-
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax
054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
Institutionen för natur och miljö Geovetenskap och geografi
Carita Ojanperä
Del av vägutredning längs E18 i Karlskoga
Presentation med hjälp av GIS
A road project along E18 at Karlskoga
Data presentation using GIS
Examensarbete, 10 p GIS-ingenjörsprogrammet
Datum/Termin: 06-06-14
Handledare: Rolf Nyberg
Examinator: Kristina Eresund
Löpnummer: 2004:09
-
II
Institutionen för natur och miljö Geovetenskap och geografi
Examensarbete, 10 p
Degree project, 15 ECTS
Del av vägutredning längs E18 i Karlskoga Presentation med hjälp
av GIS
A road project along E18 at Karlskoga Data presentation using
GIS
Carita Ojanperä
GIS-ingenjörsprogrammet Löpnummer: 2004:09 Handledare: RN
2006-06-14
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Universitetsgatan 1 Tfn
054-700 10 00
E-post [email protected] www.kau.se
-
III
Institutionen för natur och miljö Geovetenskap och geografi
Examensarbete, 10 p
Högskoleingenjör i Geografiska Informationssystem
Degree project, 15 ECTS
Bachelor of Science in Geographic Information Systems
Del av vägutredning längs E18 i Karlskoga Presentation med hjälp
av GIS
A road project along E18 at Karlskoga
Data presentation using GIS
Carita Ojanperä
Löpnummer: 2004:09 Handledare: RN 2006-06-14
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Universitetsgatan 1
Tfn 054-700 10 00 E-post [email protected] www.kau.se
-
IV
Försäkran Denna rapport är en deluppfyllelse av kraven till
högskoleingenjörsexamen på programmet för GIS-ingenjör. Allt
material i denna rapport som inte är mitt eget arbete har
identifierats, och rapporten innehåller inte material som har
använts i en tidigare examen.
………………………………….
Carita Ojanperä
Godkänd: Karlstad den ………………………………
Datum, (dag, månad, år)
.……………………………… .………………………………
Rolf Nyberg – Handledare Kristina Eresund – Examinator
-
V
Sammanfattning Jag fick i uppdrag av WSP Samhällsbyggnad i
Karlstad, att presentera data med hjälp av programmet ArcGIS. Data
som skulle uppvisas var: trafikmängden, polisrapporterade olyckor,
gång- och cykelvägar, trafiksignaler, trafikplatser, skyltad
hastighet, skolor och fritidsaktiviteter längs E18 i Karlskoga.
Vidare skulle föreslagna åtgärder i utredningen presenteras med
GIS. Arbetet inkluderar fältstudier i Karlskoga för att ta foto och
videoklipp på de berörda korsningarna, som sedan skulle länkas till
kartan. Uppgifterna skulle sedan framföras i en karta, i en
skärmpresentation av avdelningschefen Bo Lindelöf. Arbetet tar upp
problem och möjligheter med användning av GIS i
presentationsskedet. Karlskoga kommun och Vägverket föreslår
åtgärder i Karlskoga tätort, en ombyggnad av E18:s korsningar med
Viaduktgatan, Boåsvägen och Hyttåsvägen. Kommunen kommer att
investera i ett nytt campusområde söder om Hyttåsvägen vilket
kommer att kräva en ombyggnad av Industrivägen och Hyttåsvägen.
Från hösten 2003 har Örebro Universitet placerat en viss utbildning
i Campus Karlskoga, som kommer att utökas successivt. I närheten av
Bofors industriområde och sjön Möckeln kommer det nya campuset att
byggas upp.
Bilaga A Översiktskarta
-
VI
Abstract WSP´s department of physical planning, Karlstad, gave
med the task to present data using ArcGIS. The data presented were:
Traffic flow, accidents, noise, walk- and bikeways, schools and
recreation areas alongsides E18 in Karlskoga. I was also supposed
to present the proposed actions. I also had to visit Karlskoga for
some on-site investigations of my own, such as taking pictures and
video-sequences of concerned traffic intersections. Those images I
would intergrate in my maps. All this information is being
presented for the head of department. Karlskoga municipality and
Vägverket suggest reconstruction of three major intersections on
E18, Viaduktgatan, Boåsvägen and Hyttåsvägen. Reconstruction of
Hyttåsvägen and Industrivägen is also needed, due to the new Campus
built south of Hyttåsvägen. From the fall of 2003, Örebro
University has placed an education on Campus Karlskoga that expects
to be expanded. This expansion will be between lake Möckeln and
Bofors industries.
-
VII
Innehållsförteckning Försättsblad
...........................................................................................................
II Försäkran
..............................................................................................................
III Sammanfattning
....................................................................................................
IV
Abstract.................................................................................................................
V
Innehållsförteckning..............................................................................................
VI 1 Inledning
.....................................................................................................
1 1.1 Syfte
.............................................................................................................
1 1.2 WSP
Samhällsbyggnad.................................................................................
1 WSP Samhällsbyggnad i Karlstad
............................................................ 1 WSP
Samhällsbyggnad/GIS
......................................................................
2 1.3 Vägplanerings- och projekteringsprocessen
.................................................. 3 Förstudie
..................................................................................................
4
Vägutredning............................................................................................
4 Miljökonsekvensbeskrivning
.....................................................................
5 Arbetsplan
................................................................................................
5 Bygghandling och
byggande.....................................................................
5 2 Genomförande
............................................................................................
6 2.1
Datakällor.....................................................................................................
6 2.2
Programvaror................................................................................................
6
Övrigt.......................................................................................................
6 2.3 Metoder för datainsamling till
projektet........................................................ 7
Polisrapporterade
olyckor........................................................................
7 Trafikmängden
.........................................................................................
7 2.4 Sammanställning av informationen i kartor för presentation
......................... 8 3 Resultat av datainsamling
..........................................................................
9 3.1 Åtgärdsförslag
..............................................................................................
10 Korsningen
Viaduktgatan-E18..................................................................
11 Korsningen Hyttåsvägen – Grönfeltsgatan
............................................... 13 Korsningen
Hyttåsvägen –
Boåsvägen...................................................... 14
4 GIS för presentation av projekt
..................................................................
15 5 Slutsats
.........................................................................................................
16 6
Källförteckning............................................................................................
17 Bilagor A Översiktskarta: Karlskoga B Gång- och cykelvägar längs
E18 genom Karlskoga C Skyltad
hastighet/Trafiksignaler/Trafikplatser längs E18 genom Karlskoga D
Skolor/Fritidsaktiviteter/Badställen i Karlskoga E Översikt
Karlskoga centrum F Olycksanalys längs E18 genom Karlskoga G
Trafikmängden längs E18 genom Karlskoga H Bullerutbredning
-
1
1
1. Inledning Jag har gjort mitt examensarbete på WSP
Samhällsbyggnad i Karlstad. WSP är ett globalt konsultföretag som
erbjuder tjänster för samhälle och miljö. Det är ett av de största
konsultföretagen i Europa och bland de största i världen med sina
100 kontor och totalt ca 5000 anställda. I Sverige finns det ca
1700 anställda. WSP bedriver sin verksamhet främst i England och
Sverige men även i övriga Europa, Afrika, Asien och USA. 1.1 Syfte
Syftet med mitt examensarbete var att medverka vid en vägutredning,
som skulle bestå av insamling och bearbetning av data samt
sammanställning av data i GIS för presentationssyften. Jag skulle
även utvärdera problem och möjligheter vid GIS-användning i
presentationsskedet. Syftet var dessutom att beskriva arbetsgången
vid en vägplanerings- och vägprojekteringsprocess. 1.2 WSP –
Samhällsbyggnad WSP Samhällsbyggnad har en bred inriktning inom
hela samhällsbyggnadssektorn – från vägar, järnvägar, ledningar
till bostäder, kontor, industrier. De arbetar med utredning,
planering, mätning och kontroll inom väg- och trafikteknik, ban-
och spårteknik, bro- och vattenbyggnad, geoteknik och bergteknik,
lednings- och processteknik, mark-, mät- och kartteknik samt
landskapsarkitektur. Deras största kunder är Vägverket, Banverket,
Stockholms stad och Vattenfall. Verksamheten omfattar tjänster som:
broteknik, geoteknik och bergteknik, GIS – geografiska
informationssystem, golfbanearkitektur, järnväg, mark, trafik och
transporter, mät- och kartteknik, miljökonsekvensbeskrivningar,
väg, vattenbyggnad, VA-teknik, stadsbyggand och fysisk planering,
landskapsarkitektur. WSP Samhällsbyggnad i Karlstad Adress:
Lagergrens gata 8 (Box 117) 651 04 Karlstad Tel: 054-13 20 00 Fax:
054-13 21 99
-
2
2
WSP Samhällsbyggnad / GIS GIS-gruppen är en enhet under
affärsområdet WSP Samhällsbyggnad. GIS-gruppen består av personal
med hög kompetens inom GIS och arbetar bland annat med utbildning,
insamling och bearbetning av data, analyser samt utveckling av
program- och webbapplikationer. GIS-gruppen fungerar även som ett
stöd för GIS-relaterade frågor inom WSP. Här i Karlstad har WSP
ingen GIS-grupp utan den finns i Göteborg och i Stockholm.
GIS-gruppen arbetar med GIS inom många olika typer av uppdrag, t
ex:
- Koppla databaser till kartor - Analysera, vektor- och
rasterdata - Uppbyggnad av metadatabaser - Lösningar för att visa
kartor via Internet/Intranät - Visualisering av data i 2D och 3D -
Fjärranalys (satellitbaserad, flygbaserad) och skanning (laser) -
Utveckla nya applikationer - Nätverksanalyser, såsom transport
planering
GIS inom WSP kan delas upp i tre olika klasser:
- GIS-relaterade mjukvaror: ArcGIS, ArcPad, ArcIMS, ArcSDE,
ProTerritory, MapInfo, FME, AutoCad Map och ERDAS Imagine
- Programmering, bl a i Visual Basic eller Avenue för att
utveckla program/applikationer som är kundanpassade
- Visualisering av data, svåra frågor blir lätta att förstå
-
3
3
1.3 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen I den nu
gällande väglagen, har det uttalats ett krav på att i ökad
utsträckning välja lösningar som utnyttjar befintliga vägar på ett
mer effektivt sätt. Det rekommenderas att innan en ny- och
ombyggnad av vägen förordas, ska man kunna visa att alternativa
lösningar analyserats och övervägts. Denna lag har medfört att man
ska följa ett visst system:
Förstudie
Tidigare utredningar och projekteringar
Problembeskrivning och önskemål från näringsliv, kommuner
och
privatpersoner Politiska mål
Ingen fortsatt planering
Vägutredning + MKB
Arbetsplan + MKB
Bygghandling
Utförande
-
4
4
Förstudie Förstudien är det första steget i planerings- och
projekteringsprocessen av t.ex. en ny väg. Syftet är att
kontrollera och redovisa förutsättningarna, bristerna och
anledningarna för att höja en vägs säkerhet. I förstudien görs även
en översiktlig miljökonsekvensbeskrivning i syfte att klarlägga de
viktigaste intressena inom utredningsområdet. Förstudien ska
redovisa dessa intresseområden och analysera tänkbara konflikter.
Med förstudien som underlag beslutar Länsstyrelsen om projektet kan
medföra betydande miljöpåverkan enligt Miljöbalken 6 kap 4§.
Vägverket tar ställning till vilka åtgärder som ska utredas/utföras
samt hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Dokumentet ska
innehålla t.ex. orienteringskarta, brister och problem, projektmål,
tänkbara åtgärder, förslag till åtgärder, effekter och
konsekvenser, ställningstagande och förslag till fortsatt arbete,
befintliga förhållanden (befolkning och bebyggelse, näringsliv och
sysselsättning, skolor, bostäder, affärer), kommunala planer,
trafik av olika kategorier, befintlig vägs funktion och standard
och miljöförhållanden. Vägutredning I en vägutredning utvärderar
man mer noggrant alternativa vägkorridorer utifrån trafiktekniska,
ekonomiska och miljömässiga infallsvinklar. En vägkorridor är ett
brett område längs en eller flera vägsträckningar antingen över den
befintliga vägen eller över nya tänkbara vägar. Flera alternativa
vägkorridorer studeras, varav en är en ombyggnad av den befintliga
vägen. Alla alternativ jämförs dels sinsemellan och dels med ett
”nollalternativ”. Nollalternativet (referensalternativet) innebär
att man i princip behåller den gamla vägen orörd. En vägutredning
ska enligt väglagen göras när det i förstudien utretts att
alternativa vägsträckningar behöver studeras. Dokumentet i en
vägutredning ska innehålla t.ex. bakgrund och motiv för en
vägutredning, vägens eller vägnätets funktion, brister och problem,
vägutredningens syfte och geografiska omfattning, utvärdering av
vägalternativ, förutsättningar (byggnadstekniska förutsättningar,
vägnätets funktion, trafik och trafikanter, markanvändning, miljö,
riksintressen, landskapsbildens förändring), alternativa
vägförslag, konsekvenser av de alternativa vägförslagen
(väghållningskostnader, markanvändning, miljö, sammanställning av
länsstyrelsens granskning). Man ska även ha med när byggnationen
ska vara klar och eventuella etapputbyggnader. Man måste även
samverka med beställaren med andra myndigheter, såsom
Länsstyrelsen, kommunen, Banverket, Skogsvårdsstyrelsen,
Luftfartsverket, Sjöfartsverket, militära myndigheter,
intresseföreningar och med allmänheten.
-
5
5
MKB: Miljökonsekvensbeskrivning Till en vägutredning genomförs
även en miljökonsekvensbeskrivning, som ska godkännas av
Länsstyrelsen. I denna beskrivs de effekter och konsekvenser som
vägen kan antas orsaka på:
- Naturmiljö - Friluftsliv - Landskapsbild - Kulturmiljö - Hälsa
och säkerhet (buller, riskanalys) -
Markanvändning/Vattenhushållning/Naturresurser - Indirekta effekter
(påverkan på områden som ligger utanför vägens närområde etc.)
Arbetsplan En arbetsplan innehåller en beskrivning av den
föreslagna vägen, kartor, ritningar, kostnadsberäkningar, protokoll
från markägarsammanträden, sakägarförteckning, yttranden från
berörda myndigheter mm. I detta skede vägs enskilda och allmänna
intressen mot vägens funktion och standard. Arbetsplanen innehåller
dessutom en miljökonsekvensbeskrivning av hur vägen och vägbygget
påverkar miljön och vilka skyddsåtgärder som kan krävas.
Bygghandling och byggande En bygghandling kompletterar arbetsplanen
till färdig handling för byggnation av vägen. Vägplaneringen
samordnas med den kommunala planeringen i fråga om översiktsplaner
och detaljplaner.
-
6
6
2 Genomförande
Datakällor Tabellen visar de data som jag använt: Filnamn Typ
Källa Ortofoto 10E 5f raster Vägverket Olycksstatistik.shp punkt
Vägverket Trafikmängder ”tryckt papper” Vägverket Mälardalen punkt,
linje, polygon Vägverket Karlskoga kommun punkt, linje, polygon
Vägverket Förslaget: CAD-data punkt, linje, polygon WSP
Programvaror Programvaror som jag har använt i detta projekt:
ArcGIS 8 (ArcMap, ArcCatalog, ArcToolbox) ESRI ArcView GIS 3.2 ESRI
CorelDraw 10 Corel Corporation Microsoft Excel Microsoft Excel 2000
Microsoft Word Microsoft Word 2000 Windows Movie Maker Microsoft
Windows XP Övrigt Digitalkamera: FujiFilm FinePix 4800 Zoom
-
7
7
2.3 Metoder för datainsamling till projektet
Data som skulle samlas in och bearbetas för presentation med
hjälp av GIS, var: Polisrapporterade olyckor, trafikmängden, gång-
och cykelvägar, skolor, fritidsaktiviteter, badställen,
trafikplatser, trafiksignaler och hastighetsbegränsningar.
Polisrapporterade olyckor Min uppgift bestod i att ta reda på den
senaste olycksstatistiken längs E18 genom Karlskoga. Från Vägverket
Mälardalen erhöll jag statistik för åren 1997 - 2003. Uppgifterna
fanns i shp-format, som jag bearbetade och sammanställde för
presentation. Data som skulle påvisas var hur många olyckor som
skett längs vägen och vilken typ av skada: dödsolycka, svårt skadad
eller lätt skadad. Trafikmängden För att få fram trafikflödet på
E18 genom Karlskoga, kontaktade jag Vägverket Mälardalen.
Uppgifterna var inte kompatibla med XP, men trafikflödet fanns på
ett ”tryckt papper”. Jag bearbetade och sammanställde datat till en
ny shp-fil, med Karlskoga tätort som bakgrund. Sammanställde alla
riktningar i ett Excel-blad, (se tabell 1).
Tabell 1: Trafikmängden genom Karlskoga, åren 2001-2003
(Vägverket Mälardalen) F-riktning = Framriktning (fordon från
Karlstad till Örebro) B-riktning =Bakriktning (fordon från Örebro
till Karlstad)
Trafikmängden längs E18, per årsmedeldygn mellan 2001 - 2003
Vägnr Avstånd från där Fordon Varav lastbilar Fordon
Varav lastbilar Summa
Varav lastbilar % lastbilar
E18 börjar
i meter F-riktn. F-riktn. B-riktn. B-riktn.
E18 mot Kristinehamn 8400 3830 630 3680 600 7510 1230 16,4
Väg 700 9393 3830 570 3830 570 7660 1140 14,9
10633 5640 630 3990 590 9630 1220 12,7
11017 6070 640 6070 640 12140 1280 10,5
Väg 205/243 11134 7290 600 7290 600 14580 1200 8,2
12299 7140 620 7140 620 14280 1240 8,7
Viaduktgatan 12320
12356 7840 670 7840 670 15680 1340 8,5
Boåsvägen 12876
13166 8020 730 8180 730 16200 1460 9,0
Stallbacken 13282
13496 9580 820 9580 820 19160 1640 8,6
Filipstadsvägen 13518
13592 7760 730 9510 730 17270 1460 8,5
Noravägen 13866
14342 6750 740 6750 470 13500 1210 9,0
Stackfallsvägen 14070
14722 6340 630 6630 730 12970 1360 10,5
Väg 243 15635 5850 670 5680 670 11530 1340 11,6
Väg 555/719 16434 4240 630 4240 630 8480 1260 14,9
E18 mot Örebro 17840 4300 660 4300 660 8600 1320 15,3
-
8
8
2.4 Sammanställning av informationen i kartor för presentation
Jag digitaliserade och GIS-anpassa data för skärmpresentation.
Gång- och cykelvägar längs E18 genom Karlskoga Jag digitalisera med
hjälp av ortofotot i bakgrunden och fältstudierna som jag gjorde i
Karlskoga. Bilaga B Skyltad hastighet/Trafiksignaler/Trafikplaster
längs E18 genom Karlskoga Jag digitalisera med hjälp av ortofotot i
bakgrunden och fältstudierna som jag gjorde i Karlskoga. Bilaga C
Skolor, fritidsaktiviteter, badställen i Karlskoga Jag
sammanställde fakta från Karlskogas tätortskarta och information
från Karlskoga kommuns hemsida. Bilaga D Översikt Karlskoga centrum
Bilaga E Buller Bullerstatistiken fanns i CAD-format, .dwg. Jag
fick digitalisera en ny shp-fil med bullerutbredningen i
bakgrunden. Videoklipp, foton Den 15/4-04 reste jag till Karlskoga
för att samla in data och för att ta foto och videofilma de berörda
korsningarna. Förslaget Förslaget var i cad-format, .dwg, som fick
sparas om som en dxf-fil för att kunna tas in i ArcGIS. Datat
behövde åtgärdas för att passa in i ortofotots koordinatsystem RT90
2.5gonV. Informationen fanns i CAD-filens Layer Properties,
Transform, transformera en x-koordinat och en y-koordinat, till det
x och y man ska ha (samma punkt). Nya symboler Fick göra nya
symboler som passade projektet, ex. hastighetsskyltar, vägnummer,
trafiksignaler, mm. Eftersom WSP använder programmet CorelDraw till
symbolsättning så fanns det inga färdiga symboler att tillgå i
ArcGIS/ArcView.
-
9
9
3 Resultat av datainsamling
Olycksanalys längs E18 genom Karlskoga De mest olycksdrabbade
korsningarna genom Karlskoga är: E18 – Viaduktgatan, 9 st. lindriga
olyckor. Även korsningen E18 – Skrantahöjdsvägen och rondellen som
går genom Karlskoga, där E18 och väg 205/243 möts, är
olycksdrabbade. Bilaga F: Olycksanalys längs E18 genom Karlskoga
Trafikmängden längs E18 genom Karlskoga Trafikmängden på E18 genom
Karlskoga varierar från ca 7700 (varav tung 1100 trafik) till 19000
(varav tung trafik 1600) per årsmedeldygn från åren 2001 till 2003.
Den största andelen av trafiken går mellan korsningarna
Viaduktgatan upp mot Stallbacken. Det planerade Campusområdet
kommer att placeras i detta område, i och med det så kommer
trafiken att öka ännu mera. Bilaga G: Trafikmängden längs E18 genom
Karlskoga Bullerutbredning Buller från vägtrafik är en kombination
av motorbuller, avgasbuller, vindbuller och däcksbuller. Bildandet
av buller varierar med trafikmängd, typ av fordon, hastighet,
körsätt och vägens utformning. Vid 50 km/tim är däcksbullret
ungefär lika starkt som motorbullret men vid 70 km/tim är
däcksbullret det dominerande. Ljudnivån påverkas av avståndet,
markdämpning och ev. skärmdämpning. Markdämpning beror på hur nära
marken ljudet sprids och hur porös ytan är. En slät hård yta, såsom
asfalt eller vatten, ger nästan ingen dämpning alls.
Ljudtrycksnivån eller ljudnivån anges i decibel dB. I ett försök
att efterlikna örats uppfattning av olika frekvenser anges
mätvärdena i decibel (A) dbA.
Socialstyrelsen har följande riktvärden: 55 dB (A) utomhus som
medelvärde.
Nuvarande förhållande: Hastigheten genom Karlskoga är 70km/tim,
så det är däcksbullret som är det övervägande, men samtidigt är det
många stopp längs vägen som medför att man även uppfattar ljud från
motorn. Ljudnivån utomhus överstiger gränsvärdet vid några områden,
främst i de områden som ligger norr om E18. På den södra sidan
finns det ett antal garagelängor som fungerar som bullerplank.
Bilaga H
-
10
10
3.1 Åtgärdsförslag
Förslag till åtgärder i Karlskoga Nuvarande förhållanden: E18
ingår i det nationella stamvägnätet och är en viktig transportled
för internationell och nationell trafik i stråket
Oslo-Stockholm-Helsingfors-S:t Petersburg. Genom Karlskoga har
vägen också stor betydelse för den lokala trafiken inom staden. Den
dubbla funktionen medför hög belastning, särskilt i de centrala
delarna där trafiken i vissa avsnitt uppgår till 19 000 fordon per
dygn. Genom Karlskoga har E18 fyra körfält med mittremsa.
Vägbredden varierar mellan 20 och 24 meter och hastigheten är
begränsad till 70 km/h. På sträckan finns 13 korsningar, varav fyra
trafikplatser (in- och utfart), åtta signalreglerade och en
cirkulationsplats. Sträckan är inom Karlskoga tätort. Syftet med
åtgärden är att förbättra trafik- och boendemiljön utmed dagens
väg. Föreslagna åtgärder: Åtgärdsförslaget omfattar en ombyggnad av
några signalreglerade korsningar till rondeller. Och att några
vägar stängs, och samtliga åtgärdade korsningar förses med
planskilda passager för gång- och cykeltrafiken.
0 250 500125 Meter
-
11
11
Korsningen Viaduktgatan – E 18
Figur 1 Korsningen E18 – Viaduktgatan (flygfotoWSP)
Nuvarande förhållanden: Korsningen ligger i en svacka på E18 med
anslutning till centrum mot norr och i söder mot sjön Möckeln,
Strandbadet där det finns badhus, tennisbanor mm. Vägkorset är idag
en signalreglerad korsning där gång- och cykeltrafiken passerar i
plan. Korsningen är olycksdrabbad, under åren 1997 – 2003 har där
skett 9 st. lindriga olyckor (14 st. skadade). En gående och en
cyklist tillhör de som har blivit lindrigt skadade vid korsningen.
Idag passerar ca 300 gång- och cykeltrafikanter över E18. Till
detta kommer gång- och cykeltrafiken till och från det planerade
campusområdet, så totalt kan mer än 500 gång- och cykeltrafikanter
passera över E18. På sommaren är det många som passerar korsningen
med bl a sjön Möckeln som mål. Korsningen passeras av många barn,
eftersom det på den södra sidan av E18 inte finns någon grundskola,
endast ett gymnasium. Närmaste grundskolorna är på den norra sidan
om E18, Katrinedalsskolan (9 -12år) och Rävåsskolan (6 -12 år). Den
södra sidan består till stora delar av bostäder.
´
-
12
12
Föreslagna åtgärder (WSP:s förslag): En ombyggnad av korsningen
E18 – Viaduktgatan till en cirkulationsplats med en planskild gång-
och cykelförbindelse under E18:s östra anslutning. För att skapa
förutsättningarna för en planskild korsning så stängs vägen söder
om E18 och ersätts med ett bullerskydd utmed vägen. Trafiken från
den södra anslutningen hänvisas främst till den nya trafikplatsen
vid Boåsvägen. Viaduktgatan och Villagatan anpassas till
ombyggnaden liksom parkeringen i anslutning till Viaduktgatan.
"" ""
""nm nm nm
nmnmnmnmnmnmnm nm nm nmnm
nm nm nm
nm
nm
nm
nmnm
nm
nm
nm
nm
nm
nmnm
nmnmnm
nm nmnm nm nm
nm nm nm nm
nm nm nm nmnm
nm nm nm nmnm
nm nm
nmnm
nmnmnmnm
" "" """"E 18 " "" """"E 18
Viaduktgatan
Viaduktgatan
Villag
at an
Teckenförklaring
Belysning
nm TrädCykel väg
G ång- och cykelväg
Parkering
Bullerskydd
Vägkant
Vägmålning
Vägmålning
Refug
" Ö vergångsställe
0 5025 Meter
-
13
13
Korsningen Hyttåsvägen – Grönfeltsgatan
Figur 2. Korsningen Grönfeltsgatan – Hyttåsvägen (foto Carita
Ojanperä)
Nuvarande förhållanden: Infarten till Grönfeltsgatan från E18 är
idag en ”vanlig” högerkorsning för trafikanter från väster till
öster, utan vare sig signaler eller att korsningen är en
trafikplats. Trafikanter från öst till väst kommer inte in på den
här vägen eftersom vägen är delad med en mittremsa. Det har skett
två lindriga olyckor med 3 skadade i anslutning till korsningen
från E18 till Grönfeltsgatan. På väster sida om Grönfeltsgatan i
skogsdungen finns det plats för en ny avfart från E18. Föreslagna
åtgärder (WSP:s förslag): Ny tillfart till Hyttåsvägen föreslås,
Grönfeltsgatan stäng mot norr och en vändplan anläggs.
Industrivägen stängs och förbereds plats för det planerade
Campusområdet. Med den nya planskilda gång- och cykelförbindelsen
under E18 vid Viaduktgatan föreslås en ny gång- och
cykelförbindelse till Campus. En ny cirkulationsplats i den nya
korsningen från E18 – Hyttåsvägen behövs till den ökande trafiken
från den avstängda korsningen E18 – Viaduktgatan.
Grönfeltsgatan
Hyttåsvägen
Skogsdungen
""
" "
"
nm
nm
nm
nm
nm
nm
nm
nm
nmnmnm
nmnmnmnm
nm
nm
nm
" "" """"E 18
Grönfeltsgatan
Industrivägen
C a m p u sC a m p u s
Hyttå
sväge
n
0 5025 Meter
Teckenförklaring
Belysning
nm TrädCykel väg
G ång- och cykelväg
Parkering
Bullerskydd
Vägkant
Vägmålning
Vägmålning
Refug
" Ö vergångsställe
-
14
14
Korsningen Hyttåsvägen – Boåsvägen
Figur3. Korsningen Hyttåsvägen – Boåsvägen (foto Carita
Ojanperä)
Nuvarande förhållanden: Korsningen är idag en trevägskorsning,
utan refuger. Dåligt med övergångsställen för gång- och
cykeltrafikanter som kommer från GC-vägen. En del av Boåsvägen som
går under E18 är endast till för trafik under 3.5 m Föreslagna
åtgärder (WSP:s förslag): Full fri höjd under E18. Med full fri
höjd menas den höjd som erfordras för att trafikanter ska kunna
passera säkert under föremål som begränsar höjden, ca 5 m. En för
liten fri höjd kan skada eller utestänga vissa trafikanter. Fri
höjd ska innehålla marginal för snö på vägbanan och framtida ny
beläggning. Här ska den förhindra olyckor orsakade av att för höga
fordon kör in i broarna och den tar även bort en del onödig trafik
i centrum. För att vägen ska sänkas så måste vägen (Hyttåsstigen)
till hotellet Ramada få en ny infart.
Boåsvägen
Hyttåsvägen
E18
""
"
" "" "
""
"
" "" """"E 18
nm
nm
nm
nmnm
nm
nm
nm nm
nm
nm
nm
C a m p u sC a m p u s
Hyttåsvägen
Hyttåsvä
gen
Boåsvägen
Teckenförklaring
Belysning
nm TrädCykel väg
G ång- och cykelväg
P arkering
B ullerskydd
V ägkant
V ägmålning
V ägmålning
Refug
" Ö vergångsställe
0 5025 Meter
-
15
15
4 GIS för presentation av projekt Kan man använda GIS för
presentation av projekt? Det finns en del fördelar men även en del
nackdelar. Fördelarna är att man kan:
- länka bilder/filmsekvenser till en karta (sökvägen lagras i
lagrets tabell) - göra nya symboler - länka dokument till en karta
- göra ”interaktiva” kartor - visa data grafiskt - ta in olika
format av filer, ex cad-data - presentera data i 3D - transformera
ex. cad-data
Nackdelarna är: - att det inte går att göra flera layouter
(gäller ArcGIS8) - om man visar data grafiskt så går det inte att
tända/släcka, grafiken finns alltid där - länkningen av
bilder/filmer kan även vara ett problem, om man måste ta med sig
projektet,
då måste sökvägen stämma. - att programmet kräver en dator med
hög prestanda för att fungera effektivt
På WSP Samhällsbyggnad i Karlstad har det inte kommit så långt
än med GIS. De har på gång att de ska börja med nätverksanalyser
och analysera t ex barnens skolväg och hur många som berörs av
diverse vägåtgärder. Det de använder GIS-programmet ArcView 3.2
främst till för närvarande är för att presentera olika typer av
kartor och data i sina dokument (förstudier, vägutredningar mm). De
har inte börjat med ArcGIS 8 än, men det är på gång.
WSP anser att det finns brister i GIS-programmet ur kartografisk
synvinkel, så det de gör är en grundkarta som de tar in i
CorelDraw, och därefter lägger de till olycksstatistik, vägbredd,
hastighet mm. I min studie har jag försökt att göra allting i
ArcGIS 8, men också funnit att det finns några begränsningar. Fr.a.
finns det ingen möjlighet att i ArcGIS 8 göra flera layouter. När
man gör något grafiskt på kartan så går det inte att tända/släcka
grafiken. Något man också måste tänka på i presentationssammanhang
är att färgåtergivningen inte är densamma på datorns skärm som vid
en storbildsskärm. Inför presentations bör man därför om möjligt
förhandsgranska sin visning på den aktuella projektorn/skärmen och
vid behov redigera färgvalet.
-
16
16
5 Slutsatser Går det att presentera data med hjälp av GIS? Jag
anser att det går, en stor fördel är att man kan göra ”levande”
kartor med filmsekvenser och bilder och göra egna symboler. Jag
fick i uppdrag av avdelningschefen Bo Lindelöf på WSP
Samhällsbyggnad att presentera en del data vid en vägutredning med
hjälp av GIS i en skärmpresentation, som han skulle uppvisa vid ett
möte (17/6-04) i Örebro. Bo Lindelöf visade upp presentationen på
det mötet och så vitt jag vet så var det inga problem med det,
förutom att han själv var lite osäker med själva
GIS-programmet.
-
17
17
6 Källförteckning
Tackord Jag vill tacka Inger Widstrand på WSP Samhällsbyggnad
för all hjälp, även om hon själv har haft fullt upp. Även ett tack
till Rolf Nyberg som har varit min handledare från Karlstads
Universitet, speciellt för vägledningen vid rapportskrivandet.
Källförteckning Karlskoga Kommun:
http://www.karlskoga.se/homepage/main.nsf WSP:
http://www.wspgroup.se/index_ny.asp Vägverket: http:// www.vv.se
Vägverket: Polisrapporterade olyckor/trafikmängd Britt-Louise Erbs
Avdelning Samhälle Vägverket Region Mälardalen Box 1140 631 80
Eskilstuna Tel: 016-15 71 23 Fax: 016-15 71 40
[email protected] Ortofoto Bo Karlsson, 016-57205 /
070-6089451 [email protected] Buller Socialstyrelsens allmänna
råd om buller inomhus och höga ljudnivåer:
http://www.sos.se/sosfs/1996_7/1996_7.htm
-
18
18
-
19
19
-
20
20
-
21
21
-
22
22
-
23
23
-
24
24
-
25
25