www.ifs.a.se Entreprenörer och företagare med utländsk bakgrund – en kraft för snabbare integration Thomas Henningson, Lena Högberg, Anders Lundström, Elisabeth Sundin IPREG rapport 2016 INNOVATIVE PROGRESSIVE ENTREPRENEURSHIP GROWTH IPREG ekonomisk förening Institutet för Innovativt Entreprenörskap
39
Embed
Entreprenörer och företagare med utländsk bakgrund en kraft för … · 2016-12-09 · kunskap och erfarenheter om villkoren i kedjan av uppbrott, invandring, utanförskap och
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
www.ifs.a.se
Entreprenörer och företagare med utländsk
bakgrund – en kraft för snabbare integration
Thomas Henningson, Lena Högberg, Anders Lundström, Elisabeth
Syfte, metod, centrala begrepp och disposition ............................................................................ 1 Metod ............................................................................................................................................. 2 Begrepp........................................................................................................................................... 3 Fortsatt disposition ......................................................................................................................... 4
Företagare med utländsk bakgrund ................................................................................................... 4 Telefonenkät – metod och resultat ..................................................................................................... 5
Metod ............................................................................................................................................. 5 Resultatredovisning ........................................................................................................................ 7 Sammanfattning av utförd telefonenkät ...................................................................................... 18
Dialog med företag – genomförande av företagarsamtal ............................................................... 19 Eskilstuna ...................................................................................................................................... 21 Linköping ....................................................................................................................................... 22 Stockholm ..................................................................................................................................... 23 Örebro........................................................................................................................................... 24 Sammanfattning – likheter och olikheter ..................................................................................... 25
Mentorprogram ................................................................................................................................ 26 Småföretag, entreprenörskap och politiken ..................................................................................... 28
Småföretagen och medelstora företag med utländsk bakgrund – sammanfattande beskrivning ...................................................................................................................................................... 31
Stort intresse från befintliga företagare att medverka i integrationsproceesen .............................. 31 Företagare menar att den lokala miljön samt den service den kan erbjuda är av stor betydelse .... 31 Företagare ser gärna att det skapas fler arenor för att träffa nyanlända, t ex i form av s k matchmaking events ......................................................................................................................... 32 Uppfyllande av i projektansökan föreslagna indikatorer .................................................................. 32 Åtgärdsförslag ................................................................................................................................... 32
1. Tillväxtverket bör starta ett program för att systematiskt aktivera framgångsrika företagare med utländsk bakgrund. ............................................................................................................... 33 2. Tillväxtverket kan inleda program med olika kommuner runt om i landet. Här kan man uppmuntra kommuner att ta fram årliga planer för en lokal utveckling av hela integrationsprocessen från nytillkomna till nyanlända. ............................................................... 33 3. Förbättra nyanländas möjligheter att starta och driva företag. ............................................... 33 4. Inrätta ett företagsråd i lokala miljöer. .................................................................................... 33 5. Genomför jämförbara studier med andra grupper av företagare och företagare ................... 34
Integrationen av nyanlända personer till Sverige är en fråga högt på dagordningen i många
sammanhang 2016. I det här projektet diskuteras möjligheter att via entreprenörer och
företagare med utländsk bakgrund bidra till en snabbare arbetsmarknadsintegration. De
företagare som medverkar i denna studie har själva tidigare gått igenom en
integrationsprocess och har därför egna erfarenheter av en sådan process.
Det är väl belagt att utrikesfödda startar företag i högre utsträckning än inrikes födda.
Utrikesfödda utgör omkring 15 procent av alla företagare i Sverige idag (Tillväxtverket,
2014). Tillsammans sysselsätter företag som ägs och drivs av företagare med utländsk
bakgrund ca 200 000 personer (Efendic Andersson & Wennberg, 2012). Företagare med
utländsk bakgrund är dock en mycket heterogen skara näringsidkare, precis som alla andra
företagare, verksamma i många olika branscher och med många olika typer av affärsidéer.
Det är alltså problematiskt att tala om dessa företagare som en grupp eller ens kategori
(Högberg, Schölin, Ram & Jones, 2016). Precis som andra företagare finns det bland dessa
både mycket framgångsrika företagare och en majoritet av s k levebrödsföretagare.
Myten om invandrarföretaget har beskrivits av Najib (1999) som en schablonbild av en
pizzabagare eller kvartersbutik med låg lönsamhet och små utvecklingsmöjligheter. Forskning
visar att de dilemman som företagare med utländsk bakgrund står inför i stort är desamma
som andra småföretag respektive nya företag möter (Pripp, 2001).
Sociologisk forskning har visat att det är i mångt och mycket just myten om kategorin
invandrarföretagare som skapar föreställningar om ett annorlundaskap som får konsekvenser
för hur företagare med utländsk bakgrund bemöts av exempelvis myndigheter och
bankanställda, liksom för hur de betraktar och framställer sig själva (Pripp, 2001).
Nationalekonomisk forskning har visat på stora skillnader i andelen företagare mellan utrikes-
och inrikesfödda liksom mellan olika grupper av invandrare (Andersson & Hammarstedt
2011). Från politiskt håll har förhoppningar om företagande som ett sätt att minska
arbetslöshet bland personer med utländsk bakgrund uttryckts, inte minst för att de i rollen som
företagare förväntas anställa andra invandrare (Andersson & Hammarstedt 2011).
Mot bakgrund av den schablon som den allmänna bilden av företagare med utländsk
bakgrund ofta visar upp vill vi i det här projektet belysa erfarenheter hos företagare som
trotsar den bilden. Vi har genomfört en telefonenkät och fört en dialog med företagare som i
andras ögon är både framgångsrika företagare och har utländsk bakgrund i syfte att fånga upp
deras erfarenheter av och idéer för att åstadkomma en bättre och snabbare integration av
människor som kommer till Sverige för att leva och verka.
Syfte, metod, centrala begrepp och disposition På vilka sätt kan framgångsrika företagare med utländsk bakgrund ha betydelse för att bidra
till en snabbare integration genom att kunna erbjuda mentorskap, praktikplatser och
projektarbete samt att vara förebilder och utgöra nätverk för nytillkomna individer med
utländsk bakgrund? Det är i grunden vad denna rapport tar upp och diskuterar utifrån olika
aspekter.
Sida 2 av 39 www.ifs.a.se 2
Betydelsen av att ta reda på detta är inte minst viktig med avseende på de stora
flyktingströmmar som pågått och förväntas pågå under de närmaste åren. Dessa
flyktingströmmar innebär samtidigt att vi får ett stort antal personer med uppehållstillstånd,
dvs nyanlända.
Nyanlända personer till Sverige och olika kommuner kan i åtskilliga fall ha erfarenheter av att
driva företag i sina tidigare miljöer eller kan ha konkreta idéer kring att starta egna företag.
Tanken blir då att i Sverige verksamma entreprenörer med utländsk bakgrund har gått igenom
integrationsprocesser tidigare och har därför erfarenheter av problem och möjligheter i dessa
processer.
Individer som kommer till Sverige kan också antas ha relevanta uppbyggda nätverk på sina
hemmamarknader. Det kan även finnas ett stort intresse hos existerande entreprenörer med
utländsk bakgrund att engagera personer som kommer till Sverige genom i första hand
praktik- eller projektarbete som ett första steg till en fast anställning men också att fungera
som mentorer. Det är då viktigt att kunna peka på existerande förebilder, men även att se till
att hur omgivande lokala serviceorganisationer fungerar. Detta projekt handlar inte om hur
effektiva omgivande privata och offentliga serviceorganisationer är även om det inom ramen
för projektet delvis tas upp de existerande entreprenörernas erfarenheter av dessa
organisationer.
Projektet bygger på ett antal förutsättningar eller antaganden. Det kan t ex handla om att:
- Individer som kommer till Sverige i stor utsträckning har erfarenheter av att driva
företag
- Individer har idéer som kan omsättas i ett eget företagande eller
- Har relevanta uppbyggda nätverk till sina hemmamarknader.
Dessa antaganden medför att det finns en potential till företagande i gruppen av nyanlända,
vilka kan få hjälp av redan etablerade företag drivna av företagare med utländsk bakgrund.
Detta kan ske genom att dessa företagare fungerar som förebilder och bidrar substantiellt till
en framtida integrationsprocess. Förebilder är de genom att ha lyckats i sitt företagande i
Sverige. Det konkreta bidraget till nyanländas företagande kan göras t ex genom:
- Praktikplatser i dessa företag
- Projektarbeten i dessa företag
- Möjligheter att ingå i nätverk med både nya och etablerade företagare
- Mentorsrelation med betoning på hanterande av frågor som rör företagande samt
- Praktisk träning i svenska språket i en företagsmiljö.
Projektet utgår från att det finns ett intresse hos etablerade företagare att stimulera
företagande. Projektets empiriska del inriktas på existerande framgångsrika företagare och
deras syn på vilka roller de kan tänka sig spela gentemot nytillkomna och nyanlända personer,
vilka önskar starta nya företag eller lära sig mer om företagandets kontext i form av
omgivande privata och offentliga organisationer.
Metod
Framgångsrika företag och till dessa kopplade företagare har tagits fram genom det arbete
som Stiftelsen IFS (Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige) årligen genomför
Sida 3 av 39 www.ifs.a.se 3
i form av att utse Årets Pionjär samt Årets Nybyggare. Årets Pionjärer är företag med fler än
fem års verksamhet för sina företag, medan Årets Nybyggare är företag med högst fem års
verksamhet. Gemensamt för personerna bakom företagen är att de har nominerats för något av
dessa priser på regional eller lokal nivå. Dessa framgångsrika personer har erfarenheter av
såväl företagande som att ha varit nyanlända till Sverige.
Projektet har genomförts genom en telefonenkät som riktats till ett stort antal pristagare samt
med andra företagare med utländsk bakgrund för att få fram vad dessa personer anser att de
konkret kan bidra med i en integrationsprocess. Därefter har fyra företagarsamtal genomförts
med företagare i Eskilstuna, Linköping Stockholm och Örebro. Metoden presenteras och
diskuteras mera i anslutning till resultatredovisningen nedan.
Materialet från telefonenkäten och företagarsamtalen har analyserats med avseende på
framkomna idéer om bl. a praktikplatser och andra former av möjligt deltagande från
företagarnas sida i en integrationsprocess. Denna studie kan ses som ett pilotprojekt p g a att
den koncentrerar intresset mot en specifik grupp av företagare med utländsk bakgrund. Den
kan alltså inte ses som en rapport som gäller samtliga i Sverige verksamma företagare med
utländsk bakgrund.
I denna rapport dokumenteras framkomna resultat och konkreta förslag. I rapporten ges
förslag på dels vilka åtgärder som kan genomföras på lokal nivå för att få en ökad integrering
till stånd, dels på hur detta pilotprojekt skulle kunna utvidgas till att omfatta hela landet.
Vidare ges förslag avseende vilka åtgärder som eventuellt behöver tas för att skapa en mer
effektiv och snabbare integration på lokal nivå i samarbete mellan nytillkomna individer och
företagare med utländsk bakgrund.
Samtidigt med denna studie har Stiftelsen IFS analyserat en tysk modell, KAUSA, som
innebär att nyanlända ges möjlighet till praktiskt lärande i yrkeslivet. Det sker i företagen där
kunskap och erfarenheter om villkoren i kedjan av uppbrott, invandring, utanförskap och
integrationsprocesser redan finns.
Begrepp
Begreppet ”entreprenör” har genomgått ett veritabelt segertåg både i det allmänna och i
forskning. Särskilt i forskningen förekommer en debatt om kraven på rubriceringen
entreprenör och entreprenörskap. Här lämnar vi den diskussionen därhän och väljer att
använda begreppet ”företagare” eftersom det är vad våra empiriska grupper entydigt utgörs
av.
Nyanlända, utlandsfödda, utrikesfödda och invandrare är exempel på begrepp som används
både i den allmänna debatten och i anslutning till sysselsättning och företagande. I projektet
och rapporten väljer vi att använda samma begrepp som den organisation/person från vilken
uppgifterna hämtats eller dialog förts. Det är hanterligt, men innebär inte att vi undgår de
definitionsproblemen – vi menar t ex att en del av våra medverkande företagare då de
använder uttrycket nyanlända förmodligen avser personer som nyligen kommit till Sverige
medan andra strikt använder den formella bestämningen att nyanlända personer är individer
under de första tre åren efter det att uppehållstillstånd erhållits.
Sida 4 av 39 www.ifs.a.se 4
Integration och integrationsprocess är centrala begrepp som både används normativt och
deskriptivt i dagens Sverige. Också därvidlag väljer vi att tillämpa uppgiftslämnarnas
terminologi samt begränsa oss till arbetsmarknadsdimensionen.
Fortsatt disposition
I nästa avsnitt återger vi några centrala uppgifter om företagare med utländsk bakgrund
hämtade både från forskning och officiella uppgifter. Därefter följer en presentation av de
empiriska undersökningar som gjorts inom ramen för detta projekt. De empiriska resultaten
diskuteras i den avslutande delen med hjälp av andra undersökningar inte bara om företag
drivna av utlandsfödda utan också av landets företagare och företag liksom av
mentorsprogram. Slutligen sker en sammanfattning samt förslag på åtgärdsprogram.
Företagare med utländsk bakgrund
Företagandet bland personer med utländsk bakgrund har ökat kraftigt under 1990-talet och
framåt. Då arbetsmarknaden varit svår att ta sig in på för personer som invandrat från länder
utanför Europa är det enligt Andersson och Hammarstedt (2011) rimligt att anta att den
ökande andelen egenföretagande i denna grupp beror på att de saknar alternativ i form av
anställning.
Forskare har också studerat skillnader i branschval mellan inrikes födda, europeiska
invandrare och utomeuropeiska invandrare och funnit att utomeuropeiska invandrare i mycket
högre utsträckning är verksamma i tjänstesektorn och branscher som handel, hotell och
restaurang (Andersson & Hammarstedt 2011). Utomeuropeiska invandrares företag har
generellt sett högre omsättning och anställer fler personer än företagare i övriga kategorier,
men de uppvisar samtidigt i genomsnitt ett sämre rörelseresultat.
Tillväxtverket publicerar kontinuerligt undersökningar av ”Företagens villkor och verklighet”
(Tillväxtverket 2014). Som en del av den senaste undersökningen ingick rapporten ”Mångfald
i näringslivet”. Med mångfald menas i sammanhanget alla som inte är svenskfödda
medelålders män, dvs kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund. Det är särskilt de
sistnämnda som är av intresse här.
Små företag dominerar både antals- och andelsmässigt på den svenska marknaden. Därvidlag
skiljer sig inte företag drivna av personer med utländsk bakgrund från andra. Vad gäller
branschvalen kan konstateras väsentliga skillnader mellan svensk- och utlandsfödda. En
överväldigande majoritet av landets företag är tjänsteföretag – något mera uttalat bland
personer med utländsk bakgrund än bland övriga. De 15% av företagarna som är utrikesfödda
är ojämnt fördelade mellan olika branscher. Högst är den inom ”hotell &
restaurangverksamhet” där nästan hälften, 46%, av alla företagare har utländsk bakgrund.
Lägst är den inom ”informations- och kommunikationsverksamhet” respektive ”försörjning
av el, gas, värme och kyla” där mindre än tio procent är utlandsfödda. Också ”tillverkning och
byggnadsverksamhet”, typiskt manligt dominerade branscher, har litet inslag av utlandsfödda
företagare.
Företagare vill, som regel, att deras företag ska växa inte minst i form av omsättning,
lönsamhet eller produktivitet. Det gäller särskilt de med utländsk bakgrund. Mer än hälften av
Sida 5 av 39 www.ifs.a.se 5
dem vill också öka antalet anställda. De är också jämförelsevis optimistiska avseende
möjligheten att denna önskan skall realiseras.
De flesta små företag arbetar på en lokal marknad. Det gäller också de som drivs av
företagare med utländsk bakgrund. Importerar gör de med utländsk bakgrund mera än de
svenska medan det omvända gäller export.
Skillnaden mellan de två grupperna, med och utan utländsk bakgrund, angående upplevda
hinder för internationalisering är ofta finansiering för företagare med utländsk bakgrund.
Konkurrens med mera är också ett hinder för tillväxt, mera för de utlandsfödda än för de
svenska. De förstnämnda anger också i högre grad att de fått avslag på ansökningar om lån
och krediter. Enda redovisade faktorn där de inte är missgynnade är tillgång på arbetskraft.
Från Tillväxtverkets rapport om alla småföretag kan vi hämta ytterligare information av
betydelse för vår egen undersökning. Regionala skillnader föreligger i en rad avseenden
mellan företag verksamma i olika regioner och mellan företag verksamma i olika branscher
exempelvis avseende tillväxtvilja, upplevda tillväxtmöjligheter och hinder.
Omfattande forskning har ägnats åt betydelsen av nätverk för nystartade företags framgång
(se ex Aldrich & Zimmer, 1986; Light & Gold 2000). Granovetter (1973) har beskrivit
företag som inbäddade i sitt sammanhang på gott likväl som på ont. Företag som har många
men svaga kopplingar till andra företag – så kallade ”weak ties” – har fördelen av att ingå i ett
dynamiskt nätverk, där det finns god tillgång till information av många olika slag. Sådana
nätverk kan bestå i mentorer och andra företagare likväl som myndighetskontakter. Företag
som är tätt knutna till ett mindre antal aktörer eller personer tenderar att bli för nära kopplade
till likatänkande personer och får därmed inte tillgång till samma dynamiska miljö. I en
rapport från Region Stockholms Resurscentra (Tahko 2015) framhålls att nyanlända kvinnor
som är företagare i stort saknar såväl affärsnätverk som andra nätverk.
Forskningen om företagare med utländsk bakgrund har tagit resonemanget ett steg till och
betonar betydelsen av ett integrerat angreppssätt (Waldinger, Aldrich & Ward, 1990) och talar
om ”mixed embeddedness”, där också kontexten, såsom det institutionella ramverket och
diskriminering, inkluderas för att förklara företagens möjligheter till framgång respektive
inlåsningar i branscher som karaktäriseras av liten utvecklingspotential (Kloosterman, 2010;
Ram 1994).
Telefonenkät – metod och resultat
Metod
I projektet var syftet att genomföra en telefonenkät med hjälp av SKOP AB med 100 st
företagare. Enkäten avsåg initialt omfatta regionala och nationella vinnare. Det avsåg då dels
Årets Nybyggare, dels Årets Pionjär. I telefonenkäten har dels regionala, dels nationella
vinnare över åren ingått. Av 100 vinnare som vi ville nå, önskade vi att kunna få en
fördelning av 50 % kvinnor och 50 % män.
I verkligheten visade det sig att vi inte kunde uppnå denna fördelning p g a att antalet vinnare,
som det fanns uppgifter om hos IFS stiftelsen, har en fördelning om 25 % kvinnor samt 75 %
män. Vidare fanns uppgifter om totalt 111 vinnare av priserna Årets Nybyggare samt Årets
Sida 6 av 39 www.ifs.a.se 6
Pionjär. Eftersom alla dessa vinnare inte kunde nås via kontaktuppgifter beslöts att ta fram
ytterligare uppgifter kring entreprenörer med utländsk bakgrund, vilket innebär att ytterligare
en lista om 89 företag erhölls, där samtliga var lokaliserade i Stockholmsregionen. I
fortsättningen benämns denna lista urval B. Den ursprungliga listan är egentligen en
population avseende vinnare av något av IFS priser, men benämns i denna undersökning
likväl som urval A eftersom vi inte vet om listan innehåller samtliga tidigare vinnare.
I nedanstående tabell visas antalet företag i respektive urval samt svarsfrekvenser.
Tabell 1. Urval och svarsfrekvenser
Urval A Urval B Totalt
Antal företag 111 89 200
Kontaktuppgifter
saknas
9
10
19
Kan ej intervjuas pga
sjukdom eller boende
utomlands
2
11
13
Urval 100 68 168
Vill ej delta i
undersökningen
9
12
21
Kunde ej intervjuas
trots upprepade
försök
23
36
59
Intervjuade 68 20 88
Svarsfrekvens i % 68 29 52
När det gäller antalet upprepade försök kontaktades varje företag upp till 15 gånger om de
inte svarat innan dess. Därefter ansågs de inte vilja delta i undersökningen. I urval B, som
innehåller icke vinnande företag med utländsk bakgrund, valdes dessa för att om möjligt
kunna erhålla totalt 100 svar med företagare. Tyvärr lyckades det inte trots alla försök att få
fram en tillräckligt stor grupp av företag från urval B för att få fram 100 svar totalt.
Totalt omfattar enkäten 88 företag, vilket ger en svarsfrekvens på 52 procent. För företag i
urval A är svarsfrekvensen 68 procent, medan svarsfrekvensen för företag i urval B är 29
procent.
Vid telefonenkäten har följande indelningsgrunder använts för att redovisa resultaten, vilket
framgår av tidigare framtagen rapport avseende telefonenkäten och som skickas in separat (se
SKOP 2016). Här har företag indelats efter startår, omsättning, antal årsarbetare samt
region/lokalisering, medan företagare indelats efter om man startat ensam eller tillsammans
Sida 7 av 39 www.ifs.a.se 7
med andra eller ej, var med vid start av företaget, om man startat fler företag, ålder, född i
Sverige eller ej samt kön. Dessa frågor handlar om att ge en bild över vilka företagen samt
företagarna är som ingår i urvalet. Vad gäller företagarna finns här en del frågor kring vilken
betydelse de anser sig ha i den lokala miljön, hur viktig denna miljö är för deras verksamheter
samt på vilka sätt de kan tänka sig medverka i en integrationsprocess. Uppgifter som alla är
unika för denna telefonenkät.
Materialet är för begränsat vad för att göra sambandsanalyser. Totalt är också den geografiska
spridningen stor, vilket samtidigt gör att regionala skillnader inte kan bedömas.
Heterogeniteten i materialet är också betydande, vad gäller t ex när företag startats, typ av
företag eller storlek på företag. Generellt är nästan alla företag tjänsteföretag eller en
kombination av tjänste- och tillverkande företag. Det är endast sex procent av företagsledarna,
vilka uppger sig ansvara för tillverkande företag.
Resultatredovisning
Totalt har vid genomförda telefonenkät ställts 59 frågor. I separat rapport från SKOP AB
redovisas den interna svarsfrekvensen för olika frågor. I denna rapport finns samtliga svar i
detalj redovisade i tabellform. I följande redovisning sker därför en mer övergripande
beskrivning av framkomna resultat. Samtliga figurer och siffror är hämtade ifrån den
telefonenkät som SKOP AB har genomfört.
Vad karaktäriserar företagen?
Två av tre företag är startade innan 2010. Se figur 1.
Figur 1. Tidpunkt för företagsstart (%-siffror)
En tredjedel av företagen är startade efter 2010. De som vunnit priset Årets Nybyggare tillhör
därför denna grupp, medan Årets Pionjär kan antas i huvudsak tillhöra de andra grupperna.
Vilket år startade företaget?
20
45
34
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
År 1900-1999 År 2000-2009 År 2010 eller senare
%
Sida 8 av 39 www.ifs.a.se 8
Ungefär hälften av företagen har startats av en ensam person oftast den som svarade på
frågorna. I knappt 10 procent av fallen var personen som svarade på enkäten inte med vid
starten av företaget. Detta borde indikera att de svarande personerna har generellt god
kunskap om företaget och dess utveckling. Här finns svar från alla svarande personer. Se figur
2.
Figur 2. Start av företaget – Vem startade företaget?
Figur 3. Ensam eller tillsammans med andra?
Av figurerna 2 och 3 framgår att hälften av företagarna startade sina företag ensamma och 40
% tillsammans med andra, medan bara knappt 10 % som sagt inte var med vid starten av
företagen. Vidare att om man startade tillsammans med andra är det lika vanligt att så sker med
någon utanför familjen som med någon inom familjen. I över hälften av fallen var man redan
från början ensam företagsledare, vilket framgår av nedanstående figur 4.
Vem var det som startade företaget?
51
40
9
0
10
20
30
40
50
60
Du ensam Du tillsammans med andra eller Du var inte med och startade
%
Om startade med andra
Startade du tillsammans med
någon utanför familjen som du inte är släkt med?
4852
0
10
20
30
40
50
60
Ja Nej
%
Sida 9 av 39 www.ifs.a.se 9
Figur 4. Företagsledare vid företagsstarten
Vad dessa frågor hittills bekräftar är att de företagare som medverkar i telefonenkäten redan
från företagens start i de flesta fallen spelat en stor roll genom att aktivt delta i start av
företaget samt haft en ledande roll i företaget från början. Det tyder på att de har stor kunskap
om vad som skett över tiden i de företag där de är verksamma. För att ytterligare belysa vad
som hänt med företagen sedan starten har vi frågat efter hur lång tid det tog att starta
företaget, efter att man har fått den idé som man ville bygga ett företag på. Resultaten av
denna fråga framgår av nedanstående figur 5.
Av figuren framgår att tid från idé till start av företag är förhållandevis kort. Nästan hälften av
de svarande företagarna uppger en tid kortare än ett år och bara knappt 10 procent säger att
det tagit mer än 5 år. Dessa resultat stämmer med vad som framkommit i andra
undersökningar, se t ex von Friderichs, Lundström och Nordström, 2014. Notera dock att
detta inte är samma sak som att få veta när företaget blev lönsamt eller om man som
företagare kunde försörja sig på företaget.
Figur 5. Tid från idé till företagsstart
Om startade med andra,
Vem var företagsledare vid starten?
52
39
9
0
10
20
30
40
50
60
Du själv Både du och någon annan Bara någon annan
%
Om intervjupersonen var med och startade företaget
Hur många år tog det från att du fick idén att starta företaget till att du
faktiskt startade företaget?
47
33
13
7
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Inget år 1-2 år 4-5 år Längre tid än 5 år
%
Sida 10 av 39 www.ifs.a.se 10
Figur 6. Samma affärsidé som vid starten respektive förändrad affärsidé
För 80 procent av företagen har inte den ursprungliga affärsidén förändrats, se figur 6. Här fås
inga skillnader mellan om man startade ensam, tillsammans med andra eller inte var med och
startade. Inga skillnader finns heller beroende på hur stor omsättning företaget uppger eller
antalet årsarbetare, ålder eller kön.
Figur 7. Omsättning 2015
När det gäller nuvarande omsättning uppger 20 procent att den är mindre än 3 milj kr, medan
två av tre företag uppger att den är 6 milj kr eller mer. Drygt 25 procent av företagen uppger en
omsättning på minst 20 milj kr. I genomsnitt omsätter företagen närmare 24 milj kr. För de
företag som startades mellan 1990 till 1999 är det bara ett företag som idag har en omsättning
på högst 5 miljoner kronor.
Är företagets affärsidé fortfarande samma som vid starten?
Eller har den förändrats?
80
20
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
Samma Har förändrats
%
Hur många miljoner omsatte företaget år 2015?
20
13
40
27
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
Mindre än 3 miljoner 3-5 miljoner 6-20 miljoner Mer än 20 miljoner
%
Sida 11 av 39 www.ifs.a.se 11
Figur 8. Företagens försäljning till kunder inom en radie om tio mil
Företagens försäljning är koncentrerad till en radie av 10 mil från där företaget är lokaliserat.
Drygt 60 % av företagen i urvalet avsätter minst hälften av sin omsättning inom detta område.
En viktig förklaring är förstås vilken typ av tjänsteföretag som dessa företagare ansvarar för.
Figur 9. Antal anställda (omräknat till heltider på årsbasis)
Av figuren framgår att de flesta företagen är relativt små. 45 procent av företagen har mindre
än eller lika med fem anställda, två av tre företag kan karaktäriseras som mikroföretag medan
drygt en tredjedel har fler än tio anställda.
Knappt 10 procent av företagen har även verksamhet med anställda i andra länder än Sverige.
I samtliga dessa fall handlar det om entreprenörer som startat fler företag samt är män och
tillhör vårt urval A.
Hur mycket av företagets försäljning säljs
till kunder inom tio mil?
46
16
7
12 12
7
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Tre fjärdedelar
eller mer
Ungefär hälften En fjärdedel En tiondel Litet men
mindre än en
tiondel
Inget alls
%
Hur många personer arbetar nu i företaget utom dig?
Räkna om deltidspersonal till heltider på årsbasis
11
14
20 2019
17
0
5
10
15
20
25
Ingen 1-2 personer 3-5 personer 6-10 personer 11-20 personer Fler än 20
personer
%
Sida 12 av 39 www.ifs.a.se 12
När det gäller företagsledarens ålder fås en naturlig uppdelning mellan unga och äldre
företagare, dvs de som är yngre har startat relativt sent jämfört med övriga. Nästan samtliga
företagsledare är inte födda i Sverige.
Figur 10. Exportverksamhetens omfattning sett till andel av försäljning
Drygt 70 % av företagen har ingen export, medan 10 % avsätter mer än hälften av sin
omsättning på export. Nästan 80 % av företagen som exporterar har ingen tidigare anknytning
till de länder de exporterar till, vilket framgår av nedanstående figur.
Figur 11. Personlig anknytning till länder dit företaget exporterar
Hur mycket av företagets försäljning går på export?
82
7 5 6
72
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Tre fjärdedelar
eller mer
Ungefär hälften En fjärdedel En tiondel Litet men
mindre än en
tiondel
Inget alls
%
Om export
Om du tänker på de länder som förtaget exporterar till
Hade du själv någon anknytning till något av
länderna innan du började exportera dit?
23
77
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
Ja Nej
%
Sida 13 av 39 www.ifs.a.se 13
Figur 12. Importverksamhet?
Omkring 4 av 10 företag importerar varor från något annat land. Här har drygt hälften någon
form av tidigare anknytning till det land de importerar ifrån. Av svaren framgår att det handlar
om att vederbörande tidigare har bott där eller att det är deras ursprungsland. Där kan även
finnas släktingar eller bekanta, se figur 13.
Figur 13. Personlig anknytning till länder som företaget importerar ifrån?
Knappt 30 % av företagen har verksamhet i flera svenska kommuner. Inte minst gäller detta
de som startat flera företag. I nedanstående figurer visas vilken betydelse företagarna tillmäter
dels den lokala miljö, dels sin egen betydelse i den lokala miljön. Se figurerna 14 och 15.
Importerar ditt företag varor från något land?
40
60
0
10
20
30
40
50
60
70
Ja Nej
%
Om importerar
Om du tänker på de länder som företaget importerar från.
Hade du själv någon anknytning till något av
länderna innan du började importera därifrån?
53
47
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Ja Nej
%
Sida 14 av 39 www.ifs.a.se 14
Figur 14. Den lokala miljöns betydelse för företagen (offentlig service, tillgång till
kunder, leverantörer)
Företagen har i genomsnitt funnits i sin nuvarande kommun i drygt 11 år. Här finns inga
signifikanta skillnader för någon av våra indelningsgrunder. Liknande resultat finns på frågan
om hur många år som respektive företag funnits i den kommun där man har sin största del av
verksamheten. Intressant är att företagsledarna har bott många fler år än sitt företag i
respektive kommun. En tolkning är att det tar tid att bygga upp lokala nätverk och
lokalkännedom. En klar majoritet eller två av tre företagare tillmäter den lokala miljön ganska
eller mycket stor betydelse. Endast drygt tio procent anser att den saknar betydelse.
Figur 15. Företagets roll i lokalsamhället t ex med avseende på integration och
samverkan mellan individer
Även när det gäller företagets egen betydelse i den lokala miljön anser en majoritet av
företagarna att den är mycket eller ganska stor.
Vilken betydelse har den lokala miljön för företaget, vad gäller offentlig
service, tillgång till kunder, leverantörer?
28
38
22
13
0
5
10
15
20
25
30
35
40
Mycket stor Ganska stor Bara liten Ingen alls
%
Vilken roll har företaget i lokalsamhället
t.ex. för integration och samverkan mellan individer?
16
41
31
12
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
Mycket stor Ganska stor Bara liten Ingen alls
%
Sida 15 av 39 www.ifs.a.se 15
När det gäller frågan om vilken betydelse hjälp från släkt och vänner har haft för att företaget
ska utvecklas är meningarna delade. Nästan 40 % svarar stor eller mycket stor betydelse
medan nästan 50 % svarar ingen eller liten betydelse. Här finns inga signifikanta skillnader
för någon av våra indelningsgrunder.
Nästan 60 % av företagsledarna har startat fler företag. Här finns inte heller några signifikanta
skillnader för indelningsgrunder som ålder, kön, om man startat företaget ensam eller i
samarbete eller vilken omsättning företaget har. Normalt handlar det om start av ytterligare ett
företag. 15 procent av de svarande personerna har startat fler är tre företag. Däremot finns en
skillnad såtillvida att de som startat fler företag har även bott fler år i landet än övriga.
De svarande personerna har lång erfarenhet av den bransch de är verksamma inom.
Genomsnittet visar på att de varit verksamma i nästan 17 år i denna bransch. Endast 10 % har
högst 5 års erfarenheter. En fjärdedel har mer än 20 års erfarenhet av branschen. Naturligen
finns här en åldersskillnad, där i den yngsta åldersgruppen 2 av 3 företagare har högst 10 års
erfarenhet av respektive bransch.
Företagarna är relativt sett högutbildade. 6 av 10 har eftergymnasial utbildning och endast
drygt 5 % har högst grundskoleutbildning. Här finns inga signifikanta skillnader för olika
indelningsgrunder. Genomsnittsåldern för svarande företagare är knappt 44 år. Ingen är under
28 år och ingen över 70 år. 25 procent är som sagt kvinnor. Här finns en högre andel av
männen som startar företaget ensam, men för andra indelningsgrunder fås inga signifikanta
skillnader.
Vilka roller spelar de i sina respektive lokala miljöer?
Ett antal av frågeställningarna handlar om hur de ser på sina roller i den lokala miljön. Här har
vi frågat efter vilka typer av organisationer de är medlemmar i, Se figur 16.
Figur 16. Organisationer som företagen/företagarna är medlemmar i (medlemskap,
sponsring eller annat stöd)
Är företaget eller du som företagsledare
med i någon av följande föreningar?
Det kan vara som medlem, som sponsor eller genom annat stöd
3
36
1 1
28
33
0
5
10
15
20
25
30
35
40
Lokal företags-
organisation
Idrottsförening Invandrar-
förening
Religiöst
samfund
Annan idéell
förening
Annan
organisation
eller förening
%
Sida 16 av 39 www.ifs.a.se 16
Här lyfts alternativen idrottsförening , annan organisation eller förening samt annan ideell
förening fram medan i princip inga lyfter fram lokal företagsorganisation, invandrarförening
eller religiöst samfund. Detta mönster går i stort igen för alla våra indelningsgrunder. Med
annan ideell förening nämns ett brett spektra av organisationer såväl ideella som lokala
företagsorganisationer, typ ALMI/IFS, Handelskammare, Föräldrakraft och som sagt
idrottsföreningar.
Vidare har vi i detta sammanhang frågat efter antal år företagarna har bott i nuvarande kommun.
Av figur 17 framgår att nästan 40 procent av företagarna har bott längre än 20 år i kommunen
och ytterligare omkring 25 procent har bott mellan 11 och 20 år. Detta innebär att tiden som
man som enskild företagare har bott i kommunen generellt är längre än den tid som de företag
man ansvarar för har funnits i kommunen.
Figur 17. Antal år som företagarna har bott i aktuell kommun
Vi har även frågat om företaget har en namngiven kontaktperson på Arbetsförmedlingen. Här
svarar 60 % ja, undantag finns för de som inte har någon anställd. Vi har även frågat efter hur
många månader sedan företaget hade kontakt med Arbetsförmedlingen. Nästan hälften av
företagarna kunde inte ge en uppgift när de senast hade kontakt. Medelvärdet är omkring fyra
månader. Knappt en tredjedel uppgav mindre än två månader sedan. För företag utan anställda
har nästan 80 % inte svarat på frågan. Naturligt stiger andelen som haft kontakt inom mindre
än två månader för företag med fler anställda.
Hur många år har du bott i den kommun där du bor nu?
15
20
26
39
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
0-5 år 6-10 år 11-20 år Längre än 20 år
%
Sida 17 av 39 www.ifs.a.se 17
Figur 18. Intresse av att agera mentor
I enkäten har även efterfrågats om man är beredd att vara rådgivare och mentor åt personer
med utländsk bakgrund. Här finns följande svarsalternativ: Ja, absolut, ja, kanske, nej,
troligen inte samt nej, absolut inte. En överväldigande majoritet eller närmare 90 % väljer de
två första alternativen. Det skulle i detta fall innebära att 77 företagare säger sig absolut eller
kanske kunna tänka sig detta. Här finns inga signifikanta skillnader mellan våra
indelningsgrunder.
Vi frågade även efter om man genom sitt företag var beredd att erbjuda praktikplatser åt
personer med utländsk bakgrund. Här svarar knappt 95 % ja, absolut eller ja, kanske, vilket
motsvarar att 81 företagare uppger dessa alternativ. Även här går mönstret igen för alla våra
alternativa indelningsgrunder. Det finns således ett mycket stort intresse från företagarna att
medverka i integration av individer med utländsk bakgrund. Därför ställdes även en följdfråga
om det finns speciella kompetenskrav, t ex språk, som krävs för att företaget skulle ta emot en
praktikant. Se figur 20.
Figur 19. Praktiktjänstgöring
Är du beredd att vara rådgivare och mentor
åt personer med utländsk bakgrund?
55
32
7 6
0
10
20
30
40
50
60
Ja, absolut Ja, kanske Nej, troligen inte Nej, absolut inte
%
Är du genom ditt företag beredd att erbjuda
praktikplatser åt personer med utländsk bakgrund?
77
17
51
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
Ja, absolut Ja, kanske Nej, troligen inte Nej, absolut inte
%
Sida 18 av 39 www.ifs.a.se 18
Figur 20. Kompetenskrav
Två tredjedelar av företagsledarna uppger att de har olika kompetenskrav. För de
företagsledare som inte startat flera företag är andelen signifikant lägre, men ändå drygt 50
procent. Här ges en rad exempel på sådana kompetenskrav. Språkkrav är det många som
nämner, dvs att man måste kunna tala och förstå svenska. Behörighet är också ett krav om det
handlar om specifika sådana krav vad gäller företagets verksamhet. Körkort framhölls även av
många företagare som ett krav.
Avslutningsvis frågades efter om företagare skulle vara beredd att komma till ett företagsmöte
med nyanlända om ett sådant arrangerades med personer med utländsk bakgrund och intresse
av företagande vilket 90 % sa ja till.
Sammanfattning av utförd telefonenkät
Genom telefonenkäten har framkommit ett stort intresse från företagarna av att aktivt
medverka i integrationsprocessen, inte minst vad gäller nyanlända med egna företag eller
företagsidéer, men även vad gäller möjligheterna att kunna projektanställa med rätt typ av
kompetens. Här svarar så gott som alla företagare att de är positiva att medverka vid dessa
typer av aktiviteter. Vi vill ändå framhålla betydelsen av krav på kompetens här. Företagarna
menar att de vill se sina insatser också som en form av en investering, dvs det egna företaget
måste kunna ha nytta av de personer som projektanställs. Det blev därför ett viktigt område att
ta upp i våra seminarier på fyra orter med grupper av företagsledare, se kommande avsnitt.
Många företagare ansåg att den lokala miljön och den service den erbjuder är av stor
betydelse för företagens verksamheter. Det är något som lokala beslutsfattare och stödjande
organisationer bör fundera på hur de kan ta tillvara på denna positiva inställning. Eftersom
företagarna normalt har bott många år i den lokala miljö där de är verksamma anser de även
att de är viktiga för den lokala miljöns utveckling. Många är också lokalt verksamma, dvs en
stor andel av företagen avsätter huvuddelen av sin omsättning inom en 10 mils radie från
lokaliseringsorten.
Om beredd att erbjuda praktikplatser åt personer med utländsk bakgrund
Är det några speciella kompetenskrav, t.ex. språk, som måste vara
uppfyllda för att ditt företag skall kunna ta emot en praktikant?
65
35
0
10
20
30
40
50
60
70
Ja Nej
%
Sida 19 av 39 www.ifs.a.se 19
En stor majoritet är födda utomlands (94 %) och så gott som samtliga har föräldrar som är
födda utomlands. Det innebär att nästan samtliga har gått igenom en integrationsprocess i
Sverige och har då troligen en god kunskap om vad som kan vara problem i en sådan process
och hur denna process skulle kunna effektiviseras.
Slutligen vad gäller kontakterna med det land varifrån de kommer tycks dessa kontakter
betyda mer för företagens import än för deras export.
Dialog med företag – genomförande av företagarsamtal
Inom ramen för detta projekt har fyra företagarsamtal genomförts med framgångsrika
företagare i Eskilstuna, Linköping, Stockholm och Örebro. Sammantaget har 27 företagare
deltagit varav 19 män och 8 kvinnor. Deltagarna representerade totalt 25 företag. Varje
företagarsamtal varade i ca två timmar. Medverkade gjorde vid varje tillfälle två
representanter från IPREG eller från Linköpings Universitet samt vid tre av de fyra träffarna
en ISF konsult från respektive ALMI bolag. Mötet i Stockholm ägde rum i IFSs lokaler och
på övriga orter hos respektive ALMI-bolag.
Nedanstående dagordning följdes vid genomförandet av företagarsamtalen:
1. Kort presentation av närvarande företagare och företag.
2. Syftet med samtalet och kort information om projektet, ”Företagare och företagare med
utländsk bakgrund - en kraft för snabbare integration”.
Vad har gjorts hittills? Några resultat från genomförda telefonenkät.
3. Vilken roll spelar respektive företagare i integrationsprocessen på regional/lokal nivå
4. Vilka föreningar och organisationer spelar stor roll i det regionala/lokala arbetet
5. Erfarenheter av arbete med praktiktjänster eller projektanställningar och krav på
kompetens?
6. Erfarenheter av, och inställning till, arbete som mentor
7. Hur kan företagares framtida arbete inom området integration se ut och effektiviseras
8. Intresse för en framtida jobbmässa
9. Övriga synpunkter
Varje enskilt företagarsamtal har sammanställts och dokumenterats. Nedan följer
kortversioner av samtalen och därefter en samlad bedömning av vad som har framkommit.
Syftet med företagarsamtalen var att kvalificera de uppgifter som framkommit genom
telefonenkäten och också utveckla svaren till, i bästa fall, förslag genom dialog. Trots att
frågeställningarna och introduktionen var densamma vid de fyra träffarna utvecklades
samtalen olika. Vi väljer därför att inledningsvis redovisa dem var för sig och avslutar med en
summering.
Sida 20 av 39 www.ifs.a.se 20
Det bör betonas att vad som redovisas är de deltagande företagarnas åsikter och upplevelser –
inte redogörelser för ”sakernas tillstånd”. Presentationen görs i bokstavsordning.
För att ge en bild av deltagande företag vid genomförda företagarsamtal har informationen
sammanställts i nedanstående tabell. Vid presentationen både av samtalen och företagen kan
likheter likaväl som olikheter betonas. Företagen är exempelvis heterogena vad gäller
verksamhet och storlek – men som grupp utmärks de av en stark betoning av
tjänsteverksamhet.
Sida 21 av 39 www.ifs.a.se 21
Tabell 2. Deltagande företag vid genomförda företagarsamtal
Ort IFS
med
Antal
företag
Män resp
kvinnor
Branscher Mentor Praktikant
eller projekt
Eskilstuna Ja 6 5+1 Elteknik
Bilskrotning
Livsmedel
Restaurang
Handel med
begagnade
entreprenadmaskiner
och reservdelar
Ja - flera
främst
informellt
Ja
Linköping Ja 5 4+2 (ett
företag
representer
ades av två
män)
Turism
Bowlinghall
Champinjonodling
IT-service
Multi inkl.
Asylboende
Ja – flera
främst
informellt
Ja – alla
Stockholm Nej 6 4+2 Omsorg
Apotek
Byggande av
takvåningar
Webbförsäljning
Produktion av
rengöringsprodukter
Inomhusmiljöteknik
Ja – flera
främst
informellt
Ja – flera
Örebro Ja 7 6+3 (två
företag
representer
ades av en
man och
en kvinna)
Upplevelse/Event
Privat läkarpraktik
Byggakustik
Industri/Trading
Barnpassningstjänst
Kommunikation/
Marknadsföring
Ja - flera
främst
informellt
Ja
Eskilstuna
Företagarsamtalet inleddes med en presentation av de närvarande företagarna och av
projektet, inklusive aktuellt arbetsläge i projektet. Så vidtog en diskussion kopplad till den
projektpresentation som gavs. Angående den service som olika offentliga aktörer ger menade
deltagarna att kvaliteten är skiftande och personberoende. Somliga tjänstemän anses ha
regelverket som ledstjärna och letar fel, medan andra inom regelverket också försöker hjälpa
till och se till att det blir rätt från början.
Sida 22 av 39 www.ifs.a.se 22
Praktikanter förmedlas främst genom Arbetsförmedlingen, kontakter finns också med
Migrationsverket. Det har fungerat tillfredsställande, men språkproblem är oftast det största
hindret. SFI (svenska för invandrare) borde kunna förbättras, t ex genom kravställande, ökad
kvalitet och även ökad omfattning. Särskilda fördjupningsavsnitt för olika yrkeskategorier
borde också vara möjliga att utveckla/genomföra. Inom flera branscher (sjukvård och omsorg,
el- och reglerteknik, maskinföretagare etc) ställs också krav på särskild behörighet, varför det
kan vara problem att ta emot outbildade och oerfarna praktikanter.
I samband med nyföretagande förekommer åtskilliga kontakter mellan etablerade företagare
och personer som avser att starta företag. Mycket handlar om praktiska problem/möjligheter
relaterade till verksamheten och affärskontakter, men också om svårigheter att förstå olika
myndigheters krav i olika avseenden. Kontakter mellan företagarna är oftast relaterade till
olika former av släkt- och vänskapsband eller genom kundkontakter. Det handlar om en form
av mentorprocesser som har ganska flexibel utformning.
Arbetet som görs inom ALMI/IFS avseende affärsrådgivning och särskilda Mentorprogram
har varit till stor nytta och jämförelser gjordes med nuläget och med situationen för ca 10 år
sedan. En annan fördel med ALMI är att man också tillhandahåller lån, även om de inte är
marknadens mest förmånliga.
I den här regionen är det mest Arbetsförmedlingen och kommunen som arbetar med
integration och i viss mån även Försäkringskassan. Skatteverket betraktas av många som en
”svår” aktör, nästan som ett hot. Detta beror oftast, menar flera av deltagarna, på ett
svårbegripligt skattesystem som inte alla gånger kommuniceras/förklaras på ett bra sätt av
myndighetens personal. Ett förslag som framkommer är att verket borde ha en särskild
funktion/anställd med särskilt informationsansvar för invandrare.
De närvarande företagarna ställde sig också positiva till en typ av ”jobbmässa” med väl
förberedda möten.
Linköping
Samtalen vid träffen blev mycket livliga och genomfördes i god anda. Champinjonodlarna
hamnade litet ”vid sidan av” p g a mycket dåliga språkkunskaper. Samtalen rörde både den
egna bakgrunden och vägen till Sverige och företagandet och invandringen i stort. Vi väljer
att koncentrera framställningen till projektets huvudfrågeställningar som presenteras ovan.
Företagarna spelar olika roller i lokalsamhället både beroende på verksamhetens inriktning
och egen inställning. Bowlinghall är helt beroende av kunder i närområdet och goda relationer
till alla lokala aktörer. Det sistnämnda gäller också turismföretaget. Båda dessa företag är
lokaliserade i mindre orter, vilket de menar är en förklaring till att deras egen integration varit
lyckosam. Samma positiva bedömning av mindre orter för företagande och integration
framhölls av den företagare som bland annat drev asylboende. Genom personliga kontakter
med omkringboende kunde eventuell oro och problem hanteras.
Flera av företagen har utvecklat sina affärsidéer och verksamhetens inriktning. Ingen har dock
helt övergivit sin startinriktning. Endast ett av företagen har det offentliga som en stor kund.
Övrigas marknad är slutkonsumenter eller andra företag.
Sida 23 av 39 www.ifs.a.se 23
Alla företagen har exempelvis genom praktikplatser konkret arbetat med integration.
Erfarenheterna motiverade ställningstagandet att eventuella praktikanters meriter måste vara
det som avgör engagemang. Det finns i alla verksamheter vissa minimikrav som måste vara
uppfyllda. De mycket små företagen orkar inte med praktikanter som kräver mycket
handledning och kanske till och kontroll.
En av företagarna ansåg att projektets koncentration till nyanlända kan motverka integration
av invandrare i stort. Oberoende av om nyanlända syftar på den formella bestämningen, dvs
fram till tre år efter erhållet uppehållstillstånd eller på de som anlänt med de senaste årens
invandring, så betonades att de som varit i landet längre är en nyckelgrupp för integration
både av sociala och ekonomiska skäl. Denna åsikt fick starkt stöd av övriga. Att få råd, stöd
och finansiering kan vara mycket svårt innan uppehållstillstånd erhållits. Det kan fördröja och
försvåra företagandet. I Linköpingsgruppen illustrerades de problemen av champinjonodlarna
som startat företaget med hjälp av de kunskaper de utvecklat som doktorander vid Linköpings
universitet.
Omdömet om aktuella organisationer, dvs. kommunen, ALMI, Skatteverket och
Arbetsförmedlingen, var blandat. Arbetsförmedlingen, som ofta får kritik, fick det också i
den här gruppen med hänvisning till att alltför krävande praktikanter skickats men också
beröm. Flera av företagen hade deltagit i så kallad speed dating mellan företag och
arbetssökande. Erfarenheterna var inte goda – de arbetssökande upplevdes ofta inte som
tillräckligt seriösa. Det borde dock kunna utformas på ett mera givande sätt menade flera av
företagarna.
Kommunen spelade en stor roll för flera av företagen både som kund, regelsättare och
möjliggörare. Ett av företagen, bowlinghallen, arbetade aktivt tillsammans med föreningar
såsom korpen och pensionärsorganisationer. Det var ekonomiskt sunt, men också ett uttryck
för företagarens övertygelse om att företagandet också har starka sociala dimensioner. Den
aspekten betonades också av multiföretagaren som marknadsförde sin grupp av företag som
social.
Mentorer hade flera av dem varit framförallt genom informella engagemang.
Praktikplatser nämndes ovan – här kan tilläggas att skillnaderna mellan de praktikanter som
företagarna haft är stor. Även om individuella egenskaper är avgörande så kan en indelning på
gruppnivå efter härkomst och utbildningsnivå av nyanlända vara relevant. Andra aktuella
egenskaper är ålder och plats i livscykeln.
Alla företagen är villiga, och anser sig lämpliga att delta i integrationsarbetet. Då det gäller
praktikanterna måste dock till en rejäl ekonomisk ersättning, då det kan innebära mycket
merarbete. Språkkrav kom upp vid Linköpingsträffen – både för att kunna fungera i företaget
och mot kunder och som ett uttryck för en inställning. Det fanns dock företag och positioner
där också personer som ”inte kan ett ord” kan göra en insats.
Stockholm
Också vid Stockholmsträffen rörde samtalet många ämnesområden. Några av företagarna
verksamma inom politiskt reglerade sektorer var tongivande vid träffen.
Sida 24 av 39 www.ifs.a.se 24
Projektets huvudfrågeställningar behandlades också vid denna träff. Den första frågan
angående vilken roll respektive företagare spelar i lokalsamhället och för
integrationsprocessen på regional/lokal nivå diskuterades på ett annat sätt än det som angavs
ovan för företagarsamtalet i Linköping. Några av företagen, apoteket och omsorgsföretaget, är
verksamma på geografiskt avgränsade marknader. Genom sin verksamhet är de en del av den
lokala kontexten och kan fungera som förebilder.
Alla företagen hade egna erfarenheter av Arbetsförmedlingen. Att exempelvis vara med i
upphandlingar innebär en särskild problematik. Alla företagen hade, på något sätt, relationer
till respektive kommun. I stort gick sådant smidigt.
Mentorskap hade flera av företagen och företagarna erfarenhet av. I princip var alla positiva
under förutsättning att adepten var seriös och kunde kommunicera på svenska. Det
sistnämnda kravet betonades också för praktikplatser. Alltför många nya svenskar, båda
nyanlända och andra, ansågs sakna genuin vilja att arbeta och utvecklas. Ett ökat
kravställande sågs som ett villkor för en framgångsrik integration. Matchningen med rätt
person på rätt plats betonades. Ett förslag var att ge utbildning i hur det svenska systemet
fungerar på respektive persons modersmål, men med fokus på jobb snarare än hinder och
möjligheter till bidrag. En allmän uppfattning var också att det inte får kosta företaget för
mycket att ta emot praktikanter. Handledning av personer som inte på förhand ser ut att kunna
ha en given framtid i verksamheten anses många gånger för dyrbart. En synpunkt som flera
gjorde gällande var att samhället behövde ersätta företagaren för ökade merkostnader om det
verkligen skulle kunna bli en skillnad. Den som anställs behöver också få en skälig lön för
utfört arbete för att incitamentssystemet skall fungera; det behöver vara mer lönsamt att arbeta
jämfört med att få bidrag, framhöll en företagare och fick medhåll från andra.
De redovisade ståndpunkterna var inte de enda som framfördes. Företagens samhällsansvar
anfördes som argument för att inte alla praktikanter skulle kunna kommunicera på svenska.
Baserat på erfarenheter från andra länder relaterades andra vägar för att kombinera praktik
med språkutveckling.
Örebro
Efter inledande presentationer och information om projektet och projektarbetets nuläge vidtog
en diskussion som i stort följde ovan angivna diskussionspunkter.
En diskussion påbörjades om de närvarande företagarnas verksamheter, liksom om nyttan av
praktikplatser för praktikant och för företagare samt kompetensbehov i olika företag.
Eftersom mottagande av praktikant oftast är en belastning för företaget måste det på sikt
kunna betraktas som en god investering i likhet med en vanlig nyanställning. Hos de
närvarande företagarnas operativa verksamheter sågs ganska små möjligheter för att erbjuda
kortare praktiktjänstgöringar. Företagarna söker oftast specifik kompetens och det hänvisades
också till ett antal lagar och andra regleringar som utgör hinder. Som exempel nämndes lagen
om anställningsskydd, utbildningskrav inom vård och omsorg, arbetarskydd inom
byggsektorn, liksom vikten av språkkunskaper och insikt om sociala spelregler. Vissa
offentliga aktörer uppfattades också ha en ifrågasättande attityd och även agerande mot privat
företagande särskilt för en del branscher.
Sida 25 av 39 www.ifs.a.se 25
Trots de tveksamheter som framkommit uttrycktes en generell positiv inställning till
företeelser som praktiktjänster, projektanställningar och mentorskap.
Beträffande olika regionala organisationer som varit till nytta - ofta i form av
kontaktskapande - för de närvarandes företagande nämndes Resurscentrum för kvinnligt
företagande, Örebro Promotion och olika företagsnätverk. Vikten av personliga kontakter
betonades särskilt. Det gäller inte minst olika former av anställningar. ”Man får inte ett jobb,
man kvalificerar sig för ett jobb”.
Arbetsförmedlingens verksamhet och arbetssätt diskuterades. Det framfördes ett antal kritiska
synpunkter och flera av de närvarande använder sig inte av den myndighetens tjänster.
Fördelen med att vara tre personer (den som anställs - den som rekommenderar - den som
anställer), med relationer till varandra, vid en anställning är en klart överlägsen metod.
Arbetsförmedlingen ansågs behöva uppträda mer aktivt uppsökande, mer i stil med hur en del
bemanningsföretag agerar, men också se över upplevda regelmässiga och kompetensmässiga
begränsningar. Så gavs ett antal exempel på dåliga erfarenheter från kontakter med
Arbetsförmedlingen, men också exempel på en anställd där som verklig ansträngde sig. Flera
av de närvarande uttryckte sin uppskattning av just hennes arbete.
För att underlätta för fler anställningar framfördes att regeringen borde laborera med att helt ta
bort arbetsgivaravgiften vid anställning av nyanlända, tyckte några av de närvarande.
På frågan om närvarande företagare hade bibehållit sin ursprungliga affärsidé eller inte, fanns
två svar. Det ena var ”nej, den har vidareutvecklats". Det andra svaret var ”nej, den har
kompletterats med nya koncept”. En rekommendation var: Starta företag inom ett område
som du kan och tycker är kul, om inte - avstå! En annan kommentar i sammanhanget var: Att
starta ett företag är som att starta ett krig, man vet hur det börjar men inte hur det slutar.
Om olika kulturer hos inhemska företag och invandrarföretag sas följande som också
betonades vara en generalisering. De inhemska anställer inte gärna invandrare, de ses som
problem. De invandrade anställer gärna invandrare, problem som kan uppstå går att lösa. Till
de här åsikterna hör också upplevelse och hantering av lagar och regleringar, som nämns
ovan. En annan aspekt som framfördes var om beslutsprocesser, som med svenskt synsätt ofta
är av konsensuskaraktär som tar lång tid och är svåra att ändra om det blir fel. Ett annat
synsätt är snabba beslut som tas av företagsledningen och som lättare kan ändras om det blir
fel. Som vanligt, fördelar och nackdelar med båda varianterna.
Avslutningsvis diskuterades förutsättningarna för att arrangera någon form av ”jobbmässa”.
Det fanns en del tveksamma erfarenheter från tidigare mäss-arrangemang. Positivt intresse
fanns dock för att pröva en ”jobbmässa” där de olika mötena är väl förberedda och verkligen
handlar främst om affärskontakter eller överenskommelser.
Sammanfattning – likheter och olikheter
Som framgått av beskrivningarna från företagarsamtalen framfördes många värdefulla
synpunkter av relevans för projektet. Utgångspunkten är två likheter – företagare med
utländsk bakgrund som driver företag så framgångsrikt att de fått pris. En annan likhet var att
alla hade erfarenheter av att ta emot praktikanter och att många också av att vara mentorer. En
tredje att betydelsen av att den lokala miljön betonades om än med något olika argument. Det
Sida 26 av 39 www.ifs.a.se 26
är i det sammanhanget motiverat att betona att avgränsningen och definitionen av det relevant
lokala varierar med verksamhetens inriktning. Ena extremen utgörs av ett apotek som ser ett
särskilt torg som den särskilda lokala kontexten eftersom marknaden finns just där medan den
andra är en webbförsäljning med kunder över hela världen. Också de sistnämnda är dock i
verksamhetsspecifika avseenden knutna till det rumsligt lokala, t ex som start för transporter
och fungerade postkontor. Exemplen visar också att de viktigaste organisationerna är de som
är verksamhetsnära liksom att rumslig avgränsning av kontexten inte alltid följer
administrativa gränser. Av stor betydelse är vilka som i olika sammanhang är
organisationsföreträdare.
Organisationer med syfte att arbeta med integration, särskilt Arbetsförmedlingen och delar av
kommuners verksamhet har alla företagen erfarenhet av. Ingen är entydigt positiv, men de
skäl som motiverar negativa omdömen varierar. Tjänstemännen visar ofta bristande förståelse
för små företags problem och villkor. Praktikanter användes av många som exempel – både
att de inte hade tillräckliga kunskaper och att de inte hade rätta inställningen till arbete. Dessa
diskrepanser medförde att det som var tänkt som en hjälp och ett stöd både till individ och
företag i praktiken blev en kostnad, i pengar och tid, för företagen. Sådana förhållanden kan
alltid finnas. Det specifika i dessa fall är att de otillräckliga kunskaperna också gällde svenska
språket – inte bara verksamhetskompetens och att företagarnas bakgrund förväntas ge dem
ökad förståelse. Så tycks inte vara fallet. Företagarna som deltog vid företagarträffarna kan,
eftersom de tillhör företag som utmärkts som särskilt framgångsrika, i dessa avseenden vara
särskilt ”stränga” och kravställande.
Vid samtalen framkom flera sätt att minska diskrepansen mellan de involverade aktörernas
förväntningar och även hur ersättnings- och kompensationssystem skulle kunna utformas.
Olika metoder för att skapa kontakter mellan nyanlända och företagare hade deltagarna varit
med om. Den konkreta utformningen inklusive vilka individer som företräder
organisationerna är helt avgörande för avtryck och intryck.
Mentorprogram
Mentorskap, i betydelsen av att en erfaren och kunnig person genom rådgivning vägleder en
annan oftast yngre person, är en mycket gammal företeelse som återfinns i många
sammanhang och i de flesta kulturer. Rådgivningen har också ofta inslag information och
utbildning, liksom för medling av lämpliga kontakter.
Även i Sverige har mentorskap förekommit i olika sammanhang under mycket lång tid.
Särskilt under det föregående århundradet utvecklades former av mentorskap med fokus på
person- och karriärutveckling men även inom affärsutveckling. Till exempel har inom ALMI
Företagspartner AB, sedan det senaste millenniumskiftet, utvecklats en modell av mentorskap
som riktar sig till personer som står i begrepp att starta ett nytt företag eller sådana personer
som redan har ett företag och önskar vidareutveckla sin verksamhet. Bakgrunden till just den
här modellen var ursprungligen ett samarbete mellan Örebro Universitet och ALMI
Företagspartner Örebro AB som påbörjades under år 2003.
En amerikansk förebild var den mentormodell som utvecklades under 1960-talet inom
organisationen SCORE (Service Corps of Retired Executives) som en del av SBA (Small
Business Administration). Med underlag härifrån och delvis i dialog med representanter för
SCORE utvecklades en svensk mentormodell som utmynnade i ett pilotprojekt i Örebro län år
2005. Resultaten från detta projekt blev mycket positiva och efter klartecken från dåvarande
Sida 27 av 39 www.ifs.a.se 27
Näringsdepartementet omvandlades projektet till ett nationellt program för ALMI i samverkan
med Jobs and Society/NyföretagarCentrum. Programmet utvecklades och infördes successivt
i hela landet. Det omfattar 12 möten mellan mentor och adept och varar under ett år samt med
några möten med samtliga par, dvs mentor/adept. Ingen ersättning utgick till mentorerna och
programmet var i början kostnadsfritt för adepterna.
År 2009 tillfördes i programmet ett nytt upplägg som vände sig till företagare med utländsk
bakgrund, vilket också var en naturlig utveckling eftersom Stiftelsen IFS blivit en integrerad
del av ALMI.
Sammanlagt finns fem forskningsrapporter rörande ALMIs Mentorprogram, se referenslista.
Rapporterna tar fasta på olika aspekter av mentorverksamheten såsom utbud och efterfrågan
av tjänsten, från teori till praktiskt genomförande, attityder hos mentorer och adepter samt en
rapport som har särskilt fokus på företagare med utländsk bakgrund, med titeln ”Mentor and
Mentee attitudes for entrepreneurs with foreign background” 2011. Som underlag för den
rapporten gjordes även en kundundersökning år 2010, Mentor Eget företag Invandrarföretag.
Vid det här tillfället fanns sammanlagt deltagare från 56 olika länder.
Av nämnda kundundersökning och rapport framgår att både mentorer och adepter kände stark
lojalitet med Mentorprogrammet. Av 150 tillfrågade ”par” svarade 91 % att de
rekommenderade programmet till kollegor. Vidare ansåg 77 % av adepterna att samarbetet
med mentorn hade haft positiv inverkan på företagets vidareutveckling och 33 % att de också
fått ett utökat nätverk, medan endast 5 % angav att de genom programmet fått tillgång till
finansiering, och det var kanske inte så märkligt eftersom det inte var syftet med programmet.
Av de 150 ”paren” var bland adepterna 52 % kvinnor och 48 % män. Motsvarande uppgifter
för mentorerna var 31 % kvinnor och 69 % män. Beträffande branschtillhörighet var
fördelningen hos adepterna följande: Industri/hantverk: 10 %, handelsföretag: 23 %,
tjänsteföretag: 65 %, övriga: två procent. Motsvarande uppgifter hos mentorerna var: 14 %,
26 %, 57 % och tre procent.
Bland de förslag till förbättringar av Mentorprogrammet som fördes fram var - information
om och marknadsföring av programmet
tydlighet om vilka krav som ställs på deltagarna
rekryteringen av adepter
matchningsprocessen mentor-adept.
Den särskilda programdelen avseende företagare med utländsk bakgrund som beskrivs ovan
pågick under en period om tre år. Därefter har genomförts en liknande, tidsbegränsad,
satsning för samma målgrupp med mentorer och adepter med fokus på att få till stånd/utöka
internationell affärsverksamhet. Den här satsningen hade benämningen Mentor export och är
numera avslutad. För närvarande pågår inga riktade insatser för nämnda målgrupp inom
ALMIs mentorprogram, vilket fortlöper med två olika delprogram - Starta företag
(kostnadsfritt) och Utveckla företag (avgift 2 000 kr). Mentor-uppdrag är på ideell basis.
ALMI har hela tiden från starten 2005 varit ägare av programmet, vilket i Sverige nu är
världens största mentorprogram räknat per capita.
Sida 28 av 39 www.ifs.a.se 28
Småföretag, entreprenörskap och politiken
En del av studien handlar om vilken roll som näringspolitiken avseende småföretag och
entreprenörskap kan spela för att stödja en framtida integrationsprocess. Genom
telefonenkäten har vi fått fram ett antal områden, där företagare uttryckt intresse för att
medverka i en sådan process, men också i samband med detta framfört ett antal krav för sin
medverkan. Det kan gälla t ex kompetenskrav vid projektanställningar eller praktikplatser,
vad som krävs för att de ska verka som mentorer, hur de kan vara förebilder i sina lokala
miljöer eller hur de kan bistå med egna erfarenheter ifrån sina egna integrationsprocesser.
För att diskutera och se vilka möjliga politiska åtgärder som skulle kunna tänkas genomföras
för att öka deltagande från framgångsrika företagare med utländsk bakgrund i en pågående
integrationsprojekt är det förstås viktigt att få en uppfattning vad som redan pågår inom ramen
för småföretags- och entreprenörskapspolitiken. Ett problem som här finns är den stora
avsaknaden av för det första kring omfattningen, t ex mätt i kostnader av denna politik. Det
senaste försöket att göra en fullständig kostnadsberäkning är såvitt vi vet de studier som
genomfördes 2011 och 2012 på uppdrag av Tillväxtanalys och som har publicerats i en rad
rapporter samt i en sammanfattande vetenskaplig rapport med jämförelser med några andra
länder, se t ex Lundström et al, 2014. I dessa studier gjordes en uppdelning i vilka
kostnaderna var avseende entreprenörskapspolitiken samt för småföretagspolitiken, där
entreprenörskapspolitiken handlade om insatser riktade mot individer under en startas på upp
till tre år efter att ett företag formellt hade registrerats, medan insatser riktade mot företag
äldre än tre år hänvisades till småföretagspolitiken. Kostnaderna för insatserna beräknades för
åtta olika insatsområden, t ex finansiering, rådgivningsinsatser, insatser för kvinnor eller
invandrare som startar företag samt regelförenklingar. Däremot fanns inga möjligheter att
bedöma effekter av dessa kostnader.
Ett resultat visar att jämfört med andra områden så är resurser riktade inom
entreprenörskapspolitiken försvinnande små liksom resurser som satsas på andra områden än
finansiering och rådgivning. Ett annat resultat är att inga känner till omfattningen i detalj
avseende de insatser som satsas utan har en begränsad kunskap om vad som sker i systemet.
Något som antagligen ökat sedan denna studie baserad på aktiviteter under 2009
genomfördes. Dessutom finns ingen enhetlig uppföljning avseende kostnadsutvecklingen
inom området då olika organisationer har skilda uppföljningssystem för de resurser som
satsas. Det är därför inte möjligt att i detalj beskriva vilka olika program eller projekt som
existerar riktade mot att underlätta pågående integrationsprocess. Vi får istället utgå ifrån att
analysera de behov som uttryckts av företagare som svarat på telefonenkäten eller deltagit i
företagarsamtalen.
Ett sätt att genomföra en sådan analys handlar om att utgå ifrån vad som i teorin har kommit
fram avseende hur entreprenörskap kan stimuleras. Här väljer vi att kort beskriva den s k
MOS modellen, dvs hur kan företagare motiveras (M för motivation), vilka
förutsättningar/möjligheter finns att verka som entreprenör (O för opportunities) samt hur ser
kunskaps- och kompetensläget ut för dessa företagare (S för skills). Det handlar då enligt
teorin om att ha aktiviteter inom alla dessa områden, se Lundström och Stevenson, 2005.
Om vi skulle applicera modellen på de företagare som svarat på telefonenkäten och i relation
till vilka förutsättningar de har att spela en roll i den pågående integrationsprocessen, så
menar vi att dessa företagare har både kunskap och kompetens för att vara aktiva. De har
själva gått igenom en sådan process och känner till vilka problem och möjliga lösningar som
Sida 29 av 39 www.ifs.a.se 29
finns, vilka organisationer som kan kontaktas, de är vidare i relativ stor omfattning
välutbildade där nästan inga har hoppat av skolan efter examen från grundskolan. Många har
även verkat som mentorer, haft projekt- eller praktikanställda i sina företag. Vi menar därför
att deras kompetenser och kunskaper är väl utvecklade och unika och tror inte att det behövs
några specifika åtgärder inom detta område riktade mot företagarna.
Däremot finns som redan beskrivits krav från företagarna på kompetens hos de nyanlända, t
ex vad gäller språk, kunskap inom specifika områden eller praktiska saker som innehav av
körkort. Kunskap handlar även om att lära sig konkret hur man startar och driver företag i
Sverige. Här är det viktigt att det finns kurser inom SFI om att starta och utveckla sina
företag. För att få bra förutsättningar är det viktigt att sådana kurser såväl avseende svenska
språket som företagande kan starta så snabbt som möjligt helst under tiden innan frågan om
uppehållstillstånd är avgjord. Det finns förstås många som anländer till Sverige som vill starta
företag eller har andra erfarenheter av företagande.
På liknande sätt kan det sammanfattas vad gäller förutsättningar för att starta och driva företag
i Sverige. Vad gäller de företagare som svarat på telefonenkäten har de under många år samlat
på sig omfattande erfarenheter om hur dessa förutsättningar ser ut i detalj. Något de skulle
kunna förmedla till de som vill starta företag i rollen som mentorer, men även genom att låta
nytillkomna arbeta som praktik- eller projektanställda lära dem i praktiken. Åtgärder som kan
behövas handlar då om vad som krävs för att företagarna ska ställa upp som mentorer eller
visstids anställningar, vilket för oss över till insatser för att motivera företagsledarna till detta.
För nyanlända handlar det då om learning by doing när det gäller visstids anställningar (alltså
att utveckla kunskaper om Opportunities) eller att få hjälp i form av mentorer. I ett tidigare
avsnitt beskrivs hur det finns ett sedan länge utvecklat mentorprogram som pågår under ett år.
Det förutsätter att de som blir mentorer kan ställa upp vid några tillfällen gratis under den
perioden. Vi tror att här finns ett genuint intresse från företagarna att göra så för att vara med
och utveckla spännande affärsidéer. Hittills har detta skett även i andra former men vi ser ett
behov här av att systematisera denna aktivitet och kunna få fram mer konkreta resultat av vad
detta leder till i olika lokala miljöer.
När det slutligen gäller motivationsfaktorer framhåller företagarna att de måste kunna se
visstidsanställda som en form av investering för att dessa ska bidra till det egna företagets
utveckling. Och att man då kan ställa krav på kompetens och kunskap hos dessa.
Företagsledare kan även motivera nyanlända genom att de beskriver sina ”resor” i
integrationsprocessen. Att fungera som förebilder i en lokal miljö kan här vara viktigt.
Utifrån vad som beskrivs ovan kan möjliga insatser sammanfattas i följande tabell.
Sida 30 av 39 www.ifs.a.se 30
Tabell 3. Områden för insatser för företagare (övre raden) samt nyanlända (undre
raden).
Kunskap/kompe- Förutsättningar Motivation
tens
Viktig resurs att utnyttja,
inga specifika åtgärder
krävs
Stor befintlig insikt om
vad som krävs, inga
specifika åtgärder
Inga insatser för att
verka som mentorer.
Inga insatser om
kompetensbehov är
uppfyllda
(projektanställda,
praktikarbete).
Utveckling av SFI kurser
till att även handla om
företagande, s k SFF kurser
som bl a drivs i Botkyrka
kommun
Skräddarsydda kurser
för de som vill starta
företag eller utveckla
sina tidigare företag.
Erbjudande av mentorer.
Utvecklingscheckar (ev)
Det finns förstås andra aktörer i systemet dvs dels företrädare för en lokal miljö, dels olika
organisationer som arbetar med skilda former av rådgivning, dels organisationer med
utvecklade informationssystem, dels de som arbetar med utbildning och
kompetensutveckling. Det behövs även projekt för att lyfta fram lokala förebilder,
nätverkande mellan företagare och nyanlända, ideellla organisationer för aktivitetsfrämjande
åtgärder etc. Allt detta förutsätter att alla kommuner årligen gör upp en plan för hur arbetet
med nyanlända med företagsambitioner kan bedrivas. Här kan även Stiftelsen IFS Sverige
spela en roll eftersom de redan idag årligen utser Sveriges bästa kommun för åtgärder riktade
mot nyanlända. En variant skulle vara att med hjälp av regionala utvecklingsinsatser ge
regionens kommuner möjligheter att inrikta arbetet mot nyanlända med företagsambitioner.
Idag finns också inom olika områden problem för nyanlända som kommuner skulle kunna
arbeta med. Exempelvis är det problematiskt för nyanlända att starta företag då detta
automatiskt innebär att den ersättning nyanlända normalt får minskar.
Vidare finns idag få kurser på mer utbildning kring företagande som en kompletetrande del av
SFI (svenska för invandrare). En variant som finns är SFF (Svenska För Företagare) som
erbjuds/genomförs i Botkyrka kommun och som är öppen för boende i Stockholmsregionen
och är en del av SFX (Svenska för yrkesutbildade) som också bedrivs av flera kommuner i
Stockholms län. SFF har tidigare, med goda resultat, utvärderats åtminstone vid två olika
tillfällen, se Alm (2011) respektive Sweco (2007). SFF (svenska för företagare) sker såvitt vi
vet på fler orter runt om i Sverige. Vi återkommer till denna problematik i vårt förslag till
åtgärdsprogram.
Sida 31 av 39 www.ifs.a.se 31
Småföretagen och medelstora företag med utländsk bakgrund – sammanfattande beskrivning
Denna studie handlar om i vilken omfattning som entreprenörer och företagare med utländsk
bakgrund kan verka som en kraft för snabbare integration. Vi har huvudsakligen arbetat med
att relatera vår studie mot de som anses vara nyanlända, dvs individer under de första tre åren
efter att de har erhållit uppehållstillstånd. Då är de också inskrivna hos Arbetsförmedlingen,
om de inte redan har erhållit ett arbete eller startat företag. Vi är samtidigt medvetna om att
för en stor grupp av individer är det en lång väntan innan slutligt besked om uppehållstillstånd
erhålls. I denna sammanfattande beskrivning vill vi därför även kort beröra vilka av våra
slutsatser som skulle även kunna vara relevanta för denna grupp. Alltså den tid då
Migrationsverket formellt har ansvar för vad som sker. I det avslutande förslagskapitel vill vi
också fortsätta med att bedöma vilka förslag som kan ha relevans för hela
integrationsprocessen. Vi vet t ex att ett stort antal initiativ tas tidigt i denna process ofta på
ideell grund runt om i olika lokala miljöer. Antal nyanlända enligt den formella definitionen
kan förväntas öka kraftigt under kommande år utifrån det stora antal nyanlända personer som
kom till Sverige 2015.
Stort intresse från befintliga företagare att medverka i integrationsproceesen
I våra studier av framgångsrika företagare med utländsk bakgrund visar det sig att dessa
företagare har en positiv inställning till att medverka i integrationsprocessen. I detta avseende
menar vi att intresset gäller hela integrationsprocessen inte bara för nyanlända personer.
Konkreta exempel handlar om att verka som mentorer eller rådgivare, ta emot praktikanter
eller arbeta med projektanställda. När det gäller praktikanter och projektanställda ställer
företagarna dock krav på kompetens och kunskap. Det har framkommit många exempel på
vilka dessa krav är. Vanligast handlar det om språk, körkort eller specifik kompetens som
behövs för ett speciellt företags verksamhet.
Företagarna har även erfarenheter av att ofta mer informellt arbeta som rådgivare eller
mentorer i olika delar av integrationsprocessen.
Så gott som alla företagare som antingen medverkat i telefonenkäten eller vid våra
företagaresamtal i fyra orter är födda utomlands och så småningom kommit till Sverige. De
har därför omfattande erfarenheter om hur integrationsprocessen fungerar som de gärna delar
med sig av. Här tror vi att de har en unik kunskap som inte andra företagare har.
Företagare menar att den lokala miljön samt den service den kan erbjuda är av stor betydelse
Företagarna har bott och verkat i sin lokala miljö under många år. De har ofta bott där i
närmare 20 år och deras företag har i de flesta fall varit verksamt i över 10 år. Företagarna
anser att den lokala miljön och den service som där finns är av stor betydelse. Det hindrar inte
att de kan ha en kluven inställning till specifika lokala organisationer, vilket förstås kan bero
på att de inte vet under vilka regler och formalia dessa organisationer arbetar under. Förutom
den lokala miljöns betydelse menar företagarna att de själva spelar en relativt stor roll i den
lokala miljön.
Sida 32 av 39 www.ifs.a.se 32
Företagare ser gärna att det skapas fler arenor för att träffa nyanlända, t ex i form av s k matchmaking events
Vid våra företagarsamtal framfördes intresse av att genomföra s k matchmaking events där
företagarna kunde genomföra konkreta affärssamtal med nyanlända. En stor majoritet av
företagarna som besvarade telefonenkäten framhöll liknande åsikter. Bakgrunden var delvis
kritik på hur olika mässor organiseras där nyanlända ska träffa företagare med utländsk
bakgrund. Det handlar främst om att vid dessa mässor ges inte tillfälle att mera seriöst och
affärsmässigt diskutera med nyanlända vilka former av samarbete som skulle kunna etableras.
Uppfyllande av i projektansökan föreslagna indikatorer
I den projektplan som beviljades av Tillväxtverket har vi föreslagit följande indikatorer. För
det första att en telefonenkät ska genomföras med totalt 100 företagare varav 50 ska vara
kvinnor och 50 ska vara män. Det gick inte att uppnå utifrån den population som valts att få
en andel för kvinnors företagande på 50 %. I våra urval var 25 % kvinnor och 75 % män.
Däremot på genomförda företagarsamtal var andelen kvinnor drygt en tredjedel av totalt 27
närvarande företagare. Här var även det totala antalet företagare högre än de 20 som vi hade
som indikator.
Intresse för att ställa upp med erbjudande av praktik eller projektplatser. Här ville vi få fram
40 företagare som sa sig vara beredda att erbjuda sådana platser. I telefonenkäten
efterfrågades om detta med en 4-gradig skala med alternativen absolut, kanske, nej troligtvis
inte samt absolut inte. Hela 77 % av företagarna svarade alternativet absolut, vilket i vårt fall
innebär 67 st företagare. Liknande värden har erhållits avseende om företagarna är beredda på
att verka som mentorer eller om de är intresserade av att medverka på ett s k matchmaking
event. Här bör påpekas att många företagare redan har egna erfarenheter av att medverka på
dessa sätt något som även kom fram vid genomförda företagarsamtal.
De övriga två indikatorer, dvs konkret förslag till ett nationellt projekt samt råd och stöd till
företagare som vill engagera sig i processen, som lyftes fram i vår projektansökan
återkommer vi till i kommande avsnitt.
Åtgärdsförslag
Detta projekt har analyserat framgångsrika företagare med utländsk bakgrund samt deras
intresse av att aktivt delta i den pågående integrationsprocessen. Med framgångsrika
företagare menas i denna rapport företagare vilka har varit nominerande till något av de priser
som Stiftelsen IFS årligen delar ut. Det innebär att dessa företag inte kan sägas vara
representativa för företagare med utländsk bakgrund eller än mindre för samtliga företagare
verksamma i Sverige. Motivet för att välja denna grupp av företagare är att de själva har
erfarenheter av en integrationsprocess. Och därför har kunskap om problem och möjligheter
som möter företagare som vill starta egen verksamhet i Sverige eller som redan när de
kommer hit har egna företag. Denna pilotstudie kan därför ses som att den genererar ett antal
slutsatser vilka lämpligen bör testas på andra typer av företagare för att se i vilken omfattning
som de slutsatser som presenteras i denna rapport kan sägas vara generella för alla företagare
vilka har startat företag i Sverige.
Sida 33 av 39 www.ifs.a.se 33
Ett förslag på ett nationellt program inom detta område skulle kunna innebära följande steg:
1. Tillväxtverket bör starta ett program för att systematiskt aktivera framgångsrika företagare med utländsk bakgrund.
Det är uppenbart att de företagare som på olika sätt deltagit i denna studie har ett stort intresse
av att mer systematiskt kunna medverka i en integrationsprocess för nyanlända. Dessa
framgångsrika företagare med utländsk bakgrund är en del av liknande företagare runt om i
landets olika kommuner. Vi menar att företagarna här skulle kunna fungera som förebilder
och inspirationskällor. De kan mer systematiskt delta som mentorer eller som arbetsplatser för
praktik och projektanställda. Tillväxtverket borde därför utforma ett program som tar hänsyn
till under vilka förutsättningar som detta kan ske. För att medverka som mentorer finns väl
utvecklade program som beskrivs i denna rapport som kan utnyttjas genom samarbete med
t ex Stiftelsen IFS, ALMI Företagspartner samt Jobs &Society. Ett program som vänder sig
till nyanlända med företagsidéer eller med erfarenheter av egna företag.
2. Tillväxtverket kan inleda program med olika kommuner runt om i landet. Här kan man uppmuntra kommuner att ta fram årliga planer för en lokal utveckling av hela integrationsprocessen från nytillkomna till nyanlända.
Detta kan genomföras genom att inbjuda kommuner till att komma in med förslag på hur
respektive kommun önskar på säg tre-års basis arbeta med sin lokala integrationsprocess.
Utgångspunkten bör vara en kartläggning avseende vad som pågår redan idag och i vilka
avseenden denna process kan aktiveras. Ett sådant program bör även ta upp aspekter avseende
vilka formella regler som försvårar integrationen. Något som i sin tur kan leda till
diskussioner med typ Migrationsverket, kommunen och Arbetsförmedlingen. Vidare en
bedömning av de ideella och sociala projekt som pågår i olika lokala miljöer. Redan nu
bedriver ju Tillväxtverket projekt för de arbetsintegrerade sociala företagen. Här kan
erfarenheter fås utifrån det arbete som Stiftelsen IFS bedriver genom att årligen utse årets
bästa kommunen för integrationsverksamhet.
3. Förbättra nyanländas möjligheter att starta och driva företag.
Idag är det svårt för nyanlända att starta företag p g a att det innebär att de då får mindre
ersättning s k starta eget ersättning från Arbetsförmedlingen. Här borde finnas möjligheter att
finna olika vägar att frbättra möjligheterna för nyanlända att starta företag. Varför inte
underlätta för nyanlända att gå specialkurser typ svenska för företagare enligt de modeller
som finns t ex i Botkyrka och som beskrivs tidigare i rapporten eller att nyanlända kan få
praktik eller projektanställning hos framgångsrika entreprenörer med utländsk bakgrund
under sex månader med bibehållen nivå på försörjningsstödet. Formerna för detta behöver
förstås utredas men det skulle ge en direkt koppling mellan potentiella företagare och
existerande företagare.
4. Inrätta ett företagsråd i lokala miljöer.
De företagare som intervjuats i detta projekt har god kunskap om sina lokala miljöer och väl
uppbyggda nätverk efter i genomsnitt ha bott mer än 20 år i kommunen. Denna unika
kompetens och kunskap borde kunna tas till vara genom att få ett antal företagare i respektive
Sida 34 av 39 www.ifs.a.se 34
lokal miljö att fingera som förebilder under säg ett par år. En grupp företagare med utländsk
bakgrund konstitueras som ambassadörer för att främja företagande. Inspiration och lärdomar
kan hämtas från ambassadörsprojektet för kvinnors företagande. Ambassadörerna förbinder
sig till att minst en gång per månad göra en insats. Insatserna kan vara efterfrågestyrda såsom
delta i arrangemang på skolor, SFI och hos Arbetsförmedlingen men också bestå av
uppsökande verksamhet till företagarorganisationer, kommuner, universitet, skolor osv.
Ambassadörerna arbetar inte bara enskilt utan också tillsammans både för att stimulera
varandra som för att visa på bredd och skilda erfarenheter. Verksamheten samordnas både
regionalt och nationellt för att möjliggöra erfarenhetsspridning och kunskapsutbyte. Gruppen
utgörs förslagsvis av fyra personer. Geografiskt ansvarsområde varierar men en kommun är
en lätt förståelig enhet. De i gruppen ingående individerna ”tjänstgör” som ambassadörer i
minst ett men högst tre år. Principerna för gruppens sammansättning kan variera.
Branschblandning, härkomstblandning, båda könen och skiftande ålder kan vara bra under
någon period och renodling, tex avseende bransch, under andra. Hur ambassadörerna ska
utses är inte självklart. Intresse både för företagande och integration är ett krav. De företagare
som fått pris kan förekomma både som ambassadörer och som förslagsställare.
Företagarna är i mycket liten omfattning medlemmar i en lokal företagarförening eller i ett
religiöst samfund. För att komma i kontakt med dessa företagsledare handlar det om att söka
dem i andra nätverk såsom en idrottsförening. Undersökningar bör göras vilka de viktigaste
nätverken på lokal nivå är för företagare i allmänhet och för företagare med utländsk
bakgrund i synnerhet. Därefter bör utarbetas förslag på hur nyanlända och nytillkomna med
företagarambitioner kan komma i kontakt med dessa nätverk. De framgångsrika företagare
vilket har studerats i denna rapport blir en självklar hjälp i detta nätverkssökande. Vidare bör
förstås en lokal eller regional avdelning inom Arbetsförmedlingen ha en hel del kunskaper om
vilka dessa företagare är.
5. Genomför jämförbara studier med andra grupper av företagare och företagare
Separat inom ramen för detta projekt har ett konkret projekt KAUSA i Tyskland separat
studerats av IFS representanter.. Detta projekt är bara ett av alla projekt som pågår i andra
länder med stora erfarenheter kring integrationsprocesser. Mot bakgrund av detta föreslås
följande:
Genomför internationella studier kring framgångsrika projekt kring integration i andra länder
som Tyskland, Storbritannien och Österrike. IPREG har med sina internationella nätverk här
möjligheter att initiera och genomföra ett sådant projekt.
Genomför mer övergripande studier kring hur generella de resultat är som presenterats i
denna rapport. Detta genom att genomföra en jämförande studie med andra typer av
företagare och även med tillräckligt stora urval så att jämförelser kan genomföras kring
situationen för kvinnors respektive mäns företagande. Vi menar att den metod som använts i
denna studie lämpar sig väl att använda sig av i ett sådant perspektiv.
Ovanstående är exempel på ansatser för att ge mer omfattande underlag till de slutsatser som
finns i denna rapport. I rapporten finns dock en hel del slutsatser som redan kan beaktas.
Projektet är en tvåstegsansats där i ett första steg närmare 100 (88) framgångsrika företagare
med utländsk bakgrund runt om i landet har per telefon intervjuats för att svara på enkäten.
Med de urvalskriterier som har valts fås en snedfördelning mellan kvinnor och män i urvalet.
Sida 35 av 39 www.ifs.a.se 35
25 % är kvinnor och 75 % är män. Det borde vara möjligt att framöver kunna få fram en mer
jämn fördelning mellan kvinnor och män. Det kan betyda att man tvingas göra speciella urval
för mycket små företag inklusive enmansföretag. Något som visade sig i en tidigare studie i
Stockholm av företagare, se von Friedrichs, Lundström och Nordström (2014). Något som
kan vara viktigt då många som startar företag gör det i liten skala till att börja med.
Ett område som diskuterats handlar om i vilka former man skulle vilja delta i någon form av
företagsmässa. Inom detta område finns en hel del kritik mot sådana mässor som de har
organiserats där nyanlända och företagarna inte har klara mandat vad de ska prata om. Man
efterfrågar därför s k matchnings events där det klart ska framgå vad ett möte ska handla om.
Alla förslag som vi hittills har tagit upp visar i grunden på hur en s k matchningsprocess med
delar av de nyanlända och med lokala företagare med utländsk bakgrund skulle kunna
effektiviseras. Ett kommunikativt program baserad på hur lokala myndigheter skulle kunna
effektivisera en sådan matchningsprocess kan tas fram baserad på resultaten från denna
studie. Det finns mycket praktisk kompetens hos dessa företagare med egna erfarenheter av en
integrationsprocess som skulle kunna utnyttjas i respektive lokala miljöer. Det handlar om hur
dessa företagare hanterat konkreta problem, hur de hanterat de möjligheter som finns, hur
man byggt upp sin lokala nätverk. Tillväxtverket borde här kunna spela en samordnande roll
för dessa aktiviteter och sprida goda exempel från olika miljöer och utifrån vad som sker i
andra länder. Ett sådant exempeldet s k KAUSA programmet som undersökts av Stiftelsen
IFS och som presenterats separat inom ramen för detta projekt.
Ett problem för att ytterligare stärka framväxten av framgångsrika företagare med utländsk
bakgrund handlar om att se varför företagarna säger att det innebär stora svårigheter att delta i
offentliga upphandlingar. Tillsammans med att de vill se mer företagsorienterade SFI kurser,
s k SFF kurser och att de inte är medlemmar i lokala företagsföreningar utgör detta områden
som representanter för det lokala samhället skulle kunna arbeta med.
När det gäller åtgärder för hela integrationsprocessen borde en kartläggning ske vilka lokala
initiativ som finns runt om i landet för att även hjälpa individer som ännu inte fått
uppehållstillstånd. Det är inte rimligt att man i dessa fall ska vara passiv under en lång
tidsperiod. Här bör utifrån en sådan kartläggning spridas information om alla goda exempel
som finns. Därutöver borde ett specifikt program inom näringspolitiken tas fram för att
möjliggöra ett mer aktivt program för dessa individer.
Sida 36 av 39 www.ifs.a.se 36
Litteraturlista
Aldrich, H., & Zimmer, C. (1986). Entrepreneurship through social networks. The Art and
Science of Entrepreneurship, 3-23.
Alm, L (2011). Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare, Stockholm
Andersson, L., & Hammarstedt, M. (2011). Invandrares egenföretagande–trender, branscher,
storlek och resultat. Ekonomisk Debatt, 39(2), 31-39.
Efendic, Nedim, Fredrik W. Andersson, and Karl Wennberg. (2012), Tillväxt i företag ledda
av personer med utländsk härkomst i Sverige. SCB
von Friedrichs, Y, Lundström, A och Nordström, C, (2014), Hur kan mer effektiva stöd
utformas för att få fram livskraftiga och nya företag? SESPA-projektet, Mittuniversitetet,
Östersund
Granovetter, M. S. (1973). The strength of weak ties. American journal of sociology, 1360-
1380
Henningson T, Hultman C och Wikholm J (2004) Mentoring new entrepreneurs. Örebro:
Örebro Universitet.
Henningson T, Hultman C och Wikholm J (2005) Demand of mentoring among new starters.
Örebro: Örebro universitet.
Henningson T, Hultman C och Wikholm J (2007) Supply and demand for mentoring.Örebro:
Örebro universitet.
Henningson T, Hultman C och Wikholm J (2008) Mentors and mentees attitudes (2008).
Örebro: Örebro universitet.
Henningson T, Hultman C och Pervik J ( 2011) Mentor and Mentee attitudes in mentoring for
entrepreneurs with foreign background. Örebro: Örebro universitet.
Högberg, L., Schölin, T., Ram, M., & Jones, T. (2016). Categorising and labelling
entrepreneurs: Business support organisations constructing the Other through prefixes of
ethnicity and immigrantship. International Small Business Journal, 34(3), 242-260. doi:
10.1177/0266242614555877
Kloosterman, R. C. (2010). Matching opportunities with resources: a framework for analysing
migrant entrepreneurship from a mixed embeddedness perspective. Entrepreneurship and
Regional Development, 22(1), 25-45.
Light, I. H., & Gold, S. J. (2000). Ethnic economies: Academic Press San Diego.
Lundström, A & Stevenson, L. (2005), Entrepreneurship Policy. Theory and Practice,
International Studies in Entrepreneurship, Springer.
Lundström, A., Vikström, P., Fink, M., Meuleman, M., Glodek, P., Storey, D., & Kroksgård,
Sida 37 av 39 www.ifs.a.se 37
A., (2014). Measuring the Costs and Coverage of SME and Entrepreneurship Policy; a
pioneering study, Entrepreneurship Theory and Practice, June 2014.
Najib, A. B. (1999). Myten om invandrarföretaget. Stockholm: Rådet för arbetslivsforskning.
Pripp, O. (2001). Företagande i minoritet: om etnicitet, strategier och resurser bland assyrier
och syrianer i Södertälje. PhD Thesis, Stockholm University, Stockholm.
Ram, M. (1994). Managing to survive: Working lives in small firms: Blackwell Oxford.
Sweco Eurofutures (2007). Svenska för företagare (SFF), Stockholm.
Tahko, Sofia (2015) Nyanlända kvinnor som företagare – en rapport om affärsnätverk och
betydelsen av stödjande insatser för att fånga potentiella företagare. Region Stockholms
Resurscentra för kvinnor.
Tillväxtverket (2014) ”Mångfald i näringslivet” ingår i ”Företagens villkor och verklighet”,
Förutsättningar för konkurrenskraftiga företag. Stockholm: Tillväxtverket.
Waldinger, R., Ward, R., & Aldrich, H. E. (1990). Ethnic Entrepreneurs: Immigrant Business
in Industrial Societies. Newbury Park, Calif.: Sage