-
Pite Lule lvsbyn Boden Kalix Haparanda verkalix vertorne Pajala
Kiruna Gllivare Jokkmokk Arjeplog Arvidsjaur
8888 fullmatade sidor med 100100-tals sommartips frn Norrbottens
1414 kommuner
PITE LULE
Enastendeentr tillNorrbotten
SIDORNA 1213
Strandhugg vid lustgrdi skrgrd
SIDORNA 1617
JOKKMOKK
Kyrkor med nygamla traditioner
SIDORNA 7273
ARJEPLOG
Hr stteringet stoppfr ett dopp
SIDORNA 8081nnu ett skottrp Western Farm
SIDORNA 3435
BODEN
SOMMAREN 2009
-
2 Destination Norrbotten Sommaren 2009
UNDRA AV Norrbot-tens frmsta sevrd-heter fi nns numera samlade i
boken
Norrbotten vrt en resa. Om den berttar vi lngre bak i
tidningen.
Mnga av sevrdheterna har naturligtvis funnits med i vra sommar-
och turisttidningar under rens lopp men inte alla.
Fortfarande fi nns det attraktio-ner att uppleva och bertta
om.
Stndigt fi nns det platser att tervnda till.
Det r det som vi har haft frmnen att f hlla p med i snart tio
r.
MED EN BLANDNING av skmt och allvar brukar vi sga att vi har
Norrbottens roligaste som-marjobb.
Nr sommaren r som sknast, d ker vi runt mellan ngra av de
attraktioner, platser och sevrdheter som gr det hr lnet s
speciellt.
Ofta knns det oerhrt beri-kande att f uppleva atmosfren, ta del
av historien och trffa de engagerade entreprenrerna.
Det r ocks fantastiskt kul att trffa sommarglada turister.
Nstan alltid uttrycker de en spontan entusiasm ver det som de
upplever i Norrbotten, bde platser och mnniskor.
Lite av det hoppas vi kunna frmedla.
VI HAR SAMLAT intryck frn fjll och skrgrd, frn fbod och fi
skevatten, frn campingplatser och kyrkor, frn golf och go-cart,
plus lite annat som kan tnkas intressera och inspirera alla som
vill ha skna sommarupplevelser.
I tidningen fi nns minst ett stort reportage frn var och en av
de 14 norrbottniska kommuner-na, plus tips om ngra av sevrd-heterna
p varje stlle. Det fi nns ocks listor med sommarens evenemang i
alla kommuner.
Oavsett om du r turist eller norrbottning:
HA EN SKN SOMMAR!
Upplevelser som tilltalar de allra esta
DESTINATION NORRBOTTEN Medfljer som bilaga i
Norrbottens-Kuriren, Norrlndska Socialdemokraten och Pite Tidningen
den 13 juni 2009.Ansvariga utgivare: Mats Ehnbom (Kuriren),Lena
Olofsson, tf (NSD), Matti Lilja (PT).Produktion: Norrbottens Media
AB, 2009.Redigering och layout: Bjrn HanssonTryck: Tryck i Norr AB,
Lule Upplaga: 92.500 ex.
70 71Destination Norrbotten L Sommaren 2009 Destination
Norrbotten L Sommaren 2009
SEVRT TIPS FRNKIRUNA5
Kiruna
LannavaaraAbisko
Kebnekaise
Jukkasjrvi
Esrange
Vittangi
Svappa-vaara
Puoltikas-vaara
Kaitum
5
1
4
23
1) Hjalmar Lund-bohmsgrden.Just nu pgr planeringen av hur
Kirunas stadskrna ska flyttas. Den nuvarande platsen fick staden
tack vare grundaren Hjalmar Lundbohm - gruvbolaget LKABs frste
disponent. Han hedras i ett av Kirunas ldsta hus, dr han bodde fr
hundra r sedan.
2) Icehotel Juk-kasjrvi. Ett av Sveriges mest knda stllen,
internationellt sett. Hit kommer turister ven sommartid, fr ven om
det vrlds-bermda ishotellet och mnga andra attraktionernasmlter
bort varje vr s finns det all-tid iskonst att se.
3) Kebnekaise. Sveriges hgsta berg. Till fjllsta-tionen tar man
sig enklast frn Nikkaluokta. Mnga vill passa p att bestiga
Sydtoppen, 2 104 meter, innan den smlter ner yt-terligare. Andra
bra stllen fr att ta sig ut i Kirunafjllen r Abisko, Bjrkliden och
Riksgrnsen.
4) Kiruna kyrka.Den mycket speci-ella trkyrkan, som i brjan av
2000-talet rstades fram som Sveriges mest omtyckta byggnad.Det r
arkitekten Gustav Wickman som har skapat kyrkan, som r inspirerad
av den samiska kulturen och den omgivande fjllvrlden.
5) Vittangi lg-park. Finns i byn Vittangi, mellan Svappavaara
och Karesuando. Hr har Lars Bjrk skapat ett stort hgn p cirka 5 000
kvadrat-meter dr det gr att f nrkontakt med bde fullvuxna lgar och
kalvar.
AN OCH HANS FRU Nicki r sedan 2003 platschefer fr Abisko
turiststation, som just i r 100-rsju-
bilerar.Till Abisko r det ltt att ta sig
med bil eller tg och hr startar mnga beskare sin fjllvandring.
Hr bde startar och slutar Kungs-leden.
Sedan hsten 2004 r den frsta biten av Kungsleden identisk med
Dag Hammarskjldsleden, Sveriges nordligaste och lngsta
pilgrimsled.
REDAN EFTER ETT PAR kilometers vandring frn turiststationen nns
den frsta stenen med ett inristat citat ur Dag Hammarskjlds bok
Vgmrken.
Lngs den fortsatta vandrings-vgen som gr via Alesjaur, Singi,
Slka och Kebnekaise till Nik-kaloukta nns det ytterligare sex sdana
stenar. Avstndet mellan dem varierar frn 8 till 21 kilo-meter.
Vi valde ut sju av de vackraste platserna lngs leden och gjorde
dem till meditationsplatser, berttar Eby.
CITATEN P STENARNA r bde p svenska och samiska:1) Den lngsta
resan r resan int.2) dmjukheten infr blomman i trdgrnsen ppnar vgen
upp p fjllet.3) Men frn bortom fyller ngot mitt vsen med sitt
ursprungs mjlighet.4) dmjuk och stolt i tro: det r att leva detta
att i Gud r jag intet men Gud r i mig.
5) Insatsen sker oss inte vi insat-sen.6) Livet har vrde endast
genom sitt innehll - fr andra.7) I din vind -. I ditt ljus -. Hur
smtt allt annat, hur sm vi - och lyckliga i det som ensamt r
stort.
URVALET R GJORT av frre rke-biskopen KG Hammar.
Han r en stor expert p Dag Hammarskjld och har ocks skrivit
kommentarer till citaten, samlade i boken Vgen, du skall flja den,
sger Eby, som mrker av intresset fr att vandra pilgrimsle-den:
Vi sljer mycket av boken, kan-ske ett par hundra varje sommar.
Det r mnga som gr tminstone en del av leden. En del knner till den,
andra sger Oj, nns en sn. Men att gra en inre vandring r ju rtt
poppis just nu, nstan lite trendigt.
EFTERSOM EBYS bda barn har varit sm de senaste ren har han sjlv
inte vandrat lika mycket som frr, men han har stor erfarenhet av
att fjllvandra med grupper.
P erdagarsturer hnder nstan alltid samma sak.
Efter tre-fyra dagar intrffar det jag brukar kalla den religsa
fasen. Folk brjar fundera nr de har gtt ner i varv. De brjar tnka p
vad som r viktigt i livet.
DET R EN reaktion och en knsla som han frstr, fr han upplever
den sjlv ibland.
Nr man r i fjllen r det ltt att bli pmind om sin litenhet. Man
inser sin egen ringa betydelse.
Just det, tror han, gr fjllvand-ringen till en speciell
upplevelse.
Det gr vandringen viktig. Det blir inte bara ett fysiskt prov,
med mlet att tillryggalgga en massa mil. Det fr en andlig mening
ocks.
LULE STIFT tog initiativet till pil-grimsleden, som samtidigt
blev en avskedsgva till biskop Rune Back-lund - ocks han hngiven
FN-vn och friluftsintresserad.
Dag Hammarskjld skte ofta avkoppling i Abiskofjllen. Han var i
mnga r med i Svenska Turist-freningen och uppdraget som vice
ordfrande behll han ven sedan han blivit FNs generalsekreterare och
till sin dd i ygkraschen i Zambia 1961.
PILGRIMSVANDRINGAR r ett gammalt fenomen som har ftt ny
aktualitet i vr stressade nutid.
Sju ledord beskriver frden: Lngsamhet, frihet, enkelhet,
bekymmerslshet, tystnad, delande och andlighet.
Varje sommar arrangerar stiftet en organiserad vandring lngs Dag
Hammarskjldsleden. Sommarens vandring var fullbokad redan tidigt i
vras.
RENT ALLMNT r det allter som sker sig till fjllen. Abisko har
haft en upptgende trend i era r och trots nanskris och en svag
svensk krona vntas antalet fjllvandrare ka ytterligare.
Vi tror inte att det ska missgyn-na oss. Det ser vi p
bokningslget, sger Eby, som i augusti r med och inviger ett museum
om andra vrldskriget i Abisko.
Vi ska ocks ha en temavecka i samband med invigningen, berttar
han.
Text: HANS OLOV OHLSONFoto: LENNART JNSSON
KIRUNA. Kirunas fjllvrld frmedlar ord p vgen och lter den
hrsamme lyssna p tystnaden.Det gr att fjllturen ocks kan bli en
inre vandring. Efter ngra dagar p fjllet kommer man ofta in i en
nstan religis fas. Nr man str p fjllet inser
man hur liten man r, sger Putte Eby.
H
N Med linbana tar man sig enkelt upp p fjllet Nuolja varifrn man
har vidunderlig utsikt.
N Lapporten ett av de mest vlknda motiven i omrdet.N Naturens
formationer en tidls konst.
N Som stillheten skljerrent ett stressatsinne,
skljervattnetberget.N Rent vatten att dricka klart det r en
njutning. N Sju stenar med inhuggna ord finns att beskda.
N Putte Eby, platschef vid Abisko turist-station
N Abisko turiststation firar i r 100-rsjubileum.
Fjllturen ocksen inre vandring
74 75Destination Norrbotten L Sommaren 2009 Destination
Norrbotten L Sommaren 2009
SEVRT TIPS FRNGLLIVARE5
Gllivare
Fjllsen
Kalix lv
okto
Puoltikasvaara
Sjaunja
Leipojrvi
Svappavaara
Malmberget3
2 5
4
1
1) Aitik koppar-gruva. Dagbrottet r en enorm grop, flera hundra
meter djup. Aitik r en av Europas strsta koppargruvor och ska
dessutom byg-gas ut. Det r fasci-nerande att komma nra de vldiga
grvmaskiner och jttetruckar som hr r i arbete.
2) Dundret. 823meter ver havet. S hgt reser sig Dundret, det
stads-nra fjllet i Glliva-re. Sommartid gr det dagliga turer upp
till toppen, varifrn man kan se en stor del av norra Sverige och dr
man kan ta toppengoda vfflor med hjortronsylt.
3) Gellivare gam-la kyrka. Glliva-res ldsta bevarade byggnad r
frn 1700-talet och har haft mnga namn: Friedrichs kyrka ef-ter den
dvarande kungen, Lappkyr-kan och ettreskyr-kan, eftersom den
finansierades med ett re per svenskt hushll.
4) Hembygds-omrdet. VidKvarnforsen ligger hembygdsomrdeti
Gllivare, Norrbot-tens strsta. Det omfattar 30-talet byggnader och
mil-jer. ldsta miljn r Lapplgret, med bl a en rekonstruk-tion av
den knde samekonstnrenNils Nilsson Skums (1872-1951) kta.
5) LKABs under-jordgruva. Med buss gr frden cirka en kilometer
ner under jord. Turen ger en unik chans att uppleva en gruva i full
pro-duktion. Upplevel-sen kan med frdel kombineras med besk i
Kkstan i Malmberget och p gruvmuseet.
NDERSSON r klubbchef i Gllivare-Malmbergets Golfklubb.
Klubben har sin verk-samhet p den skogsbana som ligger vster om
Malmberget.
Eftersom den ligger tio mil norr om Polcirkeln r det den enda
18-hlsbanan i Sverige som kan skryta ver kta midnattssol.
ATT SPELA BANAN innebr inte bara en upplevelse av en vackert
kuperad skogsmilj med en del hf-tiga panoraman, bland annat mot
fjllet Dundret.
Det blir ocks en vandring ge-nom den lokala historien.
Varje hl har nmligen ett namn och en tillhrande berttelse som r
kopplad till tvillingsamhllet Gl-livare-Malmberget.
DET R BARRY Gustavsson som har forskat och skrivit ihop en kort
text om varje hl.
Vi har velat bevara historien, sger Andersson.
Beskrivningarna ger golfrun-dan en extra dimension, srskilt fr
beskande spelare och de r mnga. Varje r har man cirka tusen
gstspelare.
Mnga tyskar kommer hit. De vill spela norr om Polcirkeln - i
riktig midnattssol, inte bara ljusa ntter!
NGRA EXEMPEL p hlens namn:Hl 1 Sandtaget: Banans nst lngsta hl,
465 meter. P plat-sen dr spelarna i dag treputtar hmtade
gruvarbetarna sand till byggnationen av det nya samhllet
Malmberget.Hl 3 Utsikten: Banans vackras-te hl. I klart vder kan
spelarna se Kallaktjkko, som r kommunens hgsta fjll 1 845 m h,
Dundret och Kebnekaise majesttiskt resa sig ver barrskogen. Hl 4
Lilla fabriken: Till lapp-
marken ck inte infras alkoholhal-tiga drycker, men gruvisarna
frn sdra Sverige tog med sig sedvane-rtt till hembrnt! Hger om
green syns ruinerna efter fabriken.Hl 12 Romiten: En av f gruvor
som gdes av gllivarebor - advokat Gagge och lokfrare Olander.
Un-der dagens green lg sjlva gruvan, dr man brt jrnmalm av naste
kvalitet.Hl 13 Birkarlarnas vg: Birkar-larna verkade frn slutet av
1500-talet och knappt 200 r framt. De handlade med samerna och drev
in lappskatten. De vandrade hela v-gen frn Piteomrdet till
Gllivare. Hl 14 Flyttleden: I samband med gamla tiders vr- och
hstmark-nader stannade samerna med sina renhjordar p dagens
golfomrde. Hl 16 Frsvarsarbetet: Varje inmutning mste frsvaras med
arbete varje r, ven nr det inte fanns ork eller ekonomi fr att
starta brytning. Den som anmlde
att en inmutning inte nyttjades vertog rtten till den. Hl 17
Renvilan: Hr gller det att se efter s att det inte vilar renar i
bunkern innan man slr ut! Av hvd r det nmligen ett omrde dr samerna
och deras renhjordar slr lger.
BANAN GR UPP p bergsknallar och ner i dalar. Den har annor-lunda
karaktr och r ritad av Jan Sederholm.
Banans par r 71 och dess totala lngd 5 529 meter. Lngst och
svrast r hl 5 (500 m), kortast hl 7 och 11 (bda 140 m). Det blir en
rejl promenad fr spelarna, efter-som de fr vandra en bra bit mellan
en del av hlen ocks. Banomrdet delas av en vg, med fyra hl p norra
sidan och resten p sdra.
Och dessutom gr de esta ju inte alldeles rakt p hlen, skrattar
Andersson.
INFR RETS ssong har Peter Andersson sjlv laddat i Florida, dr
dottern Emeli ftt scholarship p universitetet i West Palm
Beach.
Han har varit klubbchef i tio r, vilket innebr att han gr allt.
Bland annat r han bansktare, en extra utmaning norr om
Polcirkeln.
Jo, vi fr jobba lite mer med underlaget hr uppe, medger han.
KLUBBEN BILDADES 1967, d under namnet Dundrets Golfklubb. Ngra r
senare bytte man namn och 1986 invigde Gllivare-Malm-bergets
Golfklubb sin nuvarande banas frsta nio hl. Den gamla
skyttepaviljongen hade d blivit klubbhus och den gamla skjutba-nan
driving range.
I augusti 1992 invigde klubben det som d var vrldens nordligaste
18-hlsbana och som redan ret drp ck utmrkelsen rets golfbana i
Norrbotten och Vsterbotten.
Text: HANS OLOV OHLSONFoto: LENNART JNSSON
Goda utsikterfr golf i midnattssol
GLLIVARE. P golfbanan i Gllivare-Malmberget passar det bra att
sl ett slag fr utsikten.
Den r bedrande bland annat frn utslaget p hl 3, kallat just
Utsikten. Golfbanan frsknar naturen. Hr vore det bara skog annars,
sger Peter
Andersson.
A
N Klart han ska ha klubba klubbchefen Peter Andersson, ngot av
allt-i-allo i Gllivare-Malmbergets golfklubb.
N Utsikten r bedrande och utsikterna fr att Vero-nica Apelqvist
ska g en bra runda r ocks goda.
N Kent Hansson chippar sig upp i lge p green.
N Sveriges enda 18-hlsbana norr om Polcirkeln ligger vackert i
kuperad skogsterrng.
80 81Destination Norrbotten L Sommaren 2009 Destination
Norrbotten L Sommaren 2009
SEVRT TIPS FRNJOKKMOKK5
Arjeplog
Stenudden
HornavanSikselet Forsn
Galtispuoda
Jkkvik
Laisvall
Btsjaur
Adolfstrm
35
2
41
1) jtte Svensk Fjll- och Same-museumDen samiska kulturens eget
mu-seum r ocks ett specialmuseum fr fjllkedjans natur och kultur
och ett informationscen-trum fr fjllturis-terna. Bl a finns hr
basutstllningenLaponia, om Euro-pas sista vildmark.
2) Fjlltrd-grdenEn levande del av jtte, ngra hundra meter frn
museet. I trdgrden finns fjllvxter som ger en fascinerande frsmak
av vad som vntar under vandringen i fjll-vrlden. Fjlltrd-grden r p
cirka en hektar.
3) KvikkjokkEn av de ldsta svenska bostt-ningarna i Lapp-land.
Hr fanns silversmlthytta i drift 1661-1702. I dag har fjllbyn bara
20 bofasta. Varje sommar arrangeras hr Lin-ndagar. Fr mnga r byn en
bas infr fjllvandringen.
4) Porjus pionjrverketi demarkenVattenfall firar 100-rsjubileumi
r. Det frsta svenska kraft-verket byggdes just i Porjus ren
1910-1915, mitt ute i vildmarken. I den gamla stllverks-byggnaden
tar man sig ned 50 meter under jord.
5) Vuollerim 6000Prisbelnt arkeo-logiskt museum om Norrbottens
och Lapplands stenlder. Fynd frn utgrvningar ger en bild av hur
sten-ldersmnniskorlevde i omrdet. Det skildras ocks via
utstllningen En vision av forntiden.
OKKMOKKS frsamlinghar funnits sedan 1607 och r Sveriges strsta.
Centralorten har tv kyr-
kor som r i bruk:Den vita nya, invigd fr 120 r
sedan - 1889.Den rda gamla frn 1753 - el-
ler egentligen bara frn 1976. D terinvigdes nmligen den helt
ny-byggda kopian av den ursprungliga kyrka som hade totaltfrstrts
av en brand 1972.
Det fanns en stark opinion fr att teruppbygga den, berttar
Gotthard Nilsson.
NR DEN GAMLA kyrkan blev fr liten i slutet av 1800-talet s
behvdes en ny kyrka i Jokkmokk. Den nya ritades av arkitekten Ernst
Abraham Jacobsson, som ven var kung Oskar IIs slottsintendent.
Ja-cobsson ritade en kyrka i en ovanlig och nygotiskt inspirerad
stil.
- Den har lite arabisk stil, eller morisk. Den pminner nstan om
en minaret, menar Nilsson och blickar upp mot de sex spetsiga
tornen p det grnmlade plttaket med sitt sirliga nockrcke.
P samtliga sex torn syns sk-ledare. De behvs, med tanke p
spetsformationerna och kyrkans upphjda lge p sen vid stra infarten
till samhllet.
Nilsson minns en gudstjnst fr ngra r sedan:
D slog skan ned i tornet. Lju-set slocknande, men alla satt
lugnt kvar. Organisten trevade sig ner frn orgellktaren till pianot
och spelade psalmerna dr. Det var som en pminnelse uppifrn
KYRKAN HAR FORMEN av ett kors med lika lng armar. Det nns inget
lngskepp och man kommer in frn hrnen. Det gr att man slipper
bussknsla, enligt Nilsson.
Vid renoveringen 1984 ter-stlldes paneler och originalfrger. Det
mesta gr nu i rosa och grtt. Kyrkans fnster tillter ljuset att
strla in.
Det blir inte det dr dova ljuset. Det blir en hel del naturligt
ljus ven vintertid.
DET R DEN NYA kyrkan som an-vnds fr sndagarnas gudstjnster.
Lktaren strcker sig efter tre sidor och rymmer cirka 100 sittande.
Nere nns plats fr 225.
Altartavlan r mlad av Torsten Nordberg, itigt anlitad i Lule
stift.
Ett vitmlat sirligt staket omger kyrkogrden, dr naturmarken r
bevarad, vilket Nilsson grna framhller:
Kyrkan r prglad av bygden och de lokala frhllandena.
S r det nnu mer med den rda, ttakantiga timmerkyrkan med spntak,
ngra hundra meter
bort. Den r ritad av nlndaren Hans Biskop, som ocks formgett den
s k bottniska klockstapeln, typisk fr vre Norrland.
Den ursprungliga kyrkan hade bara jordgolv. Nr man byggde golv
satte man ocks in en kamin, vilket innebar brandrisk. Flera gnger
tog det eld i taket.
D nya kyrkan stod klar var det meningen att den gamla skulle
rivas, men den verlts i stllet p Blbandfreningen som hade den som
sin lokal i mnga r.
I BRJAN P 1930-talet togs kyr-kan i bruk igen. Den rustades och
bland annat togs den brandfarliga kaminen bort och ersattes av el.
Det skulle vara skert - men det var ett elfel som gjorde att kyrkan
brann ner totalt 1972.
Nr den teruppbyggdes ck den exakt samma exterir, och samma mtt -
18,5 x 9,5 meter. Dremot
Nygamla kyrkor kors, s konstigtJOKKMOKK. Den nya kyrkan i
Jokkmokk brjar bli gammal. andra sidan r den gamla kyrkan ganska
ny.
Vi anvnder bda, sger kyrkoherde Gotthard Nilsson.
Jck den ny interir, ritad av arki-tekten Herbert Juhlin. Det
enkla trkorset, de svarvade ljuskronorna och psalmtavlan r gjorda
av det enda virke som blev kvar frn den frsta kyrkan.
DEN GAMLA KYRKAN r prglad av traktens samiska kultur. Samerna r
mnga i Jokkmokks frsamling och kyrkan domineras av frgerna i
Jokkmokkssamernas kolt: Bn-karna gr i bltt, orgellktaren och
predikstolen i rtt, vvnader och ljuslampetter i guldgult.
Altarringen r kldd i renskinn och altarbrun och predikstolsklde r
smyckade med tennbroderier av Maj-Doris Rimpi.
Halva kyrkogrden avgrnsas av en bogrdsmur. I muren placera-des
likkistorna under vintern tills det blev sommar och tjlen gick ut
marken och man kunde begrava de dda.
De bda kyrkorna anvnds nu-mera parallellt. Den gamla kyrkan
nyttjas bland annat fr dop, brllop och helgmlsbn varje lrdag. Det r
ocks en utmrkt lokal fr mindre konserter, med plats fr 120
personer.
Det r en gudomlig akustik i den ttakantiga lokalen, frskrar
Nilsson.
MNGA TURISTER besker kyrkor-na sommartid, men de har beskare
ocks till vardags.
Kyrkorummet r otroligt. Tnk att det nns ett rum som alla kan ska
sig till, dr de kan sitta i stillhet och ro och nna lugn i vrt
nutida samhlle. Vi har behov av stillhet, sger Nilsson.
Text: HANS OLOV OHLSONFoto: LENNART JNSSON
N Jokkmokks nya kyrka r byggd i nygotiskt inspirerad stil, lite
arabisk eller morisk i formen. Den pminner nstan om en minaret,
tycker kyrkoherde Gotthard Nilsson.
N Orgeln, frmed-lare av skn och nglalik musik.
N Guldglnsande detaljer ger ljus t kyrkmiljn.
N Vid renoveringen 1984 terstlldes nya kyrkans paneler och
originalfrger.
N Altartavlan i nya kyr-kan r mlad av Torsten Nordberg, en
flitigt anli-tad konstnr i Lule stift.
N Den terupp-frda gamla
kyrkan r byggd i timmer och
har en ttakan-tig form.
N I bogrdsmuren frvarades kistorna med de dda vintertid, tills
det blev sommar och mj-lighet att begrava dem.
N Den gamla kyrkan domineras av fr-gerna i Jokkmokkssamernas
kolt: Bnkar i bltt, orgellktare och predikstol i rtt, vvnader och
ljuslampetter i guldgult.
N Dopfunten i den gamla kyrkan r gjord av en torrfura frn
1595.
N Predikstolskldet r smyckat med tennbroderier av Maj-Doris
Rimpi.
N Av gammalt tr r porten till den gamla kyrkan.
88 89Destination Norrbotten L Sommaren 2009 Destination
Norrbotten L Sommaren 2009
SEVRT TIPS FRNARJEPLOG5
Arjeplog
Stenudden
HornavanSikselet Forsn
Galtispuoda
Jkkvik
Laisvall
Btsjaur
Adolfstrm
35
2
41
1) Adolfstrm.En liten by i vacker fjllnatur, vid vgens nde vid
sjn Yraft. Hr finns bl a Majorsgrden frn 1700-talet, ett monument
som pminner om forna tiders silverepok, den varutta Adolf-strms
Handels-bod, samt stugor och btar att hyra.
2) Arjeplogs kyrka. Vacker trkyrka i ovanlig rosa frg. Ovanligt
r ocks att den gamla korskyrkan har tornet i st och sakristian i
vst. I semestertider sker det guidningar i kyrkan.
3) Btsuoj skogs-samecenter. I byn Gasa, ngra mil norr om Slagns,
finns den hr utmrkta platsen fr att upplevs och f kunskap om den
skogssamiska kulturen. I omr-det strvar renar bland ktorna och de
mnga typiska byggnaderna, och mellan tv trd sitter en stor skrm med
samiska sym-boler uppspnd.
4) Galtispuoda.Till utsiktsbergets topp r det bara cirka 1,5 mil
frn Arjeplogs centrum. Det r enkelt att ta sig upp via bra bilvg.
Frn bergets krn r det milsvid utsikt, till Norge i vster och till
Sarek i norr. Ett top-penstlle fr den som vill uppleva
midnattssolen.
5) Silvermuseet.Ett prisat museum med vrldens strsta samling av
samiska silver-freml och en stor mngd andra bruksfreml.Museet
grundades av Lappmarksdok-torn Einar Wall-quist, vars bostad
Doktorsgrdenfinns bevarad bara en liten bit bort.
AN R P PLATS tillsam-mans med kompisarna Arvid och Hannes
Laestander.
De bor i Arjeplog och brukar ska sig till Kraja fr att ta sig
vatten ver huvudet i den tempererade poolen p omrdet. Det sker s
gott som varje dag.
Fast kanske inte nr det regnar, sger Joakim Wiklund.
Jo, d ocks! Man fr inte vara mesig, menar Arvid Laestander.
P KRAJA nns det mycket att roa sig med fr barnen, bde de som bor
i nromrdet och de som kommer som beskande turister under
sommaren.
Den stora poolen r den frmsta attraktionen, med sitt 24-gradiga
och klara vatten. Dessutom nns det studsmatta, lekpark, bangolf,
samt kanoter, fyrhjulingar, Polaris RZR och trampcyklar att
hyra.
Cyklarna r vldigt populra, sger So Holmgren, ansvarig fr
Kraja.
I SOMMAR KOMMER dessutomLuftlandet att stlla upp sina luftfyllda
attraktioner p Kraja.
Frn midsommar och till mitten av augusti kommer de att nnas p
plats, med mjlighet till fysiska och festliga aktiviteter fr livade
leklystna.
Det innebr att vi fortstter vr sats-ning p barn. Vi riktar oss
ju till barnfa-miljer i frsta hand, sger Holmgren.
KRAJA LIGGER p sin egen halv, en utstickande udde i Hornavan -
Sveri-ges djupaste sj (221 meter).
sterut ver vattnet syns bland an-nat den rosa kyrkan och
Silvermuseet i centrala Arjeplog. Mer t norr reser sig Galtispuoda,
utsiktsberget.
Fr alla boende p Kraja r det gra-tis ske i sjn.
P KRAJA FINNS 72 stugor med knappt 300 bddar, allt frn de
spet-siga kyrkliknande trebddsstugorna till de stora
sexbddstugorna. P omrdet nns ven ett tiotal tltplatser och platser
fr ett hundratal husvagnar.
Frra sommaren drabbades Kraja av en brand och 20 hotellrum
frstrdes. De r nu teruppbyggda och ingr i hotellets utbud av drygt
50 nybyggda rum. Rummen har fnster ut mot Hornavan.
P omrdet nns ven servicehus, vrdshus och den anslutande Krajas
kta p sjstranden.
ALLT TILLSAMMANS gr Kraja till en fyrstjrnig camping. Sommartid
r det en naturlig samlingspunkt fr fjllvand-rare, skare och
bilburna beskare.
Det r ett tydligt tilltalande stlle just fr familjer. Frldrar
slappar grna i solstolarna runt poolen medan barnen badar och
leker.
Andra campare sitter utanfr sina husbilar och husvagnar och bara
nju-ter av solen och stillheten.
I DEN SKNA sommarvrmen utanfr sin gr husbil sitter Per och
Rigmor Karlsen behagligt tillbakalutade och bttrar p den redan
intensiva sol-brnnan. De njuter av varsin ostmacka och av
kaffe.
Paret har krt frn Stokmarknes p Lofoten i Norge och bestmt sig
fr att stanna till ngra dagar p Kraja, fr andra ret i rad.
Vi tar tillvaron med ro, skrattar han.
DE R TYPISKA exempel p de mnga norrmn som grna ker sterut p
semestern.
Vi har varit i Sverige i skert 35 r. Vi har varit nda ner till
Lund och i mnga r lg vi i Skellefte, men p senare r har vi valt
andra stllen, berttar Per Karlsen.
Det nns era skl till att de vljer Sverige, men ett r
avgrande:
Vdret! Det r ofta nt vder hr, sger han. Och s r det oftast
vldigt rent och trevligt i Sverige.
RIGMOR KARLSEN nickar instm-mande, ven nr han tillgger:
Det r ocks enkelt att g in och bada eller ligga vid poolen. Man
behver ingen plnbok eftersom det r gratis.
Som en lite mindre och lugnare campingplats passar Kraja dem
per-fekt. Hr gr campinglivet sin gilla gng, ven om det under
sommaren r en del arrangemang och aktiviteter.
Ocks i r blir det bland annat all-sng vid poolen, hemvndardisco
och kubbturnering.
Text: HANS OLOV OHLSONFoto: LENNART JNSSON
ARJEPLOG. Plask! Vattnet stnker i solglittrande kaskader nr de
tre polarna slnger sig i poolen p Kraja i Arjeplog.
Vi badar s gott som varje dag, sger Joakim Wiklund.
HP Kraja stter inget stopp fr ett dopp
N Hgt ver havet. Hannes Laestander kastar sig i vattnet, dr
kompisarna Arvid Laestander och Joakim Wiklund redan hamnat.
Polare i poolen
N Att trampcykla r populrt, inte bara fr Joakim Wiklund, Hannes
och Arvid Laestander.
N Tim Sandgren frn Arvidsjaur slr ett slag fr bangolfen p den
rymdinspirerade banan p Kraja.
N Per och Rigmor Karlsen frn norska Lofoten och njuter av
stillheten och solen p Kraja.
N Ren blir man i poolen och ren ser man p vgarna, ibland i stora
skaror.
N Luftlandet kommer att finnas uppstllt p Kraja i sommar.
92 93
Go-cartbana vidmyren bra drag p
Destination Norrbotten L Sommaren 2009 Destination Norrbotten L
Sommaren 2009
SEVRT TIPS FRNARVIDSJAUR5
Arjeplog
Stenudden
HornavanSikselet Forsn
Galtispuoda
Jkkvik
Laisvall
Btsjaur
Adolfstrm
35
2
41
1) Arvidsjaurs kyrka. En kort lngkyrka. S kallas den hr
treskeppiga trkyrkan, som r Arvidsjaurs femte. Den r drygt 100 r
gammal och byggd i nygotisk stil. Under turists-songen r det ofta
musikevenemang i kyrkan.
2) Camp Gielas. Barnvnlig cam-ping med drygt 80
husvagnsplatser,60 stuglgenheter och fem stugor vid stranden av
Tvtt-jrn, med nrhet till shopping, ventyrs-bad och aktiviteter i
samhllet. P campingplatsenfinns bl a bad, bas-tu, bangolf, biljard,
gym och kiosk.
3) Glommers-trsks hem-bygdsmuseum.Tolv grdar och en vapensmedja
bildar det gamla museet. Bland museets mnga bruksf-reml finns vissa
frn sent 1700-tal. I bondgrden Hng-engrden finns bl a en av
Sveriges lds-ta skolsalar, nda frn 1840-talet.
4) Lappstaden.Sveriges strsta och bst bevarade samiska kyrkstad,
med anor frn 1700-talet och med ver 80 byggnader. Hr r det
frgspra-kande folkfest un-der Storstmnings-helgen sista helgen i
augusti varje r.
5) Rallarmuseet.De mnga som byggde den 130 mil lnga
Inlands-banan hyllas i det hr museet, som finns i den gamla
stationsbyggnadeni Moskosel. Freml och bilder bert-tar om det hrda
livet som rallare. Guidningar sker d tgen p Inlands-banan stannar
till ett par gnger om dagen.ID ORRKAMMEN nra
Abborrtrsk har det lnge varit bra drag.
Det var hr som Sven-Erik Isaksson 1999 ppnade sin go-cartbana,
alldeles vid vg 95 mellan Arvidsjaur och Glommerstrsk.
Det var en gammal id . Jag hade gtt och tnkt p det och kom
ntligen till skott - s i r blir det tiorsjubileum, sger han.
Isaksson har haft smidesverkstad och varit egen fretagare i mer
n 30 r.
Frst funderade han p att utveckla verksamheten genom att bygga
en bana fr crossbilar, men det visade sig att det knappt fanns
ngra begagnade crossbilar att f tag p.
Dremot hittade han en kille i Lule som hade gamla
go-cart-bi-lar.
Han sa: Ta och asfaltera och kr det i stllet, s d gjorde jag
det, skrattar han.
DEN 10 JULI 1999 var det invigning av banan, en cirka 300 meter
lng kringelformad asfalterad banan alldeles vid myrkanten och med
fjllsiluetten i fonden.
Folk uppskattar banan eftersom den r lite kuperad ocks, sger
han.
Lngs banan ligger hundratals
gamla bildck ihopsatta som av-grnsning och skerhetsvall.
Annars r det inga srskilda s-kerhetskrav. Men det ska
naturligt-vis vara ordentligt inhgnat.
Go-cart r ett nje som passar de esta.
Nr norrmnnen kommer r det ofta hela familjen som vill kra. De
som kr kan vara frn sju-tta r och uppt. Man fr gra en be-dmning hur
de yngre klarar det.
FR ATT DET SKA passa alla har han bilar i era storlekar och
olika stora hjlmar och drkter.
Jag har skert 30 stycken bilar. Fast jag anvnder inte alla.
Besksparkeringen r inget problem. Det blev kvar en svng av den
gamla landsvgen nr den nya rakare vgen var klar i brjan p
90-talet.
Vgsnutten blev ver nr de rtade ut vgen s att den gamla tvrkurvan
ver jrnvgen frsvann.
Just dr krde folk av vgen stup i ett fre det. Det var en
jtteskarp kurva, berttar Isaksson, som har bott p andra sidan vgen
i hela sitt liv.
P sin anlggning har han ocks en mer ventyrlig terrngbana p cirka
400 meter.
P den gr det att kra crosscart, som ocks det r sm bilar, men med
hga skyddsbgar, fr att klara rullningar.
Den banan byggde jag ngra r eftert, sger han.
ATT KRA GO-CART r enklare och tryggare. Det r sllan det sker
olyckor.
Det r relativt skert. Och det blir en vldig fartupplevelse utan
att farten r s stor.
P omrdet har han ocks satt upp ett timrat hus. Det r hgt i tak i
storstugan, med panelade vggar och en stor kamin. Hr har han kiosk
och en enklare restaurang.
ARVIDSJAUR. Ute p myren nns kart som ska bli goda hjortron och p
asfaltbanan i myrkanten r det go-cart som gller.
Det gr undan nr beskarna drar p lngs gasarremsan. Srskilt
norrmnnen r intresserade och tycker att det r kul, sger
Sven-Erik Isaksson.
V
N Sonny Holmbergdrar upp en abborre i av-stickaren till
Byskelven.
N Nr 1 r etta! Veroni-ca Holmberg hller Sven-Erik Isaksson bakom
sig.
-REMSANGASARFolk mste ju f i sig nt ocks!Mnga av beskarna
kommer
frn campingen inne i Arvidsjaur. Jag har samarbete med Camp
Gielas. Det r svrare att f fr-bipasserande att bara stanna till,
sger han.
Han r igng hela sommaren, tills snn kommer.
Men drop-in-ppet har jag bara frn helgen efter midsommar till
mitten av augusti, och vissa sndagar.
EN DEL TURISTER kommer ocks fr att trampa dressin. Frbi hans
go-cartanlggning gr nmligen den nedlagda tvrbanan till Jrn, perfekt
fr dressinturer. Mnga passar p att hyra en dressin fr att trampa ut
i vildmarken och sedan njuta av en picknick bredvid ngon stilla
skogstjrn.
Isaksson trivs med sin verksam-het.
Det r kul med turister. Det
r ltt att komma i samsprk med dem, tycker han.
NUMERA HAR HAN ven samar-bete med Sonny Holmberg, vars fretag
heter Abborrtrsk Natursa-fari. Isaksson har kpt en holme i en
avstickare till Byskelven och dr byggt en anlggning med hg timrad
storstuga, bastu, toalett, badtunna och grillplats.
Dit tar Holmberg och han grup-per fr ske, jakt, bversafari och
annat.
Bara under den korta btfrden ut hinner Holmberg dra upp ett par
abborrar. Dagen innan har han ftt en gdda p ver sex kilo.
Det gr alltid att f sk, sger Holmberg, som sedan mnga r har
skodling i Abborrtrsk.
Text: HANS OLOV OHLSONFoto: LENNART JNSSON
N Sven-Erik Isakssonhar ett 30-tal bilar vid sin go-cartbana i
Orrkammen.
44 45
Alltid skottri Bodens eget
Destination Norrbotten L Sommaren 2009 Destination Norrbotten L
Sommaren 2009
SEVRT TIPS FRNBODEN5
Arjeplog
Stenudden
HornavanSikselet Forsn
Galtispuoda
Jkkvik
Laisvall
Btsjaur
Adolfstrm
35
2
41
1) Eyvind Johnson-stugan.I bagarstugan i Bjrkelund fddes Bodens
nobelpris-tagare i litteratur den 29 juli 1900. P fdelsedatumet
firas varje sommar minnet av den be-rmde frfattaren. Dessutom gr
det att vandra runt stan i Johnsons fotspr.
2) Frsvars-museet. P gamla A8-omrdet. Hr skildras 1900-ta-lets
militrhistoria i allmnhet och Bodens garnison och frsvaret av vre
Norrland i synnerhet. De unga kan tvla i Fngar-na p garnisonen
eller i hinderbanan i miniformat.
3) Kyrkstugorna.Fr snart 200 r sedan byggdes kyrk-stan runt
kyrkan. I dag terstr ett 30-tal stugor. Frr anvndes de i sam-band
med konfir-mation, kyrkbesk, marknader och ting. Sommartid hyrs de
i dag ut till turister.
4) Nordpoolen.Ett av Sveriges bttre ventyrs-bad, en plats dr svl
unga som ldre kan njuta och ha roligt. Det finns bland annat
ventyrsbassng,vattenrutschbanor,motionsbassng,relaxavdelning och en
ny upplevelse-bastu. En perfekt trst p regniga sommardagar.
5) Rdbergs-fortet. Ett av de fem stora for-ten i det som en gng
var Bodens fstning, byggd ren 1901-1914. Ett besk i berget inne-br
en chans att uppleva det som en gng var topphem-liga utrymmen. Hr
lever den svenska frsvarshistorien.Det sker dagliga guidningar
under sommaren.
N ANNAN STJRNPRYDD man hlsar publiken vlkommen till den dagliga
showen och till Shadow Creek 1879 vsternstaden i Svartbjrnsbyn
i
Bodens utkant.Han lovar skjutande, slagsml och farlighe-
ter. S kra barn, hll i era frldrar s att
dom inte yr hrifrn, skojar sheriffen, alias Lars Schilken,
regissr fr skdespelet.
SEN SMLLER DET. Det blir actionfylld fre-stllning med bovar och
bankrn, slagsml och skjutande, hstar och hisnande stunttrix.
Skurken Scarface dckas d Calamity Jane slpper sckar i huvudet p
honom och sherif-fen kan bura in honom i fngelset. Till stan kommer
nybyggarfamiljen Swanson, som skolfrken Nellie tar hand om. Korkade
Sue missfrstr det mesta och bde barn och vuxna skrattar.
S BEFRIAS SCARFACE av kompanjonerna Kid Boy och Silly Boy. Det
blir mer slagsml och stackars Mr Swanson slpas ivg efter en hst s
att sanden yr.
Nr sheriffen anlnder yr skurkarna in p saloonen och
Mina damer och herrar, hingstar och mr-rar, hur ska det hr
sluta? Det fr ni se nr showen fortstter med del tv, avbryter Jonas
Lundstrm.
NORSKA FAMILJEN Bietil frn Vads pustar ut efter showen. Lille
Morgen tyckte det var spnnande - och till och med babyn Bente har
ftt en pistol i handeln dr hon ligger i vagnen!
Det hr r toppen. Ungarna gillar det verkligen, sger pappa Arild,
som med familjen campat i Boden i tre r.
I vntan p upplsningen kan de och de andra beskarna vandra runt i
vsternstaden. De kan roa sig med bullride, hstridning,
guld-vaskning, hopp i h, ansiktsmlning i indian-lgret, mat eller
ka.
VID LYCKOHJULET str Bodentjejerna Sandra Ek och Linnea Ersson
och frsker fresta fr-bipasserande att prova sin lycka. De r exempel
p unga sommarjobbare som trivs p Western Farm - ven om det blir
svettigt i de tjocka lngklnningarna med knppning nd upp under
hakan. De smstnar unisont:
Det r varmt!Indiankvinnan Jasmine Palmgren frn Boden
krigsmlar ansiktena p Emma Lfgren och
Linnea Eriksson, bda frn Lule.Bortom indianlgret nns grisar, fr,
kalvar,
ankor, kaniner och ridhstar Nr det r som mest gr vi bara runt,
runt.
Till slut mste man sga t folk att hstarna behver vila, berttar
ponnyfraren Emilia Bergstrm, Boden.
HON GILLAR JOBBET, som hon har haft ett par somrar.
Det r vldigt kul och omvxlande. Och s fr vi ju hlla p med
djur.
Just nr Kevin Wikman frn Skellefte kliver upp p sin hst smller
det borta frn huvud-gatan.
Oj d, pang i bygget, sger han glatt. Jo, det r mycket skjutande,
sger Lisa
Lundqvist, Boden, som ocks r med och leder hstarna runt.
I SOMMAR KOMMER det ven att vara bo-skapsdrivning och
boskapsauktion i vstern-staden.
P den sandiga huvudgatan kommer som vanligt mnga att rra sig i
stora hattar, med nsdukar uppdragna ver ansiktet och med olika
sorters pistoler och gevr.
Rtt var det r blir en cowboy utmanad p duell. Bda drar och det
smller, men sheriffen lugnar skdarna.
Han trffar aldrig!
SEDAN ILAR SHERIFFEN vidare till den fortsatta showen. I den
mter han bland annat mexikanen Jos som sljer piroger som gr att
folk fr dligt i magen. De inte bara pruttar. De pangar!
En drabbad skyndar till utedasset, men nr hon slpper loss yger
hela dasset i luften.
Ut kommer hon med eld i baken, bokstavligt talat. Hon kastar sig
i en vattenho fr att slcka brasan.
WESTERN FARM har funnits i tio r. Den r ritad av arkitekten Olle
Metz, som skapade en tidstypisk vsternstad frn 1879. Stan drivs av
Jonas Lundstrm, som storsatsat infr tior-sjubileet.
Den stora festlokalen Crystal Palace stod klar i hstas och till
sommarssongen har det blivit indian, nybyggarland samt ny utescen.
P den blir det show med bl a Boppers och Refreshments den 11 juli
och med E-type den 8 augusti.
Text: HANS OLOV OHLSONFoto: LENNART JNSSON
BODEN. Boskapsdrivning och hftiga shower. En indian och ett
nybyggar-land. En ny stor utescen.
Det r ngra av nyheterna p platsen dr det stndigt r skottr -
tiorsju-bilerande Western Farm i Boden.
Man mste sikta hgt, sger Jonas Lundstrm, sheriff i
vsternstaden
E
N Lngs huvudgatan kommer ibland hst och vagn. N P de dagliga
actionshowerna samlas folk fr att roas.
N Bovar och bankrn, slagsml och skjutande Det r mycketACTION som
utspelar sig p Western Farm.
N Sheriffen, alias Lars Schilken, har haffat skurken Scar-face,
som nu ska i fngelse.
N Hstar och ryttare deltar i showen p Western Farm. I sommar
blir det ocks boskapsdrivning.
N Arthur Herman Rst frn Vads r rtt kldd fr att flja showen.
N Till och med babyn Bente Bietil bekrftar att showen r en
pangsucc.
N Toppenshow, tycker de norska gsterna, fr v Arthur Herman Rst,
babyn Bente, mamma Inger, Eskil, pappa Arild och Morten Bietil frn
Vads.
N Sandra Ek och Linnea Ersson svettiga sommar-jobbare vid
lyckohjulet.
N Linnea Eriksson frg-stark beskare i indian-landet.
N JonasLundstrm r den som driver Western Farm och han r ven med
i showerna.
36 37
Hftigaste strandpromenaden
Destination Norrbotten L Sommaren 2009 Destination Norrbotten L
Sommaren 2009
SEVRT TIPS FRNLVSBYN5
Arjeplog
Stenudden
HornavanSikselet Forsn
Galtispuoda
Jkkvik
Laisvall
Btsjaur
Adolfstrm
35
2
41
1) Bensinmuseet. Hr finns bl a mr-ken, roliga reklam-prylar,
fordon, skyl-tar och modeller av mackar, det mesta med anknytning
till bensinmrken men det ger en bild av hela den sena
1900-talshis-torien. Besket blir en nostalgitripp.
2) Kanis Action Center. Frmst inriktad p cykling, men ocks
mj-lighet till annan action. Skidbackens slplift drar upp
cyklisterna till ter-rngbanornas start. Bikeparken r gjord fr alla
discipli-ner med ramper, hopp, naturbanor och bergsbranter.
Hyrcyklar finns.
3) Kyrkmalmen.Korskyrkan r byggd fr 200 r sedan och r
cen-tralpunkten p det upphjda kulturom-rdet Kyrkmalmen. Intill
kyrkan finns monumentet Ga-laxen, till minne av
astronomiprofes-sorn Knut Lund-mark (1889-1958). I kyrkstaden ingr
ett 40-tal stugor.
4) Olstorpets Minizoo. Ett litet familjevnligt mi-nizoo i
Avatrsket, tv och en halv mil frn lvsbyn, en bit in i skogen frn vg
94. En stilla plats som ger barnen chansen att komma i nrkontakt
med mnga djur bl a ankor, andra fglar, getter, kaniner och
snor.
5) Rackberget. Ettnaturreservat som ligger vid vg 374, med
stigar, rast-stuga och grillplat-ser. Hgsta punkten ligger 254 m h.
Den som tar sig upp p berget belnas med en vidunderlig utsikt ver
dalen. P bergets sydsida finns ovanliga vx-ter, bl a trolldruva och
tibast.
ORRA EUROPAS strsta vilda fors nns cirka fyra mil nordvst om
lvsby centrum.
Redan p parkeringen hrs dnet. Ljudet leder tankarna till ett
ond-ligt och tungt lastat tg.
ver trdtopparna en bit bort svvar gr sljor, slingrande i den
vind som hela tiden formar dem av det stnkande vattnet frn
forsen.
I lvfran skummar det grddvitt nr vattenmassorna dundrar nert mot
lugnare fortsatt de i Pitel-ven. Till lvmynningen terstr 85
kilometer.
BESKARNAS SPONTANA reaktio-ner r i hg grad identiska, summe-rade
i ett stndigt terkommande ord:
Hftigt!En som sger det r Per Johans-
son frn Trans, p plats med Ca-rina Markstrm och barnen Kajsa och
Felix.
Det r verkligen mktigt, kon-staterar han.
Sonen Felix r bestmd i svaret p frgan om han ngon gng sett s
mycket vatten:
Aldrig!
FAMILJEN R P semester i Norrbotten eftersom Markstrm har
slktingar i Norrbotten, bland annat en syster i Pite.
Vid Storforsen str familjen sam-lad en bra stund p
utsiktsplatsen, alla fyra andktiga infr kraften i skdespelet.
Per Johansson har inte beskt platsen p ver 30 r och erknner:
Jag mindes knappt hur storsla-gen Storforsen r.
MNGA ANDRA beskare r lika imponerade.
Det kommer folk i en strid strm fr att fascineras av
naturupplevel-sen en upplevelse fr alla sinnen:
Syn, hrsel, lukt - och knsel.Forsens enorma kraft knns i
hela kroppen. Den fr marken att nstan vibrera.
Det gr knappt att verrsta dnet, men mnniskornas minspel frmedlar
frtjusningen. Mnga fotar.
GUSTAF SANDIN kommer frn Strmstad och har sllan sett snt
kraftfullt strmmande.
Han r p besk med farmor och farfar som brukar fara norrut varje
r, men som aldrig tidigare har stannat till vid Storforsen.
Frstagngsupple-velsen r tydligt tilltalande.
En mrktig fors, sger farfar Oskar Sandin.
Och bra ordnat med spngar i omrdet, tycker farmor Gun
Sandin.
RAMPERNA och spngarna r breda och stadiga och tar vid direkt
efter vgen ner frn parkeringen.
De leder ut ver hllarna, gr mellan de vattenfyllda grytorna och
ut till forsen. Bitvis r det lite av labyrint.
Drefter fortstter de hela vgen ner lngs kanten av det skumman-de
vattendet.
Lngs den stadiga rampen vand-rar familjen Sandin era hundra
meter nert, och sedan uppt igen.
Alldeles intill dem piskas vattnet till skum mot den hga
stockfr-strkta strandkanten.
VANDRINGSVGEN frtjnar att kallas Sveriges hftigaste
strandpro-menad.
Totalt r den ett par kilometer lng. Den avslutas med en gng-bro
ver Varjisns stilla tillde till lven och gngvgen bort till Hotell
Storforsen.
Ytterligare en bit bort ligger Galle-ri Storforsen, vars konst
frtjnar att beskdas men i sanningens namn inte kan jmfras med
naturens forsande msterverk en bit bort.
STORFORSENS storhet kan ocks beskrivas i siffror:
Forsen r fem kilometer lng och har en fallhjd p 82 meter,
drav
60 de sista tv kilometerna. Det gr den till norra Europas strsta
obundna fors.
Nr det r normalt de under hgsommaren passerar cirka 100
kubikmeter vatten per sekund.
Nr snsmltningen vid kl-lorna uppe i fjllvrlden r som mest
intensiv p frsommaren kan det dremot handla om ver 500 kubikmeter
per sekund.
PITELVEN R EN av Sveriges fyra oreglerade nationallvar.
Det pgick ottning i lven frn slutet p 1800-talet till 1982.
Epoken skildras i det skogsbruks- och ottningsmuseum som nns i
omrdet.
Storforsens naturreservat r 125 hektar och rymmer ett tjugotal
byggnader och minnesmrken frn ottningstiden. Hr nns ocks Dda fallet
och jttegrytor i sten-hllarna.
Storforsen har cirka 180 000 beskare p ett r och r drmed en av
Sveriges mest beskta turistatt-raktioner.
Text: HANS OLOV OHLSONFoto: LENNART JNSSON
Stnkvrdupplevelse
LVSBYN. Det dnar och skummar och stnker.Drfr blir det en mktig
upplevelse att vandra lngs Sve-riges hftigaste strandpromenad p
kanten av den vilda och vldiga Storforsen.
N Det kommer folk i en strid strm fr att studera den strida
strmmen.
N
N Mnga gillar upplevelsen nr de vandrar lngs Sveriges hftigaste
strandpromenad - p kanten av Storforsen.
N Mindre mngder vat-ten sker sig egna vgar ver
klipphl-larna.
N En riktig vattenpuss! Bilden av de nygiftas kyss tas mot en
bakgrund av stnkande forsvatten.
N Kristina och Ida Kraft frn rebro frsker fnga forsen p
foto.
N Oskar, Gun och barnbarnet Gustaf Sandin r frn Strmstad, men
har aldrig upplevt s strmt vatten som i Storforsen.
ARVIDSJAUR
LVSBYN
GLLIVARE KIRUNA
BODEN
ARJEPLOG
JOKKMOKK
Hans Olov Ohlsonreporter
Lennart Jnssonfotograf
2009
H SIDORNA6667
SIDORNA
7273
SIDORNA
8485
SIDORNA
3435SIDORNA
2829
SIDORNA
6263
SIDORNA
8081
-
350 51Destination Norrbotten L Sommaren 2009 Destination
Norrbotten L Sommaren 2009
SEVRT TIPS FRNKALIX5
KalixTre
Morjrv
Fattenborg
Nyborg
Frevisren
StoraHuvn
Sangis
LapptrskMarieberg
4 5
1
23
1) Fattenborg. Det finns ett 30-tal bo-platser och nstan lika
mnga gravr-sen i det hr forn-lmningsomrdeten bit utanfr Tre. Det r
Norrbottens strsta samling av forntida gravar. Spngar leder ut i
omrdet frn den timrade informa-tionsbyggnaden.
2) Frevisren.Kalix eget havsbad ligger ngra mil norr om
kom-munen centrum. Det r ett drm-stlle fr frmst de badsugna barnen.
Hr finns stor sandstrand, stor lekplats, tv pooler, lng
vattenrutsch-kana - och havet i tre vderstreck.
3) Kalix skrgrd.Stora Huvn har en hrlig hamn, havsbad, labyrint
och ett berg med fantastisk utsikt. Den har kallats en av Sveriges
vack-raste ar. Mnga ar i Kalix skrgrd r lttillgngliga. Lngst ut
finns naturreservatetMalren.
4) Mariebergs Viltfarm. Ett annorlunda och mngsidigt stlle vid
Kalixlven. Numera komplette-rar ett beredskaps-museum andra
attraktioner som vildsvin, hjortar, ventyrsmjlighe-ter, skogskrogar
och fiskevatten.
5) Vassholmen.Kultur mitt i Kalixlven. Hr presenterar
tea-terfreningen Brt sommarlustspel p Sveriges vackraste spelplats.
I r he-ter frestllningen Fiskekriget. Det gr frja ut till n, dr det
ven finns ett museum om flottningens histo-ria. Ssongen avslu-tas
med Eldfesten p Nationallvens dag den 15 augusti.
ER R NGRA ANDRAvet de vad de talar om.Paret Myrland har nmligen
campat p
Strandngarna i centrala Kalix var-enda sommar sedan 1992, det r
d campingen ppnade.
Det goda vdret var avgrande frsta ret - och hr har alltid varit
gott vder, sger Ruth Myrland. Vi blir s bruna s nr vi kommer hem
tror vra folk att vi r invandrare, skojar hon.
DE SKAFFADE SIN frsta husvagn redan p 70-talet och sedan dess
har de semestrat i Sverige vartenda r.
Sedan ngra r har de bytt till husbil, men ocks i den styr de
till Sverige och i snart 20 r har de tervnt just till Kalix, till
campingen med det speciella lget:
P stranden alldeles vid den orrda lvens vilsamma vatten - men
samtidigt i hrbar nrhet av den kraftigt trafikerade E4an.
PARET MYRLAND BOR p Kalix camping flera veckor varje r.
Husbi-len rcker gott.
Nr man bara r tv ryms man bra, tycker Henry Myrland. r man en
riktig barnfamilj s mste man frsts ha ngonting strre.
Nr campingplatsen nu ska rustas och blir mer modern tror de att
an-talet barnfamiljer kommer att ka.
Annars brukar det vara mest ldre folk. Men det passar oss. D
blir det lugnare, sger han.
CAMPINGLIVET PASSAR dem ocks p andra stt.
Det ger dem mjlighet att ta det lugnt och njuta av de fina
svenska vdret - och det har genom ren gett dem chansen att trffa
mnga trevliga likasinnade.
Norrmn ses ofta semestra i flock, med slktingar och grannar, men
det ingenting som passar paret Myrland.
Inte vill vi ha med oss grannarna p semestern! Dem trffar man ju
nd. P semestern vill man trffa nytt folk.
DET HAR DE OCKS gjort genom ren. Mnga terser de varje
som-mar.
Efter alla r har vi nstan fler be-kanta hr n dr vi bor, skrattar
hon.
De trivs, men uppskattar att det nu sker en utveckling av
Strand-ngarna. Det har varit varierande standard de senaste ren, s
en upprustning behvs. Bara det inte blir fr dyrt att ligga
lnge.
De fr inte hja priserna alltfr mycket, tycker Ruth Myrland.
INFR DEN HR ssongen var tanken att First Camp skulle ta ver
Strandngarna och gra en mng-miljonsatsning med palmkantad badstrand
och mycket annat, men
den visionen vissnade nr fretaget backade ur.
I stllet har nu Hotell Valhall ftt ta ver arrendet i all
hast.
Det r kul med snabba puckar, tycker Johan Frohm, som
tillsam-mans med syster Linda nu ska skta verksamheten i sommar
och, frhoppningsvis, ocks i fortstt-ningen.
Vi driver campingen det hr
ret, i befintligt skick. Samtidigt har vi brjat ett samarbete
med kom-munen om att fortstta att utveckla turismen och
campingverksamheten p Strandngarna, sger han.
I sommar brjar byggandet av tv rondeller p E4an en vid kyrkan
och en ngra hundra meter lngre bort. Vid den senare blir det ocks
en naturlig anslutningsvg till Strandngarna.
Det blir en stor frdel. Det kom-mer att ka tillgngligheten,
menar Frohm.
HAN LOVAR OCKS att en veranda med uteservering vid lven ska blir
klar i r.
P den ska man kunna ha grill-kvllar och pubaftnar och
liknande.
Det ska vara bde fr camping-gsterna och fr lokala gster. Vi
Med ljust hopp om sol och vrme
KALIX. Mnga norska semesterrare har en from frhoppning om att f
knna sig varmt vlkomna p campingplatserna i Norrbotten.
Strandngarna i Kalix r inget undantag. Hr trivs vi bra, sger
Ruth och Henry Myrland frn Bjerkvik i Norge.
M
N Johan Frohm tar emot p Ka-lix camping p Strandngarna.
N I Kalix har vi alltid haft gott vder, sger Henry Myrland, men
ber fr skerhets skull om fortsatt sol och vrme.
N Strlande skna tider p bryggan ut i Kalixlven
hinner inte bygga s mycket i r, men vi ska skapa aktiviteter i
stort sett dagligen. Det kan vara allt frn miniklubbar och andra
barnaktivite-ter till kvitterkvllar och annat.
I DAG HAR KALIX camping 50 husvagnsplatser, minigolfbana och en
mindre kiosk, men ambitionen r nu att utveckla det till en
retrun-tanlggning. Det ska bland annat
byggas nya stugor, vilket ocks ger Hotell Valhall alternativ och
kapa-citet att ta emot strre grupper och konferenser.
Vi finns i en attraktiv region och lget r unikt, hvdar Frohm. Hr
bor man bde vid den orrda lven och nd central. Det r unikt!
TEXT: HANS OLOV OHLSONFOTO: LENNART JNSSON
N Hr trivs vi bra, sger Henry och Ruth Myrland frn Bjerkvik i
Norge, som campat i Kalix sedan brjan av 90-talet.
56 57Destination Norrbotten L Sommaren 2009 Destination
Norrbotten L Sommaren 2009
SEVRT TIPS FRNHAPARANDA5
Haparanda
Karungi
Hedenset
Lapptrsk
Kalix Sangis
Nikkala
Seskar
1
4
2
35
1) Green Zone golf. Hr kan bol-len nmligen rulla i hl en timme
innan den slogs tack vare tidsskillnaden mellan Sverige och
Finland! Golfbanan finns i Tornelvens delta och under en
18-hlsrunda gr spelet flera gnger ver riksgrnsen.
2) Haparanda kyrka. Kyrka i kop-par, med speciellt utseende. nda
sedan invigningen 1967 har kyrkans form varit kontro-versiell, men
p senare tid har den ftt upprttelse. Kyrkan finns med i boken 1001
bygg-nader du mste se innan du dr.
3) Haparanda Skrgrds Natio-nalpark. Sandskr och Seskar-Fur r de
tv strsta arna i den hr nationalparken i Bottenvikens nord-ligaste
skrgrd, som i vrigt omfat-tar ett antal mindre ar och skr. Sandskr
har ett rikt fgelliv och en unik flora. Sommar-tid gr btturer ut i
nationalparken.
4) Kukkolaforsen.Ett par mil upp-strms frn Hap-aranda centralort
ligger Torne lvs mest knda fors, Kukkolaforsen.P stranden finns ett
omfattande bastumuseum och ur forsen hvas sik under sensomma-ren,
sik som helst njuts halstrad.
5) Seskar. En trevlig och till-gnglig ngra mil sder om
Hapar-anda centrum, ltt att n med bil. Runt Seskar finns bland
annat fina badstl-len, campingplats och naturskna mil-jer.
Minnesmrken pminner om den gamla livskraftiga sgverksepoken.
ED KRIGSOPERAN av-slutar han sin tornedal-ska trilogi, vars
tidigare delar har varit Smugg-
laroperan i Pello och Laestadiusope-ran i Pajala.
Krigsoperan har premir den 26 juni och fljs av ytterligare nio
fre-stllningar, till och med den 12 juli.
Den storslagna musikteatern kommer att framfras p parke-ringen p
grnslvens strand, med Bjrk kyrka i fonden p andra sidan och med
lngt fler n hundra medverkande p den vldiga spel-platsen.
KRIGSOPERAN BYGGER p au-tentiska hndelser i samband med kriget
mellan Sverige och Ryssland 1808-1809.
Kriget resulterade i att Sverige fr-
lorade Finland och att tsar Alexan-der drog sitt rda streck, det
som n i dag r den svenska riksgrnsen lngs Torne, Muonio och Knkm
lvar.
Krigsoperan skildrar mnniskorna i omrdet under de dramatiska
ren, oron fr att kriget skulle komma och fasan nr det var ett
faktum. Kren sjunger Kriget har kommit och hgt ropas budskapet ut
ver bygden:
Ryssen kommer! Det r krig!
KRIGSFRLOPPET frmedlas delvis via dialogen och sngerna, men
frmst handlar frestllningen ombefolkningen i bygden vid
Botten-vikens innersta del. Perspektivet r barnens, kvinnornas och
de enkla mnniskornas. Bengt Pohjanen har frklarat att han vill
frmedla krlek,
lidande, gldje och humor:Och, fll hans ord, att visa hur
mnniskorna i en sn situation kan fortstta att leva sina liv och
orka tro p framtiden och kmpa p.
HAN TYCKER ATT det har varit roligt att bertta den spnnande
historien frn det omrde som han kall-lar marginalernas marginal,
det ofta bortglmda Tornedalen:
Jag har alltid haft ett historiskt intresse av kriget 1809.
Bland annat var mina anfder i Haparandatrakten i hgsta grad
inblandade. Och alla hr vi ihop, hr i Tornedalen!
I Krigsoperans handling har han ven skrivit in sin slkt, i form
av rollfiguren Sjholm.
KRIGSOPERAN R den sista och mest storslagna delen av
Pohjanens
tornedalska trilogi, som berr de mest centrala hndelserna i
traktens historia: Smugglingen, Laestadius och kriget.
Ocks krigsoperan framfrs p flera sprk - p svenska, finska,
menkieli och ryska. versttningar kommer att projiceras fr att gra
allt begripligt fr alla i publiken.
De manliga huvudrollerna grs av Gran Forsmark och brderna Anton
och Ingemar Raukola, medan regin har varit ett monumentalt jobb fr
Tornedalsteaterns Ulf Fembro och performancekonstnren Pia
Suonvieri.
ETT BRANDE INSLAG i frestll-ningen r musiken, en bedrande
blandning av opera, musikal, psal-mer och folkmusik - allt skapat
av den finlndske kompositren Kaj
Storslagen krigsopera vid fredligaste grnsen
HAPARANDA. Efter kriget fr 200 r sedan uppstod den grns som
numera kallas vrldens fredligaste.
Vid den uppfrs i sommar Krigsoperan.En drm som blir verklighet,
sger manusfrfattare
Bengt Pohjanen. N De tidstypiska 1800-talsklderna till
musikteaterfrstllningen r gjorde av Eeva Iirama.
N verlggningar pgr om hur kriget mot ryssen ska fras
N Ett 80-tal sngare frn Haparanda och Torne ingr i kren.
N Lisbeth Sandberg r en av de tre sopraner som medverkar.
N Sng, snack och slagsml! Med Krigsoperan vill Bengt Pohjanen
bland annat beskriva mnniskors gldje, krlek och lidande.
N Maskerade gestalter ingr i handlingen.
N Ulf Fembro och Pia Suon-vieri har gjort ett jttejobb med
Krigsoperans regi.
N Klas Hjortstam r ka-pellmstare och arrangr av Kay Chydenius
musik.
MChydenius. Kapellmstare och ar-rangr r Klas Hjortstam.
Musiken r s vacker. Jag blir trgd, sger producenten Doris
Notlind entusiastiskt.
Tre sopraner finns med - Ann-Sofi Ailovuo, Lisbeth Sandberg och
Carina Henriksson. Dessutom medverkar en barnkr och den stora kren
med 80-talet personer frn Haparanda och Torne, hngivet ledda av
Marika Salminen.
I SAMBAND MED Krigsoperan, el-ler Sota ooppera som den heter p
finska, arrangeras ocks Perpohjola marknad - i r i Haparanda i
stllet fr i Torne.
Tidigare r har marknaden utspe-lat sig p 1830-talet, men i r r
den flyttad tillbaka i tiden, till ren i sam-band med kriget. Ocks
p mark-
naden finns rollfigurer i tidstypiska klder, skapade av
kostymren Eva Iiramo: Gatumusiker, pigor, drngar, hantverkare, med
flera.
PERPOHJOLA MARKNAD kom-mer att starta ett par tv timmar fre
varje frestllning av Krigsoperan och pg under hela speltiden. Genom
marknaden ska publiken kunna vandra in till spelplatsen och uppleva
hndelser som ger underlag fr musikteaterns handling.
Mrkesret 1809 uppmrksammas p flera stllen i Norrbotten under
sommaren. En stor ceremoni blir det den 25 augusti i Pite, dr
krigets sista skott avlossades.
TEXT: HANS OLOV OHLSONFOTO: LENNART JNSSON
54 55Destination Norrbotten L Sommaren 2009 Destination
Norrbotten L Sommaren 2009
SEVRT TIPS FRNVERKALIX5
verkalix
Lansn
Lansjrv
ngesn
Gyljen Tallvik
Ny-byn
Svartbyn
Marsjrv
2
5
3
4
1
1) Allsklubben.Danssugna mnnis-kor frn hela norra Sverige kommer
grna till det natur-skna dansstllet vid sjn. Lnga, ljusa
sommarkvl-lar dansar de hr till ngra av Sveriges ledande
dansband.
2) Brnnaberget.Robert Wells har lovsjungit verka-lix stolthet i
Upp p berget. Frn toppen p berget har man har en fan-tastisk utsikt
ver verkalix och en stor del av omgiv-ningen.
3) Holgers traktormuseum.I Svartbyn finns Sveriges nordli-gaste
traktor- och maskinmuseum.Mannen bakom museet r entusias-ten Holger
Larsson. Hemma p grden har han samlat cirka 150 gamla traktorer och
en stor mngd andra freml.
4) Polcirkeln.Polcirkeln r en att-raktion fr mnga turister. De
flesta passerar Polcirkeln lngs E10an. Vid passeringen i Nais-heden
finns en stor skylt med informa-tion, samt Vrdshu-set Polcirkeln,
dr det gr att f en minnesstmpel p vykorten.
5) Sirillus. P lngt hll syns guldkupolen p den ortodoxa kyrkan,
skapad av frfatta-ren Bengt Pohja-nen och hans fru Monika. I den
stilla lokalen kan man studera hennes mlade ikoner och ibland hra
hans berttelser frn Tornedalen.
ET VAR I BRJAN av juli i fjol som webbkameran i laxtrappan vid
Jockfall tog en bild av den vldiga
laxen.Det uppmttes till 142 centime-
ter lng och uppskattades vga mellan 35 och 40 kilo.
En s stor lax har aldrig fngats i Sverige. Den strsta hittills
var p 29 kilo.
Fast jttelaxen blir frmodligen bara fngad p bild, tror Ronny
Landin.
Jag tror inte att den gr att f upp i Kalixlven. Hr i Jokk r det
alldeles fr hrd strm, sger han.
EN LAX P 35 KILO fr nstan den dubbla vikten nr den drar ivg med
sin enorma kraft.
D r det inga grejer som hl-ler, sger han vertygat.
Det gr att den riktiga jttelax-arna i praktiken r omjliga att
landa.
Fast bevisligen finns det stora fiskar i lven. Ronny Landin
avsl-jar s hr eftert att en nnu strre lax passerade veckan
eftert.
BILDEN AV JTTELAXEN har ftt mnga fiskare att brja fantisera.
Mnga ringer och nu kom-mer det hit folk frn hela Sverige fr att
ta den, sger Landin, som r 20 r men redan en rutinerad fiskare.
Jag har fiskat sen jag var tta r. Den strsta lax jag ftt var p
strax under 13 kilo - men i sommar kommer det strre, lovar han.
HAN R MED och driver Jockfall Turist & Konferens,
anlggningen vid Jockfalls forsande vatten, precis vid bron ver
Kalixlven.
Mamma Ann-Sofie Landin ger stllet, men hela familjen finns med i
verksamheten.
Man fr brja ta ver mer och mer nr mor och far brjar bli till
ren, skmtar Ronny Landin.
Han gr det grna, fr han lskar fiske.
HAN R UPPE fyra p morgonen och fiskar - och efter tolv timmars
arbetsdag fiskar han p kvllen igen.
Det blir inget sommarlov, pre-cis, men jag lever fr fisket. Man
fr vila p vintern, sger han och minns frra sommaren d det var EM i
fotboll. De flesta satt framfr TVn och sg Sverige spela, men han
gick i stllet ned till lven. Efter tio kast fick han en lax p sju
kilo.
Jag var helt ensam. Det var helt fantastiskt.
I LAXTRAPPAN i Jockfall passe-rade drygt 7 000 laxar frra
som-maren, en kning med drygt tio
procent frn ret innan. I omrdet nedstrms Jockfall fngades 260
laxar p sp.
En del togs i samband med den rliga tvlingen Laxens dag, i fjol
med drygt hundra deltagare. Bo Forsberg frn Pite vann med en lax p
8,1 kilo.
Mjligen mste det rubriceras som nybrjartur, fr det var frsta
gngen Forsberg fiskade lax.
DEN STRSTA som fngades i fjol somras var en lax p ungefr 17
kilo. Den togs av Erling Holm-strm, som skter laxtrappan t
Fiskeriverket och r en av de rutinerade fiskarna i Jockfall.
Ronny Landin brjar nu ocks tillhra den skaran.
Hans drm r att kunna gna sig t fiske p heltid. Han r redan
sponsrad och ker runt i Norrbot-ten och pratar om fiskespn. Till
vardags hjlper han de som kom-mer till Jockfall fr att fiska.
BUDSKAPET OM de stora laxarna har ytterligare kat intresset fr
att fiska i Jockfall, men mnga kommer ocks fr att nrstudera forsen,
med nio meters fallhjd.
Vi ppnade campen en vecka tidigare n vanligt. Det brjade direkt
ringa folk och mnga kom hit fr att ta och titta. I brjan p ssongen
r det ju extra mycket vatten i forsen. Men nog mrks det att det
ocks r ett extra stort intresse fr fisket i r, sger Ronny
Landin.
MNGA FAMILJER kommer fr att campa, fiska och koppla av i den
skna miljn.
Vi tycker att det r en toppen-camping, sger Marianne Larsson frn
Gllivare, som r p plats med maken och barnbarnen Klara Larsson
Niemi och Alicia Lfgren. Familjens dvrgspets har just ftt fyra
valpar.
Vi trivs jttebra hr och kom-mer flera gnger varje sommar. Det r
ordentligt folk hr, blir inte stkigt. Och s r det s bra fiske. Det
r ljuvligt p lvstranden, sger Larsson.
I JOCKFALL VGAR de kalla det en av Europas bsta
laxfiskeplat-ser.
Frn strnderna fiskar folk med bde drag och fluga, fast p varsin
sida. Varje dygn vxlar man.
Fisket pgr frn slutet av maj till in i september - och ganska
skert r Ronny Landin p plats, morgnar och kvllar.
I sommar ska han ta den riktigt stora laxen
Text: HANS OLOV OHLSONFoto: LENNART JNSSON
VERKALIX. En lax p mellan 35 och 40 kilo!Bilden p jttelaxen som
passerade laxtrappan i Jockfall frra sommaren
satte fart p fantasierna och ck skarna att nstan g i spinn. Den
vill man fnga! Den vore n att f upp, sger Ronny Landin, skare
och skeguide i Jockfall.
DVrsta draget efter superlaxarna
N P Laxens dag i fjol som-ras kom Pelle Bostrm trea med sin lax
p 4,7 kilo.
N Den mktiga forsen i Jockfall har en fallhjd p nio meter.
N I laxtrappan i Jockfall har flera jtte-laxar fngats p bild av
webbkameran.
N I jakten p jttelaxen be-hver ocks en riktig stor-fiskare ha
bra draghjlp
N Klart att man ska ha sp och det ska vara snabbt tkomligt.
N Ronny Lan-din visar att han vet vad han talar om nr det gller
att fnga lax.
N Mnga sker sig till Jockfall fr att fiska p det som kallas en
av Europas bsta laxfiskeplatser.
60 61Destination Norrbotten L Sommaren 2009 Destination
Norrbotten L Sommaren 2009
SEVRT TIPS FRNVERTORNE5
vertorne
Juoksengi
F I N L A N D
Svanstein
KorpilomboloNarken Pello
Hedensetverkalix
Hanhi- vittikko 1
3
4
2
5
1) Aunesgrden.vertornes hem-bygdsmuseum. Det bestr bland annat
av en mangrds-byggnad frn 1820, en bagarstuga, en ladugrd, en
loftbod och en aitta. Bland kleno-derna finns en unik samling
tornedals-kistor.
2) Drngln-gans kultur- och konstcenter. I den 30 meter lnga
huvudbyggnadenvid vgen genom Svanstein finns konstnren Rolf Suups
(1944-1998) verk - frmst hans mnga fascineran-de vrilskulpturer,
vackra och avsedda att ta och knna p.
3) Kattilakoski.Naturskn plats i byn Niskanp, vid den skummande,
tudelade forsen i Tornelven. Den hga trbyggnaden r ritad av
arkitek-ten Mats Winsa och prisbelnt. I huset finns restaurang och
information om platsen och Pol-cirkeln, som ocks uppmrksammasmed en
rad resta stockar p omr-det.
4) Koivumaa Fbodvall. Bara 7 km frn vertorne centralort ligger
den hr rekonstru-erade fbodvallen. P platsen finns gamla byggnader
som visar hur folk levde fbodsliv frr. Lngs fngststigen kan man ta
del av gamla fngstmeto-der och fngstred-skap.
5) vertorne kyrka. En av Tornedalens vack-raste kyrkor. Det r
ocks en av de bst bevarade 1600-talskyrkorna i Sve-rige. Kyrkans
mest bermda klenod r Mantelmadonnanfrn 1300-talet. Ba-rockorgeln r
400 r gammal just i r.
ANHIVITTIKKO r Norrbot-tens frsta kulturreservat, belget p en
sluttning i skogskanten p vgen mot
Korpilombolo, elva kilometer frn vertorne.
Torsdagar under hgsommaren r hr temakvllar.
En av de uppskattade r den med vertorne dragspelsklubb. Den hr
vackra kvllen har drygt 150 perso-ner kommit fr att lyssna och vara
med och sjunga allsng.
SCENEN R EN bedrande bild av den sknaste norrbottniska
som-maren.
Grsstrna kittlar de bara benen nr beskarna strosar upp till den
informella utescenen. I den lga kvllssolens sken sitter de sedan p
bnkar och stenar och i grngrset fr att lyssna och sjunga med.
Vi r otroligt glada att det fina vdret har kommit och otroligt
glada att ni har velat komma, sger Ove Kohkoinen nr han hlsar alla
vlkomna.
SEDAN DRAR dragspelsklubbenigng sin underhllning. Av
dragspels-klubbens medlemmar r det sju med dragspel, en p bas, en p
gitarr och en p munspel. De brjar med Nias snoa och fr det att
svnga direkt.
S delas allsngshftena ut. De rcker inte riktigt t alla det hr
kvllen d det har kommit s mnga, s folk fr dela. Fast en kvinna
skyn-dar sig att ta ett eget blad.
Det r ju drfr vi r hr, fr att vara med och gapa, skojar hon.
SPELLEDAREN Tina Carlsson upp-manar folk att fresl ltar ur
hftet.
Number One! lyder det frsta nskemlet.
Strax ljuder Sjsala vals med fr-sng av Per-Martin Rosn. .
Sju! ropar nsta nr applderna klingat av.
Bingo! kontrar Carlsson och det blir skratt.
VER SOMMARNGEN hrs dr-efter En gng jag seglar i hamn och
stmningen stiger.
Fina ltar, sger Kohkoinen och hejar p ngra nytillkomna i
publiken.
Siffrorna fortstter flyga genom luften. Nr 12 innebr Ljuvliga
ungdom.
Eftersom vi alla r s unga, lyder motiveringen.
Alla skrattar igen.
LJUVLIGA UNGDOM brjar p svenska, men gr i den tredje versen ver
i finska. ven om det r svensk sommarkvll tl det att pminnas om att
Tornedalen r en flersprkig och mngkulturell bygd. Det ska mrkas nr
tornedalingar och andra samlas i kulturreservatet.
Ngon freslr Tornedalssngen, men Carlsson meddelar att den fr
vnta:
Den tnker vi avsluta med.
I STLLET FORTSTTER den skna kvllens sngstund med bland annat S
gick det till nr farfar var ung och Kalle p Spngen.
Vi hr inte hur ni sjunger nr vi spelar, men vi ser att ni rr p
mun-narna och verkar engagerade. Det r alltid roligt att spela nr
folk r med och sjunger, sger Carlsson.
S fljer Svinsta skr, medan gst-boken gr runt.
KULKURI VALSSI, ropar ngon.Den ska vi ta! Sen jag flyttade
hit
till vertorne 1970 s har jag inte varit p ett enda kalas utan
att vi har
sjungit Kulkuri Valssi, sger hon.Drefter r det dags fr
kaffepaus.Vi behver nt i struparna. Men
vi fortstter sen, om vi fr.
VI SKA HLLA p hela natten, lovar Kohkoinen.
Han uppmrksammar alla p att den sllsynta backnejlikan precis har
slagit ut.
Den har ppnat sig just i dag. Skert bara fr att dragspelarna
skulle komma - och alla ni andra, frsts.
Medan sngerna klingar ut ver sluttningen p den gamla fboden
sitter ngra runt den rykande elden. Fbodvrden Bror Sturk hller upp
kaffe ur den stora, svarta pannan och stmningen stiger
ytterligare.
HANHIVITTIKKO r en av de f be-varade fbodarna i Tornedalen. Den
anvndes frn 1860-talet till 1965.
Hanhivittikko Vnner driver fboden fr att sprida knnedom och
knsla fr platsen, samt fr att hlla liv i en del av det tornedalska
kulturarvet.
P dragspels- och allsngskvl-len r kaffet snart utdrucket och
musiken och sngen fortstter, fram till Tornedalssngen.
Sllan r Tornedalen mer vrt en lovsng.
Text: HANS OLOV OHLSONFoto: LENNART JNSSON
Allsng och lovsng till Tornedalen
H
N Den som kommer till kul-turreservatet Hanhivittikko en vacker
som-markvll mts av en bild av den sknaste norrbottniska
sommaren.
N I bland annat Sjsala vals str Per-Martin Ro-sn fr frsngen, men
alla sjunger frsts med.
N Den som nd hade valt att spela munspel i stllet
N Ove Kohkoinen r ordfrande i Hanhivittikko Vn-ner, som vill
hlla liv i det tornedalska kulturarvet.
N Allsngen sker koncen-trerat och p rad.
VERTORNE. I sommarkvllen sprider sig musiken och allsngen ver
Hanhivittikko.
Tonerna blir en stmningsfull lovsng till den omgivande
tornedalska naturen, nr den str i sin fagraste blomning.
Sna hr ntter upplever man bara en gng p hundra r, sger Ove
Kohkoinen, ordfrande i freningen Hanhivittikko Vnner.
64 65Destination Norrbotten L Sommaren 2009 Destination
Norrbotten L Sommaren 2009
SEVRT TIPS FRNPAJALA5
Pajala4
4
53 2
1
5
Muodoslompolo
Parkajoki
F I N L A N DParkalompolo
JunosuandoMasugnsbyn
Kalix lv
Torne lv
Lovikka
Trend
OksajrviVittangi
1) Laestadius-museet. LarsLevi Laestadius (1800-1861) star-tade
bland annat vckelserrelse.Vid millennieskiftet utsgs han till
r-tusendets norrbott-ning. Museet till hans minne bestr av prtet
och den gamla prstgrden, numera kulturum med
Laestadiusut-stllning.
2) Lovikkavanten. Mitt i byn Lovikka i en gigantisk glas-monter
finns vrl-dens strsta vante, 3,5 meter hg, som finns med i
Guin-ness Rekordbok. Intill finns Erikas stuga, till minne av
Lovikkavan-tens skapare Erika Riiga Aittamaa.
3) Kengis bruk.Gammalt jrnbruk. I mitten p 1700-talet arbetade
120 personer p platsen, som d var Pajalas centralort. Bruket las
ned kring 1930. Herrgrden r den nordligaste i Sve-rige och forsen
vid bruket den strsta i Tornelven.
4) Pajala kyrka. Mitt i kyrkorum-met str Lars Levi Laestadius
mss-hake. Det gr att man nstan kan frestlla sig hans gestalt. Den
be-rmde kyrkoman-nen stod en gng i kyrkans predikstol och
predikade. Kyr-kan ligger verst p en kulle, en bit frn
Laestadiusmuseet.
5) Trend hem-bygdsgrd. Nra Trend lv finns mer n 20 bygg-nader
frn 1700-, 1800- och 1900-talen samlade i en vacker grdsmilj. I
grdarna finns cirka 3 000 bruks-freml. Det r en av Norrbottens
strsta samlingar. Alltihop beskriver den tornedalska
bondekulturen.
N SVALA gr kanske ingen sommar, men Kerstin Svala och hen-nes
kolleger gr massor
fr den rliga sommarmarknaden i Pajala uppskattad bde av knallar
och beskare.
Hur lget r strax fre? Jod, det knallar och smspringer.
Som marknadsgeneral flyger Ker-stin Svala frn det ena stllet
till det andra, mellan tusen och en uppgifter.
FRRA RET bar hon en stegrk-nare under marknadsveckan.
Det blev 99 816 steg frn tors-dag morgon till sndag kvll. Redan
p fredag natt hade jag nstan kramp! Jag knde mig verkligen mr
eftert, erknner hon.
Fast hon klagar inte. Hon r en Svala som kvittrar glatt:
Det hr r ngot av det roligaste jag gr!
PAJALA MARKNAD har anor nda sedan slutet p 1700-talet.
Sedan 1972 har den arrangerats i centrala Pajala, dr den
utvecklats till Norrbottens strsta sommar-marknad.
I r arrangeras marknaden den 3-5 juli och frhoppningen r ny
publiksucc. I fjol kom cirka 44 000 beskare.
I r kommer vi ven att ha en del aktiviteter under hela veckan,
sger Svala, till vardags frestndare fr Pajala Turism &
Evenemang.
STNDEN STR TTT i centrala Pajala under marknadsdagarna, p ett
omrde som avgrnsas av Kirunavgen, Tornedalsvgen och
Frvaltningsvgen.
Det ska inte vara strre. D blir det fr otympligt, menar hon.
P marknaden finns ett rikt och blandat utbud, av sljd och
an-
nat genuint hantverk, skinnvaror, hlsoprodukter, mat, musik och
allehanda prylar.
ETT TROGET PAR p plats r Gun-nar Ivarsson och Gudrun Wallin frn
Gu Wa Frsljning i Hillers-torp i Smland.
De har 150 mil till Pajala, men har varit med i tio r.
Det r roligt. S fort det blir sommar vill man ut och ka. Vi gr
en runda varje r, brukar kra totalt mellan 400 och 450 mil och vara
ute i fem veckor. Vi trffar be-kanta och r med p marknaderna i
Lule, verkalix, Boden, Burtrsk och Pajala, sger han.
HAN BRJADE verksamheten med att slja torkade blommor, men det
gick inget vidare.
De vissnade, sger han och skrattar glatt.
Med ren har de fyllt p med lite annat. Nu sljer de bonader,
pryttlar och prydnadssaker och det gr bra.
Folk kommer d och pratar och handlar, sger han.
Det r s ljust och fint hr i Pajala, sger Gudrun Wallin, som r
fdd i Gnosj och van att jobba jmnt.
EN NNU TROGNARE gst i Pajala r dansken Hans Kristensson med
fretaget Bakkelykeramik. Han str och frser in kundernas namn p
keramikmuggar av egen design och produktion.
Det r bokstavligt talat full rulle. Hans specialapparat snurrar
nstan oavbrutet.
Jag har varit hr i 15 r och trivs, fr hr r s mycket hantverk.
Sjlv lever jag p gamla kunder som kommer tillbaka. Men enda
PAJALA. Ofta r det nog s att marknaden styr men i Pajala r det
Kerstin Svala som styr marknaden.
Ett roligt jobb, sger marknadsgeneralen.
E
N Gudrun Wallin och Gunnar Ivarsson ker varje r 150 mil frn
Smland fr att gra affrer p Pajala marknad.
N Clowner som roar bes-karna, bland annat genom att slja glass
kusi-nerna Sara och Kristoffer Jonsson frn rebro.
N Mimmi Abrahamsson, Boden, bakar kldda, och sambon Hkan Lingbo
r med och vnder.
N Dansken Hans Kristensson frser in namn i egenproducerade
keramikmuggar. Han har varit med p Pajala marknad i 15 r.
N Ett myller av mnniskor p Pajala marknad den strsta
sommarmarknaden i Norrbotten.
Marknadskrafterna styr sommarensttet att verleva r att gra
kva-litet!
MYLLRET AV MNNISKOR r som ttast p lrdag, men ocks fredag och
sndag r det ttt mellan beskarna.
Inte bara knallarnas utbud lockar. I samband med marknaden r det
mnga hemvndare p plats, s det blir mnga glada terseenden - p
marknaden p dagarna eller vid festaktiviteterna p kvllarna.
Vid marknaden delar man ven ut hedersutmrkelsen rets uggla till
en person som gjort ngot bra fr Pajala.
TOTALT BRUKAR det vara cirka 300 knallar p plats varje sommar.
Mnga r lngvga och mnga terkommer. De gillar Pajala och de speciella
frhllanden som rder norr om Polcirkeln.
De flesta vill grna ha samma plats som ret innan, s att gamla
kunder ltt ska hitta igen dem.
Finns det restplatser p fredag brukar Kerstin Svala dela ut dem
bland sdana som str p k, men frra ret var det ingen inbokad som
uteblev.
Alla kan rutinerna, s det r ganska enkelt, sger Svala.
Under marknadsdagarna kutar hennes kollega Orvokki Enbuska runt
och delar ut anmlningsblan-ketter fr de som vill vara med igen.
Redan innan hon tervnt till marknadskontoret frn sin runda har
flera hunnit fylla i och lmna in sin anmlan fr nsta r
Till Pajala marknad vill folk tervnda.
Text: HANS OLOV OHLSONFoto: LENNART JNSSON
N Kerstin Svala r marknadsgene-ralen som flyger runt mellan
uppgif-terna under marknadsdagarna.
4 5Destination Norrbotten L Sommaren 2009 Destination Norrbotten
L Sommaren 2009
SEVRT TIPS FRNPITE5
Pite
Pitelven
Jvre
Bergsviken Pite Havsbad
Lngtrsk
lvsbyn
jebynRokns
Norr-fjrden Rosvik
Ble
2
1
2
3
4
1) Blebyns garveri. Det gamla garveriet vid Pitelven r ver 100
r. Det r en av tre kungliga hovleverantreri Norrbotten. Sommartid r
det dagliga guidningar som beskriver garveriets historia och det
avancerade hantverket.
2) Granparken.I jebyn ligger det hr 13 hektar stora strvomrdet
med en upplevel-separk och vacker trdgrd. Hr har barnen en
mjlig-het att bland annat uppleva djur p nra hll - fglar, hstar,
kaniner, kor, minigrisar och andra.
3) Pite Havsbad.Det vlknda havs-badet, Norrlands Riviera, har
lng sandstrand, ut-mrkta badmjlig-heter bde ute och inne, stor
camping-plats och ett stort utbud av aktivi-teter. Dessutom
anordnas en rad stora evenemang hela sommaren.
4) Pite skrgrd.Ltt och tacksam att uppleva via en guidad rundtur
med bt. Turerna startar i norra hamnen. Under rundturerna berttar
guiderna om omrdets historia, om profiler frn frr och om de mnga
arna. Strst r Vargn, dr det grs land-stigning i naturre-servatet
Koskret.
5) Solanderpar-ken. Botanisten och vrldsomsegla-ren Daniel
Solander var en av Carl von Linns frmsta lrjungar. I jebyn finns
museet Solan-dergrden och par-ken som pminner om den bermde
Pitesonen, bland annat med monu-mentet Solanders stenar.
RDERNA R tre av de mnga uppspelta barn som befin-ner sig p
Skeppet, lmpligt placerat p stranden vid Pite
havsbad.I huset fanns tidigare Akva upplevel-
secentrum, men nu r det frvandlat till en mngsidig och populr
attraktion fr frmst de mnga unga som besker Pite havsbad varje
sommar.
Gsterna efterfrgade ngot nytt. Vi hade tusentals beskare redan
frsta veckan, berttar Agneta Nystrm, ho-tellchef p Pite
havsbad.
SKEPPET R ett eget koncept som Pite havsbad har skapat. Det r p
3 000 kvadratmeter och har inneburit en jt-tesatsning p cirka 30
miljoner kronor.
Vattnet r naturligt och viktigt fr oss. Drfr skapade vi Skeppet
- och hr r det riktigt full fart, konstaterar Robert Sjlund, vd fr
Pite havsbad.
Medelldern r lg, men i det mysiga myllret av mnniskor ser man
ven ldre - inte bara som sllskap till sina smttingar.
LIVLIGAST R DET i leklandet, den dominerande del av huset som
kallas Nimbys vrld.
Genom ett hajgap tar man sig in i lekomrdet, vars stomme r
madrasse-rad och kldd i klarbl galon.
I leklandets labyrinter kan de minsta roa sig med att kuta runt,
krypa, klttra, bada i bollhav, hoppa studsmatta, skjuta bollkanon,
ta sig genom hinderbanor, klnga i nt, ka rutschkana och en del
annat. Det r ett enda stort och kul gym fr barn.
Bollkanonen r bst, d man fr skjuta, tycker Viktor Brinkheden,
10.
HAN OCH HANS brder Isak, 7, och Filip, 12, r typiska exempel p
entusi-astiska beskare. De bor i Vdd, men har flera somrar p raken
varit p Pite havsbad ngra veckor med farmor och farfar.
De tycker att leklandet och hela Skep-pet r toppen - och de r
inte ensamma om sin sikt. Det bekrftas av den pp-na gstboken i
foajn, dr beskarna ven mste lmna sina skor.
P lappar p vggtavlan har beskarna skrivit sina spontana omdmen.
Ngra exempel:
NDet var kul hr p Nimbys vrld.N Skeppet r bst!NBra hus. Hilsen
Halvard Hen-riksen.N Nimbys vrld r superkul.NDette var gy og jeg kk
en ny venn.NS roligt & frscht 33+ PS. Boll-havet var
bst.NSkeppet var skitskoj!!!N Den hr dagen var min bsta. Dag.NVi
har haft det kjempeartigt, vi har koset oss masse! Hilsen fra oss
fra Bod.
ETT PAR GNGER om dagen blir det barnshow. D fr barnen mta
prinses-san Tessan och sjrvare Hasse och den figur som gett namn t
leklandet.
Barnen lskar Nimby, en guldgul un-dervattensdrake som
tillsammans med sin familj just har vaknat upp i en ny tid efter 65
miljoner r i dvala. Han r ventyrslysten, gillar svngiga popltar,
lskar drakburgare och koralljuice, har humor och r en snabb
simmare. Han r listig och stark och har en livsgldje som smittar av
sig p omgivningen.
I DEN OMGIVNINGEN finns bland annat karaktrer som djuphavsgrodan
Izzy, frtjust i kanoner och schlager, glufsen Boris, som r bra p
att leta upp godis, samt vattentrollet Sandy, en smart och sprallig
tjej som grna dansar disco och ter oceantacos.
Barnen suger i sig den phittade his-torien om Nimby och hans
vnner.
Det ger en extra dimension t upple-velsen.
I UTKANTEN AV leklandet och i Skeppet i vrigt roar sig bde
barnen och de vuxna med olika spel.
I huset finns bland annat hockeyspel, biljard, dart och
ventyrsgolfbana.
Det finns ocks rum fr barnkalas, lo-unge, internetcaf,
konferensutrymmen, inspelningsstudio samt kupolbiograf, som visar
film i vrldens strsta filmfor-mat. Bions projektorlampa har samma
ljuskraft som hundra bilars helljus.
Vi anvnder verkligen hela huset, sger Robert Sjlund, som
beskriver satsningen p Skeppet som att en nya resa har startat fr
Pite havsbad.
DET BERMDA havsbadets sandstrand har nrmast hundraprocentig
solgaranti, men skulle det ngon dag bli molnigt s finns det en
rddning.
Havsbadet har numera nmligen artificiell sol ocks, en
solsimulator med enorm lyskraft.
En vanlig kampa ger 300 lux, normal ljusterapi 2 500 lux - men
havsbadets konstgjorda sol strlar med 30 000 lux.
Nu kan vi skryta med att ha sol dygnet runt, skrattar
Sjlund.
Text: HANS OLOV OHLSONFoto: LENNART JNSSON
Lek och skoj skepp ohoj!
PITE. Skepp, ohoj!Brderna Isak, Viktor och Filip Brinkheden
brukar roa sig p Pite havsbad p somrarna och Skeppet r deras nya
favorit.
Ett jttekul stlle, sger Filip.
B
N Helt uppt vggarna? N, n! Leklandet p Skeppet r helt rtt. Sara
Albertsen, Troms, trivs p klttervggen.
N I leklandets labyrinter kan barnen roa sig med att kuta,
krypa, klnga, klttra, bada i bollhav och mycket annat.
N Boll-kanonen populr attraktion, en riktig pangsucc.
N ventyrsgolfen lockar och passar bda unga och lite ldre.
N Det gr att spela bowlingp fyra banor.
N Therese Vinje Pedersen r fas-cinerad av det stora stenklot som
svvar p vattnet.
N Skeppet ligger p Pite havsbads strand, i det hus som tidigare
var Akva.
N Brderna Filip, 12, Viktor, 10, Isak, 7, Brinkheden frn Vdd
klmmer snabbt ur sig sin sikt: Skeppet r ett kul stlle!
PITE
PAJALA VERTORNE
VERKALIX
HAPARANDA
KALIX
LULE
26 27Destination Norrbotten L Sommaren 2009 Destination
Norrbotten L Sommaren 2009
SEVRT TIPS FRNLULE5
LuleRutvik
AntnsAlvikErsns
Gammelstad
Boden
Avan
JmtnRne
Hindersn
25
4
3
1
1) Gammelstads kyrkstad. Lules eget vrldsarv om-fattar bland
annat drygt 400 rda kyrkstugor, den stora stenkyrkan frn medeltiden
och den levande kyrkstadstraditio-nen. Gammelstad r Sveriges strsta
kyrkstad och sedan 1996 med p Unes-cos vrldsarvslista
2) Lule skr-grd. Ut i skr-grden gr det dagliga turer med M/S
Kungsholm och andra turbtar. I Lule skrgrd finns cirka tusen ar och
holmar. Strst r Sandn, med Klubbvikens havsbad, ett av norra
Sveriges finaste. Dit gr flera dagliga turer med M/S Stella
Marina.
3) Rne lvdal.Rne lv r en av Sveriges f out-byggda skogslvar.
Genom den na-turskna lvdalen gr den historiska leden Malmens vg.
Bruksherrgr-den finns bevarad i Melderstein, vars bruk startade i
mit-ten p 1700-talet och fick sitt jrn frn masugnen i Strmsund,
Lules frsta jrnverk.
4) Storheden.Shoppingomrdecirka en mil vster om Lule centrum,
med stark drag-ningskraft. Hr samsas stormark-nader, stora kedjor
och mindre butiker. Dagar med smre vder r det trngt med bilar p
parke-ringarna.
5) Teknikens hus. Sveriges nordligaste science center har
fun-nits i ver 20 r. Med Norrbotten som utgngspunkt frsker
Teknikens Hus gra tekni-ken begriplig och intressant, bde fr barn
och vuxna.
RILUFTSMUSEET Hgnan i Gammelstad r en hndel-serik plats
sommartid.
Bland annat har per-sonalen sedan mnga r utvecklat ett
dramatiserat historieberttande som ger uppskattade upplevelser bde
fr unga och gamla.
Som museipedagogen Zara Jo-hansson brukar sga, nr hon ifrd
tidstypiska klder tar emot bes-karna en varm sommardag, redo att
leda dem genom historien:
Jag kan frflytta mig i tiden. Och ibland kan jag ta med mig
mnniskor
I SOMMAR r det Mrkesret 1809 som uppmrksammas, eftersom det i r
r 200 r sedan Sverige utkm-pade sitt senaste krig och frlorade
Finland till Ryssland.
I brjan av juli blir det en hel jubileumsvecka om 1809. D blir
det bland annat dramaspel i soldat-torpet och det historiska
spelet
Finska kriget och dramatiken i Gammelstad i kyrkstan.
Det blir en form av guidning med dramainslag. Vi kommer ven att
ha en nattlig upplevelsevandring med tema 1809 p fredagskvllen,
sger Ann-Louise Lng, som r antikvarie p Hgnan.
UNDER VECKAN blir det ocks frelsningar.
Den 1 juli blir det rundvandring i Gammelstad med Kjell
Lundholm, I krigets spr. Den 2 juli frel-ser Anders Sandstrm och
Bengt Johansson om Minnen frn 1809 i folktraditionen.
Johansson har massor av upp-teckningar frn 1809 och om livet i
byarna, sger Lng.
Den 3 juli talar Bjrn Fredriksson
om Skillnaden i svenska och ryska soldatfrhllanden, ett axplock
norrbottniska soldatden under 1808-1809 rs krig.
HELA VECKAN finns det ocks andra stt att ta del av historien.
Utstllning om finska kriget 1808-1809 i Rundlogen. Visning av en
modell p en flottbro, uniformer och tidstypiska vapen, samt
provskjutning med Bottniska skyttegillet. Lsning av Fnrik Stls
sgner. Finsk kultur i form av hantverk, bakning av kulturhistoriskt
finskt brd, med Finska freningen i Lule.
DE SISTA TRE dagarna i juli blir det fler tidsvandringar p
Hgnan, d
LULE. P friluftsmuseet Hgnan kommer mnniskor att mrka av randet
av Mrkesret 1809.
Det kommer att vara temat fr mycket av det vi gr i sommar,
bert-tar Ann-Louise Lng, projektansvarig.
F
N P Hgnan dramatiserarde hndelser frn gamla tider genom att gra
historiska vandringar i sommartid.
N Fr att bota tandvrk anvnder Hulda i torpet en varm spik.
N Inne i torpet fr beskarna en knsla av hur det var att leva frr
i tiden.
N Desertren Gustav Romans-son, alias Lena Grndel, ertap-pas av
den ryske officeren, alias Johnny Sandkvist.
N Ann-Louise Lng r projektansvarig fr Hgnans uppmrksammande av
Mrkesret 1809 och d ven med och agerar i tidsvandringen Ofredens r,
som soldathustrun Elina Johansdotter.
N Prstfrun Anna Helena Wiesbck, alias Maria Lindstrm.
Mrkesret ett r som mrks p Hgnanmed temat Ofredens r 1809.
Ett spnnande drama om livet, kriget och hndelserna i Gammel-stad
vid den hr tiden, sger hon.
Den 5-9 augusti gnar man sig t det kvinnliga perspektivet i
spelet Den indelte soldatens hustru 1809 - Kvinnans situation under
finska kriget.
Kvinnorna var ofta starka. De fick klara sig sjlva, ven
bond-hustrurna. Bnderna hade mycket skjuts t soldaterna.
SKOLELEVER HAR redan ftt en knsla fr vad som hnde. I tidstypiska
klder har de i tanke och fantasi ftt vara med om resan 1809, tur
och retur. De har mtt gestalter ur det frgngna och stllts infr svra
situationer.
Det blir ett etiskt dilemma, nr barnen trffar en rysk desertr.
Ska de hjlpa honom eller inte? De stlls infr frgor som r relevanta,
nu som d.
De mter ven soldathustrun, som inte vet om hennes man r dd eller
tillfngatagen. Hon tvingas flytta frn torpet och barnen fr hjlpa
till.
SOMMARENS satsning p mrkes-ret r extra ambitis och Ann-Louise
Lng r glad ver stdet och bidraget frn frmst Norrbottens lns
landsting.
Pengarna har bland annat an-vnts till att sy upp uniformer. Fr
det ndamlet har vi anlitat Lule kommuns textilservice, som har
arbetat fr hgtryck och gjort en
fantastisk insats! De r jtteduktiga och r guld vrda, sger
hon.
SOM VANLIGT r det ttt mellan aktiviteterna p Hgnan i sommar.
En extra attraktion i r r det nationella Rosuppropet, som den 29
juli arrangerar rosornas egen Kom-och-Visa-dag p Hgnan. Som
Antikrundan, fast fr rosor, har det kallats.
Syftet r att leta upp gamla rosor runt om i Sverige - fr ocks
rosor kan ha en intressant historia.
Hoppet r finna intressanta rosor, som genom att ha klarat det
tuffa klimatet i norr