Delprojektet Rätt stöd till - - Forum Carpe · daglig verksamhet som i boende ge rätt stöd till arbete och/eller studier” som det står i den ansökan som gjordes 2011. Det

2012-04-01 – 2014-06-30

- ett utvecklings- och samverkansprojekt för kompetensutveckling inom funktionshinderområdet i 23 kommuner och 2 företag i Stockholms län

2

Delprojektet Rätt stöd till arbete och studier

InledningCarpe 2, som bygger på erfarenheter från tidigare projekt Carpe, genomfördes mellan den 1 april 2012 – 30 juni 2014 inom funkt-ionshinderområdet i Stockholms län. Ett av huvudsyftena med projektet var att i samverkan genomföra kompetensutveckling. Ett annat syfte var att synliggöra verksam-hetsområdet för att få till stånd strukturella för-ändringar. Projektet har haft en sammanhållande del om lärande och vardagsutveckling, som riktats sig till alla som har deltagit i Carpe 2. Därutöver har det funnits ytterligare fyra val-bara delprojekt där kommunerna och företagen har kunnat delta i något eller flera av dem. Två som berör delar av verksamhetsområdet: Kompetensutveckling för att ge rätt stöd

till arbete och studier

Kompetensutveckling för att ge rätt stöd till personer med förvärvad hjärn-skada, utvecklingsstörning och/eller aut-ism som åldras

Två som riktar sig mot specifika målgrupper:

Chefer utan högskoleutbildning

Handläggare - kompetens och yrkesroll

Följande rapport berör delprojekt rätt stöd till arbete och studier.

För att läsa om projekts slutrapport eller om något av de övriga delprojekten se Carpes hem-sida www.projektcarpe.se En av anledningarna till att delprojektet startade var att antalet personer som fick daglig verksamhet ökade. I en forskningsrapport, som Socialstyrelsen gav ut 2011, framgår det att ”Antalet per-soner som får daglig verksamhet ökar. En förklaring är att fler elever placeras i särskola. I flera studier konstateras att per-soner som gått i särskola i praktiken ute-stängs från arbetsmarknaden. De erhåller med automatik en plats inom daglig verk-samhet och arbetsförmedlingen prioriterar inte heller denna grupp. Andra förklaringar till ökningen inom daglig verksamhet är ett ökat antal personer med neuropsykiatrisk diagnos, en kärvare arbetsmarknad samt högre krav på arbetsförmåga hos Samhall. …vidare konstateras att ytterst få personer går från daglig verksamhet till den öppna arbetsmarknaden…”. Vid delprojektets ansökan hade även rege-ringen kommit med en strategi för funkt-ionshinderpolitiken gällande sysselsättning. Ett inriktningsmål som regeringen priorite-rat är: ”Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför ned-satt arbetsförmåga ska öka”.

Syfte Delprojektets syfte har varit att ”utveckla den nya yrkesroll som krävs för att i såväl daglig verksamhet som i boende ge rätt stöd till arbete och/eller studier” som det står i den ansökan som gjordes 2011. Det betyder att projektet har arrangerat ett antal föreläs-ningar och kortkurser för att ge ny kunskap att forma den nya yrkesrollen. Dessa aktivi-teter har innehållit diskussioner kring den yrkesroll man har och vad man kan behöva förändra för att forma en ”ny” yrkesroll för att kunna uppnå de resultat som både Soci-alstyrelsen och regeringen har strävat mot, att fler personer med funktionsnedsättning får möjlighet att komma in på arbetsmark-naden.

Delprojektet har, enligt ansökan, riktat in sig på att ge kunskap kring stöd till perso-ner med lindring utvecklingsstörning och neuropsykiatriska funktionsnedsättning som

med rätt stöd skulle kunna nå, få och be-hålla ett arbete eller studera. En av delarna i delprojektet har varit att ta reda på vad rätt stöd egentligen är. Flera aktiviteter har därför genomförts tillsam-mans med personer med egen erfarenhet av funktionsnedsättning och de har berättat vad de anser är rätt stöd för att lyckas nå, få och behålla arbete eller att lyckas med sina studier. En annan del i delprojektet har varit att ta reda på olika viktiga aktörers uppdrag som till exempel Arbetsförmedling och Försäk-ringskassa. Vilka stöd har de att erbjuda och hur kan man samverka runt personen så att det rätta stödet kan ges. Samma ut-gångspunkt har det varit när det gäller stöd för möjlighet till att studera.

Mål och aktiviteter De tre mål som delprojektet önskade uppnå var att: • Chefer, medarbetare och handläggare

anser att man har större kunskap än in-nan projektet om olika samhällsaktörers uppdrag och kan vara ett stöd till brukaren

• Medarbetare anser att man har kunskap och metoder för att vara ett stöd i boen-det och i daglig verksamhet

• Chefer anser att man har kunskap och metoder för att leda verksamheten inom detta område

Aktiviteter som delprojektet skulle genom-föra för att nå målen var att: • Identifiera och genomföra kompetensut-

veckling inom området delvis i samver-kan med projekt Consensio

• Tillsammans med berörda aktörer inven-tera och utveckla former för samverkan.

• Tillsammans med berörda aktörer utröna i vilken utsträckning Carpes medarbetare kan vara en resurs i deras kontakter med personer med funktionsnedsättning

Måluppfyllelse och aktiviteter som har varit Ovanstående mål och aktiviteter har på olika sätt arbetats med under delprojektets tid. Det har varit olika seminarier för att ta del av vad andra liknande projekt har gjort och för att ta del av deras erfarenheter och resultat. Det har också varit informations- och dialogträffar med adekvata myndighet-er såsom Arbetsförmedlingen och Försäk-ringskassan. Även olika utbildningsanord-nare har berättat om sina möjligheter till att stödja till studier. Forskare med olika inriktning har föreläst om sina rön och såklart har delprojektet även haft möjlighet att genom de yrkes-verksamma själva berätta om hur de organi-serar för att ge stöd till arbete eller studier.

Sist men inte minst har personer med funkt-ionsnedsättning själva berättat om hur det är att försöka komma ut på arbetsmark-naden eller att studera. Delprojektet har kunnat ge olika perspektiv på hur man som yrkesverksam kan ge rätt stöd för att nå, få och behålla ett arbete eller att välja, inleda och fullfölja en utbildning. Sammantaget har delprojektet belyst att det rätta stödet som behövs för att brukaren ska kunna nå ett arbete eller att studera är att medarbetarna har en grundkompetens om adekvata myndigheter och utbildningsan-ordnare och att alltid utgå utifrån den en-skilde individens behov och möjligheter.

Uppföljning och utvärderingRamböll Management Consulting har på uppdrag av Carpe genomfört den lärande utvärderingen av projekt Carpe 2. Den lä-rande utvärderingen har fungerat som ett stöd i projektets genomförande. För att ta del av Rambölls utvärdering se Carpes hemsida. Carpe 2 har dessutom använt sig av olika metoder för egenutvärdering. Det som varit viktigast för just delprojekten är att nya

föreläsningar utvärderades för att användas som grund för förändringsarbete. Nya kur-ser följdes av projektledningen på olika sätt för att säkerställa att de motsvarade för-väntningar och behov. Exempelvis har ett par seminarieserier ut-vecklats till form, innehåll och omfattning efter synpunkterna från deltagarna i utvär-deringarna.

Start När delprojektet stöd till ar-bete och studier startade be-rättade delprojektledaren om sina tankar kring delprojektet:

”Det ska bli roligt att, till-sammans med alla medar-betare och chefer på ar-betsplatserna som deltar i projektet, få fram kunskap och metoder för att på bästa sätt stödja personen med funktionsnedsättning. Många verksamheter arbetar redan idag med att stödja mot arbete och arbetsinriktad daglig verksamhet. Att projektet även fokuserar på stöd till studier är bra för det ger ännu en möjlighet till utveckling för personen med funktionsnedsättning.”

Karl Löfgren - delprojektledare för Arbete & Studier.

Nu efter över två års arbete med delprojektet stämmer tankarna fortfarande. Delpro-

jektet har haft fler olika före-läsningar, seminarier, informat-

ionsträffar där det har varit diskussioner kring vilken kun-

skap som behövs, vilka arbets-sätt man arbetar efter och hur

man kan organisera för att stödja till arbete. Delprojektet har visat att alla deltagande kommuner har arbetsinriktade verksamheter och flera har en mycket tydlig profil mot arbete med t ex arbetskonsulen-ter i verksamheten. Att stödja till studier är inte lika självklart inom en daglig verksam-het då det inte ingår i uppdraget. Inte heller inom boenden är det självklart att stödja till studier på ett strukturerat sätt, där det kan vara en del i uppdraget enligt brukarens behov. Hur man ska stödja till studier är fortfarande ett utvecklingsområde att fort-sätta fokusera på.

Inventering av kompetensbehov Det som flest verksamheter efterfrågade var kunskap om Arbetsförmedlingen, Försäk-ringskassan och om kommunens myndig-hetsutövning. Men även om utbildningsan-ordnare såsom Lärvux, folkhögskolor, hög-skolor och universitet samt erfarenhetsut-byte med andra dagliga verksamheter. Man ville också betona behovet av metodut-veckling för att handleda personer med funktionsnedsättning mot olika arbetsinrik-tade verksamheter. Vilka vägar kan bruka-ren ta för att komma närmare arbetsmark-naden?

Man ställde sig frågor som handlade om hur man som professionell yrkesperson kan stödja brukaren på ett bra sätt? Vilka peda-gogiska kunskaper behöver man själv ha i sitt arbete? Vilka arbetssätt är bra och vilka kognitiva hjälpmedel finns? Det som även togs upp i inventeringen var behov av nå-gon form av jobbcoachutbildning. Man ville veta mer om arbetssätt som handlar om hur man ska handleda brukare och före-tagspersonal på praktikplatserna, t ex sup-ported employment (SE) och individual placement and support (IPS).

Kompetensutveckling i projektet i samverkan Delprojektet har samverkat med flera olika aktörer för att kunna ordna olika kompe-tensutvecklingsinsatser enligt de behov som framkom i inventeringen. Samverkansparter har varit olika liknande projekt eller föreningar som har projekt om stöd till arbete och eller studier, bl.a. före-ningen Attention och dess projekt ”Vägar till jobb”, Handikappförbundens projekt ”Rätt stöd till arbete” och KomAn:s projekt om stöd till arbete.

Samverkan har skett med Arbetsför-medlingen och Försäkringskassan för att sprida information om deras regelsystem. Föreläsningar och kurser har genomförts tillsammans med olika relevanta föreläsare och utbildningsanordnare. Flera verksam-heter har bidragit till att sprida kollegial kunskap kring hur de jobbar med sitt stöd till brukare. Dessutom har flera personer med egen erfarenhet av funktionsnedsätt-ning varit med under delprojekts gång och bidragit med sina egna erfarenheter.

Förändring av yrkesroll Arbetet som stödperson på ett boende eller på en daglig verksamhet har blivit mer vari-ationsrikt kring att stödja och coacha perso-ner med funktionsnedsättning till att få mer delaktighet i samhället. Att arbeta med att ge stöd till personer med lindrig utveckl-ingsstörning eller med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som vill ut i arbetsli-vet eller som önskar studera kräver att man som stödperson har kunskap om olika stöd-system som andra aktörer kan erbjuda. Det är även viktigt att stödpersonen kan ge spe-cifikt stöd till arbetsplatser som kan vara intressanta för personen med funktionsned-sättningen och även till utbildningsanord-nare vid behov. Yrkesrollen idag är mer att kunna ta reda på olika saker tillsammans med den enskilde och även att kunna informera andra om olika sätt att ge stöd. Att vara stödperson i boendet är inte bara att stödja i hemmets sysslor utan en viktig del är att också stödja brukaren med hans eller hennes önskan till arbete eller praktik. Det kan även handla om att stödja till att välja, inleda och slutföra studier. Även för stödpersonerna på de arbetsinriktade verk-samheterna har det blivit förändring i yrkes-rollen, nu med mer utåtriktade arbetsuppgif-ter gentemot externa företag och inte bara

inom de egna verksamheterna. Det har tidi-gare funnits arbetsinriktade verksamheter men de har vuxit i storlek och det har till-kommit en ny målgrupp, personer med neu-ropsykiatrisk funktionsnedsättning. Som stödperson har man haft behov av att skaffa sig ny kunskap kring den funktionsnedsätt-ningen. Yrkesrollen har förändrats till att vara en mer coachande och stödjande per-son och det var efterfrågat att lära sig mer om coachande samtal. Tillsammans med utbildningsanordnaren SweJa har delprojektet haft tredagars-kurser i det professionella coachande samtalet.

”Kommunikation är avgörande för att mötet mellan två männi-skor ska kunna bli bra. Alla som möter männi-skor i sitt arbete behö-ver därför grundläg-gande kunskaper om kommunikation och kom-munikationens betydelse. Vissa funkt-ionsnedsättningar innebär dessutom att kommunikationsförmågan påverkas, både när det gäller att själv göra sig för-stådd och att förstå andra.”

ur Carpes Yrkeskrav

Samverkan för att ge rätt stöd En av de tydligaste grundpelarna för att nå ett gott resultat för brukaren som vill börja sin karriär mot arbetsmarknaden eller stu-dier är samverkan. Samverkan utgår ifrån brukarens önskan och med det nätverk som är aktuellt, t ex arbetsplatsen, stödperson i boende och i vissa fall närstående. Sam-verkan är central och bygger på förtroende och tillit. Den externa arbetsplatsen behöver känna att de kan få stöd när de har behov och att det i sin tur skapar trygghet på ar-betsplatsen. De arbetskonsulenter/stöd-personer på daglig verksamhet som har arbetat upp en god samverkan har lättare att klara upp saker om det blir frågetecken om något. Brukaren själv har också i vissa fall godkänt att stödperson och arbetsplats kan ha möten utan att han eller hon är med. Men i de flesta fall vill alla att alla är med

för att skapa och behålla en öppenhet. Sam-verkan sker även mellan brukare, stödper-son, Arbetsförmedling och Försäkrings-kassa. Det är viktigt att alla parter vet om vilka regler som gäller och hur de olika ersättningarna och förmånerna fungerar samt känner till varandras uppdrag för att samverka på bästa sätt runt stödet för per-sonen.

”Arbetet innebär också att kunna planera och leda mö-ten, att förstå vikten av samarbete och samverkan och ha kännedom om hur

man själv påverkar och påver-kas av andra och veta hur och varför

konflikter ibland uppstår. ”

ur Carpes Yrkeskrav

Lärande och vardagsutveckling Att vara en lärande organisation är betydel-sefullt för att kunna ge rätt stöd till brukare. Verksamheterna i delprojektet efterlyste bland annat kunskap om andra aktörer såsom Arbetsförmedlingen, Försäkrings-kassan och utbildningsanordnare. Dessa myndigheter och skolor har vid olika till-fällen varit inbjudna för att informera om sina regelsystem samt för att få till stånd gemensamma diskussioner om hur man kan lära av varandra. Olika kortare kurser har genomförts under delprojektets tid. Det har varit kurser i coachande samtal med fokus mot hur man som stödperson kan vägleda och handleda brukare mot ett arbete eller mot studier. Det har varit en uppskattat kortkurs som getts flera gånger i samverkan med gymnasieskolan SweJa. Tillsammans med Karolinska Institutet (KI) har det getts tredagarskurser för hur man kan strukturera

upp stödarbete för personer med förvärvad hjärnskada. Att lära av varandra och ta tillvara varand-ras kunskaper och erfarenheter är en styrka som delprojektet har lyft i olika samman-hang för att möjliggöra lärande och var-dagsutveckling på den egna arbetsplatsen. Deltagande verksamheter har bidragit med sin kunskap på olika sätt på de aktiviteter och nätverksträffar som varit och genom det möjliggjort en större spridning av kun-skap och kompetens. För att exemplifiera vad delprojektet anordnat under projektti-den kommer det under de två följande ru-brikerna ”Rätt stöd till arbete och ”Rätt stöd till studier” lyftas några aktiviteter som visar på olika sätt att sprida kunskap och kompetens.

Rätt stöd till arbete

Vid projektets början bjöds andra projekt och verksamheter som arbetar med stöd till arbete och/eller studier in till olika semi-narier och föreläsningar. Det har varit inspi-rerande och nyttigt att höra om deras erfa-renheter och hur de har lyckats. Några av de som har delat med sig av sin kunskap har varit Gävle kommuns dagliga verksam-het, Handikappförbundens projekt Rätt stöd till arbete samt KomAn:s föreläsningsserie kring stöd till arbete där även brukare del-tog. I länet finns det många arbetsinriktade dagliga verksamheter som jobbar med goda resultat, t ex Botkyrka dagliga verksamhet, Steget framåt, daglig verksamhet från Hä-gersten-Liljeholmen. Stockholms stads Jobbtorg har bidragit med sina kunskaper om samverkan med dagliga verksamheter. I delprojektet har det funnits flera tillfällen till erfarenhetsutbyten och att skapa nya kontakter. Delprojektet arrangerade i början av pro-jekttiden en heldag om unga med funkt-ionsnedsättning och deras väg ut i arbetsli-vet. Förutom deltagare från delprojektet

Stöd till arbete & studier i Carpe 2 var det även ytterligare två projekt representerade, projekt Consensio och projekt ALFA. Det var forskare Bibbi Ringsby Jansson, fil doktor och universitetslektor i socialt ar-bete, Högskolan Väst som berättade om ett tvåårigt forskningsprojekt om unga med funktionsnedsättning och deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Pro-jektets huvudsakliga syfte har varit att un-dersöka vilken roll olika myndigheter, såsom försäkringskassa, arbetsförmedling, socialtjänst och skola har i de ungas liv och hur de ser på sitt ansvar och på sina möjlig-heter, såväl som svårigheter, när det gäller att ge stöd till den här gruppen unga. Det gav även inblick i hur handläggare kan re-sonera om hur och vad de kan ge personer med funktionsnedsättning för stöd. Botkyrka dagliga verksamhet har varit och informerat på ett Carpe Café om hur de jobbar framgångsrikt för personer med funktionsnedsättning för att få arbete. Deras arbetssätt har resulterat i goda möjligheter att få ett arbete på den reguljära arbets-

marknaden. De har lång erfarenhet av att ha arbetskonsulenter anställda som jobbar strukturerat och har en egen modell som innebär att de har en arbetsinriktning i verksamheten i flera olika steg. De driver även ett projekt som heter ”START-stöd till arbete”. Det är ytterligare en möjlighet för de unga personer som inte vill ha eller inte blir beviljade daglig verksamhet. Ett inspi-rerande projekt som stödjer de målgrupper som ibland hamnar mellan stolarna. Delprojektet har samarbetat med föreningen Attention och genomfört ett gemensamt seminarium om stöd till arbete. Attention började med att berätta om sitt delprojekt ”Vägar till jobb”. Fokus är att förbättra attityderna på arbets-platser på företag för att det ska bli lättare för personer med neuropsykiatrisk funkt-ionsnedsättning, NPF, att få en anställning. Föreningen Attention har utbildat informa-törer med egen erfarenhet av NPF som kan informera intresserade företag. Vill man boka en informatör kan man ta kontakt di-rekt med föreningen Attention. Som avslutning på dagen kom en arbets-konsulent och två brukare från Steget framåt. Det är en arbetsinriktad daglig verksamhet från Hägersten-Liljeholmens sdf i Stockholms stad.

Arbetskonsulterna berättade hur hon stödjer personer med funktionsnedsättning på deras praktikplats. De två som hade praktikplats berättade om hur det vara att få stöd av en arbetskonsulent och om hur arbetslivet och livet i stort såg ut innan de fått sina respek-tive praktikplatser. Med rätt stöd har de nu möjlighet att ha ett arbete som andra, på sina egna villkor. Supported employment (SE) är en metod för att ge ett personligt utformat stöd till personer med funktionsnedsättning som vill ha ett arbete. Metoden är även ett stöd till arbetsgivare som ska ta emot personen. Delprojektet har haft möjligheten att flera gånger få bjuda in forskare medicine doktor Johanna Gustafsson för att berätta om sin forskning om SE. Hon beskriver stödets betydelse för att nå, få och behålla ett ar-bete. Johanna Gustafssons avhandling ”Supported employment – i en svensk kon-text” belyser hur faktorer på psykologisk, psykosocial och samhällelig nivå påverkar möjligheterna att behålla ett arbete. Hon beskriver vidare de faktorer som är fram-gångsrika för att nå, få och behålla ett ar-bete. En viktig forskning som varit gläd-jande för delprojektet att nu fått möjlighet att sprida.

Rätt stöd till studier

Myndigheten för yrkeshögskolan (YH) har varit och informerat om sitt uppdrag. De ansvarar för eftergymnasiala yrkesutbild-ningar utanför högskolan. Myndigheten handlägger bland annat ansökningar som handlar om särskilt pedagogiskt stöd för personer med funktionsnedsättning som studerar. YH-myndigheten berättade också om sitt pilotprojekt där yrkesutbildningar ska göras mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Dessa utbildningar kallas för ”yrkeshögskoleutbildning med möjlighet till utökat stöd”. Det var en in-tressant och givande föreläsning som gav uppslag till vilka möjligheter det finns att studera för de brukare som deltagarna i delprojektet kommer i kontakt med.

Hjälpmedelsinstitutet (HI, numera Myndig-heten för delaktighet, MFD) har varit och föreläst om övergång från skola till arbets-marknad för elever med funktionsnedsätt-ning. Föreläsarna Ewa Wahlin, projektle-dare från Kungälv, och Anita Boman, nat-ionell samordnare på HI, beskrev hur deras projekt, ”Vägar till arbete”, var upplagt. Det har pågått under ett års tid (2013) och ska fortsätta två år till. Deltagande skolor har i projektet startat samarbete med bland annat Arbetsförmedlingen och lokala ar-

betsgivare för att underlätta och finna vägar till arbete för ungdomarna. Det var en spän-nande och bra dag som gav en större inblick i vilka förutsättningar eleverna har och vad skolan kan ge för stöd.

Tillsammans med föreningen Attention arrangerade delprojektet en dag som hand-lade om studier. Inbjudna var elever och lärare från Ågesta folkhögskola och sam-ordnare för studiestöd från Kungliga Tek-niska högskolan. Eleverna berättade om hur det var att ha en neuropsykiatrisk funkt-ionsnedsättning och behöva stöd för sina studier. Läraren från Ågesta folkhögskola informerade om vilka stöd och arbetssätt som skolan ordnar. Ågesta folkhögskola presenterade sina stu-dieupplägg som innebär mindre klasser, tydligare strukturer och läxor som görs un-der skoltid där även studiestöd finns. Flera elever var med och presenterade sig och berättade om sina erfarenheter av att gå på Ågesta jämfört med tidigare skolgång. De tyckte att skillnaden var stor och var mer nöjda med sin nuvarande skola.

Kungliga tekniska högskolan (KTH) berät-tade om hur de har organiserat sig för att

stödja sina studenter med NPF. Det var de två ansvariga samordnarna som informe-rade om sitt upplägg. Det är viktigt att tidigt söka upp dem när man blivit antagen till KTH. Då kan de skräddarsy stöd genom olika lösningar, t ex skrivhjälp. När man tidigt kan sätta in rätt stöd, blir man säkrare som student och kan fullfölja studier till examen. Det alla var överens om var att det är viktigt att få rätt stöd för sina studier. Det är en viktig del i att senare får större möj-lighet att komma ut på arbetsmarknaden. Att fullfölja sina studier och ta examen gör att man är mer ”anställningsbar” för ett eget jobb med anställning.

Södertälje kommun har bedrivit ett forsk-ningsprojekt som handlar om hur man stöd-jer till studier. Projektet har också resulterat

i en forskningsrapport som getts ut av FoU Södertörn. Den heter ”Studieinriktad reha-bilitering – Supported Education ur tre per-spektiv”. Rapporten ger en bred introdukt-ion till arbetssättet och innehåller tre del-studier, en om internationell forskning, en intervjuundersökning där brukarnas erfa-renheter står i fokus samt en kartläggning av organisatoriska förutsättningar och ra-mar för arbete med supported education i kommunen. Intressant att få höra föreläsar-na som både arbetar praktiskt och som skri-vit rapporten om deras erfarenheter av att stödja till studier. Rapporten har delpro-jektet Stöd till arbete och studier varit med och spridit i länet för att lyfta upp frågan om hur brukare ska kunna få stöd till stu-dier.

Strategisk påverkanDelprojektledaren har deltagit på olika kon-ferenser och temadagar både som föreläsare och som åhörare. Tema för dessa konferen-ser har varit inkludering på arbetsmark-naden och vilka möjligheter det finns till stöd mot arbete och studier. Konferenser har varit bl a SIGYS konferensen för stu-die- och yrkesvägledare, Ungdomsstyrel-sens konferens tillsammans med FAMNA kring inkludering på arbetsmarknaden och Socionomdagarna. Delprojektet har arbetat strategiskt med olika organisationer, föreningar och myn-digheter för att belysa hur man kan ge rätt stöd till arbete eller studier. Det har varit i samverkan med bl a Handisam, Hjälpme-delsinstitutet, intresseföreningarna Attent-ion, FUB och Autism- och Aspergerför-bundet. På slutet av delprojektet har det blivit en närmare samverkan med Jobbtorg

Stockholms stad. Det har varit både semi-narier kring Jobbtorgs samverkan med dag-liga verksamheter men även att i olika kon-stellationer mötas och diskutera hur man kan arbeta med att ge rätt stöd mot arbete för personer med funktionsnedsättning. I ovanstående sammanhang har delprojekt-ledaren försökt lyfta svårigheterna med att få stöd till studier. Att få stöd till studier och bli klar med dem gör att man kan ha lättare att få jobb, att man helt enkelt blir mer ”anställningsbar”. Om utbildningsan-ordnarna inte har möjlighet fullt ut att stödja i studier, vem ska då göra det? Hur ska det stödet organiseras och vem har det ansvaret och hur samverkar olika myndig-heter kring brukarens önskemål och behov? Det är några av de frågorna som behöver fort-sätta belysas efter att delprojektet tagit slut.

Arbetsinriktad daglig verksamhet och utvecklingsområdenUnder hösten 2013 skickades det ut en en-kät till Carpes kontaktperson i respektive kommun som ingår i Carpe. Vissa kommu-ner har privata utförare och har då skickat enkäten till dem om kommun hade den kontakten. Alla privata utförare har därmed inte blivit tillfrågade men några svar inkom. Fokus i enkäten var de kommunala arbets-inriktade verksamheterna. Alla har arbetsin-riktade verksamhet i lite olika varianter med företagsgrupper och egna praktikplat-ser på olika arbetsplatser. Med företags-grupper menas att man har en medarbetare med en grupp om ca fem brukare på en extern arbetsplats. Vid egna praktikplatser kommer medarbetaren som stödjer perso-nen ut till arbetsplatsen då och då för att finnas tillgänglig för frågor mm. I undersökningen ställdes även frågor om utvecklingsområden. Det som framkom var att man ville utöka samverkan med olika företag och man ville även utöka samver-kan med arbetsförmedlingen. Med arbets-förmedlingen ville man bland annat skapa fler praktikplatser samt att få information om olika anställningsformer.

Ett annat utvecklingsområde när det gäller arbete var att skapa fler företagsgrupper där man har en personal ute på en arbetsplats med en grupp personer med funktionsned-sättning. Men såg gärna att det finns en handledarutbildning om hur man på ett pe-dagogiskt sätt kan motivera till arbete och även till studier. Det kan vara viktigt att man som stödperson kan hjälpa personen att få insikt i sin egen funktionsnedsättning. När det gäller studier sade en verksamhet att man önskade ett tydligt uppdrag från beställaren om att få ge stöd till studier. Insatsen daglig verksamhet kan man söka om man inte studerar eller förvärvsarbetar. Det betyder att det kan vara en diskussion om daglig verksamhet kan stödja till stu-dier. Det kan i vissa fall gå igenom utifrån olika kombinationer av att fortfarande ha kvar sin arbetsplats via daglig verksamhet och att man studerar på deltid. Verksamhet-erna efterfrågade närmare kontakt med Lärvux och att man ville arbeta mer med motivation till studier och veta mer om vilka vägar man kan ta som brukare.

Sammanfattande reflektioner Delprojektet har visat på olika sätt vilken kunskap och kompetens man som chef, medarbetare och handläggare behöver för att kunna ge rätt stöd till arbete eller stu-dier. Det har handlat om att både kunna prata med och inspirera personen som be-höver stöd och sedan att man har kunskap eller kan ta reda på de olika samhällsaktö-rernas uppdrag. Att ha kunskap kring t ex Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och olika utbildningsmöjligheter är viktigt. Även att initiera samverkan med dessa aktörer för att kunna utforma ett bra stöd är betydelsefullt.

Varje individ måste få möjlighet att ut-veckla sig i egen takt mot de önskningar man har att nå ett arbete eller studera. De som har deltagit i de olika aktiviteterna har haft möjlighet att få ny kunskap och även ta del av olika metoder och arbetssätt för att ge det rätta stödet. Flera tillfällen har personer med funktionsnedsättning själva varit med och berättat om hur deras situat-ion ser ut idag med stöd och hur det har sett ut utan stöd. Deras berättelser har gett en förståelse kring vikten av att få tillgång till ett adekvat rätt stöd.

Stockholm, juni 2014 Karl Löfgren