PEDAGOGISK PLAN I KLÄDSÖMNAD Förväntat resultat: • Att designa ett eget plagg eller välja en färdig design. • Välja rätt tyg till ditt plagg. • Ta mått på din kropp. • Rita av ett klädmönster (och ändra till din design). • Lägga ut mönster på tyget trådrakt. • Tillklippning. • Sömnad ( göra fåll, göra infodring, göra snédremsa, använda vliseline,mm). • Följa arbetsbeskrivningar. • Prova plagget och göra ändringar så att plagget passar dig. • Stryka. • Sy i blixtlås, knapphål, knappar om designen är gjord så. Kunskapskrav E: • Utifrån tidigare kunskaper kunna göra en enkel planering / skiss. • Med handledning rita av ett klädmönster ( och ändra till din design). • Med handledning välja rätt tyg till ditt plagg. • Kunna lägga ut mönster rätt på tyget och klippa ut rätt. • Med handledning sy ihop plagget, prova och göra ändringar. • Vara noggrann. • Göra klart det arbete du har påbörjat. Vad kan det bli? Kjol, shorts, Linne, tröja, klänning, byxor. Mössa, vantar och halsduk räknas inte som klädesplagg. Det är du som designar!
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
PEDAGOGISK PLAN I KLÄDSÖMNAD Förväntat resultat:
• Att designa ett eget plagg eller välja en färdig design. • Välja rätt tyg till ditt plagg. • Ta mått på din kropp. • Rita av ett klädmönster (och ändra till din design). • Lägga ut mönster på tyget trådrakt. • Tillklippning. • Sömnad ( göra fåll, göra infodring, göra snédremsa, använda
vliseline,mm). • Följa arbetsbeskrivningar. • Prova plagget och göra ändringar så att plagget passar dig. • Stryka. • Sy i blixtlås, knapphål, knappar om designen är gjord så.
Kunskapskrav E:
• Utifrån tidigare kunskaper kunna göra en enkel planering / skiss. • Med handledning rita av ett klädmönster ( och ändra till din design). • Med handledning välja rätt tyg till ditt plagg. • Kunna lägga ut mönster rätt på tyget och klippa ut rätt. • Med handledning sy ihop plagget, prova och göra ändringar. • Vara noggrann. • Göra klart det arbete du har påbörjat.
Vad kan det bli? Kjol, shorts, Linne, tröja, klänning, byxor. Mössa, vantar och halsduk räknas inte som klädesplagg. Det är du som designar!
Sida 1
·······
································································································· Lokal pedagogisk planering · Trä- och metallslöjd · Katarina södra skola
Lokal pedagogisk planering åk 3
Metall
Syftet
I årskurs tre börjar eleverna med trä- och metallslöjd. Under sin första termin i metallslöjden
kommer eleverna att få bekanta sig med olika luffarslöjd i första hand. Det är ett gammalt
hantverk med traditioner och en bra start i metallslöjden. Syftet är att göra eleverna nyfikna
på hantverk och skapande, ge dem grundläggande kunskaper om metallhantverk och
slöjdens arbetsprocesser och ge dem förutsättningar att utveckla sin kreativitet och sitt
estetiska medvetande. Eleverna ska få jämföra metallers egenskaper och
användningsområden med hur de skiljer sig från träets.
I slöjdämnet ryms skapande, hantverk, gestaltning, problemlösning, grupprocesser,
intellektuell utmaning och utveckling. Slöjden tränar elever att tänka i processer – att
planera, utföra och värdera sitt arbete.
Mål
Efter första terminen ska eleven ha arbetat med bland andra dessa verktyg och tekniker:
bearbeta ståltråd i olika dimensioner
klippa och böja med tång efter mall och på fri hand
Centralt innehåll ur Lgr11
Metallers olika egenskaper och användningsområden
Handverktyg och redskap, hur de benämns och hur de används på ett ändamålsenligt
och säkert sätt
Utforskande av materialens, redskapen och verktygens möjligheter
Slöjdarbetets olika delar; idéutveckling, överväganden, framställning och muntlig
värdering av arbetsprocessen
Berättelser som inspirationskällor och förebilder av egna idéer och skapande
Slöjdföremåls funktion och betydelse som bruks- och prydnadsföremål
Sida 2
·······
································································································· Lokal pedagogisk planering · Trä- och metallslöjd · Katarina södra skola
Bedömning
Denna bedömningsmatris används för att bedöma elevernas utveckling i trä- och metallslöjd.
Moment På gång Når målen… …i hög grad
Hantverk Osäker men prövar sig fram med lärarens hjälp
Använder verktyg och material ändamålsenligt
Visar god förståelse för hur verktygen ska användas och använder verktyg och material självständigt
Arbetsprocess Osäker på vad som ska göras i vilken ordning, svårt att lösa problem som uppstår, vet inte hur man går vidare
Förstår oftast i vilken ordning momenten ska ske, löser en del av problemen själv eller tar hjälp av kamrater
Förstår i vilken ordning momenten ska ske och har en klar bild av hur arbetsprocessen ser ut, löser de flesta problemen självständigt, kan förklara och visa för kamrater hur man gör
Arbetsmiljö och säkerhet
Har inte förstått det här med miljö och säkerhet ännu
Förstår hur man beter sig med verktyg och material och arbetar oftast på ett säkert sätt
Förstår hur man beter sig med verktygen, är rädd om material och arbetar alltid på ett säkert sätt
Utvärdering Har svårt att reflektera kring hur arbetsprocessen har sett ut
Kan beskriva hur arbetet gått till, vad som gick bra och vad som gick snett
Kan beskriva hur arbetet gått till och analysera varför det gick som det gick
_____________________________________________________________________________________________________ Pedagogisk planering · Trä- och metallslöjd · Katarina södra skola
Arbetsområde åk 4
Gjuta Att bearbeta metaller har ansetts magiskt i
alla tider. Du ska få prova att gjuta i tenn
med en gjutform som du har gjort alldeles
själv.
Smält tenn är ungefär 300° varmt – så du ska få träna på att arbeta på ett
säkert sätt i smedjan – och du ska veta vad du ska göra om olyckan ändå är
framme.
Du ska få lära dig att göra din egen gjutform i gips och i mdf (träskiva).
Inom detta arbetsområde kommer du att få ta slöjdbevis för smedjan.
Med checklistan nedan kan du pricka av när du klarat av de olika delarna
TEKNIK VERKTYG
skära gjutform i gips gipsknivar och hobbykniv
såga gjutform i mdf kontursåg
gjuta skyddsglasögon och förkläde
spisplatta och smältskopa
ögondusch
gravera och prägla gravyrmaskin och prägelstämplar
• Brodera ett porträtt • Överföra porträttfotot från mönsterpapper till valt tyg med
tråckelstygn. • Kunna använda dig av 4 olika stygn; kedjestygn, stjälkstygn, franska
knutar och efterstygn. • Göra en provlapp med stygnen, provlappen limmas in i loggboken. • Använda dig av både muntliga och skriftliga instruktioner
(bildillustrationer, lärare, @brodera). • Hantera broderitråd och broderinål, göra knutar, fästa tråden och
montera i ram. • Skapa fritt med olika stygn, hitta på egna, testa olika trådar och pröva
olika tekniker • Analysera och värdera din arbetsprocess och resultat med hjälp av
slöjdspecifika begrepp (slöjdord) i loggboken. • Delta i och ge kamratbedömning då vi samtalar kring betygskriterierna
för bedömning av broderiet. Tidsram ……veckor. Du får gärna ta hem och arbeta med broderiet. Du får komma och hämta trådar och be om hjälp vid behov. Broderiet ska vara monterat och inramat senast v…… Material Broderigarn; bomull, ull, sytråd, broderibåge, broderinål, linnetyg, ylletyg. Arbetsområdet avslutas med ett studie besök på Nordiska Museet, där vi besöker Textilkammaren (broderier) och Modemaktutställningen (trender och identitet).
Helena Ottander-Bjerkesjö, Mörbyskolan 2010.
Arbetsområde åk 6
Grupparbete:
Skolans nya skolgård PLANERING:
Jag har byggt en skolgård som ska likna en arkitektmodell i vitt och grått. Jag delar in klassen
i grupper om max fyra personer. Sedan förklarar jag läget:
Greta Garbos okända barnbarn Gretchen Garbo har hastigt dött. Till allas stora förvåning skrev hon i sitt
testamente att hon låter Katarina södra skola ärva hela hennes förmögenhet. Efter att rektor Margareta köpt
sprillans nya datorer till alla elever, soffor till alla klassrum, hundra sällskapsspel till fritidsklubben och skickat
alla lärare till Mallorca för att vila upp sig, har hon bestämt sig för att låta eleverna använda resten av
pengarna till skolgården och skolans fasad. Skolans elever röstade fram att just ni, årskurs sex skulle bli
ansvariga för att designa en helt ny skolgård.
Uppdrag: designa ny skolgård
Krav: designen måste ha ett tema och ett passande namn
Tidsåtgång: endast tre slöjdlektioner, 3x90 min
Arbetsform: grupparbete, 2-4 elever per grupp
Redovisning: Resultatet ska sedan visas upp i Garbosalen för hela skolan och alla föräldrar.
Alla grupper får varsin redovisningslapp (se nästa sida) som de ska fylla i under arbetet.
_____________________________________________________________________________________________________ Pedagogisk planering · Trä- och metallslöjd · Katarina södra skola
Den nya skolgården
Designen har vi döpt till:
Vi som stod för den här designen heter:
Så här tänkte vi kring vår design:
Det här skulle vi göra annorlunda om vi gjorde om projektet:
Så här fungerade samarbetet i gruppen:
Så här tycker vi om arbetsområdet ”Den nya skolgården”:
Slöjd årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012
Naturen som inspiration
Syfte med uppgiften – detta ska du lära dig I alla tider har konstnärer och formgivare fått inspiration av naturens
färger och former. Till exempel Syskonen Jobs textila tryck eller
konstformen art nouveau.
Den här uppgiften är ett samarbete mellan bild och slöjd där du ska
utveckla din förmåga att omsätta skisser som du arbetat med i
bilden till att dekorera ett föremål som du formger och
framställer i slöjden. I uppgiften kommer du att utveckla idéer
och överväga olika lösningar. Du kommer att använda dig av
många olika tekniker, verktyg och material som du har möjlighet
att kombinera för att få fram speciella uttryck. Du kommer att
analysera och värdera ditt arbete både muntligt i gruppen och
skriftligt. Du ska också sätta ord på vad ditt föremål och vad
föremålets dekoration signalerar.
Tidsram Efter två veckors teknikintroduktion i de båda slöjdarterna kommer
du att få arbeta i de olika slöjdsalarna. Skissarbetet sker på
bildlektionerna under de två första veckorna. Tidsramen disponerar
du själv beroende på hur omfattande ditt arbete är. Du har
möjlighet att arbeta med uppgiften under hela läsåret.
Föremålsfokus Du ska tillverka ett valfritt föremål och utifrån skisserna göra dekorationer på ditt föremål. Du
kommer att göra två- och tredimensionella skisser och modeller.
Material, verktyg, redskap och tekniker Du ska använda dig av traditionella tekniker, kombinera dem till egna uttryck och gärna
tillverka teknikerna i nya material. (Exempel: Sticka i ståltråd. Skära reliefer i plats).
Material: Textil, trä och metall. Även otraditionella material som plast och kartong.
Verktyg och redskap: Lämpliga verktyg till det material du valt.
Tekniker: Under teknikgenomgångarna får du testa på: Fritt broderi, textiltryck, tovning,
Slöjd årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012
Reflektion, analys och dokumentation Under arbetets gång kommer du att föra en slöjdlogg, dvs. du skriver med hjälp av slöjdens
ord hur ditt arbete går till och hur ditt slöjdföremål växer fram. Du ska reflektera över varför
det blir som det blir och hur det kan bli ännu bättre! Din loggbok och dina skisser på arbeten
samlar du i din slöjdmapp. Denna mapp är underlag för ditt kommande betyg!
I samtal med hela slöjdgruppen kommer läraren regelbundet att lyfta fram exempel från ditt
och andra elevers arbeten där du får möjlighet att lära dig genom andras erfarenheter och
koppla det till ditt eget arbete.
När du är klar med ditt slöjdföremål gör du en muntlig eller skriftlig redovisning av ditt
slöjdarbete från idé till färdig produkt.
Detta kommer vi att bedöma i uppgiften Hur kreativ du är med egna idéer
Hur du planerar ditt arbete med skisser och val av material
Hur du genomför ditt arbete och följer instruktioner och väljer arbetsmetoder
Hur du har hanterat verktyg och redskap
Hur du har resonerat kring miljöfrågor i ditt slöjdarbete (t ex om du vet hur långt
ditt material har rest och hur du har hushållit med slöjdmaterial)
I vilken grad du tar egna initiativ
Hur du har redovisat ditt slöjdarbete med hjälp av slöjdord (hur du gjorde när du
framställde ditt föremål och hur det har påverkat slutprodukten)
Hur du kan tolka ditt slöjdföremåls uttryck
Se bedömningsmatris nedan (LPO 94)
Slöjd årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012
Bedömning av Kvalitativ
nivå 1
Kvalitativ
nivå 2
Kvalitativ
nivå 3
Kvalitativ
nivå 4
Idéer
Jag saknar idéer
Jag har en egen grundidé men behöver hjälp att formulera mig
Jag har egna idéer som är genomförbara
Jag använder mig av min fantasi, hittar på nya idéer och utmaningar
Din bedömning
Lärarens bedömning
Planering
Jag planerar med hjälp av läraren
Jag gör enkla planeringar, visar något intresse för färg och form
Jag gör noggranna planeringar, tänker på form, funktion och material
Jag gör en väl fungerande planering, arbetar mycket medvetet med material, form, funktion och tid
Din bedömning
Lärarens bedömning
Genomförande -
Arbetsmetoder
Jag tränar med hjälp av läraren att hantera verktyg, redskap och tillvägagångssätt.
Jag tar vara på tidigare kunskaper och följer enkla instruktioner
Jag är självständig och har egna idéer på hur jag skall gå tillväga
Jag söker själv lämplig arbetsmetod
Din bedömning
Lärarens bedömning
Genomförande -
Problemlösning
Jag ger lätt upp, utan att försöka själv
Jag hittar egna lösningar med stöd av läraren
Jag väljer lösning utifrån mina tidigare kunskaper
Jag tar själv reda på information hur jag kan gå tillväga
Din bedömning
Lärarens bedömning
Genomförande -
Initiativförmåga
Jag har svårt att ta egna initiativ
Jag försöker att ta egna initiativ
Jag tar egna initiativ
Jag tar ansvar, visar uthållighet och hittar lösningar till mitt arbete
Din bedömning
Lärarens bedömning
Slöjd årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012
Utvärdering och
Redovisning
Jag har svårt att beskriva mitt eget arbete
Jag kan beskriva min arbetsgång
Jag kan beskriva vad som är bra och dåligt i arbetet på ett begripligt sätt
Jag kan beskriva tydligt varför något har gått bra eller dåligt utifrån tidigare erfarenheter
Din bedömning
Lärarens bedömning
Hur ditt val i
slöjden påverkar
miljön, kretslopp,
resurs-
förbrukning
Jag tränar med hjälp av lärare på att vara varsam med material (förbrukning). Att vara aktsam med verktyg och maskiner
Jag tränar på att vara varsam med material (förbrukning). Att vara aktsam med verktyg och maskiner.
Jag tar hänsyn och är varsam med material och aktsam med verktyg och maskiner.
Jag tar aktivt hänsyn till miljö och ekonomi när jag väljer material, använder verktyg och maskiner
Din bedömning
Lärarens bedömning
Kulturarv/
slöjdtradition
historiskt/
kulturellt
Jag behöver hjälp med att se sambandet mellan mitt eget skapande och slöjdtraditioner.
Jag kan se samband mellan mitt eget skapande och slöjdtraditioner samt form och funktion och vardagen.
Jag har förståelse för samband mellan skapande och slöjdtraditioner samt form och funktion i vardagen.
Din bedömning
Lärarens bedömning
Lokal pedagogisk planering
HÅLLBAR UTVECKLING ett tematiskt arbete
i flera ämnen
Syftesmål:
Slöjd Att välja och planera tillvägagångssätt för slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekt.
No Att jämföra och reflektera över sambandet mellan livsstil, miljö och hälsa.
So Att utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människans levnads-
villkor.
Sv Att tala och samtala i olika sammanhang och läsa, förstå och reflektera över olika texter.
Att söka och värdera information från olika källor.
Innehåll:
Eleven kommer att få undervisning om;
(Slöjd)
-arkitektur,konst och design som inspirationskällor och förebilder för eget
skapande
-egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former
-resurshushållning, t.ex genom reparationer och återanvändning av material
(slöjd och svenska)
-dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild i en loggbok
(So,No)
-hur människor är beroende av naturen samt påverkar den och vad detta innebär
för en hållbar utveckling
-sambandet mellan återanvändning och minskad resursåtgång
Konkretisering av mål:
Eleverna kommer att få välja varsin stol som är från Ta-till-vara
och som de ska få reparera och återanvända så den blir som ny.
På So och No-lektioner kommer eleverna arbeta med resurshushållning,
skogssavverkning och miljömedvetenhet. På svenska- och slöjdlektioner sker
dokumentation av arbetet med stol och stoldyna.
Arbetsätt:
Eleverna kommer att få kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en
hållbar utveckling genom
ett praktiskt arbetssätt faktagenomgångar studiebesök filmer fortlöpande utvärdering dokumentation.
Bedömning:
Vi kommer att bedöma elevernas förmåga att
formge och att framställa olika typer av slöjdföremål arbeta med olika redskap använda ämnesspecifika ord och begrepp dokumentera arbetet ge förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling samtala och uttrycka åsikter,lyssna på andra visa förståelse för texter hämta information och värdera den
Vi kommer att låta eleverna visa vad de lärt sig genom att
-redovisa arbetet under processens gång i en loggbok med bild och text
-muntlig redovisning i mindre grupper (ca 3-4) då den färdiga produkten visas
och eleven berättar med hjälp av sin loggbok hur arbetet fortskridit
Mobilhållare åk 7
Ditt uppdrag: Om du tänker efter så inser du säkert att det är åtskilliga timmar du använt under årets lopp på att leta din mobiltelefon då du skall iväg till skolan, träningen, kompisar osv. Du är dock inte ensam om detta eviga letande. Alla dina kompisar upplever samma problem. Ditt uppdrag är därför att finna en elegant, rolig och framförallt funktionell lösning på detta otroligt gigantiska problem. Uppdraget är alltså att designa och tillverka en hållare för din mobiltelefon, så att du alltid har någonstans att förvara den då du är hemma. För att du verkligen skall använda den är det viktigt att du gör den så snygg som möjligt, då den även kommer att fungera som prydnad då du och ”nallen” är i skolan. Tänk också på att ”nallen” är minst lika trött som du efter en hård dag i skolan, så se till att även den får en bekväm vila. För att göra det extra kul så vill jag att din hållare har ett namn samt speglar din personlighet. Hjälpmedel: Här får du ta till precis vad som helst. Leta inspiration på internet, titta i butiker, annonser, prata med kompisar och framför allt... se dig noga omkring hemma hos dig själv, då det är där den skall stå hela dagarna. Tänk även på att de flesta telefoner har inbyggd kamera som du kan använda för att dokumentera sådant som du blir inspirerad av. Tid: Du har 8 lektioner på dig (8 x 60 min). Försök göra så mycket av din planering som möjligt hemma. Redovisning: Du skall redovisa ditt projekt genom att kunna beskriva:
1. hur du tänkt, 2. hur själva bygget gått och 3. vilken del av arbetet du tyckte var svårast att genomföra, 4. vad du är speciellt nöjd med och 5. vad du skulle gjort annorlunda om du fick möjlighet till det.
Du skall även kunna visa upp din ritning/skiss och självklart får du gärna visa bilder, film, power-point eller på annat sätt förgylla din redovisning. Glöm inte att namnge ditt projekt. Bedömning : Detta kommer jag att betygsätta då jag bedömer din kunskapsnivå:
• Hur väl du hanterar material, verktyg och tekniker • Hur du jobbar enligt slöjdens arbetsprocesser • Hur väl du lyckats fånga estetiska och kulturella uttrycksformer • ditt projekts koppling till samhället
Material: Här får du använda vad du vill, allt utifrån vad du vill uppnå. Tänk på att återvunnet mtrl alltid smakar gott i hjärtat.
Lycka till... och framför allt... ha kul. / Christer
Didplan Den gamla hyllan 2012-01-06 / Ue sid.1
Referenser: Lgr 11(2011) Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket & Fritzes
Lgr 11(2011) Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd. Stockholm: Skolverket & Fritzes
Hantverkstekniker: genomgående tapp med kil och patinering.
Material: furu, hobbyfärg och klarlack.
Redskap: handverktyg och pelarborrmaskin.
Övrigt: blädderblock och elevernas loggböcker.
Sammanfattning
Uppgiften omfattar förmågorna: att kopiera, att utveckla idéer och att presentera. Genom att
kopiera en gammal hyllkonsol får eleverna upptäcka hur trä kan sammanfogas vid slöjdandet
av en hylla. Inspirationsmaterialet består av bilder av konstnären Paul Cézannes målningar.
Under kunskapsområdet målningstekniker får eleverna arbeta med patinering och utveckla
egna färgkombinationer. Efter slöjdandet får de presentera den egna arbetsprocessen inför
gruppen. I ett avslutande samtal diskuteras gemensamt hur det går att beskriva skillnader i de
estetiska uttrycken som elevernas slöjdföremål uppvisar.
Syften och mål
Syften ur Kursplanen för slöjd Lgr11 Elevernas kunskapsmål
Att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska
traditioner och förståelse för slöjd, hantverk och
design från olika kulturer och tidsperioder.
Du ska kunna bygga hyllkonsoler med hantverkstekniken som finns i uppgiften.
Att eleverna utvecklar förståelse för materialens
egenskaper, deras användningsområden och
kombinationsmöjligheter (4-6).
Du ska kunna blanda till olika färger och använda målningstekniken patinering.
Att eleverna utvecklar en förmåga att värdera sin
arbetsinsats i arbetsprocessen . (4-6)
Du ska kunna presentera hur du har slöjdat och berätta varför du gjort så.
Att eleverna utvecklar förståelse för hur olika
kombinationer av färg, form och material påverkar
slöjdföremåls estetiska uttryck (4-6).
Du ska kunna beskriva vad du ser och vad du känner när du tittar på våra slöjdföremål.
Didaktisk plan
Den gamla hyllan (Sammansättningar i trä Steg3)
(Målningstekniker Steg5)
5
Didplan Den gamla hyllan 2012-01-06 / Ue sid.2
Referenser: Lgr 11(2011) Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket & Fritzes
Lgr 11(2011) Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd. Stockholm: Skolverket & Fritzes
Planering av undervisningen
Uppstarten (Elevmål Dengamlahyllan.doc)
Eleverna får en skriven översikt av uppgiften med en målbeskrivning.
Vi går igenom uppgiftens innehåll, syften och mål.
Inspiration (Cezanne inspmtrl.doc)
Vid ett dukat bord finns olika hyllor och konsoler från olika tider och på vägarna sitter
inspirationsbilder av Paul Cézannes målningar. Vi tittar och diskuterar intryck och
upplevelser och gör anteckningar på blädderblocket och i loggböckerna.
Hur bygger vi en stark hylla som tål tunga saker?
Vilka färger vill vi välja som inspiration till målningen?
Att kopiera
Vi utforskar vilket material och vilka hantverkstekniker som den gamla hyllkonsolen
uppvisar. Eleverna får sedan utveckla idéer, formge och slöjda en egen hylla.
Målningstekniker
Vi uppdaterar vad eleverna kan och antecknar detta på blädderblocket. Vi går sedan igenom
olika tekniker som används vid patineringsmålning. Vi börjar med att göra färgskisser med
inspirationsbilderna som utgångspunkt, för att sedan måla hyllorna.
Sammandragning Varje lektion avslutas med att vi drar samman nya kunskaper och erfarenheter, genom att titta
på blädderblocket, samtala och anteckna i loggböckerna.
Presentation av hur och varför?
När vi är färdiga med slöjdandet får varje elev presentera sin slöjdprocess inför
klasskamraterna, samtidigt som läraren filmar elevens slöjdföremål.
Vilka estetiska uttryck uppvisar slöjdföremålen?
Vi tittar tillsammans på våra slöjdföremål och pratar om hur de kan beskrivas och vad vi anser
att de har för estetiska uttryck. Eleverna får använda sina loggböcker som stöd i samtalet och
får även skriva ner nya begrepp tillsammans med egna förklaringar.
Slutklämmen Vi tittar tillbaka på blädderblocket och loggböckerna för att diskutera vilka
begreppskunskaper, förståelser och färdigheter som vi har utvecklat under uppgiften.
Dokumentation och bedömning
Kunskapsutvecklingen dokumenteras och bedöms i lärandet och utgör en del av
undervisningens pedagogiska grundtanke. Genom att vårt blädderblock speglar kunskaper och
vad vi gör i kronologisk ordning, så kan eleverna ta del av hur deras kunskaper utvecklas,
vilket i sig leder till ytterligare lärande. Individuell bedömning med feedback sker i
slöjdprocessen och efteråt utifrån elevernas loggböcker och de filmade presentationerna.
Didplan Den gamla hyllan 2012-01-06 / Ue sid.3
Referenser: Lgr 11(2011) Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket & Fritzes
Lgr 11(2011) Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd. Stockholm: Skolverket & Fritzes
Övergripande syften
Uppgiftens främsta syfte är ”att eleverna utvecklar en medvetenhet om estetiska traditioner
och förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder”, eftersom
läroplanen föreskriver att eleverna i skolan ska ges förutsättningar att bli medvetna om vårt
gemensamma kulturarv.
Slöjdandet är enligt kursplanen ”en form av skapande som innebär att finna konkreta
lösningar inom hantverkstradition och design utifrån behov i olika situationer.”Att utveckla
kunskaper i slöjd innebär således bland annat att tillägna sig traditionella hantverkstekniker.
Uppgiften är därför byggd kring en hantverksteknik som använts under långt tid. Genom att
slöjda en hylla med en gammal hyllkonsol som förlaga ges eleverna förutsättningar att
utveckla en förståelse för att slöjdande ofta bygger på traditioner och beprövade teknik, som
har utvecklats i takt med människans utveckling.
Uppgiften innehåller även kunskapsområdet målningstekniker. Under arbetet med
patinering ges eleverna möjligheter att experimentera och utveckla egna idéer.
Inspirationsmaterialet i denna del består av bilder av konstnären Paul Cézanne som verkade
runt sekelskiftet 1900. Tanken är att eleverna ska få kunskap om att färger som omger oss
ofta återkommer i trender och cykler. Bilderna är utvalda för att illustrera att det finns olika
kombinationer av färgkulörer som ger olika intryck och upplevelser. Att uppgiften kopplar
ihop slöjdandet med inspiration hämtad ur bildkonsten, kan också bidra till att väcka
elevernas nyfikenhet och vidga deras vyer. Ett annat syfte är att eleverna utvecklar en
förståelse för att slöjden inte kan tas ur ett större sammanhang och ses som en isolerad
företeelse, eftersom olika kulturyttringar ofta överbryggar varandra och går hand i hand. Trots
att färgblandning ofta missförstås som ett rent teoretiskt kunnande, så är det ett
kunskapsområde som bygger på kunskap i handling. I teorin blir hälften rött i en blandning
med hälften blått en violett färg, men vid praktisk färgblandning upptäcker eleverna att det
inte blir så i verkligheten. Momentet bidrar till att eleverna utvecklar förståelse för
materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter.
Efter slöjdandet får eleverna muntligt presentera den egna arbetsprocessen inför gruppen.
Denna del i uppgiften syftar främst till att ge eleverna möjligheter att träna sina
kommunikativa förmågor och utveckla en förtrogenhet med slöjdspråket. I presentationen får
eleverna redogöra för vilka val de har gjort i slöjdandet och varför, vilket syftar till att de
utvecklar en förmåga att värdera hur arbetsinsatsen påverkar resultatet.
Det avslutande samtalets diskussion behandlar hur det går att beskriva skillnader i de
estetiska uttrycken som elevernas slöjdföremål uppvisar, i relation till de bilder de valt som
utgångspunkt för slöjdandet. Momentet syftar till att utveckla elevernas förståelse för hur
olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.
Elevens förmåga att språkligt kunna presentera vilka kunskaper hon tillägnat sig i
slöjdprocessen, är en del som starkt betonas i kursplanen.
Urban Ekelund (2012-01-06)
Urban Ekelund (2011-12-17)
”Genom att slöjden utvecklar elevernas språkliga och kommunikativa förmågor, ökas elevernas
möjligheter att uppfatta verkligheten på ett nyanserat sätt, vilket leder till att de kan utveckla egna
tankar och värderingar.” Ekelund (2011)
Slöjd årskurs år 4 Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012
Ge liv till en figur
Syfte med uppgiften – detta ska du lära dig Din uppgift är att rita och tillverka en figur av både
mjukt och hårt material. Det kan vara av trä, metall,
tyg eller garn. Du ska ge figuren ett liv och en
identitet precis som Geppetto i Pinocchio. Var bor
din figur? Är den rik eller fattig? Vad gillar den att
göra? Har den några superkrafter? Din figur ska vara
tillverkad av så mycket återvunnet material som
möjligt. På så sätt ger du också liv i gamla saker som
ändå ska slängas!
I den här uppgiften får du möjlighet att utveckla din förmåga att formge din egen personliga
figur och kombinera både hårda och mjuka material som finns i slöjdsalarna. Du kommer att
få lära dig använda olika redskap, material och tekniker som du lär dig namnen på.
Du kommer också att välja och motivera hur du ska arbeta med din slöjdfigur så att din den
blir så bra som möjligt. Figuren ska vara tillverkad av återvunnet material, så som gamla
tyger, spillbitar av trä eller annat som du kan hitta i slöjdsalarna eller hemma.
Du kommer att få tänka till kring hur du jobbar och hur den färdiga figuren till slut blev. Med
hjälp av slöjdens ord kommer du att skriva om det som du har gjort. Hur väl lyckades du
uttrycka figurens identitet med till exempel stygn och metalldetaljer? Blev den som du tänkte?
Kan du jämföra din figur med andra figurer som du sett?
Tidsram
7 veckors träning av tekniker i textil
7 veckors träning av tekniker i trä och metall
4+15 veckors tillverkning av figuren
Föremålsfokus
Du kommer att tillverka en figur till exempel en docka eller ett gosedjur.
Slöjdmaterial
Din figur ska bestå av både hårda material och mjuka material. Till exempel armar av trä och
kropp av tyg. Eller trä i kropp och kläder av tyg och garn.
Din figur ska bestå av så mycket återvunnet material som möjligt. Titta hemma! Kanske finns
det en gammal t-shirt eller fleece som kan bli figurens kropp. Kanske kan du ta med dig
kapsyler som kan bli skor eller en hatt till din figur. Kanske du kan plocka med en trädgren
Slöjd årskurs år 4 Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012
som du hittar på marken som kan tälja armar av, eller en gammal hylla i soprummet som
någon slängt bort som du kan såga till flera kroppsdelar av.
Verktyg och redskap
Du lär dig hur man trär en symaskin. Hur man ställer in sömmar och vad sömmarna används
till. Du använder olika nålar; knappnål, synål och broderinål och vi pratar om skillnaden
mellan dem. Andra verktyg och redskap i slöjden som du använder är måttband, tygsax,
markeringspenna.
Du lär dig att klippa metalltråd med sidavbitare och böja för hand och med böjtång. Du
kommer även att använda verktyg som guldsmedsax, fil och smärgelduk.
Du lär dig hur man sågar med kontursåg i trä. Hur man spänner fast trästycket i hyvelbänken
med hjälp bänktången, filklämma och bänkhakar och vi pratar om när det är lämpligt att
välja de olika hjälpredskapen. Du kommer även att använda verktyg som borrskaft,
borrmaskin, fil, rasp, slippapper och täljkniv.
Slöjdtekniker
De textila tekniker som ingår i uppgiften är maskinsömnad och handsömnad. Du lär dig sy
med raksöm och sicksack på maskin och kaststygn för hand. Du får lära dig hur man fäster en
tråd både på maskin och för hand. Vi går igenom broderistygnen efterstygn, förstygn,
plattsöm och hu de olika stygnen kan skapa detaljer på din figur.
I metall kommer du att arbeta med enkla bocknings- och böjningstekniker i tråd. Du lär dig
att forma en grundstomme till en figur som sedan kan kläs med tyg. Du får lära dig hur man
böjer ändarna på tråden inte sticker ut och skadar tyget.
De trätekniker som ingår i uppgiften är att forma med såg och sammanfoga rörliga delar
genom att ta bort eller sätta till material. Du får lära dig några olika varianter på rörliga delar
och hur man kan kombinera metall, trä och läderremsor.
Även andra tekniker kan bli aktuella beroende på behov.
Reflektion, analys och dokumentation
Under arbetets gång kommer du att föra en slöjdlogg, dvs. du skriver med hjälp av slöjdens
ord hur ditt arbete går till och hur ditt slöjdföremål växer fram. Du ska reflektera över varför
det blir som det blir och hur det kan bli ännu bättre! Din loggbok och dina skisser på arbeten
samlar du i din slöjdmapp (för åk 6-9: denna mapp är underlag för ditt kommande betyg!)
I samtal med hela slöjdgruppen kommer läraren regelbundet att lyfta fram exempel från ditt
och andra elevers arbeten där du får möjlighet att lära dig genom andras erfarenheter och
koppla det till ditt eget arbete.
Slöjd årskurs år 4 Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012
När du är klar med ditt slöjdföremål gör du en skriftlig redovisning av ditt slöjdarbete från idé
till färdig produkt.
Detta kommer vi att bedöma i uppgiften
- Hur du har hanterat verktyg och redskap
- Hur du har bearbetat ditt slöjdmaterial med hjälp av olika tekniker (t ex fästa trådar
och fila bort hack)
- Hur du har valt material, färger, former och tekniker och varför
- Hur du har resonerat kring miljöfrågor i ditt slöjdarbete (t ex vilka material som är
återvunna)
- Hur du har redovisat ditt slöjdarbete med hjälp av slöjdord (hur du gjorde när du
framställde ditt föremål och hur det har påverkat slutprodukten)
Ägaren av denna arbetsområdeslapp heter:____________________________________
_____________________________________________________________________________________________________ Pedagogisk planering · Trä- och metallslöjd · Katarina södra skola
Arbetsområde åk 5
Självporträtt Du ska göra ett självporträtt och samtidigt öva upp lite
olika slöjdtekniker, som sammansättning och
ytbehandling. Du ska använda dig av mestadels trä,
men får naturligtvis använda lite vad du vill också.
Förutom slöjdtekniker innebär det här arbetsområdet
också att du övar på att gestalta något, alltså att jobba
med bildskapande. Du övar också på att stå för ditt arbete, då
du kommer att ställa ut det så att alla kan se det. Se till att du blir nöjd med det. Du kan
välja att göra det så likt dig själv som möjligt, eller att uttrycka och gestalta dig själv
annorlunda. Vad i din personlighet vill du spegla? Kanske har du alltid drömt om en rosa
tuppkamsfrisyr eller ett ben genom näsan. Ta chansen och gestalta det!
Du ska öva dig på sammansättning genom att spika, skruva, plugga och limma ihop delarna
till ditt porträtt. Det finns många olika sätt att ytbehandla och du ska pröva flera olika.
Detta arbetsområde är ett bra tillfälle att experimentera med material och tekniker. Go wild.
Med checklistan nedan kan du kolla att du fått med alla delar som ska vara med.
Slöjd Elevens val årskurs 7 Planering läsåret 2011-2012 ÅTERBRUK - ett samarbete med Röda Korset Danderyd
Undervisningen är kopplat till Lgr11; Slöjden i samhället ”Det är ett perspektiv som belyser kopplingen mellan resursfrågor, samhällsfrågor och utvecklingsfrågor. Undervisning i frågorna syftar till att utveckla en förmåga att reflektera och handla såväl lokalt som globalt med hänsyn tagen till framtida generationers behov”. Syftet med uppgiften och vad du lär dig:
• Du lär dig att designa och skapa något nytt av något gammalt plagg, se möjligheter och skapa fritt istället för att se ett material som förbrukat och som ska kasseras!
• Du lär dig att prata kring textila material utifrån ett hållbarhetsperspektiv. • Du kommer att få förståelse kring trender, traditioner och kulturella uttryck. • Ditt mål är att tillverka/designa 4 arbeten. Du får välja att behålla ett av dem. De andra
3 plaggen ska säljas på Röda Korset och intäkterna går till välgörenhet. • Du övar din förmåga att göra skisser, planera och dokumentera i din loggbok där du
också berättar vilka problem som du stött på och hur du löste dem. I samtal med hela gruppen kommer läraren att lyfta fram exempel på ditt och andras arbeten som vi diskuterar och på så sätt lär du dig genom andras erfarenhet kopplat till ditt eget arbete.
Fas 1 Du börjar terminen med att sy om en plastpåse till necessärer i olika former och samtalar kring återbruk, hur vi kan bidra till ett miljövänligare samhälle och kan ta vara på det vi har hemma för att göra om till något nytt. Vi besöker utställningen FOLKKONST på Nordiska Museet och samtalar om hur människor alltid smyckat sin vardag och sytt om gamla kläder och kring traditioner/trender. Eleverna börjar med att sy om en gammal t-shirt. Fas 2 Vi åker till RÖDA KORSET, Danderyd. Alla får inhandla secondhandplagg för en överenskommen summa. Vi avslutar besöket med att fika i deras lokaler och pratar med personal som berättar om verksamheten. Fas 3 Återbruksarbetet sätts igång med olika inspirationstillfällen. Läraren visar hur man ”slaktar” en tröja och ett par jeans. Under arbetsprocessen samtalar vi kring olika lösningar och resultat. Fas 4 I slutet av april formulerar gruppen en inbjudan till familjer, skolledning och allmänheten att besöka vår utställning i Röda korsets lokaler där vi har försäljning av våra återbruksplagg och produkter. Som avslutande del av arbetet lämnar vi över den skänkta summan till Röda Korset och avslutar Elevens val med en välförtjänt utflykt med fika. Helena Ottander-Bjerkesjö, textillärare Mörbyskolan Danderyd.
Arbetsområde åk 6
Grupparbete:
Skolans nya skolgård PLANERING:
Jag har byggt en skolgård som ska likna en arkitektmodell i vitt och grått. Jag delar in klassen
i grupper om max fyra personer. Sedan förklarar jag läget:
Greta Garbos okända barnbarn Gretchen Garbo har hastigt dött. Till allas stora förvåning skrev hon i sitt
testamente att hon låter Katarina södra skola ärva hela hennes förmögenhet. Efter att rektor Margareta köpt
sprillans nya datorer till alla elever, soffor till alla klassrum, hundra sällskapsspel till fritidsklubben och skickat
alla lärare till Mallorca för att vila upp sig, har hon bestämt sig för att låta eleverna använda resten av
pengarna till skolgården och skolans fasad. Skolans elever röstade fram att just ni, årskurs sex skulle bli
ansvariga för att designa en helt ny skolgård.
Uppdrag: designa ny skolgård
Krav: designen måste ha ett tema och ett passande namn
Tidsåtgång: endast tre slöjdlektioner, 3x90 min
Arbetsform: grupparbete, 2-4 elever per grupp
Redovisning: Resultatet ska sedan visas upp i Garbosalen för hela skolan och alla föräldrar.
Alla grupper får varsin redovisningslapp (se nästa sida) som de ska fylla i under arbetet.
_____________________________________________________________________________________________________ Pedagogisk planering · Trä- och metallslöjd · Katarina södra skola
Den nya skolgården
Designen har vi döpt till:
Vi som stod för den här designen heter:
Så här tänkte vi kring vår design:
Det här skulle vi göra annorlunda om vi gjorde om projektet:
Så här fungerade samarbetet i gruppen:
Så här tycker vi om arbetsområdet ”Den nya skolgården”:
1(6)
Skolslöjd för slöjdlärare – idéutbyte och interaktiv fortbildning Sammanställning av slöjdlärares kommentarer till de undervisningsplaner i slöjd som ställdes ut på Nordiska museet i mars 2012 Detta dokument är sammanställt av Jenny Frohagen, Urban Ekelund och Helena Bjerkesjö den 27 mars 2012. Det bör läsas ihop med de olika typer av planeringar, gjorda av slöjdlärare, som ställdes ut på slöjdlärarträffen på Nordiska museet. Utställningen var indelad i sex grupper/kategorier som syftade till att visa på vad som stod i fokus i respektive elevuppgift/arbetsområde (rubrikerna i mörkblått nedan). I varje grupp/kategori hade två planeringar lyfts fram för granskning (rubrikerna i ljusblått nedan). Kommentarerna i punktform bör läsas som frågor alternativt förslag på förbättringar. Upplägget var i princip detsamma under dessa båda kvällar. De lärare som medverkade den andra träffen, den 21 mars, fick dock en punktlista att utgå ifrån som Jenny skrev ihop efter första tillfället (Bilaga 1). Den var tänk att fungera som en ”lathund”, ett stöd att komma igång med diskussionen i grupperna, eftersom det kom kommentarer från första kvällen att det var lite otydligt vad man skulle göra i respektive grupp. Se det som ”work in progress”, dvs. lösa funderingar till vad som kan vara lämpligt att granska i en lärarplanering (Jennys anmärkning). Denna punktlista finns sist i detta dokument.
Bästa kollegor, vår förhoppning är att dessa kommentarer tillsammans med det 40-talet slöjdlärarplaneringar som skickats in kan vara ett underlag för vidare diskussion på olika skolor och lokala slöjdlärarnätverk för att vi som slöjdlärare ska utveckla vårt professionella språk, vår samsyn på uppgifter och undervisningen i stort. Kommentarerna är kortfattade och riskerar därmed att bli svårtolkade, men bättre än inget tänker vi. Så håll tillgodo och lycka till mer ert (vårt) fortsatta planeringsarbete!
Önskar Jenny, Helena och Urban som i detta sammanhang stämmer in i kollegan Marcus Vildirs devis: ”Copyright är för losers – allt åt alla!”. Ty delad kunskap och kritiskt granskad kunskap är säkrare kunskap än den som man håller för sig själv på sin kammare.
Grupp 1: Tekniker och verktyg
Kommentarer 1a, ”Pedagogisk plan i klädsömnad” åk ? • Lockande inledning saknas – syfte? • Dokumentation? Elevens egna omdömen? • Förmågor? Lärandemål? • Vilken årskurs är planen riktad till? • Kunskapskrav för A och C?
2(6)
Kommentarer 1b, ”Gjuta” åk 4 • Stel, inte så kreativ • Estetik saknas • Tredimentionell form • Ingen digital inspiration, kan visa bilder • Inte tydlig koppling till LGR11:s förmågor • Lgr11 fyra perspektiv, historiskt – ja! Inte övriga men kan komma in vid lärarens
introduktion till arbetsområdet. • Lärarens bedömning tydlig vad man ska kunna, till och med ett ”bevis” – slöjdbevis
för smedjan • Tveksam koppling till vetenskaplig grund, viss beprövad erfarenhet. • Tillägg som behövs: reflektion/dokumentation, förmågor och vad bedömer vi.
Övriga planeringar inom området:
”Halvt i halvt” – syfte och mål saknas.
”Tygtryck på förvaring” – bra med slöjdorden(liten ordlista), bra att upplysa eleverna om tidsram, bra med att syftet med uppgiften är med.
Grupp 2: Material
Kommentarer 2a, ”En röd tråd… en grön… en gul… eller en svart…” åk 5 • Bra med slöjdord • Bra skriven för eleverna • Bra slöjden lyfts fram som två slöjdarter • Eleverna tappar mycket teknik i symaskin och att använda den på ett funktionellt sätt i
åk 5 • Koppling till målen/förmågor i Lgr11 behöver utvecklas! • Historiskt perspektiv kan kopplas in genom garntekniker från förr • Hur visar du vad du lärt dig? • Miljöperpektiv finns endast i bedömningen, inte i stycket ”detta ska du lära dig” • Samarbete med svenska och slöjd. Fokus på Logg – arbetsbeskrivning med reflektion. • Entreprenörsskap – från idé till produkt. Utställning/visning. Organisation
tillsammans. • Slöjdspecifika begrepp för arbetsområdet mycket bra – tydligt för eleverna. • Hela lpp: n är tydlig och elevnära • Ett ämne, samma loggbok. Bra!
Kommentarer ”Ge liv till en figur” åk 4 • Begreppet träning ifrågasatt, varför väljer man detta begrepp? • Mycket text! Till vem är den skriven? Kritik: endast provbitar i 14 veckor, funkar det? • Stor uppgift • ”Slöjden bör ta plats i de andra ämnena t ex skriva en berättelse om sin figur på
svenskan” • Bra med båda slöjdarterna i samma uppgift • ”Risk med att ämnet teoretiseras och slöjdens själ försvinner”
Kommentarer ”Självporträtt” åk 5 • Titta på abstrakt konst, uppgiften med uttrycket, inget inspirationsmaterial. • Om begreppet ”målarhörnan”: Penslar är ej ett verktyg. • Åk 5 känns mer inspirerande än motsvarande för åk 9. Bra att visa digitalt. • Porträtt kan planeras tillsammans (trä-textil). Planerningsdokumentationen kan
minskas ner så att det passar båda slöjdarterna.
Kommentarer ”Fritt broderi: porträtt” åk 9 • Var är processen? Motivera valet, värdera den egna arbetsprocessen. Studiebesöket
kanske skulle vara från början. • Om syftet: detta är mer beskrivning av uppgiften: syftet borde vara att utveckla de 4
förmågorna • Kopplingar till Lgr11? • Studiebesök först, inspiration • Inte fokus på teknik/hantverk
Grupp 4: Föremål
Kommentarer ”Den gamla hyllan” åk ? • Hur tydliggöra bedömningen? Vet eleven hur olika kunskaper kan visas? • Presenteras hela planeringen för eleven? Sid 3 – är den för lärare, rektor, föräldrar? • Kan man ”hitta på” egna mål? Kan man (får man) formulera om
kursplaneformuleringen? Även betygskriterier?
Kommentarer ”Mobilhållaren” åk 7 • Skulle kunna fungera som underlag till en power-point-presentation. • Båda slöjdarter kan fungera i denna uppgift • Alla info på en gång- utmaning eller begränsning? • Åk 7 är en begränsning? • Design? Visa bilder via projektor, reflektera. • Eller fysiska inspirationmaterial behövs! Viktigt att kunna ta, vrida och vända. • För mycket text. Enklare beskrivning.
4(6)
• Reflektion – vad har du lärt dig? • Begreppet slöjdens arbetsprocesser lullull, svårt att förstå.
Övrig planering inom område 4:
”Fånga drömmen”:
• Hur mycket får man förändra Skolverkets matriser? • Orkar eleverna läsa detta?
Grupp 5: Ämnesövergripande
Kommentarer ”Naturen som inspiration” åk 9 • Bra med slöjdord • ”Kvalitativ nivå” i matrisen – formulering låter negativt. Skriv istället t ex ”Jag
behöver hjälp av med att hitta idéer” • Om skissarbetet: skissandet blir mer på allvar (integrerat med bilden) • ”Alla tycker att det är bra med samarbete. Slöjd är ett underskattat ämne, innehåller en
del av alla ämnen, reflektion ska man öva på, bekräftelse viktigt” • Hur bedömer vi kreativitet? Kan kreativitet betygsättas och hur?
Kommentarer ”Hållbar utveckling” Åk 7-9 särskola • Vem är läsaren? Årskurs? • En förmåga benämns • Saknar centrala mål • Kunskapskraven saknas • En bild kan infogas • Inledning som väcker intresse • Flytta upp centralt innehåll först i texten. • Varför så få ämnen med i projektet? • Vilka lärare som är med i ett ämnesövergripande projekt ska inte styras av lärares
inbördes relationer?
Grupp 6: Slöjden i samhället
Kommentarer ”Skolans nya skolgård” åk 6 • Lite tid • Vad vill du eleverna ska lära sig, koppling till Lgr11. • Vilka förmågor övas? Hur ska arbetat bedömas? Vad är budgeten? • 3D • Föra in: återvinning, skallära(koppla till matten), koppla till teknikämnet?
Kommentarer ”Återbruk – ett samarbete med Röda Korset” åk 7 • Var kommer citatet ifrån (i inledningen?)
Övriga planeringar inom området:
5(6)
”Bron över Jönsebro” åk 6 – vad är syftet? Vilka förmågor tränas? Vad är det som gör detta till en TM-slöjd och inte en teknikuppgift? Bedömning?
6(6)
Bilaga 1: ”Lathund”, Jenny Frohagen 2012
Granska planeringar – hållpunkter:
• Finns det tydliga lärandemål? – vilken/vilka förmågor som ska utvecklas genom uppgiften och vilket centralt innehåll som fokuseras.
• Finns det en komplexitet i uppgiften när det gäller olika aspekter av ett slöjdarbete? Vad som står i fokus – teknik, material, typ av föremål, uttryck, ämnessamarbete och slöjden i samhället (t ex som husbehovsslöjd, som hobby, som yrke, som konstnärlig verksamhet, som resurshushållning, som motorisk träning, som social verksamhet osv.)
• Lyfts slöjden fram som ETT ämne eller enbart som en slöjdart? (antingen textil eller trä- och metall – även om man har en traditionell uppdelning är det viktigt att betona att verksamheten i TX respektive TM är densamma!)
• Vilka digitala resurser/hjälpmedel används i undervisningen?
• Finns det en koppling till beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund?
• Vad sägs om bedömningsformer – framgår det tydligt hur kunskapen bedöms? Vad framgår av hur läraren kommer att bedöma och ge återkoppling på elevernas arbete både under arbetets gång och av färdiga produkter? Testas/undersöks elevernas förkunskaper? Ska eleven göra någon form av självbedömning och/eller kamratbedömning?
• Finns det en koppling till något/några av Lgr11:s fyra perspektiv –historiskt, miljömässigt, internationellt, etiskt?
• Hur förhåller sig planeringen till olika kunskapsformer? Vilka ”slöjdfakta” fokuseras? ”Slöjdfärdigheter” – vad ska tränas, utövas? Hur man kan förstå olika slöjdfenomen? Hur man kan eleven utveckla förtrogenhet i slöjdarbetet?
• Finns det en koppling till de generella kunskapsmålen i kap. 2.2? Om/hur man i slöjden jobbar med det svenska språket i tal och skrift, använder sig av matematiskt tänkande osv.