En ny generation båtstolar Examensarbete CAD-Tekniker 2010-05-25 Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik Malin Påhlsson Emelie Rolfsman Handledare: Anna Eliasson
En ny generation båtstolar
Examensarbete CAD-Tekniker
2010-05-25
Högskolan i Halmstad
Sektionen för ekonomi och teknik
Malin Påhlsson
Emelie Rolfsman
Handledare: Anna Eliasson
2
Innehållsförteckning Inledning………………………………………………………………….3
Principkonstruktion
Produktdefinition……………………………………………………….…4
Målsättning………………………………………………………………...5
Produkt och marknadsundersökning……………………………………….6
Inspiration………………………………………………………………….7
Kundens önskemål…………………………………………………………8
Imageboards, Lifestyleboard………………………………………………9
Moodboard………………………………………………………………..10
Sammanfattning av idéförslag och skisser………………………………...11
Kravspecifikation………………………………………………………….13
Valt koncept…………………………………………………………….…14
Primärkonstruktion
Produktutkast……………………………………………………………...16
Produktförändringar……………………………………………………….17
Detaljkonstruktion…………………………………………………............18
Tillverkningskonstruktion
Tillverkningsmetod…………………………………………………….......20
Tillverkningsanpassning……………………………………………………21
Slutlig detaljkonstruktion…………………………………………………..22
Slutlig produktsammanställning……………...…………………………….26
Risk- och felanalys…………………………………………………………28
Utvärdering………………………………………………………………..29
Referenser…………………………………………………………………30
Bilagor GANTT-Schema……………………………………………………………31
Sammanställningsritning……………………………………………………32
Delritningar…………………………………………………………………33
3
Inledning Syftet med rapporten är redovisa slutresultatet av vårt examensarbete vid Högskolan i
Halmstad. Projektet består av att ta fram en ny generation båtförarstolar åt företaget HAVD
Group AB i Mölndal. Anledningen till att vi fick ta oss an projektet var att de ville ha lite nya
infallsvinklar och idéer för att utveckla stolen. Metoden som används är den som
Fredy Olsson beskriver i häftena Principkonstruktion och Primär- och
Tillverkningskonstruktion, dock något nedbantad eftersom t.ex. materialval redan är givet från
företaget. För att modellera vårt koncept använder vi oss av CATIAV5 R18. De arbetsbänkar
som vi huvudsakligen använder för att modellera är ”Imagine and shape” och ”Generative
shape design”.
4
Principkonstruktion
Produktdefinition
Enheter som kan ingå i produkten:
Ryggskum
Bakre sitsskum
Främre sitsskum
Nackstödsskum
Armstödsskum
Produktens huvuduppgift, deluppgifter och samband
Skum som bygger upp båtförarstol
Nackstödsskummet ska följa ryggskummet så att nackstödet går att reglera i höjdled
Främre sitsskum ska gå att fälla upp över bakre sitsskum för att fungera som stöd om
föraren står och kör.
Armstödskummet ska vara utformat så att armstöden går att fälla upp och ned.
Nackstöd och armstöd ska kunna vara valbara komponenter, övriga skum ska fungera
utan dem.
Omgivning
På båt, inom alt. utomhus.
Utsätts för vatten, vind, salt, smuts.
Människan
Båtförare
Höginkomsttagare
Internationella användare
Vuxna
Ekonomi
Produktens pris: Ingår som komponent i båt från 500 000kr och uppåt
Underhåll: Byta ut nackstöd eller armstöd alt. hela stolen. Tvätt
5
Målsättning
Målsättningen är att ta fram ta fram skum till en prototyp av en båtförarstol.
Förhoppningen är att prototypen, eller en vidareutveckling av den, går till produktion.
Stolen ska vara bekväm säker och komfortabel. Det estetiska intrycket är viktigt, det ska
synas att stolen är till en båt, utan att se allt för mycket ut som de båtstolar som finns idag.
Ett stålskelett finns att utgå ifrån för att bygga upp skummet men får modifieras om det
behövs. Skelettet består av en rörkonstruktion med fasta armstöd, hållare för uppskjutbart
nackstöd och en främre uppfällbar del. I rygg och sits ska pulmaflexmattor sitta för att ge
stötdämpning och komfort. I den uppfällbara delen ska en träskiva sitta för att ge stabilitet
åt skummet.
Ovan: Stålskelettet som vi utgår ifrån
6
Produkt och marknadsundersökning
Vi undersökte vad för båtförarstolar som finns på marknaden idag för att bilda oss en
uppfattning av vad stolarna har för formspråk och funktioner. Många stolar är ganska lika
varandra, de har en kort rygg, relativt djup sits och varierande mängd sidostöd. Här följer
ett antal bilder på båtförarstolar som finns idag.
Ovan: Några av stolarna på marknaden
7
Inspiration
För att få ytterligare inspiration så undersökte vi marknaden med fåtöljer så att vi fick en
känsla för funktioner och formspråk hos moderna stolar. Några fåtöljer som vi hämtat
inspiration ifrån följer här.
Ovan: Fotöljer vi hämtat inspiration ifrån
8
Kundens önskemål Kunden har idag en båtförarstol som är en skumklädd plywoodstomme med ett stort och
bulligt formspråk. De vill ha något nytt med ett modernare kantigare formspråk för att
uppdatera sig. Företaget som vi arbetar åt har tagit fram ett stålskelett med
pulmaflexmattor för att ge föraren en bättre komfort. Genom att gå från plywood till stål
och pulmaflex ges stolen en större stötdämpande förmåga och funktioner som liknar
bilindustrins, vilket ger en ny generation båtstolar som är mer avancerad än den företaget
använder sig av idag. Vi har i stort sätt fria händer att utveckla stolen så som vi vill men
med riktlinjer åt det moderna hållet.
Båtförarstolen på bilderna nedanför är en prototyp som HAVD Group AB tog fram på den
gamla plywoodstolen åt kund. Kundens designer ville göra ändringar och skissade på
fotografier av prototypen hur formen skulle ändras och diken, där klädseln fästs, skulle
dras. Vi har använt dessa bilder när vi har tagit fram vår modell för att se var diken skulle
ligga och på ett ungefär vilken form som kunden önskade.
HAVD tog fram ett stålskelett utifrån ett liknande projekt för att kunna erbjuda kunden
något helt annorlunda, något som kunden är öppen för. Bollen passades vidare till oss för
att få lite nya perspektiv och idéer till skummen som till stor del utgör det slutgiltiga
utseendet och funktionen på stolen.
Ovan: Prototyp av båtförarstol baserat på plywoodstommesom HAVD tagit fram
9
Imageboards För fånga känslor för produkten i början av vårt projekt valde vi att göra imageboards för att
sätta bilder på våra ord, tankar och känslor.
Lifestyleboard För att få en bild av användaren skapade vi en lifestyleboard som representerar målgruppens
livsstil och egenskaper. Vi föreställer oss en person i den övre medelklassen och uppåt
eftersom prislappen på båtarna ligger på en halv miljon och uppåt.
10
Moodboard
En moodboard ger uttryck för produktens visuella vision, det första intrycket som produkten
ger. Den tänkta användarens önskemål på produkten utifrån lifestyleboarden beaktas samt
produkten och företagets kärnvärden.
11
Sammanfattning av idéförslag och skisser
Förslag 1. Förslag 2.
Förslag 3. Förslag 4.
Förslag 5. Förslag 6.
12
Förslag 7
Förslag 8.
13
Kravspecifikation Vi tog fram en kravspecifikation efter Fredy Olsons modell med indelning efter POME,
Process, Omgivning, Människa och Ekonomi.
Krav Önskvärt
Process:
Främre delen av sitsen ska vara
uppfällbar
K
Nackstöd integrerat i ryggen som går
att reglera i höjd
K
Gå att tillverka med få skumdelar Ö
Passande företagets profil Ö
Omgivning:
Minimal demontering för återvinning Ö
Människa:
Säker och komfortabel Ö
Ta upp stötar i sidled Ö
Skön att sitta i vid långa sträckor Ö
Skön att stå lutad mot uppfälld Ö
Ekonomi:
Livslängd minst 10 år K
14
Valprocess För att få fram det mest lämpliga förslaget så använder vi Fredy Olsons metod för att
betygsätta förslagen på en skala från 1-5 utifrån hur väl de följer mätbara delar av
kravspecifikationen. Eftersom vi anser att punkten ”passande företagets profil” är
betydelsefull så viktar vi den med x2.
De två förslagen med högst betyg är förslag 7 och 8, de går vidare till
primärkonstruktionsdelen där vi modellerar i CATIA för att föra projektet vidare.
Förslag
1
2
3
4
5
6
7
8
Process:
Främre delen av sitsen
ska vara uppfällbar
5
5
5
5
5
5
5
5
Nackstöd integrerat i
ryggen som går att
reglera i höjd
5
5
5
5
5
5
1
5
Gå att tillverka med få
skumdelar
4
4
4
4
4
4
4
4
Passande företagets
profil
2x2
2x2
2x2
2x2
2x2
2x2
5x2
4x2
Omgivning:
Minimal demontering för
återvinning
3
3
3
3
3
3
3
3
Människa:
Ta upp stötar i sidled 3 4 4 5 2 2 5 5
Ekonomi:
Livslängd minst 10 år 5 5 5 5 5 5 5 5
Totalt:
29
30
30
31
29
28
33
35
15
Valt koncept Efter valprocessen hade vi kvar de två koncept som stämde mest överrens med våra riktlinjer
och vår kravspecifikation. Valet kändes rätt när det gjordes men visades senare inte att
fungera särskilt väl.
Förslag 7.
Förslag 8.
16
Primärkonstruktion Produktutkast När vi gjorde produktutkasten så använde vi oss av fotografierna på den gamla prototypen
samt våra skisser, som valts utifrån kravspecifikationen, för att känna oss fram och följa de
riktlinjer vi hade fått.
Efter att vi hade gjort våra produktutkast så kom vi fram till i samarbete med Björn
Hedenberg och Fredrik Ehrenholm på HAVD samt Kalle på Novus att modellerna och
formspråket som vi använt inte gick att bygga på skelettet som vi skulle utgå ifrån samt att det
inte såg tillräckligt tillfredsställande ut. Vi fick tänka om och göra en uppdaterad skiss samt
nya cadmodeller. Skissen ses under produktförändringar.
Produktutkast 1.
Produktutkast 2. Produktutkast 3.
17
Produktförändringar
Vänster: Konceptet efter ändringar framifrån. Höger: Konceptet efter ändringar från sidan.
Vi tittade på våra olika förslag för att välja ut godbitarna från respektive skiss. Resultatet ses
ovan med skisser på vårt koncept. Det framkom önskemål från Kalle på Novus Interiör AB,
som arbetar med bilsadelmakeri, att det skulle kunna gå att montera bort arm- och nackstöd
för de användare som inte vill ha dessa. För att få en stol som fungerar utan armstöd och för
att de skulle vara enkla att montera bort, valde vi att använda oss av nedfällbara armstöd som
ger en flexiblare stol. Genom att använda nedfällbara armstöd underlättas föraren då han eller
hon skall resa sig ur stolen då det är enkelt att bara fälla upp armstödet och då få större rum att
röra sig i. Vill föraren inte använda sig av armstöden så är det bara att låta dem vara i uppfällt
läge. Armstöden formades efter konturen av ryggdynan för att smälta in i stolen när det är
uppfällt och på så sett skapa en snyggare profil åt stolen.
Ryggen och sitsen gjordes skålad med sidostöd för att ge komfort och säkerhet. Ryggen
formades efter hur våra ryggar ser ut för att ge ett bekvämt stöd. Nackstödet är uppdragbart
och lades utanpå ryggen för att ryggen inte ska påverkas på så sätt att nackstödet inte går att
montera bort. Vi gjorde baksidan av den främre lilla sitsdynan skålad för att ge ett bra stöd i
sidled när föraren står upp och kör.
Dikena i ryggen las utifrån fotografierna som vi fått av kunden. Sitsen gavs diken eftersom vi
gjorde sitsen skålad vilket kräver diken för att klädseln ska sitta på plats. Till vår hjälp för att
placera diken hade vi Kalle på Novus som hjälpte oss för att få dem på rätt plats.
Till höger ses konceptet en bit in i modellerandet.
Utifrån den här modellen fick vi vår slutliga
detaljkonstruktion till sist efter ytterligare
förändringar. Bl.a. skålades sitsen mer, ryggen skars
av mot sitsen samt gjordes rundare upptill för att ge
ett mindre och smidigare intryck.
Stolen en bit in i modellerandet
18
Detaljkonstruktion När vi skulle börja modellera i CATIA så startade vi med att göra skisser av ytterkonturerna
till sits- och ryggskummet för att senare göra extrudes i GSD. När vi hade gjort detta gick vi
över i arbetsbänken IMA för att göra subdivision surfaces som formades efter ytterkonturerna
som vi sketchat upp. När vi hade fått till grunder till de skummen så gick vi vidare med att
forma sidostöd och former för att få en tillfredsställande estetik. Under arbetets gång fick vi
tips och feedback från Björn Hedenberg på HAVD och Kalle på Novus Interiör AB som är ett
underbolag i HAVD Group. Ryggstödet var relativt kantigt upptill och vi fick rådet att ta in
det och runda av det för att få ett nättare utseende. Vi fick också rådet att försöka få
sitsskummet lite mer urgröpt mot mitten för att ge bättre sittkomfort och stöd. Björn
Hedenberg berättade att det är ryggen som behöver mest sidostöd gentemot sitsen eftersom
vid stötar i sidled är det främst överkroppen som rör sig och påverkas. Det tog vi i beaktning
när vi formade skummen, vilket underlättade eftersom vi hade begränsningar på hur hög
sitskummet skulle kunna vara utan att störa frigången när den främre delen av sitsen fälls upp.
När vi hade fått till våra subdivision surfaces i IMA så gick vi över i GSD och gjorde ytor av
dem. När vi skulle lägga diken att fästa klädseln i pratade vi med Kalle på Novus, som arbetat
med sadelmakeri i 40år, hur diken ska se ut och var de ska dras. Det vi fick reda på då var att
de ska dras där stora förändringar i ytan på modellern sker, såsom vid övergången i vår rygg
mellan mitten och sidostöden eftersom det är där som klädseln måste hållas fast så att den inte
glider runt över stolen när den används. Konkava ytor skulle undvikas eftersom klädseln då
inte går att spännas runt skummet. Diken ska heller inte dras där sittknölarna och liknande
utstickande ben positioneras när personen sitter i stolen. Det på grund av att det uppfattas som
obehagligt av användaren. Dikena la vi i GSD med hjälp av verktyget sweep. Sweepen styrde
vi med splines som vi gjorde med hjälp av punkter som lades 19mm från ytan. Efter vi var
nöjda med dikena och fått ytterligare feedback från Kalle på Novus rörande vår dragning och
gjort några små ändringar var vi nöjda med dem. Sista momentet i GSD var att skära av
ryggen mot sitsskummet för att de skulle passa bra ihop. Sedan gick vi över till arbetsbänken
Part Design och gjorde solider av våra ytor, detta krävs eftersom det inte går att lägga
assembly constraints på ytor. När vi hade ryggen och sitsskummen som solider la vi fillets på
alla skarpa kanter för att få mjukare former.
Nu var det dags att börja med armstöden. Vi fick låna ett par oklädda armstöd från Kalle på
Novus att titta på och utgå ifrån. Dessa gjorde vi en ganska grov modell av för att få en
känsla över storleken på dem och la in i vår assembly som ett skelett till våra armstöd. När vi
hade en bas att utgå ifrån så använde vi återigen IMA och subdivision surfaces för att forma
armstöden. Eftersom vi i det stadiet trodde vi skulle använda de oklädda armstöden till vår
prototyp så formade vi våra armstöd efter dem. De armstöden hade en inställningsratt
undertill lämgst fram för att ställa in vinkeln på armstöden. På grund av det är våra armstöd
avsmalnande undertill längst fram för att användaren ska komma åt inställningsratten.
Formen hade nog inte skiljt sig jätte mycket om vi inte hade haft ratten att ha i åtanke
eftersom de också skulle följa ryggens kontur för att ge en snygg profil i uppfällt läge.
Efter vi format armstöden i IMA gick vi över till Part och gjorde solider av dem och gjorde
plats till det oklädda armstödet inuti och ett urtag till inställningsratten.
19
Nästa steg var att ta fram ett nackstöd, grunden till detta också i IMA. Vi utgick ifrån ryggens
yta för att skapa formen på baksidan av skummet till vårt nackstöd. Detta på grund av att vi
ville ha ett uppskjutbart nackstöd, som skulle gå att montera bort utan att det skulle synas
alltför mycket. Genom att lägga nackstödet utanpå ryggen så är hålen till nackstödsstängerna
det enda som syns om nackstödet monteras bort. Den främre formen av nackstödet är ganska
enkelt för att smälta in i stolen och inte ta för mycket plats bakom ryggen på föraren. Ryggen
är relativt kort så nackstödet måste skjutas ganska högt för att ge rätt stöd åt nacken på
föraren, givetvis beroende på förarens längd. På grund av det fick det inte vara för tjockt så att
föraren upplever obehag när nackstödet är nedskjutet. När vi hade fått till rätt form i IMA
gjorde vi en solid av det i Part för att kunna lägga assembly constraints på dem.
När vi hade modellerat alla våra delar så tillverkningsanpassade vi dem, se under
tillverkningsanpassning.
Nästa steg i processen var att lägga in alla parter i en produkt i arbetbänken Assembly. När
alla våra parter fanns i en assembly la vi in stålskelettet som vi utgått ifrån och la assembly
constraints på alla delar för att de skulle sitta ihop på ett bra och fungerande sätt. När vi
kommit såhär långt stämde vi av med HAVDs CEO Björn Hedenberg och Kalle på Novus
vad de tyckte om stolen och de var nöjda med resultatet och vi kände oss redo att lämna
modellerandet och gå vidare med projektet. Vi fick då reda på att Novus inte hade tid att göra
en prototyp färdig till oss till utexpo eftersom de hade så mycket annat att göra under samma
tid. Björn Hedenbeg undrade om vi var intresserade av att själva göra en prototyp i Novus
verkstad men vi avböjde då vi dels hade mycket annat kvar att göra färdigt i vår kurs som gick
paralellt, saker till montern på Utexpo och en rapport att skriva.
Ritningar gjordes i Drafting och där stötte vi på ett flertal problem, dels har skummen få flata
sidor vilket krävs för att kunna välja vyer till ritningar, dels hade vi väldigt mycket radier och
former överallt som inte var helt enkla att måttsätta. Mest problem hade vi med armstödet då
det inte har någon flat yta alls. Där fick vi göra en isometric wiew som vi sedan var tvungna
att skära i ett antal section wiews (eftersom en isometric wiew inte går att måttsätta) för att då
kunna måttsätta genomskärningarna och på så sätt få fram något som kunde användas som en
ritning.
Sen gjorde vi en animering till Utexpo i Kinematics där vi la jointer på alla rörliga delar för
att kunna göra ett par filmsekvenser att sätta ihop till en animering. Animeringen visar stolens
funktioner. Den främre sitsdelen fälls upp, nackstödet dras upp, armstöden fälls ned och
stolen snurrar ett varv runt z-axeln för att ge åskådaren en bild av hur stolen ser ut från olika
perspektiv. När animeringen var klar i Kinematics gick vi över till Photo Studio där vi la upp
en miljö, ett antal lampor från olika vinklar för att belysa stolen och en kamera för att få ett
bra perspektiv. Vi ställde in inställningar för animeringen när vi gjorde en shooting och gjorde
sedan en rendering av filmen.
När vi hade miljön färdig redan och lampor så ändrade vi positionen på lamporna för att få
passande lampor till bildrenderingar och renderade några stycken för att få plancher till vår
monter på Utexpo.
20
Tillverkningskonstruktion Tillverkningsmetod Skummen gjuts vid masstillverkning och kan fräsas fram om enstaka skum ska tillverkas.
Vid gjutning av skummet kan olika densitet fås tack vare diken som avgränsar ytan i olika
sektioner. Detta gör att skummet får bättre egenskaper och stadga som kan utnyttjas till t.ex.
sidostöd.
Vid fräsning av skum till t.ex. prototyper skrivs en stor mängd genomskärningar av cad-
modellen ut i naturlig storlek som sedan fästs på skummet allteftersom det fräses fram för
hand. Metoden tar tid men är betydligt billigare än om en gjutform skall tas fram för bara ett
skum.
Metoder och material för skum var givet från HAVD Group och klädselns material var givet
från kundens grafiska profil. De har konstskinn eller en plyschliknande textil som klädsel i ett
antal färger som följer båtens färgprofil.
Klädseln träs på skummet och stålkonstruktionen och fäst med clips i skummets diken och
dras ihop i botten med en ståltråd.
Eftersom skum är ett mjukt och formbart material så har det väldigt höga toleranser.
Toleranserna ligger på +/- 10mm och ger väldigt tacksamma möjligheter att styra skummet i
efterhand genom klädseln. All ovanstående fakta fick vi reda på genom samtal med Björn
Hedenberg på HAVD och Kalle på Novus.
21
Tillverkningsanpassning På baksidan av skummet, som utgör rygg och sits, mot stålskelettet gjorde vi urgröpningar för
att skummet och skelettet skulle passa ihop. I ryggen gjordes plats för stänger till nackstöd
och hål upp för stängerna att gå igenom. I sitsen gjorde vi urtag för delen som gör den främre
sitsdelen uppfällbar. Eftersom skummet sticker ut utanför skelettet på baksidan ger det en
rund form för klädseln att täcka. Skum görs inte till baksidan av ryggen eftersom det inte
behövs. På baksidan av ryggen sys en ficka på klädseln att lägga t.ex. sjökort i.
Ovan höger: Ryggskummet bakifrån. Ovan vänster: Bakre sitsskum underifrån
I den främre dynan gjordes en urgröpning där skelettet sedan sticks in. Eftersom vi här
behövde en skumklädd baksida, på grund av att delen fälls upp och utgör ett stöd när
användaren står upp och kör båten.
Ovan: Främre sitsskum bakifrån
22
Slutlig detaljkonstruktion Främre sits Det främre sitsskummet är skålat för att ge stöd åt föraren både på ovan och undersidan.
Diken ligger rakt över och runt för att hålla klädseln i styr, hjälpa till att skapa skålning och
för att ge dekor.
Ovan: Skummet sett framifrån
Nedan: Skummet sett bakifrån
23
Bakre sits Den bakre sitsen utgör den del där föraren har sin bakdel och är därför skålad för att ge stöd i
sidled. Vissa höjdbegränsningar fanns med sidostöden eftersom den främre sitsdelen skulle gå
att fälla upp över den. Diken löper längsmed sidostöden för klädselns skull och för att utgöra
en dekoration.
Ovan: Bilden visar hur den främre sitsdynan fälls upp över den bakre sitsdynan
Nedan: Sitsskummet sett framifrån
Nedan: Sitsskummet sett snett bakifrån
24
Rygg Ryggskummet är utformat för att följa ryggens form och utbyggt på sidorna för att ge kroppen
stöd i sidled vid stötar och för att ge komfort. Diken är lagda för att styra klädsel och ge ett
dekorativt uttryck. På ovansidan är hål utskurna för att ge rum åt stänger till nackstödet.
Ovan: Ryggskummets framsida
Nedan: Ryggskummets baksida
25
Armstöd Armstödets undersida är format efter ryggens kontur för att ge ett sammanhängande intryck
när det är uppfällt. Det är högt för att ge ett bra sidostöd när det är nedfällt. I den främre änden
finns ett urtag i skummet för att det sitter ett inställnings hjul på stommen för armstödet
vinkeln på armstödet regleras. Hjulet gjorde att armstödet inte kunde byggas på i höjdled i
framänden utan fick ett avsmalnande utseende.
Vänster: Armstödet uppfällt
Ovan: Armstödet nedfällt
Nackstöd Nackstödet är utformat för att följa ryggens form och ligga utanpå den eftersom det ska vara
avtagbart. Idag har inte kunden några uppdragbara nackstöd.
Ovan: Nackstödet sett framifrån
26
Slutlig produktsammanställning Slutresultatet av vår produkt ser ut som följande:
Ovan: Sammanställning av skum på skelett framifrån
Ovan: Sammanställning av skum på skelett bakifrån
27
Nedan: Båtförarstolens olika funktioner i olika lägen
28
Risk- och felanalys
Ris
k-
och
fel
anal
ys
Åtg
ärd
Ing
en å
tgär
d
Ev
. sk
ada
bli
r li
ten
ta
ck v
are
mju
kt
sku
m
Arm
stö
d o
ch s
kål
ade
dyn
or
min
skar
ris
ken
Fö
rr e
ller
sen
are
går
sto
len
sön
der
vid
sl
itag
e.
Ing
en å
tgär
d
Fö
rr e
ller
sen
are
går
sto
len
sön
der
vid
sl
itag
e.
Ing
en å
tgär
d
San
no
lik
het
risk
2
3
3
3
Rat
ing
5
5
1
1
Eff
ekt
Klä
m-
skad
a
Per
son
-
skad
a
Tra
sig
sto
l
Tra
sig
sto
l
Ors
ak
Ofö
rsik
tig
het
vid
anv
änd
and
e
Hår
d s
jö
Sli
tag
e
Sli
tag
e
Ris
k
Klä
msk
ado
r n
är m
an f
älle
r u
pp
främ
re s
itsd
yn
a, a
rmst
öd
ell
er
nac
kst
öd
.
Fö
rare
n f
alle
r av
sto
len
Sk
um
met
går
sön
der
Del
ar l
oss
nar
Pro
du
kt
Hel
sto
l
Hel
sto
l
Hel
sto
l
Hel
sto
l
29
Utvärdering Projektet gav oss mycket utifrån många olika perspektiv. Vi har lärt oss mycket av det
praktiska tillvägagångssättet för att ta fram skumdelar. Hur mycket skummet påverkar det
slutliga utseendet och komforten på stolen. Hur mycket som kan påverkas i efterhand med
hjälp av klädseln. Vad diken är och var de ska placeras för att inte påverka sittkomforten och
vilken effekt de har på stolen. Hur en stol kläs, att klädseln träs på ovanifrån för att snöras
ihop i botten med en ståltråd eller fästas med ett kardborreband. Att densiteten på skummen
påverkar mycket hur stolen blir även om samma material i grunden används. Att olika densitet
kan användas i samma skum i en gjutning. Hur urgröpningar görs för att passa ihop skelett
och skumdel m.m.
Själva arbetet blev jobbigare än vad vi hade förväntat oss då vi mitt i projektet fick tänka om
och backa några steg för att sen dra på full gas för att hinna klart i tid. Detta har också
påverkat slutresultatet och vad vi hunnit med. En prototyp har inte hunnit framställas, vilket
var tanken från början. Det har lärt oss vikten av kommunikation och att ha förutsättningar
och riktlinjer klara från alla håll från första början. Under arbetets gång är det viktigt att sitta
nära de som man samarbetar med för att få tips och råd av de som har lång erfarenhet av
material, tillverkning och andra rutiner.
Vi har lärt oss mycket om hur cad fungerar ute på företag. Eftersom vi har kunskap om många
olika arbetsbänkar ser vi möjligheter att lösa problem med andra verktyg eller metoder. Att
många idag som arbetar med cad inte alls har någon djupare utbildning eller kunskap om
programmen. Ett större självförtroende har byggts upp inför att komma ut på arbetsmarknaden
efter att vi har insett att vi faktiska är duktiga på det vi gör.
Tidsmässigt så kändes det som att det var alldeles för kort tid för att få fram ett riktigt
tillfredsställande resultat. Att hinna med att göra allt som vi ville på den ca två månader korta
kurstiden, samtidigt med en annan kurs parallellt var för vår del inte möjligt då en hel del
ändringar gjordes under arbetets gång. Det känns tråkigt inför utexpo att ha hälften av
förutsättningarna tidsmässigt mot ingenjörsprogrammen som ställer ut samtidigt.
Slutligen får vi ändå säga att vi är ganska nöjda med våra skumdelar och hoppas att det i
slutänden blir en prototyp att visa för kunden i alla fall.
30
Referenser Böcker/Rapporter Principkonstruktion, Lunds Tekniska Högskola
Fredy Olson
1995
Primärkonstruktion, Lunds Tekniska Högskola
Fredy Olson
1995
Weber, G, Att skriva bra rapporter, Tips då du skall skriva rapporter och brev, Sektionen för
ekonomi och teknik, Högskolan i Halmstad, 2006-08-28
Internet GANTTproject.tk 2010-04-14
www.gettyimages.com 2010-04-28
www.corbrs.com 2010-04-28
Personer Björn Hedenberg, CEO
Havd Group AB
031 – 776 41 40
Fredrik Ehrenholm, projectleader
Havd Group AB
031 – 348 18 13
Kalle
Novus Interiör AB
31
GANTT-Schema
32
Sammanställningsritning
33
Delritningar
34
35
36
37
38