ESF

• Arbetsplatslärande och omställning • Entreprenörskap och företagande • Unga i arbetslivet • Integration i arbetslivet • Likabehandling

– Empati är inget man föds med Succéförfattaren Susanna Alakoski sidorna 4-5

Möt Europeiska

socialfonden i

Almedalen 2010

se program

sid 9

Göran Färm (s) Cecilia Wikström (fp)

OO

sidan 10sidan 11

T TALKR CK – SVENSKA EU-POLITIKERS SYN PÅ EU-STÖDET

Arbete & nya möjligheter

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN

Redaktion: Per-Åke Hultberg, Johanna EngholmFormgivning: Camilla Lindmark/CL Media

Repro: Bildrepro i Stockholm AB

Tryck: Mittmediaprint AB

För bilagor kontakta: Active MediaPartner Nordic AB Martin WallenbergTel 070 - 743 25 [email protected]

www.activemediapartner.com

Producerad av: Active MediaPartner Nordic AB

INLEDARE

Om politikerna visade större intresse för Socialfonden skulle erfarenheterna från projekten tas till vara i än större utsträckning, säger

hon. Europeiska socialfonden är EU:s

verktyg för att skapa fl er jobb i Europa. I Sverige stöder Socialfonden projekt som främjar kompetensutveckling och mot-verkar utanförskap. Under programperi-oden 2007-2013 satsas över 12 miljarder kronor.

Vad tycker du att Socialfonden har för betydelse för svenskt ar-betsliv?– Jag tycker att en del samverkan bor-de vara självklar, som att kommuner, Arbetsförmedlingen, Försäkringskas-san och näringsliv går ihop och försöker göra något åt till exempel ungdomsar-betslösheten i en region. Men det händer inte riktigt. Där tror jag att strukturfon-derna kan få organisationer att komma till skott.

Tror du att socialfonden har haft någon ideologisk inverkan på Sveriges syn på den sociala eko-nomin?– Jag tror det. Synen på den sociala eko-nomin har förändrats. Om vi ser till soci-alt företagande, ligger många länder i EU långt före oss. Där tror jag att Equalpro-grammet och Mål 3 bröt mark i Sverige, inte minst genom det transnationella samarbetet. Idag ser man till exempel sociala kooperativ som en möjlighet att stärka individen.

Också individperspektivet och bru-karperspektivet har fått en mer fram-skjuten roll. Där tror jag att vi har varit med och påverkat. En del av vår uppgift är att visa hur det verkliga arbetskrafts-utbudet ser ut. Vi vill visa att det fi nns möjligheter för alla individer att jobba i någon form.

Under den här programperioden vill Åsa Lindh lägga extra vikt vid arbetet med att ta tillvara projektens resultat. Det är en av Svenska ESF-rådets stora utmaningar.

– Projektägarna måste vara inställda på att lägga ner mycket arbete på utvär-deringar och påverkansarbete.

– För att få genomslag räcker det sällan med att driva ett litet projekt i Värmland. Ett projekt måste kanske testas fem gånger och i större skala för att myndigheter och politiker ska upp-märksamma verksamheten. Dessutom måste det gå att jämföra kostnader med ordinarie verksamhet.

Hur stora ska projekten vara för att få genomslag?– Under gamla Mål 3 hade vi 35 000 projekt, varav en del på några tusenlap-par. Administrativt var det ett elände. Det går varken att styra eller följa upp så många projekt. Under den här perioden kommer vi att ha cirka 3 500 projekt.

Det betyder inte att små företag utesluts, i stället har vi valt att jobba med kluster inom vissa branscher, och offentlig sektor fi nns med som en aktör, gärna som pro-jektägare. Det leder till att vi får indirekt nätverkande samtidigt som småföreta-gen slipper administrationen.

Jag gissar att det fi nns en trög-het i lärandeprocesser. Hur kan man mäta effekten av socialfon-den direkt efter det att projekten avslutas?– Ja, det är ett annat problem. Det är först nu, tre år efter det att Equal avslutades, som jag kan se konkret påverkan. Fram-gångsrika Equalprojekt har blivit per-manenta arbetsmetoder på några statliga myndigheter. Den strategi för mångfald i statsförvaltningen, som Arbetsgivarver-ket nyligen beslutat om, bygger på ett tidigare Equalprojekt, som ett exempel. Text Åsa Lindh

Svenska ESF-rådets generaldirektör Åsa Lindh:

Intresse från politiker kan öka nytta av EU-stödetBrukarperspektiv och den sociala ekono-min är fenomen som vunnit mark i Sverige sedan EU-inträdet. Hur mycket av detta som kan tillskrivas strukturfonderna är svårt att säga. Men att fonderna har haft ideologiskt infl ytande på svensk politik ver-kar troligt, enligt Svenska ESF-rådets generaldirektör Åsa Lindh.

Möt Åsa Lindh i

Almedalen 2010

se program sidan 9

2 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN

Åsa Lindh, generaldirektör Svenska ESF-rådet.

Foto Ulla Montan

Omslagsfoto Cecilia Wikström: Peter KnutsonOmslagsfoto Göran Färm: Peter Berggren

Denna tidning är framtagen av: SPeL, Strategisk påverkan och lärande i socialfonden i samarbete med de nationella temagrupperna.

Kontakt: Owe Ivarsson, tel. 070-663 75 25 [email protected] Jacob Schulze, tel. 070-313 47 10 [email protected]

www.esf.se www.spl.nu

Svenska ESF-rådet✖ Är en statlig myndighet under

Arbetsmarknadsdepartementet

med uppgift att förvalta Social-

fonden och Integrationsfonden

i Sverige. I år ansvarar man dess-

utom för det Europeiska temaåret

för bekämpning av fattigdom och

social utestängning.

Europeiska socialfonden✖ I Sverige ger Europeiska

socialfonden minst 315 000

personer ett kunskapslyft på ar-

betsplatser eller hjälp att komma

in på arbetsmarknaden. EU:s 27

länder satsar 750 miljarder kronor

under 7 år. Det är stöd till de sva-

gaste på arbetsmarknaden men

också en hävstång för konkur-

renskraft i företagen. Temagrup-

perna i socialfonden i Sverige

bjuder in till debatt om hur vi

skapar fl er och bättre jobb.

Fo

to U

lla M

on

tan

Europeiska social-fonden är EU:s verk-tyg för att skapa fl er jobb i Europa.

Under det senaste årtiondet har svensk arbets-marknad gått igenom stora strukturförändring-ar. Globaliseringen har fört med sig prispress och ökad konkurrens. Tjänstedirektivet har gjort det möjligt för EU medborgare att röra sig fritt över gränserna. En annan nyhet är beman-ningsföretagens genomslag.

– Om inte Kina kan köpa järnmalm från LKAB till konkurrenskraftiga priser måste halva Norrbotten slå igen. Sådant får effekt på arbets-miljön, säger Kenneth Abrahamsson.

Han är programchef på Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap men fungerar också som bollplank och idégivare till Tema-grupp arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet (A&O).

Temagrupp Arbetsplatslärande och omställ-ning i arbetslivet är en av fem ämnesorienterade temagrupper som arbetar med att samla in och sprida information om socialfondsprojektens arbete.

ARBETSGIVARNA OKUNNIGA OM

KOMPETENSUTVECKLING

A&O har följt några arbetsplatser i deras arbete med kompetensutveckling. Stefan Enkenberg är projektledare för temagruppen. Hans erfarenhet är att arbetsgivarna är övertygade om att kom-petensutveckling i är nödvändig för att företa-gen ska överleva i en allt mer utmanande värld.

– Men många upplever att de saknar kun-skaper om hur det egna behovet ska tacklas, och om vilka verktyg som passar bäst för de egna behoven. Vi måste fråga oss om företagen har tillräckligt med kompetens för att klara sin kompetensutveckling, säger han.

Ett hållbart arbetsliv ska innefatta god arbets-miljö, delaktighet, kompetens och inflytande. Det ska vara en kombination av goda arbets-villkor och produktionsvillkor menar Kenneth Abrahamsson. Men de trygga strukturer som vi i Sverige varit vana vid riskerar att försvinna på grund av förändringar i omvärlden.

– Idag har individen ett större ansvar för sitt marknadsvärde på arbetsmarknaden. Det går inte att sitta och vänta på att riksdagen ska fixa fram jobb. Det funkar inte så längre.

KONTINUERLIG KOMPETENSUTVECKLING

BÄSTA KRISMEDICIN

– Utbildning och kompetensutveckling i job-bet är det bästa sättet för individen att höja sitt marknadsvärde på arbetsmarknaden. Men man ska utbilda sig innan krisen kommer för att undvika att bli inlåst i ett visst jobb i en viss bransch. Utbildning ska inte bara handla om att möta omstruktureringar under krisår. Det behövs kontinuitet.

I det avseendet kan arbetsgivarna spela en betydelsefull roll tror Abrahamsson. Men för att få en kontinuerlig kompetensutveckling i arbetslivet behövs organisatoriska förändringar på företagen.

– Finanskrisen förde med sig en del kreativa lösningar som kan användas vid tillfälliga kon-junkturnedgångar. Men det behövs nya model-ler för hur de långsiktiga behoven ska hanteras, säger Abrahamsson.

Socialfondsprojekten kan medverka till att ta fram nya modeller för kompetensutveck-ling. Som exempel på ett idealprojekt lyfter Abrahamsson fram Scaniaprojektet där ESF

pumpade in 125 miljoner till arbetsplatsförlagd utbildning för 5 500 personer som annars hade blivit friställda i samband med finanskrisen.

– Scaniaprojektet ledde till något gott för alla, samhället, individen och företaget, säger han.

ENGAGERADE PARTER

GER LÅNGSIKTIGHET

– Men det är viktigt att socialfondsprojekten bedrivs i samarbete med arbetsmarknadens par-ter och inte kör sitt eget kalas, för att erfarenhe-terna ska sjunka in hos dem som sedan ska driva frågan om kompetensutveckling vidare, utan stöd från Socialfonden.

En av temagruppernas uppgifter är att bedriva strategisk påverkan. Det betyder att de ska se till att berörda parter, det kan vara arbetsgivare, fackförbund, myndigheter och andra institutio-ner, tar till sig erfarenheterna i socialfondspro-jekten och förändrar regelverk eller arbetssätt på ett sätt som gynnar samhället i stort.

– Det är inte alltid tydligt vem som ska på-verkas och hur. Vilka strukturer är det som ska förändras? Är det regler för utbildning i jobbet, eller attityder som leder till att personer med funktionshinder inte anställs? Jag tror att den främsta utmaningen för A&O är att få parterna mer engagerade i socialfondsarbetet, säger Ken-neth Abrahamsson.

Kompetensutveckling bästa krismedicinen

Tema A&O är en temagrupp inom den Europe-

iska socialfonden och har som uppdrag att för-

valta erfarenheter från socialfondsprojekt med

fokus på arbetsplatslärande och omställning i

arbetslivet. A&O leds av Luleå tekniska univer-

sitet tillsammans med APeL FoU, Göteborgs

universitet och Linköpings universitet.

FAKTA/ TEAM A&O

Seminarium:

Har vi kompetens att möta framtiden?

Tema A&O har ett seminarium onsdagen

den 7 juli kl. 13.45–15.15.

Har vi kompetens att möta

framtiden?

Deltagare:

Sture Nordh, ordförande

TCO

Karin Thapper, Teknikföre-

tagen

Irene Wennemo, LO

Åsa Lindh, ESF-rådet

Moderator: Kenneth

Abrahamsson, FAS och

A&O

Tid: Onsdag 7 juni

kl.13.45-15.15

Plats: Joba Bar

Alla välkomna!Karin Thapper.

Näringslivet i Sverige har genomgått stora strukturf örvandlingar det senaste årtion-

det.

För både individer och företag gäller det att ha tillräckliga kunskaper för att kunna

möta förändringarna på arbetsmarknaden. Temagrupp arbetsplatslärande och om-

ställning i arbetslivet har följt några företag i deras arbete med kompetensutveckling.

”Utbildning och kompetensutveck-

ling i jobbet är det bästa sättet för

individen att höja sitt marknads-

värde på arbetsmarknaden.”

Sture Nordh.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN ANNONS 3

– Att känna sig utanför har med demokrati att göra, med empati. Och inte som nu, bara med ekonomi. Att minska människors känsla av utan-förskap måste handla om ett visionärt, medmänskligt pro-jekt där människor blir tagna på allvar som människor, inte maskiner, säger författaren Susanna Alakoski.

SUSANNA ALAKOSKI


Susanna Alakoski✖ Fick Augustpriset 2006 för

Svinalängorna, som första debu-

tant någonsin.

✖ Hennes andra roman, Håpas

du trifs bra i fengelset, kom ut i

februari 2010 på Bonniers

förlag.

✖ Har mångårig erfarenhet

av att arbeta som social-

sekreterare och

fl yktingsamordnare.

✖ Skriver just nu på sin

tredje roman, där hon

intresserar sig för

textilindustrin.

Ordet mångfald har genere-rat en hel industri av kon-ferenser, kurser och projekt samt en rad uppfattningar om hur ordet ska tolkas.

Men nu är det i stället fokus på utanför-skap. Vad lägger du in i det ordet?

– Ordet blev fel använt från början. Det användes kopplat till antalet arbeta-de eller inte arbetade timmar med en näs-tan klinisk klang, utan medmänsklighet. Människan som lönsam, enligt det som kommit att kallas för «arbetslinjen».

– Ordet utanförskap är nu lika platt som ordet mångfald. Det föll pladask. Blev ett politiskt korrekt ord utan inne-håll. Nu kan det nog dessvärre aldrig bli rätt igen. Vi måste nog börja om från bör-jan, tala om människor som människor.

– Jag skulle önska att ordet utanför-skap från början hade förståtts utifrån att utanförskap snarare är en psykolo-gisk känsla av att tillhöra eller inte. Att det handlar om att människor vill känna sig delaktiga i demokratiska processer, känna sig lyssnade på, bli tagna på allvar när och om man blir sjuk.

Fanns det mer empati och inle-velseförmåga förr bland våra be-slutsfattare? – Vi lever i en paradoxernas tid, i den me-ning att vi idag vet mer om människans psyke än någonsin, om pedagogik och sociala problem. Våra kunskaper i socio-logi är enastående, liksom våra kunska-per om segregation. Men nu när vi kan så mycket, fi nns det betydligt mindre politisk vilja att använda de här kunska-perna. Hela humanioran känns hotad just nu, de humanistiska värdena. Har även hört liberaler oroa sig för att vi bygger skolsegregation ovanpå bostadssegrega-tion nu i Sverige.

– Det fi nns absolut risk för att vi bygger ett ännu farligare samhälle om människor inte möts. Det är blott genom mänskliga möten som förståelsen för våra livsvillkor kan växa.

– Empati och inlevelseförmåga är inget man föds med. Det är något man förvärvar. Viktiga ingredienser är efter-tanke och refl ektion. För det behövs tid och ett långsammare samhälle.

Enligt dig var det en kommunan-ställd som myntade öknamnet Svinalängorna på bostadsområ-det Fridhem i Ystad, där du växte upp. Samma person nekade dig

bostad när du sökte det, med mo-tiveringen: «En sån till kan vi inte ha.» Har du stött på den attityden i ditt arbete som socialsekrete-rare och fl yktingsamordnare?– Hela tiden. Det sker en människogall-ring hela tiden, på alla möjliga nivåer. Medvetet och omedvetet. Jag menar att nyckeln för områden som rör klass, kön, etnicitet och sexualitet är kunskap. Det fi nns många som uttalar sig i exempelvis jämställdhetsfrågor utan att ha läst en rad genusvetenskap. Det är som att säga att man är litteraturvetare bara för att man läst några böcker. Man måste vara påläst för att kunna se sin egen roll i vidare sam-manhang och perspektiv.

Hur får man bukt med diskrimi-nerande attityder bland till ex-empel personal som är satta att hjälpa andra?– Nummer ett är självrefl ektion. Man måste våga ställa sig frågor om sin egen klassbakgrund. Hur påverkar min klass-bakgrund mig, i min förståelse för de problem jag har att hantera och fatta beslut om? Det är nödvändigt att se sina

egna begränsningar och att våga erkänna dem. Jag tror också det är nödvändigt att fl er från arbetarklassen, och i den ingår ju även människor från andra länder och kvinnor, utbildas till att ha högre poster i samhället.

Individens eget ansvar, då? Om det inte fanns så mycket av bi-drag och snälla soc-tanter, skulle inte missbrukande personer och andra utanför då bli tvingade att skärpa till sig? – Alla människor med sociala problem har försökt skärpa till sig. Säkert många gånger. Det är universellt att försöka med det i första hand. Det vore underbart om det var så enkelt. Sociala problem är dock komplexa. Det behövs kunskap för att förstå dem och kunna hjälpa. Sociala pro-blem är dessutom kostsamma. Samtidigt som man i förväg i våra kommuner läg-ger årlig budget för vad sociala problem

får kosta. Det är en orimlig tanke. Det går inte att räkna ut mänskligt lidande på förhand.

– Så klart skulle vi tjäna mycket på att satsa på barn och unga i förebyggande syfte. Mycket pengar, några generationer, då tror jag att småtjuven skulle försvinna, liksom klotter och sönderslagna bussku-rer. Färre bilar i förorterna skulle brinna och säkert skulle narkotikaproblemen minska.

Du har tidigare varit pressekreterare åt Gudrun Schyman, när hon var ledare för Vänsterpartiet. Och du har gjort likhetstecken mellan pakter i TV-såpan Robinson och den regerande Alliansen. Hävdat att de kör med samma utslag-ningsmekanismer.

Vad skulle du göra för att minska utslagning och segregering om du var statsminister för en dag?1. – Jag skulle riva fl era bostadsområden, till exempel insektshusen i Rosengård och bygga nytt. Jag skulle även bygga hyreshus i villaområden, se till så att människor träffades. Jag skulle åtgärda miljörasismen, nämligen ta bort stora farleder som omringar många av de bo-stadsområden som har fl est barn. Alltså bygga biltunnlar och inte bara i välbär-gade områden.2. – Göra skolan lik den fi nska samsko-lan, så att barn från olika samhällsklasser träffades naturligt och blev vänner.3. – Jag skulle sätta en nationalekonom med socialt patos att räkna på vad fat-tigdomen kostar ett samhälle, i termer av våld, förstörelse, missbruk, stressjuk-domar, sjukvård, fängelse och behand-lingar.4. – Jag skulle kämpa för att det blev mer möjligt att tala om sociala problem med målet att vi skulle sluta psykiatri-sera social problematik. Skulle alltså ta fasta på den forskning som visar att ar-betarklassens barn är överrepresenterade i diagnoser som adhd och damp.5. – Formulera alkohol- och narkotika-politik utifrån de anhörigas perspektiv. Jag skulle starta forskning som tog fasta på vad anhörigproblematiken kostar samhället, lägga det till vad missbruket kostar. Därefter skulle jag sannolikt kun-na motivera en fortsatt strikt alkohol- och narkotikapolitik.

– Alkohol -och narkotikaproblema-tik är en skammens sjukdom. Men ett samhälle måste även kunna tala om det

På bussen. I morgonrusningen, på väg till dåvarande jobb. Ofta på baksidan av kvitton eller annat papper till hands. Så kom debutromanen Svinalängorna till stor del till. Den bok succéförfattaren Susanna Alakoski fi ck det prestigefyllda Augustpriset för 2006.

som är skamligt. Om vi skulle våga det skulle vi sannolikt kunna formulera oss politiskt klokare och närmare den verk-lighet som råder. Text Marie Eriksson

– Vi måste tala om människor som människor

Empati och inlevelse-förmåga är inget man föds med. Det är något man förvärvar.


Fo

ton

Ulla M

on

tan

– Att göra en utvärdering i efterhand, och först då konstatera vad som gick fel, är ett oerhört slöseri med medel, säger Sven Jans-son, ansvarig för uppföljning och utvärderingsfrågor vid Svenska ESF-rådet.

Utvärderaren ska alltså fi nnas med redan från projektstarten, följa arbetet på nära håll och samtidigt klara av att förhålla sig så kritisk att brister kan upptäckas omgående. Då är det möjligt att ändra riktning om förutsättningarna i omvärlden för-ändras, eller om den ursprungliga planen visar sig medföra oväntade

problem.Lennart Svensson, professor i so-

ciologi vid Linköpings universitet, menar att utvärderingen blir som bäst om styrgruppen inser vikten av att se sig själv utifrån och ser till att utvecklingen i projektet stäm-mer med den ursprungliga visionen.

– När de som jobbar i projektet får del av utvärderarens arbete upp-står en lärandeprocess som alla har glädje av, säger han.

Göran Brulin, analytiker på Tillväxtverket och professor vid Lin-köpings universitet, betonar vikten

av att utvärderingen ska kunna av-göra om projekten är innovativa.

– Den ska värdera om en idé är värd att testas, om det fi nns någon anledning för till exempel arbetsför-medlingen att införa en metod som åtgärd, eller om det är lönt för en riskkapitalist att investera för att driva projektet vidare i företagsform när projekttiden är över.

Just frågan om hur de kunska-per och erfarenheter som kommer ur projekten kan tas tillvara för att de ska leda till varaktig strukturell förändring är en evig stötesten för alla som arbetar med fonderna. På individnivå fi nns det alltid ett lä-rande hos dem som verkar i projek-tet. Men hur lärandet når vidare till processtöd, politiker och berörda institutioner som Försäkringskas-san och Arbetsförmedlingen är fortfarande inte helt tydligt.

– Partnerskapen – som fattar be-slut om vilka projekt som ska be-viljas medel – skulle också kunna använda sig av utvärderarens doku-ment i betydligt högre grad än de gör idag, menar Lennart Svensson.

– Av utvärderingarna framgår ju vilka arbetsmetoder som har varit framgångsrika. Det är också part-nerskapen som har till uppgift att föra vidare erfarenheterna som görs i projekten till en politisk nivå.

Lennart Svensson tror att det främsta skälet till varför det är svårt att ta vara på erfarenheter från pro-jekten och att sprida dem vidare, är att det ofta saknas en tydlig bestäl-lare i projekten.

Inför innevarande programperiod, 2007-2013, tog Svenska ESF-rådet ett nytt grepp för att ta tillva-ra och sprida den kunskap som kommer ur de 4 000 socialfondsprojekten. Med fem temagrupper ska projektens erfarenheter få bättre genomslag och le-da till nytänkande på myndigheter och institutioner.

Syftet är att temagrupperna ska hitta och ta vara på in-tressanta erfarenheter och goda exempel och analysera dem på en strategisk nivå.

De ansvarar för spridningsarbete gentemot både externa myndigheter och Svenska ESF-rådet.

– Socialfondsprojekten är för det mesta lokala och bedrivs i begränsad skala. Om temagrupperna upptäcker att många projekt gör samma erfarenheter kan de sättas ihop till en övergripande fråga och föras vidare till beslutsfattare och andra aktörer på policynivå, säger Mats Andersson, koordinator för tema-grupperna på Svenska ESF-rådet.

Med sitt helikopterperspektiv kan temagrupperna till exempel iden-tifi era systemfel eller arbetsmetoder hos

Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan, fel som orsakar att människor hamnar utanför arbetsmark-naden, men också framgångsfaktorer som gör att individer tar sig in på arbetsmar-kanden snabbare, säger han.

Temagrupperna är självständiga pro-jekt som kom till genom att Svenska ESF-rådet gjorde en särskilt utformad ut-lysning med krav på breda partnerskap.

– Från Svenska ESF-rådets sida kunde vi se att det fanns ett behov av bra meto-der för att ta vara på all den kunskap och de nya metoder som utvecklades av pro-jekten. Likaså behövdes ett mer effektivt spridningsarbete för att berörda parter skulle kunna ta del av den nya kunska-pen. De är en metod för att åstadkomma strukturpåverkan och bättre leva upp till Lissabonfördraget, vilket ju är den över-

gripande målsättningen med projekten.– Ambitionen är att åstadkomma

en bred attitydpåverkan i samhället, med arbetsmarknadens aktörer som främsta målgrupp. För dem kan sprid-ningsarbete vara att arbeta med utåtrik-tad verksamhet, som att medverka vid Almedalsveckan och andra konferenser, förklarar Mats Andersson.

Text Anna-Karin FlorénMats Andersson, koordinator för tema-grupperna på Svenska ESF-rådet.

TEMAGRUPPER

Trodde du att en utvärdering är ett dokument som plikt-skyldigast svängs ihop när ett projekt är avslutat? I så fall är det dags att tänka om! I boken Lärande utvärdering ge-nom följeforskning presenterar författarna Göran Brulin, Sven Jansson och Lennart Svensson en metod för kritiskt granskande av strukturfondsprojektens arbete. Denna me-tod sprider sig nu över hela EU.

Göran Brulin.

Sven Jansson.

Lennart Svensson.

Temagrupperna har olika målsättningarTemagrupper är uppdelade i

ämnesområden:

1. arbetsplatslärande och

omställning i arbetslivet

2. entreprenörskap och

företagande

3. unga i arbetslivet

4. integration i arbetslivet

5. likabehandling


Diskutera med forskarna om

hållbara projektresultat- ”Bäst i

klassen” Torsdag 8 juli 0900-1015,

Joda Bar, Visby hamn.

Utvärdering i efterhand är slöseri med medel

Ambitionen är att åstadkomma en bred attitydpåverkan i samhället.

Text Anna-Karin Florén

Temagrupper– en kunskapskälla för framtida projekt

Foto

isto

ckph

oto.

com

Under hösten 2009 rekryte-rades 70 arbetslösa ungdo-mar mellan 18 och 24 år till Spira, ett mångfaldsprojekt som drivs av polismyndighe-ten i Stockholms län. Målet är att öka deras möjlighet att etablera sig på arbetsmark-naden.

Sannolikheten att ungdomarna ska få anställning hos polisen är hög, berättar polisinspektör Kia Samrell, som har varit projektledare för Spiraprojektet sedan det startades av po-lisen i Södertälje 2005. Av de 17 ung-domar som då deltog är sju poliser idag. De antogs till polishögskolan på samma villkor som alla andra. Framgångarna i Södertälje har lett till att projektet ut-vidgats till att omfatta fl era storstadslän.

– Sammansättningen av de an-ställda inom polismyndigheten ska vara representativ för befolkningen i samhäl-let. Vi behöver öka förståelsen för olika kulturer både inom och utanför myndig-heten, säger Kia Samrell, som betonar att det är genom att mötas i verkligheten som man kan påverka och göra skillnad.

I projektet utbildas ungdomarna i

polisens verksamhet under två månader. Sedan får de tretton månaders projekt-anställning vid polismyndigheten och placeras på olika arbetsplatser i länet.

– Vi har lärt oss väldigt mycket inom myndigheten. Innan det första projektet fanns nästan ingen med utländsk bak-grund inom polisen i Södertälje. Jag tror inte att människor med utländsk bak-grund ens tänkte på att det fi nns möj-ligheter inom polisen, eftersom de fl esta som arbetade där var etniska svenskar.

De fl esta inom polismyndigheten har varit positiva till projektet, berättar Kia Samrell. Men visst, några tycker att de här ungdomarna får en gräddfi l.

– Många rädslor som fi nns ute i sam-hället fi nns även på polismyndigheten. Men det är just sådana attityder som vi hoppas att projektet ska förändra. Text Anna-Karin Florén

På mindre än två år har ESF-projektet Gottsunda Factory, i Uppsala, visat att det går att matcha individers kompetenser mot arbetsmarknadens behov på ett långt mer effektivt sätt än någon enskild aktör klarar av på egen hand. Projektägare är Företagarna Uppsala.

Gottsunda Factory vänder sig till långtidsarbetslösa, försörj-ningsstödstagare och personer med sjukersättning.

Av projektets 300 deltagare har, per 31 maj 2010, totalt 249 kom-mit i arbete, startat eget eller gått vidare till studier.

Detta innebär att projektet överträffat sitt mål och uppnått en måluppfyllelsegrad på 109%.

Projektet satte som mål att 15 nya företag skulle startas. Hittills har 53 nya företag startats.

Den viktigaste orsaken till Gottsunda Factorys framgång är IPOP - ideellt-privat-offentligt partnerskap. IPOP är en nydanande samarbetsmodell mellan näringslivet, kommunen, staten och den ideella sektorn för att motverka utanförskap och stärka det urbana utvecklingsarbetet i Sverige och inom EU.

IPOP-metoden reducerar ledtiden (= den tid som en person är bidragsberoende) högst väsentligt jämfört med ordinarie verk-samheter.

Om det skulle betalas ut bidrag på 100 MSEK, ger den samlade effekten av IPOP-modellen en kostnadsbesparing på cirka 69 miljoner kronor för kommunen respektive på cirka 83 miljoner kronor för Arbetsförmedlingen.

www.gottsundafactory.se

Chockresultat för projekt lett av Företagarna


SPIRA – ARBETSLÖSA UNGDOMAR FÅR MÖJLIGHET ATT UTBILDAS TILL POLISER

Kia Samrell, polisinspektör.

temaLIKABEHANDLINGTHEMATiC GROUP ON EQUALiTY

DAGS ATT AGERA!Hur kan DU bidra till ett arbetsliv där alla har lika rättigheter och möjligheter?Tema Likabehandling har samlat många goda exempel och metoder. Vi sprider resultat från tusentals projekt inom den Europeiska socialfonden.

TRÄFFA OSS I ALMEDALEN!Vi arrangerar flera seminarier och finns också på plats i ”Möjligheternas hus” i Visby hamn. Du hittar hela programmet på vår webbsida!

www.temalikabehandling.se LÄS VÅRA BLOGGAR!

KKKKKiaKKiaKKiaKiaKiaKKKiaKiaKKKKiaKKKKKKKiaKiaKKKiaKKKKKiaKiaKKiaKiaKiaKKK aiaKiiaa SaSaSaSaSaSaSS SaSaaSaa Sa Sa SS SSS mremremremrmremreemremmremmmr lllllllll,lllllllllll,lllllllllllll,lll,ll,llll,ll, p popopp po po popppppo ppopopopopopopp lislislililiiilislisilisislissslislisinsinsinsnsnsnsnsinsinsnsnspekpekpepekpekeke tötörtörörörörörörrtörröörörrrörört .........

Spira i samverkanProjektet drivs i samverkan med Kriminalvården region Stockholm,Södertörns brandförsvarsförbund, Arbetsförmedlingen, Stensunds, Långholmens folkhögskolor och Europeiska Socialfonden.

Sammansättningen av de anställda inom polismyn-

digheten ska vara representativ för

befolkningen i samhället.

Foto

Ann

a-K

arin

Flo

rén

TEMA ENTREPRENÖRSKAP

Längs väggarna i tryckeriet YScreen i Gö-teborg hänger prov på färdiga produkter och nya under utveckling. Före-taget producerar bland annat T-tröjor, linnen och kassar, men sysslar också med konsttryck. Färgerna är miljövänliga, textilierna kommer från rättvisemärkta leverantö-rer.

Vid en manuell trycksnurra jobbar Eva Lindegren med en stor order, en organisation har beställt 300 T-tröjor i anslutning till ett jubileum:

– Jag började med administrativt jobb på Vägen Ut!-konsortiet. Då hade jag fotboja. Sen blev det städjobb på ett annat företag. I Augusti 2009 kom jag tillbaka till Vägen Ut! och YScreen. Nu är jag ansvarig för konsttrycket här och handledare för långtidsarbetslösa ungdo-mar. Nu ska jag gå upp i arbetstid för att utveckla vår webbshop.

Camilla Boström är verksamhetschef på YScreen:

– Vi är nu fem heltider och två del-tider. Just nu har vi sex killar och en tjej placerade hos oss, genom avtal med socialtjänst och kriminalvård. Ungefär hälften av arbetstiden är arbetsträning och hälften produktion för marknaden. Oftast stannar ungdomarna mellan åtta och nio månader, och går sedan vidare till studier eller lärlingsjobb. Det var tufft de första åren, när vi byggde upp företaget. Förra året var det första i skarpt läge, med helt egen bokföring och vi gjorde en liten vinst.

Från början möttes YScreen av en del oförståelse och okunskap från branschen. Man hade svårt att fatta kombinationen av socialt företagande och vinstdrivande verksamhet.

– Men nu när vi är etablerade, och dessutom kunnat visa resultat, både

ekonomiskt och genom att tio av tret-ton placerade ungdomar under en peri-od kommit på rätt spår så är förståelsen större, säger Camilla Boström.

YScreen är ett av företagen i Vägen Ut!-kooperativen. Företagen har dubbla uppdrag - samtidigt som de säljer tjäns-ter eller produkter ska de skapa riktiga jobb för människor som står långt utanför arbetsmarknaden. De senaste tillskotten är Vägen Ut! Trädgård och Le Mat i ho-tellbranschen. Trädgårdsföretaget erbju-der skötseluppdrag för företag, offentlig miljö och privata trädgårdar. I mars i år öppnade Le Mat - ett Bed & Breakfast i centrala Göteborg efter italiensk modell. Just nu pågår också ett socialfondspro-jekt för att affärsmässigt utveckla Socialt Entreprenörskap.

Vägen Ut!-kooperativen startade som ett Equal-projekt 2002, tanken var att inom ramen för partnerskapet starta tre sociala företag. Elisabet Mattsson, vi-ce VD på Vägen Ut! säjer att affärs-idén är att ta vara på uppdämda behov som inte tillfredsställs idag, att skapa jobb för dem som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. En av grundpelarna i Vägen Ut! är empowerment – egenmakt.

– Då är det viktigt med förebilder, att egna erfarenheter av vägen från utan-förskap in i samhället fi nns bland med-arbetarna, poängterar Elisabet Mattsson.

Idag fi nns tio kooperativa företag i Göteborg och tre i övriga Sverige. Målet är att 2015 vara 15 kooperativa företag i Göteborg, och 10 i övriga landet. Kon-sortiet som ägs av de olika kooperativen ansvarar för marknadsföring, personal-frågor, utbildning och för att utveckla nya affärsidéer.

Omsättningen inom Vägen Ut! var 2009 15 miljoner kronor, och bud-geterna för 2010 omfattar 24 miljoner. En liten del, 5 procent, består av bidrag till olika verksamheter, t ex kvinnojouren för missbrukande, våldsutsatta kvinnor. Vinsterna som uppstår i de olika koo-perativen återinvesteras huvudsakligen i verksamheten för att skapa tryggare arbetsplatser och för att kunna utveckla nya företag.

– Det fi nns fortfarande en stor okun-skap om vår verksamhet och ett behov att förklara att Vägen Ut! inte är en pys-selgrupp eller daglig verksamhet utan ett regelrätt företag!

Här skapas riktiga företag – inte pysselgrupper!

Trivs du på jobbet?

✖ Startade som ett EQUAL-

projekt 2002 i Göteborg.

Partner var Försäkringskas-

san, AF, Kriminalvården,

Coompanion samt ett an-

tal intresseorganisationer.

Transnationellt samarbete

med Italienska kooperativ.

✖ Idag fi nns 58 anställda i

Vägen Ut! i Göteborg och

20 i Vägen Ut! i Karlstad,

Sundsvall och Örebro.

Hälften av medarbetarna är

samtidigt delägare.

✖ Branscher Vägen Ut!:

Fem företag med samlings-

namnet Villa Vägen Ut! där

det dubbla uppdraget är

att sälja boendeplatser och

samtidigt skapa arbete till

människor med tidigare

bakgrund i kriminalitet

och/eller missbruk. Det

gäller även de övriga före-

tagen inom trädgård, café/

catering, tryckeri, hotell

och konsthantverksförsälj-

ningen.

✖ Ägarstruktur: Vägen Ut!

kooperativen ägs av med-

arbetare inom medlemsfö-

retagen. Alla anställda kan

efter viss tid ansöka om

medlemskap/ägarskap.

Vägen Ut!-kooperativen

betalar avtalsenliga löner,

har kollektivavtal och är

medlemmar i arbetsgivar-

organisationen KFO.

✖ Läs mer:

www.vagenut.coop

✖ Läs mer om Social

Ekonomi: ”Det mänskliga

företagandet” av Elisabet

Mattsson och Jan Olsson

(Premiss Förlag, 2009)

Hur mår vi på våra arbets-platser? Över ett tusen an-ställda har gett sin syn på saken.

80 procent eller fl er trivs på sina arbetsplatser. Men bara drygt 50 pro-cent menar att man i arbetsgruppen är bra på att upptäcka och förebygga ohälsa.

Det framgår i enkätundersökning-en ”Klimatanalys” som genomförts inom privata företag och offentlig sektor i Bjuv, Hässleholm, Karls-hamn, Landskrona och Trelleborg. 107 utbildade Arbetsplatsambassa-dörer har där ställt frågor till 1 095 kvinnor och män, detta som ett led i att skapa ”Den goda arbetsplatsen”.

Av de tillfrågade har 80 procent eller mer en god sammanhållning i arbetsgruppen, trivs med sina när-maste arbetskamrater och känner sig i allmänhet glada och tillfredsställda inför en ny arbetsdag. 80 procent el-ler fl er anser att förekommande ar-betsuppgifter kan anpassas både till kvinnor och män och att båda könen har samma möjlighet till ansvarsfulla befattningar och attraktiva arbets-uppgifter.

Mellan 25 och 35 procent anser inte att alla vågar yttra sig när arbets-gruppen är samlad och att det inte är tillåtet att ha en avvikande åsikt. Över 30 procent instämmer heller inte i att kommunikationen mellan medarbetarna är rak och konstruktiv eller att man kan prata om arbetsför-delningen inom gruppen. Nästan 40 procent menar dessutom att medar-betarna inte ger varandra uppskatt-ning speciellt ofta.

Bara drygt 50 procent menar att man i arbetsgruppen är bra på att upptäcka och förebygga ohälsa och att man är bra på att hålla kontakten med sjukskrivna. Samma andel fi n-ner det svårt att öka tillgängligheten för funktionshindrade på den egna arbetsplatsen.Text Carina Sandelin

Camilla Boström, verksamhetschef på YScreen.

Fakta Vägen Ut!

Text Gunilla Ivarsson

Möt oss i

Almedalen 2010

se program sidan 9

■ OM PROJEKTET: Kävlinge Lärcentrum driver det ESF-fi nansierade projektet Ambas-sadörsutveckling i Skåne och Blekinge. Detta tillsammans med samarbetsparter i de fem kommunerna som nu utbildar egna Arbetsplatsambassadörer.

Foto

isto

ckph

oto.

com


SVERIGES TELEVISION OCH ZEBRAPROJEKTET:

Satsningen kallas Zebraprojektet och syftar till att öka kompeten-sen om likabehandling och icke-diskriminering och i förlängningen få ökad kvalitet i programutbudet.

– Det som görs i Bolibompa - de diskussioner och den medvetenhet som fi nns för att koppla samman mångfald med kreativitet och bätt-re program - är ett tydligt exempel på den utveckling som pågår inom alltfl er programområden och som vi hjälper till att förstärka, säger Lille-mor Engholm Guy, Zebraprojektet.

Bolibompa som de fl esta barn känner till, är något av ett fl agg-skepp för public service TV ifråga om mångfald. Bolibompa har också en välbesökt webb, den största för 9 åringen i Sverige.

– Att programledarna har olika etnisk och kulturell bakgrund är en självklarhet, säger projektledaren Monica Åhlén.

Tittarna ska känna att de ser programmen som presenteras till-sammans med programledaren - en vuxen kompis. Programledarna bil-dar ett kompisgäng - de är olika men

står för samma värderingar. På redaktionen där cirka 25 per-

soner jobbar, har man sedan länge strävat efter att spegla samhället i stort. Barn med olika etnisk bak-grund, funktionsnedsättningar el-ler kultur bakgrund syns i rutan. Självklart är det också viktigt att ha lika många killar som tjejer med framför kameran. Bolibompa reser också ut ”På Vift” till olika orter i Sverige för att få med barn från olika miljöer, med annan dialekt än Stockholmska.

Text Jacob Schulze

Bolibompa, SVT och holländska NPS möts under seminariet ”TV visar alla ansikten” Söndag 4 juli kl 1300-1400 på Joda Bar, Hamnplan, Visby.


Söndag 4 juli Joda Bar, Skeppsbron 24

Måndag 5 juli fm Joda Bar, Skeppsbron 24

Måndag 5 juli em St Lars kyrkoruin

Torsdag 8 juli Joda Bar, Skeppsbron 24

Onsdag 7 juli Joda Bar, Skeppsbron 24

11.30–13.00När projektet blir mer än ett gästspelKurs i lärande utvärdering Kicki Stridh, SPeL, Strategisk Påverkan och Lärande.

13.00–14.00TV-visar alla ansikten, BolibompaSveriges Television och NPS, Holland i ESF-projekt.

16.00–17.00Fler dåliga jobb ökar utslagningenLennart Levi, Prof. em. psykosocia l miljömedicin Annett e Carnhede, Fack-förbundet ST samt projekt Ambassadörs utveckling i Skåne/Blekinge.

08.30–10.00Sveriges väg i EU 2020-strateginAmelie von Zweigbergk, statsrådsberedningen, Erik Ljungberg, Scania.

10.15–11.30Dags att agera – lika-behandling nu!Debattprogram i caféstil med Soledad Piñero Misa.

12.00–13.00Likabehandling nu! Hur kan socialfonden bidra mer effektivt? Samtal med Roland Bladh, EU-kommissionens general-direktorat för sysselsätt-ning, socialpolitik och lika möjligheter.

13.30–15.30Lägre kostnad – bättre stöd?Om ungas väg till arbete med Thabo Motsieloa.

15.45–17.00Kan det bli företag av projekt? Elisabeth Svantesson, riksdagen (M),Berit Högman, riksdagen (S).

17.00–18.30Eftersnack ESF-rådets general-direktör Åsa Lindh och Göran Theolin, chef Regionalfonden och inbjudna.

09.00–10.00Klarspråk om dåligsvenska på jobbetÄldrecentrum och projekt Språksam.

10.30–11.30Tokig på jobbetPsykosocial arbetsmiljö och attityder. Frösunda, Handisam och projekt Öppna Vägar.

11.30–12.30Stimulera fler och växande sociala företag Arbetsförmedlingen.

12.30–13.30Möten påverkar och gör skillnad!Kia Samrell, Polismyndig-heten i Stockholms län, Projekt Spira Stockholm.

13.45–15.15Har vi kompetens att möta framtiden?Sture Nordh, TCO, Karin Thapper, Teknikföretagen.

15.15–16.15Vem får EU-pengarna?SCB har siffrorna. Sven Jansson, ESF-rådet och Cecilia Hertzman, SCB.

09.00–10.15Bäst i klassen? Svensk utvärdering på exportGöran Brulin, Tillväxtverket, Sven Jansson, ESF-rådet.

10.30–11.30Transnational cooperation on West Balcan. The Freja project.

11.45–12.45Efterfrågestyrda kompetensinsatser för framtiden. Projekt VästKraft, insatser till anställda och uppsagda i företag med koppling till fordonsindustrin.

13.00–14.15Spaning efter 13 EU-miljarderGöran Färm, Europaparlamentet (S), Gulan Avci, Riksdagen (FP).

14.30–16.00Sociala företag vidgar arbetsmarknadenSKOOPI, Handikappförbunden, Coompanion.

16.00–17.00Brinnande förorter och levande landsbygdEvin Cetin (S), Magnus Andersson (C) och projekt Matchning Södertörn.

Möt oss också i Möjligheternas Hus! Tältplats 49, Holmen, Visby Hamnwww.esf.se [email protected]@faceeurope.se

Almedalen 2010

Bolibompa – visar mångfaldens ansikteBolibompa ses av en stor publik och sänder varje mor-gon och varje kväll, varje dag på året. Genomslagskraf-ten i etermedia är också en av utgångspunkterna för det stora utbildningsprojekt som samtliga anställda i public service-företagen genomgår.

illar som tjejer medn. Bolibompa reser ft” till olika orter iå med barn från med än

ulze

Fakta Zebraprojektet✖ Omfattar Sveriges Televisio-

nen, Utbildningsradion och Sve-

riges Radio i Stockholm samt

Sveriges Radio Förvaltning och

Institutionen för Journalistik,

Medier och Kommunikation vid

Stockholms Universitet.

Foto

isto

ckph

oto.

com

Totalkrock – Svenska EU-pEU:S FRAMTID

Vad tycker du och Folkpartiet om strukturfonderna?– Jag vänder mig emot det planekono-miska system som EU ger uttryck för när man väljer att fördela resurser till natio-nella program i sjuårsperioder. Ibland verkar det viktigare att den som vill ha del av pengarna har skrivit en ansökan där alla kryss är korrekt ifyllda, snarare än ansökans faktiska innehåll eller perso-nens engagemang.

– Fondernas regionala fokus bidrar till att bygga in och förstärka protektionism och provinsialism i EU, när en ökad li-beralisering av marknaderna skulle vara

önskvärd. Vi har sett hur fi nanskrisen fört med sig ökad protektionism när till exempel franska företag väljer att fl ytta hem produktion från andra EU-länder. Då uppstår konkurrens mellan länderna i stället för samarbete. Pengarna ska gynna EU som helhet.

Vad är bra och mindre bra, vad kan göras bättre inför nästa pro-gramperiod?– Vi ska göra hälften så mycket, dubbelt så bra. I stället för att pytsa ut lite pengar här och där över hela EU, bör resurserna koncentreras till de områden där de gör mest nytta för hela Europa. EU:s Revi-sionsrätt har kommit fram till att drygt

tio procent av alla projekt som beviljas medel aldrig blir av. Det är rena fuskpro-jekt, men ingen vågar säga att kejsaren är naken! Det är bättre att EU-pengar fryser inne än att de spenderas på projekt som det inte fi nns behov av.

– Varje år betalar vi 30 miljarder kronor till EU i medlemsavgift. Av dem kommer 15 miljarder tillbaka i form av strukturfonder, som dessvärre ibland går till helt meningslösa projekt. Det är allt-så våra skattepengar vi talar om här och inte några allmosor från EU. De områden som bör prioriteras är bredbandsutbygg-nad och infrastruktursatsningar, främst på järnvägen i Östeuropa.

– Men vi ska inte kasta ut babyn med badvattnet. Fonderna har en roll att spela på områden där den fria marknaden inte fungerar fullt ut. Till exempel för kvin-nors företagande eller företagande bland människor som kommer från tredje land, som har svårt att få lån.

– Men för att fonderna ska ge så mycket innovation som det är tänkt, måste systemet bli mindre hierarkiskt och stelbent. Och programperioderna måste kortas. Vi lever i en tid av glo-balisering som kännetecknas av att allt går fortare, och så gör vi planer för sju år i taget...?

Diskutera EU:s

framtid i Almedalen

se program sidan 9

Folkpartisten Cecilia Wikström är 44 år. Har suttit i Europaparla-mentet sedan 2009 och är ledamot i utskottet för rättsliga frågor. Innan Cecilia Wikström blev heltidspoliti-ker jobbade hon som präst i Upp-sala domkyrka, och som författare.

Det råder delade meningar om nyttan med strukturfonderna. I år kommer en halvtidsutvärdering för den innevarande perioden och det blir startskottet för diskussioner kring hur nästa programperiod ska utformas. I väntan på den ger här EU-parlamentari-kerna Göran Färm (S) och Cecilia Wikström (FP) sin syn på vad som är bra och mindre bra med struktur-fonderna så långt.

CECILIA WICKSTRÖM

INGEN VILL SE ATT KEJSAREN ÄR NAKEN.


Foto

Pet

er K

nuts

on

politikers syn på EU-stödet

Diskutera EU:s

framtid i Almedalen

se program sidan 9

– Livet såg ganska dåligt ut och framtidstron var borta. Jag hade gått hemma en längre tid och mådde inte särskilt bra…

Så kan det låta när en långtidsarbetslös ung människa beskriver sin tillvaro. Nu fi nns det hjälp för en utsatt grupp i samhället. Erik, 26 år, hoppade av gymnasiet i förtid och utbilda-de sig till bartender, men brottades med miss-bruksproblem, som hela tiden eskalerade.

– Jag fi ck sparken från fl era jobb på grund av alkohol- eller andra missbruksproblem, berättar han. Jag kunde inget annat yrke, men det var omöjligt för mig att fortsätta i den branschen.

Lämplig plattform för en nystartErik fi ck tipset att söka sig till NUEVO i Örebro.

– För mig var det ett stort steg att erkänna att jag behövde hjälp, men när steget var taget

kändes det som att en stor ryggsäck lyftes av, säger Erik.

Genom NUEVO fi ck Erik möjlighet att hitta lämplig plattform för en nystart, genom stu-diebesök, praktik, personlig vägledning och coachning.

– Nu ser jag en framtid, säger Erik hoppfullt. Jag har varit nykter i nio månader och ska bör-ja plugga på högskola i höst. Jag bestämde mig för att börja om från början och kunde inte ha kommit till ett bättre ställe än NUEVO.

Återfunnit motivationenPatricia, 19 år, fi ck hjälp att bygga upp sitt självförtroende efter att ha blivit nekad den utbildning hon hade tänkt sig.

– Jag visste att jag ville plugga vidare och tack vare NUEVO har jag återfunnit motivatio-

nen och tagit fl era kliv framåt, säger Patricia. Mitt mål är att bli polis.

Matilda, 23 år, är en ensamstående mamma med en son på fyra år. När fi nanskrisen slog till blev hon av med ett försäljningsjobb och sedan gick hon hemma arbetslös i ett år innan hon fi ck en plats i NUEVO.

– Jag har lärt mig mycket om mig själv, säger hon, och det har hänt mycket på kort tid. Till och med min son märker skillnad på mig. Nu har jag sökt en socionomutbildning på univer-sitetet.

Nöjd med resultatetStefan Sjöbäck vid Örebro kommun är ini-tiativtagare till projektet och han är mycket nöjd med de resultat NUEVO presenterar efter halva projekttiden.

– För att citera Gunde: Jag får ståpäls! säger han med ett brett leende. Att se ungdomar komma ur en hopplös situation är hur kul som helst, och att se hur väl samarbetet mellan kommuner och Arbetsförmedlingen fungerar är en stor bonus.

NUEVO ger hopp åt unga vuxnaUnga vuxna får allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och med bristfällig utbildnings-bakgrund är det många ungdomar som blir långtids arbetslösa. För att hjälpa dessa utsatta har pro-jektet NUEVO startats.

• NUEVO är ett treårigt regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner i Östra Mellansverige: Norr-köping, Uppsala, Eskilstu-na, Västerås och Örebro. • Projektet medfi nansieras

av Europeiska Unionen/ Europeiska socialfonden.• Projektperioden är 2008-11-01 – 2011-10-31. • Projektet riktar sig till arbetslösa unga vuxna i åldern 18-29 år, som tagit

emot ekonomiskt bistånd under en lång tid och som har särskilda behov. Målet är att utifrån ungdomarnas behov, erbjuda stöd som ska leda till jobb och egen försörjning.

• Projektet kommer att om-fatta 500 personer, varav 250 kvinnor och 250 män, 100 personer per kommun under en treårsperiod. Vid ett och samma tillfälle är mellan 35-40 deltagare

inskrivna i varje kommun.• Minst 80 procent av deltagarna ska uppleva att deras möjligheter att få ett jobb eller gå vidare till stu-dier har ökat efter tiden i projektet, säger Mia Ström,

koordinator för NUEVO.• Enligt NEUVO:s halvtids-konferens i Örebro i maj 2010 hade över hälften av deltagarna antingen fått jobb eller sökt vidareutbild-ning efter projektet.

Fakta NEUVO

Göran Färm är 60 år och gör sin tredje period i EU-parlamentet och är socialdemokratisk gruppledare

i parlamentets budgetutskott. Tidi-gare har Göran Färm jobbat som

bland annat journalist och kommunalråd i Norrköping.

Vad lär vi oss av fonderna på sam-hällelig nivå? Har de den struktur-påverkan de är avsedda att ha?– Vi har lärt oss att strukturfonder inte fungerar så bra som vi kunde önska. Det måste gå att garantera att projekten är innovativa och långsiktiga och att de är angelägna för regionen där de bedrivs. Som det är nu är det roffarprincipen som gäller i Sverige. Frågan som ställs är: Hur ska vi tillskansa oss så mycket EU-medel som möjligt? Snarare än: Vad vill vi åstad-komma?

– I Sverige har Jämtland, det mest EU-kritiska landskapet, lyckats bäst med att tillskansa sig bidrag ur fonderna.

Vad tycker du och Socialdemo-kraterna om strukturfonderna?– Vi tycker att både socialfonden och re-gionalfonden är viktiga instrument för att hitta nya sätt att arbeta på. De fungerar som ett solidariskt instrument och ett kitt för medlemsstaterna. De är avgörande för sammanhållningen inom EU.

– För Sveriges del har fonderna bi-dragit till massor av innovationer som knappast hade kunnat göras inom den nationella budgeten. Dessutom bidrar

de till kompetensutveckling, och lokal utveckling, framför allt i norra Sverige och andra utsatta landsdelar.

Vad är bra och mindre bra? Vad kan göras bättre inför nästa pro-gramperiod?– Fonderna har med rätta fått kritik för att administrationen är för besvärlig. Det har till exempel tagit för lång tid att få ut pengar. Ett annat område där det kan ske förbättringar är hur socialfondens pengar fördelas. Tidigare lades resurserna på för många små disparata projekt, vilket be-gränsade genomslagskraften. Mycket arbete har lagts ned på dessa båda områ-den under innevarande programperiod, men fortfarande fi nns det utrymme för förbättringar.

– För att fonderna ska ha sådan ge-nomslagskraft att de leder till strategisk påverkan måste de användas mer mål-medvetet så att det stämmer med EU:s övriga målsättningar som EU 2020 och klimatpolitiken. Men vi måste också ta ställning till vad vi vill åstadkomma na-tionellt och få arbetsmarknadens parter och regionala intressenter att ställa upp och delta för att utveckla fondernas stra-tegiska betydelse på alla nivåer.

Vad lär vi oss av fonderna på samhällelig nivå? Har de den strukturpåverkan de är avsedda att ha?– Vi har svårt att tillgodogöra oss resulta-tet av arbetet i projekten. Men nu bedrivs arbete vid Linköpings universitet på uppdrag av ESF för att förbättra möjlig-heterna att ta till vara kunskaperna i pro-jekten, både för dem som är verksamma inom projekten men också för politiker och andra intressenter. Det är viktigt att resultaten omsätts i praktisk handling. Men det ligger inte bara på politikerna, utan också arbetsmarknadens aktörer, som fack och näringsliv har ett ansvar. Text Anna-Karin Florén

GÖRAN FÄRM

Källa: www.nuevoprojektet.se

FONDERNA PUMPAR IN

OPTIMISM OCH KOMPETENS.


Foto

Pet

er B

ergg

ren

Fakta Strukturfonderna✖ Med en omfattning på drygt 3 000

miljarder kronor 2007 är struktur-

fonderna den största posten i EU:s

budget.

✖ Av dessa går knappt en fjärdedel,

700 miljarder kr, till Europeiska so-

cialfonden. Strukturfonderna är ett

styrmedel för att utjämna skillnader

mellan medlemsstaterna och driva

på social och ekonomisk utveckling.

TEMA UNGA I ARBETSLIVET

En styrka hos Temagrupp unga i arbetslivet är att man har med just de aktörer som äger strukturerna, till exempel Skolverket och Försäkrings-

kassan. De har också en högnivågrupp med generaldirektörer eller personer som fi nns strax under den nivån, förklarar Mats Andersson.

– Om man lyckas få verkens general-direktörer intresserade och involverade är chansen större att resultatet fångas upp på strukturell nivå.

Susanne Zander är projektledare för Temagrupp unga i arbetslivet. I part-nerskapet ingår Arbetsförmedlingen, Communicare, Försäkringskassan, Skol-verket, Socialstyrelsen, SKL och Ung-domsstyrelsen.

– Om vi ser till strukturer, regler och lagar som försvårar ungas inträde på ar-betsmarknaden så har vi stora möjlighe-ter att förbättra verkligheten för unga. I och med att vi har de berörda myndig-heterna med i temagruppen kan vi lätt sprida kunskaperna vidare.

I Temagruppens ordinarie verk-samhet ingår att föra dialog med depar-tementen och organisera möten mellan sakkunniga.

– Väldigt mycket av det dagliga prak-tiska arbetet med unga ligger på kom-munerna så vi för en ständig dialog med dem och har upparbetade kontakter som vi kan utnyttja.

– Det gäller att ta vara på den tysta kunskap som fi nns bland dem som job-bar med ungdomar. Den tysta kunska-pen förs från människa till människa i möten och samtal, men är svårare att få ned på papper. Vi har försökt hitta bra metoder för att ta tillvara den kunskapen och tycker att möten där personer från tio eller tolv projekt deltar fungerar bra.

I samtal kommer det ofta upp frågor om hur man motiverar och vägleder unga som är långt från arbetsmarknaden .

– Mycket handlar om att bygga själv-förtroende och motivera ungdomar utan att skriva någon på näsan. Men det kan också handla om grundläggande rutiner som hur man ser till att de äter frukost.Text Marcus Westfal & Susanne Zander

Temagrupp unga i arbetslivet arbetar huvudsakligen med strukturpåverkan.

Motivera utan att skriva någon på näsan

Det gäller att ta vara på den tysta kunskap som fi nns bland dem som job-bar med ungdomar.

Temagrupp Unga i arbetslivet vill underlätta ungas tillträde till arbetsmarknaden genom samarbeten med olika aktörer. På bilden ses ett exempel där en ung svenska fått praktikplats i Italien.

Nu har ett antal arbetsplatser (cirka 100 anställda) i Västernorrland fått specialutbildning för att minska sjukfrånvaro och underlätta för personer med psykisk ohälsa att komma tillbaka till jobbet.

Det strategiska målet för Öppna Vägar är att det skapas ett långsiktigt engagemang för en god psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatsen.

FINNES: Internetkurs i psykosocial arbetsmiljö SÖKES: Arbetsplatser som vill satsa på hälsa

Projektansvarig: Annika BostedtTelefon: 0611-706 007, Mobil: 0768-20 04 04 E-mail: [email protected]

Projektet diskuteras I Almedalen – ”Tokig på Jobbet” onsdag 7 juli, kl. 10.30-11.30, Joda Bar Visby Hamn

Medaktörer och metodArbetsgivare som ingått i projektet är bland andra: Länsstyrelsen, kommuner, Willys, Arbetsförmedlingen och Frösunda. Ett helt nytt Internetbaserat utbildningssystem har byggts upp för distansutbildning på jobbet.



I takt med att arbetsmarknaden blir allt tuffare, mindre tolerant och ställer krav på högpresterande, högeffektiva och kompetenta människor, ökar utslagningen. Kävlinge Lärcentrum har genom projekt Ambassadörsutveckling i Skåne Blekinge utvecklat metoder som minskar kraven på dem som inte är hundraprocentigt effektiva och ger dem möjlighet att hitta en plats i arbetslivet.

Grundtanken är att utbilda arbetsplatsam-bassadörer som får ett extra ansvar för att ta emot praktikanter eller nyanställda som länge varit utan jobb.

– Ju bättre en person tas emot på sin nya arbetsplats, ju snabbare man känner sig väl-kommen, desto fortare anpassar man sig, slappnar av, gör färre fel och känner sig tryg-gare, säger Maria Olander, personalutvecklare och arbetsmarknadshandläggare på Kävlinge Lärcentrum. Gott bemötande grundar sig på insikt om att människor inte alltid är högpres-terande.

Blivande ambassadörerDe blivande ambassadörerna väljs ut efter kontakt med chefer på intresserade företag. Valet faller ofta på människor som är infor-mella och positiva ledare.

Ambassadörsutbildningen består av ett in-ternat och sju halvdagar. Innehållet har fokus på den psykosociala arbetsmiljön, attityder och tankar kring egna reaktionsmönster.

– Arbetsplatserna får, genom att delta, möj-lighet att synliggöra sitt sociala engagemang, säger Maria Olander. De får en person som är expert på de mjuka frågorna, vilket i sin tur ofta leder till en positiv utveckling för arbets-miljön. Ambassadörerna får under utbild-ningen kontakt med kolleger på andra före-tag, sprider goda idéer och får större insikt om frågor som man behö-ver jobba med.

Projektet Ambas-sadörsutveckling, som fi nansieras genom Europeiska socialfon-den, tar nu ytterligare ett kliv: sex exempelföretag har valts ut där i princip samtliga anställda genomgår delar av ambassadörsutbildningen. Fokus ligger på stress och kommunikation, konsten att ge konstruktiv kritik, en analys av företagets styr-kor, introduktion och bemötande samt hur man återintroducerar en kollega efter lång sjukskrivning.

– Skälet till att vi vill involvera fl er är att am-bassadörerna ibland känner sig ensamma, sä-ger Maria Olander. Vi hoppas att vi på det här sättet kan lyfta hela arbetsplatsen.

KlimatanalysKävlinge lärcentrum har utbildat 107 ambas-sadörer på ett 80-tal privata företag och of-fentliga arbetsplatser. Gruppen har gjort en

"klimatanalys" på sina arbetsplatser med 30 frågor om saker som medarbetarna själva kan påverka, om trivsel, arbetsklimat, möjligheter att påverka beslut och om den egna kompe-tensutvecklingen.

– Tanken är att cheferna ska jämföra resul-taten, upptäcka att de har väldigt mycket ge-mensamt, oavsett om de är på privata eller of-fentliga arbetsplatser, säger Carina Sandelin, projektledare för information och undersök-ningar, på Kävlinge Lärcentrum.

Fördjupa samverkanEtt tredje delprojekt "Företagarring" med syfte att fördjupa samverkan mellan företa-gen och mellan företagen och kommunen har också lett till framgångar.

Företagarringen arrangerade en närings-livsdag som blev mycket lyckad, det kom ca 60 intresserade personer. Mötet hade två huvudämnen, sociala företag och Gislaveds-modellen (som just handlar om samverkan-

mellan kommun och näringsliv). Tack vare denna dag skapades ett intresse för att starta ett socialt företag i Kävlinge, ett företag som

också har plats för människor som inte är normen på da-gens arbetsmarknad. Företaget kan, om man så vill, jämfö-ras med Samhall, så som det en gång var. Förhoppningen är att näringslivet också skall vara en samver-kanspart i företaget.

– Det blir allt fl er som inte anses duga på arbetsmarknaden, det är inte värdigt i ett väl-färdssamhälle, säger Christer Stenberg pro-jektsamordnare på Kävlinge Lärcentrum. Alla människor måste få vara med att bygga vårt land och inte ställas utanför.

Ett öppnare arbetsliv genom bra relationer med näringslivet

"Arbetsplat-serna får, ge-

nom att delta, möjlighet att

synliggöra sitt sociala

engagemang."

På Kävlinge Lärcentrum jobbar Carina Sandelin, projektledare för information och undersökningar, Maria Olander, personalutvecklare och arbetsmarknadshandläggare och Christer Stenberg, projektsamordnare.

"Kävlinge lär-centrum har utbildat 107 ambassadörer på ett 80-tal privata företag och offentliga arbetsplatser."

Foto

Cla

es H

all

• Utbildning av arbetsplats ambassadörer.• Utbildning av certifi erade utbildare i ambassadörskonceptet i andrakommuner.

• MBTI – personlighetskartläggning i

syfte att tydliggöra teamets olik-heter och lära sig uppskatta dessa.

• Stödjer arbetsplatser att bygga en god kommunikationskultur.

• Diplomerar den goda arbetsplatsen.

• Utför Klimatanalys (undersökning av den psykosociala arbetsmiljön).

• Etiklots – etik i arbetslivet.

Föreläsningar: • Svåra samtal och konsten att ge varandra konstruktiv återkoppling.

• Normer och värderingar.

www.ambassadorsutveckling.se

Kävlinge Lärcentrum är unikt i att stödja arbetslivet till ett bra psykosocialt arbetsklimat. Detta är några exempel på vad som görs:

Fa

kta

:

ESF-projektet Mera Möllan arbetar i en stadsdel där det bor många nya svenskar. Här bor också många ungdomar. Bostäderna i de gamla arbe-

tarkvarteren är små, få är större än två rum och kök.

Den speciella atmosfären kring Möl-levångstorget ska stärkas och utvecklas genom ett projekt som arbetar för att se hela människan. Och som dessutom tänker bygga om en tvärgata till torget.

Mera Möllans kontor ligger i bot-tenplan, där det är möjligt att slinka in under dagen. Lokalerna hör till Södra innerstadens stadsdelsförvaltning, som ansvarar för projektet. Man samsas om det luftiga utrymmet med ett annat ESF-projekt: New City, som vänder sig till ungdomar.

Det personliga mötet är själva mo-torn i Mera Möllan. Här sitter man inte och väntar på att någon knackar på dörren - man utnyttjar alla de nätverk man har runt omkring sig och bjuder in boende, föreningar, butiksägare, alla dem som fi nns vid torget.

– Vi jobbar med alla. Vi vill nå alla dem som inte i vanliga fall besöker ar-betsförmedlingen eller andra myndig-heter, säger projektledare Rose-Marie Mazzoni. Genom att vi jobbar i projekt har vi lite mer svängrum. Vi kan vara tillgängliga, och nås på andra sätt än de traditionella.

– Vi ser att många i vår målgrupp är i mycket sämre form än vi räknade med när vi skrev projektet. De har problem som måste re-das upp innan

de kan vara aktuella för insatser som kan leda till arbete. Utan att se till hela människan är det stor risk att åtgärden misslyckas. Att vara utan arbete är i sig depressivt och kan jämföras med att ha en stor sorg, som det kräver stöd att ta sig ur. Har man problem med barnen, med mannen? Bor man för trångt? Har man ingen utbildning som är lämplig? Allt detta är sådant som vi ser.

Människor vill ha en plats och kunna försörja sig. Det är en lättnad för dem att berätta. Genom att hjälpa fram dem som har fl er problem än att de inte har jobb kan vi hjälpa dem vidare i nästa steg.

I projektet Mera Möllan arbetar Ro-se-Marie Mazzoni tillsammans med tre coacher och en samhällsvägledare. De har många egna kontakter och nätverk, som

används i det uppsökande arbetet. Många kompetenser i och utanför projektet kan sedan möta individerna: ett möte med hela människan, där man ser till indivi-dens hela livssituation.

– Det är en fördel, säger Rose-Marie Mazzoni, att vi alla som möter Mölle-vångsborna är i övre medelåldern. Vi har stor livserfarenhet. Det är viktigt att tänka på när man rekryterar till sådana här projekt. Om man inte har hunnit bygga upp erfarenhet, om man är ung och har bott och levt skyddat, då har man svårt att möta människor som är nötta i kanten. Vi som är äldre vågar stanna kvar i mötet och hålla fast.

Mera Möllan har förstå en hemsida och arbetar med sociala medier. Man har till exempel en egen sida på Facebook med närmare tvåhundra besök i veckan och just nu 93 fans.

– Nätet är förstås bara en enda av alla våra kanaler, säger Caroline. Viktigaste kommunikationen sker i det personliga mötet, inte minst under våra välbesökta temakvällar, som kan handla om bostad, om att hitta jobb på andra orter, om utan-förskap, om vad nya Citytunneln kan be-tyda för butikerna runt torget med mera.

Välbesökta är också de planerings-

möten som Mera Möllan håller för att de boende ska få vara med i den fysiska planeringen av Claesgatan, som mynnar i Möllevångstorget. Idag är gatan trafi ke-rad och anonym. I de nya planerna fi nns gångstråk, planteringar, trottoarserve-ringar och ljusspel på kvällarna. Text Kicki Stridh

TEMA INTEGRATION I ARBETSLIVET

Mera Möllan möter Mera Möllan möter hela människanhela människan

Illustration Mia Hellquist Forss

Mera Möllan följs av TIA✖ Är ett av de projekt som följs

av Temagruppen för integration

i arbetslivet, TIA, vid Linköpings

universitet. I en kommande rap-

port belyses samverkan mellan

olika myndigheter och aktörer

på arbetsmarknaden och i sam-

hället i stort, berättar Åsa-Karin

Engstrand på TIA.

✖ Detta fungerar inte alltid med

de skilda institutionella logiker

som styr de olika myndigheterna

och projekten. Dessutom har

många deltagare i dessa projekt

sedan lång tid tillbaka en nega-

tiv erfarenhet av olika myndig-

heter och deras sätt att bemöta

deras problem.

Utbildningen är i fokus i EU2020, vad kommer det rent konkret att leda till? – Med gemensamma målsätt-ningar på utbildningsområdet och tydliga riktlinjer för den na-tionella politiken skapar vi ett ge-mensamt ramverk. Men vi skapar också politisk press på medlems-staterna att investera i kvaliteten i och öka tillgången till utbild-

ning på alla nivåer, samt att främja kompetensutveckling i arbetslivet och livslångt lärande.

Finns det någon regio-nal politisk ambition i EU2020?– Själva grundtanken med en gemensam strategi är att varje enskilt land var och en själv inte kan hantera de stora utmaningar

vi står inför. Ensam är inte stark! Det faktum att våra ekonomier är så integrerade innebär att ut-vecklingen i ett land eller region påverkar utvecklingen i övriga EU. I genomförandet av strategin och i den nationella politiken är det således centralt att främja en ekonomisk som social utveckling i alla regioner. Text Anna-Karin Florén

Möllevångstorget är Malmös verkliga ikon för mångkulturell miljö. En miljö som Malmö kommun gärna lyfter fram som en tu-ristpärla med ett myll-rande torgliv, caféer, restauranger och buti-ker som erbjuder mat från alla världens hörn.

Rose-Marie Mazzoni, projekt-ledare.

Foto

Car

olin

e Fr

anzé

n

Fakta EU 2020-strategin ✖ Är ett tioårsprogram för tillväxt

och sysselsättning som ska ut-

värderas efter de första fem åren.

Den är en fortsättning på den

så kallade Lissabonstrategin för

sysselsättning, tillväxt och ökad

konkurrenskraft.

✖ I EU 2020-strategin kommer

gemensamma europeiska mål-

sättningar inom områden som

utbildning och forskning, konkur-

renskraft och miljö att sättas upp.

EU:s strukturfonder spelar en vik-

tig roll i strategin.

VIKTIGT FRÄMJA EKONOMISK OCH SOCIAL UTVECKLING I ALLA REGIONER

Birgitta Ohlsson, EU-minister.

EU-MINISTER BIRGITTA OHLSSON OM KOMPETENSUTVECKLING OCH EU:S FRAMTIDSSTRATEGI


Foto

Paw

el F

lato

www.malmo.se/meramollan

Vill du veta mer, gå in på: www.foretagsakademin.se

Kompetensutveckling för dem som jobbar i mindre företag är ovanligt. Inte minst för att dessa företag ofta har svårt att fi nansiera kurser till marknad-spriser för sina anställda. Nu genomför Företagsakademin för andra gången, på uppdrag av Europeiska Socialfonden, ett projekt i Stockholms län för att motverka mönstret.

De deltagande företagen får ha max nio verk-samma personer för att få vara med och kom-petensutveckla sitt företag i Företagsakade-min. Låter det som ett ovanligt lågt tal? Det är just det som är poängen. Projektet Företags-akademin2 startade i april för ett år sedan och pågår fram till april 2011. Syftet är att främja kompetensutveckling för mindre företag, att ge de mindre spelarna en chans, så att säga. Sammanlagt 1 200 företag har anmält sig till projektet. Cirka 100 företag som vill delta men inte får plats, står idag på väntelista.

– Man kan vara ensamföretagare och ändå vara med. Det är det som förvånar så många, säger Carolina Eriksson som ansvarar för hela projektet.

Att skicka sig själv eller sina anställda på kurser är vanligtvis ingen billig historia. De kurser som Företagsakademin erbjuder lig-ger på omkring 18 000 kronor för 3 dagar. Men med hjälp av stöd från Europeiska Socialfon-den kan nu dessa kurser komma småföretaga-re till godo för endast tusen kronor per företag. En kurs plus ett seminarium per verksam, lig-ger i potten för de som deltar i projektet.

– Det är så roligt, det ringde en man hit efter att ha hört talas om oss på radion. Han hade ett företag med nio anställda och han kunde inte tro att det var sant. ”Det är för bra för att vara sant! Vad är haken?”, frågade han. Jag för-klarade glatt att någon sådan fanns det inte. Han anmälde sig genast via vår hemsida och kom med.

Stort utbud bland kursernaProjektet fi nansieras av Europeiska Socialfon-den i Stockholms län. Detta innebär naturligt-vis att uppdraget också för krav med sig. Ett sådant är att 35 procent av de deltagande före-tagen ska ha en vd eller vice vd som är kvinna och 5 procent ska ha en vd eller vice vd som har utländsk bakgrund.

– Bland de antagna 1 200 företagen har 54 procent en vd eller vice vd som är kvinna och 22 procent, en vd eller vice vd med utländsk bakgrund, så vi ligger långt över målsättning-en, säger Carolina stolt.

Utbudet bland kurserna är stort: Ledar-skap, ekonomi, webbdesign, projektledning, försäljning, kommunikation, HR, marknads-föring och affärsspråk, för att nämna några.

Företagsakademin har dessutom fl ertalet samarbetspartners, däribland andra kom-muner, parallella EU-projekt samt mindre fö-retag. Tillsammans hjälper, kompletterar och inspirerar man varandra.

– Vi tror att 1 plus 1 är lika med 3. Ju fl er vi är som hjälper varandra och satsar på utveckling av mindre företag desto större effekt blir det för de deltagande företagen.

Louise Eriksson vdpå AdProfi t:”Vi hade aldrig kun-nat erbjuda perso-nalen kompetensut-veckling annars”Louise Eriksson är vd och grundare av AdProfi t som arbetar med målgruppsförsälj-ning till annonsörer inom digital media.

Louise anmälde ti-digt sitt företag till Fö-retagsakademin och

blev antagen. Själv valde hon att gå en kurs i ledarskap hösten 2009. Hennes anställda har bland annat tagit kurser i säljteknik.

– Som småföretagare är det ibland svårt att hävda sig i konkurrensen med större företag, i rollen som arbetsgivare. Storföretagen har ju helt andra muskler och kan erbjuda saker som vi mindre företag inte alltid kan. Därför är detta en fantastisk chans som ger oss möjlig-het att möta kraven ute på arbetsmarknaden.

AdProfi t är ett företag som lägger vikt vid att ha kunniga medarbetare. Vidareutbildningen var således ett viktigt steg för företaget. Det stora utbudet av kurser på Företagsakademin var ett stort plus, menar Louise Eriksson.

– Det är viktigt att kunna anpassa kompe-

tensutvecklingen efter den anställde. Alla har ju inte behov av att lära sig samma saker.

Louise poängterar att hon har tagit med sig mycket från Företagsakademin. Främst är det bekräftelsen på att hon gör rätt i svåra ledar-skapssituationer. Men hon är också glad för de kontakter som knöts under kursens gång.

– Mitt nätverk utvidgades betydligt och fö-retaget utvecklades i raketfart.

Forskning om projektetFör att mäta effekterna av arbetet, följs pro-jektet av en särskild forskningsgrupp under ledning av professor Anders Lundström från Entreprenörskapsforum. I detta skede av pro-cessen arbetar man främst med att samla in data, för senare analys.

– Det är alltid lika spännande att komma ut och träffa företagare och ta del av deras för-väntningar och entreprenörsanda, säger An-ders Lundström.

I arbetet jämför man småföretag som ge-nomgått kompetensutveckling med andra som inte har det. Det sker bland annat genom enkätundersökningar, intervjuer i fokusgrup-per och intervjuer med enskilda individer.

– Vi fokuserar på tre nivåer, individ, företag och den större tillväxtutvecklingen. Vi vill veta vad det innebär för ett företag när fl er än led-ningsgruppen får en chans att öka sin kompe-tens.

Trots att Företagsakademin har genomfört ett liknande projekt tidigare är detta första gången som det följs upp med utvärdering och forskning.

– Den första delrapporten visar att vi upp-fyller våra mål och dessutom visar den att många av de företag som deltagit i tidigare projekt faktiskt har ökat antalet anställda vilket är otroligt roligt, avslutar Carolina Eriksson.

Carolina Eriksson ansvarar för hela projektet.

Företagsakademin – ser till småföretagarna

Louise Eriksson, vd på AdProfi t.

Foto Rikkard Häggbom


TEMA LIKABEHANDLING

Sveriges Radio ska spegla samhället – det ingår i det statliga uppdraget. Men när redaktionen i Göteborg bör-jade räkna vilka som hörs

i radion såg de tydligt att medelålders män med svensk bakgrund var överre-presenterade.

Och vad har journalisterna själva för bakgrund? Reportrar och programledare på redaktionen visade sig också vara ut-bildade på samma ställen.

– När vi tittade kritiskt på vår re-krytering såg vi att vi i princip hade en rekryteringsväg, från universitetens journalistutbildningar. Och de vi anstäl-ler speglar vilka som tas in på de skolorna, säger Karin Janson, programchef för P1 och P2 i Göteborg.

Mångfaldsprojekten har kommit och gått på SR, med varierade resultat. Ändå valde cheferna att satsa när en central mångfaldssamordnare föreslog verkty-get Dive.

– SR ville testa Dive på en lagom stor enhet och vår passade bra för det. Vi hade lite dåligt samvete kring de här frågorna och kände att vi borde göra något mer. Det fi na i erbjudandet var handledning-en.

Med beslutet att testa Dive, kom pro-cessledarna från Socialfondsprojektet in i bilden. De har guidat SR att starta ett förändringsarbete på redaktionen.

– Vi har valt att fokusera på rekryte-ring och bryta ner det på två spår – vilka som arbetar hos oss och vilka som hörs i radio, förklarar Karin Janson.

I nästa steg gjordes en nulägesanalys, där bristerna blev synliga. Varje redak-tion och program har fått utforma egna minipolicys med mål.

– En förändring är att fl er får chansen att komma till intervjuer och tester nu. Hittills har vi haft praktikplatser vikta för studenter från journalisthögskolor – nu säger vi ja även till andra.

Sveriges Radio Göteborg tror att arbetet med Dive kommer att leda till långsiktiga förändringar av fl era skäl.

– Vi i ledningsgruppen har tagit det som vår fråga, vi tycker att det här är viktigt. Och det har varit en bred delak-tighet i organisationen – alla arbetsgrup-per inom redaktionen har planer som kan följas upp.

Text Enikö Koch

Många olika aktörer, bland annat kom-muner, arbetar aktivt med att utveckla nya metoder för likabehandling i arbets-livet. En del av detta arbete fi nansieras av Europeiska socialfonden, till exempel Gävle kommuns ”rekryteringsproces-sen” – en metod för rättvis rekrytering.

– En del av vårt uppdrag är att samla

dessa metoder och verktyg och sprida dem, bland annat via vår webbsida, säger Anna Tengqvist, koordinator för Tema Likabehandling.

Tema Likabehandling arbetar också med att sammanställa metoderna i en bok som riktar sig till arbetslivets aktö-rer, där tanken är att många ska inspireras

och hitta något som kan vara användbart just på deras arbetsplats. Flera av verkty-gen kan anpassas till olika organisationer.

Fotnot: Läs mer om Tema Likabehandlings- arbete och hitta verktyg och metoder på www.temalikabehandling.se

DIVE – VERKTYG FÖR ALLA ARBETSPLATSER


Fler kvinnor och fl er röster från personer med annan etnisk bakgrund – det är målet med Sveriges Radios mångfaldsarbete. Med hjälp av verktyget Dive – Diversity toolbox, har redaktionen i Göteborg idag kommit en bra bit på vägen.

Sveriges Radio breddar sin rekrytering

– nytt verktyg ökar mångfalden

Karin Janson, programchef för P1 och P2 i Göteborg.

Dive – diversity toolbox är ett av fl era verktyg som Tema Likabehand-ling, en temagrupp in-om ESF, vill lyfta fram. Flera kommuner deltar i arbetet med nya me-toder.

En förändring är att fl er får chansen att komma till intervjuer och tester nu.

Foto Chad Ehlers / nordicphotos.com

Foto

Las

se E

dfas

t

Projektet ”Pilotmodell för företagshälsovård i Jämtlands län” är ett av många projekt som fått stöd och rådgivning av processtöd jämställd-hetsintegrering ESF Jämt. Projektet syftar till att hitta nya metoder att arbeta med företags-hälsovård.

Det fi nns stora skillnader i sjukfrånvaron mellan kvinnliga och manliga medarbetare i Krokoms kommun. Siffrorna visar på att kvin-nors sjukfrånvaro är dubbelt så hög jämfört med männens och att mer resurser har satsats på mäns rehabilitering. Detta vill Socialfonds-projektet ”Pilotmodell för företagshälsovård i Jämtlands län” ändra på.

– Externa och interna resurser har tidigare gått mer till män än kvinnor och så får det na-turligtvis inte vara. Alla bör få samma möjlig-het att ta sig tillbaka till arbetslivet, säger pro-jektledaren Agneta Sunder.

Jämställdhetsintegreringen genomsyrar projektets nyska-pande modell där en kombi-nation av en intern företags-hälsovårdsresurs och extern företagshälsovård kommer att prövas. Metoder för re-habilitering och omställning prioriteras för att förbättra förutsättningarna för alla sjuk-skrivna att ta sig tillbaka i ar-bete. Dessutom erbjuds chefer

ett gediget ledarstödsprogram och coachning. Målsättningen är att integrera de nya meto-

derna och processerna i kommunens verksam-het, struktur och organisation.

– Våra följeforskare har kompetens i kun-skapsområdet, vår uppföljning internt i kom-munen har nu mer fokus på genus och våra

vetenskapliga seminarier erbjuder kunskap i olika perspektiv av hälsa och jämställdhetsin-tegrering.

Det fi nns dock en ovana och ett motstånd från externa samarbetspartners att arbeta med ett genusperspektiv, men Agneta Sunder menar att jämställdhetsintegrering är en förutsätt-ning för att projektet ska nå de uppsatta målen.

– Målet är en frisk och attraktiv arbetsplats för både kvinnor och män och därför är det nödvändigt att arbeta med ett genusperspek-tiv. Ju mer vi arbetar med jämställdhetsintegre-ring desto viktigare del blir det för att nå målen.

ESF JÄMT HAR INTERVJUAT…

Jämställdhetsperspektiv en nödvändighet i företagshälsovården I Krokoms kommun har man konstaterat att ett jämställdhetsperspektiv är viktigt när det gäller att minska långtidssjukskrivningar.

– Resultatet är så tydligt att vi nu sätter krav på företagshälsovården att jobba med ett genusperspektiv, säger Agneta Sunder.

Hur kan jämställdhetsintegrering utveckla ditt projekt? Välkommen att kontakta oss för en kostnadsfri rådgivning.www.esf.se/jamt

ESF Jämt är namnet på Länsstyrelsernas gemensamma projekt som ska bidra till att fl ytta fram positionerna för jämställdhetsperspektivet från en sidoaktivitet till en huvudaktivitet genom strategin jämställd-hetsintegrering. Projektet fi nansieras av Europeiska Socialfonden och pågår fram till 2011.

Målet är att 1 200 projektägare runt om i landet ska få enskild rådgiv-ning och stöd. Dessutom kommer 100 regionala och nationella utbild-ningar samt workshops att genomföras. ESF Jämt vänder sig till projekt inom Socialfonden.

Agneta Sunder, projektledare.

Ett vetenskapligt seminarium som anordnats av projektet.

FöretagsAkademin erbjuder kompetensut-veckling till i första hand små och medelstora företag med syftet att stärka konkurrenskraften hos Malmös näringsliv. Verksamheten fi nan-sieras av EU genom Europeiska socialfonden.

– Malmö Företagsgrupper tog ett initia-tiv till ett första projekt redan för fyra år se-dan och Malmö stads Näringslivskontor tog på sig projektägarskapet, säger projektledare Inga-Lill Lellky på FöretagsAkademin. Det blev så lyckat, att vi har fått fi nansiering för Företagsakademin 2.0 som pågår åtminstone till årsskiftet.

Lång lista för högre kompetensListan på aktiviteter är lång och kan tyckas brokig, men syftet är alltid att bidra till högre kompetens och starkare konkurrenskraft. Ini-tiativet har blivit en succé: cirka 250 företag med 2 000 anställda deltar i projektet. På pro-grammet fi nns bland annat kurser, seminarier, konferenser, nätverksskapande och företags- träffar. Listan på utbildningar är minst lika lång: administration, affärsutveckling, arbets-miljö, management, miljö och utbildningar i olika språk. Det är företagen som bestämmer och lämnar önskemål.

– Vi har en stor bredd i vårt kursutbud, från Excel-kurser till att implementera använd-ningen av en specifi k maskin, säger Inga-Lill Lellky. Vi ser att det fi nns ett stort behov av vår verksamhet, speciellt på mindre företag där det är svårt att hinna med kompetensutveck-ling.

Att främja mångfald, likabehandling och jämställdhet är integrerade delar av aktivi-teterna. De ses ur olika perspektiv men alltid med en kommersiell vinkel:

– Rätt hanterat kan man tjäna pengar på såväl mångfald som likabehandling och jäm-ställdhet, säger Inga-Lill Lellky.

Stärker regionenRenée Fredlund på Fjord Network är mycket positiv till FöretagsAkademins verksamhet. Personal från företaget har varit på ledar-, sälj- och presentationsutbildningar, och ger dem högt betyg.

– Förutom att utbildningarna är verkligt bra, stärker FöretagsAkademins verksamhet hela regionen, säger hon. Det är bra för den egna motivationen att veta att detta är en dy-namisk region och känna att många vill satsa på dess utveckling.

FöretagsAkademin höjer kompetensen– Vi har fått verkligt bra verktyg för att bli ännu bättre på vårt jobb, säger Renée Fredlund, affärsområdeschef för konferenstjänsten Confy på Fjord Network, när vi pratar om FöretagsAkademins projektledar-utbildning. Det är en enorm möjlighet till kompetensutveckling, samtidigt som vi skapar kontakter i nya nätverk.

Renée Fredlund, Fjord Network, tycker att FöretagsAkademin 2.0 har skapat mervärde på företaget.

Foto

Cla

es H

all

Mer information fi nns på www.foretagsakademin.org

FöretagsAkademin 2.0 är ett samverkansprojekt mellan Näringslivskontoret Malmö stad och Malmö företagsgrupper. Företag som vill delta i projektet måste vara medlemmar i någon av de nio företags-grupperna.

FAKTA


När regeringen nekade privata företag offentligt stöd under fi nanskrisen gjorde Europeiska socialfonden tvärtom. För att undvika varsel fi ck Scania till-sammans med Länsstyrelsen i Stockholms län 125 miljoner i projektstöd för vidareutbildning åt Scanias produktionspersonal, närmare 5 500 personer.

I början av 2008 var det strålande tider för fordonsindustrin. Det ta-lades om en superkonjunktur och fabrikerna gick för fullt, säger Erik Ljungberg, kommunikationschef

på Scania.Sedan kraschade Lehman Brothers.

Beställningarna uteblev, men också lagda order drogs in och färdiga lastbilar blev stående eftersom bankerna inte längre tillhandahöll lån.

På huvudkontoret i Södertälje beslu-tade sig Scanias ledning för att minska produktionen från och med november 2008. Cirka tusen personer med kort-tidskontrakt fi ck sluta vartefter kon-trakten löpte ut. Företaget kunde också ta ut den fl extid som produktionsperso-nalen samlat ihop under tiden fabriken gick för fullt.

– Ledningen hoppades slippa omedel-bara varsel. Men det blev snart uppenbart att åtgärderna inte skulle räcka till. Pro-duktionsbortfallet blev närmare femtio procent. I praktiken hade produktions-personalen halva dagarna ledigt, säger Erik Ljungberg.

När det stod klart hur fi nanskrisen skulle drabba den tunga fordonsindu-strin utredde Per Unckel, landshövding i Stockholms län och regionens varsel-samordnare, möjligheter för att dämpa fi nanskrisens effekter på arbetsmark-naden. En dialog inleddes mellan Per Unckel och Scania – regionens kanske

mest betydelsefulla arbetsgivare. Dia-logen mynnade ut i att länsstyrelsen och Scania satte upp ett gemensamt projekt för arbetsplatsförlagd utbildning åt drygt 5 500 personer, där alla anställda på Scanias tre produk-tionsanläggningar i Sverige, Södertälje, Oskarshamn och Lu-

leå, skulle kompetensutvecklas.

Med Länsstyrelsen i Stockholms län som projektägare ansökte man om 125 miljoner kronor ur Europeiska socialfon-den för att fi nansiera lärare, lokaler och material - medan Scania skulle stå för löner till sina anställda.

– Jag tycker att Scania inte bara har tagit sitt ansvar gentemot Sverige, utan också lokalsamhället Södertälje med den speciella situation som råder här. Utan utbildningssatsningen fanns en risk att produktionspersonal måste friställas och utbildads i arbetsmarknadspolitiska åt-gärder med försörjning från a-kassa eller försörjningsstöd.

Ett av skälen till varför utbildningen hamnade hos Scania var att Länsstyrelsen såg en möjlighet i att använda företagets egen organisation för vidareutbildning med kapacitet att ta fram 50 klasser på

några få veckor. Utbildningarna påbör-jades våren 2009 och omfattade kurser i produktionsteknik, matematik, svenska, engelska och hälsa.

Enligt Erik Ljungberg ger den plats-förlagda utbildningen en unik möjlighet att utbilda personal i en verklig produk-tionsmiljö.

– Det handlar om att stärka individen. Vi kan erbjuda något som inte går att åstadkomma i ett klassrum, säger han.

Att utbildningarna betyder mycket för Scania råder det inget som helst tvi-vel om. Scania får behålla kompetens och organisation intakt.

– Vi har höjt medarbetarnas kompe-tens så att vi som företag och de enskilda medarbetarna kan stå starka nu när det tycks vända, säger Erik Ljungberg, som menar att en annan positiv effekt av ut-bildningarna är att de har skapat gemen-skap och sammanhållning på företaget.

Även ekonomiskt kan han konstatera att utbildningarna har fl era fördelar.

– Det är svårt att bedöma konsekven-serna på lång sikt, men vi har pratat om att ett sådant här kunskapslyft kan ge höjd produktivitet med minst tio pro-cent.

– Vi är därför oerhört glada att vi vå-gade ta den här chansen. Vi är väldigt positiva till samarbetet med myndighe-terna och Socialfonden.

PROJEKTSTÖD

Fakta✖ Scania tillverkar lastbilar och

bussar för tunga transporter.

✖ Företaget fi nns i ett hundra-

tal länder och har totalt 32 000

anställda – av dem fi nns 12 000

i Sverige varav cirka 6 000 i pro-

duktion.

✖ Scania är ett av de få företag

inom fordonsindustrin som inte

har behövt varsla personal.

Scania – största Social-fondsprojektet i Sverige

■ STÖD FRÅN EUROPEISKA STÖDFONDEN Stöd till ett och samma företag eller organisation från Europeiska So-cialfonden får vara högst två miljoner kronor utan att prövas av EU-kommissionen. För att få loss projektstöd på 125 miljoner gjordes en särskild ansökan av Svenska ESF-rådet som alltså beviljades. Summan är den i särklass största som beviljats till stöd för ett Socialfondsprojekt i Sverige.

Erik Ljungberg, kommunika-tionschef på Scania.

Text Anna-Karin Florén

Möt Erik Ljungberg i

Almedalen 2010

se program sidan 9

Bättre stöd – till lägre pris?

Ett inslag i diskussionen kring unga och arbetslöshet

Att vara ung och arbetslös

Ingvar Nilsson, SEE & OFUS

Pernille Madsen, Helsingör,

Danmark

Åsa Eriksson, FINSAM avesta

Medverkande panel: Pernille Madsen, Helsingör •Ulf Bingsgård, (M)

Trelleborg • Åsa Eriksson, Finsam, Avesta • Ingvar Nilsson, SEE & OFUS •

m.fl.

almedalen 2010

5 juli kl 13.30-15.30

S:t Lars Kyrkoruin, Visby.

Seminariet teckentolkas

Temagruppen Unga i ARbetslivet med samverkansparter önskar er varmt välkomna!www.temaunga.se

Samverkansparter:Ungdomsstyrelsen•Arbetsförmedlingen•SKL•Försäkringskassan•Skolverket•Socialstyrelsen•Communicare


Foto

Car

l-Erik

And

erss

on

Foto

Ann

a-K

arin

Flo

rén


Samverkan mellan Norrköping och LinköpingI Östergötland utvecklas samverkan även utanför satsningarna på fjärde storstadsregionen. För Linköping och Norrköping har det bland annat inneburit gemensamma projekt – ett av dessa är Tänk Om.

I Tänk Om utgick man från sats-ningarna på områdesutveckling och integration – och de urbana utveck-lingsavtalen som via Socialfonden utökades med arbetsmarknadsinsat-ser.

Tänk Om – ett projekt där 33% hittills fått arbeteOlikhet berikar och i mötet mellan människor utvecklas kunskap och kompetens. Att komma hemifrån och möta andra är ett första steg för att komma ut i arbetslivet. Var och en av de sammanlagt 300 deltagarna ska kunna presentera sig själva, sin kunskap och sin kompetens.

Vad kan jag, vad vill jag och vad efterfrågar arbetsmarknaden? Vi måste bli bättre på att erkänna människors kunskaper. Våra deltagare får genom metoden Open College Network utveckla och pröva att få de-

lar av det man lär i projektet synliga. Bevis och intyg får ett allmänt värde då de är framtagna tillsammans med företagare. I Östergötland är detta nytt och bland annat blir det spännande att se hur praktik kan bedömas – det kräver engagerade företagare och de fi nns! Validering sker även i ett regio-nalt projekt FFS (Fördjupad Företags-service). Här försöker kommunerna i Östergötland gemensamt arbeta fram en struktur för fördjupad kompetens-kartläggning och självklart använder vi oss av detta arbete.

Arbeta lokalt och tillsammans i Sociala företag!I Tänk Om använder vi folkbildningen och studiecirkelformen för att kun-skapsbilda inom hälsa, data, språk och i vad ett socialt företag är. Att fak-tiskt pröva på är också viktigt. Det gör vi bland annat genom de två befi ntliga kooperativen i Ryd och Skäggetorp. Inom projektet bidrar vi till att omfor-ma ett föreningsdrivet café i Klockar-torpet med målsättningen att starta en ekonomisk förening. Sist men inte minst försöker vi nu, under projektets sista år att tillsammans med Norrkö-pings kommun omvandla en arbets-marknadsåtgärd till ett socialt företag.

• Arbetsförmedlingen

• Coompanion Östergötland

• Försäkringskassan

• Industrikompetens AB

• Linköpings kommun

• Linköpings Samordningsförbund

• Norrköpings kommun

• Norrköpings Samordningsförbund

• En politisk styrgrupp fi nns som består av respektive kommun-styrelses arbetsutskott.

Mer information får du på vår hemsida www.tankom.euKontakta projektledaren Margareta Wandel telefon 076-760 30 07 Välkommen på ett besök!

I PROJEKTET ÄR FÖLJANDE ORGANISATIONER ENGAGERADE

HFAB har tidigare samarbetat med kommu-nens arbetsmarknadsenhet i olika projekt, till exempel med senior- eller miljövärdar.

– Där har arbetslösa fått möjligheter till sys-selsättning ute i våra bostadsområden, något som fungerade väldigt bra och skapade en-gagemang bland hyresgästerna, säger David Ling, projektledare för HFAB-byrån.

Ur detta arbete kom idén till HFAB-byrån, ett treårigt ESF-projekt som pågår till och med april 2011. Här tar man sig an projekt-deltagare som är långtidsarbetslösa och har försörjningsstöd, i samarbete med Halmstads kommuns arbetsmarknadsenhet och arbets-förmedlingen. Deltagarna rekommenderas till HFAB-byrån via kommunens försörjnings-stödshandläggare.

Lämpliga insatserEfter en introduktion på tre veckor, där man ser över deltagarens kompetens, språkkunska-per och intresseområden, försöker man hitta lämpliga insatser eller praktikplatser som ska

passa varje enskild deltagare. Fokus är på det som arbetsmarknaden efterfrågar.

– HFAB har i dag olika entreprenörer inom lokalvård, måleri, grönyteskötsel och liknan-de, säger David Ling. Detta kontaktnät är en stor fördel i projektet då många av dem har möjligheter att ta emot praktikanter.

Dessa ska inte ersätta ordinarie arbetskraft, utan arbetar vid sidan av en handledare. För

många är det den första kontakten med ar-betslivet på väldigt länge, och förhoppningen är att det ska leda till ett arbete.

Andra insatser i projektet, som kostråd och träning, studiebesök eller utfl ykter, kan ge po-sitiva upplevelser som fungerar stimulerande.

– Många har levt med begränsade resurser en längre tid och upplever det som utvecklan-de bara att någon lyssnar på dem och tar dem på allvar, säger David Ling.

Engagerad personalHFAB-byrån bemannas av åtta personer för-utom projektledaren. Fyra är handläggare från arbetsmarknadsenheten, två är handledare från HFAB, en sköter redovisning och en är en halvtids arbetsförmedlare.

– Vi har fantastiskt engagerad personal, och kan lägga mycket tid på varje deltagare. Varje vecka går vi igenom läget för var och en av de cirka 50 personer som deltar i projektet för närvarande. Samarbetet ger goda möjligheter att hitta nya lösningar som man inte har tänkt på tidigare.

På tre år kommer totalt 450 personer att ha deltagit i HFAB-byrån. Hittills har runt 41 procent av deltagarna gått vidare till jobb eller studier.

– Det är ganska bra, med tanke på den eko-nomiska krisen och att våra deltagare av olika skäl befi nner sig väldigt långt från arbets-marknaden, säger David Ling.

ARBETSMARKNADS-ENHETEN

På HFAB-byrån får långtidsar-betslösa hjälp att möta arbets-marknadens krav. Projektet ägs av HFAB, Halmstads Fastighets AB, och drivs i samarbete med ar-betsförmedlingen och kommunens arbetsmarknadsenhet.

Walter Aguirre Zapata har bland annat arbetat med vägbyggen i sitt hemland Colombia. I Sve-rige har han varit arbetslös. Nu ska han börja en utbildning i att köra skogsmaskin, ett yrke där arbetsmarknaden ser ljus ut. Här planerar han kursstarten tillsammans med HFAB-byråns projektledare David Ling

Samarbete som hjälper arbetslösa

www.hfab.se

Foto

Len

a M

Fre

drik

sson

Åtta kommuner i Västra Götaland har tillsam-mans antagit utmaningen att med ESF-medel skapa och genomföra en modell för yrkesut-bildning riktad till invandrare. Projektnamnet är LYSA, vilket står för Livskompetens och Yrkesutbildning i Samverkan för Arbete. LYSA-projektet riktar sig till både dem som saknar yrkesvana och till dem som har en bak-grund i hantverks- eller serviceyrken och som trots ett antal år i Sverige haft svårt att nå en funktionell nivå på sin svenska och inte fått en förankring i arbetslivet.

Modellen i korthetModellen bygger på följande inslag: • Småskalighet, 2-4 deltagare per kommun, cirka 25 per utbildning.• Behovsinriktade yrkesområden lämpliga för lärande i arbetslivet.• Trepartssamtal lärare – deltagare – handle-dare knyter ihop yrkesteori och färdighets-träning.• Yrkesteorin ges via videokonfe-rens 1-2 dagar per vecka.• Färdighetsträning med hand-ledning 3-4 dagar per vecka på arbetsplatser i hemkommunen.

LYSA-modellen tar vara på den utbildningsresurs som fi nns i arbetslivet och kombinerar den med en struktur för yrkesteore-tiskt lärande på distans. Metod-övningar förekommer i bageri, restaurang och lokalvård, men i övrigt krävs inga specialutrustade undervisningslokaler, vilket brukar få kostnader för yrkesutbildning att skjuta i höjden.

Utbildningens småskalighet löser proble-met att den lokala arbetsmarknaden, i små

kommuner, inte kan absorbera mer än ett få-tal utbildade inom samma yrke varje år.

Det innovativa i LYSA• Bryter tidigare kulturella och könsrelaterade tanke- och yrkesmönster.• Effektiviserar och ger deltagarna både yrkes- och språkutbildning. • Utvecklar deltagarnas nätverk inom yrkes-området/ branschen. • Skapar småskalig och anpassad yrkesutbild-ning för lokalt näringsliv.

UtfallJust nu sammanställs utvärderingen av en oberoende utvärderare. Resultatet pekar på att projektet överträffar utfallet i förprojektet

från 2008, då 70 procent gick till anställning eller till fortsatta stu-dier.

Andra ”mjuka” resultat är ömse-sidigt ökad vilja både hos deltagare och arbetsplatser att övervinna kulturskillnader, samt ökad kun-skap och förståelse hos deltagarna för arbetslivets regler och krav. Utöver betyg på nationella gymna-siekurser och ett utbildningsbevis

får deltagaren intyg och referenser från fl era månader på en arbetsplats – troligen det vikti-gaste vid framtida jobbansökan.

ErfarenheterLärplattformen Fronter har använts under

projekttiden bland annat för att kompensera avstånden mellan kommunerna, som begrän-sar möjligheterna till spontana möten.

Organisatoriska skillnader mellan kom-muner, till exempel olika rutiner för löne- och budgethantering eller olika programvaror för elevregistrering kan komplicera samverkan.

Den viktigaste positiva erfarenheten är den goda utbildningseffekt som nås på arbets-platserna, där färdighetsträning sker. Med få undantag fungerar modellen med lärande i arbetslivet mycket bra. Deltagarna blir väl omhändertagna och kan uppnå medarbetar-status. De får delta i alla arbetsuppgifter och lär sig verkligen grunderna i yrket på kort tid. De får också en förankring i arbetslivet, för många den första trots lång tid i landet.

ESF-projekt – en LYSAnde modell för yrkesutbildningTraditionella yrkesutbild-ningar är ofta övervägande teoretiska, i bästa fall med inslag av praktik. Att lära yrkesteori från kurslittera-tur kan vara svårt. Särskilt dåligt anpassad är denna form för den som inte be-härskar svenska språket. Många nyanlända har efter SFI fastnat i en rundgång mellan arbetslöshet, åtgärd och försörjningsstöd på grund av bristen på lämplig yrkesutbildning.

Detta projekt medfi nansieras av Europeiska Unionen/Europeiska socialfondenLYSA-projektet står för: Livskompetens och Yrkesutbildning i Samverkan för Arbete. Projektägare: Vårgårda kommun.Projektledare: Christer Lundqvist Vårgårda, tel. 0322-600 891, [email protected] Tage Lindström, Ale kommun, tel. 0303-33 06 70, [email protected].

Projektekonom: Bernt Lennde, Vårgårda, tel. 0322-600 804, [email protected]: 30 miljoner varav 12 miljoner är ESF-stöd. Projekttid: 2008-06-23 – 2010-06-30

Kommuner som samverkar är: Ale, Herrljunga, Kungälv, Lilla Edet, Stenungsund, Tjörn, Ulricehamn och Vårgårda.

Kontinuerliga besök av yrkeslärare med trepartssamtal kvalitetssäkrar utbildningen på arbetsplatsen.

Färdighetsträning på en arbetsplats skapar förankring i arbetslivet och minimerar beho-vet av specialutrustade undervisningslokaler.

"Den viktigaste positiva erfa-renheten är den goda utbild-ningseffekt som nås på arbets-platserna."

ESF

Documents