DUA:s modell framtagen av Solna stad och ...Nedan finns en beskrivning av de resurser och de roller som kommer vara involverade i det konkreta arbetet. I samtliga grupper kommer, processledare

DUA:s modell framtagen av Solna stad och Arbetsförmedlingen Solna/Sundbyberg/Ekerö

Del 1: kartläggning och en analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet

Vilka branscher har stora eller måttliga rekryteringsbehov?

Regionalt och lokalt är arbetskraftsbristen störst inom vård och omsorg, utbildning, transport,

information/kommunikation, serviceyrken och byggbranschen.

Arbetsförmedlingen (AF) Solna-Sundbyberg-Ekerö lyfter flera yrken där det råder brist på

kompetent personal. Dessa är bla. yrken inom chaufför, frisör, inom restaurang & handel mm.

Andra branscher där många bristyrken finns är bygg, vård och omsorg samt transport.

Solna stads kartläggning (Kompetensförvaltningen med hjälp av HR-avdelningen)

överensstämmer bra med AF:s syn men sätter mer tryck på lokala rekryteringsbehov inom flera

serviceyrken inom besöksnäringen.

Vilka branscher har en stor omsättning?

Lokalt sett ser staden i dagsläget viss omsättning inom yrken som sjuksköterskor, barnskötare,

undersköterskor, förskolelärare och personal inom miljö- och byggnadsförvaltningen. Viss

omsättning finns även bland socialsekreterare. Inom handel (butiker, restauranger) finns

omsättning av personal. Många av dessa yrken kräver högskoleutbildning och kan vara en del av

en längre planering än projektets tidsram. Fokus ligger mer på arbetsgivare som vill anställa fler,

snarare än anställning pga omsättning.

Inom vilka yrken finns det rekryteringsbehov?

Det finns rekryteringsbehov inom många olika yrken, både lokalt och regionalt.

Yrken där det finns stora eller måttliga rekryteringsbehov och som kräver eftergymnasial

utbildning är bla: förskolelärare, läkare, grundskolelärare, socialsekreterare, barnmorskor,

sjuksköterskor, tolkar, ingenjörer med olika inriktningar och psykologer.

Yrken där det finns rekryteringsbehov och som kräver gymnasieutbildning är bla:

Anläggningsarbetare, maskinförare, golvläggare, truckförare, murare, lagerarbetare, mekaniker,

bussförare, betongarbetare, kranförare, plattsättare, undersköterska, målare, svetsare, kock mm.

Yrken där det finns rekryteringsbehov och som inte kräver gymnasieutbildning kan vara

lokalvårdare (även hemservice), köksbiträde, frukostvärd och vårdbiträde.

Hur stort är rekryteringsbehovet på kort och lång sikt?

Rekryteringsbehovet är både kort- och långsiktigt inom de flesta branscher. Vissa branscher,

såsom yrken inom vård och omsorg, utbildning, bygg och transport är ständigt återkommande

bristyrken. Andra branscher och yrken inom socialt arbete och restaurang/handel återkommer i

perioder. Inom hemservice, hushållsnära tjänster och tjänster inom hotell och restaurang är

rekryteringsbehoven stora och behoven bedöms öka i framtiden.

Kunskap om rekryteringsbehoven på lokal nivå, både inom offentlig och privat sektor

Inom den offentliga sektorn finns bristyrkena inom de olika branscher som tas upp under

rubriken ”rekryteringsbehov inom kommunen”. På lokal nivå skiljer sig yrken/branscher utifrån

vilken utbildningsnivå arbetstagarna har och vad yrket eventuellt kräver.

Inom privat sektor är det, enligt AF, främst brist på personal inom handel/restaurang samt

hemservice. I Solna finns det många aktörer inom just handel och restaurang. Ett samarbete med

arbetsgivare inom dessa branscher skulle kunna främja kompetensförsörjningen. Besöksnäringen

i Solna uttrycker behov av att ständigt rekrytera flera olika yrken inom både städ, restaurang samt

andra inriktningar inom hotellverksamheten.

Vilka arbetsgivare med rekryteringsbehov samarbetar ni med? Behövs nya samarbeten?

Arbetsförmedlingens arbetsgivarcenter uppger att det finns stora rekryteringsbehov inom

byggbranschen samt inom lokalvård och fastighetsskötsel. Det finns även behov inom

besöksnäringen och vårdyrken. Vi inom projektgruppen för DUA samarbetar med Sverige bygger

nytt, Arbetsförmedlingens projekt för att rekrytera till byggbranschen. Där finns stora och

medelstora arbetsgivare som samtliga har rekryteringsbehov. Vi har även träffat några av våra

kontakter inom besöksnäringen för att höra hur vi kan samarbeta, bla. The Winery Hotel,

Radisson Blue och Asplunds. Vi har kontakt med Solnas omvårdnadsförvaltning som har

rekryteringsbehov av bla undersköterskor och vårdbiträden. Inom vård och omsorg finns

rekryteringsbehoven både inom stadens egna verksamheter och även inom de upphandlade

aktörerna.

I kontakt med olika arbetsgivare utifrån spåren (se längre ner) har vi ställt frågor som ger oss en

bild av vad arbetsgivarna vill ha. Vi har tagit reda på vad arbetsgivaren behöver i form av

rekrytering, storlek på verksamheten, vad är viktigt vid anställning, kan det finnas något som vi

från stadens och arbetsförmedlingen sida kan rusta upp med inför en anställning samt vilket

utrymme det finns för samarbete kring tex språkpraktik eller studiebesök. Dessa är viktiga frågor

för att få ett arbetsgivarperspektiv i arbetet.

Vilka rekryteringsbehov finns Solna stad?

Kompetensförvaltningen har med hjälp av HR-avdelningen identifierat yrken som

undersköterskor, förskolelärare och vårdbiträden. Andra exempel på yrken som staden har behov

av är personliga assistenter. Det finns även visst behov av personal för matlagning inom stadens

olika verksamheter. För mer info, se rubriken ovan ”Inom vilka yrken finns rekryteringsbehov”.

Jämställdhet och hälsofrämjande perspektiv

Utifrån DUA-samarbetet kommer parterna (AF och Solna stad) att använda sig av befintliga

resurser och samarbeten för att korta och effektivisera vägen mot arbete för nyanlända.

Uppföljningsträffar kommer att ske där man presenterar siffror på vilka det är som man

samarbetar kring utifrån DUA:s modell. Här kan man följa upp resultatet utifrån ett

jämställdhetsperspektiv men även utifrån ett hälsofrämjande perspektiv för att sedan eventuellt

vidta åtgärder. Både kommun och AF har insatser som är hälsofrämjande, kontaktskapande och

som gynnar språkutvecklingen. Ett exempel är VIDA-projektet (som är en insats som både AF

och Solna kan hänvisa till) som syftar till att personer anvisas till en civilsamhällsförening som ska

ordna en aktivitet som ska vara språkfrämjande, kontaktskapande och/eller hälsofrämjande.

AF Solna har bland annat implementerat ett systematiskt arbetssätt som går ut på att AF matchar

rätt individ till rätt insats utifrån personen, oavsett kön/etnisk bakgrund/fördomar mm. På

liknande sätt arbetar Solnas vuxenutbildning. Man utgår från vad personen har med sig och hur

dennes väg mot arbete ser ut, oberoende av vilket kön personen har. Däremot finns det tydliga

skillnader i antalet män och kvinnor som söker sig till olika insatser eller yrken och som kommer

ut i arbete/studier, där män utgör en majoritet. Inom AF finns en kvinnogrupp där man

diskuterar konkreta ärenden och hur man ska skräddarsy en planering mot arbete/studier för

kvinnor. Inom tex byggbranschen arbetar båda projekten som Solna och som AF samarbetar

kring (Sverige bygger ut och Sverige bygger nytt) med bla attityder inom branschen där kvinnosyn

ingår. Man arbetar även aktivt med att rekrytera kvinnor till branschen genom exempelvis olika

informationsinsatser för att belysa det breda spannet av olika yrken inom byggbranschen.

Målet med samarbetet mellan Solna stad och AF syftar till att individen har och får tydliga mål

med de insatser som Solna och AF erbjuder tillsammans, för att tydliggöra individens väg mot ett

arbete. Ett arbete och en snabbare väg dit främjar inte minst personens självständighet och hälsa.

Med tydliga mål och delmål blir det enklare för personen själv att ta större ansvar över sin egen

planering och på så sätt involverad och motiverad i större utsträckning.

Genom de kartläggningar vi har utfört samt utifrån arbetet som kommer bedrivas utifrån

modellen vi har tagit fram kommer både Solna stad och AF att följa upp personer på individnivå

för att identifiera hur vi kan samköra insatser och hur den enskilda personens väg mot arbete bör

se ut. I detta forum kommer vi att kunna identifiera om det behövs fler åtgärder för tex

lågutbildade kvinnor eller om en person behöver ha hälsofrämjande insatser.

Kartläggning och en analys av målgruppens sammansättning och behov

Målgruppen som bor i Solna och som ingår i etableringen är ca 320 personer (september -17).

Den består ungefär av dubbelt så många män (204) som kvinnor (108). De flesta befinner sig i

mitten av den 2 åriga etableringsplaneringen och en majoritet har en språknivå som motsvarar

SFI A eller B (66 personer) och ett större antal i C (43 personer)

- Eftergymnasial utbildning/forskarutbildning: 100 personer

- 9-12 års utbildning: 113 personer

- 9 års utbildning eller kortare: 99 personer

Observera att denna kartläggning är gjord i september 2017. Det totala antalet är idag (december

-17) 373 personer.

Gemensam analys av kartläggningarna

Utifrån framtagen data från AF och Solna stad angående kompetensförsörjningsbehovet på

regional och lokal nivå kan vissa slutsatser dras.

- Språknivån är låg för en stor majoritet av målgruppen.

- Målgruppen är spridd när det gäller utbildningsbakgrund, dvs ingen tydlig majoritet.

- Målgruppens bakgrund i arbetslivet är mycket spridd, inga specifika branscher utmärker sig.

Bristyrken på högskolenivå är främst inom vård och omsorg samt utbildningsbranschen med

fokus på sjuksköterskor. Här ingår yrken som läkare, socialsekreterare, förskolelärare,

barnmorskor, speciallärare av olika slag och psykologer.

Bristyrken på gymnasienivå är främst inom byggbranschen, besöksnäringen samt vård och

omsorg. Exempel på konkreta yrken är bussförare, kock, undersköterskor, målare, styckare,

takmontör, golvläggare, fastighetsskötare och plattsättare.

Bristyrken som behöver rekryteras och som inte kräver gymnasieutbildning är

hemservice/lokalvårdare, vårdbiträden och frukostvärd/värdinnor.

Utifrån detta behövs en bred palett av åtgärder för att möta målgruppens behov och

kompetensförsörjningen. På lång sikt är tanken att det ska finnas spår framtagna för hela

kompetensförsörjningsbehovet utifrån den framtagna DUA-modellen. Initialt kommer fokus

ligga på yrken som kräver upp till gymnasiala kunskaper, då det är dessa yrken som passar in i

vårt övergripande mål (korta ner etableringstiden till 2 år) samt då arbetslösa nyanlända med

eftergymnasial utbildning bedöms ha en god chans att komma in på arbetsmarknaden/fortsätta

sina studier. Denna modell kommer även att inkludera nyanlända eller andra personer som

bedöms ha behov av liknande insatser.

Analys har gjorts av vikten av att samtliga spår ska innehålla både längre studier på gymnasienivå,

och även kunna innehålla en kortare variant som leder till något annat inom samma/liknande

bransch för att tillgodose kortutbildades behov. Inom dessa spår har vi kommit fram till att målet

inte behöver vara mot anställning hos en viss arbetsgivare, utan att insatser erbjuds mot en

bransch. Arbetsgivarna (både arbetsförmedlingens och Solna stads kontakter) är med i

utformningen av spåren (utifrån sitt arbetsgivarperspektiv) kan bidra med att rusta en person med

rätt kunskaper.

Därför har vi valt följande spår:

Spår 1: Vård och omsorg

- Undersköterska

- Vårdbiträde

Spår 2: Besöksnäring och service

- Kock

- Lokalvård/hemservice

Spår 3: Bygg

- Ett antal olika yrken, val görs inom spåret

Mer info om spåren finns under rubriken ”lokala spår som den lokala modellen omfattar” i bilaga

2.

Del 2: hur verksamheten i samverkan ska bedrivas och organiseras

Arbetsförmedlingen och Solna stad har träffats i storgrupp ett antal gånger för att diskutera

DUA-samarbetet. Representanter i den stora projektgruppen från Solna stad är personer från

barn-och utbildningsförvaltningen, kompetensförvaltningen (näringslivsenheten,

vuxenutbildningen, arbetsmarknadsavdelningen, etableringen m.m.), HR-avdelningen och

omvårdnadsförvaltningen. Arbetsförmedlingen har bidragit med personal med olika roller i

organisationen, bla sektionschef och handläggare. Genom bla företagsbesök har vi beaktat

arbetsgivarperspektivet.

Utifrån projektträffar i helgrupp samt i mindre konstellationer mellan AF, Solna och arbetsgivare

har behov av olika arbetsgrupper identifierats. Nedan finns en beskrivning av de resurser och de

roller som kommer vara involverade i det konkreta arbetet. I samtliga grupper kommer,

processledare Salam Ibrahim vara sammankallande, att koppla ihop grupperna med varandra

samt rapporterar vid behov till styrgruppen. Se kartan på nästa sida för en översikt.

Driften av modellen och rollerna som är involverade är följande:

Solna stad:

Ulla Johansson – Arbetsmarknadschef

Yvonne Svensson – Enhetschef för enheten för etablering och integration

Natalia Gura Strinnholm – Rektor för vuxenutbildningen

Salam Ibrahim – Processledare

Volha Bubnovich – Administrativ samordnare för vuxenutbildningen

Goran Skejo – Näringslivssamordnare/projektledare Solnamodellen nyanlända

Ylva Bodén – Näringslivsutvecklare

Parvin Banisadr – Enhetschef för ekonomi-och arbetsmarknadsenheten

Lena Bouveng – Sektionschef ekonomienheten

Arbetsförmedlingen:

Azar Arbabzadeh – Sektionschef

Sara Nilsark – Arbetsförmedlare

Huda Zaid – Arbetsförmedlare

Abdullahi Ahmed Sabriye– Arbetsförmedlare

Jennifer Johansson – Arbetsförmedlare

Arbetsgruppen:

Vem: Solna: Salam (sammankallande), Volha och Goran AF: Huda och Jennifer

Syfte: Forum för Solna och AF att följa upp personer på individnivå. Hur många som skrivits in i

etableringen och hur långt de kommit i AFs och DUAs processkarta. Ärendedragning kring

personen och dess planering samt gemensamt ställningstagande. AF presenterar till individen.

AF tar med sig information kring solnabor inom etableringen, Solna tar med sig

försörjningsstödsärenden samt insatser som kommunen erbjuder.

Övrigt: Rapportera kortfattad statistik till styrgruppen via Salam. Vid behov bjuds andra in, tex

socialförvaltning för att diskutera försörjningsstödsärenden, SFI för att följa upp SFI-elever, AFs

kvinnogrupp mm.

Utvecklingsgruppen:

Vem: Solna: Salam (sammankallande), Natalia och Ylva AF: Sara och Abdullahi

Syfte: Att ha kontinuerliga uppdatering kring de insatser som båda parterna har att erbjuda, både

befintliga insatser, insatser som är på gång och nytillkomna. Här ska AF och Solna tillsammans

utveckla och utforma olika informationsinsatser/material, tex en gemensam

arbetsmarknadsinformation, om vi behöver knyta an fler arbetsgivarkontakter samt

utveckling/utökning av spåren.

Övrigt: Eventuella behov av ytterligare insatser som idag inte finns återkopplas till styrgrupp via

Salam.

Styrgruppen:

Vem: Salam (sammankallande), Ulla, Yvonne, Natalia, Azar, Sara, Lena och Parvin

Syfte: Forum för beslut. Här träffas man för att processa och fatta beslut kring de oklarheter/grå-

zoner som dyker upp i projektet. Statistik från arbetsgrupp samt andra frågor diskuteras vid

behov.

Övrigt: Salam återrapporterar besluten till övriga grupper.

Lokala spår som den lokala modellen omfattar

I samarbete mellan AF, Solna stad och olika arbetsgivare har vi identifierat ett större antal yrken

där det finns ett stort rekryteringsbehov. En kartläggning av målgruppens sammansättning och

behov har tagits fram. Denna information har analyserats med ett arbetsgivarperspektiv och vi

kom fram till olika spår. Vi har valt att fokusera på 3 olika jobbspår som riktar sig mot branscher

och som innehåller olika krav på utbildningsnivåer. Spår kan tas fram för individer utifrån den

framtagna modellen så att det täcker större delar av/hela kompetensförsörjningsbehov, men

initialt kommer fokus ligga på 3 spår. För mer information om spåren och exempel på vad som

kan planeras innan eller under ett spår utifrån en individuell bedömning, se bilaga 2.

Observera att modellen är flexibel och att tidsramen endast är ett exempel. Det ska alltid ske en

individuell bedömning av insatser mellan AF och Solna stad för bästa resultat. Det är även viktigt

att poängtera att enskilda personer kan hoppa över vissa moment, ha andra insatser eller att

vägen till arbete bedöms vara annat än inom spåren tagits fram. Vägen framåt för olika individer

kan förtydligas genom att AF och Solna stad kommer att följa upp ärenden i arbetsgruppen.

Utifrån det kan spåren ändras och anpassas efter individens behov och mål.

Nedan en generell översikt av hur individens process av etableringsprogrammet kan se ut. De

flesta momenten kvarstår så som AF utför de idag och Solna stad har kompletterat med annat.

Under modul 1 sker nedanstående

moment. Vid behov kan man Solna

eller andra parter kopplas in. Vid

utförandet av handlingsplan kan det

redan här vara motiverat att involvera

Solna stad om personens väg till

arbete är tydlig. Specialistkompetens

via AF kopplas in vid behov i tex

rehabiliteringsärenden. Där det är

aktuellt med validering ska underlag

skickas in snarast möjligt för att

effektivisera processen.

När en person kommer till

modul 2 är individen inskriven i

programmet, blivit kartlagd, fått

information om

etableringsprogrammets ramar

mm utifrån modul 1. Under

modul 2 har personen påbörjat

SFI-studier och påbörjat

samhällsorienteringen. Vid

behov kan studie-och

yrkesvägledare involveras samt

studiebesök eller andra insatser

som bedöms relevanta. Solna

stad och AF kommer även att

ha en löpande

informationsinsats för solnabor

som ingår i

etableringsprogrammet om hur

arbetsmarknaden ser ut i Solna, vad kommunen kan erbjuda för insatser mm. Denna

gruppinformation ”Vägar till jobb för alla” kommer att hållas av en representant från både AF

och Solna stad. Efter informationen ska det även finnas möjlighet att lämna en intresseanmälan

om man vill få mer specifik information om. Mer info om innehållet i denna gruppinfo hittas i

bilaga 1. Ett gemensamt ställningstagande är ett forum för Solna stad och AF att planera och

erbjuda vilken väg en individ bör ta för att komma ut i arbete. Detta diskuteras i arbetsgruppen,

se tidigare information om arbetsgruppens roll och funktion.

Efter ett gemensamt ställningstagande föreslås om personen bör erbjudas ett specifikt spår eller

om personens väg till arbete/studier bedöms vara en annan. I så fall diskuteras om en

samkörning av insatser kan göras för en så sömnlös planering som möjligt för individen. Bedöms

personen vara aktuell för ett spår, ska diskussion ske kring vem som ska erbjuda vilken insats och

när. Tillsammans ska en sammanhängande plan byggas upp med ett tydligt mål och som leder till

ett specifikt yrke inom en specifik bransch. Under tiden man eventuellt inväntar en uppstart på en

utbildning eller annan insats, ska AF och Solna kunna koordinera att personen har en annan

meningsfull insats som har med dennes mål att göra. Tex kan man använda sig av en

språkpraktikplats på en restaurang under tiden man inväntar kockutbildning eller kunna läsa en

datorkurs inför en undersköterskeutbildning. Här kan både AF och Solna tillsammans med

utbildningsanordnarna och näringslivskontakter erbjuda meningsfull, tex språkfrämjande aktivitet

som har relevans för det yrket man ska rustas inför.

Gemensam uppföljning sker under månad 2-3 (gemensamt ställningstagande för vägen framåt),

därefter påbörjar man insatser som bedöms vara aktuella för den enskildes väg mot arbete. Detta

sker när AF och Solna träffas regelbundet och följer upp personernas utveckling och ev. om

andra insatser behövs. Inför att ett spår påbörjas, tas ärendet upp i arbetsgruppen för diskussion

om tex hur tidsramen för spåret ser ut. Efter 13 månader kommer ytterligare en uppföljning där

projektet Solnamodellen Nyanlända följer upp individer för att se om ytterligare stöd ut i arbete

behövs, om det är aktuellt med olika anställningar med anställningsstöd mm.

Exempel på hur spåren kan se ut, när de ska följas upp och vilka arbetsgivare som är involverade

finns i bilaga 2.

Del 3: Gemensamt arbete med unga nyanlända som inte har en fullföljd gymnasieutbildning Nyanlända unga behöver få mer stöd av AF och Solna när de av olika skäl inte fullföljer sin

gymnasieutbildning. Gymnasieutbildning väger väldigt tungt på arbetsmarknaden och underlättar

inträdet på marknaden och för fortsatta studier.

I samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen, vuxenutbildningen och AF har vi tagit fram

olika samarbetsformer. En inventering har gjorts (se nedan) kring vilken part som gör vad, nu

återstår forum för diskussion, ärendedragning på personnivå, komma överens om lämpliga

aktiviteter som leder mot en gymnasieutbildning samt en uppföljning av dessa insatser.

I de fall ungdomarna är motiverade till studier, ska fokus ligga på studier. Studierna kan anpassas

på olika sätt och olika utbildningsanordnare/skolor kan erbjuda studier i olika takt och utifrån

olika upplägg. Här kan parterna ovan samverka för att hitta bästa möjliga planering mot

fullständiga gymnasiebetyg.

Bilaga 1

Gruppinfo – vägar till jobb för alla

Ram: Information i grupp, utifrån språk och på rullande schema. AF och Solna håller i info för

solnabor på löpande schema utifrån språk. Möte sker hos AF.

Innehåll:

- Generell information om arbetsmarknaden i Sverige

- Hur får man arbete i Sverige?

- Vad betyder en gymnasieutbildning på svensk arbetsmarknad?

- Information om bristyrken (regionalt)

- Information om vilka insatser som finns:

- AF och Solna informerar om insatserna, tex AUB, Validering, yrkesvux i

kombination, reguljära utbildningar, kombinationsutbildning, mm

- Info om utbildningsplikt

- Solnainfo kring arbetsmarknaden, specifikt för Solna samt info om nyanlänt företagande

- Hur man går tillväga om man redan nu vet att man är intresserad av något som presenterats

- SYV/dylikt plockar upp intresse efter infotillfälle och bedömer vägen vidare

Bilaga 2

Spår 1: vård och omsorg

Spår 2 – Besöksnäring och service

Spår 3: byggspåret