DIREKT - Movium · Movium Direkt nr 1, 2017 • 3 var. kamchatica 'Anja' E och Spiraea betulifolia 'Tor' E som möjliga alternativ, där den sistnämnda dock sållas till samma skara

Movium Direkt nr 1, 2017 • 1

NYHETSBREV FRÅN TANKESMEDJAN MOVIUM • EXKLUSIVT FÖR PRENUMERANTERNA PÅ MOVIUM RÅDGIVNING • NUMMER 1, 2017

Redaktör för Movium Direkt: Göran Nilsson, Movium

DIREKTKära läsare!Den 2 mars anordnar Movium en partnerskapsträff i Uppsala med rubriken Funktionell täthet. Workshopen handlar om hur man kan balansera krav på effektiv markanvändning i staden med ett gott stadsliv. Det finns nya verktyg att använda i pla-nering. Läs mer i intervju på Moviums hemsida: Hej Per Berg! Seminariet tar upp en viktig och intressant frågeställning i den pågående förtätningsdebatten. Men det finns ju andra aspekter – om man befinner sig i Alnarp och dess närområde är det ju en högaktuell fråga hur förtätningen relaterar sig till kommuners expansion ut på värdefull, högproducerande åkermark. Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens högtidssam-mankomst den 28 januari i Stockholms Stadshus tilldelades f.d. landshövdingen Sven Lindgren akademiens silvermedalj. Sven Lindgren är ordförande i Sveriges Civilförsvarsför-

bund och har i bland annat denna egenskap ägnat stort engagemang åt att peka på sårbarheten i svensk livsme-delsförsörjning på kort och på lång sikt. Jordbruket krymper och vår självförsörjning är lägst i Europa, mer än hälften av livsmedelsbehovet täcks genom import. Vid en isolering eller ansträngt krisläget har vi livsmedelslager som täcker vårt lands befolknings behov i två veckor. Den 30 januari presenterades Sveriges första nationella livsmedelsstrategi som säger att vårt lands livsmedelspro-duktion ska öka och bli mer konkurrenskraftig. Strategin har utformats i ett brett samarbete över block- och partigränser. Frågan uppstår: hur ska önskemål om ökad självförsörj-ningsgrad och ökad livsmedelsproduktion balanseras med trenderna kring urbanisering och exploatering av åkermark?

Hälsningar Göran Nilsson

Viltspår i storstan, januari 2017. Fotot på nyligen utfört trädgnag av bäver är taget i Danderyds kommun vid Stocksundets norra strand mellan Lilla Värtan och Edsviken, strax söder om Danderyds sjukhus. Ett stort antal träd längs den strandnära promenadstigen, företrädes-vis aspar, har fällts av bävrar. Efter många års jakt och förstöring av bomiljöer genom bland annat röjning och utdikning försvann bävern från den svenska faunan 1871. Efter att ett antal individer från Norge utplanterats från 1922 och några år framåt på ett tjugotal platser har den svenska bäverstammen vuxit i rask takt och beräknas nu omfatta cirka 130 000 individer. Inom Stockholms stads gränser uppskattar viltvårdare att det finns mellan 15-20 bävrar. Foto: Göran Nilsson.

2 • Movium Direkt nr 1, 2017

Ett urval av frågor & svar nyligen dokumenterade av Moviums rådgivareMarktäckande buske till vägmiljöFråga:Tack för det nya fina Faktabladet från Movium om marktäckande buskar! I en remsa mellan väg och GC-bana vill vi ha en låg, marktäckande buske. Det är viktigt att den är låg och förblir låg och att all eventuell drift kan ske från GC-vägen. Vi befinner oss längs en utryckningsväg. Enligt Faktabladet i Kategori 3: Ljust läge med varierande eller begränsade markförhållanden hittar vi några växter som kommunen här har mycket lite erfarenhet av. Doftsumak, eldtorn eller rosenginst – kan dessa fungera i vårt projekt? Hur är de beträffande trafiknärhet och saltpåverkan? Annars tror vi att Stephanandra är ett vettigt val för platsen. Men hade gärna valt eldtorn då den inte är så vanlig samt är vintergrön. Den hade också fungerat bra som bakgrund till de grupper av lövfällande träd som planeras i remsan. Remsan kommer att ha en bredd som varierar mellan 1,5 och 3 meter.

Efterlyses: förslag på låg marktäckande buske för remsa mellan väg och gång- och cykelbana.

Jag bifogar bilder från platsen samt även planbild för nyprojekteringen. Vad tror du hade varit det optimala? Svar:Vad kul att du gillade Faktabladet! Efter ett kompletterande samtal per telefon vet jag nu att frågan gäller en plantering i zon 1 där en del av planteringen kommer att skuggas av träd. Jag tror att samtliga dina förslag (Rhus aromatica 'Grow-Low', Pyracantha 'Anatolia', Chamaecytisus purpureus eller Stephanandra incisa 'Crispa') kan fungera tillfredställande, men skulle själv välja doftsumak i detta läge. Detta då eldtornet är just städsegrönt, något som gör den känsligare för saltstänk inom vinterväghållning jämfört med lövfällande växter och då rosenginsten i min mening fungerar mindre bra i skuggiga lägen. I den ständiga jakten på en bredare diversitet i städerna är Stephanandra helt enkelt för vanlig, även om den troligtvis skulle kunna göra ett bra jobb här. Vi diskuterade även Lonicera caerulea


var. kamchatica 'Anja' E och Spiraea betulifolia 'Tor' E som möjliga alternativ, där den sistnämnda dock sållas till samma skara som Stephanandra. Oavsett växtval är det viktigt att det inte slarvas med etableringsskötsel de första åren efter plantering. Detta gäller speciellt om ni väljer att plantera doftsumak, som tar lite tid på sig att etablera sig och växa till sig. Här är det även viktigt att undvika slitage såsom trampskador innan planteringen helt slutit sig. Patrick Bellan

Inverkan på träd av murgrönaFråga:Vi får ibland synpunkter på att vi borde ta bort murgröna som klättrar på trädstammar då man är rädd att trädet ska ta skada av det. Jag har hört mig för med kollegor men ingen har någon direkt upp-fattning om vilken inverkan murgrönan faktiskt har och om man bör ta bort den när den börjar ta över hela stammar och växa ut i kronan. Vad ska man titta efter när man gör en bedöm-ning av ett träd med murgröna, är det okej så länge de delar som inte är täckta ser friska och vitala ut? Eller finns det något riktvärde för hur stor del av trädet som kan täckas av murgröna utan att det påverkar trädet avsevärt? Svar:Murgröna utgör inget direkt hot för träd, så länge de med sina grenar och sin bladmassa inte hindrar trädet från sin fotosyntes. Kan inte en gren eller de-lar av trädet försörja sig längre så dör den/de. Mur-gröna kan inte strangulera ett träd vilket blåregn, Wisteria sinensis, kan. Det enda ni behöver göra är att med beskärning, vid behov, hålla tillbaka murgrönan. Jag ser murgröna som ett dekorativt inslag, som samtidigt gynnar den biologiska mångfalden.Björn Vollbrecht

Stubbdyna som skadegörare på trädFråga:I vår stad i norra Götaland har vi fått angrepp av stubbdyna (Kretzschmaria deusta) på ett antal träd i våra alléer. Min fråga är hur aggressiv svampen är? Hur snabbt sprider den sig till andra träd?

Träden står med cirka 10 meters mellanrum. Vi har haft ett antal träd som har fallit på grund av angrepp av denna svamp. Den är svår att upptäcka. Svar:Stubbdyna hör till de farligare skadegörarna på levande träd, i alla fall om det finns människor eller egendom i närheten som kan ta skada. Kretz-schmaria deusta, Ustulina deusta och Hypoxylon deustum är synonyma vetenskapliga namn, bra att veta om man söker information på nätet. Frågan har du ju egentligen svarat på själv, eftersom svampen har orsakat vindfällen vid flera tillfällen. Men frågan är viktig i bredare perspektiv, eftersom svaret man får efter informationssökning beror på var man söker. Häromdagen hade jag anledning att bläddra igenom en välrenommerad svampbok på jakt efter bildbevis på en skada. Om stubbdyna stod endast att läsa att det är en stubbsvamp och att den lever på död ved. Det är sant det med, men man kan bli konfunderad när man har lärt sig att den är farlig. Nu var det en bok i svampbotanik och relevant information om svampens farlighet hittar man på andra ställen, där fokus är på träd och skadegörare. Tydliga rekommendationer finns när det hand-lar om rötsvampar och farliga träd. I den senare kategorin finns inte så mycket skriftligt material att välja på, se nedan. Svampen är svår att upptäcka i det könliga stadiet, som består av ett 20-30 cm stort knottrigt, svart stroma, där de könliga fruktkropparna, perithecierna, är nedsänkta. På våren i april-maj bildas ett konidiestadium med fruktkroppar som är gråa med vit kant. Detta stadium syns bättre och är mycket lättare att upptäcka, varför det är lämpligt att göra inspektionerna då. Då jag saknar egna bilder lämnar jag här länkar till bilder på internet nedan. Båda sportyperna sprider smittan. Hur snabbt rötorna utvecklas går inte att säga utan det beror på hur stressade träden är. Svampen orsakar en vitröta i stambasen och övre delen av rotsystemet och den kan sprida sig uppåt i stammen. Svampen kan leva oupptäckt i stambasen ända tills trädet faller i en storm eller tills fruktkropparna bryter fram nära markytan, ofta mellan ett par rotben. När fruktkropparna kommer fram är det fara å färde.


Rötutvecklingen går fort i försvagade träd, till exempel om de lider av torka. De mest detaljerade uppgifterna om svampens farlighet och rekommendationer om åtgärder hittar jag i Iben Thomsens bok Risikotræer, Köpenhamn 2011, Stor kulsvamp, s. 136. Har du inte tillgång till Ibens bok finns en beskrivning i ett studentarbete, som är tillgängligt på nätet. Tove Hultberg, Vedrötor i stadsträd. 2006. C-uppsats, SLU. http://ex-epsilon.slu.se/938/1/Uppsatsen.pdf Enligt Iben Thomsen är rekommendationen att ta ner angripna träd snarast, om svampen bryter ut på motsatta sidor av stammen eller om ensidiga fruktkroppar har visat sig i många år, likaså om fruktkroppar kommer fram i insjunkna barkpartier eller om det finns kronsymptom samtidigt med fruktkroppar (inträffar sällan). Det finns olika uppgifter om kronsymptom men man ska veta att svampen är lömsk och avslöjar sig sällan i god tid. Länkar till bilder på stubbdyna: - Konidiestadiet, grått med vit kant är lättare att upptäcka: https://www.google.se/search?q=stubbdyna&espv=2&biw=1366&bih=662&tbm=isch&imgil=RvaY4_aFnl23zM%253A%253BrEQiW51CkheASM%253Bhttp%25253A%25252F%25252Fm.skogensrst.vpsite.se%25252FDynor-Hypoxylon--etc-.html&source=iu&pf=m&fir=RvaY4_aFnl23zM%253A%252CrEQiW51CkheASM%252C_&usg=__jdmrYD2R_GafMkl763jrjcYJ68g%3D&dpr=1&ved=0ahUKEwjD7Niiq_LQAhVGFCwKHShYCegQyjcINA&ei=PYZQWIPaF8aosAGosKXADg#imgdii=RvaY4_aFnl23zM%3A%3BRvaY4_aFnl23zM%3A%3BX0EhHoceHQblRM%3A&imgrc=RvaY4_aFnl23zM%3A- Det könliga stadiet, som är svårt att upptäcka: https://www.google.se/search?q=stubbdyna&espv=2&biw=1366&bih=662&tbm=isch&imgil=RvaY4_aFnl23zM%253A%253BrEQiW51CkheASM%253Bhttp%25253A%25252F%25252Fm.skogensrst.vpsite.se%25252FDynor-Hypoxylon--etc-.html&source=iu&pf=m&fir=RvaY4_aFnl23zM%253A%252CrEQiW51CkheASM%252C_&usg=__jdmrYD2R_GafMkl763jrjcYJ68g%3D&dpr=1&ved=0ahUKEwjD7Niiq_LQAhVGFCwKHShYCegQyjcINA&ei=PYZQWIPaF8aosAGosKXADg#imgrc=A8S2tzDvi5wPAM%3A Ingrid Åkesson

Utvärdering av regnbäddarFråga:Vi planerar ett program för uppföljning och utvärdering av våra regnbäddar. Det är därför intressant att veta vilka parametrar som bör följas upp och hur det ska göras. Vi har i dagsläget planerat att göra följande analyser: Infiltration; Spurwayanalys; ICP-MS 8 Tungmetall-analys. Tre frågor: 1. Finns det fler relevanta mätningar som bör göras? 2. Finns det andra kommuner som arbetar med uppföljningsprogram (och vem på kommunen bör jag kontakta)? 3. Vilka kommuner arbetar med regnbäddar i Skåne? Svar:Jag börjar med de lite lättare frågorna … Följande kommuner känner jag till har regnbäddar i Skåne: Lunds kommun via Lundafastigheter (minst fyra platser); Ängelholms kommun (i Munka Ljungby och de har även haft planer på att bygga i Ängelholm); Staffanstorp; Jag har hört rykten om att Ystad och Trelleborg kan vara på gång att bygga; Båstad kommun (Båstadhem). Jag känner inte till att någon kommun i Skåne följer upp sina regnbäddar just nu. Henrik Sjöman har ett Movium Partnerskaps-projekt som ska undersöka regnbäddarna i Munka Ljungby men jag tror inte att projektet har kommit igång. I Uppsala kommer det att byggas massvis med regnbäddar inom de närmaste åren, de ska i vår sätta ihop ett uppföljningsprogram för dem. Nu till den svårare frågan kring uppföljning och utvärdering. Vad ett sådant program ska innehålla beror väldigt mycket på vad målet är med anläggningen, vad man vill ha svar på samt hur vetenskaplig utvärderingen ska vara. Sen behövs det också någon som kan tolka resultatet. Exempelvis om ni tar Spurway- och ICP-MS 8-analyser – dessa kan vara intressanta i en forskningsstudie men har nog litet värde i övrigt. Att mäta infiltrationen på filtermaterialet kan ge en information om hur status är på växtjorden och om det är dags att byta det översta lagret på grund av igensättning. Enklast och billigast görs detta genom att åka ut till regnbädden efter ett kraftigt regn och se hur lång tid det tar för anläggningen att tömmas.


Jag antar att anledningen till att ni byggt regn-bäddar är att ni vill fördröja och rena dagvatten. För att utvärdera detta krävs väldigt dyr och avancerad teknik. När det gäller denna typ av utvärdering så är Luleå tekniska universitet kunniga, eller Sweco. Om vi tittar på de regnbäddar som är byggda i den stad där du är verksam så finns det en del faktorer som man skulle kunna utvärdera och undersöka, och som har stor betydelse avseende den totala nyttan av en regnbädd, bland annat erosionsproblem, växtsammansättning, inlopps utformning och placering. Min erfarenhet av de regnbäddar som är byggda i Sverige är att de är långt ifrån optimala avseende rening, fördröjning och kostnader. Kent Fridell

Växtbädd med dagvattentillförselFråga:Vi har en fundering kring uppbyggnaden av växtbäddar på makadamfördröjningsmagasin. I ett bostadsprojekt finns nya krav på att allt dagvatten inom kvartersmark ska renas innan det kan kopplas

Regnbädd i Munka Ljungby, Ängelholms kommun. Foto: Göran Nilsson.

till ledningssystem. Allt takvatten leds därför ned i planteringsytor eller mot makadamfyllda magasin. Några växtbäddar ligger ovanpå makadam, fraktion 16-32, vilket kommer att ge hög genomsläpplighet och vattnet silas direkt ner i marken. Vi önskar få svar på tekniska lösningar och hur vi ska resonera kring uppbyggnaden så att till exempel inte växtjorden varken torkar eller urlakas. Vad finns för olika lösningar?

Svar:Förslaget blir en växtbädd på 600 mm med B-jord (växtjord och mineraljord), det blir en torr växtbädd (men ingen syrebrist). Materialskiljare behövs ovanför makadamlagret. Det är viktigt med växtvalet då det blir en torr växtbädd utan grundvattenkontakt. Eva-Lou Gustafsson

Material för skelettjordFråga:Vi ritar på en skelettjord med biokol istället för traditionell växtjord. Vi har gjort en sektion inspirerad av illustrationer från artiklar där man


anlagt sådana växtbäddar i Stockholm. Eftersom detta är nytt för oss vill vi gärna stämma av om det ser rimligt ut, utifrån det rådande kunskapsläget (gissningsvis är detta relativt nytt även för sakkunniga). Fråga 1 är alltså: Ser uppbyggnaden ut att fungera? Jag bifogar en pdf för sektionen och tänkt uppbyggnad vid anläggandet. Sektionen bygger nu på en traditionell skelettjordskonstruktion där nedspolning sker (dock med biokol istället för växtjord och gödning). Fråga 2: Vi har förstått att man ibland även kan använda färdigblandad makadam i mindre fraktion, 32-63, tillsammans med biokol. Kan detta tänkas fungera lika bra istället för skärv 100-150 samt nedspolning av biokol när det gäller träd i hårdgjord yta? Frågan är alltså om makadam är tillräcklig för att bygga skelettet där hålrummen kan nyttjas av biokol och rötter. Det låter ju i så fall som ett både smidigare (och billigare) anläggande, och i förlängningen ett mer tillgängligt alternativ när det gäller goda växtförutsättningar i hårdgjord miljö.

Svar:Jag har börjat undersöka din fråga kring skelett-konstruktionen. Jag skulle vilja veta vad för slags trafik som beräknas belasta den hårdgjorda ytan runt trädgropen samt om ni räknar med att leda dagvatten ner i konstruktionen, och hur stort är i så fall avrinningsområdet?

Frågeställaren: Trädet kommer stå på ett torg med liten eller ingen trafikbelastning. Ytorna dimensioneras för GC men ska klara enstaka renhållningsfordon eller leveranser. I nuläget infiltrerar en mindre mängd vatten (perforerade rör i skelettjordsytan som sedan leds vidare till större planteringar). Det är en lösning med rör från en leverantör vi har kontakt med, detta kan dock komma att tas bort av kostnadsskäl, har vi precis fått höra. I så fall är alternativen att leda vatten från en yta av cirka 400 kvadratmeter till brunnen i skelettjordsytan, eller leda bort vattnet i ledning. Ytan i plan som skelettjorden upptar är 26 kvadratmeter.

Rådgivaren:Jag instämmer i att denna typ av konstruktion är ny och det är därmed är svårt att göra några välgrundade uttalanden om dess kvalitet och funktion. För att kunna uttala sig med större säkerhet krävs att någon tittar djupare på förutsättningarna på plats och tar fram specifikationer utifrån detta. Men trots detta så ska jag försöka ge lite feedback kring din föreslagna konstruktion. När det gäller biokol så kommer det att bli väldigt dyrt om du ska fylla upp porsystemet med detta material. Du får räkna med att det kostar runt 6000 kr/ton. En kubik väger cirka 500 kg. Om du kommer att leda ner stora mängder dagvatten så finns risk att du initialt kommer att få stort läckage av näringsämnen till dagvattensystemet. Alternativt använd icke näringsberikat biokol där. Vad jag känner till så brukar Björn Embrén i Stockholms stad blanda in 10-15 procent biokol och då blanda det med makadamen innan han lägger det på plats, eller lägga ett tunt lager i botten och placera makadamen över. När det gäller fraktionen 32-63 istället för 100-150 mm: jag hade valt 16-90 eller 32-90. Du nämner att trafikbelastningen kommer att vara liten och då kan ditt förslag funka, men för säkerhets skull hade jag valt en fraktion med större spann av partiklar för att få ett stabilare material. Kent Fridell

Juridik i samband med konstruktioner under jordFråga:Jag var på ett dagvattenseminarium där det visade det sig att ingen av de närvarande kunde reda ut om takbjälklaget till ett underjordiskt garage, eller annat underjordiskt utrymme, ska räknas som markyta. Eftersom mycket numera hamnar under mark är det viktigt att veta vad som kan regleras enligt PBL (4 kap, 10 §): ”I en detaljplan får kommunen bestämma om vegetation och om markytans utformning och höjdläge.” Är ytan ovan för en underjordisk byggnad att betrakta som markyta? Finns det förklarande texter eller annat som stödjer tolkningen av vad det är?


Svar:Intressant och klurig fråga! Jag har efter snabbkoll sammanställt några utdrag ur Regeringens proposition 2009/10:170 En enklare plan- och bygglag. Man kan möjligen med detta underlag dra slutsatsen att kommunen med stöd av PBL kan ställa samma krav på marken ovanför ”byggnadsverk under jord” som på den mark där det inte finns ”byggnadsverk under jord”. Om kommunen vill ha säker grund för rättslig prövning är det nog klokt att anlita en erfaren jurist. Anders Kristoffersson

Cortenstål och rostFråga:Jag har hört att cortenstålets lovsjungna egenska-per om att inte rosta inte stämmer. Det ska vara så att när stålet hamnar i mer syrefri miljö, och/eller i ständig kontakt med fukt, kommer det att rosta. Jag har sökt information om detta utan att hitta någon. Under ett seminarium vi nyligen arrangerade hade vi en föreläsare som visade sin design och anläggning, varav mycket bestod av cortenstål som stödmurmaterial. Det går fort att anlägga, vilket gör det till ett starkt alternativ där stilen passar. Jag tror vi är många som fick inspiration och kommer att testa detta i fler projekt. Jag vill veta mer om cortenstålets egenskaper i jord och makadam eller över huvud taget under mark.

Svar:Som du förmodligen redan vet så kallas cortenstål även för rosttrögt stål. Det är en typ av stål som innehåller olika legeringar som gör att det på ytan visserligen bildas rost, men bara i ett tunt lager, vilket sedan bildar en skyddande yta för fortsatt korrosion. En förutsättning för att detta ska fungera är att materialytan då och då torkar upp. En yta av cortenstål som är ständigt fuktig – vil-ket oftast är fallet då den befinner sig under mark – klarar därför inte att stå emot korrosion på samma sätt, utan man kan förvänta sig en korrosionshas-tighet som närmar sig det vanliga stålets. Detta innebär i sig inte att konstruktionen rostar sönder över en natt, utan det kan ta åtskilliga år innan

materialets hållfasthet påverkas. Annars hade det ju till exempel inte varit så vanligt med nedgrävt cortenstål som kantavgränsning. I min egen tidigare trädgård använde jag stora cortenplåtar för att terrassera terrängen, och när jag 7-8 år efter anläggandet tillfälligt frilade nedgrävd plåt hade den mycket riktigt aktiva rostfläckar. Dessa var dock endast några tiondels millimeter djupa och inget som skulle påverka hållfastheten på många år än. Om man vill skydda sig helt från korrosion under mark får man rostskyddsmåla plåten. Viktigt är då att målningen sticker upp en bit ovan markytan. Om du vill läsa mer om cortenstålets egenskaper kan jag rekommendera följande websida: http://www.steelconstruction.info/Weathering_steel Anders Folkesson

Gummibetong och risk för gifterFråga:Kan gummibetong läcka gift till naturen och kan små barn som leker på ytor med gummibetong få i sig gift? Våra politiker önskar ge barnen en giftfri miljö.

Svar:Jag har vidarebefordrat frågan till Kemikalie-inspektionen. Det första svaret jag fick var att frågan har diskuterats vid Kemikaliecentrum, Stockholms stad, och vi rekommenderades att söka vidare där: http://www.stockholm.se/OmStockholm/Stadens-klimat-och-miljoarbete/Kemikaliecentrum/ Men jag fick också följande svar av Anna Lindberg på Kemikalieinspektionen. Det handlar visserligen inte om gummibetong utan om gummigranulat i konstgräs:”Hej Petter!Det är framför allt konstgräs som vi tittat på. Kemikalieinspektionen har en rapport från 2006, http://www.kemi.se/global/pm/2006/pm-2-06.pdf, vars rekommendationer fortfarande gäller:- Konstgräs som innehåller särskilt farliga ämnen bör inte användas när nya planer ska anläggas.- Nya lösningar behöver utvecklas och efterfrågas – företagen har ansvaret.


- Befintliga konstgräsplaner med gummigranulat behöver inte tas bort.- Mer kunskap behövs. Ingen direkt exponering har kunnat påvisas för människor som använder konstgräsplanerna. Exponeringen är dock dåligt undersökt. Störst risk anser vi finns om man får in granulat i munnen, och vårt råd är därför att tvätta händerna efter träningen och innan mat. Ur energi- och resursperspektiv är det ofta bra att återanvända material, men uttjänta däck innehåller ämnen som inte bör spridas i miljön och därför bör inte gummigranulat från däck användas i konstgräsplaner.” Kontakta gärna Anna Lindberg, [email protected]. Kemikalieinspektionen håller just nu på att färdigställa ett faktamaterial som bland annat tar upp användning av gummimaterial med målgrupper bland annat inom planering och verksamhetsledning i förskolan.

Frågeställaren:Tack för svar. Men jag önskar att ni fördjupar i, eller ber Kemikalieinspektionen reda ut, vilka

risker det innebär när barn från 1-6 år kryper och leker på i sol illaluktande gummibetong? Vilka slags ångor kan de få i sig? Tyvärr hittade jag inte så mycket via den angivna länken till Kemikaliecentrum. Vi följer SundaHus och där finns angivet några material som är godkända.

Rådgivaren:Jag fick kontakt med en annan person på Kemi-kalieinspektionen, Emma Westerholm, utredare på Utveckling\Strategier och uppdrag, och fick följande svar: ”Det finns en rapport publicerad av Good-point: Fallskyddsgummi och konstgräs - en kunskapssammanställning. Rapporten går att hitta via ett seminarium som hölls i höstas på temat Bra materialval till lekplatser, på samma sida finns det även mer material som kanske kan vara av intresse: http://foretag.stockholm.se/Natverk--Moten/Hallbart-foretagande/Forum-for-kemikaliesmart-byggande/ Den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA utreder hälsoeffekter med gummigranulat. Resul-

Lekplats med gummibeläggning. Foto: Titti Olsson.


tatet ska komma i februari och borde dyka upp som en nyhet på deras hemsida: https://echa.europa.eu/ Jag ser att du har blivit tipsad om Stockholms stads Kemikaliecentrum, även om det inte finns så mycket information på länken vet jag att de jobbar med frågan och kan vara en bra kontakt. Det finns även fler kommuner som är intres-serade av frågan och jag kan tipsa om kommun-nätverket för Giftfri vardag, där finns möjlighet att samverka med andra kommuner i kemikaliefrågor:http://www.kemi.se/om-kemikalieinspektionen/verksamhet/handlingsplan-for-en-giftfri-vardag/kommunnatverk-for-giftfri-vardagPetter Åkerblom

Ansvar vid anläggning av lekutrustning Fråga:I ett projekt som jag jobbar med finns önskemål från beställaren att anlägga någon typ av lek-skulpturer/lekstenar på en liten gård innesluten i en byggnad. Byggnaden i sig innehåller olika typer av offentlig service såsom vårdcentral, barnavårdscentral och folktandvård. Exakt vilka lekskulpturer som ska användas är inte fastslaget ännu, men det troliga är att de har en fallhöjd på mellan 0,2-0,6 meter. Enligt leverantören krävs inte fallunderlag på de lägsta skulpturerna men de rekommenderar det i alla fall. Beställaren anser inte att fallunderlag är nödvändigt och är villiga att ta ansvar för det, men vad är det egentligen som gäller och vilket ansvar har vi som projektörer? Vad jag har förstått så är det lagkrav på tillämpning av fallunderlag enligt svensk standard om man tillhandahåller lekutrustning i anslutning till offentlig verksamhet, stämmer det? Sedan är det ju den återkommande frågan om vad som betraktas som lekutrustning eller inte. Eftersom vi i det här fallet projekterar skulpturerna med syftet att de ska lekas med, borde de väl räknas som lekutrustning och inte som konstverk? Och sist, men inte minst, var är det egentligen jag ska leta efter information om detta, är det

PBL, BBR eller Svensk Standard (vilken del i så fall?) eller är det alla? Jag är tacksam för all typ av vägledning i havet av krav och riktlinjer.　

Svar:Du har helt rätt när du säger att skulpturerna ska räknas som lekredskap när de installeras med avsikt att de ska vara lekredskap (med hänvisning till SS-EN 1176-1, 1 Tillämpningsområde, fjärde stycket). Och då är det inte endast krav på islags-ytans stötdämpande förmåga som ska uppfyllas, utan hela standarden ska tillämpas i aktuella delar, till exempel kraven på fallutrymme. Man kan slå fast att ”lekskulpturerna” ska in-stalleras så att de både har fallutrymme och islags-yta (med hänvisning till SS-EN 1176-1, 4.2.8.5.1 Allmänt), men det är inte nödvändigt att prova den kritiska fallhöjden för en yta nedanför lekredskap som har en fri fallhöjd på mindre än 600 mm och som inte orsakar en tvingande rörelse för använ-daren, till exempel vippgungor (med hänvisning till SS-EN 1176-1, 4.2.8.5.3 Redskap med en fri fallhöjd som inte överstiger 600 mm och utan tvin-gande rörelse). Det händer att tillverkare har högre krav än svensk standard med avseende på exempelvis islagsyta och fallutrymme och då gäller tillverka-rens anvisningar före kraven i svensk standard (med hänvisning till SS-EN 1176-7, 5 Installation). I de här fallet rekommenderar tillverkaren att det ska installeras stötdämpande material, om jag förstår det rätt, och då bör ni ta hänsyn till detta. Vidare förstår jag att ni har informerat er beställare om att tillverkaren rekommenderar stötdämpande underlag, men att beställaren själv tar ansvar för och godkänner att ni i era handlingar inte ställer krav i enlighet med tillverkarens rekommendation (jämf ABK 09, kap 2, § 6 med tillhörande kommentar). Och då är konsulten befriad från ansvar om er beställare godkänt sådan teknisk lösning, trots att ni meddelat att den tekniska lösningen är förenad med särskild risk, och i detta fall ej uppfyller tillverkarens rekommendation beträffande installation.Jan-Olof Gullberg


Stadens träd levererar viktiga ekosystem-tjänster. I Ithaca, naturskönt belägen cirka 30 mil nordväst om New York i USA, har stadsförvaltningen under många år haft ett samarbete med stadens berömda universitet, Cornell University, för att testa och utvärdera en mångfald av stadsträd.

Stadens träd har under det senaste decenniet identifierats som oerhört viktiga för en hållbar stadsutveckling. Främst är det deras förmåga att leverera olika typer av ekosystemtjänster. Få andra växtslag i urbana miljöer har samma möjlighet och kapacitet att leverera den mång-fald och komplexitet av ekosystemtjänster

Mångfald av stadsträd förutsättning för hållbar stadsutvecklingAv Henrik Sjöman, Movium-rådgivare

som just träd. Sådana tjänster kan vara lokalt omhändertagande av dagvatten, påverkan av mikroklimatet genom beskuggning sommartid och begränsning av kalla vindar vintertid, för-utsättning för en stabil biologisk mångfald och stora rekreativa kvaliteter.

Trädplanteringsprogram i USAMånga städer i Europa och Nordamerika har insett att deras trädbestånd är viktiga att vårda och utveckla med bland annat riktigt offensiva trädplanteringsprogram såsom the Million Tree Projekt i New York, som har målsättningen att under tio år nyplantera en miljon träd och på så sätt skapa en ökad resiliens i staden. Andra städer

Ithaca i centrala New York State är en stad med cirka 30 000 invånare, belägen vid en av sjöarna i the Finger Lakes District – Cayuga Lake. Vyn på bilden är tagen från campus på Cornell University, ett anrikt och framstående universitet som tillsammans med sju andra universitet i nordöstra USA ingår i den välrenommerade Ivy League. Cornell har drygt 20 000 studenter. Foto: Henrik Sjöman.


i Nordamerika med liknande planteringsprogram är Houston, Salt Lake City och Denver, medan Sacramento i Kalifornien har planteringsmål på 5 miljoner träd.

Begränsad mångfaldTrots dessa ambitiösa trädplanteringsprogram är det tyvärr en begränsad katalog av arter och släkten som inkluderas i de olika programmen, vilket skapar stora risker. Det blir en begränsad mångfald av trädarter i de urbana trädbestånden. Många städer på det norra halvklotet – inklusive städer i Sverige – lider av att ett fåtal arter och släkten dominerar. Den begränsade mångfalden bidrar till att man riskerar att förlora stora delar av sitt trädbestånd om träden drabbas av allvarliga sjukdomar eller skadeangrepp. Ett bra exempel på ett sådant scenario är almsjukan som raderade ut en stor del av Malmös stadsträd. Det kommer att ta lång tid att ersätta dem. Med tanke på alla de ekosystemtjänster som var kopplade till många av dessa stora träd är det förstås ett mycket allvarligt scenario. Idag pågår en intensiv forskning och kunskaps-utveckling i arbetet med att berika städerna med en större mångfald av träd, speciellt trädarter och släkten vilka i dagsläget är ovanliga. Trots det är det svårt att sluta använda ett material man väl känner till och börja använda trädslag som endast beskådats i botaniska trädgårdar eller i exklusiva arboretum. En stor anledning till tveksamhet inför att använda ett otraditionellt växtmaterial är att det saknas erfarenheter av att använda dem i urbana miljöer. Idag är det främst storstäderna – Stockholm, Göteborg och Malmö – som testar en relativt stor andel ovanliga och otraditionella träd i urbana miljöer. Men det finns städer som kommit betydligt längre i detta arbete.

Ithaca ett föredömeEtt av världens mest anrika universitet är Cornell University i delstaten New York. Cornell är bland annat känt för sitt arbete med forskning kring just träd och trädanvändning för urbana miljöer. Där har man i decennier studerat trädens betydelse för städer samt vilka träd som är lämpliga för stadens ibland mycket varierande växtmiljöer.

Exempel på storstäder på det norra halvklotet där det förekommer en mycket begränsad mångfald av träd – en begränsning som innebär stora risker ifall dessa överanvända arter/släkten drabbas av allvarliga sjukdoms- eller insektsangrepp. Figurerna är från en kommande studie av Henrik Sjöman kring mångfald av stadsträd.

En sak som gör stadsträdsarbetet på Cornell unikt, och som skiljer sig från andra universitet, är den långa relationen med staden Ithaca – där universitetet är beläget – där man under 30 års tid


testat och utvärderat träd i fullskaliga planteringar i staden. Ithaca har cirka 30 000 invånare och ligger bildskönt i det så kallade Finger Lake District. Staden har under lång tid kallats Forest City då den är vackert omringad av frodiga lövskogar som om hösten får hela landskapet att spraka i rött, gult och purpur. Ithaca är också känt för sina trädbevuxna gator som med rätta gett staden epitetet skogsstad. I samarbetet mellan staden Ithaca och forskar-gruppen kring stadsträd vid Cornell har man troligen skapat den mest diversifierade staden på det norra halvklotet med en fantastisk mångfald av träd. 1987 omfattade stadens trädpopulation 104 olika trädarter fördelade på 64 släkten medan den senaste inventeringen 2013 visar på 190

Ett exemplar av Asimina triloba i Ithaca, en kirimojaväxtart som får anses vara extremt ovanlig som stadsträd. Foto: Henrik Sjöman.

arter fördelade på 72 släkten. Ökningen av arter och släkten i staden skapar mångfald och gör trädpopulationen väl rustad för såväl kommande sjukdomar och skadeangrepp som för ett förändrat klimat.

Utveckla kunskap om ett framtida trädmaterialEn av anledningarna till att Ithaca har utvecklats till en av de mest diversifierade trädstäderna är att man kontinuerligt uppdaterat sig genom återkommande trädinventeringar kring vilka släkten och arter som håller på att få en alltför stor dominans. Utifrån dessa trädinventeringar har man sedan utvecklat trädplanteringsplaner med utförliga beskrivningar om var i staden olika arter skall utplanteras. I dessa planteringsplaner har man även tillåtit sig att testa helt nya släkten och arter för att successivt lära sig om deras kapacitet som stadsträd för att de i framtiden eventuellt ska få en ökad förekomst i staden. Genom återkommande inventeringar

Data från den senaste inventeringen av Ithacas stadsträd (2013) samt tidigare utförda inventeringar. Det har skett en kontinuerlig ökning av såväl arter som släkten av träd.


får man kontinuerliga uppdateringar om detta nya materials utveckling och kan tidigt utvärdera trädens fortsatta användning eller ifall de inte fungerar för ändamålet. Man har till och med erbjudit privata fastighetsägare träd och hjälp med trädplanteringar för att ytterligare bidra till en ökad diversitet och ökade möjligheter att testa ett nytt växtmaterial. För att lära sig om vilka våra framtida stadsträd kommer att vara räcker det inte med att bara plantera ut dem – det är lika viktigt att följa upp planteringarna för att se deras kapacitet och därmed deras framtida användningspotential. Idag är det många städer i Sverige som skulle behöva utveckla en liknande inriktning som Ithaca – med eller utan ett samarbete med ett universitet – då vi i Sverige har en ringa mångfald av träd. Många städer riskerar att snabbt förlora stora delar av sina trädbestånd. Det kanske inte är möjligt att en stad, likt Ithaca, leder arbetet med att testa och utveckla erfarenheter om ett idag ovanligt växtmaterial. Istället kan samarbeten mellan städer, där var och en testar i mindre skala och delar med sig av sina erfarenheter, vara en lösning. På så vis skulle man tillsammans kunna bedriva en omfattande försöksverksamhet för att öka mångfalden av stadsträd.

Blommande Syringa reticulata, ligustersyren, på en gata i Ithaca. Foto: Henrik Sjöman.

Artikelförfattaren Henrik Sjöman är lärare och forskare vid SLU i Alnarp samt vetenskaplig intendent vid Göteborgs botaniska trädgård.

På Cornells campus finns F. R. Newman Arboretum, en 40 hektar stor växtsamling, etablerad i början på 1980-talet. I anslutning till arboretet pågår bland annat forskning kring olika ekhybriders tolerans mot jordar med högt pH, dvs. markförhållanden som ofta råder i urbana miljöer. Foton: Göran Nilsson.


Movium Fakta om marktäckande buskar

Nyheter

Låga marktäckande buskar för offentliga miljöer är rubriken på Movium Fakta nr 7/2016. Författare är Movium-rådgivarna Henrik Sjöman och Patrick Bellan samt dessutom Johan Slagstedt. Författarna inleder med att beskriva några faktorer som är viktiga för att få bra etablering av låga marktäckande buskar. För att beskriva sta-dens olika växtförhållanden görs en indelning i fyra olika typsituationer: 1. Ljust läge med goda markförhållanden; 2. Skuggigt läge med goda markförhållanden; 3. Ljust läge med varierande eller begränsade markförhållanden; 4. Skuggigt till halvskuggigt läge med varierande eller begränsade markförhållanden. För var och en av dessa typsituationer beskrivs detaljerat en typbuske. Denna beskrivning följs av en tabell med ytterligare några odlingsvärda, låga, marktäckande buskar, där höjd, härdighet, planteringsavstånd samt intressanta fakta kring arten/sorten framgår.

Tallen hotas av en ny skadegörareJonàs Oliva vid SLU har fått ett akutbidrag från Formas för att undersöka den nya skadegöraren Diplodia pinea som angriper tallar. I september 2016 upptäcktes det första större utbrottet av

skadegöraren på planterad tall i närheten av Arlan-da. Formas akutbidrag möjliggör för forskare att hantera hastigt uppkomna forskningsmöjligheter, som bara kan och behöver tas tillvara under ett begränsat tidsfönster. Svampen Diplodia pinea kan utgöra ett hot mot tallen, som är det näst viktigaste trädslaget i Sverige. Skadegöraren är vanlig i Sydeuropa, men har på senare år rapporterats längre norrut, antagligen som en följd av den globala uppvärm-ningen. Utbrottet i september i närheten av Arlanda är det första i landet på beståndsnivå och omfattar cirka 30 hektar.

Angrepp mot årsskottenDiplodia pinea dödar årsskotten, inklusive toppskottet. Angreppen medför sannolikt till-växtförluster och träden kan dö eller, om de överlever, utveckla buskiga kronor. Skadegöraren har funnits i Sverige åtminstone sedan 2013, då den upptäcktes för första gången i närheten av Fjällnora, fyra mil norr om Arlanda.

Akutbidrag möjliggör riskbedömningNu har Jonàs Oliva tillsammans med kollegan Jan Stenlid, båda från institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, fått möjlighet att ta fram information för att kunna göra en korrekt riskbedömning. – Med den här studien vill vi ta reda på om det är exakt samma skadegörare som i Sydeuropa, hur stora skadorna är, om utbrottet har samband med väderleksförhållanden, om det finns fler drabbade områden och hur snabbt svampen har spridit sig hittills, säger professor Jan Stenlid. – Vi hoppas kunna leverera information om den här skadegöraren så snart som möjligt till Skogsstyrelsen som sen kan ge råd till skogsägare. Särskilt till de vars skogar redan är allvarligt skadade, säger Jonàs Oliva. Motåtgärder som sanering och utrotning kan vara tekniskt genomförbara, beroende på hur omfattande utbrottet är.Källa: www.slu.se 20 januari.


Nu kommer nya IAS på EU-listanNaturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighet-en arbetar vidare med att genomföra EU-förord-ningen om invasiva främmande arter (1143/2014). Nu finns ett förslag om att utöka den så kallade EU-listan, dvs. den gemensamma unionslistan som omfattas av stränga regler i förordningen. En lista på de föreslagna arterna finns på Naturvårdsverkets webbplats.

Nya växter på förslagDen 19 januari hölls ett informationsmöte i Stockholm om invasiva främmande arter och arbetet med att genomföra EU-förordningen, vilket följdes av gruppdiskussioner med berörda branschorganisationer. Beslut om de nya växterna planeras till april. De föreslagna växterna är:- Kamslinga, Myriophyllum heterophyllum- Art av papegojbladsläktet (alligator weed), Alternanthera philoxeroides- Smalbladig vattenpest, Elodera nuttalli- Jätteloka, Heracleum mantegazzianum- Jättebalsamin, Impatiens glandulifera- Röd jättegunnera, Gunnera tinctoria- Sidenört, Asclepias syriaca - Gräs (japanese stiltgrass), Microstegium vimineum- Fjäderborstgräs, Pennisetum setaceaum Gemensamt för dessa växter är att något med-lemsland har föreslagit dem på grund av att de orsakar skada och ser behov av att förbjuda dem. Kommissionen har genomfört riskanalyser. Den kommande omröstningen avgör vilka som kommer att föras upp på listan.

Oklara reglerEnligt EU-förordningen får arterna på listan inte säljas, bytas, transporteras eller tillåtas reproducera sig, växa eller odlas. Vissa arter har redan stor spridning och för sådana får myndigheterna fatta beslut om att de inte går att utrota. För dessa måste man ta fram särskilda hanteringsregler för att begränsa utbredning och undvika vidare spridning. Myndigheterna har 18 månader på sig att ta fram sådana artspecifika regler. För närvarande finns inte några sådana regler på plats för någon växtart. Det innebär att vi inte vet vilka regler som kommer att gälla när vi lämnar

synpunkter på föreslagna arter, till exempel för mycket utbredda växter som jätteloka och jätte-balsamin. Blir det krav på utrotning eller inte? Å andra sidan finns växter bland förslagen som har svårt för att övervintra eller inte kan överleva i Sverige, som röd jättegunnera och fjäderborstgräs. Om de går igenom vid omröstningen blir de ändå helt förbjudna i alla medlemsstater. Detta på grund av att handeln med växter är fri inom EU, vilket kan ha andra fördelar.

Synpunkter efterlysesMyndigheterna efterlyser synpunkter från berörda branscher både generellt om tillämpning av de nya reglerna och om förslagen på nya arter för reglering. Vid mötet i Stockholm var det magert med representation från trädgårdssidan. Ändå är hortikulturen utpekad som den värsta boven när det gäller introduktion av IAS bland växterna. Underlag från mötet den 19 januari med Natur-vårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten finns på Naturvårdsverkets webb. Följ länken nedan: http://www.naturvardsverket.se/Kalendarium/Dokumentation-fran-seminarier/Intressentmote-om-EU-forordning-om-invasiva-frammander-arter-170119/ Information om de arter som redan finns på EU-listan:http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/Invasiva-frammande-arter-som-omfattas-av-EUs-forordning/ Här finns länkar till EU-förordningen och riskvärderingar:http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Artskydd/Invasiva-frammande-arter//Ingrid Åkesson

Ny karttjänst betygsätter solskyddNu blir det enklare för en kommun att se vilka skolgårdar som behöver bättre solskydd. Teknik-konsultföretaget Tyréns, en av Moviums partner, har utvecklat en webbaserad karttjänst där det är möjligt att söka på ett specifikt område för att se hur skyddat det är från UV-strålning.


Tjänsten är en webblösning där besökaren väljer en specifik förskola eller skola och får fram en tabell som visar hur gott UV-skyddet är. Omdömet baseras på hur stor del av skolområdet som har gott UV-skydd från skuggning av byggnader och vegetation. – Det är en enkelt interaktivt verktyg där du klickar i en skola och direkt får reda på hur bra ”betyg” det skolområdet får, säger Per Jonsson, avdelningschef på Tyréns i Göteborg. Betyget baseras på hur stor del av skolområdet som har gott UV-skydd från skuggning av bygg-nader och vegetation, där 0-20 procent är sämst och 80-100 procent är bäst. Webblösningen bygger på meteorologisk data och höjdinformation för byggnader, terräng och vegetation. Tyréns nya tjänst är intressant, inte minst ur aspekten att Movium nyligen publicerat ett faktablad med rubriken Sol och skugga – att tänka på i utemiljöer för barn och unga (nr 4/2016). En av författaren till faktabladet, Lena Jungmark, gör följande kommentar: – Bra att det börjar hända saker, och en bra början! Det man kan kritisera i Tyréns tjänst är att slagskugga från byggnad räknas som bra UV-skydd. Som vi skrev i faktabladet ger slagskugga inte bra utemiljöer – trånga gårdar i slagskugga från kringliggande hus kan således ge 100 procent UV-skydd. Källa: Nyhetsbrev från Tyréns 27 januari samt intervju med Lena Jungmark

142 nya och uppdaterade riksintressen för friluftsliv Nu får kommunerna färska underlag till sin sam-hällsplanering för ytterligare 142 områden för riksintresse för friluftsliv. 78 områden är nya och 64 har nya avgränsningar. Alla områdena har upp-daterade beskrivningar. – Riksintressen för friluftsliv är viktigt för att stärka friluftslivets intressen i samhällsplaneringen så att människor får tillgång till mark och vatten långsiktigt, säger Ulrika Karlsson, handläggare på Naturvårdsverket. Riksintressen för friluftsliv är ett verktyg för den kommunala planeringen. De områden som pekas ut har stor betydelse för människors utevistelse. I

riksintresseområdena ska friluftslivet få företräde vid beslut som rör vatten- och markanvändning så att möjligheterna till friluftsliv bevaras. Besluten har tagits i omgångar och 88 områden är sedan tidigare utpekade. I några län pågår fort-farande arbete och flera områden kan komma att pekas ut som riksintressen för friluftsliv framöver. – Riksintresse för friluftsliv är inget absolut skydd som exempelvis ett naturreservat utan ett verktyg där kommunerna ska ta hänsyn till friluftslivet exempelvis när de tar fram den kommunala översiktsplanen, säger Ingela Hiltula, biträdande avdelningschef på Naturvårdsverket. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna fick 2012 ett uppdrag av regeringen att se över riksintresseområden för friluftsliv eftersom detta inte är gjort sedan 1980-talet. Länsstyrelserna har tagit fram förslag till nya och uppdaterade områden och beskriv-ningar utifrån ny kunskap och nya förhållanden. I arbetet har länsstyrelserna haft dialog med kommuner och andra intressenter.Källa: www.naturvardsverket.se 30 januari

Vingslag över HagaSex kungliga akademier i samverkan presenterar under vintern/våren 2017 en föreläsningsserie i samarbete med Kommittén för Gustavianska Parken. Temat är en resa i tiden över Haga och Brunnsviken samt parkens idémässiga bevekelse-grunder och tillkomst. Omgivningens och parkens historia speglas ur våra olika akademiers synvink-lar och kunskapsområden. Föreläsningarna hålls kl 15.00 i Konstakade-miens hörsal Fredsgatan 12, Stockholm. Därtill inbjuds till två promenader i Haga. Den 11 februari föreläser landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson. Serien inleder ett akademiöverskridande samar-bete med avsikt att reflektera över företeelser uti-från akademiernas skilda perspektiv. Medverkande är representanter för Kungl. Akademien för de fria konsterna (1735), Kungl. Vetenskapsakademien (1739), Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (1753), Kungl. Musikaliska akademien (1771), Svenska Akademien (1786) samt Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (1811).Källa: www.ksla.se


Funktionell täthet2 mars 2017 i Uppsala

Hur förtätar vi staden så att vi kan balansera de legi-tima kraven på effektiv markanvändning respektive ett gott stadsliv? Välkommen till en träff inom Movium Partnerskap där frågeställningen ovan står i centrum! På worksho-pen kommer vi att presentera ett nytt verktyg för att ut-värdera effekter av förtätning, NYA FOMA-manualen, som ska hjälpa byggandets aktörer att balansera olika värden mot varandra. På workshopen kommer vi också att diskutera förtätningens kvaliteter i relation till rymlighetens kvaliteter samt bilda ett långsiktigt partnerskap för att utvärdera och analysera förtätningens möjlig-heter. Workshopen leds av Per G. Berg, professor vid Institu-tionen för stad och land, SLU, tillsammans med Anders Rasmusson, koordinator för Movium Partnerskap, Tankesmedjan Movium.

Mera information och anmälan: www.movium.slu.se

Foto

: Per

Ber

g.

Publika parker och trädgårdar 2017:

WE LOVE PLANTS!Konferens i Malmö 30 mars 2017Den populära konferensen Publika parker och trädgår-dar firar 10-årsjubileum! – mötesplatsen för alla som jobbar med publika ”gröna” anläggningar i offentlig eller privat regi. Den 29 mars anordnas nätverksträff för SSPPG:s medlemmar, den 30 mars den internatio-nella konferensen med tema We love plants! Vi har som vanligt engagerat en rad inspirerande internationella och nationella föreläsare: Fergus Gar-rett från Great Dixter, England, Sophie Leguil från Frankrike, Sarah Price från England, Cassian Schmidt från Hermannshof, Tyskland, Scott Stewart från Mil-lenium Park, Chicago, USA, Ingrid Swan från Irland samt John Taylor från Sverige. Konferensen är ett samarrangemang mellan Mo-vium, Malmö stad och Helsingborgs stad i samarbete med SSPPG – Swedish Society of Public Parks and Gardens och European Garden Heritage Network.

Foto

: Jen

ny L

eym

an.

Mera information och anmälan: www.movium.slu.se

Huvudarrangörer: Samarbetspartner:


Redaktör: Göran Nilsson. Movium, SLU, Box 54, 230 53 Alnarp • Tel: 040-41 52 08 • [email protected] • www.movium.slu.se

Information om Moviums egna kurser och semi narier finner du alltid på www.movium.slu.se. Du kan också kontakta Parvin Mazandarani på 040-41 52 11, [email protected].

KalenderFebruari 201711 Vingslag över Haga – Tanke som blir verklighet: Den engelska parken i Sverige, föreläsning i Stockholm av Thorbjörn Andersson, ett arrang- emang av bl.a. KSLA, www.ksla.se14 FAGUS Vinterkonferanse: Fra frø til frodig i Oslo, www.fagus.no15 Hållbara mobilitetslösningar, Movium Partner- skapsträff i Malmö, www.movium.slu.se15 Stadsträdsseminarium 2.0: Välja rätt träd för rätt plats i Alnarp anordnat av bl.a. SLU, info: [email protected] Landskapsarkitektur i nord, Movium Partnerskaps- träff i Luleå, www.movium.slu.se23 Framtidens hållbara städer – vad krävs för att börja bygga dem redan imorgon?, seminarium i Stockholm anordnat av Kungl. Ingenjörs- vetenskapsa kademien, www.iva.se

Mars 20172 Funktionell täthet, Movium Partnerskapsträff i Uppsala, www.movium.slu.se9 Kirkegårdskonferencen 2017 i Nyborg Strand, Danmark, anordnad av Institut for Geovidenskab og Naturforvaltning, www.ign.ku.dk14 Släppmingel STAD nr 16 i Malmö, samt även den 16 mars i Stockholm, www.movium.slu.se 16 Samverkan mellan kommun och forskning – erfarenhetsutbyte och utvecklingsmöjligheter, seminarium i Lund anordnat av Kommunförbundet Skåne och Lunds universitet, www.kfsk.se16-17 Rurban Planning Talks, seminarium i Mariestad anordnat av bl.a. Dacapo Mariestad och Institu- tionen för arkitektur vid Chalmers Tekniska Hög- skola, www.dacapomariestad.se16-18 Vatten, avlopp, kretslopp – Tema: Hållbar VA-teknik i stad och land, konferens i Norrköping anordnad av bl.a. VA-guiden, www.vaguiden.se 21 Värdet av ekosystemtjänster, forskningskonferens i Stockholm anordnad av Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se23-24 Nordisk kongress om hållbar utveckling och innovation i trädgårdsanläggningsbranschen, i Stockholm anordnad av Trädgårdsanläggarna i Sverige, www.tradgardsanlaggarna.se28-29 Coastal Conference: Tools for Sustainable Coastal Planning and Management, konferens i Malmö anordnad av Föreningen Vatten och Region Skåne, www.foreningenvatten.se29 SSPPG nätverksträff i Katrinetorp, Malmö, arrangerad av bl.a. SSPPG och Movium

29-30 Rörnät och klimat 2017, konferens i Malmö anordnad av Svenskt Vatten, www.svensktvatten.se 30 Publika parker och trädgårdar 2017 – We love plants!, konferens i Malmö arrangerad av bl.a. Malmö stad, Helsingborgs stad och Movium

April 20175-6 Natur för barn och unga – Tankesmedja för friluftsliv 2017, i Sundsvall anordnad av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. Movium, www.naturvardsverket.se6-7 Seminarier i anslutning till Trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar i Älvsjö arrangerade av Fritidsodlingens Riksorganisation m.fl., www.for.se21 Landskapsarkitekturdagen 2017: Exploring Equal Landscapes, i Alnarp anordnad av Landskaps- arkitekturprogrammet, SLU Alnarp, www.landskapsarkitekturdagen.se26 Utbildning av upphandlare för utemiljö, Movium- kurs i Uppsala

Maj 20173 Skolgården – en pedagogisk resurs, Movium-kurs i Lomma3 Biokol från park- och trädgårdsavfall – för klimat- smart nytta i växtbäddar, Movium-seminarium i Stockholm3-4 Forum för klimat och kulturarv, konferens i Göte- borg anordnad av bl.a. Riksantikvarieämbetet, www.raa.se3-4 Landskapsforum, seminarium i Stockholm anordnat av bl.a. KSLA och Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se9 Cykelkonferensen 2017 i Jönköping anordnad av Sveriges Kommuner och Landsting och Trafikver- ket, www.skl.se 15-16 Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbunds Riks- konferens i Örebro, www.skkf.se16-18 Svenska Stadskärnors Årskonferens i Varberg, www.svenskastadskarnor.se30 Släppmingel STAD nr 17 i Malmö, www.movium.slu.se

Juni 201712 Klimatanpassning i kommunen, seminarium i Stockholm anordnat av Sveriges Kommuner och Landsting, www.skl.se12-14 Embrace the Water – a Cities of the Future Confe- rence i Göteborg anordnad av Göteborgs Stad, RISE, IWA m.fl., www.embracethewater2017.com

DIREKT - Movium · Movium Direkt nr 1, 2017 • 3 var. kamchatica 'Anja' E och Spiraea betulifolia 'Tor' E som möjliga alternativ, där den sistnämnda dock sållas till samma skara

Documents