between
nurses and their patients. Contemporary Nurse: A Journal for the Australian
Nursing Profession, 50(2—3): 214—226. doi: 10.1080/10376178.2015.1021436
Henricson, Maria. 2017. Diskussion. I Henricson, Maria (red.). Vetenskaplig teori
och metod: från idé till metod inom omvårdnad. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur,
411—420.
Henricson, Maria & Billhult, Annika. 2017. Kvalitativ metod. I Henricson, Maria
(red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till metod inom omvårdnad. 2. uppl.
Lund: Studentlitteratur, 111—117.
*Isola, Arja & Åstedt-Kurki, Päivi. 1997. Humor as experienced by patients and
nurses in aged nursing in Finland. International Journal of Nursing Practice, 3(1):
29—33. doi: 10.1111/j.1440-172X.1997.00029.pp.x
*Isola, Arja & Åstedt-Kurki, Päivi. 2001. Humor between nurse and patient, and
among staff: analysis of nurses* diaries. Journal of Advanced Nursing, 35(3): 452—
458. doi: 10.1046/j.1365-2648.2001.01860.x
Jones, Philippa & Tanay, Mary Anne. 2016. Perceptions of nurses about potential
barriers to the use of humour in practice: a literature review of qualitative research.
Contemporary Nurse: A Journal for the Australian Nursing Profession, 52(1): 106—
118. doi: 10.1080/10376178.2016.1198235
Karlsson, Eva Karin. 2017. Informationssökning. I Henricson, Maria (red.).
Vetenskaplig teori och metod: från idé till metod inom omvårdnad. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur, 81—96.
Kjellström, Sofia. 2017. Forskningsetik. I Henricson, Maria. (red.). Vetenskaplig
teori och metod: från idé till metod inom omvårdnad. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur, 57—77.
25
Lazarus, Richard S. & Folkman, Susan. 1984. Stress, appraisal and coping. New
York: Springer Publishing Company, 1—445.
Mallet, Jane. 1993. Use of humour and laughter in patient care. British Journal of
Nursing, 2(3): 172—175. doi: 10.12968/bjon.1993.2.3.172
McCabe, Catherine. 2004. Nurse–patient communication: an exploration of patients’
experiences. Journal of Clinical Nursing, 13(1): 41—49. doi: 10.1111/j.1365-
2702.2004.00817.x
*McCreaddie, May. 2010. Harsh humour: a therapeutic discourse. Health and Social
Care in the Community, 18(6): 633—642. doi: 10.1111/j.1365-2524.2010.00936.x
McCreaddie, May & Wiggins, Sally. 2008. The purpose and function of humour in
health, health care and nursing: a narrative review. Journal of Advanced Nursing,
61(6): 584—595. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04548.x
Miracle, Vickie A. 2007. A personal reflection: Humor — I’d rather laugh than cry.
Dimensions of Critical Care Nursing, 26(6): 241—243. doi:
10.1097/01.DCC.0000297399.66069.38
Mårtensson, Jan & Fridlund, Bengt. 2017. Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I
Henricson, Maria (red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till metod inom
omvårdnad. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, 421—436.
Olsson, Henny; Backe, Harriet; Sörensen, Stefan & Kock, Marianne. 2001. Humour:
A matter of culture — Qualitative study of non-Nordic nurses in Sweden. Nordic
Journal of Nursing Research & Clinical Studies/ Vård i Norden, 21(1): 49—53. doi:
10.1177/010740830102100110
Olsson, Henny; Backe, Harriet; Sörensen, Stefan & Kock, Marianne. 2002. The
essence of humour and its effect and functions: a qualitative study. Journal of
Nursing Management, 10(1): 21—26. doi: 10.1046/j.0966-0429.2001.00272.x
26
Olsson, Henny & Sörensen, Stefan. 2011. Forskningsprocessen: kvalitativa och
kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber AB
Penson, Richard T.; Partridge, Rosamund A.; Rudd, Pandora; Seiden, Michael V.;
Nelson, Jill E.; Chabner, Bruce A. & Lynch, Thomas J Jr. 2005. Schwartz Center
Rounds. Laughter: The best medicine?. The Oncologist, 10(8): 651—660. doi:
10.1634/theoncologist.10-8-651
Proyer, René T.; Ruch, Willibald & Müller, L. 2010. Sense of humor among the
elderly: findings using the German version of the SHS. Zeitschrift fur Gerontologie
und Geriatrie, 43(1): 19—24. doi: 10.1007/s00391-009-0082-0
Rose, Stephen L.; Spencer, Ryan J. & Rausch, Margaret M., 2013. The use of humor
in patients with recurrent ovarian cancer: a phenomenological study. International
Journal of Gynecological Cancer, 23(4): 775—779. doi:
10.1080/10376178.2015.1021436
Rosén, Måns. 2017. Systematisk litteraturöversikt. I Henricson, Maria (red.).
Vetenskaplig teori och metod: från idé till metod inom omvårdnad. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur, 375—389.
Sandman, Lars & Kjellström, Sofia. 2018. Etikboken: etik för vårdande yrken. 2.
uppl. Lund: Studentlitteratur, 371—295.
Simon, Jolene M. 1990. Humor and its Relationship to Perceived Health, Life
Satisfaction, and Morale in Older Adults. Issues in Mental Health Nursing, 11(1):
17—31. doi: 10.3109/01612849009014542
Sousa, Luis Manuel Mota; Marques-Vieira, Cristina Maria Alves; Antunes, Ana
Vanessa; Frade, Maria de Fatima Graca; Severino, Sandy Pedro Silva & Valentim,
Olga Sousa. 2019. Humor intervention in the nurse-patient interaction. Revista
Brasileira de Enfermagem, 72(4): 1136—1143. doi: 10.1590/0034-7167-2018-0609
27
Svebak, Sven; Martin, Rod A.; & Holmen, Jostein. 2004. The prevalence of sense of
humor in a large, unselected county population in Norway: Relations with age, sex,
and some health indicators. HUMOR, 17(1-2): 121—134. doi: 10.1515/humr.2004.001
Svensk sjuksköterskeförening. 2017. Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
(Hämtad 2020-10-06).
Tanay, Mary Anne Lagmay; Roberts, Julia & Ream, Emma. 2013. Humor in adult
cancer care: a concept analysis. Journal of Advanced Nursing, 69(9): 2131—2140.
doi: 10.1111/jan.12059
*Tanay, Mary Anne; Wiseman, Theresa; Roberts, Julia & Ream, Emma. 2014. A time
to weep and a time to laugh: humour in the nurse–patient relationship in an adult
cancer setting. Supportive Care in Cancer, 22(5): 1295—1301. doi: 10.1007/s00520-
013-2084-0
The World Medical Association, WMA. 2013. WMA declaration of helsinki – ethical
principles for medical research involving human subjects.
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-
for-medical-research-involving-human-subjects/ (Hämtad: 2020-10-26).
van der Krogt, Shelley Rose; Coombs, Maureen & Hooks, Helen. 2020. Humour: A
purposeful and therapeutic tool in surgical nursing practice. Nursing Praxis in
Aotearoa New Zealand, 36(2): 20—30. doi: 10.36951/27034542.2020.008
Wanzer, Melissa; Booth-Butterfield, Melanie & Booth-Butterfield, Steve. 2005. “If we
didn’t use humor, we’d cry”: Humorous Coping Communication in Health Care
Settings. Journal of Health Communication, 10(2): 105—125. doi:
10.1080/10810730590915092
28
Williams, Robert. 2008. ‘Having a laugh’: masculinities, health and humour.
Nursing Inquiry, 16(1): 74—81. doi: 10.1111/j.1440-1800.2009.00437.x
Östlundh, Linda. 2017. Informationssökning. I Friberg, Febe (red.). Dags för
uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl. Lund:
Studentlitteratur, 59—82.
A
Bilaga 1. Söktabell
Datum
Databas
Sökord Antal
Träffar
Filter Urval 1 Titel*
Urval 2
Abstrakt
Urval 3 Hela artikeln
Valda artiklar
30/9 PubMed
humor AND patients experience*, nurs*
86
4 3 3 1 “Humor as experienced by…”
30/9 Cinahl nursing care AND communication AND qualitative research AND humor
17
Peer-reviewed
4 3 3 1 “How do nurses respond…”
30/9 PubMed nursing care AND humor
AND qualitative research
81 6 6 2 1 “Nurses experiences of…”
30/9 PubMed
nurs* AND humor AND communication
25
6 1 1 1 “A time to weep and a…”
30/9 Scopus wit and humor AND nursing care AND communication
64
12 7 4 1 “Humor between nurse and…”
30/9 PubMed communication AND laughter therapy OR wit and humor AND nursing care
634
24 9 3 1 “Humor in nursing practice...”
1/10 Cinahl APA PsycInfo
nurs* AND humor AND communication
146
Peer-reviewed
12 5 3 1 “Humor and gender…”
19/10 PubMed nurs* AND humour OR wit AND nursing care AND
qualitative
111
1 1 1 1 “Harsh humour:.....”
*Tidigare identifierade artiklar ej inräknade
B
Bilaga 2. Artikelöversikt och
kvalitetsgranskning
Författar
e År, Land,
Tidskrift Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet
Tanay,
Mary Anne et al.
- 2014
-
Storbritannien
- Support Care Cancer
(2014)
22:1295-1301
A time to weep
and a time to
laugh: humour in the nurse–
patient relationship in
an adult cancer
setting
Att
undersöka
användningen av humor i
interaktioner mellan
patienter och
sjuksköterskor på en
avdelning för vuxna
cancerpatient
er.
9
sjuksköter
skor som jobbat i
minst ett år och
garanterat
hunnit ta till sig
erfarenhet inom
onkologi.
12 onkologpat
ienter.
Observati
oner,
informella och semi-
strukturerade
formella
intervjuer.
De teman som
identifierades i
resultatet är: fördelarna med
humor i relationen
mellan
sjuksköterskan och patienten,
patienters medvetna
användning av
humor, humor och
professionalism
och humor kräver konstant
utvärdering och reflektion.
Totalt: 38 p,
grad I
Isola, Arja
Åstedt-
Kurki,
Päivi
- 2001 - Finland
- Journal of Advanced
Nursing 35
(3), 452-458
Humor between nurse
and patient, and among
staff: analysis
of nurses* diaries
Att undersöka humorns
natur och hur den utspelar
sig som
upplevts och beskrivits av
en sjuksköterska.
17 sjuksköters
kor som arbetar
inom olika
områden, de blev
utvalda under ett
utbildningss
eminarium.
Analys av sjuksköter
skors dagböcker.
Resultatet visar huvudkategorie
r av humor mellan
sjuksköterskor
och patienter som var: -
Sjuksköterskebaserad humor.
-
Samarbetsorienterad humor
-
Patientorienterad humor.
Mellan personal var
huvudkategorin
resursorienterad humor.
Totalt: 38 p, grad I
C
Haydon, Gunilla,
van der Riet,
Pamela
- 2014
- Australien -
Contempora
ry Nurse: A Journal for
the
Australian Nursing
Profession, 46(2): 197-
205
A narrative
inquiry: How do nurses
respond to
patients' use of humour?
Att belysa hur
viktig humor är i det
teraputiska
förhållandet mellan
sjuksköterska
och patient.
4 st
sjuksköterskor från ett
lokalt
sjukhus.
Semi-
strukturerade
intervjuer.
Resultatet visar
att sjuksköterskans
reaktion på
patienters humor beror på
tidsbegränsning
ar, sjuksköterskans
erfarenhet och i vilken miljö
konversationen
sker.
Totalt: 32p, grad II
Hayden,
Gunilla
van der
Riet, Pamela
Browne, Graeme
- 2015 - Australien
-
Contemporary Nurse: A
Journal for the
Australian
Nursing Profession,
50:2-3,
214-226
A narrative inquiry: Humor
and gender
differences in the therapeutic
relationship between
nurses and
their patients
Att utforska 4 legitimerade
sjuksköterskor
s erfarenhet av att
använda sig av humor i
relation till
könsskillnader och hur det
påverkar den
terapeutiska relationen.
Legitimerade
sjuksköters
kor.
Legitimerade
sjuksköter
skor rekryterad
es från ett regionalt
sjukhus.
Patienter som
intresserad
es av studien
kontaktade forskarna
och delade
med sig av sina
erfarenheter. För att
analysera
data användes
en
berättande undersökni
ng som metod.
Resultatet visade att
sjuksköterskorn
a upplevde en skillnad på hur
humor användes av
kvinnliga och
manliga patienter.
För kvinnliga
patienter var humor
situationsbaserad medans
manliga
patienter använde humor
för att uppmuntra och
engagera.
Totalt: 35 p, grad II
Isola, Arja
Åstedt-
Kurki,
Päivi
- 1997 - Finland
- Internationa
l Journal of
Nursing Practice
1997; 3(1): 29-33
Humor as experienced by
patients and nurses in aged
nursing in
Finland.
Att få en djupare
förståelse av humor inom
äldrevård och
som fenomen som i sig kan
höja kvalitén av
omvårdnaden.
Äldre patienter i
ålder mellan 65-
95 som bor
på äldreboend
e. Sjuksköters
kor som
jobbade inom
äldreomsor
gen eller
Intervjuer av
patienter. Insamling
av
fritextsvar från
sjuksköterskorna.
Resultatet visade att
patienter upplevde humor
på boendet men
sällan. Patienterna
försöker skämta men får ingen
gensvar från
sjuksköterskan och upplever
att hen endast
Totalt: 28p, grad III
D
vuxenvård
på sjukhuset.
är där för att
göra sitt jobb. Resultatet för
sjuksköterskorn
a visade sig basera på flertal
faktorer ex.
passande situation eller
om patienten har ett sinne för
humor. Vissa
valde att bortse humor i
förebyggande syfte av att inte
råka kränka
patienten.
Beck,
Cheryl
Tatano
- 1997 -
Storbritanni
en -
Internationa
l Journal of Nursing
Studies, 34(5): 346-
352
Humor in nursing
practice: a
phenomenological study
Att beskriva betydelsen av
sjuksköterskor
s humor i deras
sjuksköterske
arbete
21 sjuksköters
kor som
studerade på ett
specialistpr
ogram. 19 kvinnor och
2 män. 1 afro-
american
och resterande
var vita.
Sjuksköterskorna
svarade
fritt i text på
uppmaning
en: beskriv en
erfarenhet du har av
att
använda humor i
omvårdnad.
Fem teman upptäcktes.
Humor för att
hantera svåra situationer och
svåra patienter.
Humor för att skapa
sammanhållning. Humor för att
minska
patienternas ångest,
depression och förlägenhet.
Humor som kan
vara planerad och rutin eller
spontan och
oväntad. Humor som skapar
effekt längre tid.
Totalt: 32p, grad II
Ghaffari,
Fatameh
Dehghan-
Nayeri, Nahid
Shali,
Mahboube
h
- 2015 - Iran
- Medical Journal of
the Islamic
Republic of Iran, Vol.
29:182
Nurses’ experiences of
humor in clinical
settings.
Att förklara sjuksköterskor
s erfarenhet av humor
inom kliniska
uppsättningar och faktorer
som skulle kunna
påverka
dessa.
17 sjuksköters
kor med master-
eller
kandidat examen
som har ett minimum
av 12
månaders arbetserfar
enhet.
Semistrukturella
intervjuer som
innefattad
e undersökni
ngsfrågor. Telefoninte
rvjuer för
att kompletter
a erhållen
data.
Resultatet visade att
sjuksköterskornas erfarenhet
klassificerades
och delades in i fem teman;
- Humorns dynamik
- “Påtvingad”
humor - Sannolikhet
för kränkning
Totalt: 36p, grad I
E
- Humor på
andras bekostnad
- Möjlighet och
hot.
McCreaddi
e, May
- 2010 -
Storbritanni
en - Health and
Social Care in the
Community,
18(6): 633-642.
Harsh humour: a therapeutic
discourse
Att analysera tuff humor i
interaktionen
mellan sjuksköterskor
och kvinnliga droganvändar
e.
2 kliniska specialistsju
ksköterskor
Inspelningar av 20
interaktion
er mellan sjuksköter
skorna och patienter.
Sjuksköter
skornas kommenta
rer för och
efter interaktion
en. Intervjuer,
anteckning
ar och fokusgrupp
er.
Tuff humor användes inom
områden där
det eventuellt skulle kunna
finnas oenighet t.ex.
droganvändning
. Det gjorde att sjuksköterskorn
a kunde
samarbeta med motvilliga
patienter.
Totalt: 33p, grad II