-
PSYKOLOGI 61-90 hp
En kvalitativ studie om kvinnliga skolledares
upplevelse av stress - På arbetsplatsen och i hemmet
Författare: Julia Fager
Uppsats 15 hp
Vårterminen 2012
Handledare: Sofie Walter
Institutionen för pedagogik, psykologi
och idrottsvetenskap
-
2
Titel En kvalitativ studie om kvinnliga
skolledares upplevelse av stress – På
arbetsplatsen och i hemmet
Författare Julia Fager
Handledare Sofie Walter
Examinator Lena Swalander
Adress Linneuniversitetet, Institutionen för
pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap.
Nyckelord Stress, kontrollfokus, dubbelarbete
Abstract
Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har
blivit mer kvinnodominerat har
även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket
oförutsedda arbetsuppgifter gör
rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det
fortfarande är kvinnan som tar hand om
det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i
hemmet kan leda till långvarig
stress. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga
skolledare upplever och hanterar
stress på arbetsplatsen och i hemmet. En kvalitativ
intervjustudie användes för att besvara
studiens syfte. Sex intervjuer på kvinnliga skolledare
genomfördes och analyserades med
hjälp av Merriams (1994) analys av kvalitativ information.
Analysen visade att stödfunktioner
är viktigt för att minska upplevelsen av stress hos de kvinnliga
skolledarna. Det framkom
även i analysen att de skolledare som fick hjälp av sin
make/sambo i hemmet upplevde större
tillfredsställelse och minskad stress när de var hemma. Fler
stödfunktioner för skolledarna
behövs och att de vågar be om hjälp när kraven blir för höga.
Detta är viktigt för att de ska må
bra. Det behövs mer forskning om stödfunktioners inverkan för
att minska de kvinnliga
skolledarnas arbetsbelastning och upplevelse av stress.
-
3
Innehållsförteckning Inledning
..................................................................................................................................................
5
Syfte
....................................................................................................................................................
6
Introduktion
.........................................................................................................................................
6
Skolledare
........................................................................................................................................
6
Stressteori
........................................................................................................................................
7
Orsaker till upplevd stress
...............................................................................................................
8
Krav och kontroll
...........................................................................................................................
10
Kontrollfokus
.................................................................................................................................
10
Dubbelarbete
.................................................................................................................................
11
Metod
....................................................................................................................................................
12
Vetenskaplig ansats
...........................................................................................................................
12
Fallstudie
...........................................................................................................................................
13
Deltagare
...........................................................................................................................................
13
Urval
..................................................................................................................................................
13
Kvalitativ metod
................................................................................................................................
14
Analys
................................................................................................................................................
14
Process
...............................................................................................................................................
14
Etik
....................................................................................................................................................
15
Resultat
..................................................................................................................................................
16
Upplevelsen att vara skolledare
.........................................................................................................
16
Möjligheten att påverka
.................................................................................................................
17
Upplevelsen av stress
........................................................................................................................
17
Att arbeta tillsammans
...................................................................................................................
18
Påverkan av elever och kollegor
....................................................................................................
18
Resande i arbetet
...........................................................................................................................
18
Upplevelsen att vilja göra mer
...........................................................................................................
19
Vill vara pedagogiska ledare
.........................................................................................................
19
Delegera uppgifter
.........................................................................................................................
19
Upplevelsen att vara hemma
.............................................................................................................
20
Partnerns del i hemarbetet
.............................................................................................................
21
Stressen hemma
.............................................................................................................................
21
Upplevelsen av stresshantering
.........................................................................................................
21
Att vara duktig
...............................................................................................................................
22
-
4
Analys
................................................................................................................................................
22
Diskussion
.............................................................................................................................................
23
Resultatdiskussion
.............................................................................................................................
23
Metoddiskussion
................................................................................................................................
26
Slutsats
..................................................................................................................................................
28
Referenser
..............................................................................................................................................
29
-
5
Inledning Enligt Chefstidningen HR och ledarskapsmagasin,
skriver Carl-Magnus Höglund (2011) att
allt eftersom rektorsyrket har blivit mer kvinnodominerat har
även arbetsvillkoren blivit
hårdare. Skolledarna har fått många nya arbetsuppgifter eftersom
skolorna har blivit mer
självstyrande. En skolledares huvuduppdrag är numer att skriva
handlingsplaner, hantera mejl,
ägna sig år utåtriktad kontakt med bland annat föräldrar,
individuell lönesättning, ansvar för
budget, rekrytering av personal samt att ha ett pedagogiskt
ledarskap mot lärare. Vidare
skriver Höglund (2011), att även om det på en del normalstora
skolor finns flera skolledare är
det svårt för dem att få tiden att räcka till för alla
arbetsuppgifter som måste göras. Höglund
(2011) skriver att det har blivit ett stort problem med den höga
omsättningen utav skolledare
runt om i landet. 243 kommuner var med i en undersökning
Sveriges radio (2011) skriver om,
vars syfte var att få reda på hur ofta skolorna har bytt
skolledare de senaste fem åren. Av
dessa 243 kommuner svarar 80 % att vissa skolor har bytt
skolledare flera gånger. Att ofta ha
skolledarbyte kan leda till att eleverna får sämre betyg på
grund av att arbetsmiljön blir
stökigare.
Att kvinnor har en hög arbetsbelastning, med arbete och
hushållsarbete, stöds i Statistiska
centralbyrån, SCB (2001), studie. SCB:s (2001) undersökning
visar att kvinnor arbetar lika
mycket betalt som obetalt medans män arbetar dubbelt så mycket
betalt som obetalt.
Erlandsson (2003) skriver i sin avhandling att kvinnor med små
barn har en väldigt komplex
vardagssituation. Det är mycket som ska gå ihop så som
omhändertagande utav barn, socialt
umgänge, skötsel av hus och hem samt ifall kvinnan har någon
form av hobby- och
fritidsaktivitet.
En frustration uppstår bland skolledarna när de inte kan vara de
pedagogiska ledarna de vill.
Som skolledare ökar ens arbetsbelastning samtidigt som många
kvinnor ser det som sin
uppgift att utföra det mesta i hemarbetet. Hög arbetsbelastning
och svårigheter att koppla av
när man kommer hem ger inget utrymme för återhämtning. Långvarig
stress kan leda till
många allvarliga sjukdomar och därför är det viktigt att
undersöka hur skolledarna hanterar
denna stress. Den mesta stressforskningen är utförd på män och
det finns inte lika mycket
stressforskning om kvinnor. I denna studie lyfts därför kvinnors
berättelse fram och deras
upplevelser av stress.
-
6
Syfte
Skolledare har mycket ansvar och som Höglund (2011) skriver är
det svårt att få tiden att
räcka till. Kombinationen av ett tungt arbete och mycket ansvar
för hemmet kan leda till
långvarig stress, som i sin tur kan leda till allvarliga
sjukdomar. Syftet med uppsatsen blir
därför att undersöka hur kvinnliga skolledare i en mellanstor
stad i Sverige hanterar sin
arbetsbörda på jobbet och i hemmet. För att besvara studiens
syfte ställdes följande
frågeställning: Hur upplever och hanterar kvinnliga skolledare
stress på arbetsplatsen och i
hemmet?
Introduktion
Skolledare
Skolledare är ett samlingsnamn för förskolechefer, rektorer och
andra som har en ledande roll
inom utbildning och skola. En skolledare har det övergripande
ansvaret för verksamheten och
är chef för lärarna och övrig personal, enligt SACO, Sveriges
akademikers centralorganisation
(2011). Som chef för lärarna och övrig personal har skolledaren
det övergripande ansvaret för
verksamheten.
Under 2009 gjorde arbetsmiljöverket (2011) en inspektion i
Göteborgs distrikt för att
undersöka förekomsten av hög arbetsbelastning och stress. De
skulle även kontrollera
arbetsgivare samt kommuner för att se till att de åtgärder som
krävs för att förebygga ohälsa
görs. Resultatet visar att skolledare generellt har en hög
arbetsbelastning och att
arbetsmängden har ökat de senaste åren. Arbetsmiljöverket (2011)
skriver att en skolledare
förväntas vara på många olika möten samtidigt som man ska vara
tillgänglig på
verksamheten. Frustration uppstår bland skolledarna för att de
inte kan vara de pedagogiska
ledarna de vill vara i högre utsträckning. Vidare skriver
Arbetsmiljöverket (2011) att vissa
uppgifter är otydliga och att otydlighet kan skapa ohälsa.
Arbetsförmedlingen (2011) skriver
att en skolledare behöver mer stödfunktioner som till exempel
för att utföra administrativa
uppgifter, stöd i personalfrågor, teknik och ekonomi samt
tillgång till handledning. De
arbetsmiljörisker som kom fram och som behövs förbättras, enligt
arbetsmiljöverket (2011),
är:
Arbetsbelastning och arbetstid
Arbetsuppgifternas mängd och omfattning
Innehåll i arbetsuppgifter och ansvarsområden
Fördelning av ansvarsområden och befogenheter
-
7
Rektorernas behov av stödresurser t.ex. administrativt stöd,
juridiskt stöd, stöd i
personalfrågor, ekonomi och byggnadstekniska frågor samt
tillgång till handledning
Psykiskt påfrestande moment i arbetet
Stressteori
I Larmén (1992) skrivs det om Marianne Frankenhaeusers
forskargrupp. De gjorde en studie
på stressreaktioner hos kvinnliga och manliga tjänstemän på
Volvo. Alla som deltog i studien
hade en hög arbetsbelastning men olika grader av ansvar för
andra. Det egna inflytande över
sin egen arbetssituation varierade. Sedan jämfördes skillnader
mellan könen. Syftet var att
studera hälsa, arbetstillfredsställelse, stress och attityder
till det arbete man hade. Resultatet
visade att kvinnorna blev mer stressade vid arbetsdagens slut.
Kvinnorna ansåg att de har
svårt att ”räcka till” och de upplevde ofta att de var tvungna
att prestera mer än sina manliga
kollegor för att räknas som likvärdiga. Kvinnorna ansåg att det
var bristande kommunikation
på arbetsplatsen och de upplevde att de hade mindre möjligheter
att kunna påverka sin
arbetssituation.
Ekman och Arnetz (2005) skriver att när någonting viktigt händer
en individ har hjärnan ett
alarmsystem som stoppar onödiga aktiviteter och prioriterar det
som är viktigt. Ibland kan
alarmreaktionen uppfattas som positiv men oftast som ett
obehagstillstånd. Detta system är till
för att driva individen framåt och lösa krisen som uppstått.
Karsek och Theorell (1990) menar att även om många människor i
industriländer har allt de
behöver och mer därtill, till exempel mat, materiella saker, tak
över huvudet, så visar studier
att människors stressnivåer ökar. Människor som inte har kunnat
arbeta på grund utav stress
har tredubblats sedan 1980 skriver Karsek och Theorell
(1990).
Vidare skriver Ekman och Arnetz (2005) att stress används som
förklaring till hälsoproblem
och sjukdom. När alarmsystemet aktiveras under obehagliga
situationer kan det leda till en
stressrelaterad sjukdom. Ekman och Arnetz (2005) menar att
stress är när kroppen går in i
”kamp – och flyktreaktion”. Detta betyder att kroppen ökar den
kardiovaskulära aktiviteten
för att förse musklerna med mer näring och syre.
Vaksamhetsgraden ökar, vilket också gör att
en individ blir mer aggressiv, rädd eller arg beroende på om
hotet eller faran blir flykt eller
kamp. Det som kontrar stress enligt Ekman och Arnetz (2005) är
antistress. Det betyder att
kroppen går i viloläge och läker sig själv. Om kroppen under en
längre period befinner sig i
stressläget slits den väldigt hårt och kan leda till minskat
välbefinnande och ett stort antal
-
8
sjukdomar, som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Vidare
skriver Ekman och Arnetz
(2005) att det inte alltid är yttre faktorer som kan öka en
människas stress, kan även röra sig
om inre. Kraven kan till exempel vara att personen inte känner
sig nöjd över sin insats i
arbetet eller ekonomin. Oftast bottnar dessa krav i dålig
självkänsla och att personen under sin
uppväxt haft höga krav och ambitioner att leva upp till. Persik
och Rose (1999) skriver att
undersökningar gjorde på flickor på gymnasiet visar att låg
självkänsla och
utmattningssymptom går hand i hand.
Larmén (1996) beskriver hur kvinnors höga krav på sig själva,
och att inte kunna säga nej,
skapar stress. Att klara av både arbete och hemarbete är något
som kan få kvinnor att känna
sig splittrade och otillräckliga. Larmén (1996) menar att detta
kan bero på att hemarbetet ses
som en osynlig fritidssysselsättning som inte värderas i pengar
eller tid. Mycket
stressforskning enligt Larmén (1996) har gjorts på män och
därför har kvinnors verklighet
blivit osynlig. Verkligheten är att kvinnor försöker få ihop
arbetet och hemarbetet samtidigt
som de är ute i en arbetsmarknad som är uppbyggd av män och
utifrån mäns sätt att fungera.
Många kvinnor i Larméns (1996) bok beskriver att de vill ha
större inflytande över sitt eget
arbete. Detta inflytande kan handla om bättre planering, en chef
som frågar om deras åsikt
eller medbestämmande.
Fler kvinnor än män drabbas utav långvariga smärtsyndrom,
depressioner, kronisk
trötthetssyndrom och utmattning på grund utav stress, enligt
Ekman och Arnetz (2005).
Vidare skriver Ekman och Arnetz (2005) att den främsta
dödsorsaken för kvinnor över 55 är
hjärt- och kärlsjukdomar, vilket stärks utav Socialstyrelsens
(2010) undersökning över
dödsorsaker 2010. Anledningen till detta är antagligen den ökade
totala arbetsbelastningen för
kvinnor, både hemarbete och förvärvsarbete, enligt Ekman och
Arnetz (2005) .
Orsaker till upplevd stress
Rensting och Sandmark (2005) gjorde en undersökning på 16
långtidssjuka kvinnor för att ta
reda på om dessa kvinnor hade något gemensamt. De långtidssjuka
kvinnorna hade fått
diagnosen utbrändhet, utmattningsdepression och andra
stressrelaterade sjukdomar. En analys
gjordes och Rensting och Sandmark (2005) kom fram till att alla
kvinnorna arbetade för
mycket, strävade efter perfektionism samt utförde medarbetarnas
arbetsuppgifter. Kvinnorna
arbetade mellan 60 – 80 timmar i veckan under en längre period
innan de blev
långtidssjukskrivna. Det visade sig i studien att många kvinnor
har för mycket att göra och
eftersom de strävar efter perfektion räcker inte tiden till.
Rose och Persik (2008) menar att
-
9
perfektionister blir närsynta. De kan inte se skogen för alla
träden. De fokuserar på den
enskilda uppgiften och de har svårt att göra val. Rensting och
Sandmark (2005) menar att
kvinnor är hårt skolade och vana att göra andra till lags
istället för att se efter sina egna
behov. Genom uppväxten uppmuntras flickor till att vara
ordentliga och lydiga, vilket inte
pojkar blir på samma sätt. Flickor får inte samma uppmuntran att
chansa och det är inte okej
för dem att vara lite slarviga för att bli klar med arbetet
fortare. Rädslan för att inte göra ett
perfekt arbete får kvinnor att arbeta hårdare för att uppnå
bästa möjliga resultat, men det tar
lång tid att få fram resultatet. Vidare skriver Rensting och
Sandmark (2005) att cheferna blir
irriterade när det tar lång tid att slutföra uppgifter.
Irritationen som skapas, och viljan att
behaga chefen får kvinnor att undvika konflikten och istället
arbeta ännu hårdare.
Rensting och Sandmark (2005) skriver att eftersom kvinnan vill
utföra ett så bra arbete som
möjligt kan hon av rädsla välja att inte delegera arbete till
sina kollegor. Detta för att hon är
rädd att det inte blir lika bra som om hon själv hade gjort det.
Rose och Persik (2008) menar,
att de kvinnor som har höga krav på sig behöver mycket kontroll.
Ju högre kraven är desto
mer kontroll känner de att de behöver för att må bra.
Att kvinnan måste arbeta mycket kan också bero på, enligt
Rensting och Sandmark (2005) att
företaget är underbemannat och kvinnan helt enkel måste arbeta
extra för att det inte finns
någon som kan hjälpa henne. Ifall kvinnan frågar sin chef om mer
personal och får ett ”nej”
kan hon tolka detta som att hon måste ta itu med uppgifterna
själv.
De varningsklockor Rensting och Sandmark (2005) menar att man
ska hålla utkik efter för att
upptäcka utbrändhet är om kvinnan jobbar mer än 60 timmar i
veckan, tar med sig jobb hem,
arbetar helger och kvällar samt att inte mycket arbetsuppgifter
blir delegerade till kollegorna.
Rensting och Sandmark (2005) skriver, att flickor har sedan
tidig ålder lärt sig att man är
duktig om man följer reglerna. Man ska inte säga emot
föräldrarna och man ska sköta sig i
skolan. Flickorna fick höra hur duktiga de var när de kom hem
med höga betyg från skolan
och fortsatte att söka bekräftelse genom att prestera. Detta
håller i sig även i yrkeslivet.
Duktiga flickor följer reglerna, vill vara omtyckta, väntar på
befordran, försöker göra allting
själva, vågar inte ta risker, undviker konflikter, vågar inte
säga nej samt oroar sig för vad
andra ska tycka om dem. Rensting och Sandmark (2005) menar att
det är mycket viktigt att
våga säga nej för att inte bli utbränd. Rose och Persik (2008)
skriver att så fort ett problem
dyker upp vill denna typ av kvinnor lösa det direkt. De har
svårt att överlämna ansvaret till
någon annan. Chrisler (2008) skriver att ”superkvinnor” anser
att de ska ta hand om allting
-
10
själva, de vill inte göra någon besviken. Crisler (2008) menar
att kvinnor som har flera roller
att uppfylla upplever högre lycka, bättre självförtroende och
mår bättre på arbetsplatsen än de
kvinnor som inte har lika många roller. Men att hantera alla
dessa roller är inte lätt när inte
stöd finns i tillräckligt hög utsträckning. Vidare skriver
Crisler (2008) för att hantera detta
brukar kvinnorna sänka kraven på sig själva eller be om hjälp.
Men ”superkvinnorna” vill
göra allting själv. Det som inte är perfekt anses som
misslyckande, ”superkvinnorna” har ett
”allt eller inget” tänkande. När kvinnorna får problem att
uppfylla alla de krav som ställs på
dem, eller de ställer på sig själva, kan de enligt Craft,
Garofalo, Soliday och Terrill (2012) i
högre risk bli drabbade av depression, känna oro och få sämre
fysisk hälsa. Vidare skriver
Craft et al. (2012), att dessa problem ofta förekommer om
kvinnan har småbarn hemma och
samtidigt gör karriär, eller har ett krävande arbete.
Krav och kontroll
Stressforskning har entydigt visat att upplevelse av inflytande
och kontroll på arbetsplatsen är
gynnsam för hälsa och prestation i en psykiskt påfrestande
arbetssituation, enligt Ekman och
Arnetz (2005). Att ha en viss nivå av krav på arbetsplatsen är
viktigt för vår prestation men
Karsek och Theorell (1990) menar att för höga krav kan bli
katastrofala för en människa.
Lundin & Karlsson (2010) gjorde en undersökning angående
skolledares förutsättningar och
syn på hur de upplevde att de kunde utföra ett arbetsmiljöarbete
på skolan. Resultatet visade
att 31 % av skolledarna upplevde för höga krav och för låg
kontroll i sitt arbete. Detta betyder
att en tredjedel utav Sveriges rektorer befinner sig i riskzon
för stressrelaterade besvär så som
depression, ångest, oro och utmattning. Ifall stressen pågår
under en längre tid kan det leda till
hjärt- och kärlsjukdomar och utbrändhet.
Kontrollfokus
Rungapadiachy (1999) menar att kontrollfokus är en term som
beskriver om en individs
beteende är under kontroll, det vill säga ifall individen
upplever kontroll i sitt egna liv. Enligt
termen kan en individ antingen ha ingående eller utgående syn,
alltså intern eller extern.
Ingående syn innebär att en individ tror att den är skyldig till
vad som händer en själv, att
individen själv kan påverka i sin omgivning. Ifall en person har
en utgående syn innebär det
att individen inte tror att den själv kan påverka i situationer,
utan intar en passiv roll. Vid
stresshantering har en individ med ingående syn lättare för att
stresshantera. De känner att de
kan kontrollera situationer i vardagen och har makten att
påverka sitt egna liv. De känner att
de klarar av utmaningar. Utsätts en person med utgående syn för
hög stress och de inte kan
kontrollera situationen, de har inte makten att göra en
förändring, kan det enligt
-
11
Rungapadiachy (1999), leda till utbrändhet. Detta kan ge
förklaring till varför vissa individer
är mer stresståliga än andra. Är en person mer medveten om
stresshantering löper individen
mindre risk för att bli utbränd.
Ekman och Arnetz (2005) beskriver att hur man utövar kontroll i
en situation har med coping
att göra. Coping är en individs egna sätt att hantera en
situation som kräver
energimobilisering. Ett samspel mellan individen och omgivningen
pågår hela tiden och
påverkar hur individen beter sig. Till största delen påverkas en
individs beteende utav sina
erfarenheter, som de fått från familjeliv och arbetsliv. I
rehabilitering försöker man vända
individens kontrollfokus till en intern syn istället för en
extern syn. Undersökningarna hos
äldre personer med neurologiskt handikapp visade att med intern
kontrollfokus tillfrisknade
patienterna snabbare och patienterna mådde bättre psykiskt.
Vidare skriver Ekman och Arnetz
(2005) att den egna makten och kontrollen över sin situation kan
förklara den ojämna sociala
hälsan i samhället.
En studie Andrews, D’Arcy, Forbes , Morgan, Pitblado och Stewart
(2005) gjorde på
sjuksköterskor som arbetade ensamma visade att arbetsmiljön var
viktig för att de skulle må
bra på arbetsplatsen. Andrews et al. (2005) studie kom fram till
att sjuksköterskorna ville ha
hög grad inflytande över arbete som kommer uppifrån, ha de
instrument som krävs för att
klara arbetsdagen samt ansikte mot ansikte kontakt med kollegor
någon gång under dagen.
Dessa kriterier behövdes vara uppfyllda för att sjuksköterskorna
som arbetade ensamma
skulle må bra.
Dubbelarbete
Larmén (1996) gjorde en enkätundersökning om stress på 550
kvinnor runt om i Sverige som
själva gått på Larméns föreläsningar och seminarium. Resultatet
visar att många kvinnor har
svårt att få ihop hemarbetet och arbetet med barnen samtidigt
som de vill satsa på sitt yrkesliv.
Vidare skriver Larmén (1996) att många kvinnor vill ha mer hjälp
i hemmet utav sina män.
En del kvinnor beskriver att när de har försökt ställa krav på
sin man möts de utav oförståelse.
Från enkätundersökningarna sammanställde Larmén (1996) det som
kvinnorna själva vill
förändra hos sig för att minska stressen. Dessa förändringar var
bland annat att sänka kraven
och göra en sak i taget, säga nej utan att få dåligt samvete,
inte vara för duktig, låta andra ta
över lite, inte göra allt själv och inse sina begränsningar och
ta på sig mindre.
Cukrowicz, Krause, Lynch och Thorp (2004) skriver att kvinnor
som får stöd från sin partner
när de väntar/ska få barn upplever mindre stress. Det som
stressar kvinnor mest under
-
12
graviditeten är problem som involverade partnern. Låg nivå av
partner support och närhet har
kunnat bli kopplat till högre grad upplevd stress hos kvinnor
efter barnafödandet enligt
Cukrowicz et al. (2004). Vidare skriver Cukrowics et al. (2004)
att kvinnor som känner låg
tillfredsställelse i partner relationen upplever hög stress när
det kommer till att ta hand om
barnen. Kushnir och Melamed (2006) gjorde en studie om hur
föräldrar upplever och möter
kraven som ställs på dem i familjelivet och arbetslivet. Studien
visade att desto mer
föräldrarna delade på kontrollen hemma desto bättre mådde dem.
Kombinationen av höga
krav och upplevelsen av låg kontroll och lite stöd kan leda till
lägre tillfredsställelse i
familjelivet enligt Kushnir och Melamed (2006).
Metod
Vetenskaplig ansats
Empirin i denna studie består av intervjuer där man riktar in
sig på individen. Christensen
(2004) menar att i det humanvetenskapliga perspektivet inriktar
sig empirin till intervjuer,
detta för att fånga in den enskilda personen och dess subjektiva
tankar. Resultaten blev sedan
kategoriserat och lagbundenheter försöktes hittas för att kunna
undersöka hur kvinnliga
skolledare hanterar och upplever stress.
I denna studie har en hermeneutisk fenomenologisk ansats valts.
I Segolssons (2011)
doktorsavhandling skrivs det om Gadamer och hans syn på
hermeneutisk fenomenologi,
beskrivning av subjektivitet. Segolssons (2011) skriver att
kunskap tas fram genom dialog
och i det inre (självet). Vad dialogen innehåller beror på vilka
frågor som ställs och hur de
ställs till deltagaren. Beroende på frågan och hur deltagaren
uppfattar frågan får du ett svar.
Deltagaren har alltså analyserat frågan utifrån sin egen
subjektivitet och ge ett svar som
mottagaren sedan analyserar. Därför är hermeneutisk fenomenologi
en subjektiv ansats som
styrs av hur deltagarna uppfattar frågorna som ställs till dem.
Genom att använda en
hermeneutisk fenomenologisk ansats kan deltagarnas subjektiva
tankar och åsikter om
upplevelsen av stress och hur de stresshanterar lyftas fram. För
att göra det har en
semistrukturerad intervjuguide gjorts för att ge större frihet
för deltagarna att prata fritt om
ämnet. Det var viktigt att majoriteten frågorna var lätta för
deltagaren att kunna ge egna svar
på. På det viset skapas en dialog där deltagarna får uttrycka
sina åsikter. Dessa åsikter, tankar
och funderingar analyserades och kategoriserades utefter
likheter och skillnader mellan
deltagarna.
-
13
Fallstudie
Merriam (1994) menar, att genom att använda sig utav en
kvalitativ inriktad fallstudie har
studien inriktat sig på upptäckt, tolkning och insikt. Att kunna
få en helhetsinriktad förståelse
och kunna utveckla generella teoretiska påståenden. Vidare
skriver Merriam (1994) om fyra
grundläggande egenskaper som är utmärkande för kvalitativ
inriktad fallstudie. Dessa
egenskaper är partikulariska, deskriptiva, heuristiska och
induktiva.
Den första egenskapen partikulariska betyder att fallstudien
fokuserar på en viss situation,
företeelse, händelse eller person. Genom fallbeskrivning
hanteras problemet utifrån ett
helhetsperspektiv. Deskriptiva betyder att beskrivningen i
fallstudien vanligtvis är kvalitativ.
Det betyder att fallstudien presenteras genom händelser, exempel
och citat. Den tredje
egenskapen heuristiska betyder att läsaren ska få en bättre
förståelse utav det som har
studerats. Att få förståelse om hur saker och ting blivit är
någonting som förväntas utav en
fallstudie. Induktiv betyder att begrepp, hypoteser samt
generaliseringar uppstår ur
informationen man arbetar med. Så beskriver Merriam (1994) dessa
egenskaper som utmärker
kvalitativ inriktad fallstudie.
Deltagare
Sex kvinnliga skolledare medverkade i denna studie från olika
delar i staden. Deltagarna är
mellan åldrarna 36 och 64 och har arbetat som skolledare allt
från sex månader till 21 år i
yrket. En begränsning till sex intervjuer har gjorts då för
många intervjuer enligt Trost (2010)
kan bli svårt att analysera. Det blir svårare att hitta
skillnader och likheter som finns mellan de
intervjuade.
Urval
Kommunens grundskolor är uppdelade i tre skolområden: Norr,
Centrum och Söder. Blandade
åldrar på deltagare eftersträvades. Först kontaktades de
kvinnliga skolledarna inom
skolområdet centrum. Tillräckligt med positiva svar uppnåddes
inte och därför kontaktades de
kvinnliga skolledarna som fanns inom kategorin söder.
Fortfarande behövdes fler deltagare
och därför kontaktades de kvinnliga skolledare inom norr. Efter
telefonkontakt var sex
skolledare villiga att ställa upp på intervju.
Trost (2010) beskriver bekvämlighetsurval, vilket innebär att
man tar vad man råkar finna.
Ungefärlig ålder på ett par skolledare fanns en medvetenhet om
och därför skulle resultatet
innehålla kvinnliga skolledare från olika åldersgrupper.
-
14
Kvalitativ metod
Studien har en kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju.
Detta för att få förståelse från
den intervjuades perspektiv. Det är skolledarnas svar som är det
viktiga i denna studie. Enligt
Kvale (1997), används denna metod när man vill att den
intervjuade berättar om sin egen
subjektiva uppfattning om ämnet. En intervjuguide används som
fokuserar och ramar in det
tema man valt, i detta fall hur kvinnliga skolledare hanterar
stress på arbetsplatsen i relation
till hemmet. Genom att ha intervjuguiden halvstrukturerad ges
möjligheten att förändra
frågorna och frågornas följd under intervjuns gång. Kvale (1997)
menar också att frågorna ska
vara öppna för att ge intervjuaren en chans att prata mer fritt
om ämnet. Vidare skriver Kvale
(1997), att en intervjuguide oftast skrivs ut och att samtalet
spelas in på bandspelare.
En halvstrukturerad forskningsintervju arbetades fram med hjälp
utifrån de teorier,
förkunskaper samt tidigare forskning som samlats in. (Bilaga
II).
Analys
Med hjälp utav Merriams (1994) teknik för att analysera den
kvalitativa informationen
började materialet undersökas. Transkribering av materialet
gjordes samt att det lästes igenom
flera gånger och mönster och teman som upprepades i
informationen upptäcktes, alltså
regelbundenheter som är återkommande i texten. Därefter
markerades det med olika färger i
texten, en färg för varje mönster och tema. Detta för att det
var lättare att hantera
informationen. När informationen var mer strukturerad kunde det
letas efter det sannolika,
vilka slutsatser som skulle kunna dras från insamlade data eller
de tankar och idéer som borde
kastas bort. Efter detta sammanställdes resultatet. Gruppering
av de mönster och teman som
liknade varandra skedde. Detta betyder enligt Merriam (1994),
att man sätter ihop de mönster
och teman som liknar varandra på något sätt under en
kategori.
I analysen märktes varje skolledare med en bokstav, A till F. De
citat som följer är kopplad
till den skolledare vars bokstav står framför, eller bakom.
Detta för att skapa större struktur
och förståelse för vilken skolledare som berättar vad.
Process
Det är viktigt att grupperingarna av de mönster och teman som
skapas under analysprocessen
enbart kan passa in under en kategori, enligt Merriam (1994).
Inga mönster och teman ska
uteslutas från studien. De mönster och teman som hade gemensamma
drag delades in i en
kategori med olika antal underkategorier. I slutet av
analysprocessen framkom fem kategorier
som hade mellan en och tre underkategorier.
-
15
Den första kategorin Upplevelse att vara skolledare beskriver
skolledarnas arbetsdag,
oväntade möten och övertid. Ovisshet på arbetsplatsen.
Underkategorin Möjligheten att
påverka beskriver varför de vill arbeta som skolledare. Den
andra kategorin Upplevelse av
stress handlar om hur skolledarna hanterar stressen med
arbetsuppgifterna. Att detta blev
huvudkategorin är för att de mönster och teman som fanns
handlade om stress på
arbetsplatsen. Underkategorierna Att arbeta tillsammans, Resande
i arbetet och Påverkan av
elever och kollegor är andra stressfaktorer skolledarna upplever
på arbetsplatsen. Kategorin
Upplevelsen att vilja göra mer skapades utifrån teman och
mönster som visade på att
skolledarna ville göra mycket i arbetet, tiden räckte inte till.
Underkategorin Vill vara
pedagogiska ledare är något de kvinnliga skolledarna vill lägga
mer tid på. Delegera
uppgifter är den andra underkategori som skapades för att många
skolledare hade svårt att
delegera ut uppgifter, de vill göra det själva. Upplevelsen att
vara hemma handlar om hur de
kvinnliga skolledarna upplever stress i hemmet. Underkategorin
Partners del i arbetet
beskriver hur kvinnorna upplever att deras män hjälper till i
hushållsarbetet. Stressen hemma
är underkategorin som beskriver hur de kvinnliga skolledarna
upplever stress beroende på
partnerns engagemang i hushållsarbetet. Den sista kategorin
Upplevelsen av stresshantering
handlar om hur skolledarna stresshanterar. Att vara duktig kan
också handla om viljan att göra
mer, visa sig duktig på arbetsplatsen. Eftersom skolledarna var
medvetna om att de ville visa
sig duktiga, och en del försökte förändra sitt beteende, blev
det istället en form av
stresshantering. De kvinnliga skolledarna ville minska kraven på
arbetsplatsen.
De mönster och teman som skapades i analysprocessen har jämförts
flera gånger för att
undvika feltolkning. De mönster och temans som framkom i
analysprocessen kan enbart passa
in under dessa kategorier och underkategorier.
Etik
I en kvalitativ fallundersökning kommer etiska frågor bli
aktuella vid två tillfällen, enligt
Merriam (1994). Dels under insamlingen utav informationen och
sedan när informationen
publiceras. Det finns statliga regler och lagar som ska skydda
försökspersonerna från skada.
De ska ha rätt att säga nej och kunna bibehålla sin integritet
samt få veta vad som ska hända i
undersökningen. Dessa regler gäller för all social forskning,
enligt Merriam (1994). Kvale
(1997) diskuterar tre viktiga etiska riktlinjer när man ska göra
forskning på människor. Dessa
riktlinjer är informerat samtycke, konfidentialitet och
konsekvenser.
-
16
Den första aspekten, informerat samtycke, betyder enligt Kvale
(1997) att man ska informera
deltagaren om vad studien handlar om, vilka fördelar och risker
som kan uppkomma genom
att delta i undersökningen samt att i stora drag berätta hur
undersökningen är upplagd. Den
andra aspekten, konfidentialitet, betyder att data som kan
identifiera personen i
undersökningen inte kommer redovisas. Att ändra på
undersökningspersonens namn i studien
är viktigt när man redovisar intervjuerna. Detta för att skydda
personens privatliv. Den tredje
riktlinjen Kvale (1997) skriver om är konsekvenser. Detta
betyder att man ska minimera
riskerna så mycket som möjligt för att inte den intervjuade ska
komma till skada. Kvale
(1997) skriver att under en intervju kan ibland
undersökningspersonen öppna upp sig för
mycket och säga saker den sedan ångrar. Intervjuarens skyldighet
är att veta vart gränsen går
och hur långt man kan gå med frågorna.
Att hålla deltagarnas identitet anonym är viktigt. Namnen på
deltagarna är fingerade och
skolornas namn är inte nämnda. Inför varje intervju fick de
intervjuade information om att
materialet skulle behandlas konfidentiellt och förstöras efter
opponering. De intervjuade fick
även ett följebrev där syftet med studien beskrevs. Om de efter
att ha läst brevet valde att gå
ur studien fick de självklart göra det.
Resultat Studiens syfte är att ta reda på hur kvinnliga
skolledare hanterar stress på arbetsplatsen och i hemmet.
De intervjuade skolledarna var i blandade åldrar mellan 36 och
64 år. Samtliga hade det
övergripande ansvaret för skolan och att allt fungerade som det
skulle. Antalet anställda
skolledarna hade ansvar över varierade mellan 16 till 43 stycken
och de hade allt mellan 10
till drygt 700 elever. Skolledarna hade lärarutbildning i botten
och de arbetade först som
lärare innan de intog skolledar position.
Upplevelsen att vara skolledare
Ingen dag är den andra lik när man arbetar som skolledare. Dagen
fylls snabbt upp med möten
och administrativa arbetsuppgifter, samt av spontana möten när
föräldrar, kollegor och elever
behöver hjälp. D berättade: ”Jag pratar mycket. Det är ett sätt
att bedriva verksamheten”. En
skolledare berättade att hon försökt lägga in lite mer luft
mellan sina möten men att det är
svårt. Det går i ett. De intervjuade berättade att de hade en
40-timmars arbetsvecka och att de
inte räknade in allt arbete de gör hemma. B berättade ”Som
rektor har man 40 timmars
arbetsvecka och det är jättesvårt att hålla den veckan. Min
tanke är att jag lägger in i min
arbetstid 8h dagar. Det blir oftast mer med telefonsamtal.” Till
skolledarna ställdes frågan
-
17
hur många timmar de arbetar extra nämnde samtliga att det blev
ett par timmar extra i veckan.
F sa: ”Om jag säger att personalen ska hålla sig inom sina
35timmar för att vi inte ska bli
utbrända kan inte jag sitta här dag och natt. Jag ska också visa
att det här jobbet kan man
sköta på en normal arbetsvecka.”. E menade att för att undvika
stress arbetade hon ett par
timmar extra på kvällen när hon kommit hem.
Möjligheten att påverka
Samtliga skolledare berättade att de ville bli skolledare för
möjligheten att påverka. De vill ge
eleverna en bra utbildning och stötta dem.
E berättade att hon hade viljan att utveckla verksamheten och
menade:
Som lärare ser du väldigt många områden där du vill förbättra
saker och ting.
Kan man då inte övertala eller få med sig kollegor blir man
väldigt ensam i det
utvecklingsarbetet, vilket gör att undervisningen kan spreta
väldigt mycket och
det är inte heller bra..
B menade att alla eleverna i skolan ska få den utbildningen de
har rätt till, oberoende av vilka
förutsättningar man har, men tyvärr ser inte skolan ut så
idag.
Upplevelsen av stress
Som skolledare är det mycket att göra och arbetet tar aldrig
slut. D beskriver arbetet som:
”Man jobbar i processer som man aldrig blir färdig med.
Processerna pågår ju hela tiden så
man måste lära sig att leva med att man inte blir färdig med
någonting”. Prioritera är
återkommande under alla intervjuer och att det är verksamheten
som går först. E berättade att
hon inte kan sätta sig ner och tro att hon ska hinna färdigt med
en uppgift. Det är alltid
någonting som kommer emellan. För att hantera detta måste hon
prioritera arbetsuppgifterna.
När det är mycket att göra berättade B: ”Jag är en väldigt
strukturerad, stresstålig och snabb
person. Det är några fördelar jag har. Det utnyttjar jag när det
är väldigt mycket att göra. Då
använder jag min struktur. Vad borde jag göra och vad kan jag
vänta med?”.
Stress är individuellt och A beskrev sin förra arbetssituation
med dessa ord ”Varenda morgon
man kom till jobbet så lyste det en röd lampa på den där himla
telefonen och då visste man att
det var en massa samtal man hade fått. Var det en arg förälder
eller något jag hade glömt?
Jag var jätteglad på morgonen när jag kom när den där röda
lampan inte lös”.
B berättade:
-
18
Jag hinner ju med mitt uppdrag men dilemmat är väl att när man
har så många
bitar är man inne och petar i allting. Man hinner aldrig göra
något fördjupat
och det är det jag ibland känner att jag inte hinner med.
Att arbeta tillsammans
Det framgick i studien att samtliga skolledare har en positiv
bild av att arbeta tillsammans
med någon. Det blir lättare att ta tuffa beslut när man fått
bolla idéer med någon annan.
B: ”Man har olika sätt att se på en sak och då blir oftast
lösningen mer nyanserad.”
Två utav tre skolledare som arbetat ensamma tyckte att de
upplevde en högre stress under den
perioden. Tuffa beslut som skulle tas på egen hand och inget
stöd från en kollega i ”samma
båt” skapade ibland en osäkerhet. Men alla sex skolledare ansåg
att man inte ska arbeta själv
som skolledare. En skolledare menar att rektorsyrket är så svårt
och det är så mycket man ska
vara insatt i. Fler stödfunktioner hade underlättat i arbetet
och detta stöds av
arbetsmiljöverkets (2011) undersökning. C: ”…det är så mycket
och när man börjar tänka på
allt så blir man helt snurrig av det.”
Vissa skolledare hade högre upplevelse av stress under den
period då de arbetade ensamma.
Påverkan av elever och kollegor
I studien framgick det att de flesta skolledare inte påverkades
avsevärt om en kollega mådde
dåligt, de försökte finnas där som stöd men det är inget de tog
med sig hem och grubblade
över. En skolledare blev starkare påverkad om kollegor mådde
dåligt, hon berättade att hon
kunde sitta hemma och tänka på det. Dock blev samtliga
skolledare påverkade om en elev
farit illa. Frustration uppstår när skolledarna försökt hjälpa
elever men ingen förbättring sker,
eller att de inte har verktygen till att hjälpa. F: ”Dilemmat är
att man inte alltid vet vad man
ska göra, vad som blir bra, det är trist.”
Resande i arbetet
De skolledarna som bodde nära centrum upplevde inte att det blev
mycket resande i yrket. För
de som bodde utanför och som hade flera skolor i sitt
verksamhetsområd var det lite jobbigare
för. De ville gärna prata med alla sina anställda men kände att
inte tiden räckte till för det. I
studien framkom det att enbart två skolledare tyckte resandet
var tidskrävande.
C berättade:
Jag försöker besöka varje plats en gång i veckan, men nu är ju
mina områden
väldigt utspritt geografiskt. Så jag har en dryg mil härifrån
till det bortesta
-
19
stället. Jag pratar ju jätte ofta med personalen på de andra
skolorna i mitt
område på telefon, men det är inte samma sak som att vara på
arbetsplatsen
fysiskt. Och det vet jag att de tycker är bra att jag är ute och
hälsar på.
Upplevelsen att vilja göra mer
Fem utav skolledarna kände att de skulle vilja göra mer än vad
de hann med. En skolledare
arbetade 40% och hon tyckte hon hann med allt som skulle göras,
men flera av de andra i
undersökningen kände sig stressade för att tiden inte räckte
till. E berättade: Veckorna fylls
upp med rätt mycket möten. Så just nu känner jag att jag måste
försöka hitta en balans för
alla de andra uppgifterna som behövs göras också. De berättade
om uppgifter de skulle vilja
lägga mer tid på, till exempel personal och elevärenden. B sa:
Jag tycker inte att jag hinner
med att vara ute så mycket i verksamheten. Jag vill gå runt i
korridorerna och vara en
välkänd figur för eleverna. Men det känner jag att jag inte
hinner mer.
Studien visade att flertalet utav skolledarna tyckte att den
administrativa biten var för stor
Vill vara pedagogiska ledare
Återkommande i studien var att skolledarna berättade att de
ville vara pedagogiska ledare och
arbeta med den pedagogiska processen, men tiden räckte inte
till. F beskrev det på följade
sätt: ”Man talar också mycket om att vi har en administrativ
börda som gör att vi inte hinner
vara det här pedagogiska stödet som vi borde vara”.
B berättade:
I den nya läroplanen står det att vi ska vara pedagogiska ledare
och det tänker
jag att de flesta rektorer uttrycker att de vill lägga sin tid
på. Men det är så
mycket annat som drar och sliter i oss att vi inte hinner vara
det i den
utsträckningen vi vill.
I studien framgick att de vill vara pedagogiska ledare och ”att
hitta nya utmaningar, hitta nya
vägar för att eleverna ska komma så långt som möjligt mot de mål
som är satta av riksdag
och regering”(A). Detta påvisar att skolledarna är tvungna att
prioritera sina uppgifter och att
de sänker kraven på sig själva, som Crisler (2008) skriver.
Detta för att kunna hinna med de
viktigaste uppgifterna som får verksamheten att gå runt.
Delegera uppgifter
Några utav skolledarna var bättre än andra på att delegera
uppgifter. ”Det handlar inte om att
jag inte vill utan att det är svårt att lägga på lärarna, de har
ju jättemycket jobb och då
-
20
känner jag att det inte är helt enkelt att lägga mer jobb på
dem” (D)”. Det framgick även i
studien att fyra av de sex skolledarna som intervjuades kände
behov att kontrollera om
uppgiften blev gjorda som de delegerat ut. Detta på grund av att
de hade det yttersta ansvaret
för verksamheten. C kände att det oftast gick fortare om hon
utförde uppgiften själv, ”Det är
inte alls att någon annan inte skulle klara av men jag tycker
ändå det går på min egen
bekostnad klart, men att det går fortare om jag fixar det
själv”. Skolledarna pratade också om
ifall en uppgift blev fel så hade de det yttersta ansvaret.
Majoriteten av skolledare i studien
väljer hellre att göra uppgifterna själva än att chansa på att
en kollega utför uppgiften dåligt.
B och F hade inga problem med att delegera ut uppgifter och B
berättade att hon visste vem
hon delegerar ut till och litade på att det blev gjort. F
berättade liknande och att hon inte skulle
vilja ha någon som kontrollerade att hon utförde sitt arbete.
Upptäcks ett fel tar man tag i det
då.
Upplevelsen att vara hemma
Fem utav de sex skolledarna i studien hade barn och alla tyckte
att det var stressigt att få ihop
arbetslivet och tid till hushållsarbete och umgås med barnen. C
och D arbetade som skolledare
när barnen var små. De andra tre arbetade deltid som lärare och
berättade att de ville prioritera
familjen istället för arbetet. De berättar att det var svårt att
hinna med allt med barnen om de
arbetade heltid.
F nämnde att det skulle vara svårt att hinna med rektorsyrket
och samtidigt ha små barn:
Jag tycker ju inte att man kan säga till en ung kvinna, du borde
inte bli rektor,
inte heller en ung man. För man kan inte sköta det med barn
hemma men
innerst inne tycker jag lite så och det är ett dilemma för mig.
Det kräver mycket
av en människa att vara rektor.
D klarade av att arbeta som skolledare medan barnen var små, men
hade mycket extra hjälp
från sin mamma. Mamman hjälpte exempelvis till med att hämta
barnen från skolan. C
berättade att det var väldigt stressigt ibland och att hon
skulle behövt mer hjälp. Ingen utav de
intervjuade ångrade sina val att arbeta mindre och umgås mer med
familjen. B sa: ”Jag ville
satsa på mina barn och jag får belöningen idag. Jag ser ju att
de gör goda val när det gäller
utbildning, vänner, allting”. E hade inte egen familj men hon
kände ändå att det var svårt att
hinna med allt hon ville göra. Hon har inte arbetat som
skolledare länge och känner att hon
-
21
lägger ner mycket tid på arbetet och hon prioriterar bort vissa
saker. Hon tycker vardagen har
blivit inrutad.
Partnerns del i hemarbetet
Studien visade att de skolledare som kommer från en äldre
generation gjorde det största
arbetet i hemmet. C sa: ”Man var uppväxt på det viset, handla,
och tvätta, och städa och
jobba”.
A, som är från samma generation som C, berättade
Jag ser på mina barn och där delar de ju på väldigt mycket på
föräldrar
ledigheten och så. Så var det inte för mig och det var heller
inte så lätt att få
maken att stanna hemma om barnen var sjuka. Det var ofta jag som
fick göra
det.
Dessa två skolledare nämnde att med facit i hand ångrar de att
de inte bad om mer hjälp från
sin partner. De andra tre skolledarna som hade familj delade på
hushållsarbetet med sin
partner.
Stressen hemma
I studien framgick det att de skolledare som delade på ansvaret
med sin partner och inte
brydde sig så mycket om ifall det var kliniskt rent runtomkring
dem inte kände samma stress
hemma. De skolledare som gjorde det mesta av hushållsarbetet och
inte fick hjälp hade en
ökad upplevelse utav stress när de var hemma. Samtliga
skolledare arbetade hemma. Det var
telefonsamtal som skulle ringas eller förberedelse för nästa
dag. Det var även föräldrar som
ringde hem för att prata. A berättade ”Att föräldrar ringer hem
till mig är inte så farligt. Det
är mer att man ska ringa upp. Speciellt när det är en sådan
grej. Det är jobbigt tycker jag. Då
kan man få ont i magen.”
Upplevelsen av stresshantering
Samtliga skolledare är medvetna om stress och stresshantering. B
berättade: ”nu vet jag när
jag ska coola ner och ta det lugnt. Vad behöver jag egentligen
göra, vad är viktigt?”. Alla
intervjuade stresshanterar på olika sätt. De berättar att deras
vänner har varit bra stöd för att
klara av arbetet. Två skolledare berättade att de hade blivit
sjuka. En hade fått en hjärtinfarkt
och den andra hade fått en kronisk stressjukdom. Den skolledare
som fick hjärtinfarkt hade
under sin större tid som skolledare arbetat ensam. Idag upplever
dessa två skolledare att de
har lärt sig stresshantera bättre och de vet var deras
begränsningar går.
-
22
Att vara duktig
Att vara duktig är något som var återkommande i studien. Fem
utav de sex skolledarna
nämnde att de ville känna sig duktiga. B berättade att som
kvinna ska man vara så duktig på
allting och att det ställs höga förväntningar. ”Det kunde
stressa mig något enormt att inte mitt
hus var städat vid en viss tidpunkt men nu skiter jag i det.” A
berättade att hon ville vara mer
duktig förr men att hon med åren har lärt sig att göra som hon
vill. F sa: ”Vi ska alla vara så
himla duktiga, och det är klart vi ska vara det. Vi vill ha
uppskattning, men vi ska också hinna
lite annat också”.
Analys
Analysen av resultatet tyder på att skolledarna inte har full
kontroll i sitt arbete och att
oförutsedda möten och oväntade uppgifter kan förekomma. Detta
ökar kraven och skolledarna
har svårt att uppnå full kontroll i sitt arbete. Att inte ha
kontroll i sitt arbete kan leda till
stressrelaterade sjukdomar om de pågår för länge. För att
hantera stressen prioriterar
skolledarna arbetsuppgifterna och skapar struktur. De har även
fått lägga till med en attityd
som att ”vad gör väl det om jag inte hinner med allt, så länge
jag klarar av mitt uppdrag”.
Denna attitydförändring hjälper skolledarna att stresshantera
och ställer inte ouppnåeliga krav
på sig själva.
Det uppstår en konflikt hos skolledarna när det kommer till
övertidsfrågan. Alla skolledare
övertidsarbetar men samtidigt anser de att de inte borde göra
det. De tycker inte att det är okej
att de arbetar över flera timmar när de uppmanar sina anställda
att inte göra det för att
förhindra utbrändhet. Men eftersom uppdraget är så brett och
arbetsbeskrivningen så stor är
det svårt för dem att hinna med allt. Det som upplevdes som mest
stressande hos rektorerna
var de elever som far illa. Detta på grund av att de inte alltid
kunde hjälpa dessa barn för att
det inte finns tillräckligt med resurser och kunskap. Stress
uppstår eftersom skolledarna inte
kan uppfylla de kraven de ställer på sig själva och att de vill
göra mer än vad de faktiskt kan.
När det kommer till delegering visade resultatet att fyra av sex
skolledare hade problem att
delegera ut uppgifter utan att kontrollera att de blev rätt
gjorda. De ville göra det själva och de
var rädda för att resultatet inte skulle bli lika bra. Dock
påpekade skolledarna att de vill bli
bättre på att delegera och inte känna att de skulle göra ett
bättre arbete själva. Detta hade varit
ett sätt att klara av arbetsuppgifterna lättare och minska
stressen, att våga be om hjälp.
-
23
I hemmet upplevde skolledarna högre stress om de själva hade
hand om det mesta i
hemarbetet. De hade högre krav på sig att klara av arbete, barn
och att ta hand om hemmet.
De som fick hjälp av sin partner kände inte samma stress
hemma.
Att stresshantera var viktigt för samtliga skolledare. Att det
blir lättare desto mer erfarenheter
de får. En skolledare som var relativt ny i skolledaryrket hade
inte lika mycket erfarenhet och
upplevde en högre stress på arbetsplatsen. Mycket nya
arbetsuppgifter och större ansvar ökar
kraven och gör det svårare att behålla kontrollen. Majoriteten
av skolledarna berättade även
att de ville känna sig duktiga. Att vilja göra mer och få
resultatet så bra som möjligt tar
mycket tid. Att sänka kraven på sig själv hade kunnat minska den
upplevda stressen.
Diskussion Studiens syfte var att ta reda på hur kvinnliga
skolledare hanterar stress på arbetsplatsen och i
hemmet. Resultatet visar att skolledarna har mycket arbete att
göra samt att de måste vara
beredda att utföra oväntade uppgifter eller gå på oplanerade
möten. Intervjuerna visar att de
kvinnliga skolledarnas förmåga att ha kontroll och makt i sin
arbetssituation påverkar deras
upplevelse av stress. För höga krav och för lite kontroll ger
högre grad av upplevd stress och
sambandet mellan en tuff arbetssituation och mycket ”måsten”
hemma skapar en stressfull
vardag. Barn som far illa var någonting som påverkar samtliga
skolledare. Studien visar att de
skolledare som fick hjälp av sin partner med att utföra
uppgifter i hemmet kände sig mindre
stressade än de skolledare som fick göra det mesta hemarbetet
själv. Att ta på sig för mycket
ansvar, viljan att känna sig duktiga och svårigheter med att
delegera påverkade också den
upplevda stressen hos många skolledare.
Resultatdiskussion Resultatet visar att en skolledare har mycket
arbetsuppgifter att utföra i likhet med tidigare
forskning så som arbetsmiljöverket (2011) och Höglund (2011).
Andra likheter som hittades i
studien var att krav och kontroll i arbetssituationen spelade en
viktig roll, Larmén (1996),
Ekman och Arnetz (2005), Karsek och Theorell (1990), Lundin
& Karlsson (2010),
Rungapadiachy (1999). Det fanns även likheter i denna studie med
Rensting och Sandmarks
(2005) samt Rose och Perski (2008) studier, om viljan att visa
sig duktig och rädslan att inte
ha full kontroll i sin arbetssituation.
Att skolledarna hade mycket att göra stöds utifrån
arbetsmiljöverkets (2011) undersökning att
skolledare har en hög arbetsbelastning och att det hela tiden
tillkommer fler uppgifter som ska
-
24
göras. Detta betyder att skolledarna inte alltid kunde veta i
förväg vad som skulle hända under
dagens gång. Att få mer stödfunktioner, som arbetsmiljöverkets
(2011) undersökning visade,
skulle skolledarna ha fler möjligheter att hjälpa fler barn och
minska stressen i dessa
situationer. Låg kontroll och höga krav kan leda till
stressrelaterade sjukdomar enligt Ekman
och Arnetz (2005), Karsek och Theorell (1990), Lundin &
Karlsson (2010) samt Larméns
(1996) studie.
Upplevelsen av stress påverkas av hur man hanterar sina egna
krav, vilket stöds i
Rungapadiachy (1999) och Ekman och Arnetz (2005), kontrollfokus.
Likheter i denna studie
och Rose och Persik (2008) fanns. Många utav skolledarna ville
visa sig duktiga och hade
svårt att delegera på grund av rädslan att resultatet inte
skulle bli lika bra. Detta kan även
kopplas till Frankenhaeusers (1992) undersökning om att kvinnor
vill prestera mer och att de
tycker det är svårt att räcka till. Rensting och Sandmark (2005)
samt Rose och Persik (2008)
skriver, att duktighetssyndromet börjar vid tidigt ålder och att
de ställt höga krav på sig själva.
Detta kan kopplas till delegering, då studien visar att
majoriteten av skolledarna väljer att
utföra uppgifterna själva istället för att låta någon annan göra
det. Rensting och Sandmark
(2005) menar att om en kvinna inte delegerar arbete och arbetar
mer än 60 timmar i veckan
under en längre period ska man hålla utkik efter
stressymptom.
Studien visade att de skolledare som arbetade ensamma upplevde
en högre stress än de
skolledare som arbetade i team. Detta kan bero på att de
arbetade för mycket och försökte
uppnå perfektion och att tiden inte räckte till, enligt Rensting
och Sandmark (2005).
Skolledarna som arbetade själva upplevde för höga krav och att
de inte hade tillräckligt med
stöd för att göra allt som förväntades på dem. Ekman och Arnetz
(2005) skriver att
stressforskning har visat att det är gynnsamt för individer på
en påfrestande arbetsplats att
kunna påverka. Dock om kraven blir för höga kan följderna bli
katastrofalt för en människa,
enligt Karsek och Theorell (1990). Med ingående syn i
kontrollfokus menar Rungapadiachy
(1999) att skolledarna skapade kontroll över sin
arbetssituation. De kände att de klarade av
utmaningarna och blev därför mer stresståliga. Att be om hjälp
är något Crisler (2008) skriver
att kvinnor gör när de känner att de inte kan hantera alla krav
som ställs på dem, vilket ett par
utav skolledarna gjorde. Detta är också ett sätt att hantera
stress, att sänka kraven och få hjälp
när man behöver det är viktigt för att fortsätta ha kontroll.
Att själv kunna inse när man
behöver hjälp och veta sina begränsningar är ett sätt att
stresshantera.
-
25
Rensting och Sandmark (2005) skriver att kvinnor vill utföra ett
så bra arbete som möjligt och
de väljer att inte delegera på grund utav rädslan för att
resultatet inte blir lika bra som om de
själva hade gjort det. Rensting och Sandmark (2005) menar att
flickor inte har blivit lika
mycket uppmuntrade som pojkar av att våga chansa. Detta kan
påverka skolledarna att inte
vilja delegera. Rose och Persik (2008) skriver att kvinnor som
vill vara duktiga har svårt att
överlämna ansvaret till någon annan.
Även i hemarbetet framkom det liknande resultat. Skolledarna som
gjorde det mesta i hemmet
hade en högre grad upplevd stress än de skolledare som delade
hushållsysslorna med sin
partner eller fick hjälp av utomstående. Liknande resultat
hittades i Cukrowics et al. (2004)
samt Kushnir och Melameds (2006) artikel. Larmén (1996) menar
att kvinnor har väldigt
höga krav på sig att få tiden att räcka till arbete, familj och
hushållsarbete och att det skapar
stress. Vidare skriver Larmén (1996) att hushållsarbete är en
osynlig syssla som inte värderas
så högt som den borde. SCB:s (2011) undersökning visar att
kvinnor arbetar lika mycket
betalt som obetalt och med en skolledares arbetsbeskrivning och
hemarbete blir det svårt att få
tiden att räcka till. Detta stöds även i Larméns (1996)
enkätundersökning som visade att det är
svårt för kvinnor att få ihop hemarbete, barnen och
karriären.
Rensting och Sandmark (2005) menar att kvinnor blir formade
redan när de är små och att
krav ställs på dem som de ska leva upp till. Detta bekräftade en
utav de intervjuade
skolledarna. Larméns (1996) enkätundersökning visade att när
kvinnor bad om hjälp från sin
make möttes de av oförstående. Hemarbete uppskattas inte lika
högt som ett förvärvsarbete.
Crisler (2008) menar att ”superkvinnorna” vill klara av alla
sina roller utan hjälp. När de får
problem att möta kraven de ställer på sig själva kan det leda
till en stressrelaterad sjukdom
enligt Craft et al. (2012). Den ena skolledaren hade känt för
höga krav med arbete, hemarbete
och barn och fått en kronisk stressrelaterad sjukdom. Detta
visar enligt Larmén (1996),
Rungapadiachy (1999) och Ekman och Arnetz (2005), att för höga
krav och inte tillräckligt
med kontroll under en längre tid kan skapa sjukdomar. Kroppen
orkar inte vara i ”kamp- och
flyktreaktion” för länge utan att komplikationer uppstår.
Rungapadiachy (1999) menar att
genom kontrollfokus kan en person som är medveten om stress och
som kan påverkar i sin
omgivning ha lättare för att stresshantera och slippa symptom
som till exempel utbrändhet.
Cukrowics et al. (2004) menar att kvinnor som får mer hjälp av
sin partner upplever större
tillfredsställelse i hemmet. Kraven var inte lika höga för de
skolledarna som fick hjälp av sin
partner och enligt Larmén (1996), Rungapadiachy (1999) och Ekman
och Arnetz (2005)
-
26
betyder det att de inte kände samma stress som de skolledare som
inte fick hjälp av sin man,
för de hade mer kontroll över sin situation och kraven var inte
lika höga. Återigen, att våga be
om hjälpa visar på en medvetenhet om stress och
stresshantering.
Skolledarna skapar kontroll över sin situation med ingående syn
i kontrollfokus, vilket gör
dem mer stresståliga. Genom kontroll i arbetet kan skolledarna
uppfylla de krav som ställs på
dem, och så länge de behåller kontrollen blir inte stressen
hälsofarlig. När skolledarna blir
stressade ber en del av dem om hjälp för att minska kraven,
eller gör något helt annat för att
samla nya krafter. Detta visar på stresshantering och att de
själva gör något åt sin situation
som Rungapadiachy (1999) menar med ingående syn i kontrollfokus.
Detta är något
skolledarna har blivit bättre på med tiden. Att de inte tar på
sig mer än de känner att de klarar
av. I studien är det en skolledare, E, som kan vara i riskzonen
om hon inte börjar ta det
lugnare på arbetet. Detta för att hon ännu inte har full
kontroll i sitt arbete och om det
fortsätter under en längre period kan det leda till
stressymptom, enligt Ekman och Arnetz
(2005). Analysen påvisar att de sex intervjuade inte ligger i
riskzon utan att skolledarna
istället visar en förståelse för stress och att de använder sig
utav stresshantering. Detta gör
dock inte skolledarnas arbete mindre stressigt men genom
kontroll klarar de av kraven som
ställs på dem.
Metoddiskussion
För att svara på studiens syftes gjordes en kvalitativ
forskningsstudie. En osäkerhet fanns
angående hur många djup intervjuer som borde göras för att svara
på syftet. Eftersom för
många intervjuer enligt Trost (2010) gör det svårt att analysera
materialet beslutades det att
göra sex intervjuer. Den kvalitativa studie gjordes med hjälp av
intervjuer på grund av att det
uppfattades som det mest intressanta sättet att samla in
kvalitativ data.
I studien användes en halvstrukturerad forskningsintervju för
att få fram skolledarnas
berättelse. Kvale (1997) menar att denna metod används när man
vill att de intervjuade ska
berätta om sin egen subjektiva uppfattning om ämnet. Därför
arbetades det fram en
intervjuguide med hjälp utifrån teorin för att rama in de teman
som valts för uppsatsen, alltså
hur kvinnliga skolledare hanterar stress. Eftersom
intervjuguiden är halvstrukturerad ges
möjlighet att förändra frågorna under intervjuandets gång. När
mer information behövdes från
den intervjuade ställdes följdfrågor för att få en djupare
förståelse.
Skolledare har ett pressat schema och en orolighet fanns att
inga skolledare skulle ställa upp
på intervju. Bekvämlighetsurval användes vid studien och därför
användes de skolledare som
-
27
var villiga att intervjuas. Dock fanns det kännedom om
ungefärlig ålder på ett par skolledare.
Anledningen till att det gick fort att få ihop de sex
intervjuerna, berodde nog dels på att
skolledarna var positiva till studiens syfte och dels på att ett
skollov skulle komma och
skolledarna hade lite mer tid. Samtliga intervjuer gjordes under
en två veckors tid och ingen
utav skolledarna nekade till att bli inspela under intervjun.
Vikt lades på att meddela de
intervjuade om de etiska aspekterna och att de intervjuade
förstod att ingenting i studien
skulle kunna kopplas till dem personligen.
De intervjuade i studien har olika åldrar och är ifrån olika
generationer. De flesta skolledarna
har barn och de har alla arbetat som skolledare olika länge.
Detta var någonting som ville
uppnås i studien för att se om likheter och skillnader
fortfarande kunde hittas i resultatet.
I analysprocessen följdes Merriams (1994) sätt att analysera
kvalitativ information. Att läsa
igenom det utskrivna materialet flera gånger och markera och
räkna teman och mönster,
hjälpte för att upptäcka det som var återkommande bland
skolledarna i studien. Studiens syfte
fanns i åtanke under hela processen och därför valdes bara
väsentlig information ut som
kunde besvara frågeställningen. Att använda olika färger för att
markera mönster och teman
gjorde det lättare att plocka bort oväsentlig information från
studien. När informationen
strukturerats skapades kategorier och underkategorier. All
information som tagits fram har
betydelse för studien och de citat som använts har varit för att
stärka texten i resultatet.
I analysprocessen fanns en mängd material som skulle tolkas. Med
hjälp av Merriams (1994)
analys av kvalitativ information, har materialet bearbetats
flera gånger för att reducera
avvikelser och tveksamheter. Detta stärker studiens
trovärdighet.
Metodstegen och analysprocessen är noggrant beskrivna och
utförda i studien, vilket stärker
studiens validitet. Medvetenhet om den egna förförståelsen fanns
och det har varit av stor vikt
att den inte ska ha påverkat resultatet. Dock är jag kvinna och
det kan ha påverkat mitt valt att
enbart studera kvinnor. Detta för att ett större intresse och
nyfikenhet har funnits. Objektivitet
har försökt vidhållas i största möjliga mån, men det är dock
svårt, eller rent av omöjligt att
vara helt objektiv i en kvalitativ studie. Det är jag själv som
har letat upp den teori jag ville
använda i studien. Det som har varit intressant för mig och min
egen uppfattning av vad som
kan ge en förklaring till skolledarnas upplevelse av stress och
deras stresshantering har lyfts
fram. Det kan finnas annan relativ teori som hade kunnat
förklarar resultatet på ett annat sätt
och därmed skapat en annan slutsats.
-
28
Slutsats
Studiens syfte var att ta reda på hur kvinnliga skolledare
hanterar stress på arbetsplatsen och i
hemmet. Studien har bidragit till lärdom om hur kvinnliga
skolledare upplever stress, hur de
påverkas av stress, vad de upplever som en stressfull situation
samt hur de hanterar sin stress
på arbetet och i hemmet. Analysen och resultatdiskussionen visar
att stödpersoner, och att det
finns fler skolledare på arbetsplatsen, sänker de kvinnliga
skolledarnas upplevelse av stress.
Att få stöd från sin partner med hemarbetet har stor betydelse
för hur stressade de kvinnliga
skolledarna kände sig när de var hemma.
Det som genomsyrade hela studien var att skolledarna uttryckte
att de arbetade i processer och
fick vänja sig vid att aldrig hinna klart. De fick prioritera
sina arbetsuppgifter.
Det fanns en del svårigheter för några utav skolledarna att
delegera ut arbetsuppgifter till sina
kollegor. Studien visar, med stöd från teori, att det är viktigt
att be om hjälp när kraven blir för
höga. För att må bra och inte råka ut för en stressrelaterad
sjukdom är det viktigt att ett par
utav de kvinnliga skolledarna börjar be om mer hjälp från
kollegor.
Om studien hade inkluderat män så hade resultatet blivit
annorlunda. Då hade man även fått
med mäns uppfattning om hur det är att vara skolledare och hur
de stresshanterar samt
påverkas av stress. Man hade kunnat dra andra kopplingar och se
hur båda könen uppfattar
rektorsyrket. Man hade även fått reda på om/hur män delegerar
arbete och hur deras upplevda
stress hade sätt ut. Man hade även kunnat göra fler intervjuer
med skolledare från andra
städer, göra en bredare undersökning för att ta reda på om
upplevelsen av stress är den
samma, oberoende från vilken stad man kommer ifrån.
För framtida forskning hade stödpersoners betydelse för
skolledare varit intressant att
undersöka. Hur det hade påverkat skolledarnas upplevelse av
stress i arbetet. Om de får mer
hjälp med den administrativa bördan skulle de ha mer tid över
för att vara de pedagogiska
ledarna de uttryckligen vill vara. I studien framgick det att de
skolledare som arbetade
ensamma upplevde en högre stress. Därför behövs det göras fler
undersökning angående hur
viktigt det är för skolledarna att arbetar minst två och två. I
studien framkom det även att de
kvinnliga skolledarna upplevde högre stress när de ensamma hade
hand om det mesta i
hushållsarbetet. Framtida forskning om att få män att bli mer
delaktiga i hemarbetet behövs,
för att kunna avlasta kvinnor mer och minska deras upplevelse av
stress när de är hemma.
-
29
Referenser Arnetz, B. & Ekman, R. (2005). Stress:
Molekylerna, Individen, Organisationen, Samhället.
Falköping: Elanders Gummessons
Andrews, M. D’Arcy, C. Forbes, D. Morgan, D. Pitblado, R. &
Stewart, N. (2005).
Registered nurses working alone in rural and remote canada.
Canadian Journal of Nursing
Research, 37 (1), 14-33. Från
http://www.ingentaconnect.com/content/mcgill/cjnr
Craft, R. Garofalo, J. Soliday, E & Terrill, A. (2012).
Multiple Roles and Stress Burden in
Women: A Conceptual Model of Heart Disease Risk. Journal of
Applied Biobehavioral
Research, 17(1), 4-22. doi: 10.1111/j.1751-9861.2011.00071.x
Crisler, J (2008). 2007 Presidential address: Fear of losing
control: Power, perfectionism, and
the psychology of women. Psychology of Women Quarterly, 32(1),
1-12. doi: 10.1111/j.1471-
6402.2007.00402.x
Christensen, G. (2004). Psykologins vetenskapsteori: en
introduktion. Lund studentlitteratur.
Cukrowicz, K. Krause, E. Lynch, T. & Thorp, S. (2004).
Postpartum partner support, demand
– withdraw communication, and maternal stress. Psychology of
Women Quarterly, 28(4), 362-
369. doi: 10.1111/j.1471-6402.2004.00153.x
Erlandsson, L (2003). 101 Women`s patterns of daily occupations:
Characteristics and
relationships to health and well – being. Lund: Grahns Tryckeri
AB.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Larmén, M. (1992). En debattbok om kvinnor och stress.
Falköping: Gummesons Tryckeri
AB.
Larmén, M. (1996). Kvinnors vägar ut ur stressen. Smedjebacken:
Smegraf
Lundin, M & Karlsson, M. (2010). Rektorers arbetsmiljöarbete
– en kvantitativ studie om
rektorers förutsättningar för och syn på arbetsmiljöarbete i
skolan. Examensarbete,
Gymnastik- och idrottshögskolan, lärarprogrammet.
Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress,
productivity, and the reconstruction
of working life. New York: Basic Books.
Kushnir, T. & Melamed, S. (2006). Domestic Stress and
Well-Being of Employed Women:
Interplay Between Demands and Decision Control at Home. Sex
roles, 54(9), 687-694. doi:
10.1007/s11199-006-9040-0
Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund:
Studentlitteratur
Persik, A & Rose, J (2008). Duktighetsfällan: en
överlevnadshandbok för
prestationsprinsessor. Tyskland: GGP Media GmbH
http://hh.summon.serialssolutions.com/link/0/eLvHCXMwY2BQMDZItkg2MjBPMjYzME62SDUxSTNMS7ZMNjRLTTGwAO_gD40wCQkwj3A38-BBFE5uogwubq4hzh660H1F8cW5iTk5QHcVx-cCe4Y5OfHJWXlFoJsTTePBrVsDY3Mow8AwHhjUYCFDvh_3LOPz4hyPz5nsbfXNJnk_AN9SKmQhttp://www.ingentaconnect.com/content/mcgill/cjnr
-
30
Renstig, M. & Sandmark, H (2005). Duktighetssyndromet:
Därför går allt fler kvinnor in i
väggen. Klippan: Ljungbergs Tryckeri
Rungapadachy, D. (1999). Interpersonal Communication And
Psychology. Theory and
Practice. Uk: Elsevier.
Segolsson, M. (2011). Lärandets hermeneutik - Tolkningens och
dialogens betydelse för
lärandet med bildningstanken som utgångspunkt.
Doktorsavhandling. Jönköping: Högskolan i
Jönköping
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund:
Studentlitteratur.
Internet
Arbetsmiljöverket 2012-04-23:
http://www.av.se/dokument/Press/Rektorers_arbmil.pdf
Chefstidningen. Hämtat 2012-02-06:
http://www.akademssr.se/text/nar-rektorn-blev-kvinna-gick-
lonen-ner
SACO. Hämtat 2012-04-23:
http://www.saco.se/Yrken-A-O/Skolledare/
Socialstyrelsen. Hämtat 2012-04-24:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18394/2011-7-6.pdf
Statistiska centralbyrån. Hämtat 2012-04-23:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0201_2010A01_BR_X10BR1001.pdf
Sveriges Radio. Hämtat 2012-02-06:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4796195
http://www.av.se/dokument/Press/Rektorers_arbmil.pdfhttp://www.akademssr.se/text/nar-rektorn-blev-kvinna-gick-lonen-nerhttp://www.akademssr.se/text/nar-rektorn-blev-kvinna-gick-lonen-nerhttp://www.saco.se/Yrken-A-O/Skolledare/http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18394/2011-7-6.pdfhttp://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0201_2010A01_BR_X10BR1001.pdfhttp://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4796195
-
31
Bilaga I
Följebrev
Jag heter Julia Fager och läser psykologi inriktning arbete vid
Linnéuniversitetet, Kalmar. Just
nu skriver jag min C uppsats om hur kvinnliga skolledare
hanterar stress på arbetsplatsen och
i hemmet.
Data jag samlar in kommer behandlas med anonymitet. Detta
betyder att jag inte kommer
nämna namn eller andra uppgifter som kan spåras till
intervjupersonen. Med ditt samtycke
kommer intervjun spelas in och det inspelade materialet kommer
efter opposition att raderas.
Du har frivilligt valt att delta i studien och du kan när som
helst välja att avbryta intervjun
utan att behöva ange skäl till det. Du är välkommen att kontakta
mig eller min handledare
Sofia Walter för frågor.
Tack för att du tog dig tid till denna intervju.
Med vänliga hälsningar
Julia Fager
0736574733
[email protected]
Sofie Walter
[email protected]
Arb. 0480-44 67 84
Linnéuniversitetet
Kalmar
mailto:[email protected]
-
32
Bilaga II
Intervjuguide
Övergripande frågor om skolan och varför de valde det yrket
Hur många anställda finns det?
Vilka ansvarsområden har du hand om?
Hur många elever finns det?
Kan du berätta lite om dig själv?
Kan du beskriva dig själv med 3 ord?
Varför ville du bli rektor?
Hur arbetet ser ut
Kan du beskriva hur en arbetsdag ser ut för dig?
Hur många timmar arbetar du?
Hur ofta arbetar du över? Hur många timmar blir det varje
vecka?
Befinner du dig på samma plats eller mycket resande?
Finns det något du känner att du inte hinner med under din
arbetsdag?
Personalfrågor
Planering
Möten
Kan du bli stressad på jobbet eller inför att du ska åka hem
eller då du kommit hem?
Hur tycker du att organisationen fungera? Tryck ovanifrån och
underifrån, hur känner du att du hanterar
det?
Vilka förändringar skulle du vilja se för att bättre få ihop
ditt livspussel?
När det är mycket att göra på jobbet, hur kopplar du av?
Har du möjlighet att delegera arbetet?
Vill du klara det själv eller ber du om hjälp när det blir för
mycket?
Hur påverkas du av relationen till kollegerna?
Om någon i personalen mår dåligt, tar du detta med dig hem efter
arbetet?
-
33
Hemma
Hur ser ditt familjeliv ut?
Partner, barn?
(Har din familjesituation påverkats av stress – om det varken
finns partner eller barn)
Kan du berätta vad som händer när du kommer hem från
arbetet?
Om du har jobbat över, hur känns det då att komma hem?
Hur fördelas arbetsuppgifterna upp i hemmet?
Laga mat
Städa
Plocka undan
Handla
Tid över till att koppla av och vara för dig själv?
När du är hemma, kan du koppla av från arbetet då?
Arbetar du hemifrån på kvällarna?
Folk som ringer när du är hemma?
Hur tror du det kan påverka dig?
Skulle du vilja ha mer tid för dig själv när du är hemma?
Hur ser ditt sociala liv ut?
Goda vänner som du kan ha till stöd?
Kan du berätta om du blir stressad hemma?
Vilka situationer – hur hanteras det
Stresshantering
Har du känt att du har varit nära att få en stressrelaterad
sjukdom?
Vad gör du för att inte hamna i en situation där det finns risk
att du närmar dig att få en
stressrelaterad sjukdom?
Vad gör du för att stresshantera?
Gör du något speciellt för hantera stress idag?
Om du känner att det är extra jobbigt, vad gör du då?
Vad tror du är bra att göra om du känner dig stressad?
-
34
Framtidsambitioner
Vad vill du göra i framtiden, vad har du för mål?
Hur ska du nå dit?