Top Banner
ETOR - OSTOA La Enciclopedia Emblemática Entziklopedia Enblematikoa Las Aves Fauna del País Vasco Hegaztiak Euskal Herriko Fauna II
21

ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

Nov 02, 2020

Download

Documents

dariahiddleston
Welcome message from author
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Page 1: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

ETOR - OSTOALa Enciclopedia Emblemática

Entziklopedia Enblematikoa

Las AvesFauna del País Vasco

HegaztiakEuskal Herriko Fauna

— II —

Page 2: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

4 — LAS AVES - II

Aurkibidea / Índice

EL MUNDO DE LAS AVESFFFFFENOLENOLENOLENOLENOLOGÍAOGÍAOGÍAOGÍAOGÍA ............................................................................... 10DDDDDOMINIOSOMINIOSOMINIOSOMINIOSOMINIOS AMBIENTAMBIENTAMBIENTAMBIENTAMBIENTALESALESALESALESALES ............................................................ 14LLLLL AAAAA MIGRAMIGRAMIGRAMIGRAMIGRACIÓNCIÓNCIÓNCIÓNCIÓN .......................................................................... 14LLLLL AAAAA OBSEROBSEROBSEROBSEROBSERVVVVVAAAAACIÓNCIÓNCIÓNCIÓNCIÓN DEDEDEDEDE LLLLLASASASASAS AAAAAVESVESVESVESVES ..................................................... 20CCCCCUUUUUADRADRADRADRADROOOOO TTTTTAXAXAXAXAXONÓMICOONÓMICOONÓMICOONÓMICOONÓMICO ............................................................... 24LLLLL ISTISTISTISTISTADOSADOSADOSADOSADOS ALFALFALFALFALFABÉTICOSABÉTICOSABÉTICOSABÉTICOSABÉTICOS DEDEDEDEDE LLLLLASASASASAS AAAAAVESVESVESVESVES CITCITCITCITCITADASADASADASADASADAS ................................ 28

AVES NO PASERIFORMES

Rapaces Diurnas 38

RRRRRAAAAATTTTTONERONERONERONERONEROSOSOSOSOS YYYYY A A A A AZZZZZORESORESORESORESORES ................................................................ 38GGGGGAAAAAVILÁNVILÁNVILÁNVILÁNVILÁN C C C C C OMÚNOMÚNOMÚNOMÚNOMÚN ...................................................................... 40BBBBBUSARDOUSARDOUSARDOUSARDOUSARDO R R R R RAAAAATTTTTONERONERONERONERONER OOOOO ................................................................. 42AAAAAZZZZZOROROROROR C C C C COMÚNOMÚNOMÚNOMÚNOMÚN ........................................................................... 44AAAAAGUILGUILGUILGUILGUILUCHOSUCHOSUCHOSUCHOSUCHOS YYYYY MILMILMILMILMILANOSANOSANOSANOSANOS ............................................................ 46AAAAAGUILGUILGUILGUILGUILUCHOUCHOUCHOUCHOUCHO P P P P PÁLIDOÁLIDOÁLIDOÁLIDOÁLIDO .................................................................. 48MMMMMILILILILILANOANOANOANOANO N N N N NEGREGREGREGREGROOOOO ........................................................................ 50MMMMMILILILILILANOANOANOANOANO R R R R REALEALEALEALEAL ........................................................................... 52ÁÁÁÁÁGUILGUILGUILGUILGUILAAAAA R R R R REALEALEALEALEAL ............................................................................ 55ÁÁÁÁÁGUILGUILGUILGUILGUILAAAAA-A-A-A-A-AZZZZZOROROROROR P P P P PERDICERAERDICERAERDICERAERDICERAERDICERA .......................................................... 60AAAAAGUILILLGUILILLGUILILLGUILILLGUILILLAAAAA C C C C C ALZALZALZALZALZADAADAADAADAADA .................................................................. 66CCCCCULEBRERAULEBRERAULEBRERAULEBRERAULEBRERA E E E E EURURURURUROPOPOPOPOPEAEAEAEAEA ................................................................. 68HHHHHALALALALALCONESCONESCONESCONESCONES ................................................................................ 70HHHHHALALALALALCÓNCÓNCÓNCÓNCÓN P P P P PEREGRINOEREGRINOEREGRINOEREGRINOEREGRINO ................................................................. 72CCCCCERNÍCALERNÍCALERNÍCALERNÍCALERNÍCALOOOOO VVVVVULULULULULGARGARGARGARGAR .................................................................. 74AAAAALIMOCHELIMOCHELIMOCHELIMOCHELIMOCHE C C C C COMÚNOMÚNOMÚNOMÚNOMÚN ................................................................... 76QQQQQUEBRANTUEBRANTUEBRANTUEBRANTUEBRANTAHUESOSAHUESOSAHUESOSAHUESOSAHUESOS ................................................................... 80BBBBBUITREUITREUITREUITREUITRE L L L L LEONADOEONADOEONADOEONADOEONADO...................................................................... 82

Rapaces Nocturas 88

LLLLLECHUZECHUZECHUZECHUZECHUZAAAAA C C C C C OMÚNOMÚNOMÚNOMÚNOMÚN ..................................................................... 90AAAAAUTILLUTILLUTILLUTILLUTILLOOOOO E E E E EURURURURUROPOPOPOPOPEOEOEOEOEO .................................................................... 92MMMMMOCHUELOCHUELOCHUELOCHUELOCHUELOOOOOEEEEEURURURURUROPOPOPOPOPEOEOEOEOEO ................................................................. 94CCCCCÁRABOÁRABOÁRABOÁRABOÁRABO C C C C C OMÚNOMÚNOMÚNOMÚNOMÚN ....................................................................... 96BBBBBÚHOÚHOÚHOÚHOÚHO CHICOCHICOCHICOCHICOCHICO ............................................................................. 98BBBBBÚHOÚHOÚHOÚHOÚHO R R R R REALEALEALEALEAL ............................................................................ 100BBBBBÚHOÚHOÚHOÚHOÚHO R R R R REALEALEALEALEAL ............................................................................ 102

Gallináceas 106

PPPPPERDIZERDIZERDIZERDIZERDIZ C C C C COMÚNOMÚNOMÚNOMÚNOMÚN ...................................................................... 106CCCCCODORNIZODORNIZODORNIZODORNIZODORNIZ C C C C COMÚNOMÚNOMÚNOMÚNOMÚN ................................................................. 108PPPPP ERDIZERDIZERDIZERDIZERDIZ P P P P P ARDILLARDILLARDILLARDILLARDILLAAAAA .................................................................... 109LLLLL AAAAAGÓPODOGÓPODOGÓPODOGÓPODOGÓPODO A A A A ALPLPLPLPLP INOINOINOINOINO ................................................................. 112UUUUURRRRROGALLOGALLOGALLOGALLOGALLOOOOO .............................................................................. 115AAAAAVESVESVESVESVES DEDEDEDEDE CORRALCORRALCORRALCORRALCORRAL ...................................................................... 116

HEGAZTIEN MUNDUAFFFFFENOLENOLENOLENOLENOLOGIAOGIAOGIAOGIAOGIA ............................................................................... 10IIIIINGURNGURNGURNGURNGURUMENUMENUMENUMENUMEN-----EREMUEREMUEREMUEREMUEREMUAKAKAKAKAK ............................................................... 14MMMMMIGRAZIOIGRAZIOIGRAZIOIGRAZIOIGRAZIOAAAAA ............................................................................... 14HHHHHEGAZTIAKEGAZTIAKEGAZTIAKEGAZTIAKEGAZTIAK BEHABEHABEHABEHABEHATZEATZEATZEATZEATZEA ................................................................ 20HHHHHEGAZTIENEGAZTIENEGAZTIENEGAZTIENEGAZTIEN KKKKKOOOOOADRADRADRADRADROOOOO TTTTTAXAXAXAXAXONOMIKONOMIKONOMIKONOMIKONOMIKOOOOOAAAAA ............................................ 24EEEEEUSKALUSKALUSKALUSKALUSKAL H H H H HERRIANERRIANERRIANERRIANERRIAN DADADADADAUDENUDENUDENUDENUDEN HEGAZTIENHEGAZTIENHEGAZTIENHEGAZTIENHEGAZTIEN ZERRENDAZERRENDAZERRENDAZERRENDAZERRENDA ALFALFALFALFALFABETIKABETIKABETIKABETIKABETIKOOOOOAKAKAKAKAK ... 28

PASERIFORMEAK EZ DIREN HEGAZTIAK

Eguneko hegazti harrapariak 34

ZZZZZAPAPAPAPAPELELELELELAAAAATZTZTZTZTZAKAKAKAKAK ETETETETETAAAAA A A A A AZTZTZTZTZTOREAKOREAKOREAKOREAKOREAK ....................................................... 38GGGGGABIRAIAABIRAIAABIRAIAABIRAIAABIRAIA .................................................................................. 40ZZZZZAPAPAPAPAPELELELELELAAAAATZTZTZTZTZ A A A A ARRRRRRRRRRUNTUNTUNTUNTUNTAAAAA ................................................................... 42AAAAAZTZTZTZTZTOREAOREAOREAOREAOREA ................................................................................... 44MMMMMIRIRIRIRIROOOOOTZTZTZTZTZAKAKAKAKAK ETETETETETAAAAA M M M M MIRIRIRIRIRUUUUUAKAKAKAKAK ............................................................. 46MMMMMIRIRIRIRIROOOOOTZTZTZTZTZ Z Z Z Z ZURIAURIAURIAURIAURIA ......................................................................... 48MMMMMIRIRIRIRIRUUUUU B B B B BELELELELELTZTZTZTZTZAAAAA ............................................................................ 50MMMMMIRIRIRIRIRUUUUU G G G G GORRIAORRIAORRIAORRIAORRIA ........................................................................... 52AAAAARRANORRANORRANORRANORRANO B B B B BELELELELELTZTZTZTZTZAAAAA ........................................................................ 55BBBBBONELLIONELLIONELLIONELLIONELLI A A A A ARRANORRANORRANORRANORRANOAAAAA .................................................................... 60AAAAARRANORRANORRANORRANORRANO TTTTTXIKIAXIKIAXIKIAXIKIAXIKIA ........................................................................ 66AAAAARRANORRANORRANORRANORRANO S S S S SUGEZUGEZUGEZUGEZUGEZALEAALEAALEAALEAALEA .................................................................. 68BBBBBELELELELELAAAAATZTZTZTZTZAKAKAKAKAK ................................................................................. 70BBBBBELELELELELAAAAATZTZTZTZTZ H H H H HANDIAANDIAANDIAANDIAANDIA ........................................................................ 72BBBBBELELELELELAAAAATZTZTZTZTZ G G G G GORRIAORRIAORRIAORRIAORRIA ........................................................................ 74SSSSSAIAIAIAIAI Z Z Z Z ZURIAURIAURIAURIAURIA ................................................................................. 76UUUUUGAGAGAGAGATZTZTZTZTZAAAAA .................................................................................... 80SSSSSAIAIAIAIAI A A A A ARREARREARREARREARREA ................................................................................. 82

Gaueko hegazti harrapariak 88

HHHHHONTZONTZONTZONTZONTZ Z Z Z Z ZURIAURIAURIAURIAURIA .......................................................................... 90AAAAAPOPOPOPOPO H H H H HONTZONTZONTZONTZONTZAAAAA ........................................................................... 92MMMMMOZOZOZOZOZOLOLOLOLOLOOOOOAAAAA ................................................................................. 94UUUUURRRRRUBIUBIUBIUBIUBI A A A A ARRRRRRRRRRUNTUNTUNTUNTUNTAAAAA ....................................................................... 96UUUUURRRRRUBIUBIUBIUBIUBI A A A A ARRRRRRRRRRUNTUNTUNTUNTUNTAAAAA ....................................................................... 98HHHHHONTZONTZONTZONTZONTZAAAAA H H H H H ANDIAANDIAANDIAANDIAANDIA .................................................................... 100HHHHHONTZONTZONTZONTZONTZAAAAA H H H H H ANDIAANDIAANDIAANDIAANDIA .................................................................... 102

Gallinazeoak 106

EEEEEPPPPPERERERERER GORRIAGORRIAGORRIAGORRIAGORRIA ........................................................................... 106GGGGGALEPALEPALEPALEPALEPERRAERRAERRAERRAERRA ............................................................................. 108EEEEEPPPPPERERERERER G G G G GRISARISARISARISARISA ............................................................................. 109EEEEEPPPPPERERERERER Z Z Z Z ZURIAURIAURIAURIAURIA ............................................................................ 112BBBBBASOILASOILASOILASOILASOIL ARRAARRAARRAARRAARRA ............................................................................ 115EEEEEUSKALUSKALUSKALUSKALUSKAL OILOILOILOILOILOOOOOAAAAA ......................................................................... 116

– II –– II –– II –– II –– II –

Euskal Herriko FaunaFauna del País Vasco

Page 3: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

II - HEGAZTIAK — 5

Aves esteparias 120

SSSSSISÓNISÓNISÓNISÓNISÓN C C C C COMÚNOMÚNOMÚNOMÚNOMÚN ........................................................................ 120AAAAAVUTVUTVUTVUTVUTARDAARDAARDAARDAARDA C C C C C OMÚNOMÚNOMÚNOMÚNOMÚN ................................................................. 122GGGGGANGAANGAANGAANGAANGA O O O O ORRRRRTEGATEGATEGATEGATEGA ...................................................................... 124AAAAALLLLLCARACARACARACARACARAVÁNVÁNVÁNVÁNVÁN COMÚNCOMÚNCOMÚNCOMÚNCOMÚN ................................................................. 126

Colúmbidos 120

TTTTTÓRÓRÓRÓRÓRTTTTTOLOLOLOLOLAAAAA E E E E EURURURURUROPOPOPOPOPEAEAEAEAEA .................................................................. 128CCCCCHOCHAHOCHAHOCHAHOCHAHOCHA P P P P PERDIZERDIZERDIZERDIZERDIZ ..................................................................... 130PPPPPALALALALALOMAOMAOMAOMAOMA TTTTTORORORORORCAZCAZCAZCAZCAZ ..................................................................... 132

Otras aves 136

AAAAABBBBBUBILLUBILLUBILLUBILLUBILLAAAAA ................................................................................ 136CCCCCUCOUCOUCOUCOUCO C C C C COMÚNOMÚNOMÚNOMÚNOMÚN ........................................................................ 140VVVVVENCEJOENCEJOENCEJOENCEJOENCEJO ................................................................................. 141CCCCCHOHOHOHOHOTTTTTAAAAACABRASCABRASCABRASCABRASCABRAS GRISGRISGRISGRISGRIS .................................................................. 142AAAAABEJARBEJARBEJARBEJARBEJARUCOUCOUCOUCOUCO C C C C COMÚNOMÚNOMÚNOMÚNOMÚN ................................................................ 143

Pícidos 144

PPPPPITITITITITOOOOO N N N N NEGREGREGREGREGROOOOO ........................................................................... 144PPPPPICOICOICOICOICO P P P P P ICAPICAPICAPICAPICAPINOSINOSINOSINOSINOS ...................................................................... 146PPPPPICOICOICOICOICO D D D D DORSIBLORSIBLORSIBLORSIBLORSIBLANCOANCOANCOANCOANCO ................................................................ 148

AVES PASERIFORMES

Pájaros de montaña 152

AAAAACENTCENTCENTCENTCENTOROROROROR A A A A ALPLPLPLPLPINOINOINOINOINO .................................................................... 153CCCCCOLIRROLIRROLIRROLIRROLIRROJOOJOOJOOJOOJO TTTTTIZÓNIZÓNIZÓNIZÓNIZÓN .................................................................. 154CCCCCOLLOLLOLLOLLOLLALBAALBAALBAALBAALBA G G G G GRISRISRISRISRIS ....................................................................... 156

Pájaros de matorral 152

AAAAALLLLLCACACACACAUDÓNUDÓNUDÓNUDÓNUDÓN DORSIRRDORSIRRDORSIRRDORSIRRDORSIRROJOOJOOJOOJOOJO ........................................................... 158RRRRRUISEÑORUISEÑORUISEÑORUISEÑORUISEÑOR C C C C COMÚNOMÚNOMÚNOMÚNOMÚN .................................................................. 160MMMMMIRLIRLIRLIRLIRL OOOOO C C C C COMÚNOMÚNOMÚNOMÚNOMÚN ....................................................................... 161PPPPPETIRRETIRRETIRRETIRRETIRROJOOJOOJOOJOOJO .............................................................................. 162CCCCCHOCHÍNHOCHÍNHOCHÍNHOCHÍNHOCHÍN ............................................................................... 164

Pájaros de bosque 166

TTTTTREPREPREPREPREPADORADORADORADORADOR A A A A AZULZULZULZULZUL ..................................................................... 166ZZZZZORZORZORZORZORZALALALALAL C C C C C OMÚNOMÚNOMÚNOMÚNOMÚN ..................................................................... 168ZZZZZORZORZORZORZORZALALALALAL C C C C C HARLHARLHARLHARLHARLOOOOO ..................................................................... 169CCCCCARBONERARBONERARBONERARBONERARBONEROOOOO C C C C COMÚNOMÚNOMÚNOMÚNOMÚN ............................................................... 170RRRRREEEEEYEZUELYEZUELYEZUELYEZUELYEZUELOOOOO L L L L LISTISTISTISTISTADOADOADOADOADO ................................................................ 172CCCCCOLIRROLIRROLIRROLIRROLIRROJOOJOOJOOJOOJO R R R R REALEALEALEALEAL ..................................................................... 173AAAAAGAGAGAGAGATEADORTEADORTEADORTEADORTEADOR C C C C COMÚNOMÚNOMÚNOMÚNOMÚN ............................................................... 174CCCCCAMAAMAAMAAMAAMACHUELCHUELCHUELCHUELCHUELOOOOO C C C C C OMÚNOMÚNOMÚNOMÚNOMÚN ............................................................. 176HHHHHERRERILLERRERILLERRERILLERRERILLERRERILLOOOOO C C C C COMÚNOMÚNOMÚNOMÚNOMÚN ............................................................... 178PPPPPINZÓNINZÓNINZÓNINZÓNINZÓN VVVVVULULULULULGARGARGARGARGAR .................................................................... 180

Pájaros urbanos y rurales 182

GGGGGORRIÓNORRIÓNORRIÓNORRIÓNORRIÓN C C C C C HILLÓNHILLÓNHILLÓNHILLÓNHILLÓN ................................................................. 182GGGGGORRIÓNORRIÓNORRIÓNORRIÓNORRIÓN C C C C COMÚNOMÚNOMÚNOMÚNOMÚN ................................................................... 183GGGGGOLOLOLOLOLONDRINAONDRINAONDRINAONDRINAONDRINA COMÚNCOMÚNCOMÚNCOMÚNCOMÚN .............................................................. 184LLLLLÚGANOÚGANOÚGANOÚGANOÚGANO ................................................................................. 185EEEEESTSTSTSTSTORNINOORNINOORNINOORNINOORNINO ............................................................................. 186TTTTTARABILLARABILLARABILLARABILLARABILLAAAAA C C C C C OMÚNOMÚNOMÚNOMÚNOMÚN ................................................................. 187TTTTTRIGUERRIGUERRIGUERRIGUERRIGUEROOOOO ............................................................................... 188JJJJJILILILILILGUERGUERGUERGUERGUEROOOOO ................................................................................ 189

Córvidos 190

CCCCCUERUERUERUERUERVVVVVOOOOO .................................................................................. 193CCCCCHOHOHOHOHOVVVVVAAAAA P P P P PIQIQIQIQIQUIGUUIGUUIGUUIGUUIGUALDAALDAALDAALDAALDA .............................................................. 195CCCCCORNEJAORNEJAORNEJAORNEJAORNEJA N N N N NEGRAEGRAEGRAEGRAEGRA ..................................................................... 197AAAAARRENDAJORRENDAJORRENDAJORRENDAJORRENDAJO ............................................................................. 198UUUUURRARRARRARRARRACACACACACA .................................................................................. 200

Estepako hegaztiak 120

BBBBBASOILASOILASOILASOILASOILOOOOO TTTTTXIKIAXIKIAXIKIAXIKIAXIKIA ...................................................................... 120BBBBBASOILASOILASOILASOILASOILOOOOO H H H H HANDIAANDIAANDIAANDIAANDIA .................................................................... 122GGGGGANGAANGAANGAANGAANGA A A A A AZPZPZPZPZPIBELIBELIBELIBELIBELTZTZTZTZTZAAAAA ................................................................. 124AAAAATTTTTALALALALALARRAARRAARRAARRAARRA ............................................................................... 126

Kolunbidoak 120

UUUUUSAPSAPSAPSAPSAPALALALALALAAAAA ................................................................................. 128OOOOOILILILILILAAAAAGORRAGORRAGORRAGORRAGORRA ............................................................................. 130PPPPP AAAAAGOGOGOGOGO U U U U USOSOSOSOSOAAAAA ............................................................................ 132

Beste Hegazti batzuk 136

AAAAARRRRRGIGIGIGIGI O O O O OILILILILILARRAARRAARRAARRAARRA ......................................................................... 136KKKKKUKUUKUUKUUKUUKUAAAAA .................................................................................... 140SSSSSORBELORBELORBELORBELORBELTZTZTZTZTZ A A A A ARRRRRRRRRRUNTUNTUNTUNTUNTAAAAA ................................................................. 141ZZZZZAAAAATTTTTAAAAA A A A A ARRRRRRRRRRUNTUNTUNTUNTUNTAAAAA ........................................................................ 142EEEEERLRLRLRLRLAAAAATTTTT XXXXXORIAORIAORIAORIAORIA ............................................................................ 143

Pizidoak 144

OOOOOKILKILKILKILKIL B B B B BELELELELELTZTZTZTZTZAAAAA .......................................................................... 144OOOOOKILKILKILKILKIL H H H H H ANDIAANDIAANDIAANDIAANDIA ......................................................................... 146OOOOOKILKILKILKILKIL G G G G GIBELNABARRAIBELNABARRAIBELNABARRAIBELNABARRAIBELNABARRA ............................................................... 148

HEGAZTI PASERIFORMEAK

Mendiko txoriak 152

MMMMMENDIENDIENDIENDIENDI TTTTTUNTUNAUNTUNAUNTUNAUNTUNAUNTUNA ................................................................... 153BBBBBUZTUZTUZTUZTUZTANGORRIANGORRIANGORRIANGORRIANGORRI I I I I ILLLLLUNAUNAUNAUNAUNA ............................................................... 154BBBBBUZTUZTUZTUZTUZTANZURIANZURIANZURIANZURIANZURI A A A A ARRRRRRRRRRUNTUNTUNTUNTUNTAAAAA ............................................................ 156

Sasietako txoriak 152

AAAAARRRRRTZTZTZTZTZANDOBIANDOBIANDOBIANDOBIANDOBI A A A A ARRRRRRRRRRUNTUNTUNTUNTUNTAAAAA ............................................................ 158UUUUURRETRRETRRETRRETRRETXINDORRAXINDORRAXINDORRAXINDORRAXINDORRA ..................................................................... 160ZZZZZOZOZOZOZOZ OOOOO A A A A ARRRRRRRRRRUNTUNTUNTUNTUNTAAAAA ...................................................................... 161TTTTT XANTXANTXANTXANTXANTXANGORRIAXANGORRIAXANGORRIAXANGORRIAXANGORRIA ................................................................... 162TTTTT XEPXEPXEPXEPXEPETETETETET XAXAXAXAXA ............................................................................... 164

Basoko txoriak 166

GGGGGARRAPOARRAPOARRAPOARRAPOARRAPO AAAAA .............................................................................. 166BBBBBIRIGARRIRIGARRIRIGARRIRIGARRIRIGARROOOOO A A A A ARRRRRRRRRRUNTUNTUNTUNTUNTAAAAA ............................................................... 168GGGGGARRAZTARRAZTARRAZTARRAZTARRAZTARRARRARRARRARROOOOOAAAAA ....................................................................... 169KKKKKASKABELASKABELASKABELASKABELASKABELTZTZTZTZTZ H H H H HANDIAANDIAANDIAANDIAANDIA ............................................................... 170EEEEERREGETRREGETRREGETRREGETRREGETXXXXX OOOOO B B B B BEKAINZURIAEKAINZURIAEKAINZURIAEKAINZURIAEKAINZURIA ........................................................ 172BBBBBUZTUZTUZTUZTUZTANGORRIANGORRIANGORRIANGORRIANGORRI ARARARARARGIAGIAGIAGIAGIA ................................................................ 173GGGGGERRIERRIERRIERRIERRI TTTTT XXXXXORIORIORIORIORI A A A A ARRRRRRRRRRUNTUNTUNTUNTUNTAAAAA ............................................................ 174GGGGGAILAILAILAILAILUPUPUPUPUPAAAAA .................................................................................. 176AAAAAMILMILMILMILMILOOOOOTTTTT XXXXX U U U U URDINARDINARDINARDINARDINA ................................................................... 178TTTTT XXXXXONTONTONTONTONTAAAAA A A A A ARRRRRRRRRRUNTUNTUNTUNTUNTAAAAA ................................................................... 180

Hirietako eta landa eremuko txoriak 182

HHHHHARKAITZARKAITZARKAITZARKAITZARKAITZ TTTTTXXXXXOLOLOLOLOLARREAARREAARREAARREAARREA ............................................................ 182EEEEETTTTT XEXEXEXEXE TTTTT XXXXXOLOLOLOLOLARREAARREAARREAARREAARREA .................................................................... 183EEEEENARANARANARANARANARA A A A A ARRRRRRRRRRUNTUNTUNTUNTUNTAAAAA ..................................................................... 184TTTTT ARINAARINAARINAARINAARINA ................................................................................... 185AAAAARBAZRBAZRBAZRBAZRBAZOZOZOZOZOZOOOOOAAAAA ............................................................................. 186PPPPP ITITITITITXARXARXARXARXARTTTTTXARXARXARXARXAR B B B B BURURURURURUBELUBELUBELUBELUBELTZTZTZTZTZAAAAA ........................................................ 187GGGGGARIARIARIARIARI B B B B BERDANTZERDANTZERDANTZERDANTZERDANTZAAAAA .................................................................... 188KKKKKARNABAARNABAARNABAARNABAARNABA ................................................................................ 189

Beleak 190

BBBBBELEELEELEELEELE E E E E ERRRRRRRRRROIAOIAOIAOIAOIA ........................................................................... 193BBBBBELELELELELAAAAATTTTT XINGAXINGAXINGAXINGAXINGA M M M M M OKOKOKOKOKOHORIAOHORIAOHORIAOHORIAOHORIA ........................................................ 195BBBBBELELELELELABELABELABELABELABELTZTZTZTZTZAAAAA ............................................................................ 197EEEEESKINOSOSKINOSOSKINOSOSKINOSOSKINOSOAAAAA .............................................................................. 198MMMMMIKAIKAIKAIKAIKA ...................................................................................... 200

Page 4: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

Aves no paseriformes

42 — LAS AVES - II

Busardo RBusardo RBusardo RBusardo RBusardo Ratoneroatoneroatoneroatoneroatonero (Zapelaitz Arrunta) Buteo buteoTiene una talla de 51-56 cm. Entre las rapaces de talla mediaes la de distribución más amplia y uniforme en Euskal Herria,lo mismo que en la mayor parte de Europa.

Es una rapaz ubiquista que lo mismo se establece en llanuras,laderas, colinas o montaña media, siempre que encuentrebosques o bosquetes para anidar y áreas despejadas:praderas, landas o campos de labor,que son sus territorios habituales de caza.Es frecuente ver su pesada silueta (las anchas, cola ampliay redondeada, cuello corto) planeando en círculos sobre suterritorio, o sorprenderle posado sobre un poste o cualquierotro oteadero despejado, a la orilla de un campo, vigilandoatento la aparición de algún ratón, topillo o lagarto,que son sus presas más comunes.Anida normalmente en árboles, y rara vez en rocas.Construye un nido voluminoso de ramas y palosen el que pone 2-3 huevos blancos con manchas pardas.Está, como todas las rapaces, protegido por la ley.

Zapelatz arZapelatz arZapelatz arZapelatz arZapelatz ar rrrrruntauntauntauntaunta (Busardo Ratonero)Buteo buteo51-56 cm inguru neurtzen ditu. Tamaina ertaineko harraparienartean, zapelatza da ugariena eta banaketa uniformeena duena,bai Euskal Herrian bai Europan.

Lautadetan, mendi-hegaletan, muinoetan edo mendi ertainetanbizi daiteke, baldin eta habia jartzeko basoak edo zuhaiztiakaurkitzen baditu, eta gune irekiak baditu ehizatzeko:zelaiak, otalurrak edo lursailak.

Ohikoa da zapelatzaren silueta indartsua (hego zabalak,buztan handia eta biribila, lepo laburra) bere lurraldearengainean modu biribilean hegan egiten ikustea,edo zutoin batean edo bestelako behatoki garbiren batean,lursail baten ondoan, esaterako, ikustea.Une horretan, adi-adi egongo da, haren harrapakin ohikoenakdiren saguak, lursaguak edo musker rak noiz ikusiko zain.

Zuhaitzetan egin ohi du habia, eta oso noizean behin,harkaitzetan. Adarrez eta makilez osatutako habi handia egitendu, eta orban arreak dituzten bizpahiru arrautza er ruten ditu.Gainerako har rapakin guztien modura, legez babestuta dago.

RAPACES DIURNAS

BUSARDO RATONERO

Page 5: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

Paseriformeak ez diren hegaztiak

II - HEGAZTIAK — 43

EGUNEKO HEGAZTI HARRAPARIAK

ZAPELATZ ARRUNTA

Page 6: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

Aves no paseriformes

52 — LAS AVES - II

RAPACES DIURNAS

MILANO REAL

Page 7: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

Paseriformeak ez diren hegaztiak

II - HEGAZTIAK — 53

Milano RealMilano RealMilano RealMilano RealMilano Real (Miru Gorria)Milvus milvusTiene de 60 a 66 cm de talla.

Es migrador parcial que abandona el centro y norte de Europaen invierno, pero sedentario en nuestras latitudes,donde invernan parte de los migrantes nórdicos.En el Pirineo abandona las cotas elevadas, en la estación fría,para refugiarse en los valles.

Se parece al Milano Negro del que se distinguepor su colorido más claro, en tonos castaño-rojizos,aspecto general más esbelto y, sobre todo,por la cola más profundamente ahorquillada.

Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenosabiertos circundantes: praderas y pastizales,barbechos y campos de labor, etc.No suele criar en cotas altas, pero es frecuente verlo sobrevolarlos pastizales del piso alpino a la caza de ratones, topos,saltamontes o cualquier otro animalillo que se deje sorprender.Su tipo de alimentación es de lo más variado:predador de pequeños vertebrados e insectos, carroñero,rebusca despojos y restos de comida en los basureros y parasitaa otras aves robándoles sus presas.Pone, en general, tres huevos en un nido de palosy ramas muertas donde amontona, a modo de forro,toda clase de materiales, como trapos, papeles,musgo, plásticos, etc.Los pollos suelen permanecer en el nido hasta el mes de junio.

MirMirMirMirMiru goru goru goru goru gorriariariariaria (Milano Real)Milvus milvus60 eta 66 cm artean neurtzen ditu.

Migratzaile partziala da, Europako erdialdetik eta iparraldetikalde egiten baitu neguan. Dena den, gure inguruan,Europako ipar raldeko migratzaileek negua igarotzen dutenlurretan, sedentariotzat jotzen da. Esaterako,Pirinioetatik alde egiten du neguan,eta ibar retan bilatzen du babeslekua.

Miru beltzaren antza du, baina kolore argiagoa du,gaztaina eta gorri-koloreko tonuekin; oro har, itxura lirainagoadu, eta, batez ere, sarde itxura nabarmeneko buztana daharen ezaugar ririk deigarriena.Habiak zuhaitzetan jartzen ditu, baso-ertzetan, eta ingurukoeremu irekietan ehizatzen du: zelaietan eta belardietan,lugorri eta lursailetan eta abarretan.Ez da goi-mendietan umatzen, baina ohikoa da mendietakobelardiak zeharkatzen ikustea, saguak, sator rak,matxinsaltoak edo ustekabean har rapa dezakeenbeste edozein animalia txikiren bila.Askotariko elikagaiak jaten ditu: ornodun txikiak eta intsektuakhar rapatzen ditu; sarraskijalea ere bada, eta janari hondakinakbilatzen ditu zabortegietan, eta, gainera, beste hegazti batzuenkontura ere bizi daiteke, haiek harrapatutakoa lapurtuz.Hiru ar rautza er run ohi ditu makilez eta adar lehorrez egindakohabian. Habian, gainera, mota guztietako materialak jartzen ditu,estalki moduan: trapuak, paperak, goroldioa, plastikoak...Txitak habian geratu ohi dira ekainera arte.

EGUNEKO HEGAZTI HARRAPARIAK

MIRU GORRIA

Page 8: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

Aves no paseriformes

70 — LAS AVES - II

Los halcones halcones halcones halcones halcones son un grupo de rapaces diurnasadaptadas a la persecución de presas en espaciosabiertos. Su estructura y morfología les confierehabilidades para el vuelo batido y potente.El HHHHHalcón Palcón Palcón Palcón Palcón Perererereregrino egrino egrino egrino egrino (Falco peregrinus), por ejem-plo, está considerada el ave más rápida, capaz dealcanzar 300 km/hora en picado. Estrictamenteornitófago (se alimenta de aves), cría en corta-dos de sierras y acantilados marinos. Aunque pa-deció un descenso poblacional acusado, en la ac-tualidad se ha recuperado y el número de parejases aceptable.El Alcotán EAlcotán EAlcotán EAlcotán EAlcotán Eurururururopeo opeo opeo opeo opeo (Falco subbuteo), halconci-llo migrador de distribución irregular en nues-tro territorio, que se alimenta de pájaros y gran-des insectos voladores. Ubica sus nidos en plata-formas abandonadas de córvidos u otras rapa-ces.El Cernícalo Cernícalo Cernícalo Cernícalo Cernícalo VVVVVulgarulgarulgarulgarulgar (Falco tinnunculus), el másextendido, abundante y ubicuo de los halcones,El Cernícalo PCernícalo PCernícalo PCernícalo PCernícalo Primilla rimilla rimilla rimilla rimilla (Falco naumanni), especieparecida de distribución mediterránea. En Na-varra pueden criar contadísimas parejas.El EsmerEsmerEsmerEsmerEsmerejón ejón ejón ejón ejón (Falco columbarius), el más peque-ño de todos, nidificante en la tundra y área nor-teuropea, pero que como buen migrador nos vi-sita regularmente en otoño e invierno. Contem-plar sus obstinadas persecuciones a los pajarillosconstituye todo un espectáculo.

Halcón Peregrino

Belatz handia

Cernícalo VulgarBelatz Gorria

RAPACES DIURNAS

HALCONES

BBBBBelatzelatzelatzelatzelatzak eguneko harrapari-multzoan daude,eta harrapakinak esparru irekietan atzemateraegokitu dira. Haien egitura eta morfologia di-rela medio, hegaldi astindua eta indartsua dute.BBBBBelatz handiaelatz handiaelatz handiaelatz handiaelatz handia (Falco peregrinus), esaterako, he-gaztirik azkarrena dela jotzen da, eta 300 km/h-ra irits daiteke gainbehera bizian amiltzen de-nean. Ornitofagoa da, hau da, hegaztiak soilikjaten ditu, eta mendietako ertzetan eta itsasla-barretan umatzen da. Garai batean atzera na-barmen egin bazuen ere, egun, berreskuratuegin da, eta bikote-kopuru nahiko handia dago.ZZZZZuhaitz-belatzauhaitz-belatzauhaitz-belatzauhaitz-belatzauhaitz-belatza (Falco subbuteo) ere da taldehorretako beste espeziea. Belatz txikia da, mi-gratzailea, eta modu irregularrean banatutadago Euskal Herrian. Txoriak eta intsektu he-galari handiak jaten ditu. Korbidoek edo besteharrapari batzuek bertan behera utzitako pla-taformetan jartzen ditu habiak.BBBBBelatz gorriaelatz gorriaelatz gorriaelatz gorriaelatz gorria (Falco tinnunculus) da belatzik za-balduena eta ugariena; nonahi aurki daiteke.NNNNNaumann belatzaaumann belatzaaumann belatzaaumann belatzaaumann belatzaren (Falco naumanni) biko-te urri batzuk uma daitezke Nafarroan. Antze-koa da, eta eremu mediterranearrean bizi da.Azkenik.BBBBBelatz txikiaelatz txikiaelatz txikiaelatz txikiaelatz txikia (Falco columbarius) dugu. Tal-deko txikiena da, eta tundran eta Europa ipa-rraldeko lurraldeetan egiten du habia. Denaden, migratzailea da, eta udazken eta negu guz-tietan etortzen da Euskal Herrira. Ikuskizun pa-regabea da txoritxoei modu tematsuan nola ja-rraitzen dien ikustea.

Page 9: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

Paseriformeak ez diren hegaztiak

II - HEGAZTIAK — 71

Hembrade Cernícalo Vulgar

Belatz Gorriaren emea

EGUNEKO HEGAZTI HARRAPARIAK

BELATZAK

Page 10: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

Aves no paseriformes

78 — LAS AVES - II

No es sociable durante la época de cría,estableciéndose en parejas aisladas, pero en migracióne invernada pueden observarse grupos más o menos numerososmerodeando por basureros, muladares u otros lugaresen los que abunden desperdicios entre los que busca restos decomida. Es capaz de comer casi cualquier cosa, desdeexcrementos a pequeños vertebrados, moluscos e insectos.Suele mantenerse alrededor de los grupos de buitres que seafanan sobre una car roña, a la espera de atrapar alguna migajaque se escape a la voracidad de éstos.Como nota curiosa se apunta que es capaz de valersede una piedra, que maneja con el pico, para romperla cáscara de los huevos de avestruz.

Pone un par de huevos pero normalmente,sólo un pollo llega a volar del nido.

Umatzen den bitartean, ez du harremanik izaten espeziekobeste kideekin, eta bikote isolatuetan bizi da.Baina migrazio-garaian edo negualdian, talde nahiko handiakikus daitezke zabortegien, animalia-hondakindegienedo hondakinez betetako bestelako tokien inguruan,janari-arrastoen bila. Ia edozein gauza jan dezake, gorotzetatikhasi eta ornodun txiki, molusku edo intsektuetaraino.Sarraskiak irensten ari diren bestelako sai-taldeen inguruan egonohi da, horiek utz dezaketen hondarren bat jateko zain.Bitxikeria gisa esan ohi da har ri bati esker (mokoarekin erabilita)ostruken arrautzen oskola apur dezakeela.Arrautza pare bat errun ohi du, baina txitabakarrak bizirauten du.

RAPACES DIURNAS

ALIMOCHE

Page 11: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

Paseriformeak ez diren hegaztiak

II - HEGAZTIAK — 79

El Alimoche Común Alimoche Común Alimoche Común Alimoche Común Alimoche Común es una especie, como otras carroñeras,muy sensible a la utilización ilegal de venenospara combatir depredadores o plagas.Aunque no existen datos totalmente concluyentes,el número de parejas podría permanecer estable en los últimostiempos: unas 140 en Navarra y otras 40en la Comunidad Autónoma Vasca. El Alimoche Común,“la dama blanca del camino de los bueyes” según el apodo delos pastores labortanos, está, como otras rapaces,incluida en los catálogos de especies anenazadas y goza deprotección estricta. No obstante, el riesgo de empleoincontrolado de venenos –insistiremos en el grave peligroque entraña para la fauna– supone una preocupación.

Sai zuriaSai zuriaSai zuriaSai zuriaSai zuria ri ere, beste sarraskijaleei bezala,kalte handia egiten diote har rapari edo izurriteei aurre egitekomodu ilegalean erabiltzen diren pozoiek.Behin betiko daturik ez badago ere, uste da azken urteetanbikote-kopurua mantendu egin dela:140 bikote inguru Nafar roan eta 40 bat Euskal AutonomiaErkidegoan. Lapurdiko artzainek «idien bideko dama zuria»deitzen diote sai zuriari, eta, beste harrapakinak bezala,mehatxatutako espezieen katalogoaren barruan sartuta dagoeta modu zorrotzean babestuta. Hala eta guztiz ere,pozoiak kontrolik gabe erabiltzeak kezka handia eragiten du.Hala, gogorarazi nahi dugu faunarentzatoso ar riskutsua dela.

EGUNEKO HEGAZTI HARRAPARIAK

SAI ZURIA

Page 12: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

Aves no paseriformes

80 — LAS AVES - II

QuebrantahuesosQuebrantahuesosQuebrantahuesosQuebrantahuesosQuebrantahuesos (Ugatza)Gypaëtus barbatusTiene una talla de entre 100 y 150 cm;230 a 280 cm de envergadura y un peso de 5 a 7 kg.Es sedentario, pero de joven lleva una vida errática hasta que,a los cinco años, alcanza la madurez sexual, se emparejay fija su residencia sobre un vasto territorio,estimado en unos 200 km2 para las parejas del Pirineo.El QuebrantahuesosQuebrantahuesosQuebrantahuesosQuebrantahuesosQuebrantahuesos, tan grande como el Buitre Leonado,llama la atención por su esbeltez y la agilidad de su vuelo,sorprendente en un ave de su tamaño.Las alas largas, estrechas y puntiagudas, la cola tambiénmuy larga y cuneiforme, le dan en vuelo cierto parecidoa un halcón gigantesco. V isto de cerca, lo que no es fácil,puede apreciarse el vivo color amarillo de sus ojos,rodeados de un anillo rojo, muy llamativo, y la banda negra que,a modo de antifaz, va de los ojos a la base del pico,donde le nace un haz de cerdas, largas y rígidasque recuerdan un bigote.Cría en agujeros y grietas profundas de roquedos de montaña,en voluminoso nido de ramas y palos forrado con abundantelana de oveja. Pone dos huevos pero solo saca adelanteun pollo. Básicamente se alimenta de carroña, constituyendolos huesos una parte importante de su dieta; para procurárselosvisita las carroñas después que los buitres han limpiado de carne la carcasa y va tragando los más pequeños.Los huesos grandes los toma en sus garras y, elevándose,los deja caer sobre una peña para que se fragmenten.Es una de las joyas ornitológicas del Pirineo,donde se hallan establecidas unas 35 de las 75-90últimas parejas que se calcula quedan en Europa.El resto se reparten entre las montañas de la isla de Córcega,Grecia y la cordillera del Cáucaso. Una población tan reducidacorre, evidentemente, un riesgo gravísimo de extinciónpor lo que cuantas medidas se tomen para protegerla parecenpocas. Dentro de los límites de Navar ra crían tres parejas.La gran regresión poblacional del QuebrantahuesosQuebrantahuesosQuebrantahuesosQuebrantahuesosQuebrantahuesos,que hasta principios de siglo criaba en otros montes vascos,como Sier ra Salvada, Urkiola y Aitzgorri, se debiótanto a la persecución directa de que fue objeto,como a la colocación de venenos destinados a depredadores.Su baja tasa reproductiva condiciona el que supla con dificultadla mortalidad de aves adultas, por lo que hoy en día,se considera a los tendidos eléctricos como elementos peligrososde cara a su conservación, y se promueve el uso de diseñosy torretas de menor riesgo. En los últimos años,se han establecido algunos territorios nuevos, y se apreciauna tímida expansión hacia áreas más occidentales,como Aralar.

Ugatza Ugatza Ugatza Ugatza Ugatza (Quebrantahuesos)Gypaëtus barbatus100-150 cm inguru luzeeta 230-280 cm inguru zabal da,eta 5 eta 7 kg artean pisatzen ditu. Sedentarioa da, baina,gaztetan, noraezean ibiltzen da, 5 urte beteeta heldutasun sexuala erdiesten duenera arte.Orduan, bikotekidea aurkitu eta lurralde handi batean ezartzendu bizigunea. Lurralde horrek 200 km2- izan ditzakePirinioetako bikoteen kasuan.

UgatzaUgatzaUgatzaUgatzaUgatza sai ar rea bezain handia da, eta, hain handia izanda,deigarriak gertatzen dira hegan egitean dituen liraintasuna etabizkortasuna. Hego luze, estu eta zorrotzek, batetik,eta buztan luze eta kuneiformeak, bestetik, belatz erraldoiarenitxura ematen diote hegan egiten duenean.Gertutik ikustea ez da erraza, baina orduan ikus daitezke horikolore biziko begiak, inguruan eraztun gorri oso deigarria dutela,eta mozorro baten gisara begietatik mokoaren hasieraraino duenbanda beltza. Mokoan, halaber, bibotea gogorarazten digutenzurda luze eta zurrunak ditu.

Mendiko harkaitzeko zulo eta pitzaduretan umatzen da,adar eta makilez egindako eta artilez estalitako habi handietan.Bi arrautza erruten ditu, baina bakarra ateratzen da aurrera.Batez ere, sarraskiaz elikatzen da, eta hezurrak harenelikaduraren zati garrantzitsua dira. Horiek lortzeko, saiekharagia hezurretatik kendu eta gero jotzen du sarraskietara,eta hezur txikienak irensten hasten da. Hezur handiak, berriz,atzaparretan hartu, apur bat gora egin, eta harkaitzenkontra botatzen ditu, apurtu daitezen.

Pirinioetako harribitxi ornitologikoetako bat da, eta, eremuhorretan, 35 bikote inguru bizi dira, Europa osoan geratzendiren 75-90 bikoteetatik. Gainerakoak Korsikako eta Greziakomendietan eta Kaukaso mendilerroan bizi dira.Hain ale gutxi direnez, desagertzeko arrisku lar rian daude,eta ahalik eta neurri gehien hartu behar dira espeziea babesteko.Nafarroan, hiru bikotek hazten dituzten beren kumeak.

RAPACES DIURNAS

QUEBRANTAHUESOS

Page 13: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

Paseriformeak ez diren hegaztiak

II - HEGAZTIAK — 81

EGUNEKO HEGAZTI HARRAPARIAK

UGATZA

En vuelo se apreciasu cola larga y romboidal.

Hegan egiten duenean, modu argianikus daiteke ugatzaren buztan

luze eta erronboidea.

Iragan mendearen hasierara arte, ugatza Euskal Herriko bestemendi batzuetan ere umatzen zen, adibidez:Gorobelen, Urkiolan edo Aizkorrin.Baina espezieak nabarmen egin zuen atzera,bai modu zuzenean jazar ri zutelako, bai harraparieiaurre egiteko pozoiak erabiltzen zituztelako.Ugalkortasun-tasa txikia duenez, zaila da hiltzen diren hegaztihelduak ordezkatzea. Hala, egun, linea elektrikoakelementu arriskutsutzat jotzen dira espeziea kontserbatzeko,eta arriskua txikiagoko diseinu eta dorreak erabil daitezensustatzen ari da. Azken urteetan, beste eremu batzuetan erekokatu dira, eta mendebalderago hedatzeko joera dutelahauteman daiteke. Esaterako, Aralarren ikus daitezke.

Page 14: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

Aves no paseriformes

82 — LAS AVES - II

RAPACES DIURNAS

BUITRE LEONADO

Page 15: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

Paseriformeak ez diren hegaztiak

II - HEGAZTIAK — 83

Buitre LeonadoBuitre LeonadoBuitre LeonadoBuitre LeonadoBuitre Leonado (Sai Arrea)Gyps fulvusTalla de 100-110 cm;240-280 cm de envergaduray 6 a 8 kg de peso.

El Buitre Leonado Buitre Leonado Buitre Leonado Buitre Leonado Buitre Leonado es sedentario de adulto,los jóvenes realizan importantes desplazamientos hacia el sur.Pollos anillados por la Sociedad Aranzadi en colonias del Pirineohan dado recuperaciones en el centro y sur de la Penínsulay norte de África.Es una especie social, que establece sus colonias en cortadosy paredones rocosos con cornisas y plataformas que le ofrezcanposaderos y asiento para los nidos.Éstos suelen ser rudimentarios, un amasijo de palos, ramasy hierba que va despareciendo según crece el pollo.Pone un sólo huevo, ya en el mes de febrero, y el pollono abandona el nido hasta fin de julio.A pesar de su gran tamaño, el Buitre pasa fácilmentedesapercibido cuando se halla posado, pues se mimetizamuy bien sobre el fondo de rocas, pero en vuelo su ampliasilueta, un tanto maciza, de alas anchas y largas,con la punta de las rémiges primarias desplegadasy la cola cona y cuadrada, se hace visible desde muy lejos.Con mal tiempo suele preferir permanecer posado al abrigode las rocas, inmóvil, a la espera de que el calor del solprovoque la formación de térmicas ascendentes,que sabe aprovechar con maestría para remontarse,planeando en amplios círculos. Rara vez recurre al vuelo batidopues, para un ave de su peso, esta forma de vuelo exigeun gran gasto de energía.Se alimenta exclusivamente de carroña, que localiza desdeel aire con ayuda de su aguda vista y no, comoequivocadamente se cree, del olfato, sentido que,como la mayoría de las aves, tiene muy poco desarrollado.Su tipo de alimentación hace que sea un ave estrechamenteligada a la actividad pastoril y ganadera.

Sai ArraSai ArraSai ArraSai ArraSai Arra (Buitre Leonado)Gyps fulvus100-110 cm luze,240-280 cm zabal,eta 6-8 kg-ko pisua.

Sai arreaSai arreaSai arreaSai arreaSai arreak sedentarioak dira helduak direnean,baina ale gazteek lekualdatze handiak egiten dituztehegoalderantz. Esaterako, Aranzadi Zientzia Elkarteakeraztunak jar ri dizkie Pirinioetako kolonietako hainbat txitari,eta gero ikusi ahal izan dute Iberiar Penintsulako erdialdeaneta hegoaldean eta Afrika Iparraldean zeudela.

Espezieko beste kideekin harremanetan bizi da,eta plataformak eta erlaitzak dituzten koloniak harkaitzenertzetan eta paretetan kokatu ohi dira baldin eta horietan habiakjartzeko tokia badute. Habiak bakunak izan ohi dira; makilak,adar rak eta belarra pilatzen dituzte, eta material horiekdesagertu egiten dira txita hazten den heinean.Arrautza bakar ra erruten du otsailean,eta txita uztailaren bukaerara arte geratzen da habian.

Tamaina handia badu ere, zaila da saiari antzematea pausatuadagoenean. Izan ere, oso ongi mimetizatzen da ingurukoar rokekin. Hegan egiten duenean, berriz,silueta nahiko zurruna du: hego zabal eta luzeak,oinarrizko ar raun-lumen punta zabalduak eta buztankona eta karratua; erraza da hura urrunetik ere bereiztea.Eguraldia txar ra denean, nahiago du harkaitzen babeseanpausatuta geratzea, geldi eta Eguzkiaren beroak uhin termikogorakorrak noiz sortuko zain. Izan ere, trebetasun handia duuhin horiek baliatuz hegan egiteko, biribil handietan planeatuz.Gutxitan astintzen ditu hegoak, hain hegazti mardul izandaenergia asko baliatu behar bailuke modu horretan hegan egiteko.

Sar raskiaz soilik elikatzen da. Sarraskiaren kokagunea airetikbertatik jotzen du begiz, haren ikusmen bikaina baliatuta.Ez du, bada, nahiz eta uste zabaldua izan, usaimena erabiltzen.Izan ere, hegazti gehienen antzera, usaimena ez daukabatere garatuta. Haren elikadura-mota ikusita, artzaintzarieta abeltzaintzari estuki lotua dagoen hegaztia da.

EGUNEKO HEGAZTI HARRAPARIAK

SAI ARREA

Page 16: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

Aves no paseriformes

90 — LAS AVES - II

RAPACES NOCTURNAS

LECHUZA COMÚN

Page 17: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

Aves no paseriformes

106 — LAS AVES - II

PPPPPerdiz Comúnerdiz Comúnerdiz Comúnerdiz Comúnerdiz Común (Eper Gorria)Alectoris rufaTalla 34 cm. La PPPPPerdiz Común erdiz Común erdiz Común erdiz Común erdiz Común es sedentaria;no abandona para nada su ter ritorio.Solo las que viven en zonas altas, de montaña media,suelen desplazarse a laderas más bajas o llanos próximosen invierno, cuando la nieve les obliga a ello.Es una especie originaria de la Península Ibérica, de dondese ha extendido por el sur y centro de Francia,alcanzando una pequeña parte del noroeste de Italiay puntos aislados de Suiza. En Inglaterra la han introducidoen algunas zonas.Antiguamente ocupaba toda Euskal Herria,siendo más abundante siempre en su área mediterránea,en donde el medio ofrece unas condiciones más adecuadasa las exigencias ecológicas de la especie que las dela vertiente cantábrica. En esta última zona hoy se hallaprácticamente extinguida aunque se intenta su reintroducción.También en la parte mediterránea han descendido mucho susefectivos, debido a la excesiva presión cinegéticay a las modernas prácticas agrícolas –empleo de pesticidasy herbicidas, maquinaria pesada, eliminación de setos y ribazos–con resultados fatales para la especie.

Eper gorria (Perdiz Común)Alectoris rufa34 cm neurtzen ditu. Eper gorriaEper gorriaEper gorriaEper gorriaEper gorria sedentarioa da,eta ez du sekula bere lurraldea uzten.Eremu garaietan bizi direnak soilik mugitzen dira mendihegal baxuagoetara edo hurbileko lautadetara, neguan,eta elurrak hala behartuta. Jatorriz Iberiar Penintsulakoespeziea da, eta handik zabaldu da Frantzia hegoalderaeta erdialdera. Are gehiago, Italiako ipar -mendebaldekotxoko batera eta Suitzako gune ur ri batzuetara ere hedatu da.Halaber, Ingalater rako gune batzuetan ere sartu dute.

Garai batean, Euskal Herri osoan bizi zen.Dena den, ugariagoa zen eremu mediterranearrean,hango egoera Kantauriko isurialdekoa baino egokiagoa zelakoespeziearen behar ekologikoetarako.Egun, ia erabat desagertu da azken eremu horretatik,baina berriz sartzeko ahaleginak egiten ari dira.Mediterraneoko isurialdean ere, nabarmen txikitu da eperrenkopurua, presio zinegetiko neurrigabea eta nekazaritza-praktikamodernoak (pestizidak eta herbizidak erabiltzea, makineriaastuna, heskaiak eta ezpondak kentzea...) direla medio.Praktika horiek, hain zuzen, efektu lazgarriakizan dituzte espeziearengan.

OTRAS AVES

GALLINÁCEAS

Page 18: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

Paseriformeak ez diren hegaztiak

II - HEGAZTIAK — 107

El hábitat preferido de la perdiz es el campo abierto :estepa cerealista, cultivos de viñedo y olivar,colinas con matorral bajo y ralo de tomillo y romero,prados y pastos mediter ráneos y monte bajo,aunque se adapta a otros tipos de terreno.

Cría en el suelo, en un hoyo que tapiza con hierbajos,entre matas, pasto alto o en cultivos de cereal.Pone un número elevado de huevos, de 10 a 15 y a veces más,siendo frecuente que saque dos polladas.En ocasiones la hembra pone simultáneamente en dos nidos,uno incubado por ella y el otro por el macho.A los 25 días nacen los perdigones, cubiertos de plumóny muy despiertos, capaces de correr tras sus padresa los pocos minutos de la eclosión. Al menor síntoma de peligrose inmovilizan, pegados al suelo, donde es muy dificildescubrirlos dado su perfecto mimetismo.Hacia los quince días de vida las jóvenes perdicescomienzan ya a dar sus primeros vuelos.La alimentación es a base de granos de cereal y gramíneassilvestres, otras semillas, brotes tiernos, flores y hojas,que complementa con algunos alimentos de origen animal comoinsectos, caracolillos y otros pequeños invertebrados.Tiene un vuelo potente y directo, en el que alterna un fuertebatido de alas con largos planeos. Si no se ve muy acosada suelepreferir huir apeonando, corriendo con rapidez.Las distancias recorridas en cada vuelono suelen ser muy largas.

Eperraren habitat gogokoena landa zabala da:zereal-estepa, mahasti- eta olibadi-sailak, ezkai- eta erromero-sastraka baxu eta meheko muinoak, belardi eta larremediter ranearrak, mendi baxuak...Dena den, beste ingurune batzuetan ere bizi daiteke.

Lurrean umatzen du, belar rez estaltzen duen zulo batean,sastraka edo belar altuen artean edo zereal-lursailetan.Arrautza ugari er ruten ditu, 10-15 bat edo gehiago,eta ohikoa da bi txitaldi izatea. Batzuetan, emeak bi habietaner ruten du aldi berean; bata berak berotzen du, eta bestea,ar rak. Eperkumeak 25 egunera jaiotzen dira, lumatxaz estalita.Oso biziak dira, eta gurasoen atzetik laster egiteko gai diraar rautzatik atera eta denbora gutxira.Arrisku txikiena sumatu bezain azkar, geldi-geldi geratzen dira,lurrari estuki atxikiak, eta mimetismo paregabea dela mediooso zaila da haiek ikustea. 15 egun soilik dituztenean,eper gazteak hegan hasten dira. Zereal-aleak, basa-gramineak,beste hazi batzuk, kimu samurrak, loreak eta hostoak jaten ditu,eta animalia-jator riko elikagaiak ere jaten ditu hala nolaintsektuak, barraskilotxoak eta beste ornogabe batzuk.

Hegan egiteko modu indartsua eta zuzena du,eta astindu indartsuak eta planeatze luzeak txandakatzen ditu.Mehatxua handiegia ez bada, nahiago du azkar laster eginezalde egitea. Hegaldi bakoitzean zeharkatzen dituendistantziak ez dira oso luzeak.

BESTE HEGAZTI BATZUK

GALLINAZEOAK

Page 19: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

Paseriformeak ez diren hegaztiak

II - HEGAZTIAK — 121

El Sisón Común Sisón Común Sisón Común Sisón Común Sisón Común cría en el suelo,en una depresión del terreno en la que pone 3-4 huevos pardos.Los pollos que son nidífugos tardan varias semanas en volar,pero corren con agilidad al poco de nacer.

Basoilo txikiaBasoilo txikiaBasoilo txikiaBasoilo txikiaBasoilo txikia lurrean umatzen da;3-4 arrautza arre er ruten ditu lurreko zokoguneren batean.Txitak nidifugoak dira, eta, hegan egiten hasteko aste batzuk behar badituzte ere, trebetasunez laster egitekogai dira jaio eta berehala.

BESTE HEGAZTI BATZUK

ESTEPAKO HEGAZTIAK

Page 20: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

Aves no paseriformes

122 — LAS AVES - II

OTRAS AVES

AVES ESTEPARIAS

Page 21: ETOR - OSTOA - ETOR KULTURA 33 Fauna 2.pdf · Anida en árboles, al borde del bosque y caza en los terrenos abiertos circundantes: praderas y pastizales, barbechos y campos de labor,

Aves paseriformes

162 — LAS AVES - II

PPPPPetiretiretiretiretir rojo rojo rojo rojo rojo (Txantxangorria)Erithacus rubeculaTalla: 14 cm. Muy común en la vertiente cantábrica y Pirineos,disminuye su población al adentrarnos en el área seca,ocupando en ella las umbrías y sotos más húmedos.Es ave de bosque, donde ocupa de preferenciael estrato arbustivo. Se distribuye también por setos,bosquetes, huertos y jardines.Es clásica su figura invernal, con el plumaje esponjado,cantando erguido sobre un punto despejado y señero.Es en esta época cuando se le detecta más fácil,pues durante la cría se vuelve discreto y escondedizo,a parte de que su población aumenta durante la época fríacon la llegada de migrantes.

Es sedentario en Euskal Herria.Se alimenta de insectos, gusanos, lombrices y algunas bayas.Coloca su nido en hoyos de muros, taludes, etc.

Pone de 3 a 6 huevos, en general manchados de pardo.

TxantxangorTxantxangorTxantxangorTxantxangorTxantxangorria ria ria ria ria (Petirrojo)Erithacus rubeculaNeurria: 14 cm. Oso ugaria da Kantauriko isurialdean etaPirinioetan, eta haren kopurua murriztu egiten da eremulehorrean murgiltzen garan heinean.Izan ere, azken eremu horretan, gune itzaltsuetaneta ibar-baso hezeetan aurki daiteke soilik.Basoko hegaztia da, eta zuhaixkaz osatutakoak ditu gustukoen.Halaber, heskaietan, zuhaiztietan,baratzeetan eta lorategietan bizi daiteke.

Ohikoa da txantxangorria neguan ikustea, puntu irekieta nabarmenean pausatuta nola abesten duen entzuteaeta haren luma harroez gozatzea.Izan ere, urtaro hori da txantxangorria ikusteko aproposena,umatzen denean zuhurki jokatzen baitu eta ezkutatzeko joerabaitu. Halaber, kontuan izan behar dugu, neguan bestetxantxangorri migratzaile batzuk ere iristen direla gurera.Euskal Herrian, baina, sedentarioa da. Intsektuak,zizareak eta zenbait baia-mota jaten ditu.Harresietako, ezpondetako eta abarretako zuloetanjartzen du habia.3-6 arrautza inguru erruten ditu,orban arreak izan ohi dituztenak.

PÁJAROS DE MATORRAL

PETIRROJO