defavgdok

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTTEnhet 7

DOM B 8205-112012-01-30meddelad i

Mål nr

PARTER (Antal tilltalade: 1)

Åklagare

Målsägande

Tilltalad

Södertörns åklagarkammare i Stockholm

Jonas Jansson

ANDERS Ingvar Hultqvist, 590117-2410Södra Bromsätra 12

141 84 Huddinge

148 97 Sorunda

Villkorlig dom

Dagsböter 50 å 375 kr

1.

2.

Påföljd m.m.

Följande åtal ogillas

Huddinge

Kammaråklagare Markus Hankkio

Offentlig försvarare:Advokat Peter BergqvistPatron Pehrs Väg 8141 35 Huddinge

3 kap 9 § brottsbalkenBegångna brott Lagrum Framkallande av fara för annan

Försök till grov misshandel Åtalspunkt 1, domsbilaga 1.

Södertörnspolisen

Företrädd av åklagaren

DOMSLUT

SkadeståndAnders Hultqvist ska utge skadestånd till Jonas Jansson med 10 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 12 juni 2012 till dess betalning sker.

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

141 84 HuddingeBjörnkullavägen 5 A 08-711 05 80 måndag - fredag

08:30 - 16:00

www.sodertornstingsratt.domstol.se

[email protected]: 08-561 660 00

1


DOM B 8205-112012-01-30

Brottsofferfond

Ersättning

Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Peter Bergqvist tillerkänns ersättning av allmänna medel med 23 503 kr. Av beloppet avser 4 701 kr mervärdesskatt. Av denna kostnad ska Anders Hultqvist till staten återbetala 15 000 kr.

2

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT

Enhet 7

DOM

2012-01-30

B 8205-11

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har framställt de yrkanden som framgår av domsbilaga 1.

Jonas Jansson har, biträdd av åklagaren, yrkat att Anders Hultqvist till honom ska

betala 10 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 12 juni 2011 till dess

betalning sker. Skadeståndet avser s.k. kränkningsersättning

DOMSKÄL

Utredningen Anders Hultqvist har åberopat en tidningsartikel och sidor ur en handbok (skriven

av Vägverket och Sveriges kommuner och Landsting) om hastigheten och risk för

skada.

På åklagarens begäran har förhör hållits med målsäganden Jonas Jansson och vittnet

Peter Ungerborn.

På Anders Hultqvists begäran har förhör hållits med vittnena Anders Eriksson och

Linus Svahn. Anders Hultqvist har också hörts.

Inställningen Anders Hultqvist har förnekat brott.

Anders Hultqvist har bestritt skadeståndsskyldighet i första hand på den grunden att

han inte begått någon brottslig gärning, i andra hand för att en polisman har en

större mental beredskap och har att räkna med att bli utsatt för kränkande

handlingar varför kränkningen inte varit tillräckligt allvarlig för att

kränkningsersättning ska utgå och i tredje hand för att Anders Hultqvists eventuella

oaktsamhet inte varit grov, eller att omständigheterna i övrigt vid brottet är så

3


Enhet 7

DOM

2012-01-30

B 8205-11

försvårande att den brottsliga handlingen närmar sig en uppsåtlig handling, varför

ersättning för kränkning inte kan komma ifråga. Han har godtagit sättet att beräkna

räntan.

TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

Berättelser Jonas Jansson har berättat bl.a. följande Han och en kollega genomförde en

trafikkontroll. Han stoppade bilar som kom från Lisö och hans kollega stoppade

bilar som kom från Sorunda. Så som han minns det idag stod det två eller tre bilar i

vägrenen i väntan på kontroll varav en svart golf. Golfen stod parkerad cirka 20-25

meter från det fordon han kontrollerade. När han skulle låta föraren i den första

bilen ”blåsa” körde den svarta golfen ut på vägen. Han gick ut mitt i vägbanan och

gjorde ett stopptecken med hela handen. Han hade reflexväst på sig och tittade på

föraren samt fick ögonkontakt med denne. Föraren körde rakt mot honom i cirka

10-15 kilometer i timmen. Han skrek ”stopp/stanna”. Föraren borde ha hört honom

skrika. Han var tvungen att kliva/hoppa åt sidan för att inte bilen skulle träffa

honom. Han slog mot bilen med sin hand, mest troligt mot sidorutan. Hade bilen

träffat honom hade han blivit allvarligt skadad. Han kände igen föraren..

Anledningen till att han kände igenom Anders Hultqvist var för att han varit hemma

hos denne någon månad tidigare och omhändertagit dennes vapen. Han uppfattade

inte att stereon eller liknande var på i golfen. Efter att den svarta golfen hade

passerat honom sprang han till polisbilen. Den svarta golfen accelererade nu väldigt

fort i riktning mot Ösmo. Han körde, med Peter Ungerborn på passagerarplats, efter

den svarta golfen i hög hastighet med både ljus –och ljudanordning eftersom föraren

var misstänkt för brott i samband med att denne försökte köra på honom och denne

var även misstänkt för rattfylleri eftersom denne försökte undkomma

nykterhetskontrollen. De tappade den svarta golfen ur sikte och gav upp jakten.

Eftersom de visste vem föraren var åkte de till dennes bostad. De stod cirka 20-30

meter in på grusvägen som leder till Anders Hultqvists hus. Efter ett tag såg de den

svarta golfen. Den blinkade som för att svänga in på grusvägen. När bilen kom

4


Enhet 7

DOM

2012-01-30

B 8205-11

närmare slog den av blinkern och körde rakt fram. Han fick ögonkontakt med

föraren och såg att det var Anders Hultqvist. De slog åter på ljus –och

ljudanläggningen, larmade efter förstärkning och åkte efter golfen. De tappade dock

fordonet ur sikt men fick tips av personer efter vägen vart golfen hade kört. Den

svarta golfen påträffades senare på en annan adress och med nycklarna i. Personer

på adressen där golfen påträffades sade att Anders Hultqvist var stressad och att han

tillsammans med en vän åkt ut med en båt. När personen som hade kört båten kom

tillbaka sade denne att han hade släppt av Anders Hultqvist. Jonas Jansson och Peter

Ungerborn åkte tillbaka till Anders Hultqvist bostad. När han satt i telefon med

åklagaren kom plötsligt Anders Hultqvist gående. Anders Hultqvist var vid

gripandet berusad och aggressiv. Denne belades därför med handfängsel. Efter

beslut av stationsbefälet togs inget utandningsprov på Anders Hultqvist. Under

transporten in till Handens polisstation sade Anders Hultqvist bl.a. att han inte hade

kört bilen och att de skulle kolla med Anders Hultqvists son. Sedan sade Anders

Hultqvist att det var en annan person som hade kört bilen. Slutligen sade Anders

Hultqvist att han hade kört bilen. Anders Hultqvist var rödmosig i ansiktet och

luktade svagt av sprit. Anders Hultqvist sade också att han hade druckit.

Anders Hultqvist har berättat bl.a. följande. Det var en söndag. Han kan ha varit ute

tidigare under dagen och övningskört med sin son Johan. Vid det aktuella tillfället

hade han plockat ihop skräp som han skulle köra till återvinningsanläggningen. Han

äger en alkomätare. Han körde mot porthuset och han ringde pizzerian i Sorunda

och beställde en pizza. Vid en lång raksträcka körde han ikapp en framförvarande

bil. Vägen gick uppåt och han låg bakom bilen som endast körde 55-60 kilometer i

timmen. Den framförvarande bilen saktade ned hastigheten. Det gick allt saktare.

Han låg nästan i kofångaren på den framförvarande bilen. En polisman vinkade in

den framförvarande bilen. Anders Hultqvist åkte i gångfart, slirade på kopplingen

och körde på ettans växel, in mot vägkanten. Han såg inga polisskyltar eller västar.

Han var orolig för de bilar som svängde in från Södertäljehållet eftersom de sällan

använder blinkers. Han tänkte att det kanske var en trafikkontroll men han var

5


Enhet 7

DOM

2012-01-30

B 8205-11

upptagen med att titta på bilarna på den motsatta körbanan och han uppfattade och

såg därför inte stopptecknet, eller en polisman på andra sidan. Dessutom hade han

musik på i bilen. Han trodde att polisen bara skulle stoppa bilen framför honom.

Han var nu fem-sex meter från polismannen. Han väntade in i det längsta med att

runda polismannen eftersom han inte ville köra över i den motsatta vägbanan.

Slutligen rundade han polismannen och körde vidare. Vid kurvan lade han i tvåans

växel. Efter kurvan är det en raksträcka. Han körde om en bil som kommit från

Södertäljehållet och han följde efter två bilar. Han hörde inga polissirener. Han var

stressad eftersom han skulle till sopstationen som snart skulle stänga. Väl på

sopstationen tömde han soporna han hade i bagageluckan. Sedan åkte han mot

Spångbro för att hämta pizzan. I konsumbutiken köpte han ett sexpack öl som han

skulle ha till pizzan. Han körde därefter väg 225. Han hämtade pizzan och lade den

i baksätet. Han körde mot stället där poliserna tidigare hade stått. Han var på bra

humör, hade stereon på och körde i hög hastighet. När han kom till infarten till sin

bostad såg han två lampor komma emot honom. Eftersom det är en hög häck på ena

sidan och ett nylagt dike på andra sidan visste han att det inte var någon idé att

svänga in på uppfarten till huset eftersom två bilar inte kan mötas på vägen. Det

händer incidenter på vägen hela tiden t.ex. att folk kör i diket. Därför fortsatte han

rakt fram i stället för att köra in på grusvägen som leder till hans hus. Han såg ett

utryckningsfordon, som han trodde var en ambulans, bakom honom i samband med

en omkörning av en husvagn. När han körde kom han på att han hade båten på

vinterförvaring hos en vän Totte varför han bestämde sig för att åka hem till honom.

Han kom hem till Totte stod de och snackade en stund. När han tyckte att Totte

hade en fin båt och han sade att han gärna skulle vilja köpa den. Totte sade att den

var till försäljning på Blocket. Totte frågade om de skulle ta en tur. Väl ute på sjön

frågade Totte om han ville köra båten vilket han ville. Vid Liseudd ringde Tottes

mobiltelefon. Totte blev helt vit i ansiktet. Det var Tottes fru som ringde och sade

att det fanns poliser med dragna vapen vid deras hus. Han undrade om det kunde

vara honom polisen letar efter och om polisen verkligen kunde vara så arg på

honom för att han hade kört för fort. Han ville inte följa med hem till Totte utan bad

6


Enhet 7

DOM

2012-01-30

B 8205-11

att få bli avsläppt hemma hos en person som han tidigare hade hjälp efter att denne

hade blivit lämnad av sin kvinna mitt i natten. Han hade med sig två folköl till båten

som han hade tänkt dricka. Han undrade varför det hade blivit ett sådant ”ståhej”.

Han träffade och pratade med några som hade sjösatt en båt. Dessa hade med sig

”bubbelvatten”. Han firade med dem. Han lämnade sällskapet och gick vidare

varvid han träffade en kille. Han frågade killen om denne kunde köra honom hem.

Killen sade att polisen jagade en kille i en svart golf. Han svarade att han hade en

svart golf. Killen sade då att denne inte vågade skjutsa hem honom. Han frågade

fler personer men ingen ville skjutsa hem honom. Till slut träffade han en person,

Anders Eriksson, som packade sin bil intill en gård. Han frågade om denne kunde

skjutsa hem honom. Anders sade ja. När Anders Hultqvist kom till sin bostad blev

han chockad av att det där stod två polisbilar. Han är ansvarig för grannsamverkan

och känner polismannen Lasse i Nynäshamn. Lasse brukar besöka honom men då

brukar Lasse komma ensam. Han blev bryskt behandlad av polisen. De bad honom

stå still. Han frågade polisen om de kunde gå in i köket och reda ut vad som hänt.

Polisen sade att han skulle med till polisstationen. Han ropade till Johan att hämta

hans plånbok, vilket Johan gjorde. Han diskuterade med polisen om vad som pågår

och han frågade på vilken grund han var anklagad. Det hela var generande och

kränkande. Han undrade varför han skulle ha handbojor och han sade också att de

satt för hårt. Han blev transporterad till polishuset. Vid porthus togs handbojorna

av. Han pratade lite väl mycket först. Han försökte inte köra på någon polisman.

Ölen och bubbelvattnet som han drack kan inte ha luktat. Det är riktigt att han i

polisförhör kan ha sagt att polismannen dunkade till bilen.

Peter Ungerborn har berättat bl.a. följande. Han och Jonas Jansson hade en

trafikkontroll vid porthuset. Han och Jonas hade på sig ljusblå skjorta, reflexväst på

vilken det stod polis och båtmössa. Han stoppade fordon från Sorundahållet. Jonas

stoppade bilar från Lisöhållet. När det är mycket bilar som ska bli kontrollerade kan

det bli kö. När det är trafikkontroll håller han uppsikt över sin kollega. Han hörde

när Jonas skrek ”stopp”, ”stanna” eller liknande. Han såg en svart golf av nyare

7


Enhet 7

DOM

2012-01-30

B 8205-11

modell köra rakt mot Jonas när denne visade stopptecken. Golfen körde

uppskattningsvis 20-30 kilometer i timmen. När golfen var ”väldigt” nära Jonas

hoppade Jonas åt sidan. Om Jonas hade stått kvar hade Jonas blivit träffad av bilens

högra front. Bilen gjorde ingen ansats att svänga undan. Han såg ingen reaktion på

föraren och han uppfattade inte att det skulle ha varit musik på inne i bilen. Golfen

körde mot länsvägg 223. Han sprang mot polisbilen. Han mindes att de hade

omhändertagit vapen från bilföraren tidigare. Han mindes vid tillfället inte förarens

namn men bostadsadressen kom han ihåg. Av registerslagning framkom att Anders

Hultqvist ägde en svart golf. Han och Jonas Jansson åkte mot Lisöhållet för att kolla

adressen. Vid adressen stod de och väntade i cirka 20-40 minuter. En svart golf

kom. Den blinkade för att svänga in mot huset. Han och Jonas stod lite dolda bakom

buskar och träd. När Anders Hultqvist fick syn på dem såg han förvånad ut. Anders

Hultqvist slog av blinkern och accelererade längs Lisövägen. De tappade golfen ur

sikte trots att de körde 140 kilometer i timmen. Folk stod efter vägen och pekade

vart den svarta golfen hade kört. Trots detta fick de tapp på bilen. De vädjade till

ledningscentralen att få hjälp av fler bilar för att få fatt på golfen. Han och Jonas

körde sedermera tillbaka till Anders Hultqvist hus. Jonas ringde jouråklagaren. När

Jonas satt i telefon kom Anders Hultqvist gående. De bad Anders Hultqvist visa

händerna. Anders Hultqvist sade att han inte behöver göra någonting eftersom han

inte var misstänkt för brott. Anders Hultqvist sluddrade, luktade alkohol och

började kränga med kroppen när de tog tag i hans armar. Det fattades ett beslut om

hämtning till förhör. Anders Hultqvist berättade att han hade varit på sjön och att

han hade druckit. I polisbilen på väg in till stationen sade Anders Hultqvist att han

inte hade förstått att de ville stoppa honom, att det var någon annan som kört och att

han hade övningskört med sin son.

Anders Eriksson har berättat bl.a. följande. Han vet att Anders Hultqvist bor på

Lisö. Han stod på sin gård när Anders Hultqvist kom gående och frågade om han

kunde få skjuts hem. Anders Hultqvist sade att dennes bil hade gått sönder. Han

8


Enhet 7

DOM

2012-01-30

B 8205-11

skjutsade Anders Hultqvist till uppfarten till huset. Han såg att polisen var på plats.

Anders Hultqvist luktade inte alkohol och uppträdde inte berusat.

Linus Svahn har berättat bl.a. följande. Han umgås med Anders Hultqvist son

Johan. Han var hemma hos Johan när Anders Hultqvist greps. Stämningen bland

poliserna vid gripande var upphetsad. Han uppfattade Anders Hultqvist som nykter.

Han skulle ha märkt om Anders Hultqvist var onykter.

Vems/vilkas uppgifter ska ligga till grund för tingsrättens bedömning? Likväl Jonas Janssons, som Peter Ungerborns, berättelser har varit levande och

detaljrika. Försvaret har pekat på att polismännens berättelser innehåller ett

svårförklarligt moment: deras påstående att Anders Hultqvist skulle ha varit berusad

i samband med gripandet. Försvaret har menat att påståendet inte är riktigt och

därför åberopat muntlig motbevisning.

Anders Eriksson och Linus Svahn har berättat att de inte upplevt Anders Hultqvist

som berusad. Anders Eriksson har därtill sagt att Anders Hultqvist inte luktade

alkohol.

Polismännen har dock bestämt hävdat att Anders Hultqvist var berusad och luktade

alkohol. Tingsrätten kan inte bortse från att polismännen i sin yrkesutövning

frekvent möter människor som är påverkade, t.ex. av alkohol. Detta medför att de

får antas ha en bättre förmåga att identifiera tecken på alkoholpåverkan. Rimligen

bör också polismännen kommit närmare Anders Hultqvist (i samband med

gripandet) än försvarets vittnen och de måste därför lättare antas ha känt doften av

alkohol från Anders Hultqvist. Därtill tyder Anders Hultqvists beteende i samband

med gripandet på en viss påverkan. Vidare har Anders Hultqvist själv också

bekräftat att han efter det att han lämnat trafikkontrollen druckit både öl och annan

alkoholhaltig dryck (en relativt kort tid innan gripandet) till följd varav

polismännens uppgifter om alkoholdoft framstår som riktiga. Mot bakgrund av det

9


Enhet 7

DOM

2012-01-30

B 8205-11

anförda finner tingsrätten ingen anledning att ifrågasätta polismännens uppgifter

utan utgår vid sin bedömning från att uppgifterna om berusning är korrekta.

Vid sin bedömning har tingsrätten också beaktat att begreppet berusning är relativt.

En person kan uppfatta sig själv som nykter medan en annan person i omgivningen

kan uppleva personen som nyttjat alkohol i sådan grad personlighetsförändrad att

denne i betraktarens ögon bedöms vara berusad. Från polismännens

bedömningskriterier, sett till lukt och uppträdande, har Anders Hultqvist bedömts

vara berusad medan en annan person möjligen kan ha uppfattat Anders Hultqvist

som normal och fri från märkbar påverkan.

Försvaret har vidare åberopat en nyhetsartikel som visar ett fotografi från den

påstådda brottsdagen när Jonas Jansson och Peter Ungerborn genomför en

nykterhetskontroll. På fotografiet ser man att polismännen inte hade reflexvästar på

sig. Polismännen har dock på ett övertygande sätt berättat att fotografiet är taget

tidigare på dagen och att de vid nykterhetskontrollen senare på dagen, när Anders

Hultqvist anlände, hade satt på sig reflexvästarna. Tingsrätten finner ingen

anledning att ifrågasätta polismännens uppgifter.

Sammantaget finner tingsrätten att Jonas Janssons, eller Peter Ungerborns,

berättelser inte innehåller några svårförklarliga moment och de framstår också vara

fria från motsägelsefulla moment. Därtill har Jonas Janssons uppgifter, vilket

framgått ovan, varit detaljerade och logiska. Han uppgifter får ett avgörande och

starkt stöd av Peter Ungerborns uppgifter. Jonas Janssons uppgifter har framstått

som alltigenom trovärdiga.

Anders Hultqvist har för egen del haft att förklara ett antal för honom märkliga och

besvärande omständigheter. Anders Hultqvist har lämnat beskrivande förklaringar

till alla omständigheter. Problemet är att Anders Hultqvists ingående förklaringar

till de olika omständigheterna bedömda i sitt sammanhang framstår som krystade.

10


Enhet 7

DOM

2012-01-30

B 8205-11

Det medför att hans berättelse, bedömd i sin helhet, i viktiga enskildheter framstår

som orimlig. Berättelsen är inte logisk och hans förklaringar till sina förehavanden

bottnar enligt tingsrättens mening inte i en riktig beskrivning av verkligheten.

Anders Hultqvist berättelse är sammantaget inte trovärdig och framstår som en

efterhandskonstruktion. Jonas Janssons uppgifter framstår däremot som tidigare

sagts som trovärdiga och hans uppgifter får ett starkt och avgörande stöd av

åklagarens bevisning i övrigt. Jonas Janssons uppgifter omkullkastas inte heller av

försvarets bevisning.

Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att Jonas Janssons, och Peter

Ungerborns, uppgifter ska ligga till grund för tingsrättens bedömning i målet.

Vad är utrett om händelseförloppet? Det är utrett att Jonas Jansson vinkade in Anders Hultqvist till vägkanten och att

han stannade sin bil under en kort stund bakom två eller tre framförvarande bilar.

Därefter styrde Anders Hultqvist ut bilen i vägbanan, körde förbi de framförvarande

bilarna, och i riktning rakt mot polismannen Jonas Janssons som tydligt visade

stopptecken till Anders Hultqvist. Anders Hultqvist stannade trots stopptecknet inte

fordonet utan körde i vart fall 10-15 kilometer i timmen rakt mot polismannen utan

att göra någon ansats till att försöka väja. Jonas Jansson var tvungen att kliva/hoppa

åt sidan för att inte bli träffad av fordonet.

Enligt tingsrätten bedömning ger omständigheterna som omgärdar händelsen klart

vid handen att Anders Hultqvist har uppfattat polismannens tecken men att han av

någon anledning vägrat att stanna och kört rakt mot polismannen i ovan nämnd

hastighet för att på så sätt undkomma polisens nykterhetskontroll. Det är också

utrett att Jonas Jansson hade blivit påkörd av Anders Hultqvist om han inte hade

klivit/hoppat åt sidan.

11


Enhet 7

DOM

2012-01-30

B 8205-11

Har Anders Hultqvist begått något brott, och i så fall vilket? Åklagaren har i sitt slutanförande uppgett att han inte längre gör gällande att Anders

Hultqvist begått gärningen med uppsåt, närmare bestämt, att det inte är bevisat att

Anders Hultqvist varit likgiltig till förverkligandet av effekten (svår kroppsskada).

Tingsrätten instämmer i åklagarens bedömning varvid åtalet för försök till grov

misshandel ogillas.

Frågan tingsrätten har att ta ställning till är om Anders Hultqvist ska dömas för

framkallande av fara för annan enligt 3 kap. 9 § brottsbalken. Paragrafen har

följande lydelse.

Utsätter någon av grov oaktsamhet annan för livsfara eller fara för svår kroppsskada eller

allvarlig sjukdom, dömes för framkallande av fara för annan till böter eller fängelse i högst

två år.

Har AH har begått gärningen genom grov oaktsamhet? Straffansvar för brottet framkallande av fara för annan förutsätter att Anders

Hultqvist har handlat grovt oaktsamt. Bedömning ska göras med beaktande av alla

omständigheter i det enskilda fallet.

Det är bevisat att Anders Hultqvist har kört mot polismannen utan att väja. Det är

vidare bevisat att polismannen hade träffats av Anders Hultqvists bil om

polismannen inte hade hoppat/klivit åt sidan. Med hänsyn tagen till samtliga

omständigheter som omgärdar gärningen finner tingsrätten att Anders Hultqvist har

insett att det funnits en fara för att Jonas Jansson kunde drabbas av en skada, eller

t.o.m. en svår kroppsskada, genom sitt agerande (medvetet risktagande). Anders

Hultqvist har därför varit grovt oaktsam.

Har Anders Hultqvist genom grov oaktsamhet utsatt Jonas Jansson för fara för svår kroppsskada? Jonas Jansson har berättat att bilen, om han inte hade undkommit kollisonen, hade

träffat hans ben. Kollisioner mellan personbilar (som i regel väger cirka ett ton) och

12


Enhet 7

DOM

2012-01-30

B 8205-11

människor, om än i låg hastighet, kan orsaka mycket svåra kroppsskador och i

värsta fall dödsfall. Det finns i en situation som den förevarande en påtaglig risk för

att att den påkörde kan få en komplicerad benfraktur eller liknande eller t.o.m.

hamna under bilen med allvarliga skador som följd. Tingsrätten finner därför att en

kollison i detta fall hade kunnat få ödesdigra och allvarliga konsekvenser för Jonas

Jansson, i synnerhet som Anders Hultqvist inte visade på några tecken att minska

hastigheten strax innan det hypotetiska kollisionsögonblicket. Försvaret bevisning i

denna fråga ändrar inte tingsrättens bedömning.

Med hänsyn till det anförda har det enligt tingsrätten mening funnits en risk för att

polismannen skulle skadas svårt i en kollison (konkret fara). Sannolikheten för att

polismannen skulle drabbas av en sådan svår kroppsskada som avses i 3 kap. 9 §

brottsbalken har också, med beaktande av samtliga omständigheter vid det hastiga

händelseförloppet, varit högst beaktansvärd (jmf NJA 2008 s. 1060).

Slutsats Mot bakgrund av det anförda ska Anders Hultqvist dömas för framkallande av fara

för annan.

PÅFÖLJD Straffmätningsvärdet motsvarar ett kortare fängelsestraff.

Inget relevant framkommer av belastningsregistret.

Det saknas särskild anledning att befara att Anders Hultqvist kommer göra sig

skyldig till fortsatt brottslighet. Det finns ingenting som tyder på att Anders

Hultqvist har ett övervakningsbehov.

Gärningen har inte ett sådant artvärde att påföljden måste bestämmas till fängelse.

Tingsrätten delar åklagarens bedömning i frågan om påföljd och bestämmer den till

en villkorlig dom i förening med dagsböter.

13


Enhet 7

DOM

2012-01-30

B 8205-11

SKADESTÅND Ersättning för kränkning genom brott kan i undantagsfall utgå även i vid

oaktsamhetsbrott, om omständigheterna vid brottet är så försvårande att den

skadevållandes handling närmar sig en uppsåtlig gärning och därför har samma

kränkande innebörd som ett avsiktligt angrepp på den skadelidandes integritet.

Även om det inte är bevisat att Anders Hultqvist uppsåtligen försökt skada Jonas

Jansson har situationen varit sådan att Anders Hultqvist genom sitt agerande tagit en

medveten risk som inneburit en konkret fara för att Jonas Jansson skulle bli

allvarligt skadad. Anders Hultqvists handlande har därför enligt tingsrättens mening

varit ägnat att kränka Jonas Janssons människovärde. Anders Hultqvist handling har

således haft samma kränkande innebörd som ett avsiktligt angrepp på Jonas

Janssons integritet. Anders Hultqvist ska därför förpliktas att betala ersättning för

den kränkning han orsakar Jonas Jansson. Yrkat belopp är skäligt och om räntan

råder det inte tvist (Brottsoffermyndighetens referatsamling 2012, referat nr 310).

ÖVRIGA FRÅGOR Med hänsyn till att Anders Hultqvist endast döms för ett oaktsamt brott finner

tingsrätten att det finns skäl att något sätta ned hans återbetalningsskyldighet

beträffande försvararkostnaden.

Avgift till brottsofferfond följer av lag.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga

Överklagande ställt till Svea hovrätt ska ha kommit in till tingsrätten senast

den 20 februari 2012.

Kai Koskela

14


INKOM: 2011-10-18MÅLNR: B 8205-11AKTBIL: 4

Bilaga 1

Bilaga

www.domstol.se

DV

400 •

2008-1

1 •

Pro

du

cera

t av

Dom

sto

lsver

ket

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL

Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skrift-ligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen.

Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista da-gen för överklagande finns angiven på sista si-dan i domen.

Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. an-

slutningsöverklagande) även om den vanliga

tiden för överklagande har gått ut. Överkla-gandet ska också i detta fall skickas eller läm-nas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i do-men angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller för-faller kan inte heller anslutningsöverklag-andet prövas.

Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som an-går honom eller henne. I fråga om sådant be-slut finns dock inte någon möjlighet till anslut-ningsöverklagande.

För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstill-stånd meddelas. Hovrätten lämnar prövnings-tillstånd om

1. det finns anledning att betvivla riktig-heten av det slut som tingsrätten har kommit till,

2. det inte utan att sådant tillstånd medde-las går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,

3. det är av vikt för ledning av rättstil-lämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller

4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstill-stånd krävs, klart och tydligt framgår av över-klagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.

I vilka fall krävs prövningstillstånd?

Brottmålsdelen

Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade

1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller

2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan.

Enskilt anspråk (skadeståndstalan)

För att hovrätten ska pröva en skadeståndstal-an krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag:

Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall

Bilaga 2

www.domstol.se

1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, el-ler

2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten.

Beslut i övriga frågor

Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om

1. den dom som överklagas med angiv-ande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen,

2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, per-sonnummer och telefonnummer, var-vid parterna benämns klagande respek-tive motpart,

3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd,

4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens dom-skäl enligt klagandens mening är orikti-ga,

5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt

6. om prövningstillstånd behövs, de om-ständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas.

Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsägan-den eller den tilltalade ska infinna sig person-ligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det an-ges.

Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klag-anden bifogat tillräckligt antal kopior, fram-ställs de kopior som behövs på klagandens be-kostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.

Om ni tidigare informerats om att förenklad del-givning kan komma att användas med er i må-let/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.

defavgdok

Documents

samband med

den framfrvarande

nr det

och

han

bilen

eller 2

det