En jämförande studie av två submaximala cykelergometertest ...928105/FULLTEXT01.pdf · och ställer höga krav på testledaren, kan ett submaximalt test användas. Under ett submaximalt

UPPSALA UNIVERSITET Rättad och godkänd

Institutionen för neurovetenskap efter granskning.

Fysioterapeutprogrammet

Vetenskapsmetodik IV

Examensarbete, 15 högskolepoäng, grundnivå

En jämförande studie av två submaximala cykelergometertest för

beräkning av maximal syreupptagningsförmåga (VO2max)

Författare: Handledare:

Holstensson, Simon Johansson, Henrik

Christiansson Rosén, John leg. sjukgymnast, adjunkt, med.dr.

Redovisad 12/2015 Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet

Sammanfattning

BAKGRUND: Maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) är en viktig prediktor för

kardiovaskulär hälsostatus. I klinik beräknas syreupptagningsförmågan ofta med hjälp av

submaximala test. Ett nytt submaximalt cykelergometertest som baserar beräknad VO2max på

skillnad i pulsmedelvärden är Ekblom-Bak test (EB-test).

SYFTE: Syftet med studien var att undersöka samvariation och överensstämmelse mellan två

olika submaximala cykelergometertest; Åstrands cykeltest (Å-test) och EB-test. Syftet var

även att undersöka VO2max hos studenter på Fysioterapeutprogrammet i Uppsala.

METOD: Studien hade en kvantitativ deskriptiv och komparativ design. 30 deltagare 20–30

år rekryterades via bekvämlighetsurval. Deltagarna utförde de båda testen vid samma tillfälle.

Överensstämmelse och samvariation mellan testen beräknades med Students parat t-test

respektive Pearsons korrelationskoefficient.

RESULTAT: Studiepopulationens genomsnittliga beräknade VO2max var 3,65 L/min och

52,03 ml/kg/min (EB-test) samt 3,38 L/min och 47,97 ml/kg/min (Å-test).

Skillnaden mellan testen var statistiskt signifikant för både L/min och ml/kg/min (p = 0,01

respektive p = 0,009). Korrelationen mellan testen var r = 0,76 (L/min) respektive r = 0,59

(ml/kg/min).

KONKLUSION: Studien visar en statistiskt signifikant skillnad vad gäller beräknad VO2max

mellan de två olika submaximala cykelergometertesten. Skillnaden mellan testen är kliniskt

relevant och bör därför beaktas vid beräkning av VO2max. Testen bör användas konsekvent

vid utvärdering av interventioner. Fortsatt forskning inom området krävs.

KEYWORDS: Comparison; aerobic; submaximal; test; cycle ergometer; Åstrand; Ekblom-

Bak

Abstract

BACKGROUND: Maximal oxygen uptake (VO2max) is an important predictor for

cardiovascular health. VO2max is often calculated using submaximal tests in clinic. Ekblom-

Bak (EB-test) test is a new submaximal cycle ergometer test for calculating VO2max based on

differences in heart frequency between two different workloads.

OBJECTIVES: The aim of the study was to examine the correlation and agreement between

the two methods for calculating VO2max; Åstrand cycle test (Å-test) and EB-test. A

secondary aim was also to examine VO2max of physiotherapy students in Uppsala.

METHODS: The study design was descriptive and comparative. 30 subjects aged 20-30 were

recruited by convenience sampling. Both tests were performed during the same session.

Agreement and correlation between the two tests was calculated through paired t-tests and

Pearson’s correlation coefficients respectively.

RESULTS: Calculated VO2max for the subjects was on average 3.65 L/min, 52.03

ml/kg/min (EB-test) and 3.38 L/min, 47.97 ml/kg/min (Å-test). The differences between the

two tests were statistically significant for both L/min (p = 0.01) and ml/kg/min (p = 0.009).

The correlation between the two tests was r = 0.76 (L/min) and r = 0.59 (ml/kg/min)

respectively.

CONCLUSION: This study shows a statistically significant difference between the two

submaximal cycle ergometer tests for calculating VO2max. The difference between the two

tests is clinically significant and should be considered upon use. Both tests should be used

consistently upon evaluating different treatments. Further research in the area is needed.

KEYWORDS: Comparison; aerobic; submaximal; test; cycle ergometer; Åstrand; Ekblom-

Bak

Innehållsförteckning Bakgrund ................................................................................................................................... 1

Fysisk aktivitet och fysisk kapacitet .................................................................................... 1

Maximala och submaximala syreupptagningstester ........................................................... 2

Åstrands cykeltest ................................................................................................................ 3

Ekblom-Bak test .................................................................................................................. 3

Borgs Rating of Perceived Exertion Scale .......................................................................... 4

Problemformulering ................................................................................................................ 4

Syfte ........................................................................................................................................ 4

Frågeställningar ...................................................................................................................... 5

Metod ......................................................................................................................................... 5

Design ..................................................................................................................................... 5

Urval ....................................................................................................................................... 5

Inklusionskriterier ............................................................................................................... 5

Exklusionskriterier .............................................................................................................. 5

Genomförande ........................................................................................................................ 6

Datainsamlingsmetoder .......................................................................................................... 7

Åstrands cykeltest ................................................................................................................ 7

Ekblom-Bak test .................................................................................................................. 7

Databearbetning ...................................................................................................................... 8

Etiska överväganden ............................................................................................................... 8

Resultat ...................................................................................................................................... 9

Diskussion ............................................................................................................................... 13

Resultatsammanfattning ....................................................................................................... 13

Resultatdiskussion ................................................................................................................ 14

Studiepopulationens beräknade VO2max .......................................................................... 14

Samband mellan beräknad VO2max ................................................................................. 15

Skillnad mellan beräknad VO2max ................................................................................... 16

Tänkbara påverkande faktorer ......................................................................................... 16

Generaliserbarhet & tillförlitlighet .................................................................................. 17

Metoddiskussion ................................................................................................................... 18

Styrkor med studien ........................................................................................................... 18

Svagheter med studien ...................................................................................................... 18

Övrigt tillkännagivande .................................................................................................... 19

Klinisk nytta och framtida forskning .................................................................................... 19

Konklusion ............................................................................................................................ 19

Referenser ................................................................................................................................. 20

Bilagor

Bilaga 1: Åstrand cykeltest, beräkning av VO2max med hänsyn till kön och ålder

Bilaga 2: Borgs Rating of Perceived Exertion Scale

Bilaga 3: Rekryteringsanslag

Bilaga 4: Bakgrundsinformation

Bilaga 5: Gränsvärdestabell Åstrand cykeltest

Bilaga 6: Belastning Ekblom-Bak test

Bilaga 7: Informerat samtycke

1

Bakgrund

Fysisk aktivitet och fysisk kapacitet

Den fysiska kapaciteten hos en person möjliggör fysisk aktivitet som i sin tur påverkar

personens hälsa. Fysisk aktivitet definieras som all kroppsrörelse som leder till ökad

energiförbrukning utöver energiförbrukningen i vila (1). Fysisk aktivitet kan förebygga många

sjukdomstillstånd såsom hjärt- och kärlsjukdomar, metabola syndrom och cancersjukdomar

(2). Stark evidens finns även för att fysisk aktivitet motverkar förtida död (2).

De globala rekommendationerna från Världshälsoorganisationen som riktar sig till friska

vuxna (över 18 år) gällande fysisk aktivitet lyder: ”Minst 150 minuter av fysisk aktivitet i

portioner om 10 minuter, eller mer, åt gången per vecka på måttlig nivå (ökad nivå av puls

och andning), eller 75 minuter på högintensiv nivå (markant ökning av puls och andning)”

(3). ”Aktiviteten delas lämpligen upp på minst tre dagar varav två dagar bestående av

muskelstärkande fysisk aktivitet”. Äldre personer bör även träna balans (3).

Fysisk kapacitet kan mätas i styrka, rörlighet och kondition. En persons konditionsnivå

beskrivs ofta utifrån den aeroba kapaciteten. Aerob kapacitet mäts i maximal

syreupptagningsförmåga (VO2max), vanligtvis i L/min, och ger ett mått på hur mycket syre

kroppen kan tillgodogöra sig under en minut. Ett mer specifikt mått på VO2max är ml syre per

kilo kroppsvikt och minut (ml O2/kg/min). Detta mått ger en tydligare bild av personens

konditionsnivå då syreupptagningsförmågan sätts i relation till kroppsvikten (4). Faktorer som

påverkar VO2max är ålder, kön, genetik, kroppsstorlek och träningsvanor. Även yttre faktorer

såsom rökning påverkar kroppens VO2max (4).

Genom kontinuerlig uthållighetsträning kan den aeroba kapaciteten ökas (5). Ökningen sker

till följd av den fysiologiska anpassningen hos det respiratoriska -och kardiovaskulära

systemet samt hos skelettmuskulatur. Den fysiologiska anpassningen innefattar förändringar

såsom en ökad slagvolym, ökad blodvolym, ökad kapillärinväxt i skelettmuskulatur,

förbättrad förmåga att transportera syre i blodet, ett effektivare gasutbyte i lungorna och en

förbättring av mitokondriernas funktion (5,6).

2

Maximala och submaximala syreupptagningstester

Den maximala syreupptagningsförmågan är viktig att undersöka som mått på kardiovaskulär

hälsostatus (7). Undersökning av en persons VO2max kan ske antingen genom maximala

syreupptagningstester eller beräknas genom submaximala tester (8).

Ett maximalt test kan vara svårt att utföra då det är väldigt krävande för individen (9,10).

Försökspersonen skall genom jämna intervall av stegrande belastning nå sin maximala

kapacitet, vilket primärt innebär att personen når en syreupptagningsplatå där

syrekonsumtionen inte ökar trots ökad ansträngning (10,11). Definitionen av

syreupptagningsplatå skiljer i olika studier beroende på studiepopulationens egenskaper men

innebär vanligtvis en skillnad på maximalt 50-150 ml O2/min mellan de två sista

ansträngningsnivåerna (10,12–14). Andra sekundära kriterier för maximala

syreupptagningstest är en respiratorisk kvot över 1,1 mellan syrekonsumtion och

koldioxidproduktion, en hjärtfrekvens av minst 85-95 % av beräknad maximal hjärtfrekvens

samt höga laktatvärden i blod (10–13,15). Den maximala hjärtfrekvensen kan beräknas

genom ekvationen 208 – 0,7 x ålder (16). Gränsvärden för högt laktat i blod skiljer i olika

studier (10,12,13).

Den höga graden av ansträngning innebär att maximala tester inte alltid kan utföras på vissa

patientgrupper (9). Även personer utan kardiorespiratoriska nedsättningar kan ha svårigheter

att uppnå kriterierna för ett maximalt syreupptagningstest på grund av smärta, tidig

muskuloskeletal -och/eller mental utmattning (9,17,18).

Vid maximala tester krävs erfarna testledare och i vissa fall läkare närvarande för korrekt och

säkert genomförande (19). Maximala tester är kostsamma eftersom genomförandet kräver

laboratoriemiljö, vilket begränsar möjligheten att använda testen (8).

Istället för ett maximalt test som är fysiskt krävande för utövaren, kräver kostsam utrustning

och ställer höga krav på testledaren, kan ett submaximalt test användas.

Under ett submaximalt test bör utövaren uppnå en hjärtfrekvens på 60-80 % av maximalt

(20).

VO2max beräknas utifrån arbetspuls i förhållande till belastning (9). Under testet stegras inte

belastningen i intervall som vid ett maximalt test. Belastningen är konstant på en, alternativt

två, olika belastningsnivåer som är individuellt uträknade. Lägre belastning medför att fler

patientgrupper kan utföra testet utan att riskera negativ påverkan på hälsan (21–23). Även fler

friska individer kan utföra ett submaximalt test då intensiteten ofta är realistisk (8).

3

Vid submaximala tester krävs läkarövervakning i mindre utsträckning än vid maximala test

och ingen avancerad utrustning behövs (9). Nackdelen med submaximala tester är att de

endast beräknar VO2max, de mäter inte det faktiska värdet, vilket ett maximalt test gör (8,9).

Åstrands cykeltest

Åstrands cykeltest (Å-test) är ett submaximalt cykelergometertest som används för beräkning

av maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) utifrån ett ”steady state” (stabil respiratorisk

och cirkulatorisk nivå där syreupptagningen i lungorna motsvarar vävnadens syrebehov) (24).

En arbetspuls mellan 130-150 slag per minut eftersträvas hos tränade individer (24), men alla

värden mellan 125-170 slag per minut har visat mätsäkra resultat (20). VO2max beräknas

utifrån tabell med hänsyn till kön och ålder (25) (Bilaga 1).

Ekblom-Bak test

Ekblom-Bak test (EB-test) är ett nytt submaximalt cykelergometertest för beräkning av

maximal syreupptagningsförmåga. Testet utvecklades i syfte att utforma ett submaximalt

cykelergometertest med högre mätsäkerhet för blandade populationer än tidigare

submaximala test (26). Testets beräkning av VO2max bygger på skillnaden av

pulsmedelvärdena som uppmätts vid två olika belastningar. Detta är enligt Ekblom-Bak et al.

en mer säker metod för beräkning av maximal syreupptagningsförmåga, jämfört med test som

baseras på ett absolut värde vid en given belastning, då testvärdena inte påverkas lika mycket

av faktorer som temperatur, intra-individuella variationer i syreupptag, känslor och nervositet

(26). Individuella skillnader av faktisk maximal hjärtfrekvens jämfört med beräknad maximal

hjärtfrekvens utifrån personens ålder är ytterligare en faktor där eventuella felkällor

minimeras (26).

Validiteten av EB-test har endast undersökts av skaparna till testet och uppvisade en

korrelationskoefficient på r = 0,91 jämfört med ett maximalt test på löpband. Vid analys av

test-retest reliabilitet med en veckas intervall visade enligt samma studie EB-test lägre

variationskoefficient (CV) jämfört med Å-test (CV 6,2 % respektive 9,8 %) vilket innebär en

högre mätsäkerhet (26). EB-test visade även lägre spridning än Å-test (CV 9,3 % jämfört med

18,1 %) av medelvärdet i beräknad VO2max jämfört med faktisk VO2max hos

studiepopulationen (26). Jämförelsevärden för Å-test beräknades genom data framtagna vid

utförandet av EB-test (26) och således gjordes ingen jämförelse av testen utifrån Åstrands

kriterier för genomförande (24).

4

Borgs Rating of Perceived Exertion Scale

Borgs Rating of Perceived Exertion Scale (Borgs RPE-skala) är en subjektiv skattningsskala

som kan användas mätning av upplevd fysisk ansträngning vid aktivitet (27). Vid EB-test

används Borgs RPE-skala för individanpassning av belastningen på ergometercykeln och vid

Å-test som en jämförbar subjektiv variabel (24,26). Skalan går från 6 till 20, där 6 innebär att

aktiviteten uppfattas som extremt lätt och 20 innebär att aktiviteten uppfattas som maximalt

ansträngande för individen. Syftet med Borgs RPE-skala är att siffrorna ska stå i relation till

pulsen. En skattning på 15 enligt skalan bör således motsvara cirka 150 i puls hos individen

(27) (Bilaga 2). Skattar individen extrem ansträngning vid låg puls kan detta ses som en

varningssignal för nedsatt respiratorisk och/eller kardiovaskulär funktion, vilket kan vara en

indikator att den pågående aktiviteten bör avbrytas (27).

Problemformulering

VO2max är relevant att mäta för undersökning av individers fysiska kapacitet (2). Maximala

syreupptagningstester är kostsamma och kräver mycket resurser, därav används med fördel

submaximala tester i klinik (9). Till skillnad från Åstrands cykeltest, som är ett välkänt och

välanvänt submaximalt cykelergometertest för att beräkna den maximala

syreupptagningsförmågan, är Ekblom-Bak test ett nyligen framtaget submaximalt

cykelergometertest som tidigare endast jämförts med ett maximalt syreupptagningstest (26).

Då ingen forskning på EB-test utöver skaparnas egen studie har påträffats, är det av vikt att

mer forskning sker inom detta område. Genom att jämföra EB-test med ett annat, vedertaget

submaximalt cykelergometertest hos en och samma population, kan eventuella skillnader i

beräknad VO2max upptäckas.

Syfte

Syftet med studien var att undersöka samvariation (korrelation) respektive överensstämmelse

(samstämmighet) mellan beräknad VO2max uppmätt med två olika submaximala

cykelergometertest; Åstrands cykeltest och Ekblom-Bak test. Syftet var även att undersöka

VO2max hos studenter på Fysioterapeutprogrammet i Uppsala.

5

Frågeställningar

1. Vilken beräknad maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) undersökt med två olika

submaximala ergometercykeltest har friska studenter i åldrarna 20-30 år på

Fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet?

2. Vilken korrelation finns mellan beräknad VO2max undersökt med två olika submaximala

cykelergometertest hos friska studenter på Fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet i

åldrarna 20-30 år?

3. Vilken grad av överensstämmelse föreligger i beräknad VO2max undersökt med två olika

submaximala cykelergometertest hos friska studenter på Fysioterapeutprogrammet vid

Uppsala Universitet i åldrarna 20-30 år?

Metod

Design

Studien hade en kvantitativ deskriptiv och komparativ design. Data insamlades vid ett och

samma tillfälle och ingen intervention eller uppföljning av testdeltagarna gjordes. Designen

valdes utifrån mätmetodernas kvotskalenivå och frågeställningarnas uppbyggnad (28).

Urval

Inkluderingen av testdeltagare skedde genom ett bekvämlighetsurval (29). De första 30

frivilliga personerna (13 män och 17 kvinnor) som uppfyllde kriterierna inkluderades i

studien. När kvoten 30 testdeltagare var uppfylld efterfrågades inga fler testdeltagare.

Inklusionskriterier: Studenter på Fysioterapeutprogrammet i Uppsala, ålder 20-30 år.

Exklusionskriterier: Tidigare känd hjärt- kärlsjukdom, medicinering som har påverkan på

hjärtfrekvens (t.ex. vissa astmamediciner) och pågående feber/infektion. Ansträngande fysisk

aktivitet de senaste 24 timmarna, intag av stor måltid de senaste tre timmarna, tobaksbruk de

senaste två timmarna samt intag av kaffe/energidryck den senaste timmen innan testen.

6

Tabell I. Beskrivning av studiepopulation (n = 30). Könsfördelning anges i antal och

procentandel. Medelålder, medelvikt samt grad av fysisk aktivitet redovisas med

standardavvikelse samt minsta och högsta värdet.

Samtliga n = 30 Män n = 13 (43 %) Kvinnor n = 17 (57 %)

Ålder, år, medel ±

SD (min–max)

24,7 ± 1,84

(21–29)

25,15 ± 2,12

(22–29)

24,35 ± 1,58

(21–27)

Vikt, kg, medel ±

SD (min–max)

70,6 ± 11,39

(51–95)

81,77 ± 6,29

(72–95)

62,06 ± 5,15

(51–71)

Fysisk aktivitet*,

ggr/vecka, medel

± SD (min–max)

3,97 ± 1,87

(0–8)

4 ± 2,27

(0–8)

3,94 ± 1,56

(0–7)

*aktivitet som gör dig andfådd, svettig, ökar din puls eller tröttar ut dina muskler under en

period längre än 20 minuter.

Samtliga testdeltagare hade tidigare utfört Å-test. Fyra testdeltagare hade även utfört EB-test

vid ett tidigare testtillfälle.

Genomförande

Pilottest av två personer utöver studien gjordes i syfte för testledarna att bekantas med de

olika testen och rollen som testledare.

Anslag med information om studien sattes upp i metodiksalarna på Biomedicinskt centrum

(BMC) i Uppsala (Bilaga 3). Tillfrågning skedde även muntligen med studenter på

Fysioterapeutprogrammet i Uppsala och på Facebookgruppen SG-SR Studierådet.

Testdeltagarna randomiserades till vilket test de skulle utföra först. 15 personer startade med

Å-test och 15 med EB-test. Varje testdeltagare genomförde Å-test och EB-test vid ett och

samma tillfälle med 20 minuters vila mellan testen. Antalet minuters vila bestämdes utifrån

manual för EB-test (30).

Testen utfördes på viktkorgbaserad cykelergometer (Monark 874E). Registrering av

hjärtfrekvens under testen mättes med pulsband (Polar RS400). VO2max beräknades utifrån

tabell 3-5 (Bilaga 1) för Å-test och genom Ekblom-Bak Cycle Test-applikationen (iOS) för

EB-test (31). Vid testtillfället insamlades även bakgrundsdata innefattande ålder, kön, vikt,

tidigare erfarenhet av testen och fysisk aktivitet (Bilaga 4).

Datainsamlingen genomfördes i enskilt rum med normal rumstemperatur vid universitetets

metodiksalar på BMC i Uppsala. I rummet som användes för testen utförs normalt laboration

7

på bland annat testcykel. Testperioden påbörjades i september 2015 och fortlöpte tills

deltagarantalet (n = 30) var uppfyllt i oktober 2015. Testledare var för samtliga test S.

Holstensson och/eller J. Christiansson Rosén.

Datainsamlingsmetoder

Datainsamlingen skedde genom att testdeltagarna utförde de två submaximala

cykelergometertesten; Åstrand cykeltest och Ekblom-Bak test.

Åstrands cykeltest

Innan testets start skattade testdeltagaren sin kondition enligt skalan ”Mycket låg – låg –

medel – hög – mycket hög” jämfört med personer av samma kön och ålder. Därefter ställdes

belastningen in utifrån en tabell (Bilaga 5), vanligen 1-2 kilopond (kp) för kvinnor och 1-3 kp

för män (24). Testpersonen utförde sedan testet på en trampfrekvens av 50 varv per minut

(25). Puls avlästes varje minut och medelvärdet av testdeltagarens puls från den femte och

sjätte minuten beräknades som arbetspulsen. Skiljde pulsfrekvensen mellan den femte och

sjätte minuten mer än fem slag per minut förlängdes testet till dess att en jämn nivå nåddes,

upp till en maximal testtid på 12 minuter. Åstrand cykeltest har visat hög test-retest reliabilitet

med Intraclass Correlation Coefficient (ICC) på 91-96 % (23,32,33).

Testet har även validitetstestats för beräkning av VO2max i flertal studier och uppvisat en

korrelationskoefficient på r = 0,76–0,83 jämfört med maximala syreupptagningstest på

löpband (25,34–36).

Ekblom-Bak test

Vid utförandet av testet cyklade testdeltagaren med en trampfrekvens på 60 varv per minut

under fyra minuter på en förutbestämd belastning (0,5 kilopond) och därefter på en

individuellt anpassad belastning utifrån tabell (Bilaga 6) i ytterligare fyra minuter. Under

minut 3-4 samt 7-8 mättes pulsen vid 4 tillfällen med 15 sekunders intervall och ett

pulsmedelvärde beräknades. Testdeltagaren skattade ansträngningsgraden enligt Borgs RPE-

skala efter minut 5 samt efter minut 8. Om testdeltagaren skattade 11 eller lägre efter minut 5

ökades belastningen. Om någon testdeltagare skattat 17 eller högre efter minut 5 hade testet

avbrutits.

Ekblom-Bak test har endast validitets- och reliabilitetstestats av grundarna till testet och

8

uppvisar i deras studie hög validitet (korrelationskoefficient r = 0,91) för personer med

VO2max < 4,5 L/min och reliabilitet (variationskoefficient = 9,3 %) jämfört med maximalt

syreupptagningstest på löpband (26).

Databearbetning

Vid databearbetningen användes Microsoft Excel och Statistical Package for Social Sciences

(SPSS) software version 21 (SPSS Inc. Chicago, IL. USA).

Då insamlad data ifrån studiepopulationen var normalfördelad användes beskrivande statistik

för att beräkna medelvärde och spridningsmått av beräknad VO2max (28). Resultatet

redovisas i tabellform och besvarar frågeställningen om vilken beräknad VO2max friska

studenter på Fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet i åldrarna 20-30 år har.

Analytisk statistik i form av Students parat t-test användes för att analysera om medelvärdet

av differenserna i VO2max signifikant skiljer från noll. Parade t-test kan användas för att

pröva hypoteser vid tillräckligt stora och normalfördelade studiepopulationer (28,37). Detta

besvarar frågeställningen om huruvida det förelåg en skillnad mellan beräknad VO2max hos

friska studenter på Fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet i åldrarna 20-30 år mätt

med de två olika testen. Resultatet av det parade t-testet redovisas i tabellform. Ett 95 %

konfidensintervall användes vid beräkningarna och signifikansnivån bestämdes p < 0,05.

Denna signifikansnivå används oftast inom vetenskapliga studier (38,39).

Graden av det linjära sambandet mellan de två olika submaximala cykelergometertesten

beräknades med hjälp av Pearsons korrelationskoefficient (r) och redovisas i ett

spridningsdiagram. Pearsons korrelationskoefficient används som ett sammanfattande mått på

det linjära sambandet mellan två olika variabler och besvarar frågeställningen om sambandet

mellan testen (28).

Differensen mellan EB-test och Å-test analyserades ytterligare och presenteras med hjälp av

ett Bland-Altmandiagram, vilket är en grafisk metod att presentera skillnader mellan

kvantitativa mätmetoder (40,41).

Etiska överväganden

Testdeltagarna informerades om studiens syfte, tidsåtgång och att samtliga testdeltagares

resultat redovisas anonymt på gruppnivå.

Innan testen utfördes fick testdeltagarna meddela samtycke till att delta i studien under

premissen att personen har möjlighet att avbryta deltagandet när som helst, utan att behöva

9

ange en anledning till varför. Testdeltagarna fick även meddela samtycke till elektronisk

lagring av testdata (Bilaga 7). Deltagarna i studien kommer vid intresse ha möjlighet att ta del

av den färdigställda rapporten.

Resultat Bakgrundsdata för studiepopulationen redovisas i tabell I. Studiepopulationen var

normalfördelad med avseende på syreupptagningsförmåga enligt nära överensstämmelse

mellan medelvärde och median för både L/min och ml/kg/min. Avståndet mellan median och

nedre respektive övre kvartil var ungefär lika stort och 95 % av alla variabelvärden finns inom

1.96 standardavvikelser från medelvärdet.

Medelvärde för beräknad VO2max (L/min och ml/kg/min) för respektive test redovisas i tabell

II. En statistiskt signifikant skillnad i beräknad VO2max förelåg mellan de två olika testen

(tabell II).

Studiepopulationen uppvisade i medeltal en beräknad VO2max över genomsnittet för en

svensk population i samma ålderskategori (42).

Tabell II. Beräknad maximal syreupptagningsförmåga (L/min och ml/kg/min) för respektive

test redovisat i medelvärde med standardavvikelse (SD) och minsta–högsta värde samt

medeldifferens med 95 % konfidensintervall (CI). Den statistiska säkerheten redovisas i form

av p-värde.

VO2max EB-test Å-test p-värde Medeldifferens

Medelvärde beräknad

L/min ± SD (min–

max)

3,65 ± 0,58

(2,66–4,39)

3,38 ± 0,84

(2,3–5,6)

0,01 0,28

CI 0,07–0,48

Medelvärde beräknad

ml/kg/min ± SD (min–

max)

52,03 ± 5,05

(37,5–61,6)

47,97 ± 9,88

(29–78)

0,009 4,06

CI 1,08–7,04

10

För män (n = 13) var medelvärdet av beräknad VO2max 4,25 L/min och 52,25 ml/kg/min

(EB-test). Medelvärdet för Å-test var 4,00 L/min och 49,38 ml/kg/min.

För kvinnor (n = 17) var medelvärdet av beräknad VO2max 3,20 L/min och 51,85 ml/kg/min

(EB-test). Medelvärdet för Å-test var 2,90 L/min och 46,88 ml/kg/min.

Det linjära sambandet för beräknad VO2max mellan de två olika testen, beräknat med

Pearsons korrelationskoefficient, var r = 0,76 för L/min och r = 0,59 för ml/kg/min (figur 1

och 2).

Figur 1. Korrelation mellan Åstrand cykeltest och Ekblom-Bak test för liter per minut

beräknat Pearsons korrelationskoefficient (r). Statistisk signifikans p < 0,001.

r = 0,76

0

1

2

3

4

5

6

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Å-t

es

t (L

/min

)

EB-test (L/min)

Spridningsdiagram

11

Figur 2. Korrelation mellan Åstrand cykeltest och Ekblom-Bak test för milliliter per kilo

kroppsvikt och minut, beräknat Pearsons korrelationskoefficient (r).

Statistisk signifikans p = 0,001.

r = 0,59

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

0 10 20 30 40 50 60 70

Å-t

es

t (m

l/k

g/m

in)

EB-test (ml/kg/min)

Spridningsdiagram

12

Skillnad mellan testen i beräknad VO2max (L/min respektive ml/kg/min) presenteras grafiskt

genom Bland-Altmandiagram (figur 3 och 4).

Figur 3. Bland-Altmandiagram för beräknad liter per minut. De streckade linjerna visar 95 %

samstämmighetsintervall mellan de två mätmetoderna enligt normalfördelningsmetoden

(-0,80–1,36).

Bland-Altmandiagram, L/min

13

Figur 4. Bland-Altmandiagram för beräknad milliliter per kilokroppsvikt och minut. De

streckade linjerna visar 95 % samstämmighetsintervall mellan de två mätmetoderna enligt

normalfördelningsmetoden (-11,61–19,76).

Ingen skillnad i resultat sågs beroende på vilket test som utfördes först. Av de 15 testdeltagare

som startade med EB-test fick 10 deltagare ett högre värde på EB-test. Av de 15 testdeltagare

som startade med Å-test fick också 10 deltagare ett högre värde på EB-test.

Diskussion

Resultatsammanfattning

Studenter på Fysioterapeutprogrammet i Uppsala i åldrarna 20-30 år hade enligt de två olika

submaximala cykelergometertesten en beräknad VO2max på 3,65 ± 0,58 L/min (EB-test)

Bland-Altmandiagram, ml/kg/min

14

respektive 3,38 ± 0,84 L/min (Å-test) och 52,03 ± 5,05 ml/kg/min (EB-test) respektive 47,97

± 9,88 ml/kg/min (Å-test).

Det förelåg en högre grad av linjärt samband mellan beräknad VO2max mätt i L/min (r =

0,76) jämfört med beräknad VO2max mätt i ml/kg/min (r = 0,59).

Medeldifferensen för de två olika testen var 0,28 L/min respektive 4,06 ml/kg/min. Skillnaden

mellan testen var statistiskt signifikant (p = 0,01 respektive 0,009).

Resultatdiskussion

Studiepopulationens beräknade VO2max

Den beräknade maximala syreupptagningsförmågan hos studiepopulationen för Åstrand

cykeltest (3,38 L/min respektive 47,97 ml/kg/min) kan jämföras med snarlika resultat hos

liknande populationer (20). Resultaten i beräknad VO2max för EB-test kunde inte jämföras då

inga studier med liknande studiepopulationer påträffats.

Studien visar att Å-test tenderar att beräkna lägre värden för VO2max jämfört med EB-test.

Detta är i enlighet med resultat från tidigare studier där Å-test jämförts med andra

submaximala och maximala syreupptagningstest (36,43–45). I andra studier har dock en sådan

tendens inte påvisats (35,46). I Ekblom-Baks studie tenderar Å-test att underskatta beräknad

VO2max för män och överskatta VO2max för kvinnor. Jämförandet mellan de två testen kan

dock ifrågasättas då ett faktiskt och standardiserat Å-test inte utfördes av testdeltagarna (26).

Skaparna till Ekblom-Bak test anger i studien nackdelar med test där beräkningen av VO2max

sker genom jämförandet av en absolut hjärtfrekvens i förhållande till en viss belastning.

Faktorer såsom rumstemperatur, nervositet, känslor och intra-individuella variationer i

syreupptagning kan påverka resultatet markant. Genom att jämföra pulsmedelvärden vid en

lägre belastning med pulsmedelvärden vid en högre belastning reduceras påverkan av sådana

faktorer enligt författarna till studien (26).

De båda testen rangordnar beräknad VO2max i följande 5 kategorier; låg, något låg, medel,

hög och mycket hög. Medelvärdena för män i ml/kg/min var 52,25 (EB-test) respektive 49,38

15

(Å-test) vilket motsvarade en ”Mycket hög” (EB-test > 49,4 ml/kg/min) respektive ”Medel”

(Å-test 44-51 ml/kg/min) beräknad VO2max. Medelvärdena för kvinnor i ml/kg/min var 51,85

(EB-test) respektive 46,88 (Å-test) vilket motsvarade en ”Hög” beräknad VO2max för vardera

test (EB-test 45,3-52,3 ml/kg/min, Å-test 44-48 ml/kg/min).

Resultaten visar hur gränsvärdena för hur de två testen rangordnar syreupptagningsförmåga

skiljer i ålderskategorierna 20-29 år. Å-test har för män i åldrarna 20-29 år markant högre

gränsvärden för ml/kg/min för de rangordnade kategorierna jämfört med EB-test. För kvinnor

i åldrarna 20-29 år har EB-test något högre gränssnittvärden än Å-test för ml/kg/min.

Gränsvärden för L/min kunde inte jämföras då EB-test endast baserar sina kategorier på

ml/kg/min.

Medelvärde i ml/kg/min för en svensk population i åldrarna 20-29 år är cirka 42 ml/kg/min

för kvinnor och cirka 43 ml/kg/min för män (42) vilket tyder på att studiepopulationen har en

högre beräknad VO2max än genomsnittet i samma ålderskategori.

Att Å-test har högre gränsvärden än EB-test för kategorierna (låg – mycket hög VO2max) för

män i åldrarna 20-29 år och dessutom tenderar att beräkna lägre värden än EB-test skulle

kunna få konsekvenser vid en större tvärsnittsstudie. Om den tänkta studiepopulationen är

män i åldrarna 20-29 år och uppvisar ett medelvärde i beräknad VO2max på 42,8 ml/kg/min

betyder det enligt Å-test att populationen har en ”något låg” syreupptagningsförmåga och

enligt EB-test att samma population har en ”hög” syreupptagningsförmåga. Beroende på

vilket test som används kan därför beskrivningen av en viss population skilja avsevärt, vilket

skulle kunna påverka tillämpningen av eventuella interventioner.

Samband mellan beräknad VO2max

I studien förelåg en högre grad av linjärt samband för L/min (r = 0,76) jämfört med ml/kg/min

(r = 0,59). Liknande resultat har visats i tidigare studier där Å-test jämförts med maximalt

syreupptagningstest (43).

Graden av det linjära sambandet kan anses som låg baserat på att testen är valida och reliabla

mätmetoder avsedda att beräkna VO2max (23,26,32,33,47). Eftersom båda testen är valida

och reliabla för beräkning av VO2max bör dessa teoretiskt inte skilja i resultat och således

uppvisa en nära perfekt korrelation. Den låga graden av linjärt samband tyder på en statistisk

skillnad mellan de två testen.

16

Den lägre korrelationen för ml/kg/min kan bero på att beräkningar i Å-tests nomogram

avrundas till heltal medan EB-tests kalkyler avrundas med två decimaler. Detta skulle kunna

ge större skillnader i beräknad VO2max för ml/kg/min än om Å-tests nomogram kalkylerat

mer precisa värden.

För att kunna resonera kring samvariationens betydelse kliniskt kan det vara lämpligt att

granska förklaringsgraden (r2), vilket för L/min var 58 % och för ml/kg/min 35 % (28).

Förklaringsgraden innebär att i 42 % av fallen gällande L/min och i 65 % av fallen gällande

ml/kg/min kan inte förändringar i det ena testet förklaras av förändringar i det andra. Detta

resultat styrker ytterligare att det finns en skillnad mellan de två testen.

Skillnad mellan beräknad VO2max

Bland-Altmandiagrammet visar grafiskt skillnaden mellan beräknad VO2max för varje

enskild testdeltagare. Det breda samstämmighetsintervallet (figur 3 och 4) tyder på en låg

överensstämmelse mellan de två testen. Ingen tydlig trend ses för överskattning respektive

underskattning av beräknad VO2max för de redovisade resultaten.

Tolkningen av överrensstämmelsens betydelse är beroende av vilka mål mätmetoderna

förväntas uppnå. Vid användandet av Bland-Altmandiagram bör därför gränsvärden för

maximalt acceptabel bristande överrensstämmelse definieras innan värdena fås, således kan

värdenas betydelse lättare tolkas (41).

Differensen enligt denna studie mellan de två olika submaximala cykeltesten innebär kliniskt

en olämplighet att använda det ena testet innan en intervention och det andra testet för

utvärdering. Resultaten i beräknad VO2max kan då med stor sannolikhet bli missvisande.

Tänkbara påverkande faktorer

När temperaturen i lokalen ansågs som hög av testledarna användes en fläkt vid utförandet av

testen. Då temperaturen var skiftande användes inte fläkt vid samtliga testtillfällen. Detta kan

tänkas ha en påverkan på hjärtfrekvensen och således testdeltagarens resultat (48,49). Vid en

studie på unga män där testdeltagarna fick utöva submaximal ansträngning på cykel vid två

olika rumstemperaturer (22 °C respektive 35 °C) låg hjärtfrekvensen i genomsnitt 11 slag

högre vid den högre rumstemperaturen efter 15 minuters ansträngning (50). I lokalen som

17

användes vid utförandet av testen har sannolikt inte temperaturen skiftat mer än några

celsiusgrader.

Testdeltagarna blev skriftligt och muntligt informerade om gällande krav för deltagandet i

studien. Fullständig kontroll över att samtliga testdeltagare efterföljt exklusionskriterierna kan

dock inte garanteras.

Testen utfördes i ett enskilt rum i en lugn miljö. Under vissa testtillfällen närvarade dock ett

fåtal andra personer utöver testledare och testdeltagare i lokalen. Detta skedde i samtycke med

testdeltagaren och upplevdes inte som ett störningsmoment av någon deltagare. Vid

majoriteten av testtillfällena närvarade två testledare i rummet medan det vid några tillfällen

endast närvarade en testledare. Att olika personer i varierat antal närvarat i lokalen skulle

kunna vara en yttre påverkande faktor på testdeltagarens hjärtfrekvens och således resultat

(51).

Viloperioden mellan testen kan eventuellt behövt förlängas i syfte att garantera tillräcklig

återhämtning av testdeltagaren. En otillräcklig återhämtning kan påverka testdeltagarens

rörelseergonomi och pulssvar, och kan således ha påverkat resultatet (9).

Vid resultatredovisningen uteslöts inga avvikande värden (outliers) då de inte hade en

betydande påverkan. För både Å-test och EB-test var endast ett värde avvikande för

ml/kg/min. Inga avvikande värden påvisades för L/min.

Generaliserbarhet & tillförlitlighet

Studiepopulationens könsfördelning och homogenitet för ålder och beräknad VO2max bidrar

till en högre grad av generalisering. Studiens resultat kan generaliseras till en ung vuxen

målgrupp med något högre aerob kapacitet än genomsnittet.

De statistiska kalkylerna visar signifikanta värden för skillnader mellan testen och de tänkbara

felkällorna anses marginella, således anses resultatet tillförlitligt. Studiens resultat hade varit

än mer tillförlitligt vid högre antal testdeltagare.

18

Metoddiskussion

Styrkor med studien

Inklusions- och exklusionskriterierna tillät en snäv målgrupp utföra testen och styrker därmed

resultatets tillförlitlighet för en liknande population.

Exklusionskriterierna var i enlighet med de rådande standardkraven för vardera test och

minimerar således felkällor med mätmetoderna.

Genomförandet pilottestades i syfte för testledarna att bekantas med de olika testen.

Vid utförandet av testen användes en viktkorgbaserad cykelergometer (Monark 874E) vilket

innebar exakthet vid belastning och uteslöt eventuella felkällor vid kalibrering.

Pulsmätaren (Polar RS400) som användes vid utförandet av testen är en högkvalitativ

pulsmätare som har använts i flertal andra studier (52–55).

Inget bortfall förekom i studien och samtliga värden för beräknad VO2max fanns inom valit

spann för respektive test.

Svagheter med studien

Grad av fysisk aktivitet hos studiepopulationen kunde inte diskuteras på grund av metodval

vid tillfrågning. Inför kommande studier där grad av fysisk aktivitet för beskrivning av

studiepopulationen är relevant bör tillfrågning av antal aktivitetsminuter och intensitetsgrad

nyttjas.

Ingen poweranalys gjordes innan studien utfördes. Antalet testdeltagare valdes utifrån vad

som ansågs tillräckligt för beräkning av medelvärde hos en normalfördelad population (28).

Inga gränsvärden för maximalt acceptabel skillnad för klinisk signifikans mellan de två olika

submaximala cykelergometertesten bestämdes innan utförandet av studien.

Ekblom-Bak test

Användandet av Borgs RPE-skala som enda indikator på adekvat belastning efter 5 minuters

cykling upplevdes som negativt av testledarna under utförandet av testet.

Då studiepopulationen i stor utsträckning troligtvis var van vid hög ansträngningsgrad

skattade ett stort antal studiedeltagare lågt på Borgs RPE-skala, vilket innebar att belastningen

höjdes i enlighet med testmanualen, trots att hjärtfrekvensen redan låg inom det önskvärda

spannet (120–150).

19

Övrigt tillkännagivande

För att visuellt förenkla förståelsen av resultaten användes spridningsdiagram för att påvisa

korrelation mellan testen och Bland-Altmandiagram för att påvisa differens mellan testen.

Dessa grafiska metoder kan anses överflödiga vid redan uträknade korrelationskoefficienter

och statistiskt signifikanta värden givna av parade t-test.

Klinisk nytta och framtida forskning

Studien visar att en populations resultat i beräknad VO2max, samt hur resultatet klassificeras,

kan vara beroende på vilket submaximalt cykelergometertest som används. Beroende på syftet

med beräkningen av en populations VO2max kan därför det ena testet vara att föredra över det

andra. EB-test kan med fördel användas om generellt högre resultat eftertraktas och Å-test om

generellt lägre resultat eftertraktas.

Vidare jämförelse av de två testen bör ske för andra populationer med ett större antal

testdeltagare. Ytterligare kontroll av eventuellt resultatspåverkande faktorer bör beaktas.

Konklusion

Studien visar en statistiskt signifikant skillnad vad gäller beräknad VO2max mellan de två

submaximala cykelergometertesten Åstrand cykeltest och Ekblom-Bak test. Skillnaden

mellan testen är kliniskt relevant och bör därför beaktas vid beräkning av VO2max. Testen bör

användas konsekvent vid utvärdering av interventioner. Ytterligare forskning inom området

krävs.

20

Referenser

1. Caspersen CJ, Powell KE, Christenson GM. Physical activity, exercise, and physical fitness: definitions and distinctions for health-related research. Public Health Rep Wash DC 1974. 1985 Apr;100(2):126–31.

2. Physical Activity Guidelines Advisory Committee report, 2008. To the Secretary of Health and Human Services. Part A: executive summary. Nutr Rev. 2009 Feb;67(2):114–20.

3. World Health Organization. Global recommendations on physical activity for health. Geneva, Switzerland: World Health Organization; 2010.

4. Michalsik L, Bangsbo J, Öland BM. Aerob och anaerob träning. Stockholm: SISU idrottsböcker; 2004.

5. Montero D, Díaz-Cañestro C. Endurance training and maximal oxygen consumption with ageing: Role of maximal cardiac output and oxygen extraction. Eur J Prev Cardiol. 2015 Nov 9;

6. Arbab-Zadeh A, Perhonen M, Howden E, Peshock RM, Zhang R, Adams-Huet B, et al. Cardiac remodeling in response to 1 year of intensive endurance training. Circulation. 2014 Dec 9;130(24):2152–61.

7. Powell KE, Blair SN. The public health burdens of sedentary living habits: theoretical but realistic estimates. Med Sci Sports Exerc. 1994 Jul;26(7):851–6.

8. Nielson D. Predicting VO2max in College-Aged Participants Using Cycle Ergometry and Nonexercise Measures. Theses Diss [Internet]. 2009 Aug 5; Available from: http://scholarsarchive.byu.edu/etd/1882

9. Noonan V, Dean E. Submaximal exercise testing: clinical application and interpretation. Phys Ther. 2000 Aug;80(8):782–807.

10. Howley ET, Bassett DR, Welch HG. Criteria for maximal oxygen uptake: review and commentary. Med Sci Sports Exerc. 1995 Sep;27(9):1292–301.

11. Ebbeling CB, Ward A, Puleo EM, Widrick J, Rippe JM. Development of a single-stage submaximal treadmill walking test. Med Sci Sports Exerc. 1991 Aug;23(8):966–73.

12. Sánchez-Otero T, Iglesias-Soler E, Boullosa DA, Tuimil JL. Verification criteria for the determination of Vo2 MAX in the field. J Strength Cond Res Natl Strength Cond Assoc. 2014 Dec;28(12):3544–51.

13. Poole DC, Wilkerson DP, Jones AM. Validity of criteria for establishing maximal O2 uptake during ramp exercise tests. Eur J Appl Physiol. 2008 Mar;102(4):403–10.

14. Thomson AC, Ramos JS, Fassett RG, Coombes JS, Dalleck LC. Optimal criteria and sampling interval to detect a V̇O2 plateau at V̇O2max in patients with metabolic syndrome. Res Sports Med Print. 2015 Aug 11;1–14.

21

15. Milani RV, Lavie CJ, Mehra MR, Ventura HO. Understanding the basics of cardiopulmonary exercise testing. Mayo Clin Proc. 2006 Dec;81(12):1603–11.

16. Tanaka H, Monahan KD, Seals DR. Age-predicted maximal heart rate revisited. J Am Coll Cardiol. 2001 Jan;37(1):153–6.

17. Magnan RE, Kwan BM, Ciccolo JT, Gurney B, Mermier CM, Bryan AD. Aerobic capacity testing with inactive individuals: the role of subjective experience. J Phys Act Health. 2013 Feb;10(2):271–9.

18. Zeballos RJ, Weisman IM. Behind the scenes of cardiopulmonary exercise testing. Clin Chest Med. 1994 Jun;15(2):193–213.

19. Thompson PD, Arena R, Riebe D, Pescatello LS, American College of Sports Medicine. ACSM’s new preparticipation health screening recommendations from ACSM’s guidelines for exercise testing and prescription, ninth edition. Curr Sports Med Rep. 2013 Aug;12(4):215–7.

20. Astrand PO, Ryhming I. A nomogram for calculation of aerobic capacity (physical fitness) from pulse rate during sub-maximal work. J Appl Physiol. 1954 Sep;7(2):218–21.

21. Fleg JL, Piña IL, Balady GJ, Chaitman BR, Fletcher B, Lavie C, et al. Assessment of functional capacity in clinical and research applications: An advisory from the Committee on Exercise, Rehabilitation, and Prevention, Council on Clinical Cardiology, American Heart Association. Circulation. 2000 Sep 26;102(13):1591–7.

22. Vanhees L, Lefevre J, Philippaerts R, Martens M, Huygens W, Troosters T, et al. How to assess physical activity? How to assess physical fitness? Eur J Cardiovasc Prev Rehabil Off J Eur Soc Cardiol Work Groups Epidemiol Prev Card Rehabil Exerc Physiol. 2005 Apr;12(2):102–14.

23. Ratter J, Radlinger L, Lucas C. Several submaximal exercise tests are reliable, valid and acceptable in people with chronic pain, fibromyalgia or chronic fatigue: a systematic review. J Physiother. 2014 Sep;60(3):144–50.

24. Åstrand P-O. Ergometri konditionsprov [Internet]. Stockholm; 1964 [cited 2015 Mar 17]. 22 p. Available from: http://www.vo2konsulten.se/artiklar/astrand_testhandbok.pdf

25. Astrand I. Aerobic work capacity in men and women with special reference to age. Acta Physiol Scand Suppl. 1960;49(169):1–92.

26. Ekblom-Bak E, Björkman F, Hellenius M-L, Ekblom B. A new submaximal cycle ergometer test for prediction of VO2max. Scand J Med Sci Sports. 2014 Apr;24(2):319–26.

27. Robertson RJ, Goss FL, Metz KF. Perception of physical exertion during dynamic exercise: a tribute to Professor Gunnar A. V. Borg. Percept Mot Skills. 1998 Feb;86(1):183–91.

28. Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa. Stockholm: Liber; 2011.

22

29. Explorable.com. Convenience Sampling [Internet]. 2009 [cited 2015 Dec 22]. Available from: https://explorable.com/convenience-sampling

30. Gymnastik- och idrottshögskolan. EKBLOM-BAK test - ett nytt submaximalt cykeltest för beräkning av VO2max [Internet]. 2012 [cited 2015 Dec 22]. Available from: http://www.gih.se/Global/3_forskning/fysiologi/elinekblombak/Testmanual_Ekblom-Bak%20test_sv_v.2.pdf

31. Ekblom-Bak Cycle Test [Internet]. App Store. [cited 2015 May 8]. Available from: https://itunes.apple.com/us/app/ekblom-bak-cycle-test/id802449892?mt=8

32. Keller A, Hellesnes J, Brox JI. Reliability of the isokinetic trunk extensor test, Biering-Sørensen test, and Astrand bicycle test: assessment of intraclass correlation coefficient and critical difference in patients with chronic low back pain and healthy individuals. Spine. 2001 Apr 1;26(7):771–7.

33. Vancampfort D, Guelinckx H, De Hert M, Stubbs B, Soundy A, Rosenbaum S, et al. Reliability and clinical correlates of the Astrand-Rhyming sub-maximal exercise test in patients with schizophrenia or schizoaffective disorder. Psychiatry Res. 2014 Dec 30;220(3):778–83.

34. Macsween A. The reliability and validity of the Astrand nomogram and linear extrapolation for deriving VO2max from submaximal exercise data. J Sports Med Phys Fitness. 2001 Sep;41(3):312–7.

35. Cink RE, Thomas TR. Validity of the Astrand-Ryhming nomogram for predicting maximal oxygen intake. Br J Sports Med. 1981 Sep;15(3):182–5.

36. Legge BJ, Banister EW. The Astrand-Ryhming nomogram revisited. J Appl Physiol Bethesda Md 1985. 1986 Sep;61(3):1203–9.

37. Mowery BD. The paired t-test. Pediatr Nurs. 2011 Dec;37(6):320–1.

38. du Prel J-B, Hommel G, Röhrig B, Blettner M. Confidence interval or p-value?: part 4 of a series on evaluation of scientific publications. Dtsch Ärztebl Int. 2009 May;106(19):335–9.

39. Cowles M, Davis C. On the Origins of the .05 Level of Statistical Significance. Am Psychol. 1982 Apr;37(5):553–8.

40. Bland JM, Altman DG. Measuring agreement in method comparison studies. Stat Methods Med Res. 1999 Jun;8(2):135–60.

41. Giavarina D. Understanding Bland Altman analysis. Biochem Medica. 2015;25(2):141–51.

42. Elin Ekblom-Bak, Lars-Magnus, Engström, Örjan Ekblom, Björn Ekblom. Motionsvanor, fysisk prestationsförmåga och levnadsvanor bland svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år [Internet]. Stockholm: Gymnastik- och Idrottshögskolan; 2011 Feb. Available from: http://gih.diva-portal.org/smash/get/diva2:399894/FULLTEXT01

23

43. Nordgren B, Fridén C, Jansson E, Österlund T, Grooten WJ, Opava CH, et al. Criterion validation of two submaximal aerobic fitness tests, the self-monitoring Fox-walk test and the Åstrand cycle test in people with rheumatoid arthritis. BMC Musculoskelet Disord. 2014;15:305.

44. Jetté M. A comparison between predicted VO2 max from the Astrand procedure and the Canadian Home Fitness Test. Can J Appl Sport Sci J Can Sci Appliquées Au Sport. 1979 Sep;4(3):214–8.

45. Hartung GH, Krock LP, Crandall CG, Bisson RU, Myhre LG. Prediction of maximal oxygen uptake from submaximal exercise testing in aerobically fit and nonfit men. Aviat Space Environ Med. 1993 Aug;64(8):735–40.

46. Hartung GH, Blancq RJ, Lally DA, Krock LP. Estimation of aerobic capacity from submaximal cycle ergometry in women. Med Sci Sports Exerc. 1995 Mar;27(3):452–7.

47. Fitchett MA. Predictability of VO2 max from submaximal cycle ergometer and bench stepping tests. Br J Sports Med. 1985 Jun;19(2):85–8.

48. Shin H. Ambient temperature effect on pulse rate variability as an alternative to heart rate variability in young adult. J Clin Monit Comput. 2015 Oct 28;

49. Renberg J, Sandsund M, Wiggen ØN, Reinertsen RE. Effect of ambient temperature on female endurance performance. J Therm Biol. 2014 Oct;45:9–14.

50. Lafrenz AJ, Wingo JE, Ganio MS, Cureton KJ. Effect of ambient temperature on cardiovascular drift and maximal oxygen uptake. Med Sci Sports Exerc. 2008 Jun;40(6):1065–71.

51. Sand O. Människokroppen: fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber; 2007.

52. Ellis K, Kerr J, Godbole S, Lanckriet G, Wing D, Marshall S. A random forest classifier for the prediction of energy expenditure and type of physical activity from wrist and hip accelerometers. Physiol Meas. 2014 Nov;35(11):2191–203.

53. Wilson G, Sparks SA, Drust B, Morton JP, Close GL. Assessment of energy expenditure in elite jockeys during simulated race riding and a working day: implications for making weight. Appl Physiol Nutr Metab Physiol Appliquée Nutr Métabolisme. 2013 Apr;38(4):415–20.

54. Marina M, Rodríguez FA. Physiological demands of young women’s competitive gymnastic routines. Biol Sport. 2014 Aug;31(3):217–22.

55. Rugg S, Sternlicht E. The effect of graduated compression tights, compared with running shorts, on counter movement jump performance before and after submaximal running. J Strength Cond Res Natl Strength Cond Assoc. 2013 Apr;27(4):1067–73.

24

Bilaga 1

Tabell 3. Å-test. Beräkning av VO2max mätt i L/min utifrån arbetspuls. Gäller för män.

25

Tabell 4. Å-test. Beräkning av VO2max mätt i L/min utifrån arbetspuls. Gäller för kvinnor.

26

Tabell 5. Å-test. Faktorer som används för korrektion av beräknad maximal

syreupptagningsförmåga. Faktorn multipliceras med värdet utifrån tabell 3 (män) respektive

tabell 4 (kvinnor).

27

Bilaga 2

Borg Rating of Perceived Exertion Scale (Borgs RPE-skala)

6 Extremt lätt

7 Extremt lätt - 45 % av max

8 Extremt lätt

9 Mycket lätt - 55 % av max

10 Mycket lätt

11 Lätt - 65 % av max

12 Lätt

13 Ganska ansträngande

14 Ganska ansträngande - 75 % av max

15 Ansträngande

16 Ansträngande - 85 % av max

17 Mycket ansträngande

18 Mycket ansträngande - 92 % av max

19 Extremt ansträngande

20 Maximalt ansträngande - 95-100 % av max

28

Bilaga 3

Vill du undersöka din syreupptagningsförmåga?

Hej!

Vi är två studenter på Fysioterapeutprogrammet, Uppsala Universitet som håller på med vår

C-uppsats. Syftet med uppsatsen är att jämföra två olika submaximala cykelergometertest

(Åstrand och Ekblom-Bak).

Vi söker nu deltagare till vår studie, män och kvinnor i åldrarna 20-30 år som studerar på

fysioterapeutprogrammet. Deltagarna kommer att utföra båda testen vid samma tillfälle.

Genomförandet av testen sker i metodrummen och tillfället beräknas sammanlagt ta cirka 45-

60 minuter.

Efter testen bjuds det på fika!

För deltagande i studien ska du inte ha utfört någon form av ansträngande fysisk aktivitet

inom 24 timmar före testen, inte ha ätit en stor måltid tre timmar innan testen (eller en liten

måltid en timme innan), inte rökt/snusat de senaste två timmarna och inte druckit

kaffe/energidryck den senaste timmen innan testen.

Du bör inte heller ha använt någon medicin som kan påverka din puls (t ex. vissa

astmamediciner) eller ha pågående feber/infektion.

Som testdeltagare får du när som helst under studien välja att avbryta testen, utan att

behöva ange en anledning till varför. Resultaten redovisas anonymt och på gruppnivå i

den färdigställda rapporten.

Vill du delta i studien vänligen lämna kontaktuppgifter här nedan eller kontakta oss så bokar

vi en tid! Tveka inte att höra av er vid frågor!

John Rosén, mobil: 073-047 01 16, e-post: [email protected]

Simon Holstensson, mobil: 070-532 34 17, e-post: [email protected]

Namn: Mobilnummer: E-postadress:

29

Bilaga 4

DeltagarID _____

Ålder ___ år

Vikt ___ kg

Kön: Man [ ] Kvinna [ ]

1. Har du tidigare utfört något utav testen? Om ja, vilket?

Ja [ ] Nej [ ]

Åstrand [ ]

Ekblom-Bak [ ]

2. Hur många gånger per vecka i genomsnitt utför du fysisk aktivitet som gör dig

andfådd, svettig, ökar din puls eller tröttar ut dina muskler under en period längre än

20 minuter?

___ gånger/vecka

30

Bilaga 5

Tabell 6 och 7. Å-test. Val av belastning kan bestämmas genom att personen skattar sin

kondition utifrån skalan ”Mycket låg – låg – medel – hög – mycket hög”. Motsvarigheten till

skattningen mätt i L/min halveras och en belastning mätt i watt eller kpm/min avläses utifrån

tabell 7. Denna belastning kan dock behöva ändras under testets gång för en medelpuls

mellan 125-170 slag/minut. 300 kpm/min motsvarar 1 kp.

31

32

Bilaga 6

Tabell 8. Val av anpassad belastning för Ekblom-Bak test.

33

Bilaga 7

Informerat samtycke

– Jag bekräftar härmed att jag fått denna skriftliga samt annan muntlig information om

forskningsstudien.

– Jag ger mitt samtycke till att delta i studien och vet att mitt deltagande är helt frivilligt.

– Jag är medveten om att jag när som helst och utan förklaring kan avsluta mitt deltagande.

– Jag tillåter att mina personuppgifter registreras enligt den information jag tagit del av och att

insamlad data om mig förvaras och hanteras elektroniskt av studieansvariga.

……………………….. ……………………….. ………………………..

Datum Namnteckning testdeltagare Namnförtydligande

Undertecknad har gått igenom och förklarat studiens syfte för ovanstående testdeltagare samt

erhållit testdeltagarens samtycke.

……………………….. ……………………….. ………………………..

Datum Namnteckning studieansvarig Namnförtydligande