hrister Johansson, ITM/SU, SLB/MF Dubbdäckens bidrag till partiklar i stadsluften och betydelsen för hälsoriskerna Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms Universitet Tylösandsseminariet 2014
17
Embed
Dubbdäckens bidrag till partiklar i stadsluften och betydelsen för hälsoriskerna (Christer Johansson)
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Dubbdäckens bidrag till partiklar i stadsluften och betydelsen för hälsoriskerna
Christer Johansson
SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm
Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms Universitet
Tylösandsseminariet 2014
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Sverige fällt i EU domstolen för överskridande av PM10
Värst på våren då det är torrt och det finns mycket ”damm” på vägbanorna
PM10 halter
Dubbandel
Vägbane-fuktighet
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Minskade PM halter till tack varefärre dubbdäck
Fordon totalt
Antal med dubb
Partikel bidrag nov-apr
VTI rapport 7672012
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Effekter av dubbdäcksförbud på Hornsgatan i Stockholm
SLB rapport nr 22011
Dubbandelar
2010: 35 % - 45 %
2011: 30 % - 35 %
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Vägslitagepartiklarger störst bidrag
till partikelhalterna i Stockholm
Avgaser + vägslitage
Avgaser, lastbilar/bussarAvgaser, personbilar
Sjöfart
Energianläggningar Vedeldning
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Slitagepartiklar ger störst bidrag från Stockholmsregionen partikelexponeringen
för Europas befolkning
European population exposure to PM10 due to emission sources in the Stockholm area
0
500 000
1 000 000
1 500 000
2 000 000
2 500 000
3 000 000
Road trafficexhaust, LDV
Road trafficexhaust, HDV
Sea traffic Power plants Residentialheating
Traffic non-exhaust
per
so
n m
g /
m3
Directly emitted combustion PM
Secondary Inorganic Aerosol (SIA)
total PM10
Avgaser Sjöfart Energi Ved-eldn.
Slitage partiklar
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Samlad hälsoriskbedömning:
Ingen partikelfraktion är helt ofarlig!
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Häloeffekter av grova partiklarDödlighet- Kortvarigt förhöjd exponering (dagar) ökar dödligheten
- Inga studier som visat om långtidsexponering (>år) påverkar dödligheten (men inte osannolikt eftersom kroniska sjukdomseffekter påvisats)
SjuklighetLika stora eller större effekter än fina partiklar:- Försämring av kronisk obstruktiv lungsjukdom - Påverkan på astmatiker- Kroniska effekter (kognitiv funktionsnedsättning)
Brunecref & Forsberg, 2005 (Eur Respir J.)Meister et al., 2011
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Hälsovinster med minskad användning av dubbdäck
1. Förbud på en gata (dagens situation 50% & 60% dubbandel lokalgator resp. infarter):
- 8 färre förtida dödsfall
2. Om end 10% på lokalgator & 50% infarter:
- ytterligare 15 färre förtida dödsfall
Meister K, Johansson C, Forsberg B (2012).Estimated Short-Term Effects of Coarse Particles on DailyMortality in Stockholm, Sweden. Environ Health Perspect.120:431-436.
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Livslängdsförkortning per förtida dödsfall?
Livstidsförkortning per dödsfall för partikelexponering
Om bara korttidseffekter:6 – 18 månader förkortat liv per dödsfall
Om långtidseffekter>10 år förkortat liv per dödsfall (Stockholm)
Gäller fina partiklar, okänt om samma effekter kan antas för slitagepartiklarna.
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Dubbdäcksbegränsning lönsam
förkortning av tiden till 31/3 i södra Sverige och 15/4 i övriga Sverige
• Hälsovinst p.g.a. minskade partikelhalter ca 96 Mkr per år• Hälsovinst p.g.a. minskat buller ca 150 Mkr• Kostnaden för slitaget skulle minska med ca 50 Mkr per år.• Minskning av CO2-utsläpp med ca 25 000 ton och miljövinst för minskade CO2-utsläpp med ca
37 Mkr per år.
• Olyckskostnaden skulle öka med ca 8 Mkr per år.
• Den totala samhällsvinsten blir då +325 Mkr per år för ett dubbdäcksförbud i april.
Trafikverket, 2008: Samlad lägesrapport om vinterdäck–Redovisning av ett regeringsuppdrag
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Åtgärders effektivitet• Minskad dubbandel
– Mest effektiva åtgärden för att generellt sänka PM10• Information, förbud, avgifter?
• Minskad hastighet– Troligen effektiv längs infarterna
• Dammbindning– Effektivt sätt att sänka maxhalterna då torrt– Betydligt färre överskridanden längs E4– Ingen påverkan på överskridanden i innerstaden
• Sopning med nuvarande maskiner– Ej effektiv metod
• Trädplantering– Troligen ej effektiv metod (men ska testas)
• Åtgärder som minskar avgaspartiklar men inte leder till att MKN klaras (och PM10)
– Trängselavgifter– Parkeringsavgifter– Miljözon för äldre personbilar– Skärpt miljözon för äldre lastbilar o bussar– …
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
PM10 halter efter städning/spolning
och CMA behandling
jfrt med obehandlad referensgata
Hornsg (behandlad)/Folkungag (obehandlad)
Sveav. (behandlad)/Norrlandsg (obehandlad)
CM
AC
MA
Spolning
Städning
Spolning
Städning
Ingen
Ingen
Ingen
Ingen
Ingen
Ingen
VTI rapport 7672012
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Slutsatser• Dubbdäcksanvändning i städer…
–… viktigaste lokala källan till partiklar längs hårt trafikerade vägar
–… måste minska om vi ska klara gränsvärden–… bidrar till ökad förtida dödlighet och sjuklighet–… bidrar också till att öka
• buller, vägslitage, ”nedsmutsning”, bränsleförbrukning–Vilket skall vägas mot de positiva effekterna
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Livslängdspåverkan i Stockholms län
Kvinnor Män Anm.Medelålder 81.6 år 75.6 år 15 808 dödsfall
Ökning om alla partikulära luftföroreningar försvinner