Demokratins skildring En studie av demokrati- och diktaturbegreppens framställning över tid i samhällskunskapsböcker riktade mot gymnasieskolan Elin Långström Persson Ämneslärare, gymnasiet 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande
63
Embed
Demokratins skildring - DiVA portal1218347/... · 2018. 6. 14. · Demokratins skildring En studie av demokrati- och diktaturbegreppens framställning över tid i samhällskunskapsböcker
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Demokratins skildringEn studie av demokrati- och diktaturbegreppens framställning över tid i
samhällskunskapsböcker riktade mot gymnasieskolan
Elin Långström Persson
Ämneslärare, gymnasiet
2018
Luleå tekniska universitet
Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppen demokrati och diktatur beskrivs
över tid i sex läroböcker i samhällskunskap. Tidsperioden sträcker sig från 1990-talet till
2010-talet och analysenheterna består av två läroböcker från vardera årtionde. Genom att
undersöka hur begreppen beskrivs över tid är syftet att lyfta eventuella skillnader årtiondena
emellan. En frågeställning behandlar även om begreppen, vilka är varandras motsatser,
beskrivs i relation till varandra. Ett av skolans främsta uppdrag, som ensam institution i
samhället, är att fostra demokratiska medborgare, den undervisning som behandlar
begreppen är därför centrala och i och med det även innehållet i de läroböcker
undervisningen bygger ofta på (Ekman och Pilo 2012). Läroböcker bidrar till att strukturera
upp elevernas kunskaper och genom att lära sig om demokrati i relation till dess motsats
diktatur kan ny kunskap utvecklas (Selander 1988).
Studien genomförs genom en kvalitativ innehållsanalys där läroböckernas redogörelse
analyseras efter ett på förhand bestämt analysschema indelat i tre kategorier, metoden gör
det möjligt att söka efter olika teman i texten. Analysschemat är uppbyggt av begreppens
teoretiska kärna, empiriska referenser samt om det förkommer någon form av
problematisering av demokrati och diktaturbegreppet.
Undersökningens resultat visade att det inte finns påtagliga skillnader i hur begreppen
demokrati och diktatur beskrivs i läroböcker över tid. Grunden för hur begreppen beskrivs är
densamma medan de empiriska referenserna samt redogörelser för aktuella händelser
knutna till begreppen skiljer sig något, vilket faller sig naturligt med hänsyn till att
läroböckerna behandlar olika tidsperioder. Undersökningen visar att det även finns vissa
skillnader i läroböcker skrivna inom samma årtionde.
1. Inledning Ämnet samhällskunskap är enligt rådande läroplanen GY11 ämnat att fostra demokratiskt
aktiva medborgare. Eleverna ska ges möjligheten att genom ett vetenskapligt
förhållningssätt fördjupa sina kunskaper inom olika samhällsfrågor och begrepp, där
demokrati är ett framträdande sådant. I läroplanens huvudsakliga mål står det att fokus
särskilt ska ligga på att förmedla demokratiska värden, men att undervisningen även ska
bedrivas i demokratiska former där eleven kan utveckla sin förmåga och vilja att ta ansvar
och aktivt delta i samhällslivet (GY11). Med hänsyn till det som händer runt omkring oss
idag, krig i bland annat i Syrien och Irak, nazistiska och nationalistiska strömningar i Europa,
ökad oro kring Nordkorea, etnisk rensning i Burma och en amerikansk president som inför
inreseförbud mot särskilda länder i mellanöstern, är en studie kring hur demokrati- och
diktaturbegreppen framställs i ett antal samhällskunskapsböcker högst aktuellt. Inte bara på
grund av skolans demokratiska uppdrag, utan även i relation till det som sker i vår omvärld.
Skolans uppgift är att som ensam uttalad institution i samhället fostra demokratiska
medborgare, vilket innebär att lärare har ett stort ansvar gällande att förbereda elever för
detta (Ekman och Pilo 2012). Dock ligger inte uppgiften endast på våra lärare, en stor del av
skolans undervisning är uppbyggd på läroböcker vilket gör innehållet i dessa essentiellt.
Selander (1988) beskriver i ”Lärobokskunskap” hur läroboken till skillnad från andra texter
avser att lära ut basfakta och förklara dessa. Det innebär att läroböckerna har en roll i att
skapa och strukturera elevernas syn på omvärlden, Selander lyfter även att läroboken
organiserar elevers tänkande samt deras uppfattning av begrepp, kategorier och
problemlösningar. Begrepp ställs ofta i relation till varandra och vårt lärande gynnas av att
lära oss genom motsatser, med hänsyn till det är ofta läroböcker uppbyggda genom att
beskriva relationer mellan händelser och begrepp. Genom att ställa demokratibegreppet i
relation till diktaturbegreppet fördjupas lärandet (Arfwedsson och Arwedsson 2002).
Det Selander (1988) beskriver kring lärobokskunskapen i relation till skolan och
samhällskunskapsämnets fostransuppdrag innebär att det ligger stor vikt vid hur olika
begrepp framställs i läroböcker. Vidare menade Selander att samhället, redan 1988, befann
sig i ett succesivt uppbrott från den traditionella läroboken i förmån till en vidgad
läromedelssyn och datorstöd, och att det just därför var centralt att få perspektiv på vad
läroböcker faktiskt innehåller.
2
Studier kring hur demokrati och diktatur begreppen beskrivs i läroböcker har genomförts
tidigare. Syftet har ofta varit att undersöka hur demokrati framställs i två-fyra läroböcker för
grundskolan eller gymnasiet skrivna i nutid i förhållande till studien, både i historia och i
samhällskunskap. Danberg och Olsen (2010) har i ”Demokrati förmedlat – en analys av
demokrati i samhällskunskapsböcker” redogjort för hur demokratibegreppet framställs i tre
läroböcker för grundskolan skrivna i samtid som studien, detta med val-, deltagar- och
samtalsdemokrati i fokus.1 Hedlund och Ahlqvist (2007) genomför en studie på liknande sätt,
dock med utgångspunkt i Dahls demokratiteori, undersökningen benämns som ”Den enda
rätta demokratin – en idéanalys av gymnasielitteratur och dess beskrivning av
demokratibegreppet” och fokus ligger på att analysera två samhällskunskapsböcker.
Även Frisell Landenmark och Hansson (2014) genomför en studie som belyser hur
demokratibegreppet framställs i läroböcker. Skillnaden från andra tidigare studier är att
fokus ligger på begreppets användning i läroböcker över tid. Med inriktning mot samhällskap
för år 4-6 och med stöd av Dahls demokratiteori samt Habermans demokratiteori vill
författarna visa på likheter och skillnader mellan läroböcker skrivna från 1980-talet till 2010.
Sara-Lisa Brännberg genomför 2008 en liknande studie där hon undersöker hur olika
tankekvalitéer går att återfinna i läroböckerna. Tankekvalitéer är kopplade till begreppslig
kunskap och bygger på förmåga till personligt ställningstagande, förmåga till kritiskt
tänkande, förmåga till perspektivbyte och inlevelseförmåga i både tid och rum samt
förståelse för begreppens ursprung (Brännberg 2008).
Genomgången av tidigare forskning inom området visar att endast Brännberg (2008) belyser
hur både begreppet demokrati och begreppet diktatur framställs i läroböcker. Frisell
Landenmark och Hansson (2014) utgår från en avhandling skriven av Karin Olsson (2009) för
att belysa Dahls teori och deras fokus ligger endast på att beskriva demokratin som ideal och
utelämnar därför den del av Dahls teori där demokratin lyfts likt polyarki, hur demokratin
fungerar i verkligheten, samt Dahls tes om förmyndarskapet. Även Hedlund och Ahlqvist
(2007) använder enbart de kriterier Dahl presenterar som idealet av demokrati.
1 I ”Att lära demokrati – en kvalitativ textanalys av läroböcker i samhällskunskap” redogör även Anneli Åkerberg (2014) för hur demokratiteorierna val-, deltagar- och samtalsdemokrati används i tre läroböcker.
3
Brännbergs (2008) fokus ligger på att definiera hur både demokrati och diktatur används och
beskrivs i läroböcker för gymnasiet, vilket även är fokus för denna studie. Via att ställa
begrepp i relation till varandra ges möjligheten till en djupare förståelse kring dess innebörd.
Från barnsben lär vi oss nya ord och begrepp i relation till varandra och till ord vi redan kan,
vi lär oss tillexempel stort i relation till litet, varmt till kallt, ja till nej, högt till lågt och sött till
salt.
Med åren blir begreppen vi lär oss allt mer avancerade och ofta finns flera definitioner av ett
begrepp och även här jämför vi och sätter begreppen i perspektiv mot den kunskap vi redan
har för att bredda vår förståelse. Att jämföra motsatser för att nå ny kunskap är ofta ett
effektivt och givande tillvägagångssätt. Arfwedsson och Arfwedsson (2002) syftar till den
kognitiva forskningen när de beskriver hur lärandet i skolan är en aktiv, konstruktiv och
målorienterad process som visar att elever självständigt söker organisera den kunskap
läraren ger dem, och då ofta i mönster som stämmer överens med den kunskap de redan
besitter. Vidare beskriver Arfwedsson och Arfwedsson (2002) hur de kognitiva
forskningsresultaten redogör att elevers gamla kunskapsförståelse används som ett
underlättande avstamp för nästa fas i kunskapsutvecklingen.
De flesta av ovan nämnda studier, undantaget är Frisell Landenmark och Hansson (2014),
genomför analyser av läroböcker skrivna i samtid och de är inriktade mot Lgy70 eller Lpf94.
Det är enbart Åkerberg (2014) som fokuserar på läroböcker skrivna efter införandet av Gy11.
Denna studie ämnar analysera hur demokrati och diktatur framställa i sex läroböcker i
samhällskunskap över tid med inriktning mot 90-, 00- och 10-talet och belyser därför, precis
som Åkerberg (2014) även Gy11s läroplan. Som tidigare nämnt är det endast Brännberg
(2008) som undersöker både demokrati- och diktaturbegreppen, men då med en helt annat
teoretiskt ramverk uppbyggt av tankekvalitéer. Genom att analysera hur demokrati och
diktatur beskrivs i relation till varandra, utifrån ett vedertaget teoretiskt ramverk i form av
Robert Dahls demokratiteori, kan denna studie bidra med ett nytt perspektiv inom
forskningsområdet. Eftersom att vi lär oss via motsatser kan en undersökning av begreppen
demokrati och diktatur i relation till varandra bidra till ny utvecklad kunskap. (Strandberg
2007).
Eftersom Lgy70:s läroplan är uppbyggd på både två, treåriga och fyraåriga linjer har enbart
kursplanen för samhällskunskap inom de treåriga linjerna valts. Detta eftersom Gy11 och
4
Lpf94 hänvisar till det rådande gymnasiala upplägget med treåriga linjer, på så sätt blir
utgångspunkterna liknande. Inom Lgy70 presenteras målen för Samhällskunskap kopplade
till demokrati och diktatur likt följande: ”Eleven skall inom undervisningen i samhällskunskap
skaffa sig kunskap om befolkning, bebyggelse, näringsliv, ekonomi samt sociala och politiska
förhållanden i nutiden”, eleven ska även ”förvärva förståelse för samhällets funktion och
föränderlighet”. Tre huvudmoment som kan kopplas till demokrati och diktatur benämns likt
”Statsskick, politiskt liv, politiska åskådningar” samt ”Opinionsbildning” och ”Internationell
politik”.
Lpf94 presenterar inget specifikt avsnitt för olika ämnen inom skolan utan redogör för
allmänna mål och riktlinjer för alla skolformer. Ett mål presenteras genom att det är skolans
mål att varje elev har ”förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser
samhälls- och arbetsliv”. Elevens ansvar är även att ”utifrån kunskap om demokratins
principer vidareutveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former” samt ”utvecklar sin
vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv”.
Gy11 presenterar ett särskilt avsnitt för Samhällskunskapsämnet och beskriver dess syfte
likt: ” I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som
berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna”. Inom det centrala
innehållet för de olika kursplanerna inom Samhällskunskap 1a1 och 1b står det även att
undervisningen ska behandla: ”Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå
samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att
påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i
olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller”. Att lyfta innehållet i de tre
aktuella läroplanerna är centralt med hänsyn till att dess styrningar kan påverka det innehåll
som presenteras i läroböckerna.
5
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här studien är att undersöka hur begreppen demokrati och diktatur har
framställts över tid i samhällskunskapsböcker på gymnasiet.
Följande frågeställningar kommer att besvaras:
- På vilket sätt beskrivs begreppet demokrati i relation till begreppet diktatur i
läroböckerna?
- Skiljer sig redogörelserna över tid, i sådana fall hur?
De sex aktuella läroböckerna är skrivna på 90-, 00- och 10-talet och syftet är att analysera
två läroböcker från varje årtionde. Genom att undersöka fler än en bok per årtionde ökar
möjligheten att belysa eventuella skillnader årtiondena emellan. Jag är dock medveten om
att resultatet av analysen inte kan fungera som en mall för hur läroböcker under de aktuella
årtiondena är skrivna, vilket inte heller är syftet med undersökningen. Fokus är att utröna
hur begreppen demokrati och diktatur framställs och inte att analysera hela läroböcker,
vilket enligt Selander (1988) resulterar i en alltför omfattande studie. Med hänsyn till det
kommer endast vissa centrala kapitel i böckerna, vilka rör begreppen demokrati och diktatur
som beslutsprocess och styrelseskick, att analyseras. Begreppen behöver inte uttryckligen
stå med för att texten ska vara intressant för studien, i delar som behandlar exempelvis
styrelseskick är det givet att begreppen berörs på ett eller annat sätt.
6
2. Teoretiskt ramverk Det teoretiska ramverket är uppbyggt av två delar. Inledningsvis ligger fokus på den lärande
aspekten i läroböcker och det faktum att vi kan använda oss av motsatser för att nå ny
kunskap. Den andra delen består av Roberts Dahls (2002) teori om demokrati samt hur
demokrati och diktatur står i relation till varandra, Dahls demokratiteori kompletteras av
Lauri Karvonen (2008) och Axel Hadenius (2006) syn på begreppen. De demokratikriterier
Dahl bygger sin teori på presenteras som en utgångspunkt för det analysschema studien
utgår från.
2.1 Lärande Vygotskij och det sociokulturella perspektivet på lärande menar att lärande sker i samspel
med andra (Strandberg 2017), alltså att jag lär mig mer om jag samarbetar med Kalle än om
jag arbetar själv. Vi kan då lägga våra individuella kunskaper samman för att nå gemensamt
lärande. Tanken om samspel med andra och lärande kan även appliceras på samspel mellan
ny kunskap och befintlig kunskap. Genom att använda mig av den kunskap jag redan har i
samband med att jag ska lära mig någonting nytt, kan jag utveckla en ny mer ingående
kunskap. Från det att vi är små använder vi oss av redan vunnen kunskap för att lära oss nya
saker. En del av denna process bygger på att lära sig ord och begrepp i relation och i motsats
till varandra. Jag vet vad ordet varmt är och jag vad det innebär, den kunskapen kan jag
använda mig av när jag ska lära mig och förstå innebörden av begreppet kallt. Jag lär mig
med hjälp av motsatser.
Arfwedsson och Arfwedsson (2002) menar att lärandet i skolan är en konstruktiv och
målorienterad process där elever organiserar den kunskap de får i mönster som stämmer
överens med den kunskap som de redan kan. Demokratibegreppet kan därför i en
lärandesituation med fördel ställas emot dess motsats diktatur, och även tvärtom. Den idag
aktuella läroplanen för gymnasiet (Gy11) beskriver hur skolans uppdrag att förmedla
kunskaper förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp i förhållande till varandra,
vilken även det bidrar till tanken om att lära av begrepp i relation till varandra. Karvonen
(2008) samt Dahl (2002) lyfter det faktum att demokrati och diktatur är ett obestridligt
motsatspar.
Egidius (1999) beskriver hur kunskap blir befäst om den får många anknytningspunkter i en
persons minne. Genom att använda sig av den kunskap som är befäst i minnet kan vi bygga
7
vidare på ny kunskap. Dahl (2002) beskriver också att det överhuvudtaget inte finns syfte att
vidare undersöka demokratibegreppet om det inte är i relation till dess motsats.
2.2 Demokrati och diktatur – begreppsanalys Det demokratiska styrelseskicket härstammar från antikens Grekland och innebär folkstyre,
demos står för folk och krati betyder styre. På så sätt är demokrati en styrelseform som
medför att folket styr, till skillnad från de länder där en eller ett fåtal ledare styr som i
diktaturer (Held 1997). Inom en demokrati ska politisk jämställdhet råda och alla
medborgare ska besitta samma möjligheter att påverka den demokratiska processen.
Demokratin skapar till högre grad än diktaturer möjlighet till att främja och förverkliga
jämlikhet, frihet, moralisk personlighetsutveckling, det allmänna bästa, bindande beslut som
representerar folkets åsikter, samhällsnytta och effektiva beslut (Held 1997). Held (1997)
resonerar kring hur i princip alla dagens länder hävdar att de är demokratier, till och med
Nordkorea. Även om antalet demokratier ökar runt om i världen är diktaturen fortfarande
det dominerande styrelseskicket (Dahl 2002). Historien visar också att, med hänvisning till
1900-talets Europa, demokrati är väldigt svårt att upprätta och bevara (Held 1997).
Karvonen (2008) beskriver hur diktatorskapet föddes i antikens Rom och innebar då att
någon eller ett fåtal hade rätt att bestämma över alla andra, de kunde diktera. Dahl (2002)
hävdar att makten inom en diktatur även idag är uppbygg av att en eller ett fåtal starka
ledare bestämmer över folket, minoriteten styr därför över majoriteten.
Diktatorskapet är det styrelseskick som ligger längst ifrån den demokratiska modellen
(Karvonen 2008). De länder som styr via detta styrelseskick har grava brister när det gäller
att uppfylla medborgares rätt att välja sina politiska ledare, respekt för grundläggande
medborgerliga rättigheter, respekt för mänskliga rättigheter och okorrumperade domstolar
och statsinstitutioner (Karvonen 2008). Diktatorsmodellen har dock under perioder setts likt
en dominerande form för social och ekonomisk utveckling, mycket tack vare den effektivitet
en stark ledare eller ett fåtal starka ledare kan upprätthålla (Hadenius 2006). Hadenius
(2006) beskriver vidare hur demokrati är till för vanligt folk, och trots dess många brister och
ofullkomligheter är styrelseformen den bästa vi känner till. Karvonen (2008) resonerar kring
hur trots att alla vill vara för det goda och emot det onda, är som tidigare nämnt det
dominerande styrelseskicket i världen inte demokratiskt (Dahl 2002).
8
2.2.1 Demokratiteori
Begreppet demokratiteori är inte entydigt och enligt Dahl (2002) ett relativt nytt
tillvägagångssätt inom forskning i demokratiteori, därför är det fortfarande oklart vad som
exakt menas med ordet demokratiteori. Inledningsvis beskriver Dahl (2002, 20) begreppet
likt nedan:
”Demokratisk teori föreställer jag mig som ett stort, tredimensionellt nät; det är
alldeles för stort för att uppfattas med en enda blick. Nätet består av sammanbundna,
mer eller mindre elastiska trådar. Vissa delar av nätet består av fasta hopkopplingar –
strängt deduktiva argument – medan andra delar är lösare förbundna och en del
förbindelser nog så kinkiga. Likt en välkänd modell av universum förefaller nätet
ändligt men utan gränser.”
Nätets elastiska trådar föreställer olika inriktningar inom forskning i demokratiteori och
enligt Dahl (2002) kan du följa en inriktnings argument, endast för att i slutet av tråden
befinna dig i början på en annan tråds argument. Nätet är på så sätt ett talande sätt att
illustrera demokratibegreppets komplexitet på.
Robert Dahl är en av 1900-talets demokratiteoretiker vars verk ”Democracy and Its Critics” är
en klassiker inom området (Held 1997). Förutom att Dahl lyfter fördelar med den
demokratiska jämlikhetsprincipen presenteras även demokratins baksidor och
verklighetsförankring, samt de argumenten använda av demokratins främste kritiker likt
förmyndarskapet och anarkin (Dahl 2002). Dahl menar att det inom demokratiforskningen
finns tendenser till att negligera begreppets faktiska innebörd och på så sätt endast lyfta
dess önskvärda attribut. I relation till det beskriver Dahl (2002) demokratin likt någonting
som existerar i världen omkring oss, demokrati som någonting faktiskt och hur det kan
upplevas på flera olika sätt.
Bland annat hänvisar Dahl till hur demokrati kan uppfattas likt en viss uppsättning politiska
institutioner, som en särskild samling rättigheter, som en social och ekonomisk ordning eller
som ett system bildat för att framkalla önskvärda resultat (Dahl 1968). Ytterligare en
föreställning är hur demokrati är en unik process för att gemensamt fatta bindande beslut,
vilket även är den inriktning Dahl valt. Dock förtydligar Dahl (2002) hur ingen kollektiv
beslutsprocess kan rättfärdigas om den inte uppfyller de önskvärda resultaten. Därför är
9
demokratiteorins uppbyggnad beroende av både de som förespråkar den, som dess
motståndare (Dahl 2002). I en intervju med amerikanska tidningen ”Annual Review of
Political Science” som Robert Dahl genomför 2008 talar han om sitt första möte med
demokrati och de klassiska teorierna kring begreppet, vilka vilar på Platon och Aristoteles.
Dahl beskriver hur han insåg hur dagens syn på demokrati inte överhuvudtaget levde upp till
de ideal som begreppets grund innehöll. Med denna bakgrund växte tanken om ett begrepp
som kan sammanfatta den faktiska demokratin vi har idag fram, polyarki som från den tidiga
grekiskan betyder ”många som styr” (Levi 2008). Polyarki är en politisk ordning där
medborgarskapet är utvidgat till en relativt stor del av befolkningen och medborgarna har
rätt till att ifrågasätta och motsätta sig den politiska eliten (Dahl 2002).
Men detta som bakgrund är Dahls teori om demokrati och dess motståndare ett passande
verktyg till att analysera hur demokrati och diktatur beskrivs i läroböcker. Även Karvonen
(2008) beskriver vikten i att analysera demokrati och diktatur i samband till varandra, med
hänsyn till att de är varandras motsatser. Diktaturen är enligt Karvonen (2008) ett land som
ligger så långt borta från de demokratiska idealen som det är möjligt att komma. Hadenius
(2006) belyser även han relationen mellan demokrati och diktatur och den rådande
gråzonen emellan dem. I detta fall är Dahl (2002) mer nyanserad och ser fler ytterligare
nivåer mellan demokratin och diktaturen, nämligen polyarkin. Karvonen (2008) delar in
styrelseskicken i demokrati, halvdemokrati och diktatur.
2.2.2 Demokrati kontra diktatur
Hadenius (2006) belyser det faktum att demokratin trots sina fördelar även har baksidor och
syftar till beslutsoförmåga, ineffektivitet, vanstyre, överbudskonflikt och korruption. Med
det som grund menar han även att det alltid kommer finnas motståndare mot den
demokratiska tanken, och att nya anti-demokratiska läror kan växa fram – som så många
gånger förut. Med hänsyn till det är det centralt att påminna oss om demokratins fördelar,
och för att bidra till förståelse kring dess innebörd bör vi även förstå dess motsats diktatur
(Dahl 2002). Kritikern till den demokratiska processen skulle hävda att det finns andra
fungerande alternativ, vilket framgår i dialogen mellan demokraten Demos och förmyndaren
Aristos nedan (Dahl 2002). Inom den demokratiska processen kommer alltid vissa grupper,
utnyttja processens brister för att överträda rättigheter via exempelvis yttrandefriheten
(Dahl 2002). Ett aktuellt exempel på hur demokratins yttrandefrihet dras nytta av är hur
10
uttalat nazistiska organisationer likt Nordiska motståndsrörelsen tillåts demonstrera ibland
annat Göteborg, Ludvika och Boden.2
Vilka är då alternativen till den demokratiska processen? Dahl (2002) hävdar att det inte
överhuvudtaget är möjligt att vidare beskriva demokratin utan att den kan bemötas av dess
motståndare, anarkin och förmyndarskapet, ett faktum även Held (1997) lyfter i sin
bearbetning av Dahl. Syftet med Dahls bok är att tolka demokratisk teori och praktik genom
att lyfta både dess för och nackdelar och tolkningen kan appliceras på den verkliga världen.
Vidare förklarar Dahl (2002) hur en tolkning kring demokratins möjligheter och
begränsningar inte är tillfredsställande om den inte ställs emot dess antagonister. Aktuellt
för denna uppsats är det förmyndarskap Dahl (2002) lyfter likt en motsats till demokratin,
förmyndarskapet representeras av en minoritet som styr majoriteten och kan liknas med det
vi benämner som diktatur.3 Även Karvonens (2008) syn på diktaturer är centralt.
Dahl (2002) beskriver hur det hierarkiska styret, trots demokratins tidiga uppkomst under
antiken, varit dominerande historiskt sett medan demokratin agerat som undantaget.
Fortfarande idag är bara en minoritet av alla världens länder kvalificerade nog att benämnas
som demokratier, trots att vi enligt Dahl (2002) använder begreppet ”folkstyre” i allmän
mening. Eftersom förmyndarskapet är uppbyggt kring ett behov av övervakning av dess
medborgare är grundtanken demokratins största motståndare och motsats (Dahl 2002).
Dagsaktuella exempel på stater vars styre kretsar kring en minoritet är bland annat Kina som
under flera årtionden styrts av ett dominerande parti, Nordkorea och Ryssland där ännu ett
val nu 2018 slutat i Vladimir Putins fördel vilket innebär att han fortsatt kan styra Ryssland
med hjälp av sina närmast förtrodda. Den aspekten av förmyndarskap som rör övervakning
är aktuell i Rysslands fall då landet inte endast anklagas för att ha riggat val inom landet,
utan att även ha påverkat USA:s presidentval 2016 samt redan nu påverkar
informationsspridningen inför det svenska valet 2018.4
2 Lönnaeus, O. m.fl. Sydsvenskan (2017) https://www.sydsvenskan.se/2017-09-30/nazister-demonstrerar-i-goteborg-folj-var-rapportering-har Hämtad: 2018-03-07 kl.10.29. SVT Nyheter (2018) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/nazister-far-tillstand-att-demonstrera-1-maj-i-boden Hämtad: 2018-03-07 kl.10.30. 3 Tanken om anarki är förvisso också antagonistisk genom dess motstånd mot demokratin som en tvångsapparat (Dahl
2002), men inte i den form av motstånd vilken ämnas undersökas i läroböckerna och kommer därför inte att beskrivas ytterligare. 4 Sundberg, M. (2018) SVT nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sapo-varnar-for-utlandsk-paverkan-i-riksdagsvalet Hämtad: 2018-05-16. Kl:09.05.
Platon är historiskt sett en av de kanske mest kända förespråkarna av förmyndarskapet och
han förespråkade också att endast vissa hade den kompetens och överlägsna insikt som
krävdes för att styra ett samhälle (Dahl 2002). I den dialog Dahl (2002) för mellan den nutida
förmyndaren Aristos och demokraten Demos belyses viktiga skillnader, och likheter,
begreppen emellan. Aristos talar medvetet om likheten mellan demokratin och
förmyndarskapet när han lyfter behovet av en stat som stiftar kollektivt bindande beslut,
alltså lagar. Vidare argumenterar Aristos också för att lika hänsyn mellan medborgare
visserligen bör gälla, dock bör medborgarna styras av en grupp högt kvalificerade människor
(Dahl 2002). Endast dessa kvalificerade människor, förmyndarna, kan rimligen ha den
kunskap och moral som krävs för att fatta beslut som gynnar hela samhället (Dahl 2002). Det
skiljer sig från Demos tanke om att alla medborgare ska ha samma rättighet att påverka
bindande beslut och rätt till att styra sig själva, med undantag för barn som inte anses ha
den moraliska kompetensen som krävs (Dahl 2002).
I samband med det ställer Aristos sig frågan som Platon tidigare ställt sig: vilka är mest
kvalificerade att styra? Hur tillvaratas bäst vanligt folks intressen? Genom att de så gott det
går verkar via en demokratisk process? Eller genom en grupp välmeriterade ledare med
exceptionell kunskap om dygd? Medan Demos argumenterar för att alla, men undantag för
barn, kan skaffa sig den kunskap och kompetens som krävs för att styra, hävdar Aristos att
endast en minoritet av den vuxna befolkningen har de möjligheterna. Det påståendet stärker
Aristos med hänsyn till att det helt enkelt inte finns tid, alla har inte tid att skaffa sig den
kompetens som krävs för att styra. I samhället behöver vi också snickare, rörmokare, lärare,
advokater, läkare och sjuksköterskor m.fl. och dessa människor ska vara specialiserade på
deras uppgift. Därför bör endast en minoritet av medborgarna specialisera sig på de
kvalifikationer som krävs för att styra och vara politiskt kompetenta för att uppfylla
majoritetens bästa (Dahl 2002).
Den tredje likheten mellan demokrati och förmyndarskap som Aristos lyfter är därför att
styret bör begränsas till de som är kvalificerade nog. Demos menar tvärt om från den likhet
Aristos lyfter, att en stor del av skillnaden, inte likheten, mellan demokratin och
förmyndarskapet ligger i diskussionen kring vem som är kvalificerad nog att delta i den
beslutande processen (Dahl 2002). För att stärka sitt argument går Aristos tillbaka i tiden
och hävdar att även demokratin historiskt sett nekat kvinnor, slavar, obesuttna och
12
olitterära. Ett argument som han har fullständigt rätt i. Demos svarar på anklagelserna om
historiskt uteslutande genom att bekräfta i samband med att han även förkastar hur det är
aktuellt för dagens demokratier, där uteslutande likt ovan inte förekommer (Dahl 2002).
En viktig aspekt som Demos lyfter är att demokratier i dagens mening självklart lutar sig mot
expertkunskaper (Dahl 2002), det går inte att utesluta att de som är utbildade för ett yrke,
exempelvis en politiker, inte är en bättre hjärtkirurg än vad de som är utbildade till
hjärtkirurg är. Den viktiga skillnaden förmyndarskapet och demokratin emellan är att det,
inom den demokratiska tanken, inte innebär att politikern inte kan ändra inriktning och även
hen utbilda sig till en bra hjärtkirurg och tvärtom. Ytterligare en markant skillnad demokratin
och diktaturen emellan är det ansvarsutkrävande medborgare kan använda mot styret, vilket
inom en diktatur är otillåtet och inom en demokrati en medborgerlig rättighet (Dahl 2002).
Karvonen (2008) lyfter det faktum att diktaturer i sig är ett viktigt statsvetenskapligt objekt
som inte alltid bör beskrivas som ett ”utvecklingsobjekt” på väg mot ett demokratiskt styre.
Diktatur är precis likt Dahl (2002) lyfter, det historiskt och modernt sett det dominerande
styrelseskicket i världen och gränsen mellan demokratin och icke-demokratin är enormt
hårfin (Karvonen 2008). Inom diktaturen är de mänskliga rättigheterna, politiska och
medborgerliga rättigheter, opartiska domstolar och statsinstitutioner samt möjligheten till
ett fritt och livaktigt civilsamhälle helt frånvarande eller mycket svagt. I samband med det
menar Karvonen (2008) att inte alla länder som inte uppfyller de demokratiska idealen är
diktaturer, en klassificering av olika typer av diktaturer är därför nödvändig. Ett vedertaget
begreppssystem existerar dock inte, men Karvonen (2008) väljer att dela in länderna i
demokratiska, diktaturer och en mellanform vilken kallas halvdemokrati. Exempel på
demokratier nämner Karvonen (2008) som de baltiska staterna, halvdemokratier är
exempelvis Georgien och Ukraina medan diktaturer exemplifieras med Vitryssland och de
flesta centralasiatiska länderna. Demokratins framgång grundas ofta i att halvdemokratier
rättat till de brister i mänskliga rättigheter och demokrati som höll landet tillbaka.
Karvonen (2008) presenterar demokratins kriterier med förekomsten av fria val, politisk
konkurrens samt betydande effekt på hur politisk makt fördelas. Det ska finnas omfattande
och allsidiga mänskliga rättigheter och de medborgerliga rättigheterna ska respekteras,
statsinstitutionerna ska vara opartiska med betydande självständighet och civilsamhället ska
var omfattande och livligt.
13
Halvdemokratier representeras av allmänna val med en grad av politisk konkurrens, valfusk
kan förekomma och oppositionens arbete försvåras ofta. Mediefriheten är ofta begränsad
och förenings och yttrandefriheten inskränkes på olika vis. Oppositionsföreträdare
diskrimineras av myndigheter vilket även gäller minoriteter. Politisk styrning av domstolar
kan förekomma inom halvdemokratier (Karvonen 2008). Medborgarnas fria samverkan
påverkas sällan, om den inte innebär en organiserad politisk utmaning likt oppositionen
(Karvonen 2008).
Diktaturen kännetecknas av att valen, när de väl förekommer, endast är en kuliss. En genuin
opposition tillåts inte överhuvudtaget (Karvonen 2008). De mänskliga rättigheterna kränks,
statsinstitutioner fungerar likt redskap för den politiska makten och det förekommer en nära
granskning av medborgares verksamheter (Karvonen 2008). Karvonen (2008) kopplar dock
diktaturens komplexitet till Dantes nivåer i helvetet5 och menar att det självklart finns
diktatoriska stater som i praktiken beter sig något olika.
Dahl (2002) utgår från dialogen mellan Aristos och Demos när han drar slutsatsen att
förmyndarskap inte är och aldrig kommer att vara överlägset den demokratiska tanken,
varken som ideal eller som verklighet. Dahl (2002) menar att även om förmyndarskap i sig är
ett högt ideal, är inte den kunskap och moral som krävs hos förmyndaren möjlig att uppnå
på ett sätt som gör att den uppfyller majoritetens bästa. En stor del i det är
förmyndarskapets syn på den allmänna människan som inte nog kompetent eller
intellektuell (Dahl 2002).
2.2.3 Demokratikriterier
Dahls (2002) demokratiteori bygger på fem kriterier – man kan kalla dem ideal – vars
uppfyllande resulterar i en perfekt demokratisk process. Han utgår dock från att en sådan
perfekt demokratisk process eller fullständigt demokratiskt styre aldrig kommer att
förekomma. Även om kriterierna inte kan uppfyllas fullt ut kan de användas som ett verktyg
för att värdera vad som i verkligheten existerar, det som Dahl benämner som polyarki. De
kriterier Dahl presenterar är 1. Effektivt deltagande 2. Lika rösträtt vid det slutliga
5 Dantes nivåer i helvetet härstammar från verket ”Den gudomliga komedin” skriven av Dante under medeltiden. I komedin redogör Dante för hur han tillsammans med den romerska diktaturen Vergilius vandrar genom helvetet till paradiset. På vandringen genom helvetet passerar de nio olika nivåer. Desto längre ned i helvetet de kom blev dess syndare och förbrytare värre och värre, längst ned fanns Judas som förrått Jesus och Brutus som mördade Ceasar.
14
avgörandet 3. Upplyst förståelse 4. Kontroll över dagordningen 5. Alltomfattande
medborgarskap/Inkludering av myndiga.
Effektivt deltagande talar för att alla demos, medborgare, ska ha samma användbara
möjligheter att påverka den demokratiska processen fram tills ett bindande beslut är fattat
(Dahl 2002). Att inte ge alla medborgare samma möjlighet till effektivt deltagande innebär
att den personens preferenser faller bort med hänsyn till att de är okända (Dahl 2002). För
att säkerställa ett effektivt deltagande menar Dahl (2000) att den demokratiska processen
bör bestå av valda representanter, yttrandefrihet, alternativa informationskällor och
föreningsfrihet vilket innebär att fri opinionsbildning är centralt. Lika rösträtt vid det slutliga
avgörandet innebär att alla medborgares röst ska vara lika mycket värt som varje annans
medborgares röst är och dessa röster ska utgöra grunden för alla beslut inom den
demokratiska processen. Utan det kravet skulle medborgare inte veta om deras preferenser
väger lika mycket vid det slutgiltiga avgörandet och den politiska jämställdheten skulle
kulminera (Dahl 2002). Den jämlika rösträtten ligger tätt samman med effektivt deltagande,
alla bör få samma chans att påverka processen och varje röst ska väga lika tungt. Dahl (2002)
argumenterar dock för att detta bör vara ett enskilt kriterium om alla medborgare inte har
samma möjligheter påverka processen skulle det resultera i ökade skillnader medborgare
emellan.
Med upplyst förståelse hävdar Dahl (2002) att varje medborgare ska ha adekvata möjligheter
att ta del av och lära sig om de olika alternativ som den demokratiska processen erbjuder.
För att folket ska kunna fatta det bästa beslutet måste de vara upplysta, upplysta om hens
möjlighet att få insikt om mål och medel, samt de konsekvenser som ett val innebär. Om inte
alla medborgare får all information blir inte processen rättfärdig (Dahl 2002). Dahl (2002)
beskriver att det är först när en medborgare inser konsekvenserna av ett val som han eller
hon har full förståelse och välja utifrån allmänhetens bästa.
Medborgarna ska även ha kontroll över dagordningen och därför ska alla medborgare enligt
det fjärde kriteriet ha lika kvalificerade mandat att uttrycka sig om agendan samt ha sista
ordet när beslutet ska fattas. För att ett system ska anses vara demokratiskt måste demos ha
inflytande i vad som skall stå på dagordningen. Om endast ett begränsat antal demos är de
som avgör vad som är relevant och vad som ska stå på agendan kan systemet inte räknas
15
som en fullständig demokratisk process. Den demokratiska processen är även fullständigt
om folket själva valt att delegera vissa beslut till representanter, så länge folket kan häva den
delegationen (Dahl 2002). På detta sätt uppfylls kriteriet för kontroll över dagordningen i
representativa demokratier. Därför innehåller även kriteriet det faktum att medborgare är
bäst kvalificerade att bedöma sin egen kompetens (Dahl 2002).
Det sista kriteriet behandlar vilka som ska ingå i demos, inkludering av myndiga, och Dahl
(2002) argumenterar för att alla vuxna medborgare/medlemmar ska ha de fullständiga
rättigheterna och därmed inkluderas i beslutsfattandet. Kontentan av dessa kriterier innebär
att alla ska ha samma möjligheter att delta och påverka den demokratiska processen. Dock
innebär det en exkludering av medborgare som inte anses lämpliga att påverka
beslutsfattandet, tillexempel barn, tillfälliga besökare och en del personer med intellektuella
funktionshinder. Dessa ska dock alltid mötas av generella krav om rättvisa. (Dahl 2000). Dahl
(2002) lyfter dock en viss problematik kring demos genom att beskriva hur en person som är
rik har större tillgång till pengar, information, publicitet, organisationer, tid och politiska
resurser än en person som är fattig har. Indirekt innebär det att personen som är rik har
större möjlighet att delta och påverka processen än personen som är fattig har (Held 1997).
Dahl (2002) hävdar även att ett demokratiskt styre kräver att majoritetsprincipen tillämpas
vid beslutsfattande. Beslutsregeln i en politisk process måste vara överensstämmande med
processens förutsättningar, därav är majoritetsprincipen given för den demokratiska
processen (Dahl 2002). Majoritetsprincipen som beslutsregel innebär därför att största
möjliga antalet människor får möjlighet att utöva självbestämmande (Dahl 2002). Held
(1997) diskuterar Dahls tes kring majoritetsprincipen och menar att det är den numeriska
majoritetens olika komponenter som är nödvändiga för att handla, inom idealet demokrati.
Held (1997) resonerar dock även kring Dahls teori om polyarki och menar att även om ett
land inte uppfyller de demokratiska kriterierna, majoritetsprincipen en av dem, är en viktig
skillnad mellan polyarkin och diktaturen värd att lyfta. Inom diktaturen styr en minoritet,
medan polyarkin består av ett flertal minoriteter som konkurrerar mot varandra och på så
sätt representerar majoriteten effektivare än inom en diktatur (Held 1997). Dahl (1956)
beskriver nämligen hur den demokratiska processens värde snarare grundas i att flera
motstridiga minoriteter styr besluten istället för att majoritetens suveränitet gör det.
16
Dahl (2002) förklarar även hur de nämnda kriterierna syftar till ett ideal, och då i dess
motsats styren som inte når upp till det idealet. Det Dahl benämner som polyarki når dock
inte heller upp till idealet för demokrati. För att polyarkins kriterier ska närma sig den
demokratiska processen och de demokratikriterier Dahl ställer fram krävs valda
befattningshavare, fria och opartiska val, allmän rösträtt, rätt att kandidera i val,
yttrandefrihet, alternativa informationskällor och församlingsfrihet (Dahl 2002). Dahl (2002),
likt Karvonen (2008), lyfter svårigheten av att mäta när en regim, en process eller ett system
kan benämnas som demokratisk eller inte. Centralt för att förstå både demokratin och
diktaturens innebörd är att problematisera och jämföra dem mot varandra som motsatser
(Karvonen 2008). Det centrala i Robert Dahls demokratiteori är sammanfattningsvis att det
inte förekommer något ideal, inget land uppnår kriterierna och kan därför inte benämna sig
som idealet demokrati. Med det som utgångspunkt myntade Dahl begreppet polyarki vilket
berör det styrelskick som existerar i verkligheten.
2.3 Analysschema Läroböcker utgör en stor del av undervisningen i skolan och ska bidra till skolans uppdrag att
fostra demokratiska medborgare (GY11). Syftet med studien är att i relation till demokrati
och diktatur begreppens komplexitet undersöka hur de beskrivs i läroböckerna. För att
besvara studiens två huvudsakliga frågeställningar bryts dem ned i ett antal mer ingående
frågor. Frågorna delas på så sätt in i en slags hierarkisk ordning för att skapa ett mer
nyanserat resultat. Frågorna behandlar om det redogörs för olika nyanser av demokrati och
diktatur i läroböckerna? Ger läroböckerna verkliga exempel i sina redogörelser kring
begreppen? Problematiseras innebörden av demokratin och jämförs det mot alternativa
styrelseskick likt tillexempel diktaturer? Dessa frågor i samband med Dahls (2002)
demokratiteori ligger till grund för det analysschema studien kommer att bygga på, alltså det
ramverk vilket styr hur läroböckerna analyseras. Analysschemat delas in i kategorierna
begreppens teoretiska kärna, empirisk referens och problematisering. Nedan redogörs de
olika kategorierna närmare.
17
Tabell 1. Analysschema
2.3.1 Begreppens teoretiska kärna
Demokratibegreppets teoretiska kärna är enligt Dahl (2002) en unik process för att fatta
beslut. Idealet för demokratiprocessen delar Dahl som nämnt in i fem olika delar, effektivt
deltagande, lika rösträtt vid det slutliga avgörandet, upplyst förståelse, kontroll över
dagordningen och alltomfattande medborgarskap. Dessa kriterier beskrivs mer ingående
under kap 2.2.1 ”Robert Dahls demokratiteori” och utgör den teoretiska kärnan i Dahls
demokratiteori, vilken ligger till grund för läroboksanalysen kring begreppet.
Diktatur, motsatsen till demokratin, beskriver Dahl (2002) i form av ett förmyndarskap där
styrets övervakning av medborgare är en viktig del. I den dialog Dahl för mellan förmyndaren
Aristos och demokraten Demos framgår det hur den teoretiska grunden i förmyndarskapet
även utgörs av vem eller vilka som anses kvalificerade nog att styra ett land. I enlighet med
förmyndarskapet är det endast en minoritet av befolkningen som har den kompetensen
(Dahl 2002). Vilket enligt Demos utgör den främsta skillnaden mellan förmyndarskapet och
demokratin, som hävdar att alla vuxna har den kompetens och intellekt som krävs för att
styra över sig själva (Dahl 2002). Karvonen (2008) hävdar även att en klassificering av
diktaturen är nödvändig och delar därför in länder i demokratier, diktaturer och
halvdemokratier.
2.3.2 Empiriska referenser
Den demokratiska processen är dock ett ideal som Dahl (2002) menar vara omöjligt att
uppnå. Ingen beslutsprocess kan rättfärdigas om den inte når de eftersträvade resultaten,
vilket är grunden till den verklighetsförankrade bilden av demokratin som Dahl (2002) lyfter,
det han kallar polyarki. Den polyarkiska tröskeln står en god bit under de demokratiideal
Demokrati Diktatur Teoretisk kärna –Dahls demokratikriterier Teoretisk kärna – Diktatur enligt Dahl och
Karvonen
Empiriska referenser – Demokrati i praktiken kopplat till Dahls teori om Polyarki
Empirisk referens – Diktatur i praktiken i enlighet med Dahls förmyndarskap samt Karvonens nivåer av diktaturer
Problematisering – Problematisering av demokratins innebörd. Eventuella nackdelar?
Problematisering – Problematisering av diktaturens innebörd. Eventuella fördelar?
18
Dahl (2002) presenterar och är en empirisk demokrati som förekommer i alla de länder vi
benämner som demokratiska, Dahl (2002) hänvisar till bland annat Sverige, Danmark,
Storbritannien, Nya Zeeland, USA och Kanada. Dahls teori om polyarki står som grund för
den del av studien som belyser om och hur läroböckerna ger konkreta empiriska referenser
av demokratin och inte enbart presenterar idealet.
På samma sätt är syftet att analysera huruvida läroböckerna ger några empiriska
redogörelser för diktaturer, exempelvis genom att likt Dahl (2002) exemplifiera med
konkreta länders styrelseskick som dåvarande Sovjetunionen och nutidens Nordkorea.
Relevant är även att analysera ifall att de empiriska referenserna kring diktaturer
klassificerar länderna efter någon form av skala, likt Karvonen (2008).
2.3.3 Problematisering
Denna kategori har för avsikt att lyfta om och hur läroböckerna problematiserar begreppens
innebörd. Det vill säga huruvida demokratin endast beskrivs som idealet för hur en stat ska
styras eller om faktiska baksidor bakom fenomenet också får utrymme. Bland annat anser
Dahl (2002) att demokratin inte är nödvändig att beskriva ytterligare om det inte görs i
samband med dess nackdelar och i förhållande till dess motsats diktatur. Problematisering är
även aktuellt om ett demokratiskt styrelseskick i en lärobok beskrivs i den form som Dahl
(2002) kallar polyarki och inte endast när det gäller idealet. Inom polyarkin kan tillexempel
inte institutionerna säkerställa det medborgerliga starka deltagandet, inte heller
medborgarnas möjlighet till att strikt kontrollera sin regering eller att politiken i landet
överensstämmer med vad majoriteten av folket önskar (Dahl 2002).
Kring diktaturbegreppet avser analysen att undersöka huruvida eventuella fördelar med
styrelseskicket lyfts, exempelvis den effektivitet Dahl (2002) beskriver i samband med
förmyndarskapet. Normen är att diktatur ses som något orätt som beskrivs med stöd av dess
nackdelar, medan demokratin är det önskvärda. Är det denna bild läroböckerna ger eller
belyses även andra aspekter av begreppen?
19
3. Metod En metod som är vanlig inom textanalyser är diskursanalysen. Diskursanalysen fokuserar till
stor del på kommunikationens handlingsaspekt och kan tillämpas på texter där fokus då
ligger på att förstå språkets betydelse för det objekt som beskrivs (Bryman 2011). Diskursen
bildar en version av det som ska beskrivas och fungerar därför som en språklig referensram.
Fokus när de aktuella läroböckerna för denna studie analyseras är inte att utgå från den
språkliga och kommunikativa aspekten och därför är diskursanalysen inte ett lämpligt
verktyg. Även en idéanalys är ett tillvägagångssätt när en text ska analyseras, dock kan den
vara mer begränsad med hänsyn till att den ofta består av en av tre olika komparativa
angreppssätt, jämföra med tidigare tolkningar, jämföra över tid eller jämföra med andra fall
(Bryman 2011). Trots att syftet med denna studie är att visa på eventuella skillnader över tid
läroböckerna emellan, resulterar en idéanalys i en textanalys som i större utsträckning går in
på djupet av analysen än vad jag ämnar göra i denna studie.
En deduktiv innehållsanalys kan fungera som en plattform för ett mer teoristyrt
metodalternativ och lämpar sig därför bättre för studien. Genom att bygga upp studien på
ett mer teoristyrt metodalternativ blir kopplingen mellan analysen av läroböckerna och det
teoretiska ramverket tydligare. Analysschemat i studien är på så sätt skapat med det
teoretiska ramverket som grund, nämligen Dahls demokratiteori kompletterad av Karvonens
klassificeringar av styrelseskick. På så sätt stärks studiens validitet genom att det för läsaren
blir mer transparent att jag mäter det jag utger mig för att mäta.
Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppen demokrati och diktatur framställs i
de olika läroböckerna och om det förekommer någon skillnad i hur begreppen beskrivs över
tid. Läroböckerna är skrivna under en period där tre olika läroplaner gällt, Lgy70, Lpf94 och
idag aktuella Gy11. Skillnader och likheter mellan böckerna kommer att redogöras för, dock
är syftet inte att göra anspråk på en fullständig komparativ analys. Fokus ligger istället på att
utifrån böckernas innehåll undersöka hur begreppen framställs enskilt och i relation till
varandra utefter de aktuella kategorierna som presenteras i analysschemat. Det genomförs
på lämpligaste sätt med genom en deduktiv innehållsanalys där texten tolkas utifrån ett på
förhand bestämt analysschema (Bryman 2011).
Innehållsanalysen syftar till att söka bakomliggande teman i det aktuella analysmaterialet
och är ett av de vanligaste tillvägagångssätten när det gäller kvalitativa analyser av
20
dokument (Bryman 2011). Metoden ska enligt Byrman (2011) vara systematisk och
analytiskt, men inte rigid. På så sätt skiljer sig den kvalitativa innehållsanalysen mot en
kvantitativ innehållsanalys som istället besvarar mer kategoriserade frågor och hänvisar till
statistik (Bryman 2011). Syftet med uppsatsen är inte att visa hur ofta begreppen demokrati
och diktatur används i läroböcker utan hur de används och beskrivs. Därför är en kvalitativ
innehållsanalys en passande metod.
Bryman (2011) hänvisar till Altheide (1996) och beskriver hur den kvalitativa
innehållsanalysen är ett verktyg där de förbestämda analyskoderna styr. Altheide (1996)
anser dock att det även ska finnas utrymme över till andra variabler och kategorier som
framkommer under studiens gång. Den deduktiva innehållsanalysen utgår därför från ett
analysschema, men lämnar utrymme för tolkning och generering av nya kategorier.
Bryman (2011) presenterar ett antal steg Altheide tagit fram som grunden till en
innehållsanalys, vilka också följs i arbetet med denna studie. Inledningsvis ska en
forskningsfråga formuleras, materialet ska bestå av 6-10 dokument och analysen ska utgå
från ett antal kategorier som styr datainsamlingen. Kategorierna sammanställs i ett
analysschema som tillämpas på det insamlade materialet. Analysenheterna för denna studie
består av sex läroböcker inom samhällskunskap för gymnasiet och undersökningen ska visa
på mönster i innehållet som kan beskrivas utifrån analysschemats kategorier. Analysschemat
består av tre kategorier som belyser hur begreppen demokrati och diktatur beskrivs i
läroböckerna. Kategorierna är begreppens teoretiska kärna, huruvida begreppen beskrivs
med fokus på empiriska referenser och om läroböckerna lyfter en problematisering av
begreppens innebörd. Analysschemat och dess kategorier beskrivs mer ingående under
kapitel 2.3 Analysschema.
Under genomgången av analysenheterna har de aktuella kapitlen för studien, vilka
presenteras under 4. Material, analyserats från början till slut. Inledningsvis med ett par
”glasögon” som söker efter begreppens teoretiska kärna, sedan via ett par ”glasögon”
inriktade på empiriska referenser och slutligen med ett par som analyserar eventuell
problematisering av begreppen. Genom att använda mig av dessa olika ”glasögon” blir det
möjligt att tolka texten på olika sätt beroende på vilken kategori som ska skildras. Utefter
den tolkningen, som alltid förekommer när en individ läser en text, har sedan de olika
kategorierna redogjorts för i resultatdelen.
21
3.1 Validitet och reliabilitet
Den kvalitativa forskningens validitet går ut på om forskaren observerar, identifierar och
mäter det som den utger sig för att observera, identifiera eller mäta (Bryman 2011). Den
berör även kopplingen mellan studiens teoretiska definition och det resultat som redovisas
(Bryman 2011). Validiteten i denna studie berör ifall mina teoretiska antaganden är valida
och om det analysschema som är till för att undersöka läroböckerna förmår att besvara
studiens syfte. För att stärka validiteten har mitt syfte varit att så transparent som möjligt
redogöra för den teoretiska kopplingen till det som analyseras i läroböckerna. Studiens
validitet kan anses vara relativt låg med hänsyn till att endast sex läroböcker under tre
årtionden undersöks, för att ytterligare öka validiteten och åstadkomma ett mer trovärdigt
resultat krävs en undersökning av fler läroböcker. Genom att öka antalet analysenheter kan
en tydligare bild demokratin och diktaturens beskrivning i läroböcker över tid presenteras.
Reliabiliteten berör tillförlitligheten i en mätning, i samband till det ska en annan person
kunna genomföra samma studie och få liknande resultat (Bryman 2011). Reliabiliteten för
studien kan kopplas till att den metod som används i form av en innehållsanalys är en
passande tillämpning får att nå studiens syfte. Detta eftersom innehållsanalysen fokuserar
på att analysera ett tema utefter ett på förhand bestämt analysschema, där syftet är att
undersöka bakomliggande tema i texten. För att säkerställa hög reliabilitet analyseras alla
läroböcker utifrån samma analyskategorier framtagna i samband med det teoretiska
ramverket, och endast det i läroböckerna som berörs av analysschemat presenteras. Det
som anses vara en del av analysschemats kategorier är däremot en tolkning jag gör i
samband med det jag läser. Det förutsätter inte att en annan person inte skulle kunna tolka
materialet annorlunda.
22
4. Material Det material som analyseras är sex läroböcker i samhällskunskap med inriktning mot
gymnasiet. Läroböckerna är skrivna under 90-talet, 00-talet och 10-talet och urvalet består
av två böcker från varje årtionde. I nutid benämns samhällskunskapskurserna som 1,2 och 3,
medan de under de tidigare årtiondena benämndes som A, B och C. Böckerna har
gemensamt att de alla täcker kurserna A, B och C och 1, 2 och 3. Genom att böckerna är
skrivna 1991, 1997, 2000, 2007, 2012 och 2017 ligger läroplanerna Lgy70, Lpf94 och GY11 till
grund för de olika läroböckerna. De kapitel inom böckerna som undersöks har direkt
anknytning till de aktuella begreppen demokrati och diktatur som beslutsprocess och
styrelseskick vilket i enlighet med Dahls (2002) demokratiteori där demokrati är en process
för att fatta beslut, är fokus för studien.
Tabell 2. Analysenheter.
Analysenheter Utgivnings-
år
Författare Läroplan Aktuella
kapitel
Vi och vår värld 1991 Hans Almgren, Nils Hellzéll
m.fl.
Lgy70 ”Demokrati och
diktatur” s.54-63.
Samhällsboken 1997 Jan Kieser och Kjell Rydén Lpf94 ”Demokrati”
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Ekman, Joakim & Pilo, Lina (2012). Skolan, demokratin och de unga medborgarna. 1. uppl.
Malmö: Liber
Eriksson, Johan, Thornström, Peggy & Kesselfors, Jenny (2017). Perspektiv på samhället 1-2-3. Lund: NA förlag Hadenius, Axel (2006). Demokrati: en jämförande analys. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Held, David (1997). Demokratimodeller: från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. 2., rev. och utvidgade uppl. Göteborg: Daidalos Karvonen, Lauri (2008). Diktatur: om ofrihetens politiska system. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag Keiser, Jan och Rydén, Kjell. (1997) Samhällsboken – kurserna ABC. 10. uppl. Örebro: Liber AB. Levi, M. (2008) Annual Review of Political Science.”A Conversation with Robert A. Dahl”.
Volume 12, 2009.
Dahl, Robert A. (2002). Demokratin och dess antagonister. [Ny utg.] Stockholm: Ordfront i
samarbete med Demokratiakad.
Dahl, Robert A. (1989). Democracy and Its Critics. New Haven: Yale University Press.
Dahl, Robert A. (2000). On democracy. London: Yale University Press
Ekman, Joakim & Pilo, Lina (2012). Skolan, demokratin och de unga medborgarna. 1. uppl.
Malmö: Liber
59
Selander, Staffan (1988). Lärobokskunskap: pedagogisk textanalys med exempel från
läroböcker i historia 1841-1985. Lund: Studentlitteratu
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm:
Norstedts akademiska förlag
Skolverket (1970). Läroplan för gymnasieskolan, Lgy70. 2. uppl. Stockholm: Svenska
utbildningsförlaget Liber Ab
Skolverket (1994). 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf94. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket
7.2 Elektroniska källor
Brännberg, Sara-Lisa (2008) Begreppslig kunskap i läroböcker - Hur begreppen diktatur och
demokrati behandlas i två läroböcker inom ämnet samhällskunskap.