De som står utanför EN RAPPORT OM DIGITAL DELAKTIGHET av OLLE FINDAHL
De som står utanför En rapport om digital dElaktighEt av ollE Findahl
Utanför 2011 sid 5
icke-användarna fördelade efter ålder
motiv till att inte använda internet
Icke-användarna sid 6
Utbildning
Yrkesgrupper
Yrken för icke-användare yngre än 61 år
Yrken för icke-användare äldre än 60 år
Skillnader i Internetanvändning mellan stad och land sid 8
Skl:s kommunindelning, h-regioner
län
Hur använder de arbetslösa Internet? sid 10
Ålder
användningsmönster
hur ofta söker de jobb via internet?
Vilka är de sent nytillkomna som nyligen börjat använda Internet? sid 12 Utbildning
Ålder
Yrkesgrupper
Yrken
användningsmönster
Prognos inför framtiden sid 14
rapporten “de som står utanför” är författad av olle Findahl i
april 2012, på uppdrag av digidel 2013 och finansierad av .SE.
innehåll
5 dE Som StÅr UtanFör 2011
Andelen svenskar som använder Internet fortsätter att öka, men spridningen har mattats av under senare år. För tio år sedan, då ungefär halva svenska folket hade skaffat sig tillgång till Internet, kunde man skönja en avmattning i spridningstakten efter den snabba tillväxten under slutet på 90-talet. Men utvecklingskurvan planade inte ut utan fortsatte uppåt med två till tre procent för varje år. Och så har det fortsatt i minskande takt och nu ligger den årliga ökningen på omkring en procent.
Utanför 2011
12-15 år 1%
16-25 år 1%
26-35 år 3%
36-45 år 3%
46-55 år 7%
56-65 år 14%
66-75 år 28%
76+ år 43%
Funktionshinder 3%
Inget intresse 66%
Krånglig teknik 19%
För dyrt 5%
Inte tid 7%
År 2009 var det, enligt ”Svenskarna och internet”, 1,7 miljoner (12+ år) som inte eller mycket sällan använde internet hemma. 2010 hade antalet sjunkit till 1,5 miljoner och ett år senare, 2011, har antalet som står utanför sjunkit till 1,33 miljoner.
till detta kommer ett mörkertal icke-användare som inte fångas in i undersökningen ”Svenskarna och internet”. det är grupper som är svåra att nå med
vanliga intervjuundersökningar. de har ingen fast adress eller telefonnummer, kan inte så bra svenska eller vill helt enkelt inte svara på frågor om sin medieanvändning.
de flesta icke-användare återfinns bland pensio-närerna, men ungefär 30 procent av icke-användarna är yngre än 65 år. 185 000 är mellan 56 och 65 år och ungefär 100 000 är i åldern 46 till 55 år.
Hur gamla är de som inte använder Internet?
Vilka är skälen till att man inte använder Internet?
Diagram 1 Icke-användarna 2011 fördelade efter ålder
Diagram 2 Uppgivna skäl till att man inte använder Internet 2011
icke-användarna
Vilka är det som fortfarande 16 år efter introduktionen av Internet inte blivit tillräckligt intresserade för att skaffa sig tillgång till den nya tekniken? Vi skall här se på vilken utbildning icke-användarna har och vilka yrken de representerar. Tidigare har vi sett på ålder.
Folkskola/grundskola 42%
Mer än grundskola men ej stud.ex.
7%
Studentexamen/yrkesskola
29%
Högskolestudier 10%
Högskoleexamen 12%
Arbetare 61%
Tjänstemän 26%
Jordbrukare 5%
Företagare 8%
majoriteten av de som idag inte använder internet är lågutbildade. hälften (49%) har inte tagit student-examen och största delen har bara vanlig folk- eller grundskola.
majoriteten (61%) av icke-användarna har eller har haft arbetaryrken. men bland icke-användarna finns också både tjänstemän, företagare och jordbrukare. Vi skall här göra en uppdelning av icke-användarna efter deras yrken i två åldersgrupper: icke-användare som är yngre än 61 år och icke-användare som är äldre än 60 år.
Vilken utbildning har icke-användarna?
Vilka yrkesgrupper finns representerade bland icke-användarna?
Diagram 3. Icke-användarna fördelade på utbildningsgrupper
Diagram 4 Andel av icke-användarna som tillhör olika yrkesgrupper.
7 dE Som StÅr UtanFör 2011
Arbetare Vård, skola, service Företagare Akademiker
chaufför dagisarbetare åkeriägare lärare
fabriksarbetare distriktsassistent mjölkproducent lärare
lagerarbetare fritidspedagog matproducent lärare
lantbrukare frukostvärdinna producent
lantbrukare kulturarbetare
lokalvårdare kulturjournalist
mekaniker kundmottagare
målare kundtjänst
posten förskollärare
reparatör revisorsassistent
sotare läkarsekreterare
svarvare sjukvårdare
sågverksarbetare vårdbiträde
truckförare undersköterska
truckförare undersköterska
vaktmästare undersköterska
ventilationsmontör undersköterska
undersköterska
Arbetare Vård och skola Företagare Akademiker Kontor
vägarbetare vården byggnadsingenjör Vårdlärare verksamhetschef
Vvs-arbetare vården byggnadsingenjör textillärare Vd
verkstadsindustri vården kärnkraftstekniker lärare tV-producent
verkstadsindustri vården konstruktör lärare säljare
verkstadsindustri vården ingenjör lärare säljare
tågklarerare vården restaurangägare lärare säljare
typograf äldreomsorg byggare lärare sekreterare
anläggare äldreomsorg egenföretagare lärare sekreterare
textilarbetare undersköterska egenföretagare lärare sekreterare
televerket undersköterska åkeri lärare sekreterare
televerket undersköterska lantbrukare lärare receptionist
taxi undersköterska lantbrukare lärare postmästare
taxi undersköterska lantbrukare förskollärare postkontorist
sömmerska tandsköterska lantbrukare gymnasielärare polis
svetsare sjukvård lantbrukare socionom platschef
svarvare sjukvård lantbrukare skolsekreterare personalchef
stuveriarbetare sjukvård lantbrukare pianopedagog kommunanställd
snickare sjukvård lantbrukare bibliotekarie kommunanställd
skogsarbetare sjukvård lantbrukare tandläkare kommunanställd
skogsarbetare sjukvård lantbrukare sjukgymnast kommunanställd
SJ sjukvård lantbrukare läkare kommunanställd
servicetekniker sjukvårdsbiträde lantbrukare kommunanställd
rörläggare personlig assistent lantbrukare Militär kommunanställd
lokalvårdare mentalskötare mjölkbonde sjökapten administratör
lokalvårdare hemtjänst militär administratör
lokalvårdare dagbarnvårdare löjtnant byråchef
lokalvårdare dagbarnvårdare flygofficer kronofogde
kyrkogårdsvaktmästare matsalspersonal journalist
fastighetsskötare barnbespisning jurist
reservdelstekniker hushåll försäljare
plastindustriarbetare hushåll försäljare
parkeringsvakt hemmafru försäljare
ombudsman hemmafru ekonom
möbelsnickare hemmafru ekonom
målare ekonom
målare Banktjänsteman
banktjänsteman
metallarbetare
mekaniker
Elektriker
Elektriker
konditori
konditori
brevbärare
de flesta icke-användare i den arbetande befolkningen har arbetaryrken eller lägre befattningar inom vård och skola. det finns också ett mindre antal icke-användare bland högutbildade och företagare.
Icke-användare yngre än 61 år
Icke-användare äldre än 60 år
Stad och land
En klassisk skillnad i hur ny teknik tillägnas brukar återfinnas mellan land och stad. De som bor i staden är utsatta för en större påverkan att skaffa nya saker än de som bor utanför städerna, och stadsborna skaffar sig tidigt det nya. Så har också varit fallet med Internet men skillnaderna är idag små mellan land och stad. Intervjupersonerna har själva fått säga om de bor i en stad eller på landsbygden.
Var bor du? NTillgång till Internet i hemmet
Använder Internet någon gång
Använder Internet hemma dag/vecka
Stad 1684 90% 88% 84%
landsbygd 994 87% 85% 79%
Tabell 2. Andel av de som bor i stad och på landsbygden som har tillgång till och använder Internet
En närmare analys visar att skillnaderna i tillgång och användning mellan stad och land främst återfinns bland de äldre lågutbildade. i andra åldersgrupper, som bland ungdomar eller medelålders, finns inga skillnader. de äldre lågutbildade i staden använder i
högre utsträckning internet än de äldre lågutbildade som bor på landet. det gäller i åldrarna 56-65 år, 66-75 år och över 75 år. några sådana skillnader finns inte mellan äldre högutbildade beroende på var de bor.
Folkskola/Grundskola Mer än folkskola men ej studentexamen
56-65 år 66-75 år 75+ år 56-65 år 66-75 år 75+ år
Stad 95% 59% * 94% 90% 53%
landsbygd 63% 45% * 79% 62% 28%
Tabell 3. Andel som använder Internet någon gång i olika åldrar med olika utbildning (* Underlag alltför litet)
Samma skillnader mellan glesbygd och städer återfinns om vi delar in intervjupersonerna efter bostadsort och använder Skl:s kommunindelning eller en indelning i h-regioner. det är således något fler internetanvändare i större städer än i små kommuner, varuproducerande kommuner och glesbygd. det visar både Skl:s kommunindelning och en indelning i h-regioner.
SKL:s kommunindelning
Storstäder 85%
Förortskommuner 89%
Större städer 88%
pendlingskommuner 87%
kommuner >25000 86%
kommuner 12-25000 89%
kommuner <12000 83%
Varuproducerande kommuner 81%
glesbygdskommuner 78%
Tabell 4. Andel som använder Internet i olika typer av kommuner källa: Svenskarna och internet 2011
H-regioner
göteborg 88%
malmö 88%
Stockholm 87%
Större städer 87%
tätbygd 85%
mellanbygd 85%
glesbygd 80%
Tabell 5. Andel som använder Internet i olika H-regioner källa: Svenskarna och internet 2011
Andel som använder Internet någon gång i olika regioner
9 dE Som StÅr UtanFör 2011
68% 67% 67% 66% 61% 60%
56% 55% 52%
0%
20%
40%
60%
80%
100% Under 60 år
Totalt ovägt
Över 50 år vägt
Över 60 år
något mer komplicerat är det att jämföra internetanvändningen i olika geografiska regioner, t.ex. län, i Sverige. det beror på att åldersfördelningen i urvalen kan skilja sig åt, vilket kan vara kritiskt eftersom det är bland de äldre som de flesta icke-användarna finns. En del av skillnaderna kan sålunda vara en effekt av skillnader i urval. Ett urval med en större andel äldre än genomsnittet kan således leda till att andelen internetanvändare blir mindre i det länet än det annars skulle bli. i jämförelsen nedan har därför jämförelser gjorts både totalt och enbart för
de äldre åldersgrupperna. dessutom har en vägning gjorts som kompenserar åldersfördelningen mellan yngre och äldre pensionärer i urvalen. mindre län har slagits ihop med angränsande län för att antalet intervjuade inom varje länsgrupp skall överstiga 200.
tre områden skiljer ut sig med lägre internetanvändning än i övriga landet: Västra götaland, Jämtland-Västerbotten-norrbotten och Jönköping-östra götaland. övriga områden är svåra att skilja åt.
Diagram 6. Andel Internetanvändare 1. Under 60 år; 2. Totalt i urvalet; 3. Bland de över 50 år vägt i 10-årsgrupper; 4. Över 60 år.
Län Totalt ovägt Yngre än 60 år Äldre än 60 år Äldre än 50 år vägt
Stockholm 87% 98% 68% 77%
Uppsala, örebro, Västmanland, Södermanland 89% 97% 67% 75%
halland, kronoberg, kalmar, Blekinge 88% 95% 67% 82%
Skåne 89% 98% 66% 75%
gävleborg, Västernorrland 84% 96% 61% 78%
dalarna, Värmland 84% 97% 60% 73%
Jönköping, östergötland 85% 97% 56% 71%
Jämtland, Västerbotten, norrbotten 87% 97% 55% 68%
Västra götaland 83% 96% 52% 67%
Tabell 6. Andel i olika län och olika åldrar som använder Internet någon gång.
hur använder de arbetslösa internet?
alla arbetslösa som deltagit i undersökningen ”Svenskarna och internt 2011” har tillgång till internet. 90% använder internet dagligen hemma. de arbetslösa männen dominerar bland de yngre arbetslösa i åldrarna 16-25 år. i övriga åldrar än det ganska jämnt mellan män och kvinnor.
Fördelning av de arbetslösa på åldrar
16-25 år 25%
26-45 år 28%
46-55 år 19%
56-65 år 24%
Yngre arbetslösa tillbringar en stor del av dagen framför datorn (4,8 timmar). det gör också de medelålders, medan de äldre är mer återhållsamma. två användarmönster dominerar: traditionalister (55%) och avancerade entusiaster (45%). det är traditionell användning bland äldre som använder internet för att skaffa information, kunskap och praktisk hjälp ungefär som genomsnittet av användarna. de kommunicerar en del via e-post men utnyttjar inte möjligheterna till underhållning, deltagande och sociala media.
Eftersom många arbetslösa tillhör grupper som är svåra att nå med vanliga intervjuundersökningar kan vi inte här ge något uttömmande svar på frågan hur de arbetslösa använder Internet. En del av de arbetslösa har ingen fast adress eller telefonnummer, kan inte så bra svenska eller vill helt enkelt inte svara på frågor om sin medieanvändning. Det gäller särskilt de unga med invandrarbakgrund som är arbetslösa.
många av de yngre är avancerade entusiaster med en mycket hög aktivitet inom alla områden, såväl de informativa som de sociala och kommunikativa
Internettid
16-25 år 1999 min = 4,8 tim dag
26-35 år 1504 min = 3,6 tim/dag
36-45 år 1460 min = 3,5 tim/dag
46-55 år 1380 min = 3,3 tim/dag
56-65 år 739 min = 1,8 tim/dag
Använder de arbetslösa Internet för att söka jobb?
Ja, i varierande utsträckning. Flitigast är de i åldern 26-45 år, där hälften dagligen söker efter jobb på internet. Bland de yngsta och de äldsta söker 25% dagligen efter jobb. i den äldsta åldersgruppen 55-65 år är det hälften av de arbetslösa som aldrig använder internet för att söka efter arbete.
36% söker jobb dagligen
27% några/någon gång i veckan
12% någon gång i månaden
25% aldrig eller någon gång
11 dE Som StÅr UtanFör 2011
Söker jobb
Andel i % 16-25 år 26-35 år 36-45 år 46-55 år 56-65 år
aldrig/någon gång 24% 11% 0% 15% 50%
ngn gång månad 12% 11% 10% 15% 13%
ngn/ngra ggr vecka 35% 22% 40% 31% 13%
dagligen 29% 56% 50% 39% 25%
Tabell 1. Andel som söker efter jobb med olika frekvens i olika åldrar
29%
56% 50% 39%
25%
35%
22% 40%
31%
13%
12%
11%
10%
15%
13%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
16-25 år 26-35 år 36-45 år 46-55 år 56-65 år
Månad
Ngn/ngra ggr vecka
Dagligen
Hur ofta söker de arbetslösa efter jobb via Internet?
Diagram 5. Frekvens på arbetssökande via Internet bland arbetslösa i olika åldersgrupper
Vilka är de sent tillkomna användarna som nyligen börjat använda internet?
nya användare efter 2008 domineras av äldre och mycket unga. det är åldersgrupper där det fortfarande finns en andel som ännu inte blivit internetanvändare. Ser vi till det senaste året har de yngsta nästan helt försvunnit bland nya användare eftersom nästan alla ungdomar från 12 år och uppåt redan använder internet. nyrekryteringen bland de unga sker idag redan i förskoleåldern eller tidiga skolåren.
däremot finns det fortfarande många bland de äldre som ännu inte har börjat använda internet. det är samma mönster som framkom i en tidigare analys gjord 2009, även då dominerade 40-talisterna. nu är det dock en jämnare, men mycket liten tillströmning, från 46 år och uppåt.
16%
7%
1% 1%
16% 17%
23%
19%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
12-15 år 16-25 år 26-35 år 36-45 år 46-55 år 56-65 år 66-75 år 76+ år
4%
19%
26%
11% 14%
1% 4%
20%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
Diagram 7. Andel av de som nyligen (efter 2008) börjat använda Internet fördelade på olika åldersgrupper.
Diagram 8. Andel av de som nyligen (efter 2008) börjat använda Internet fördelade efter generationer
Efter sekelskiftet år 2000 har det under varje år tillkommit 3 procent nya användare, som senare blev till 2 procent och nu ligger tillväxttakten närmare 1 procent och förväntas minska ytterligare.
20-talister 4%
30-talister 19%
40-talister 27%
50-talister 11%
60-talister 14%
70-talister 1%
80-talister 4%
90-talister 20%
Diagram 9. Andel av de som nyligen (efter 2008) börjat använda Internet fördelade efter generationer
13 dE Som StÅr UtanFör 2011
Vilka yrken har de sent nytillkomna användarna?
Bland pensionärerna är det vanligast bland de högutbildade att använda internet men nya an-vändare kommer från alla yrkesgrupper. 35% av nya användare har eller har haft tjänstemannayrken medan 53% har eller har haft arbetaryrken. de yngsta finns inte inräknade i denna uppställning, eftersom de ännu inte har någon yrkestillhörighet
Utbildning En tredjedel (31%) av de nya användare har mindre utbildning än studentexamen, hälften stu-dent examen (46%) och en fjärdedel (23%) hög-skoleutbildning.
Mer kvinnor än män bland sent nytillkomna användare60 procent av de sena användarna är kvinnor. övervikten av kvinnor återfinns i alla åldersgrupper. det finns dock fortfarande några procent fler män än kvinnor bland internetanvändarna.
Arbetare Vård Kontor Akademiker Skola Annat
Fartygsmaskinist Sjukvårdsbiträde Försäkringstjm ingenjör lärare köksmästare
Chaufför Sjukvårdsbiträde kontorist läkare lärare gruppledare
Chaufför Sköterska kontorist Socionom lärare lantbrukare
Chaufför Sköterska kontorist Förskollärare lantbrukare
gruvarbetare Sköterska receptionist Fiskare
demonstratör Undersköterska inköpare teamledare
industriarbetare Undersköterska Försäkringsbolag teamoperatör
Fastighetsskötare Barnskötare Sjöofficer
lagerarbetare Barnskötare kock
typograf arbetsterapeut Föreståndare
Elektriker konstruktör
teletekniker
matros
köksbiträde
affärsbiträde
processtekniker
Vilken typ av användare blir de sena nybörjarna?
Vad händer när de sent nytillkomna användarna börjar använda internet? Börjar de försiktigt eller prövar de en mängd möjligheter och lägger ner mycket tid på användningen när de väl börjat använda internet? Svaret är att majoriteten av de sena användarna blir traditionella användare och passar in i den stora grupp av äldre som använder internet för att skaffa information, kunskap och praktisk hjälp ungefär som genomsnittet av användarna. de kommunicerar en del via e-post men utnyttjar inte alls möjligheterna till underhållning, deltagande och sociala media.
Undantagen finns bland de unga sent nytillkomna användarna där två av tre börjar som traditionella användare men en av tre blir snabbt en avancerade entusiast som på en gång utnyttjar internets alla möjligheter. de uppvisar en mycket hög aktivitet inom alla områden, såväl de informativa som de sociala och kommunikativa.
Användarmönster bland nya användare 12-35 år 36-65 år 66+ år
avancerade entusiaster 34% 0 0
traditionalister 66% 100% 100%
Tabell 7. Sent nytillkomna Internetanvändare i olika åldrar fördelade efter användarmönster
prognos inför framtiden
Fortfarande år 2011 är det 1,33 miljoner som inte använder Internet. Hur bedömer de själva sannolikheten att de inom 12 månader skall bli Internetanvändare? Svaret är att endast ett fåtal är intresserade av att börja använda Internet (Svenskarna och Internet 2011).
1 138 000 har aldrig använt internet
192 000 har tidigare använt internet
men inte 2011
48 000 är intresserade att börja använda internet
1 090 000 är ej intresserade
40 000 är intresserade att börja använda internet
152 000 är ej intresserade
Web: www.digidel.se E-post: [email protected] Facebook: www.facebook.com/digidel2013 twitter: twitter.com/#!/digidel2013
andelen svenskar som använder internet fortsätter att öka, men spridningen har mattats av under senare år. den här rapporten handlar om de som står utanför.