-
1Skogskyrkogrden ligger p UNESCO:s vrldsarvslistahr gr guidade
turer
och landskapsarkitekterna har tnkt ut hur man bygger en
stenbelagd vgs att den kan rymma sorgoch stmma till eftertanke
Schemat fr Hoppets Kapellhar tre namn idagoch tider
Skulle vi komma frsent till din begravning r det som att komma
frsenttill en lektion i skolanoch frstra ngot i den lngsiktiga
planeringen
DN tar tretusen kronor fr din ddsannonsen liten dikten liten
fgeloch ditt namnMnniskor fr reda p din bortgng via facebook och
anmler sin nrvaro via mail
Begravningsbyrn skickar mailsvarerbjudanden p prisvrda
blommoratt kpa och skicka till din kistasom har en klisterlapp med
ditt namn p
Nr begravningsakten r ver gr alla ut genom de stora drrarna fr
att ta smrgstrtai enlighet med programmetAtt komma frsent till
smrgstrtan r som att
och din kista med blommorna blir kvar
Prsten har talat om vikten av att vi mste hlla nolltolerans mot
sjlvmordifrd kappa och mikrofon
Du hade oroat dig ver dig sjlvoch ditt jobboch din framtid
Du ville g i klosterta in p lderdomshemavsiktligt hamna i
fngelse
Du hade ftt tabletter som skulle hjlpa hjrnan att bli gladdu
mtte besvikelse i vntan
Begravningsentreprenrernaker till brhuset fr att bedma om vi
skulle klara av att se din kroppoch sger nejNej via ombud
Pappa ringer CSN och din skuld r avskrivenMamma tvttar fnstrena
i en lgenhet som r tom
All oro som du gick runt och bar p
Och din skuld r avskriven
Text: Oak Hets
-
2 3
Skulden r allas vr verklighet, den r allomfattande och ett av
grundfundamenten i den vsterlndska kapitalismen. Att leva utan
skuld r i princip en omjlighet. Bostad, konsumtionsvaror och
utbildning innebr fr de allra flesta nedsnkning i ett skulddjup som
man fr leva i resten av livet. Och ven fast systemet r konstruerat
s att det frutstter privat skuldsttning, ses detta som en privat
angelgenhet. Det r ett stt att individualisera ett systemfel, skapa
splittring och lgga skulden p den enskilda individen.
Den senaste finanskrisen r i mngt och mycket en skuldkris. Att
vi i Sverige lyckades ducka de strsta effekterna av krisen betyder
inte att vi sitter i skerhet, snarare tvrtom. Vi r den mest
privatbelnade befolkningen i hela vstvrlden, vi har en
bostadsbubbla som skulle imponera p den mest flitige utgivaren av
billiga ln p Europas bankkontor.
Skulle Sveriges ekonomi krascha p samma stt som i Grekland, USA
eller Spanien sitter vi ordentligt i skiten. Frgan r inte om, utan
nr.
Drfr mste vi frebereda oss. Vi har inte bara sett vad som hnder
i spren av en havererad ekonomi, med allt vad tstramningar och
nedmontering av mnniskovrdet heter, utan ocks det motstnd som
upp
5
sttt. Vi kan lra oss av vra lika skuldsatta kamrater i Spanien,
Grekland, p Irland och i USA. De har hittat strategier och
tillvgagngsstt, olika former fr vgran.
Skuldsttningen skapar nya konfliktlinjer, nya allianser och nya
organiseringsformer. Vi har i detta nummer skrivit om vad som hnder
nr mnniskor i skuldsttning bestmmer sig fr att avfrda skuldens mtt,
bestmmer sig fr att vgra knna eller betala skuld.
Att vgra skuld handlar om att vgra acceptera den kapitalistiska
ordningen fr egendom. Det r att sga att mnniskor aldrig kan vara
skyldiga sina liv. Nr de skuldsatta gr motstnd stlls gandelogiken p
nda. Att vgra r aldrig bara ett motstnd, det r lika mycket aktion
som reaktion. Nr vi vgrar leva vra liv som skuldsatta vgrar vi ocks
att g med p att leva det liv kapitalismen freskriver oss. D mste vi
teruppfinna vra liv.
En skuldvgran tvingar oss att hitta nya stt att organisera, nya
stt att uppfylla vra behov och att skapa nya begr. Liv utan skuld r
bara mjliga om vi radikalt om formulerar villkoren fr vra
relationer, vrt gade, vrt samhlle.
Att vgra r att insistera p det gemensamma.
Och din skuld r avskrivenOak Hets
Brandtal
Tre korta frgor till Cyklopenbiblioteket
Som is blir till vatten om vrenRasmus Fleischer
Fem regnbgsskimrande fingrar mot Trojkan En reseberttelse frn
blockupyJulia Lindblom
Motstndets evolution Irland vgrar betalaMark Hoskins
60 dagar gammal och djupare ner i skuldfllanEfterskrift till
Syrizas seger i det grekiska valetTa Paidia Tis Galarias, TPTG
Vi brjade terta de rddade bankernas byggnader, byggnad fr
byggnadIntervju med Lotta frn Plataforma de Afectados por la
HipotecaViktor Mauritz
Onskade hyresgsterIntervju med Sara WestinLinn Spross
Skuldsatt frn vaggan till gravenIntervju med Strike DebtJohan
Hellis Timms
Debt visualizationCassie ThorntonFrord av Johan Hellis Timms
Ordlista
Individuell skuld kollektiv frihetJohan Hellis Timms och Johanna
Hedlund
Gemensam lttnadSamira Ariadad
Nr vi vgrar betala patriarkatets krisSimone Berg
I N N E H L LFrsta maj Tema: Skuld
1
2
5
6
8
10
14
19
22
24
28
34
36
38
41
-
4 5
Vga tala om det!Intervju med Radio TotalnormalJohanna
Hedlund
Att frkasta Guds och maktens mttLinn Spross
Nr de rika ska hjlpa vlgrenhetens moralLisa Ramquist
De fattigas felLisa Ramquist
Hundra r av medborgarskap och skuldLinn Spross
Skuld och upprorKmpa tillsammans!
FrfallodatumCe(n)sur
Brand tipsar
Bokslut ver en BrandepokMathias Wg
Frn vilken klass kommer anarkisterna?Kajsa Ekis Ekman
Recension: Han t mitt hjrtaKajsa Ekis Ekman
Recension: People respect me nowNicole Montn
SL brinnerZara Kjellner
Tre recensioner: Den kommande katastrofenLinus Andersson, Samira
Ariadad, Salka Sandn
Vi vnde aldrig andra kinden tillJohnny Hellquist
Vi gillar olika Bullshit!Malcolm Kyeyune
I N N E H L LFrsta maj Tema: Skuld
43
49
51
53
56
60
64
66
68
70
73
74
75
76
79
80
3 K O R TA F R G O R
Vad bibliotek?
I Cyklopen finns ett bibliotek p vervningen i rummet lngst in.
Det r inte s stort, har bruna vggar och r ett rum som aldrig blir
klart. Huvudtemat skulle vara berttelser om staden och frorten, men
det finns bcker om nstan allt. Till exempel en kristen vegetarisk
kokbok och en historisk sammanstllning ver alla gnger katter har
attackerat poliser. Folk har kommit frbi och sknkt sina fanzines,
bcker och filmer. Och ngra har skickat favoritbcker med post. Det r
s fantastiskt, att biblioteket kan finnas till ver huvud taget. Vi
har ocks arrangerat skriktvlingar dr alla som skrek i bibblan fick
diplom, kvllar med samtal, hglsningar och poesi. Bara fr att ngon
rkar gilla poesi r det synd att den ska vara hnvisad till helt
disneyfierade rum. Dr det dessutom r intrde, namnfixerat och ett
glas vin kostar helt sjukt mycket pengar. Cyklopenbiblioteket tror
inte p frfattare med stort F och det r gratis intrde p alla
arrangemang.
Gr det att lna bcker?
Ja, grna! Det gr att lna nstan alla bcker i Cyklopenbiblioteket.
Frutom ngra utvalda kring staden som vi vill ska finnas tillgngliga
i rummet. Det finns en liten frhoppning om att det tillslut kan bli
s mnga bcker p det temat att folk ska vilja vara dr och forska. Men
det r lngt kvar dit. Nr ngon vill lna ngot skriver den sitt namn,
titeln p boken och hur lnge som lnet ska vara i lneboken och en
mailadress, s kan bckerna passas vidare direkt utan att behva komma
till biblioteket. Det r sklart gratis att lna (bibliotek r nd s
himla bra!).
Vad hnder framver?
Det finns en plats nu och den fr grna fortstta vxa.
Frhoppningsvis kommer vi igng med lxhjlp. Just nu har vi en frga
som vi stller oss och som vi lter stta prgel p de sakerna som vi
arrangerar. Frgan r: "Hur str vi ut i en verklighet?" Den kommer
nog ven fortsatt f stta sin prgel p mycket av det som hnder.
Frhoppningsvis kanske biblioteket ocks kommer kunna bidra till en
verklighet som kan vara lite mer uthrdig, eller tminstone hjlpa
till att frska frst vad en uthrdligare verklighet skulle kunna
innebra. Kanske kan biblioteket vara en plats dr vi kan dela med
oss av vra erfarenheter, sorger och drmmar.
Hej C
yklop
enbibliote
ket!
-
6 7
Ngra r in i pensionrstillvaron befin-ner sig Rolf p ett
sluttande plan mot hemlshet.
Han r skuldsatt upp ver ronen. Fnsterkuverten fyller hallgolvet
i hans bostadsrtt. En etta i en ganska populr frort som fylls p av
allt fler barnfamil-jer. Priserna har stigit rejlt sedan husen
ombildades.
P papperet har Rolf gjort en lyckad bostadskarrir. P papperet
har han nog strre ekonomiska tillgngar n han har skulder. Men vad
hjlper det honom? Det r skulderna som stakar ut hans framtid.
Tillgngen, den bor han i. Fr varje dag krymper hans utsikter att f
bo kvar. Att verhuvudtaget f bo, att ha ett hallgolv dr
fnsterkuverten kan landa.
Han borde ha gjort ngot t saken fr lnge sedan. Slt sin bostad,
kpt en bil-ligare p annan ort, betalat av skulderna. Men han orkar
inte. Han har redan haft ett par smrre slaganfall och fr varje dag
glider han en liten bit lngre in i demens. Initiativfrmgan rinner
bort. ldrandet br honom tillbaka in i min-nena. P strsta mjliga
avstnd frn de framtida betalningsplanerna.
Skulder r inte som minnen. ldras inte. Ligger inte bara och
svller.
En missad betalning kommer tillba-ka i ett nytt kuvert med en ny
logotyp, plus pminnelseavgift, plus drjsmls-rnta. Efter ett par
pminnelser, med nya plgg, kan logotypen bytas ut. Avsndaren kan
pltsligt befinna sig p en i Engelska kanalen. Inkassobola-get kan
ha slt vidare betalningskravet till nsta led i rovkedjan, till ett
annat
inkassobolag som specialiserat sig p de riktigt hopplsa fallen.
Som kalkylerar med en hg andel uteblivna betalningar och tar ut
desto hgre drjsmlsrnta.
Till slut landar nd alla kraven p samma stlle, hos
Kronofogdemyndig-heten. I detta ligger en viss trygghet. Fogden r
den mest vlbekanta av alla indrivare, den som aldrig byter namn,
den som inte befinner sig p ngon utan mitt i vr egen
statsapparat.
Av alla indrivare r Kronofogden ocks den mest skrckinjagande. Fr
det str i dess makt att gra Rolf hemls. Bde hem- och skuldls, fr
att uttrycka saken lite muntrare. En exekutiv auktion p
bostadsrtten skulle utan tvivel rcka till att betala av alla Rolfs
skulder, kan-ske rentav lmna honom med ett-, tv-, trehundratusen
kronor p ett bankkon-to. Samt en riktigt fet betalningsan-mrkning
som garanterar att han aldrig mer i resten av sitt liv kommer att f
underteckna ett hyresavtal eller ta ett nytt bostadsln. Tyvrr gr
ett bank-konto inte att bo i.
Visst r Rolf sjlv skyldig till sin skuld. Det r han sjlv som
skrivit p alla pap-per. Exempelvis de papper som de unga frsljarna
sticker i hans hand nr han gr sin inkpsrunda i frortens
galleria.
Frutom lnen r det abonnemang. Bindningstid mellan ett och tre r,
med automatisk frlngning om det inte sgs upp i tid och i enlighet
med gllande uppsgningsprocedur hos aktuell opera-tr. Rolf har just
nu fyrafem olika mobi-labonnemang att betala varje mnad. Flera
telefoner och en surfplatta som lig-
ger nstan oanvnda i byrldan i hallen. Idiotiskt? Ja. Men
telefonerna fick han ju nstan gratis. Och det stod svart p vitt att
abonnemangspriset fr ett multime-diapaket, med bde bredband och
kabel-tv, var frmnligare n vad ngon kon-kurrent kunde erbjuda.
Dessutom ingick bde Spotify och Netflix frsta ret.
Som is blir till vatten
om vren
Text: Rasmus FleischerIllustration: Hilda Tillbom
P papperet har Rolf gjort
en lyckad bostadskarrir. P papperet har han nog strre
ekonomiska tillgngar n
han har skulder. Men vad hjlper det honom? Det
r skulderna som stakar ut hans framtid.
Tillgngen, den bor han i.
Hittills har Rolf lyckats mta betalnings-kraven innan de fastnat
hos Kronofog-den. Lsningen har legat i att ta nya ln. Banken sger
visserligen nej. Fr dem rcker det att se hur mnga
kreditupp-lysningar som gjorts p Rolf fr att de ska avbja vnligt
men bestmt.
Med sin lga kreditvrdighet mste Rolf ska sig vidare till de
finansbolag som r villiga att ta strre risker, men i gengld tar ut
hgre rnta. Frresten behver han inte ens ska sig dit. Det r han som
blir uppskt. Finansbolagen skickar sin direktreklam med
lneerbju-danden till just de individer som enligt olika
registerutdrag ger intryck av att ha tappat kontrollen ver sin
privatekonomi.
Lga styrrntor, numera under noll, driver banker och finansbolag
att ta nnu strre risker. Det r i grunden samma rntepolitik som en
gng drev fram ombildningen av Rolfs lgenhet frn hyresrtt till
bostadsrtt. Samma rntepolitik drev sedan upp lgenhetens
marknadsvrde, eftersom det var s ltt fr kpare att lna stora belopp.
Tack vare stigande bostadspriser vxte ocks Rolfs utrymme att ta nya
ln. Om lgen-heten aldrig hade ombildats, om han hade fortsatt att
bo i hyresrtt, d hade aldrig hans skulder kunnat eskalera. Inte p
detta stt.
Finansbolagen har hittills kunnat kalkylera med hans
betalningsfrmga. En kalkyl som bygger p att en statlig myndighet r
beredd att kasta ut honom p gatan, brnnmrkt fr livet med
betalningsanmrkningar. Drfr fort-stter han att f hem direktreklam
frn
riskvilliga finansbolag som vill lna ut allt mer pengar till
honom, till allt hgre rnta, med bostadsrtten som skerhet.
Att slja en tillgng fr att betala en skuld kallas fr likvidering
p fretags-ekonomiskt sprk. Det lter makabert men handlar i grunden
inte om dd. Ordet syftar p att en tillgng som har varit fast en
lgenhet med vggar, golv, tak frvandlas till likvida medel, allts
till pengar, fr att sedan kunna flyta till-baka till
fordringsgarna.
Likvid kommer, likt engelskans liquid, av det latinska ordet fr
vtska. Betydelsen verfrdes frst frn fysiken till ekonomin, dr
balansrkningen kan liknas vid kommunicerande krl. I den unga
Sovjetstaten skedde nnu en bety-delseglidning frn ekonomi till
politik, nr likvidirovat brjade syfta p alla slags nedlggningar och
avskaffanden. Stalins tal om att likvidera kulakerna som klass
(1929) blev upptakten till ett blodbad. Vad som kallades kommunism
var i sjlva verket det brutalaste sttet att infra en
marknadsekonomisk logik, dr mnniskoliv reducerades till siffror i
en balansrkning.
Att terstlla balansen. Som nr is frvandlas till vatten om vren.
Sdan r den ekonomiska metaforen fr vad som kommer att hnda nr Rolf
frlorar sitt hem. Han kommer inte att bli utblottad. Han kommer att
bli likvid. Han kommer att flyta bort p gatan, som en vtska.
Till gallerians arkitektur hr inte bara glastaket, stengolvet
och rulltrapporna, utan ven posteringarna i mittgngarna. P H&M
och Systembolaget jobbar per-sonalen trots allt fr timln, men i
mitt-gngen jagar de provision. Framfr allt sljer de abonnemang p
olika telekom-tjnster.
De unga sljarna kan bara frsrja sig om de varje dag lyckas samla
ett visst antal namnunderskrifter p avtalspap-perna. Avtal dr
kunden frbinder sig att betala ngon hundralapp per mnad i ett, tv
eller tre r. I utbyte fr de en ny mobiltelefon eller kanske en
surfplatta, s gott som gratis.
Nr sljarna nrmar sig Rolf med en ny mobiltelefon, bedmer hans
lder och ser frnvaron i hans blick, kan de inte undvika att gra en
snabb kalkyl ver de goda chanserna att snacka till sig en snabb
underskrift. Likt alla andra som rr sig i gallerier, frvandlas Rolf
i sl-jarblicken till en provisionschans. Pengar som kommer g rakt
ner i sljarens ficka, men knappast stanna dr. ven sljaren har ju
skulder att betala av. Bostadsrt-ten, avbetalningarna,
abonnemangen. Fr att betala av gamla skulder mste det skapas nya,
helst hos ngon annan.
Det gller stater, det gller fretag, det gller mnniskor.
S hller skulden hjulen i rullning.
Rasmus Fleischer forskar i ekonomisk historia vid Stockholms
universitet.
-
8 9
Till en brjan en karta, p taket till ett vergivet campus. Vi har
lagt undan vra mobiltelefoner. Det r sent p kvllen och min kropp gr
p autopilot. Det r svrt att frestlla sig hur de dr gatorna, som p
kartan ter sig som noga utmtta kvadrater, ser ut i verkligheten. Om
ngra f timmar ska vi springa p dem. Ngon pekar p en liten kvadrat,
det r ECB.
ECB, en glas och stlkonstruktion i hjrtat av krispolitikens
Europa. Banken som har en helikopterplatta p taket dit Mario
Draghi, ordfrande fr ECB, ska anlnda om bara ngra timmar. I mnader
har vi frberett oss infr mobiliseringen. Detta har inte undgtt
tstramningsgenomdrivarna, som infr protesterna reducerat den
storslagna invigningsgalan till ett kafferep. ECB bildar
tillsammans med EUkommissionen och IMF den knda
sammanstrlat i Frankfurt frn alla mjliga hll i Europa;
Frankrike, Holland, Italien och mnga fler lnder. Vr buss anlnde
redan p mndagen.
Under uppsamlingsmtet tidigare samma kvll har vi ftt veta att
omkring tiotusen poliser r utposterade i Frankfurt, att Tysklands
alla vattenkanoner forslats dit. nd kommer vi att vara mnga fler n
dem p gatorna. Vi r fem block fem regnbgsskimrande fingrar som
tillsammans ska koordinera ett motstnd. Bilda kedjor. Sl ut de
dagliga rutinerna. Alla block r avhngiga av varandra. Vi r
motstridiga block i rrelse, som mter en upp till tnderna
militariserad stad.
S ker vi hemt, mot fritidsgrden som tillflligt huserar oss.
Innan vi gr och lgger oss hller vi ett litet mte. Pminner om nummer
att ringa, om uppsamlingsplatser att bege sig till ifall
s kallade Trojkan, som r ansvarig fr grova nedskrningar,
tstramningar och nedmonteringen av sjukvrden i mnga lnder. Trojkan
har frmjat tstramning, privatisering och otrygghet och ven
utpressat valda regeringar i syfte att genomdriva angrepp p sociala
rttigheter, ssom 2011 nr stora vattenprivatiseringar skedde i
Grekland.
Hr kan vi blockera, och hr. Vgar vi g hrifrn d? Minns ni inte?
Det var 2012 de infrde det dr undantagstillstndet, det var knappt
mjligt att ta sig ut p gatan
Ngon knackar p min axel och sger att det r dags att g. Klockan r
ver tolv men fortfarande r ngra bussar p ingng i staden. De mste
skicka ett meddelande till busskoordineringen nr de anlnder, fr att
ge klartecken om att de inte fastnat i ngon poliskontroll. De
senaste dagarna har bussar
Fem regnbgsskimrande fingrar mot Trojkan
en reseberttelse frn Blockupy
Blockupy r en mobilisering som alltsedan 2012 samlar
organisationer, ntverk och aktivister frn alla Europas hrn.
Blockupys aktionsdagar infll frsta gngen 2012 i Frankfurt. Dessutom
hlls en festival i hstas. Blockupyfestivalen syftade inte enbart
till att vara en sprngbrda fr en stor mobilisering. Den handlade
lika mycket om att p ett transnationellt flt av sociala kamper ska
nya former och kopplingar fr rrelser att kommunicera med varandra
p. Den 18 mars i r invigde ECB sitt nya huvudkontor i Frankfurt en
svindlande summa p 1,3 miljarder euro spenderades p en 185 meter hg
skyskrapa, omgiven bde av staket och vallgrav. Vi var ngra som kte
dit.
ngot hnder. Vi vaknar innan soluppgngen.
Zippar upp sovsckar, fr p oss klder. Ngon kvart senare hller vi
varandra hrt i hnderna nr vi springer ver grsmattan mot
tunnelbanenedgngen.
Vid det laget fast det kan vi inte se nr vi sitter p tunnelbanan
r redan en av de stora motorvgarna blockerade. Nu avancerar ett av
blocken mot jrnvgen p ster sida om ECB.
Det tar omkring tjugo minuter fr oss att n fram till
samlingspunkten. Vi delar upp oss i vngrupper. Nu ser vi: kedjor
mellan lyktstolpar, utspridda byggnadsmaterial i gatukorsningar.
Rkpelare stiger runt ECB. Klockan r sju p morgonen och blockader
sker p alla hll i staden. Den hr staden ropar ngon i en megafon r
idag en underbar rra av motstnd mot tstramningar.
Poliserna r kldda i svart och militrgrnt. Samtliga r tungt
bevpnade. Klockan r tta p morgonen och p platsen dr vi befinner oss
blir luften svr att andas av trgas. Gatljus slr om men bilarna str
stilla i korsningarna.
Vid niotiden p morgonen sckas mina kamrater i det bl blocket. Nr
polisen vill dra ut ngon ur tget, bildar de kedja. Nr polisen
skriker t dem, sjunger de i protest. P andra sidan avsprrningen
samlas inom kort en massiv solidaritetsblockad. Jag skickar ett SMS
till en kamrat som befinner sig p andra sidan, och fr genast
svar:
If you are trapped. You can say something in the
microphone/megaphone through my phone like a message. Tell we are
block-ed and identified one by one. We are happy the demo is here
and we will join you soon, we want freedom of movement for all and
the end of austerity! They are scared of our strenght of social
struggles all over Europe.
Vi vntar i tv timmar utanfr avsprrningen. Solidaritetsblockaden
vxer. Senare p eftermiddagen kan vi nd frenas, i demonstrationen
som tar avstamp frn Rmertorget. Vi r ver 25 000 i tget. Musik
strmmar ur hgtalare. Under my umbrella. Tusentals paraplyer under
en klarbl himmel. Fr varje steg vi tar ropas ett slagord. Nr vi
kommer in p en trngre gata r vi
farligt nra poliserna. Sedan sneddar vi ut p torget.
Dagen efter tervnder vi till campus en sista gng. Klockan r tio
p morgonen och trots grdagens blockader r rummet verfullt. Hr finns
basfack och organisationer frn hela Europa representerade. Arbetare
frn Angry Workers och Amazon i Tyskland, det autonoma basfacket ADL
i Italien, OZZ Inicjatywa Pracowniczai Polen och mnga fler. Under
Blockupyfestivalen i hstas initierades en workshop om social strejk
som en mjlighet till fortsatt koordinering av sociala kamper. I
Italien genomfrdes den 14 november en landsomfattande social strejk
d ver sextio stder gick ut p gatorna men aktioner genomfrdes ocks i
England och Tyskland. Under mtet diskuterar vi vad en social strejk
kan innebra en social strejk som ett fortsatt koordinerat
verskridande motstnd.
Nr jag skriver dessa rader r det fortfarande mars. Trgasen har
gtt ur luften och vattnet torkat p gatorna i Frankfurt. Ingngarna
till ECB har ppnats och rken skingrats frn himlen. Alltjmt pgr den
stndiga kapital ackumulationen och utplundringen av vra gemensamma
resurser. gonblicken vi skapade den 18 mars r verskridande de tar
inte slut dr.
Nr ni lser det hr str vren i full blom. Det r den frsta maj. Ett
datum nr tusentals mnniskor tar ver gatorna i Milano, i protest mot
vrldsutstllningen EXPO. De r inga passiva skdare till
vrldsutstllningens skyltfnster. Strike the ECB, strike EXPO. Men
motstnd produceras inte enbart utifrn symboliska gonblick:
utmaningen r strre n s. Det handlar om att p vardaglig basis
organisera sig, att knyta samman kamper, att kmpa underifrn direkt
och bortom grnser. Den 18 mars var inte enbart invigningsdagen fr
ett skrytbygge, det var ocks rsdagen fr Pariskommunen. Vi befinner
oss mitt i allt det dr. I ett fortskridande dr inte ens vntan p
nsta mobilisering r mjlig. Den har redan brjat
Text: Julia Lindblom
-
10 11
Det finns en teori inom evolutionsbio-logi som kallas punkterad
jmvikt. Den sger att alla arter uppvisar mycket liten evolutionr
utveckling under sin kollek-tiva livstid. I stllet frblir de i ett
utdra-get statiskt lge tills de under en mycket kort tid geologiskt
sett utvecklas explosionsartat.
Denna bild skulle mycket vl kunna anvndas fr att beskriva kampen
mot tstramningspolitik som successivt vxt fram p Irland och som
hittills har utmrkts av tre olika intensiva faser.
Den frsta tog sin brjan i den offentliga sektorns masstrejk 2009
och vnsterns och fackfrbundens pro-testmarscher 2010, tndes p nytt
2011 med Occupy-rrelsen och kampanjen mot hushllsskatten, och
utvecklades slutgiltigen till den senaste tidens spon-tana
revoltrrelse som uppsttt mot vat-ten-avgifterna, med perioder av
stitlje dremellan.
Den keltiska tigern
Nr den globala finansmarknaden br-jade tappa mark 2008 var
effekterna p den uppblsta och belnade irlndska ekonomin omedelbara.
Vnstern br-jade frbereda sig p att organisera ett motangrepp.
ren av hgkonjuktur ngra r tidigare (som gick under namnet the
Celtic Tiger) hade byggt p multina-tionella fretags pltsliga
intresse av att investera p Irland. Detta till fljd av den extremt
lga fretagsskatten och mjlig-heterna till rena skattebedrgerier som
olika juridiska kryphl erbjd, samt en ny hgutbildad och inbrdes
konkurre-rande arbetskraft.
Redan 2002 brjade de utlndska investerarna dra sig tillbaka, men
ekonomin fortsatte vxa p grund av en alltmer uppblst
bostadsmarknad. Bostadspriserna skt i hjden samtidigt som den
populra bilden av ett allmnt vxande vlstnd i verkligheten
motsva-rades av en alltmer skuldsatt befolkning. Nr s den globala
finansmarknaden
sprack, tillsammans med bostadbubb-lan, satt pltsligt tusentals
husgare (varav mnga var arbetslsa eller lgav-lnade unga mnniskor
som uppmanats av uppspelta banktjnstemn att gra en sker
investering) med enorma skulder, lsta till sina nykpta hus och utan
str-re mjlighet att betala av dem.
Rddningspaketet p flera miljarder som skyddade bankerna och
markspe-kulanterna frn de vrsta konsekven-serna av krisen,
kombinerat med den pfljande tstramningspolitiken som utlystes av
koalitionsregeringen Fianna Fil/Green Party, orsakade ptaglig ilska
p arbetsplatser och i lokalsamhllen. Inom vnstern fanns det en
tydlig fr-vntan p att ilskan skulle leda till ett vnsterskifte i
det politiska landskapet och att en mobilisering p gatan och p
arbetsplatserna var frestende.
Srskilt trotskisterna vntade sig att ptryckningar underifrn
skulle tvinga de byrkratiskt dominerade fackfr-bunden t vnster och
att det dvarande
Motstndets evolution
Irland vgrar betala
Irland r ett av de lnder i Europa som drabbats hrdast av
tstramningspolitikens svngrem sedan finanskrisen 2008, men vi hr
och ser lite i media om motstndsrrelser liknande de i Spanien och
Grekland. Det finns en bild av att det irlndska folket lydigt utfrt
tstramningsdansen.Mark Hoskins frn det anarkistiska frbundet
Workers Solidarity Movement skriver en motstndsberttelse fr Brand
som ger oss en radikalt annan bild, prglad av massivt folkligt
motstnd. Splittringar, nederlag, mnga omstarter och en allt mer
upptrappad militansniv.
Text: Mark Hoskinsversttning: Tove LarsmoIllustration: Marjo
Palokangas
ledarskapet skulle ersttas, och att dessa frndringar skulle leda
till uppkom-sten av ett nytt stort arbetarparti, dr ett
trotskistiskt ledarskap skulle spela en huvudroll.
Lamslagna fackfrbundFackfrbunden var inte ivriga att svara p de
annalkande hoten om lnesnk-ningar och uppsgningar. Deras ledare
hade vant sig vid prestigen i att ha en plats vid frhandlingsborden
och ville inte grna frlora chansen att terupp-bygga alliansen med
IBEC (The Irish Business and Employers Confederation, det irlndska
affrs- och arbetsgivar-frbundet. Reds. anm.) och regering-en, som
hade haft ett ivrigt samarbete under ren av hgkonjuktur. (Detta
syftar p ett officiellt samarbete mellan arbetsgivare, regering och
fackfrbund som inleddes r 1987 inte helt olikt det svenska
Saltsjbadavtalet som p Irland kallas social partnership. Reds.
anm.)
Inom fackfrbunden hoppades man att Labour skulle bli
regerings-parti efter nsta val, och att det skulle leda till en
tergng till social part-nership-modellen. Vnsteraktivister
dremot, med sina krav p en kraftig politisk vn-stergir och
generalstrejk, mtte inget strre gehr eftersom fackfrbunden i hg
utstrckning byr-kratiserats sedan slutet av
1980-talet, och numera utgrs till liten del av
faktiska arbetare.
Fackfr-bunden blev dock tvungna att agera till slut efter en
massiv propaganda-
kampanj frn hgermedia om upp-blst, verbetald och undersysselsatt
offentlig sektor och press frn IBEC, hade regeringen sent under
2009 svarat genom lnesnkningar och infrandet av avgifter p
pensioner inom offentlig sektor. Dessa direkta angrepp tvinga-de
fackfreningsbyrkratin att svara, och efter omrstning enades man om
en serie endags-strejker inom offentlig sektor. Vid det laget hade
varje anstlld inom sektorn i genomsnitt frlorat mot-svarigheten
till fjorton dagars ln och de flesta knde att grnsen var ndd.
VapenvilaI november demonstrerade 250 000 anstllda i offentlig
sektor. Nr demon-strationen var ver och plakaten undanstoppade var
dock den allmnna knslan att allt som uppntts var ytter-ligare en
dags lnefrlust. Arbetare tervnde till jobbet fr att komma ikapp med
sina uppgifter, och lnesnk-ningarna genomfrdes som planerat. P
vissa arbetsplatser gjordes ngra mask-ningsaktioner, men
omfattningen och graden dikterades frn fackfrbundens
huvudkontor.
Snarare n ett stopp fr lnesnk-ningarna blev resultatet av
aktionerna ett uppgivet viftande med kapitulations-flaggan, i form
av Croke Park-avtalet som helt enkelt gav fackfreningarna en roll i
att bestmma hur budgett-stramningarna skulle implementeras. 28 000
mnniskor blev av med sina jobb, vilket betydde en tyngre arbetsbrda
fr de som fick behlla sina. Utver det bestmdes att inga fler
stridstgrder skulle vidtas under perioden som avtalet strckte sig
ver.
Detta presenterades av fackfrening-arnas ledare som ngot slags
seger, och p stt och vis var det det, fr dem. De hade ftt tillbaka
sin plats vid frhand-lingsbordet och genom no strike-klau-sulen
dessutom sett till att inga ppna konflikter skulle behva hanteras
inom den nrmsta framtiden. En falsk vapen-vila hade frhandlats
fram.
I efterdyningarna av fiaskot i offentlig sektor kom det
frsta frsket frn trotskist-vnstern
att bryta
sig ut ur gemensamma strategier. SWP (Socialist Workers Party)
utlyste sin Rtt till arbete-kampanj och gjorde flera frsk att vinna
ver vnsterelementen inom fackfrbundstoppen svl som den lilla
gruppen vnstersympatisrer i samhllet i stort. Upprepade Rtt till
arbete-demonstrationer gde rum under 2010 i protest mot den
stigande arbets-lsheten. I brjan drog de tv- tretusen, men eftersom
kampanjen saknade stra-tegier utver att tga frn punkt A till B och
lyssna p tal om upptrappad militan-sniv, tappade de snart std.
Inte med en smll men med en snyftning
I november 2010 verkade det till slut som att ett motangrepp p
allvar skulle kunna ta sin brjan. Det centrala facket ICTU (the
Irish Congress of Trade Unions, motsvarigheten till svenska LO.
Reds.anm.) utlyste en demonstration i Dublin och ett uppriktigt
frsk att mobilisera medlemmar i hela landet gjordes.
Demonstrationen drog i runda slng-ar tiotusen mnniskor, men
istllet fr att markera brjan p en ny militans anvnde ICTU samlingen
av mnniskor fr att marknadsfra sitt eget alternativa ekonomiska
program, som innehll illa dolda referenser till den skandinaviska
modellen och lst tal om fairness. S tog frsket att bygga militant
motstnd mot tstramningarna slut inte med en smll men med en
snyftning.
En period av stiltje fljde, dr de sm grupper som blivit
politiserade under de fregende tv ren sysselsatte sig med att frska
dra igng kampanjer. Men demonstrationer och protestaktioner under
de nrmaste ren gde rum i tio- och hundratal snarare n tusental. Ett
val kom och gick, vars resultat gladde trotskister och
fackfrbundsbyrkrater i lika hg grad. Labour tervnde till
regeringsmakten som minoritet i koa-litionsregering med
konservativa Fine Gael, medan ULA (United Left Allian-ce) en
vljarplattform fr SP (Socialist Party), SWP och icke partibundna
socia-lister fick fem platser i Dil (det irlnd-ska parlamentet,
reds. anm.).
Mitt emellan vnsterpartierna och regeringen kade Sinn Fin, som
har visst inflytande p vnsterkanten i
fackfrbunden, sitt mandat i riks-dagen frn fem till fjorton
platser. Framgngen i valet och det relativa lugnet p gatorna fick
stora delar
-
12 13
av vnstern att trots den revolutionra retoriken hysa en ny
tilltro till parla-mentarismen.
En ny generation aktivisterSent under 2011 brjade dock ngot
ndras. Ungdomar hade varit pfallande frnvarande under de tidigare
faserna av motstnd mot tstramningspolitiken, men den arabiska vren,
Los Indignados i Spanien och Occupy-rrelsen i USA blev en
inspirationsklla fr de makt-lsa, som inte var srskilt imponerade av
den gamla vnstern. Occupy-lger byggdes upp i Dublin, Cork, Galway
och Waterford. Precis som sina mot-svarigheter utomlands led
rrelsen av en strukturlshet och frsk frn sm grupper
hgerlibertarianer att vinna inflytande, men den var mycket
fram-gngsrik i att radikalisera nya grupper av unga mnniskor.
Det var ocks en arena dr anarkis-ter kunde ingripa och visa p
strategier som andra delar av vnstern saknade. Medlemmar av WSM
(Workers Soli-darity Movement en plattformistisk anarkistisk
organisation. Reds. anm.) deltog i stormtena och argumenterade fr
vergripande och sammanhngande strategier, som att arbeta sida vid
sida med fackfreningarnas vnstergruppe-ringar och viktigast av
allt: delta i kam-panjen mot hushllsskatten.
Medan de sista vgorna av Occupy-r-relsen ebbade ut vxte
kampanjen mot hushlls- och vattenavgifter, CAHWT (Campaign Against
Household and Water Taxes), en koalition av trotskis-ter,
anarkister och vnsterrepublikaner. Till att brja med var CAHWT
mycket framgngsrik nr sista datumet fr anmlan fr betalning av
hushllsavgif-ten passerade hade mer n femtio pro-cent ltit bli att
registrera sig. Tiotusen mnniskor slt upp fr att demonstrera utanfr
Fine Gaels rikskonferens, och fljande mnad samlades femtusen fr en
demonstration vid Labours kon-ferens. Regeringens svar var att gra
ingenting. Efter det brjade splittringar inom kampanjen synas och
mnga akti-vister vergav projektet.
Parlamentarism och direkt aktion
I brjan av 2013 avskaffades hushllsav-giften, men detta var
ingen seger efter-som den ersattes av egendomsskatten som
egentligen inte var en egendoms-
skatt utan en bostadsskatt.Regeringen gav skatteverket befo-
genhet att dra avgiften direkt frn mnniskors lneutbetalningar
och soci-albidrag, s bojkott var fr de allra flesta inte ett
alternativ. Kampanjen fortsatte med demonstrationer och
protestaktio-ner, men utan bojkott var de verknings-lsa. Den enda
mjliga strategin i det hr lget var att vertala
fackfrbundsmed-lemmar att agitera fr frnyade strejker, men
kampanjen hade inte tillrckligt starkt fste inom fackfrbunden.
Infr det annalkande nederlaget br-jade trotskisterna argumentera
mer och mer fr att vcka opinion inom vljar-kren infr nsta val. WSM
och andra vnde sig emot strategin, och menade att man i stllet
skulle omgruppera och bygga strukturer infr den kommande kampen mot
vattenavgiften.
P kampanjkonferensen fr CAHWT, som var omsorgsfullt regis-serad
av SP och fullsatt med deras sup-portrar, godkndes en motion (mitt
i all vrig kontrovers) fr en enad valfront det vill sga att
huvudfokus fr kam-panjen frn och med nu skulle vara att vcka
opinion inom vljarkren. Efter det lmnade WSM kampanjen, och mnga
andra grupper kort efter det. De som blev kvar med SP i
kampanjrrel-
sen bestmde sig fr ett namnbyte, och CAHWT blev AAA Anti
Austerity Alliance (Anti-tstramningsalliansen).
Under de pfljande perioderna av stiltje vann parlamentarismen
som strategi mark inom vnstern. I EU- och lokalvalen 2014 syntes
ett ptagligt skifte t vnster. AAA och det SWP-do-minerade People
Before Profit Alliance (Folk fre vinst-alliansen) vann bda tv
fjorton mandat i lokalfullmktige, i huvudsak i de strre stderna.
Sjlv-stndiga vnstergrupper gick ocks framt, ven om Sinn Fin var de
stora vinnarna i valet.
Frgan om vattenavgiften spnde ver hela det breda register som
den parlamentariska vnstern utgjorde och dominerade i manifest och
intervjuer med media. Samtidigt brjade ett helt annat slags motstnd
uppst ett mot-stnd som var spontant, och som prg-lades av direkt
aktion och direktdemo-krati.
En underskning av RED C (mark-nadsunderskningsfretag, reds.
anm.) frn 2014 visade att sextio procent av alla tyskar ansg att
det irlndska folket hade accepterat tstramningspolitiken alltfr
beredvilligt. Samma uppfattning fanns ven i andra lnder i Europa
dr
motstndet mot den nyliberala politiken varit mer militant och
pgtt i flera r.
Utifrn var det ltt att dra den slut-satsen, men faktum r att det
genom hela krisen funnits en genomgende stark och ptaglig ilska hos
folk. Huvud-orsaken till bristen p tydligt svar var snarare att
folk saknade de organisato-riska verktygen fr att p ett effektivt
bekmpa tstramningarna, och att fack-freningarna dominerades av
byrkra-ter.
Under de tidigare perioderna av tstramningspolitik hade dock
folk frn hela landet, i eller utanfr etable-rade politiska grupper
speciellt de inblandade i CAHWT utvecklat stra-tegier och lrt sig
vilka metoder som var mest verkningsfulla. Det var dessa mnniskor
som tog initiativet till att utfra aktioner mot installationen av
vattenmtare i sina kvarter.
Meter fairiesIlskan ver vattenavgifterna stammade framfr allt ur
det faktum att vatten redan finansieras genom skatter, och att
avgifterna drfr var ett tydligt steg mot kommersialisering och i
slutndan privatisering.
Denna ilska har lett till radikalise-ring av tiotusentals
mnniskor, kanske fler, i vad som r den strsta regerings-fientliga
rrelsen p sdra Irland p flera decennier. Detta motstnd saknar
motstycke hr eftersom det inte initie-rades av vnstern utan uppstod
i arbe-tarklassamhllen som organiserade sig fr att hindra Irish
Water fretaget som startats p regeringsuppdrag frn att installera
vattenmtare. (Arbetet utfrs i sjlva verket av privata
under-leverantrer, varav en av dem, GMC Sierra, gs av mngmiljonren
Dennis OBrien som ocks ger stora delar av irlndsk media.)
Fretagen lyckades f domstolsfrelg-gande fr att hindra
protesterna frn att ga rum nrmare n 20 meter frn
installationsplatsen, men folk ignorera-de det och fortsatte
protesterna oavsett. I mnga fall installeras mtarna utanfr folks
ytterdrrar vilket gr det prak-tiskt omjligt att hlla sig p 20
meters avstnd. Poliser och civilkldda vktare frn vaktbolag har
hotat och skrmt aktivisterna, men folk fortstter nd. I vissa omrden
i landet finns s kallade meter fairies (ungefr mtartomtar) som p
ntterna gr runt och tar bort
redan installerade vattenmtare.
Sedan frra oktober har flera stora demonstrationer gt rum, med
allt ifrn trettio- till hundratusen deltaga-re. Ngra av dem har
organiserats av Right2Water-kampanjen (Rtten till
vatten-kampanjen), en paraplyorganisa-tion fr bland annat flera
fackfrbund, PBPA, AAA och Sinn Fin. Det r dock inte en masskampanj,
utan snarare en kommitt dr medlemmarna utgrs av flera i
ledarstllning i respektive orga-nisationer. Right2Water arbetar
inte fr en bojkott av vattenavgiften, och har mycket lite att sga
om den direkta aktionen mot installationen av vatten-mtarna, utan
frsker i brist p andra visioner vcka opinion inom vljark-ren.
Det r viktigt att ppeka att bde PBPA och AAA internt fresprkar
bojkott, men inte inom paraplyorganisa-tionen. Sinn Fin fresprkar
inte ver huvudtaget bojkott men har dremot uttalat sitt std fr de
som utfr aktio-nerna.
Ett dligt skmtDen 17 februari greps 17 mnniskor i samband med en
demonstration som gde rum i november 2014, dr vice
pre-mirministerns bil omringades av akti-vister i tv timmar. Staten
hvdar att det ska ses som olaga frihetsbervande en signifikant del
av befolkningen tycker att det r ett dligt skmt.
En av de gripna var Paul Murphy, riksdagsledamot fr SP/AAA. Ocks
fem tonringar var bland de gripna, en bara fjorton r gammal.
Gripandena skedde tidigt p morgonen med sex till tta poliser
nrvarande fr varje person. En vecka senare tilldmdes fem av de
gripna fngelsestraff fr sin inbland-ning i en blockad av
installationen av vattenmtare. Detta var ett frsk frn
etablissemangets sida att skrmma folk att delta i aktionerna, men
taktiken slog tillbaka aktionerna fortstter, och det finns ett
enormt std fr omprvning av domarna. 85 000 mnniskor deltog i en
Right2Water-demonstration den 21 mars, vilket tyder p att gripandet
till och med kan ha gett det breda motstn-det frnyad kraft.
Organiserandet av motstndet mot vat-tenavgiften sker med
varierad bredd och intensitet i de olika lokala grup-perna. I vissa
omrden uppstr det
spontant fr att stoppa installationen av vattenmtarna. I andra
omrden finns det ett tydligt anarkistiskt inflytande Stoneybatter i
Dublin, Mahon i Cork, Dn Laoghaire i Dublin r exempel, och p senare
tid ven i Rathfarnham i Dublin. Organisering i andra omrden sker
under trotskistisk ledning, och r mer hierarkiskt uppbyggt. AAA har
sin egen anti-vattenavgiftfront, We Wont Pay-kampanjen (Vi betalar
inte-kam-panjen). Alla dessa grupper arbetar aktivt fr en bojkott
av avgiften.
I ett mindre antal omrden har orga-nisationer med freeman of the
land-in-fluenser (en libertariansk rrelse med sitt ursprung i USA
under 1970- och 80-talet, som spritt sig ven till Kanada och Irland
under 2000-talet. Reds. anm) som anvnder anti-vattenavgiftsrrel-sen
som hvstng fr att sprida kritik av skatt i allmnhet samt felaktiga
juridis-ka rd, i sann Tea Party-anda. Srskilt den senare gruppens
ider mste aktivt bemtas, eftersom de utgr ett hinder i frsken att
fra en vnsterorienterad motstndskamp.
NuVr roll som anarkister i denna rrel-se r under den kommande
tiden att uppmuntra fortsatt direkt aktion och direktdemokrati, och
att koppla samman kampen inte bara med andra
anti-t-stramningsrrelser utan ocks med kampen fr abort, kampen mot
rasism och fr asylskandes rttigheter. Vi mste ocks f kampen att
strcka sig bortom organiseringen mot tstramning och fr kampen fr
ett nytt samhlle baserat p mnniskors behov, i stllet fr profit och
rovjakt.
Nsta steg i motstndets evolution p Irland mste bygga p seger.
Det skulle vara frsta gngen fr en hel generation aktivister, och en
seger hr skulle vara en klla till inspiration och frnyad kraft i
den fortsatta kampen mot tstram-ningspolitik ver hela Europa.
-
14 15
Den grekiske finansministern Varoufakis (Dr. V frn och med nu) r
en av mnga sjlvutnmnda marxister i SYRIZA. Hans ml: att vrva
journalister frn Bloomberg och New York Times, konservativa
brittiska parlamentsledamter, allehanda filantroper, grekiska
SYRIZAaktivister och subversiva element i Zagreb till uppdraget att
rdda kapitalismen frn sig sjlv. Hans falska dilemma, kapitalism
eller barbari (barbari, i detta sammanhang, syftar p hgerextremism
och nynazism), r avsett att bevara och demokratisera Eurozonen och
Europeiska centralbanken. Denna socialliberala hipster har en
frkrlek fr Matrixmetaforer, och
sger att han ska ge den europeiska befolkningen det rda pillret,
som tar oss djupt ner i kaninhlet. Sedan ska folket inleda en kamp
fr att reformera de europeiska kapitalistiska institutionerna.
Ngra dagar efter att ha blivit finansminister insg Dr. V. snart
att om han och hans parti skulle accepteras i den europeiska
kapitalismens hgre sfrer, var de tvungna att raskt sluta med sitt
ordkrig mot EU:s officiella politik. Det gonblicket d ECB skruvade
t sin likviditet till Grekland, dunstade den initiella optimismen
bort. Ingen gr in i kapitalets palats ostraffat.
DE TIO DAGARNA SOM INTESKAKADE EUROZONEN
Den andra februari deklarerade Dr. V. frn London att den
grekiska regeringen inte krver en avskrivning av strre delen av den
grekiska statsskulden. Den femte februari, under sitt frsta mte med
den tyske finansministern Schuble, tillade Dr. V. att han r verens
med 70% av de tidigare stramningspaketen (memorandumen). Han sa
ocks att det r den grekiska reger
ingens moraliska plikt att inte lgga skuldbrdan p de europeiska
skattebetalarnas axlar.
Ja myten att de europeiska skattebetalarna sedan 2010
finansierar de lata grekerna som lever ver sina tillgngar har varit
vida spridd.
Om vi istllet tar en titt p hur den grekiska statsskulden har
frndrats sedan 2009 kommer vi fram till helt andra slutsatser. 2009
gdes strsta delen av skulden av franska och tyska banker som tjnade
bde p den hga rntan p grekiska statsobligationer och den politiska
garantin att en EMUstat inte kan g i konkurs. Skulden till franska
banker lg p 78 miljarder dollar, medan de tyska bankerna hade
grekiska statsobligationer till ett vrde p 45 miljarder dollar.
2014, efter det frsta bail outpaketet, PSIverenskommelsen och
EFSFmekanismen, s hade bankernas exponering mot Grekland drastiskt
sjunkit (bara 1.8 miljarder dollar fr franska banker och 13.5 fr
tyska). S ocks deras faktiska frluster. Kostnaden fr bankrddningen
har delats upp mellan medlemslnderna, s att ven lnder som knappt
hade lnat Grekland pengar
60 dagar gammal och djupare ner i skuldfllanEfterskrift till
Syrizas seger i det grekiska valet
Text: Ta Paidia Tis Galarias, TPTG, grekisk autonom kommunistisk
gruppversttning, redigering och frkortning: Kajsa Ekis Ekman
Den dominerande fraktionen av det europeiska kapitalet och dess
politiska
personal i Eurozonen tnker inte ge upp. De har ett ml: att strka
den
primitiva ackumulationen.
alls Italien och Spanien nu har fordringar p Grekland till ett
vrde av 10 miljarder euro respektive 6.7 miljarder euro. Dock:
frutom de initiala bilaterala lnen till Grekland, s har inga
europeiska skattebetalares pengar skickats till Grekland. D det
andra bail outpaketet inleddes hade Eurozonen inrttat sin egen fond
EFSF som backades av garantier frn medlemslnderna. EFSF samlade in
pengar genom att slja obligationer, s den europeiska
skattebetalaren riskerar ingenting utom i hndelse av konkurs.
Fr att sammanfatta: de grekiska rddningspaketen var i sjlva
verket en massiv rddning av de franska och tyska bankerna, som
betalades av de europeiska proletariaten i Syd. Detta presenterades
som en handling av solidaritet med de arbetsskygga grekerna. Fr
vrigt har bara 811% av pengarna som gtt till Grekland anvnts till
att tcka statsbudgetens behov. Resten gick till lngivare och
banker, vilket har gett n mer brnsle t den fiktiva kapitalbubblan
som grundar sig p spekulation i statsskulder.
Under rtiondet som fregick krisen var det lnen till Syd som gav
kapitalisterna i norr de extra pengar som behvdes fr att realisera
mervrdet p sina varor. Eftersom Tysklands BNP fll med 5% under de
frsta tv krisren och bara knappt har terhmtat sig, r Tyskland
vertygad om att kunna komma igen bara genom en frlngning av
skuldkrisen, exportorienterad omstrukturering p hemmaplan och
etablering i steuropa. Drfr r Tyskland s benhrd p kravet att dess
nettoverskott inte ska slsas bort p marknaderna i Syd utan istllet
omfrdelas till satellitzonerna i steuropa.
Fr att tervnda till hndelserna i Bryssel allts. Eurogruppen
(alla finansministrar i Eurozonen) gjorde en verenskommelse som
uttrycktes i tv avtal i byrkratstil: The Eurogroup Statement on
Greece och The list of reform measures. Den senare var frfattad av
Dr. V och accepterad av Eurogruppen.
Dessa tv dokument visar med all nskvrd tydlighet att den
grekiska statens position i Eurozonen, med sin hierarkiska
uppdelning mellan krna och periferi, r den av en intern
skuldkoloni. Den grekiska staten har, genom att acceptera att
skulden lagts under
brittisk lag och Luxemburgs rttsliga ramverk, frnsagt sig alla
rttigheter och allt skydd mot beslagtagande av sina tillgngar. Den
grekiska staten har heller ingen rtt att fra egen politik utan
institutionernas (det vill sga Trojkans) godknnande. Dr str nmligen
ordagrant: The Greek authorities commit to refrain from any
rollback of measures and unilateral changes to the policies and
structural reforms that would negatively impact fiscal targets,
economic recovery [sic] or financial stability, as assessed by the
institutions.
Det r uppenbart att eftersom den grekiska regeringen gjort det
explicita valet att inte infra kapitalkontroller eller krva en
ensidig skuldavskrivning eller ens hota sina partners med en
omedelbar Grexit, s var det bara en tidsfrga innan de skulle vika
sig fr r utpressning. Under frhandlingarna slutade ECB att
acceptera grekiska statsobligationer som utbyte, det fanns ocks
ppna hot att begrnsa uttagen frn grekiska bankomater om inte
regeringen gick med p kraven den 20 februari.
Nr allt kommer omkring s r det snart val i Spanien, Portugal och
p Irland och antinyliberala partier ser ut att stadigt ka. Det gav
inget utrymme fr politiska manvrar, fina ord eller finansiella
eftergifter till Grekland.
Den grekiska regeringen sger nu att verenskommelsen med dess
partners, och syftar d srskilt p den nmnda listan p reformer,
prglas av en kreativ dubbeltydighet som sledes ska ge regeringen
utrymme att tolka reformerna som de vill. Vi menar dremot att bda
dokumenten r mycket tydliga och visar p hur Syriza har gtt med p
att fortstta med sparpolitiken. Detta i strid med partiets egna,
frvisso urvattnade, valprogram. Det r ingen slump att detta nya
avtal stds av alla partier frutom det stalinistiska
kommunistpartiet KKE och nynazistiska Gyllene Gryning.
Dr. V. menar sjlv att han har orsakat Trojkan ett drpslag. Vad
hnde medan Trojkan allts dog denna vldsamma dd fr drakddaren V:s
hnder? Lt oss underska var och en av de framgngar som regeringen
skryter om.
-
16 17
Statsskulden: Eurogruppens statement r ganska klart. The Greek
authorities reiterate their unequivocal commitment to honour their
financial obligations to all their creditors fully and timely. Inte
bara det, utan den grekiska regeringen accepterar kravet p
budgetverskott fr att kunna betala av skulden, vilket allts innebr
att den verger sitt vallfte att frhandla om en skuldnedskrivning.
Som frsk statistik visar s blev verskottet bara 0.3% av BNP fr 2014
(jmfrt med de frvntade 1.5%) s budgeten fr 2015 mste allts innehlla
nedskrningar med ytterligare 23 miljarder euro bara fr att mta mlet
p 1.5%.
Det str utom allt tvivel att den grekiska regeringen har bundit
fast sig vid sparpolitik och nedskrningar fr en obegrnsad
framtid.
Bankerna och privat skuldsttning:
En av Syrizas mest knda valslogans ld Bort med tassarna frn vra
hem, bankirer! Men enligt listan som Dr. V. lmnade in till
Eurogruppen, s frbinder sig Grekland att samarbeta med bankerna och
institutionerna fr att undvika att srskilt utsatta familjers frsta
hem auktioneras ut. Regeringen frsker ocks utarbeta en
handlingsplan fr terbetalning av privata skulder, antingen till
bankerna eller till staten. Huvudpongen i denna plan r att dela upp
de skuldsatta i kategorier
enligt inkomst, dr strngheten mot den skuldsatte ska bero p
inkomst. Men om man tar i beaktande de andra villkoren p Dr. V:s
lista och det faktum att institutionerna mste godknna
handlingsplanen, r det troligt att det blir institutionerna som
kommer att besluta om graden av strnghet.
Vra partners i EU, IMF och ECB har ocks utpressat Syriza att
acceptera deras villkor genom att stta press p grekiska banker. Den
4 februari 2015, mitt under frhandlingarna mellan den grekiska
regeringen och Eurogruppen, slutade Europeiska Centralbanken med
ens att acceptera grekiska statsobligationer, vilket frsatte
grekiska banker i en omedelbar kris d kostnaden fr att lna hjdes
med 1.5% ver natt. De kunde inte lngre lna direkt frn ECB som alla
andra banker i eurozonen, utan endast frn ELA, Emergency Liquidity
Assistance (ELA) till en rnta av 1.55%. Grekiska banker frbjds ocks
att sjlva kpa upp grekiska statsobligationer fram tills dess att
institutionerna godknt reformlistan. Det hr beslutet togs av ECB
och begrnsade Syrizas mjligheter till handlingsutrymme n mer.
Privatiseringar/frstatliganden: Syriza hade deklarerat att de
avsedde att stoppa privatiseringarna av statliga fretag och
infrastruktur. Ja, det var innan frhandlingarna med vra partners.
Reformlistan som Eurogruppen godknde r tydlig: fr att attrahera
investeringar i nyckelsektorer och anvnda statens tillgngar
effektivt lovar Syriza att inte rulla tillbaka privatiseringar som
redan gt rum. Dr utfrsljning pbrjats kommer regeringen att
acceptera processen. Regeringen kommer att se ver privatiseringar
som ej pbrjats med ett lngsiktigt perspektiv som tar i beaktande
statliga inkomster, att underltta konkurrens p lokal niv, generera
vinst t staten och stimulera lngsiktig tillvxt. Varje fall kommer
sledes att underskas var fr sig, med fokus p PPP Private/Public
Partnership och kontrakt som inte enbart maximerar statens inkomst
utan ven kar privata investeringar.
Den hr attitydfrndringen har gett upphov till mnga reaktioner
inifrn Syriza, bde frn parlamentsledamter och grsrtter som gtt med
fr att de engagerat sig mot utfrsljningen av kranvattnet i
Thessaloniki, till exempel. Men det verkar inte spela ngon roll:
den dominerande fraktionen av det europeiska kapitalet och dess
politiska personal i Eurozonen tnker inte ge upp. De har ett ml:
att strka den primitiva ackumulationen. D syftar vi inte bara p den
klassiska formen, det vill sga proletariseringen av tidigare
sjlvfrsrjande bnder, utan dess nya form: ackumulation genom
frntagande. Det vill sga: appropriering av avsiktligt devalverade
egendomar som statligt gda fretag och infrastruktur. Efter att ha
genomfrt en femrig intern devalvering av grekisk ekonomi och
egendom,
De grekiska rddningspaketen var i sjlva verket en massiv rddning
av de franska och tyska bankerna,
som betalades av de europeiska proletariaten i Syd.
kps denna upp fr billiga priser och utgr en klla till
ackumulation.
Statliga investeringar: Som vi sa tidigare lovade den grekiska
regeringen att betala skulden helt och hllet genom att lyckas
stadkomma budgetverskott. I detta avseende blir det ett skmt att
tala om investeringar eftersom inga medel kommer att finnas
tillgngliga. Samma sak gller finansieringen av den sociala
ekonomin. EUkommissionen beslutade den 20 mars om ett stdpaket p 2
miljarder euro som ska g till tillvxt och humanitra ml men det
humanitra bestr bara i att en liten del kommer att g till att
finansiera smfretag som startats av arbetslsa.
Skatter: P reformlistan finns bara vaga fraser om att ta itu med
skatteflykt. Ingenting str dr om Syrizas vallfte att hja taket fr
skattebefriad inkomst till 12 000 euro/r, att avskaffa den extra
fastighetsskatten, skatten p vrmeolja och den speciella skatten som
gller enmansfretag.
Lner/arbetsmarknad:
Reformlistan r mycket talande fr den gir som Syriza gjort efter
valet vad gller arbetsmarknadspolitik. Frbilligandet av
arbetskraften, vilket har pgtt i fem r av hrda sparpaket, kommer
att fortg men p ett smart stt. Faktum r att Grekland lovar att
stadkomma
EU best practice p hela arbetsmarknadslagstiftningen genom att
konsultera sociala partners som ILO, OECD och tillgnglig teknisk
assistans.
Som alla vet r EU best practice en term som betyder mer
prekarisering, flexibel arbetskraft och normalisering av obetalt
arbete i form av praktik och s vidare.
Regeringen lovar ocks att fasa in en ny, smart approach till de
kollektivavtal som avskaffades av frra regeringskoalitionen. De
planerar ocks att hja minimilnen succesivt p ett stt som inte
ventyrar konkurrens och mjligheten att f jobb. Tidpunkten och nivn
fr frndringarna i minimilnen kommer att beslutas i samfrstnd med
institutionerna och andra sociala partners som ILO. En nytt
oberoende rd kommer ocks att konsulteras fr att se huruvida
lnefrhjningar r kompatibla med konkurrenskraft.
Ja, den hr texten talar fr sig sjlv. Det hr som lovades fre
valet med att kollektivavtalen skulle komma tillbaka var r det? Och
den hr smarta approachen r ju en direkt hnsyftning p s kallad
flexicurity, ett Orwellianskt begrepp som frsker dlja och
mystifiera avregleringen av arbetslagstiftning. En knd strategi som
chefer anvnder fr att kunna exploatera arbetarklassen bttre.
Regeringens allra frsta tgrd var att ta itu med den humanitra
krisen. Den frsta propositionen r riktad till familjer
som lever i extrem fattigdom och ger dem gratis elektricitet,
bostadsbidrag och matkuponger. Extrem fattigdom definieras som en
inkomst som r lgre n 4,800 euro om ret fr en familj p fyra
personer.
Kostnaden fr de hr tgrderna blev bara 0.2 miljarder euro, inte
1.9 miljarder som Syriza hade lovat fre valet. nd hvdar
finansministrarna i Eurogruppen att de hr tgrderna inte r godknda.
Trots detta r Syriza fast beslutna att fortstta sitt
vlgrenhetsarbete och ger tillbaka till de plundrade offren en
hundradel av vad som tillhr dem, fr att citera Engels.
Anstllda i den offentliga sektorn:
Syriza lovade att dra tillbaka uppsgningen av 3500
statsanstllda. Det hr har nu skjutits upp till senare under ret.
Dessutom kommer ett antal tgrder som infrdes av hgerregeringen vara
kvar och konkurrens mellan arbetstagare p grundval av meritbaserade
anstllningsfrfaranden intensifieras.
ATT JAGA TV KANINER OCH INTE FNGA NGON
Man kunde tro att Syrizas verenskommelse med det hatade
memorandaavtalet skulle ha gjort dem lika trovrdiga i deras
partners gon som avskydda av vljarna.
Istllet har motsatsen hnt tminsone fr tillfllet. ven om de
visade sig vara desperat eurocentristiska, ven
Eftersom den grekiska regeringen gjort det explicita valet att
inte krva en skuldavskrivning eller ens hota sina partners med en
omedelbar Grexit, s var det bara en tidsfrga innan de skulle vika
sig fr r utpressning.
-
18 19
Den politiska situationen i Spanien br-jar nrma sig kokpunkten.
Det r valr, men ett valr som skiljer sig dramatiskt frn tidigare.
Massiva demonstrationer och universitetsstrejker avlser varan-dra
samtidigt som tvpartisystemet med konservativa PP och
socialdemokratiska PSOE hller p att rmna. Nya partier bde till
vnster (Podemos, Vi kan) och hger (Ciudadanos, Medborgare) vxer
kraftigt i opinionsmtningar och hade stora framgngar i regionvalet
i Andalusien i slutet av mars. Det senaste valret, 2011, var inte
heller likt tidiga-re. Nr den amerikanska bolnekrisens
internationella svallvgor ndde Spa-nien hsten 2007 brjade
situationen i landet snabbt se hoppls ut. I ett land vars tillvxt i
ratal varit beroende av en storskalig lnebaserad fastighetsbubbla
blev konsekvenserna enorma. Mass-arbetslshet, hemlshet och
omfattande
nedskrningar bredde ut sig samtidigt som storbanker rddades med
skatte-pengar av en regering som kallade sig sjlv socialistisk.
Torgockupationen vid Puerta del Sol i Madrid 15 maj 2011, som
uppmanade till bojkott av valet, fick en enorm genklang. Under
etiketten 15M (fr 15 maj, en etikett som kommit att beteckna hela
rrelsen) fljdes den av stormten p torgen i stora och sm stder
runtom i landet, med slagord som Avg alla och Verklig demokrati
nu.
I den stora och mngfacetterade rrelse som vuxit ur detta utmrker
sig ntverket PAH, Plataforma de Afecta-dos por la Hipoteca
(Plattform fr de pverkade av bolnen), som gjort sig knda fr att
framgngsrikt och i stor skala blockera vrkningar och ockupera tomma
bostadshus.
Krisen frde snabbt den spanska modellen frn vad vi skulle kunna
kalla
en subtil skuldfrvaltning till en mer vldsam, med
pantvertaganden och vrkningar, berttar Lotta som r aktiv i PAH i
stadsdelen Vallecas i sydstra Madrid. Spanien r det enda landet dr
bolnen inte annulleras om din bostad blir vertagen. Det gjorde att
folk pver-kades starkare av krisen, familjer som blev vrkta hamnade
p gatan samtidigt som de fortfarande var skuldsatta fr livet.
PAH bildades i Barcelona i februari 2009 av aktivister som hade
frutsett utvecklingen och tidigare kmpat fr rtten till bostad p
olika stt. Parallellt med detta organiserade sig migranter frn
Ecuador i Madrid kring samma frgor. Lotta berttar att nr 15M hnde
tv r senare sveptes hela bostadsrrel-sen med.
Det flyttade hela bostadsfrgan, frn att vara begrnsad till frgan
om
Vi brjade terta de rddade bankernasbyggnader,
byggnad fr byggnad
Den spanska skuldkrisen ledde till massiva protester. En
antivrknings rrelse vxte fram, som jobbar med frgor om
skuldavskriving och sociala rttigheter. Viktor Mauritz intervjuar
Lotta, som r aktiv i Plataforma de Afectados por la Hipoteca
(Plattform fr de pverkade av bo lnen) och diskuterar hur
skuldkrisen och bostads krisen hnger samman och mjlig heterna till
motstnd.
Intervju med Lotta, aktivist i den spanska skuld avskrivnings
rrelsenText: Viktor MauritzIllustration: Kao Seth
om de fortstter att ffngt hoppas att kunna reformera den
europeiska kapitalismen verkar deras europeiska partners inte lita
p dem. Till och med efter deras kapitulation och trots Dr. V:s
uttalanden om human socialliberalism, representerar de fortfarande
ett hot mot det dominerande EUkapitalet och den hierarkiska
EUkonstruktionen. Hotet beror p att Syriza representerar en
heterogen politisk rrelse som har mnniskomassor i ryggen med
sociala och finansiella krav.
Det hr frklarar varfr den imperialistiska tyska staten och dess
media har misshandlat Dr. V till den grad att de anklagar honom fr
att hysa antisemitiska sikter och uttrycka sympati fr palestinska
sjlvmordsbombare.
Vi har allts att gra med en temporr tolerans. Det r precis p
grund av denna temporra tolerans som Syriza ser ut att vara
starkare n ngonsin och stds av bde vnstern och hgern. Den
viktigaste materiella anledningen r att genomfrandet av de sparkrav
som den frra regeringen gick med p har stoppats eller tminstone
skjutits upp till juni.
En majoritet av befolkningen hoppas ocks att ven om Syriza
kompromissar helt och hllet, kommer sparkraven inte att vara lika
hrda som om den frra regeringen hade suttit kvar.
Om ideologi r en materiell kraft, s r det lika viktigt att inse
att den folkliga opinionen fortfarande tycker att Syrizas regering
verkligen frhandlar fr ett avtal med lngivarna som r bttre fr den
grekiska nationen n de frra regeringarna (Nea Dimokratia och PASOK)
som mnga mnniskor anser vara marionetter fr tyska intressen.
Nationalism r vida spridd bland den grekiska arbetarklassen och nnu
mer i resten av samhllet precis som i Tyskland naturligtvis.
Det finns ocks andra skl till att Syriza fortstter att ha starkt
std: inte minst de reformer inom utbildningsvsendet som gjorts,
samt den softa polisstrategin (fr frsta gngen unde en
antiregeringsdemo p senare r kunde anarkisterna ha snder allt inom
rckhll under en lng tid utan att polisen ingrep).
Det r knappast troligt, dock, att Syriza kommer att fortstta
kunna ta ver grsrotskamper och binda dem
till kontrollstrukturerna. Fr att kunna ta ver kamper mste man
tminstone delvis tillfredsstlla deras behov. Som situationisterna
brukade sga: est rcupr qui veut bien. Och allt eftersom tiden gr,
kommer allt frre grsrotsaktivister vilja knytas an till ett parti
som inte nskar (eller inte kan ltsas klara av) att tillfredsstlla
deras behov.
Dr. V. och hans kollega Jamie Galbraiths hopp att inom ett r
kommer Europas politiska landskap se radikalt annorlunda ut och att
detta kommer leda till smskalig keynesianism r fr gonblicket inget
annat n nsketnkande.
Vad vrre r: just denna optimistiska futurologi blir en urskt fr
att fortstta tillmpa sparpolitiken hr och nu. Det r s den nya
teorin om de tv extremerna kommer utspela sig i Grekland: antingen
kommer alla europeiska stater att anta benhrda sparkrav under
diktat frn den nordeuropeiska euromerkantilistiska dominansen eller
s kommer de onda tvillingarna vnsterpopulismen och hgerpopulismen
att hota Europas enhet. S: hll kften och spnn fast era
skerhetsblten, gott folk, eller s sjunker vi alla ner i
barbariet!
Bara en ny, rebellisk, sjlvkritisk proletr rrelse kan lyckas
ndra kurs p detta. Inte en vnsterregering som vann p grund av sitt
nederlag och som inte kan offra sin praktiska eurocentrism till
frmn fr sin teoretiska vnsterkeynesianism.
TPTG March 2015
-
20 21
lnebaserat boende till universella kamper om mnskliga
rttigheter. Det var ocks en viktig vndpunkt fr PAH eftersom det var
d man fick kapacitet att stoppa vrkningar utanfr Barcelo-na. Den
frsta vrkningen PAH stopp-ade i Madrid var exakt en mnad efter
torgockupationen p Puerta del Sol, den 15 juni 2011.
Efter hndelserna kring 15M brja-de terkommande
distriktsstorgmten ga rum runtom i Madrid som i sin tur kunde skapa
kommissioner fr boende-frgor. Dessa utvecklades till Movimien-to
por la Vivienda Digna (Rrelse fr vrdigt boende) som arbetar i nra
sam-arbete med de lokala PAH-grupperna. En liknande utveckling
skedde runtom i Spanien, parallellt med den protestr-relse som
vuxit fram mot regeringens nedskrningar. Idag finns ver 250 lokala
PAH-grupper. Deras verksamhet centrerades kring tre grundlggande
krav, som ocks framfrdes som lag-frslag i ett medborgarinitiativ.
De tre kraven var ett omedelbart stopp av alla vrkningar frn primra
bostder, att inteckning av bostaden skulle inneb-ra att
bolneskulden stryks, samt Obra Social (Socialt verk).
Obra Social r en ordlek som kom-mer frn Obras Sociales som mnga
banker hade. Det var lneavtal som skulle vara lttare att f tillgng
till och drfr lmpligare fr personer med lg inkomst, men visade sig
vara ett stort bedrgeri. S istllet fr dessa bedrg-liga Obras
Sociales freslog PAH en Obra Social de la PAH, vilket innebr en lag
som avstter fastigheter som till-hr banker som rddats av
statsskulden fr att anvndas i sociala boendepro-jekt. PAH menar att
i dessa hus, som redan betalats av medborgarna genom
bankrddningarna och statsskulden fr att inte tala om nedskrningarna
i vlfrd skulle Obra Social innebra
att hyran aldrig skulle vara hgre n 30 % av inkomsten hos de
boende. Om du skulle vara arbetsls och inte ha ngon inkomst skulle
det innebra att du skul-le kunna bo dr gratis. Det centrala hr r
att frslaget hrrr direkt frn den politiska och ekonomiska
situationen i Spanien. Spanien r det land i Europa som har flest
tomma hus. I hela Europa finns det ungefr 11 miljoner tomma hus och
hlften av dessa ligger i Spanien. Spanien har mer n nog med hus fr
att frse alla hemlsa med en bostad, det r skandalst. Frslaget har
inget inkomst-tak eftersom det inte behvs, det finns hem t
alla.
Lagfrslaget var det medborgariniti-ativ som ftt starkast std i
Spaniens his-toria, 1,5 miljoner namnunderskrifter, men det flldes
av regeringen.
Beslutet PAH fattade d var att brja frverkliga idn p egen hand.
Vi brjade terta de rddade bankernas byggnader, byggnad fr byggnad.
Detta Obra Social finns redan, ven om det uppenbarligen behver bli
strre efter-som vi gr det ett hus i taget.
Detta beslut, att efter ett misslyck-at frsk att frverkliga sitt
krav p juridiska vgar istllet genomfra det genom direkt aktion,
fljer ett mnster som ven kan ses i PAH:s vriga verk-samhet.
I PAH r den mest fundamenta-la delen av vr verksamhet kollektiva
stormten fr juridisk rdgivning. Det innebr att nr ngon kommer till
PAH med sitt bolneavtal eller undrar vad de ska gra om de ftt
beslut om vrkning s betjnar vi ingen individuellt. Vi har mrkt att
nr vi har stormten s knner sig nykomlingar snabbt sig starkare nr
de omedelbart brjar delta tillsammans med personer som deltagit
lngre. De brjar inse, ibland redan frsta dagen, att de inte bara
har kommit fr att be om
hjlp utan att de ocks kan hjlpa andra. I de hr stormtena gr vi
igenom varje persons situa-tion. Efter att alla ftt beskriva sin
situation och ftt rd om vad som i vr erfarenhet kan funge-ra fr
deras situation vilar alla beslut i slutndan hos personen med
bolnet. Eller andra sorters bostadsproblem, det r inte bara
personer med bostadsln som fr delta i rrelsen, berttar Lotta.
En fundamental sak r att aktioner fr att stoppa vrkning-ar,
civila olydnadsaktioner, alltid
I hela Europa finns det ungefr
11 miljoner tomma hus och hlften av dessa ligger i Spanien.
r den sista utvgen vi har. Vi frsker alltid i frsta hand att
frhandla och stta press p andra, mer subtila stt som genom sociala
medier. Vi tycker att det r viktigt, framfrallt fr personer som str
infr pressen det innebr att kanske st utan bostad inom en vldigt
kort tid. Varje vrkningsfrhindrande r pfrestande och kan vara
traumatiskt, vi fokuserar p behovet av emotionellt std. Det r bttre
att inte ha en aktion fr att stoppa en vrkning om det kan undvikas,
om den kan stoppas redan p domstolsniv.
PAH har i dagslget stoppat nrma-re 2000 vrkningar och ftt
tusentals skulder avskrivna. I de fall vrkningar i slutndan inte
kan frhindras fyller Obra Social en viktig funktion fr rrel-sen, p
s stt har ver 2500 personer ftt bostad.
Det betyder att vi har ett annat hem som familjer kan bo i. I
PAH Vallecas r vi vldigt fokuserade p Obra Social, vi har nu fyra
byggnader som alla tillhr SAREB, sger Lotta.
SAREB, Sociedad de Gestin de Acti-vos procedentes de la
Reestructuracin Bancaria (Bolag fr frvaltning av till-gngar
hrrrande frn bankomstruk-tureringen) r ett statligt bolag som ftt
en central roll i kampen om rtten till bostad i Spanien. Den
skapades fr att hantera de nationaliserade banker-nas giftiga
tillgngar, det vill sga tillgngar vars marknadsvrde r svrt att
avgra och eventuellt r obefintligt eftersom marknaden fr
tillgngstypen havererat. Styrningen av SAREB r likt en centralbank
tminstone i teorin frn-kopplad politiskt inflytande, men bola-get
har i praktiken blivit ett instrument fr statens politiska beslut
angende krishanteringen.
SAREB lnar ut pengar till de strsta globala kapitalistiska
aktrerna, de stora gamfonderna. De ger bort peng-ar praktiskt taget
gratis, med nollrnta och utan kommission, fr kp av deras egna
byggnader. Fr ett r sedan gav de till exempel 42 miljoner euro
rnte-fritt till Higgs Capital fr kpet av 1600 SAREB-gda giftiga
tillgngar i form av lgenheter. De vill dumpa tillgngarna men de
skulle aldrig i sina liv kunna frestlla sig att ge dem till
personer utan lgenhet, berttar Lotta.
Internationella gamfonder, fond-frvaltare som specialiserar sig
p att kpa skulder frn bolag p grnsen till konkurs, har p senare r
terigen kat
sin aktivitet i Spanien. De har framf-rallt riktat in sig p att
kpa bostder som anvnds, i synnerhet i social hou-sing-program.
Detta mjliggrs allts av att staten behver hantera de giftiga
tillgngar den infrskaffat fr att rdda de spanska storbankerna, men
samtidigt vgar den inte frska slja ngot via marknadens vanliga
kanaler eftersom det riskerar att undergrva det uppblsta vrde frn
dessa giftiga tillgngar som bankerna fortfarande r beroende av.
Staten, genom SAREB, blir drmed hn-visad till att rea ut tillgngar
till utsedda investerare och till och med underltta finansieringen
av kpen. P s stt har
hanteringen av bolnekrisen och prio-riteringen av bankernas
intressen ver folkets intressen inte bara skapat pro-blem fr de som
inte kunnat betala sina ln, utan ocks medfrt privatiseringar av de
bostder som varit till fr dem som inte ens haft tillgng till
husln.
Lotta berttar att dessa frgor har hamnat alltmer i fokus fr PAH
Vallecas.
Problemet r att nr gamfonder-na kpt ett sdant hus hjer de hyran.
Mnga av dem lurar mnniskor att skriva p nya sorters kontrakt som
innehller en liten klausul som sger att det kommer att upphra att
glla efter en viss tid. Mnga mnniskor som skrivit p den sortens
kontrakt har blivit tillsagda att de mste gra det eftersom
fastigheten har en ny gare. De blir sedan hemlsa efter ett par r
eftersom de p stt och vis skrivit p beslut om sin egen vrkning.
Lotta menar att fr PAH s handlar kampen idag om att utmana hela
syste-met med skulder som politiskt makt-medel.
Nr det kommer nya mnniskor med hyresrelaterade problem till vra
stormten och de frgar om det r okej att de kommer, eftersom de inte
har ngot boln och vr grupp kallas pverkade av bolnen, svarar vi
alltid att bolnebubblan har pverkat oss alla. Frgan om privata boln
r inneboende i frgan om statsskulderna. Spanien r ett slende
exempel men det r samma sak globalt. Den frmsta anledningen till
bankrddningarna var att lappa ihop banker som hamnat p grnsen till
bankrutt p grund av fastighetsaffrer.
ven om du inte har ngot boln r du pverkad av bolnen. Jag anser
att vi som rrelse utmanar hela det hr strre sammanhanget. Det r ett
utmanande utifrn uppfattningen att det finns ett grundlggande
dilemma i 1978 rs kon-stitution mellan rtten till drglig bostad och
rtten till obegrnsad privategen-dom. Obra Social ppekar att det
finns ett problem med formen av gande som rder i detta samhlle och
att det mste frndras.
Konflikten mellan dessa till synes lika rttigheter innebr att
kampen kan fras parallellt p ett juridiskt plan och genom direkt
aktion, sger Lotta.
Om du tror att rttigheter r ngot statiskt som r givet ovanifrn
skom-mer du aldrig att frska frndra dem, vilket r vad PAH gr. Vi
kritiserar en situation dr faktiska rttigheter saknas, och nr de
inte garanteras kan vi stta igng och praktisera dem direkt. Nr
medborgarinitiativet inte gick igenom gick PAH vidare och brjade
att med civil olydnad praktisera rttigheterna som tillhr alla.
I frlngningen gller kampen sjl-va premisserna fr dagens samhlle
och mjligheterna att frndra det i grunden. Lotta r hoppfull om att
PAH kan visa p mjligheten till gemensamt motstnd ven mot s
individualisera-de problem som bolneskulder, fr ett samhlle dr
mnniskor har en radikalt demokratisk mjlighet att besluta om saker
som rr deras egna liv. Skuld-frvaltning r en grundlggande form av
social kontroll i dagens nyliberala kapitalism. PAH verkar ha
lyckats hitta en formel fr kollektivt handlande som baseras p att
ifrgastta och frstra den skam och rdsla som skapas av den rdande
berttelsen om skuldsttning som ngot individuellt.
Lotta menar att fr PAH s
handlar det idag om att utmana hela systemet med skulder som
politiskt maktmedel.
-
22 23
Etablerad media varnar fr att bostads bubblan kan komma att
spricka. Det talas om medelklassens kris, den extremt hga
skuldsttningen i de svenska hushllen. Samtidigt r hyres rtten
hotad. Miljonprogrammens upprustning har lett till att hyrorna hjs
kraftigt och i dessa hyreshjningars spr har aktivistgrupper och
rrelser vxt fram.
Brand trffade bostadsforskaren Sara Westin, som introducerat
begreppet reno vrkningar i Sverige. Begreppet innebr att fastighets
garen renoverar och p s vis hjs hyrorna vldigt mycket och folk mste
flytta. Renoveringar r en strategi fr fastighets gare att hja hyran
och p s vis f ut mer vinst.
r renovrkningar ngot nytt?
Renovrkningar r ingen ny tendens. Det har helt klart funnits
tidigare att man som fastighetsgare velat gra sig av med onskade
hyresgster. D har det varit en strategi fr dem att pst att
upprustning mste ske och d mste vissa flytta. P en hgre niv, nr det
gller upprustning eller omdaning av hela stadsdelar, kan man tala
om gentrifiering. Begreppet fddes i 1960talets London, men som
forskaren Eric Clark har ptalat skrev redan
Friedrich Engels indirekt om detta p 1800talet nr han beskrev
bostadssituationen i Manchester. Markvrdet i centrum hjdes vilket
ledde till att arbetarklassbostder jmnades med marken. Renovrkning
och gentrifiering r allts en fljd av ett kapitalistiskt system, de
fattigaste har alltid ftt flytta ut i periferin, och vrre hade det
varit utan ngra regleringar alls. Fr det r ingen naturlag, det
beror p vilken politik man fr.
Det vi ser nu handlar om att stadsdelar ska rustas upp, och det
r frmst miljonprogrammen. Ingen laglig begrnsning finns fr hur
mycket hyran kan hjas, folk tvingas flytta. Det r en process av
gentrifiering genom omflyttningar.
Lagen om hur allmnnyttiga bolag ska agera kom att ndras 1
januari 2011. Den lagndringen innebar att affrsmssiga principer fr
frsta gngen anvndes i svensk lagtext. Vad har denna lagndring
inneburit?
Detta har fastighetsgarna tolkat till sin frdel, att de kan och
br maximera vinst. Det r enskilda fastighetsgare som beslutar om
renoveringar. Men de stdjer sig p en juridik som r formad av
politiker och dr har en frndring skett i det svenska
ideologiska
klimatet de senaste tjugofem ren. ven om det str kvar att de ska
flja allmnnyttiga principer r lagen vldigt fri att tolka fr
fastighetsgarna.
F fall vinns av hyresgsterna i juridiska strider om
hyreshjningarna i hyresnmnden, varfr r det s?
Det beror p ett tolkningsfretrde fr ekonomiska lsningar. Den som
r fastighetsgare har en titel, till skillnad frn en anonym
hyresgst. r man fastighetsgare r och betraktas man som expert p sin
egen fastighet, men man glmmer att hyresgsten r expert p sitt hem,
som r en del av denna fastighet. Den ekonomiska rationaliteten
verkar ha slukat allt annat. Standardhjande tgrder r det enda som
kan hja hyran, till skillnad frn underhll. Hyresgsterna r ocks de
som tvingas betala fr politiska ml som energieffektiviserade
bostder. Frhllandet mellan hyresgst och fastighetsgare innebr en
ojmlikhet och maktskillnad. Det finns ett tydligt mnster av att det
r de mest ekonomiskt utsatta som mste flytta. Drfr finns det
efterlysningar av socialt ansvar hos kommunerna. Att tvingas
flytta, inte bara en gng utan kanske flera, har en social och
knslomssig effekt p mnniskor. ldre mnniskor kan till och med
riskera att d
Onskade hyresgster
Intervju med Sara WestinText: Linn SprossIllustration: Channa
Hansn
p grund av ptvingade flyttningar. P ett samhlleligt plan
tenderar det ven att ka en polarisering i samhllet.
Det verkar som att det finns en idealbild om den blandade
staden, dr omrden ska best av svl hyresrtter, bostadrtter och
butiker, att bostder i olika prisniver ska finnas i samma stadsdel.
Hur kan denna idealbild som finns i en rad kommuners versiktsplaner
samexistera med det som i praktiken hnder?
Det ligger i politikens natur att det alltid finns ett glapp
mellan praktik och retorik. Men den kade segregationen r hgst
relevant att ppeka, det borde leda till att man vill dra i bromsen.
Men hur man hanterar detta skiljer sig mycket t frn kommun till
kommun. Varje kommunalt bolag har gardirektiv frn kommunen, dr man
kan styra mer n vad man verkar gra. Att politiker sger att de inte
kan gra ngonting har med deras ideologiska bild att gra, att
rttfrdiga det som hnder. Det r fr att man har en tro p att
marknaden kan ordna bostadssituationen.
Bostadsmarkanden prglas av en hg privat skuldsttning fr att bo i
bostadsrtter, samtidigt som det blir
allt dyrare att bo i hyresrtter. Hur ser frhllandet mellan
bostadsrtt och hyresrtt ut?
I fallet med hyreshjningar i Grnby (Uppsala) och Husby
(Stockholm) verkar det som att de som hade rd att kpa bostadsrtter
flyttade frst. Om man inte bygger hyresrtter och det r s svrt att f
kontrakt kan man tvingas in i en situation dr man mste kpa en
bostad. Det r alltid en risk att lna pengar. En annan tendens r en
ny lag som har slppt andrahandsuthyrningen fri. Det r svrt att f
ett frstahandskontrakt och att det inte finns ngon reglerad
andrahandsuthyrning skapar en oskerhet i mnniskors liv. Den som
inte har ngonting fr betala dubbelt s mycket.
Det finns runt om i landet kamper mot hyreshjningarna och
renovrkningar samt internationella rrelser som den spanska
antivrkningsrrelsen (Som Brand skriver om i detta nummer). Kommer
vi att f se en liknande antivrkningsrrelse som i Spanien?
Jag hoppas att vi kommer se fortsatt motstnd och organisering,
men hoppas ocks att vi inte kommer hamna i Spaniens situation, som
r mer allvarlig n den svenska. Sverige har
inte heller samma traditon av aktioner och aktivism. Mnga lider
i tysthet. Det r vldigt positivt att se den organisering som
faktiskt sker. Kamper som de kring Pennygngen i Gteborg, Husby i
Stockholm och Grnby i Uppsala och organisationer som Allt t Alla r
rrelser som r bra p att samarbeta och utbyta erfarenheter med
varandra. Det kommer bli mer av liknande protester och jag hoppas
att de sprider sig. Kanske kommer vi hamna i en liknande situation
som Spaniens, dr folk verkligen tar saken i egna hnder. Det finns
dock en illusion om att behovet av att bo ska kunna tillgodoses.
Mnga tror nd att man har ngot slags skydd, men det har visat sig fr
fler och fler att det inte finns ngon lag fr hur mycket man kan hja
hyran, teoretiskt sett kan det bli med hundra procent. Sverige har
en skev sjlvbild. Det har skett en djupgende frndring i samhllet
som den svenska sjlvbilden inte har hngt med p. Men samtidigt vcks
en medvetenhet om problemen och fler rster hjs och protesterar,
eftersom bostaden r s allmngiltig fr mnniskor. Alla behver
ngonstans att bo, det r grundlggande i en mnniskas liv.
-
24 25
Kan du bertta lite om historien kring Strike debt och Debt
collective? Hur startade det hela och hur har rrelsen
utvecklats?
Strike debt r sprunget ur ett par olika projekt och kampanjer
knutna till Occupy Wall Street. Ett av dessa var The Occupy Student
Debt Campaign (OSDC), som var ett frsk att organisera en
studentskuldsstrejk med en miljon deltagare. Jag var personligen
inte aktiv i den organiseringen, men tanken var att ha en
namninsamling, och i samma stund som den ndde en miljon
underskrifter, s skulle alla samtidigt g ut i strejk och sluta
betala sina skulder.
Det slutade med att de fick ihop runt tiotusen underskrifter och
strejkplanerna lades p is. Men de fick en hel del viktiga och
anvndbara kunskaper av projektet. Till att brja med framgick det
tydligt i alla samtal som frdes under kampanjen hur mycket skuld r
frknippat med skam. Det i sin tur hindrar folk frn att identifiera
sig sjlva som skuldsatta. Den offentliga skammen och moraliserandet
kring skuld r helt enkelt fr stark. Jag bevittnade sjlv den skammen
med egna gon. En av de personer som jag berttade om kampanjen fr
beslutade sig fr att skriva p namnin
Skuldsatt frn vaggan till graven
intervju med Strike debt
Vi vgrar betala er kris r ett slagord som ljudit runt om i
vrlden under den senaste ekonomiska krisen. Strike debt har gtt frn
slagord till handling. De uppstod i maj 2012 ur Occupyrrelsen som
ett frsk att organisera motstnd mot det globala skuldsystemet. De
ville organisera skuldsatta och sluta se skuld som ett privat
problem, utan i stllet som en kollektivt ofrihet och en
exploateringsapparat. B frn Strike debt svarade p Brands frgor om
rrelsens uppkomst, metoder och varfr skuld r en av de viktigaste
konfliktlinjerna i vr tid.
Text: Johan Hellis Timmsversttning: Johan Hellis Timms och Tove
LarsmoIllustration: Kao Seth
samlingen frst efter flera dagars velande fram och tillbaka, och
jag sg hur hans hnder bokstavligt talat skakade nr han vl skrev
p.
Den andra vldigt viktiga lrdom som kom ur projektet r att det
redan finns miljontals mnniskor som gtt i personlig konkurs. Men de
lider i tysthet eftersom de ser p sina ln som ett personligt ansvar
och en personlig skuld, inte som ett systemfel. Vad som i frsta
hand behvs r inte att enskilda mnniskor slutar betala sin ln, utan
att skuldsatta hittar varandra och organiserar sig. Det r den
strsta och viktigaste insikten som kom ur OSDC.
En annan kampanj som var vldigt viktigt fr Strike debts framvxt
var den serie av samtal som hlls i olika parker p Manhattan under
maj 2012, det frsta, p 1 maj. Det var lst strukturerade
samtalscirklar med vldigt blandade deltagare. Akademiker,
aktivister och folk som bara rkade g frbi diskuterade en mngd olika
frgor. Men en frga som terkom gng p gng var just skuld.
Mnga av oss hade tidigt mrkt att skuld var en av de viktigaste
frgorna som lockade mnniskor till Occupy. Hur skuldsttning formar
hela deras liv genom att tvinga dem att jobba med saker de
verkligen inte vill, hindra dem frn att flytta vart de vill och
allmnt hindra dem frn att leva de liv de vill. Det brjade bli klart
fr dem att ln inte var den mjligheten att ta sig framt i livet som
myten gr gllande, utan att skuld r en rent disciplinerande kraft,
ett stt att hll dem fastkedjade i kapitalets flde.
Dessa samtalscirklar blev till Debtors Assemblies, ett projekt
att f folk att samlas i samtalscirklar och prata om sina skulder,
hur stora de
r och varfr de blivit skuldsatta frn frsta brjan. Det var en
praktik som verkligen hjlpte mnniskor att komma ver knslan av skam
kring sina skulder och f dem att sluta se det som en personlig
angelgenhet och ett individuellt ansvar. Folk som ingick i dessa
samtalscirklar brjade se varandra som delar av en gemensam klass.
ven fast deras skulder, och anledningen till att de var skuldsatta,
skilde sig t hade de ett gemensamt klassintresse. terigen blev det
klart att vad som behvde gras var att organisera oss.
S vi startade ngra olika projekt fr att hjlpa folk att
organisera sig kring skuld. En av de frsta sakerna vi gjorde var
att sammanstlla Debt Resisters Manual som r en publikation med
vldigt praktiska tips fr att undvika och kmpa emot skulder, samt
allmn information om vad skuld r och var det kommer ifrn. Det nsta
stora projektet vi drog igng var The Rolling Jubilee, dr vi helt
enkelt kpte upp skulder som sldes till skuldindrivare och
inkassofretag och bara strk dem. Sg till att de upphrde finnas.
Tanken med projektet var att pvisa hur de skulder som verkligen r
kvvande brdor fr enskilda individer, skulder som skuldindrivare
gick s lngt att hota med vld fr att driva in, sldes fr en
spottstyver. Lngivarna frlorade i vissa fall s mycket som 90% av
ursprungssumman av lnet p att slja dem. Med andra ord var lngivarna
helt med p att skriva av skulder, det r en delkostnad i deras
affrsverksamhet, de var bara inte villiga att avskriva skulderna
till lntagarna. Eftersom det skulle underminera de moraliserande
normer som tvingar mnniskor att betala tillbaka sina skulder. Vi
hoppas den hr kunskapen leder till att skuldsatta fr lite mer av
vad
vi kallar moral ammunition att ta till nr skuldindrivarna ringer
och krver tillbaka lnen. Att de helt enkelt ber dem dra t
helvete.
Nu har vi kommit till en punkt dr vi frsker bygga upp
organisationen Debt collective och genom den terigen organisera en
skuldstrejk. Vi brjar med att organisera fre detta studenter med ln
frn Corinthian Colleges, den nst strsta collegekoncernen i USA. De
r en synnerligen dlig aktr som har blst studenter till hger och
vnster och det pgr ett flertal stmningsrenden mot dem, dr olika
stater har stmt dem. Vi ser dem som ett av de tydligaste exemplen p
hur farligt det r att ha ett system dr folk tvingas ta ln fr att
finansiera sina mest grundlggande behov.
Vrt ml r att f skuldstrejkens mjligheter bevisad i och med den
vi organiserar mot Corinthian. Vi ser skuldstrejk som ett stt att
vnda upp och ner p relationen lngivarelntagare, att skapa en ny
sorts makt. Vi ser det inte som vr uppgift att bertta vilka krav
lntagarna ska stlla det r deras skulder och de vet bst vilka krav
som ska stllas.
Vrt ml r att visa vilken makt skuldsatta har nr de gr ihop och
organiserar sig. Personligen hoppas jag p att det hr r ett steg p
vgen till att f folk att helt tnka om kring hur vi skapar och srjer
fr varandras gemensamma behov. Men jag tror att det r en lng vg
kvar innan vi nr dit.
Vilka r era metoder? Hur jobbar ni och organiserar kring
skuld?
En sak som r vldigt viktigt att inse nr en organiserar kring
skuld r att det inte finns en fysisk, geografisk plats
-
26 27
dr organiseringen kan utg ifrn, det finns inget fabriksgolv. S
man mste hitta varandra via andra vgar, anvnda andra metoder n vid
traditionell politisk organisering. Till exempel var The Rolling
Jubilee det som gjorde att vi kom i kontakt med folk frn Corithian
Colleges. Det fanns redan en grupp studenter som organiserade sig i
sdra Kalifornien. De var upprrda och kmpade mot Corinthias oschysta
metoder.
Vrt huvudml just nu r att stta dessa personer i kontakt med
andra med liknande erfarenheter av Corinthias, s de kan organisera
sig tillsammans. Just nu hller vi p och ringer upp hundratals
mnniskor som sagt att de vill vara med i en skuldstrejk. Vi pratar
med dem om deras situation, stmmer av hur vi kan kan hjlpa dem i
deras situation, och sklart, stter dem i kontakt med andra i samma
situation. Min frhoppning r att det under de nrmsta ren kommer att
dyka upp en mngd av aktioner frn sm grupper av Corinthias studenter
som kommit i kontakt med varandra via den hr skuldstrejken. Och att
de i sin tur inspirerar folk med skulder frn andra institutioner
att gra samma sak, nmligen organisera sig.
Varfr har ni just valt skuld som er huvudfrga? Varfr r just
skuldkamp s viktigt?
Fr oss r det uppenbart att uppdelningen mellan lntagare och
lngivare har kristalliserats, som Marx uttryckte saken. Med andra
ord r lntagarna numera en egen klass. De har bara inte brjat agera
som en klass n, fr att de som jag redan varit inne p har splittrats
p grund av skamknslor och fysiska avstnd.
Skuldekonomin har ven format vr relation till staten. I USA r
organiseras ju de flesta vlfrdsinrttningarna, s som sjukvrd och
hgre utbildning, privat och ses ocks som en privat angelgenhet.
Vilket gr att mnga mste finansiera sin grundlggande vlfrd med ln. S
en stor del av den amerikanska befolkningen r skuldsatta
bokstavligt talat hela sitt vuxna liv, frn att de slutar college
till att dr. Och nu har en av New Yorks borgmstarkandidater
freslagit att staden ska erbjuda ln fr att folk ska ha rd med
frskola, vilket kommer gra att vissa kommer vara skuldsatta hela
sina liv, frn vag
gan till graven.Men vi sger inte att universal
lsningen ndvndigtvis r att staten tar ver driften av dessa
institutioner. Ngra av oss argumenterar fr att ett avgiftsfritt,
statligt finansierat universitet r ett steg i rtt riktning. Men det
r helt klart inte nog. Vi mste tnka om fullstndigt kring vad att
erbjuda utbildning betyder. Samtidigt som vi inte vill faststlla
vad svaren p dessa frgor r, s tror vi inte att frgorna kan vara
korrekt eller relevant stllda s lnge folk tror att de skulder de
drar p sig und