En teori om organisering

1

En teori om organiser-ing

ORGANISATIONEN ”SOM

VERB”

Ingen har någonsin sett en

organisation !

Barbara Czarniawska

VARFÖR LÄSA DENNA BOK? • GER INBLICK I ALTERNATIVA MÖJLIGHETER ATT FÖRSTÅ

VAD SOM MENAS MED ATT ”ORGANISERA” OCH ”LEDA”.

* PROCESSFOKUS

• ”ICKE-ESSENTIALISMENS” LOGIK FRAMHÅLLS

Ingen har någonsin sett en organisation.

• LEDARSKAP UTÖVAS GENOM PROCESSER (t ex

* beslutsprocesser

* kommunikationsprocesser

* belönings-, motivations-, uppföljningsprocesser etc.

2

3

Boken handlar om….

• Filosofi om ledning och organisering

• Social verklighet (organisationens) är konstruerad av oss i handlingsnät och genom tolkningar

• Verbets betydelse, substantivets underordning (språket spelar en avgörande roll i organiseringens]

• PROCESS- Istället för OBJEKT-FOKUS

• Sensemaking: gör att vi förstår meningen

• Översättning , redigering, inskription (skapar stabilitet). Ledarskapets redskap

4

Din roll som ledare: Att arbeta med ”gränsdragningar”

(MENING)

Sensemaker…

Att ”ringa in” ….

PROCESSER ! Att fokusera …

Att negligera …

Att stimulera …

Att imaginera …

5

1. Perspektivet: ”Konstruktionism” istf. ”realism”

2. Utgångspunkten: handlingar sker i nät (t ex samtal)

3. Om organisering: narrativ logik (språkets roll)

4. Om stabilitet: objekt (artefakter) stabiliserar

5. Om ledning: LEDAREN SOM ”SERVICE”…

TEMAN i boken (kapitel)

6

6: Om förändring: Kan man lyfta sig själv i håret?

kan man skjutsa sig själv i en kärra? Nej!

7: Om imitation och mode: IDÉER RESER, landar

och omvandlas i kontexten.

8: Om genus: Kvinnors och mäns olika roller i

processerna. Kvinnliga och manliga processer?

9. Forskningsresultaten: används sällan i

UNDERVISNINGEN VARFÖR?

10 Epilog: Tio paradoxala bud för

organisationsteori. Paradoxer gör det omöjliga

möjligt.

7

KAP 1.

PERSPEKTIVET: KONSTRUKTIVISTISKA

ORGANISATIONSSTUDIER

ORGANISATIONER SOM SOCIALA KONSTRUKTIONER : kunskapssyn Organisationen som objekt (struktur) Organisationen som subjekt (”person”) Organisationen som process (”rörelse” t ex kommunikation, relationer)

VETENSKAPSTEORETISKA

BYGGSTENAR

Existerar yttervärlden oberoende av våra

upplevelser?

Ja → ontologisk realism

Nej → ontologisk idealism (subjektiv, transcedental,

konstruktionism)

Nyckelbegrepp

ONTOLOGI: läran om varandet. Hur är verkligheten beskaffad?

(världen, tingen)

EPISTEMOLOGI (kunskapsteori): vad är kunskap?

hur kan vi nå kunskap?

hur bör kunskap sökas?

(subjektivism kontra objektivism)

10

Konstruktionen av SOCIAL VERKLIGHET

Idéer och föreställningar som efter en tid INSTITUTIONALISERAS (=OBJEKTIFIERAS) ARTEFAKTER: mänskliga konstruktioner som gör att sociala konstruktioner överlever (”fryses”) ORDNINGAR upprätthålls genom artefakter som tex formella avtal, muntliga överenskommelser, dagliga samtal, fikasnacket, media, föreläsningar, upprepade handlingar …. NORMER är exempel på artefakter som skapar ordning VÄRDEN är exempel på artefakter som skapar ordning

SOCIALT KONSTRUERAD VERKLIGHET MED SAMMANHÅLLANDE ARTEFAKTER

11

PERFORMATIV DEFINITION: HANDLINGAR SOM ”GÖR” ORGANISATIONEN till ORGANISATION [VERB] OSTENSIV DEFINITION: ”UTPEKANDE”, SÖKER EFTER SYNLIGA YTTRINGAR AV ORGANISATION T EX LOKALER, PAPPER, MASKINER ETC [SUBSTANTIELLT, SUBSTANTIV]

PERFORMATIVA OCH

OSTENSIVA DEFINITIONER

12

Om REPRESENTATION och VERKLIGHET

Czarniawska vill få oss att se skillnaden mellan vad folk de facto GÖR i en organisation och vad man KALLAR det man gör dvs skillnaden mellan det som görs i praktiken och som detta sedan beskrivs i olika teorier eller ”representationer”…

Skilj alltså mellan PRAKTIKENS LOGIK OCH REPRESENTATIONENS (TEORINS) LOGIK KONSTRUKTIONISTER STUDERAR PRAKTIKEN MEN OCKSÅ HUR TEORIER ANVÄNDS FÖR ATT REPRESENTERA DENNA PRAKTIK. Teorier kan då användas för att DÖLJA eller för att ge en slags OFFICIELL BILD av det man gör …(se citatet av P Bourdieu s. 21)

13

Sammanfattning: nyckelbegrepp

•Konstruktionism •Anti-essentialism •Artefakter •Ontologi •Epistemologi •Ostensiv definition •Performativ definition •Handlingsnät •Processer

14

KAP 2.

TEMA: HANDLINGSNÄT OCH ÖVERSÄTTNING

Huvudbegrepp: organisering, handlingsnät, översättning

Ledarskaps-

kvalitet

Org.

effektivitet

Produkt-

kvalitét

Organisationens

konkurrens-

kraft.

TRADITIONELL ORGANISATIONSTEORI: NATURVETENSKAPLIG LOGIK SUBSTANTIV PERSPEKTIV (”FRUSNA” BILDER, DVS RESULTATET AV PROCESSER)

Processerna finns i mellanrummet

15

TÄNK ISTÄLLET PÅ DET SOM FINNS MELLAN RUTORNA…. ORGANISER-ING istället för ORGANISATION (OBJEKT) ”VERBALISERING” = PROCESSER /handlingar PROCESSER= TILLBLIVELSE= HANDLINGSNÄT ORGANISATIONER ÄR INTE TING/OBJEKT UTAN PROCESSER .

Verb = det som rör sig (processer) Substantiv= det frusna, artefakter

16

Typiska inslag i organisationsstudier

• Egenskaper: ( stor, liten, komplex ….men organisationer är inte ”ting”)

• Platser : att organisation och platsen på något sätt hör ihop Volvo-Torslandaverken, Uddevalla (?) * Människor: en uppsättning människor.. Men ingår alla på samma sätt? Alla har inte samma uppgift, alla har inte samma information etc. •Problem: Vem bestämmer vad som är ett problem?

•Händelser: (händelsekedjor) nät av handlingar (Czarniawska föredrar detta) (HANDLINGSNÄT)

17

HANDLINGSNÄT:

Handlingsnät är processorienterade

I vanliga organisationsstudier utgår man från objekt

T.ex. människor, platser, problem, händelser….

Men dessa objekt är RESULTAT eller produkter av det som sker i ett

HANDLINGSNÄT….

Czarniawska förslår att man utgår ifrån HANDLINGAR (SOM

KOPPLAS SAMMAN I HANDLINGSNÄT) som sedan bildar

”objekt”

Vilka handlingar är det som bildar ett nät som gör att en LEKTION

BLIR TILL EN LEKTION?

18

19

Det som vi kallar för FORSKNING (SUBSTANTIV) ÄR EGENTLIGEN EN UPPSÄTTNING PROCESSER BESTÅENDE AV OLIKA HANDLINGAR I ETT HANDLINGSNÄT ASSOCIATIONER/RELATIONER ÄR AVGÖRANDE STABILISERING KRÄVS: INSTITUTIONALISERING ÄR EN STABILISERING

FORSKNING: EN INSTITUTION

20

Hur uppstår institutioner?

En handling Upprepad

handling

Handlings-

mönster

Ett handlings-

mönster

tas för givet

Observatör: Varför? +

En normativ

förklaring

= en institution T EX INSTITUTIONEN

”ÄKTENSKAP”

ELLER ”FIKAPAUS”….

Institutioner : handlingsmönster

21

Nätverk och handlingsnät kontra ”aktör-nätverk”

I det senare utgår man inte ifrån att det finns aktörer utan att det

UPPSTÅR aktörer via handlingar (DU BLIR LEDARE GENOM

DINA HANDLINGAR!)

Förbindelserna (associationer, relationer) skapar aktörerna….

T. ex. en bil är en uppsättning av komponenter i relation med varandra.

Bilen blir till bil när delarna interagerar (”handlar”)…

En organisation är ju död till dess att handlingar kommer igång….

VILKA HANDLINGAR ÄR DET SOM GÖR EN LEDARE TILL

”LEDARE”… VILKA NÄTHANDLINGAR? VILKA FÖRBINDELSER

OCH RELATIONER?

RELATIONER- FÖRBINDELSER

22

Du är dina relationer

Lärdom:

23

Ledarskap – ett handlingsnät där relationer utgör byggstenarna.

Lärdom som ledare

24

KAPITEL 3.

Om organisering: att införa ordning och att berätta om den

HUVUDBEGREPP: Organisering, berättande, redigering, översättning

Det påstås att det mest naturliga sättet att förmedla kunskap är att berätta

om den (Bruner 1986).

Den logiskt-vetenskapliga kunskapen vs den narrativa

25

MENING: ENSKILDHETER HAR BUNDITS SAMMAN PÅ ETT ”MENINGSFULLT” SÄTT. (”MAKING SENSE”) Sensemaking omvandlar enskilda meningslösa aktiviteter och händelser till meningssammanhang…

MENING: LEDARSKAPETS OCH ORGANISERANDETS

YTTERSTA MEDEL FÖR ATT NÅ MÅLEN

26

ATT HANDLA MED (via) ORD (talade och skrivna)

•ÖVERSÄTTNING

•REDIGERING

•INSKRIPTION

Viktig lärdom för dig som ledare:

27

KAP 4. STABILITET:

HUR INSTITUTIONER RITAS IN I TEKNISKA

OBJEKT [INSKRIPTIONER]

HUVUDBEGREPP: inskriptioner, teknik, institutioner

Är inte också objekt mänskliga?

Kan vi hålla en skarp gräns mellan människa och

objekt?

Utan glasögon (objekt) skulle jag inte kunna se (som

människa)

Vi använder oss av olika ”inskriptioner” för att

kunna agera mer effektivt.

28

Tekniska normer som institutionella inskriptioner

T.ex. bullernivån… det finns normer för hur högt bullret får vara.

Ljudförorening är ett nytt koncept.

Många normer är så djupt inskrivna i maskiner att vi inte ens tänker på det..

Tangentbordet jag skriver på är uppbyggt av en norm… som styr mig som

människa.

Artefakter: skapade av oss men som ibland styr oss !!!

29

Tre typer av institutionella inskriptioner

•Normer som preskriberar människors beteende. 4 personer i hissen…

eller utan text: att jag använder tangentbordet på ett visst sätt..

*Normer som preskriberar maskiners beteende: Bara A4 i denna skrivare…

220 V i Europa men 110 V i USA… 89 mm bred spårvidd järnväg i Ryssland

Att normen är institutionaliserad innebär alltså att vi tar den för given, vi

ifrågasätter den inte alls… (taken-for-granted)

•Normer för miljön: luft- och vattenföroreningsnormer…

De flesta tekniska inskriptionerna är tysta dvs. vi uppmärksammar dem inte.

Normer som gör livet enklare och lättare upptäcks inte så lätt…

30

KAP 5: OM LEDNING: ledarskap som tjänst Huvudbegrepp:

Ledarskap, professionella organisationer, lugn

ledning

Behövs ledare och chefer?

1. Chefer bestämmer i vilken riktning organisationen skall gå i framtiden

2. De representerar organisationen utåt

3. Centrala för att skapa kultur och klimat

4. Meningsskapande(BÅ G tillägg) t ex berättelser

31

Vilka chefer finns i professionella organisationer?

1) De som stödjer professionellt arbete ( t.ex på advokatbyråer, i

finansorg.) Vissa professionella måste ägna sig åt att chefa.. En del

ser det som belöning, andra som bestraffning (nästan)…

2) De som inte stör professionellt arbete( igenjörer) Det är ok att de finns

t ex sjukhusdirektör bara han/hon inte stör mig ..

3) De som stör professionellt arbete ( t ex i högskolor) Det finns chefer

som tror att deras roll är att förbättra… de professionellas arbete..

Massvis med administratörer på universitetet idag….

4) De som ”leder” som man tror att en ”arme” skall ledas…

32

Vilka chefer behövs i PROFESSIONELLA organisationer?

• Representera organisationen utåt(PR-duktiga) (”skina utåt”)

• Teatraliska- performance-orienterade chefer (”skina inåt”)

• Tjäna andra (stödja)

33

Mary Parker Follet: Chefer som utvecklar medarbetarskap mellan chef

och medarbetare:( inte ledare som skapar lydiga/passiva efterföljare)

1. Framkallande (evoking): kallar fram medarbetarnas talanger..

2. Interagerande: arbetar tillsammans

3. Integration: tvärtemot att leda genom att söndra och härska…

4. Frambrytande (emerging). En känslighet och förmåga att urskilja

formandet av mönster i den kaotiska mängden av nya händelser som

möter varje dag.

5. Mangement of meaning: sensemaker… sensegiving, sensetaking..

inte så väl fungerande i professionella organisationer säger C.

1868-1933

34

KAP 6: OM FÖRÄNDRING: Kan man lyfta sig själv i håret?

Huvudbegrepp:

Autopoietiska system. Diffusion, översättning

Katz och Kahn: öppna system

Humberto Maturana och Francisco Varela (Nobelpristagare)

Autopoietiska system..(systemets inre logik styr)

Även Niklas Luhmann: organisationer är både energisystem och

Kommunikationssystem (auto-kommunikativa system)

Organisationen som kommunikationssystem: självåterskapande,

Autopoietiska… självrefererande.. En slags DNA-kod…

Förändring bara av misstag. DNA-koden bryts

genom MUTATIONER… dvs. kodningsmisstag. (jfr paradoxer)

35

Ett öppet system kan inte förändras av sig självt….

Är alla reformer dömda att misslyckas? Inte nödvändigtvis..

1. System kan förbättra sig själva - dock inom ramen för sin kod

förnyelse (innovation) är inte detsamma som uppfinning (invention)

2. Reformer och förändringar gör systemet mer uppmärksamhetoch känsligt

vilket gör att man blir mer mottaglig för det oväntade, det kaotiska…

36

ETT IDEALISKT FÖRÄNDRINGSFÖRLOPP

1. Målet blev förhandlat genom många samtal (=förankring)

2. Målet förändras hela tiden. Istället för att förstelna målet genom

slutlig utvärdering följer man upp förändringens förlopp och justerar

målet när det behövs, helt öppet och än en gång: förankrat!

3. Metoden/medlet har liten vikt: man skall våga släppa taget om redskapen

när de blir för tunga man skall våga överge när medlen inte fungerar.

4. Spontana uppfinningar tas upp och permanentas. En planerad förändring

ska inte, om den är bra, göra människor blinda för det som sker

spontant och oplanerat; inte alla ’oväntade konsekvenser’ är negativa.

5. Förändringen har inget tydligt slut…. Ett system kan inte förändra sig

självt.. Men genom reformer skapas ökad känslighet som gör att man

blir mer mottaglig för nya möjligheter…

37

KAP 7: OM IMITATION OCH MODE: HUR IDÉER FÄRDAS GENOM VÄRLDEN.

Huvudbegrepp:

Översättning, isomorfism, glokalisering, imitation, mode

Idéer reser i världen, mellan organisationer .. (t ex ”lean production”)

Idéer måste först materialiseras, dvs bli till objekt för att kunna förflytta sig…

T. ex genom att bli till en text, en ritning, en modell..

När idéer reser måste de ryckas loss (disembedded) från sin kontext för

att sedan bäddas in (embedded) på nytt i ny kontext… Detta betyder att

en idé som landat aldrig är helt densamma som den en gång var..

(tes lean production kommer ur Toyotas bilproduktionssystem)

När en idé omvandlas till handling och upprepas så bildas en INSTITUTION

38

ISOMORFISM Lika andra.. T ex modet. ”alla andra har ju infört ”lean” …..

TRE TYPER AV ISOMORFISM (att vår organisation liknar andra

organisationer alltmer)

A) TVINGANDE (lagen tvingar oss att agera på visst sätt)

B) MIMETISK ( vi härmar t ex via sk BENCHMARKING, andras

framgångar blir modell också för oss.. Lean)

C) NORMATIV ( riktlinjer t ex miljönormer, standards … t ex

alla har ju en ”värdegrund” ….)

39

KAP 8:

OM GENUS: diskriminering

Huvudbegrepp : kulturellt sammanhang, kvinnodiskrimering,

”coping strategies”, språkets roll..

Olika kulturer, olika typer av diskriminering och olika ”coping-strategier”

Studenter berättar om makt i organisationer…. (”maktutredningens makt-

begrepp”…)

Försök att dölja de organisatoriska aktörernas kön ofta i svenska berättelser

Och med större framgång än i de polska… människan översätts på svenska

till ”hon”.. Och verben böjs inte efter genus…

Språkets roll vid diskriminering. Det kvinnliga språket har tystats och manligt språk dominerar..hierarkins språk !

40

KAP 9:

FORSKNINGSRESULTATEN:

Varför når de så sällan undervisningen?

Huvudbegrepp: teorins logik, praktikens logik, representationens

logik, ’espoused theory’ and ’theory-in-use’, lämplighetens logik

och konsekvensens logik.

Läroböckers texter skiljer sig från det forskarna kommer fram till. Hur överbrygga skillnaden mellan teori och praktik, mellan forskning och det som händer i organisationer?

41

Varför cirkulerar två varianter av organisationsteori?

Varför segrar oftast teorin över praktiken?

1. Det finns fler människor för vilka verkligheten framträder i form av

den vänstra kolumnen än från den högra.

2. Den vänstra följer teorins lag, medan den högra gör ett försök att

beskriva praktikens logik (Bourdieu 1990).

3. Den vänstra: representationens logik, liknad aftonklänning mer än

arbetsoverall. Problemet är att man inte undervisar som att det här

är en ”representation” utan att det man säger är att vi har att göra med

”verkligheten” .. Allt kan bli representation..

4. Espoused theory och ”theory- in-use” …

5. Konsekvenslogik (modern logik) vinner över lämplighetslogik (praktik)

6. Den vänstra: illusion av mer kontroll

7. Hopp (ideal) och kunskap (Rorty) eller säkerhet vs osäkerhet

42

KAP 10:

EPILOG: TIO PARADOXALA BUD FÖR

ORGANISATIONSTEORI Huvudbegrepp: paralogi, paradoxer

Paradoxen, paralogin som möjlighet för förändring:

Paralogi=det som inte är logiskt.. (”para-logi”)…

Verkligheten är varken linjär eller endimensionell..

Paradoxen: ett system - inom sig självt - kan inte reflektera över sig självt

Det är först via paradoxen som vi kan bryta detta dödläge..

Människan måste stiga utanför sig själv för att kunna se sig själv…

43

10 paradoxala bud:

1. Att stå organiserandets praktik nära och att samtidigt hålla avstånd

för att kunna problematisera den. [närhet-avstånd]

2. Att avbilda organisatorisk praxis på ett sätt som kommer att avmystifiera

den samtidigt som den vardagliga dramatiken visas.[demystifiera-mystifiera]

3. Att hjälpa de anställda att skaka sig loss från absurditeter som de inte har

skapat men även hjälpa dem att rättfärdiga det som de har skapat och

trivs med. (en moralisk plikt att avslöja det som skadar människor..) [det

absurda-det naturliga]

4. Att behålla fältets röster och samtidigt utveckla en klar teoretisk röst.

[teori-praktik]

5. Att skapa organisationsteoretiska texter mer avsiktligt och att dölja

skapandet av dem mer skickligt.. [text- icke-text]

44

6. Att fritt knycka från många källor, discipliner och domäner och att bli

mer medveten om det särskilda med organisationsteori som genre.

[mångfald-unika]

7. Att bibehålla starka band med organisationsteorins historia och att

konstant uppfinna detta teorifält på nytt.[historia-nutid]

8. Att behålla pluralism och spänningar - och att fortsätta översättandet och

kommunicerandet inom över genrens gränser.[pluralism-genre]

9. Att sträva såväl skönhet som nytta. (estetik + funktion)

10. Att föredra fördelar av globalisering och att försvara det lokala. [glokal]