Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031- 88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545 Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Regional miljöövervakning av 10 vattendrag Hanna Larsson Mikael Christensson Carin Nilsson
48
Embed
Bottenfauna i Gävleborgs län 20141340416/FULLTEXT01.pdfBottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB 4 1. Inledning Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
4
1. Inledning
Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborgs län att utföra ana-lys och utvärdering av resultat från bottenfaunaprovtagning vid tio lokaler i rinnande vatten (Tabell 1 och Figur 1). Provtagningen utfördes av personal från Länsstyrelsen i Gävleborg. Det övergripande syftet med undersökningarna var att undersökta och be-skriva lokalernas bottenfauna samt bedöma vilka miljöförhållanden nämnda djursamhäl-len speglar. Årets undersökningar fungerar även som referens till framtida undersök-ningar.
Alla provtagna lokalerna ingår i ett RMÖ- program (Regional Miljö Övervakning). Av de undersökta lokalerna ingår åtta i ett program som av länsstyrelsen kallas ”Omdrevs-vattendrag” (Tabell 1 och Figur 1). Programmet omfattar vissa utvalda vattendrag som provtas vid upprepade tillfällen. Programmet löper över en sexårscykel där varje vatten-drag provtas en gång per sexårsperiod. Syftet är främst att ge underlag för statusklass-ning enligt Vattendirektivet. En lokal, Enångersån (X-41), ingår i RMÖ-programet ”Stormusslor. Hångelån (X8) är ett referensvattendrag och ingår i ett annat RMÖ-program som kallas ”Trendvattendrag”. Syftet med detta program är att skapa tidserier och därmed kunna se om miljötillståndet i de utvalda vattendragen förändras. Hångelån undersöks årligen.
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
5
2. Metodik
2.1 Provtagning
Totalt undersöktes 10 lokaler (Figur 1 och Tabell 1). Provtagningen utfördes den 2-18 september 2014 av Länsstyrelsen i Gävleborgs län. En beskrivning av provplatserna vid provtillfället och en lägesangivelse med bl.a. koordinater finns sammanställt i lokalbe-skrivningar i Bilaga 2. Proverna togs med handhåv enligt den standardiserade metodi-ken SS-EN ISO 10870 (SIS 2012). Dessutom följdes rekommendationerna i Natur-vårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010).
2.2 Analys
Djuren sorterades ut på laboratoriet varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. I det kvalitativa provet noterades endast taxa som inte påträffades i de kvantitativa proven. Nivån för artbestämningarna följde Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Artlistor redovisas i Bilaga 3.
Tabell 1. Provtagna bottenfaunalokaler i Gävleborgs län 2014. Koordinater är angivna i SWEREF 99 TM.
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
6
Figur 1. Karta över undersökta bottenfaunalokaler i Gävleborgs län 2014.
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
7
2.3 Utvärdering
Statusklassificering
Statusklassningen följde bedömningsgrunderna i Naturvårdsverkets handbok 2007:4 (Naturvårdsverket 2007) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Index har utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Klassningen sker i en fyrgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett in-dex för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Klassningen av eutrofie-ring sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status.
Utöver statusklassningen enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 och Havs- och vat-tenmyndighetens föreskrifter gjordes expertbedömningar av surhet, eutrofiering, hyd-romorfologisk påverkan och annan påverkan. Vid expertbedömningen vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter från andra vatten-drag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bl.a. de som finns med i Na-turvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed. 1999 a, b). Eventuell fö-rekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. Ett nytt index(Taxaindex) har tagits fram på Medins Biologi för att bedöma påverkan på bottenfaunan (Ericsson 2010). Tax-aindex utnyttjar att vattendragens bredd är en av de viktigaste faktorerna som avgör artrikedomen på en lokal (Malmqvist & Hoffsten 2000). Genom att jämföra det uppmät-ta artantalet på en lokal med det förväntade referensvärdet utifrån vattendragets bredd vid lokalen kan man få en indikation på om bottenfaunan är negativt påverkad. I Be-dömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden.
Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin et al 2009). Klassningen gjordes i en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden och naturvärden i övrigt.
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
8
3. Resultat och diskussion
Nedan redovisas och diskuteras resultaten av undersökningarna kortfattat. De enskilda lokalerna diskuteras mer i detalj i Bilaga 1.
3.1 Statusklassning
Enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter uppnådde alla årets undersökta lokaler hög status med avseende på ekologisk status och näring. Vad gäller surhet klassades alla lokaler som nära neutrala (Tabell 2).
Tabell 2. Statusklassningar av resultaten från bottenfaunaundersökningar utförda vid tio lokaler belägna Gävleborgs län 2014.
Statusklassning enligt bedömningsgrunderna 2013
Ekologisk kvalitet Näringsstatus Surhetsstatus
ASPT EK- Status DJ EK- Status MISA EK- Status Lokal kvot klassning kvot klassning kvot klassning
X33-01. Harsabäcken 6,57 1,01 Hög 15 1,11 Hög 44 0,93 Nära neutralt X33-02. Häsboån 6,70 1,03 Hög 15 1,11 Hög 45 0,94 Nära neutralt X33-05. Skyttån 6,76 1,04 Hög 14 1,00 Hög 37 0,78 Nära neutralt X33-08. Sånghusån 6,76 1,04 Hög 14 1,00 Hög 29 0,61 Nära neutralt X33-09. Tansbäcken 6,59 1,01 Hög 14 1,00 Hög 27 0,56 Nära neutralt X33-29. Mosjöån 7,00 1,07 Hög 14 1,00 Hög 30 0,64 Nära neutralt X33-38. Nianån 6,41 0,98 Hög 13 0,89 Hög 62 1,3 Nära neutralt X33-46. Lumpån 7,11 1,09 Hög 15 1,11 Hög 44 0,93 Nära neutralt X8. Hångelån 6,64 1,02 Hög 15 1,11 Hög 53 1,11 Nära neutralt X41. Enångersån 7,07 1,08 Hög 14 1,00 Hög 39 0,81 Nära neutralt
3.2 Expertbedömning
3.2.1 Surhet
Överlag visade bottenfaunan på god vattenkvalitet med avseende på påverkan av surt vatten (Tabell 3). Vid nio av de undersökta lokalerna indikerade bottenfaunans sam-mansättning måttligt sura till nära neutrala förhållanden. I de allra flesta fall motivera-des dessa bedömningar främst av förekomst av en eller flera försurningskänsliga arter. Avsaknad av känsliga arter och grupper var den viktigaste anledningen till att lokal Tansbäcken (X33-09) bedömdes som sur (Tabell 3 och Bilaga 1 och 3). Vid sju lokaler avvek expertbedömningen med avseende på surhet från statusklassningen. I de flesta fallen har bedömningen ändrats från nära neutralt till måttligt surt (Tabell 3).
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
9
3.2.2 Övrig påverkan
Statusen med avseende på näring bedömdes som hög vid samtliga lokaler. Även statu-sen med avseende på hydromorfologisk påverkan samt annan påverkan (t.ex. metallbe-lasning) bedömdes som hög vid alla de undersökta lokalerna (Tabell 3). Vid några loka-ler, såsom Skyttån (X33-05) var bottenfaunans individtäthet låg, framförallt bland de olika sländgrupperna. Troligen har den, vid provtagningstillfället, låga vattennivån på-verkat bottenfaunasamhället negativt.
Tabell 3. Expertbedömningar av resultaten från bottenfaunaundersökningarna i Gävleborgs län 2014. De expertbedömningar av surhet och näring som avviker från statusklassningen har markerats med en ram.
Expertbedömningar
Surhets- Status m.a.p. Status m.a.p. Status m.a.p. Naturvärden
Lokal klass Näring hydromorfologisk påverkan
annan påverkan
X33-01. Harsabäcken Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
X33-02. Häsboån Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
X33-05. Skyttån Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
X33-08. Sånghusån Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
X33-09. Tansbäcken Surt Hög Hög Hög i övrigt
X33-29. Mosjöån Måttligt surt Hög Hög Hög höga
X33-38. Nianån Nära neutralt Hög Hög Hög höga
X33-46. Lumpån Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
X8. Hångelån Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt
X41. Enångersån Måttligt surt Hög Hög Hög i övrigt
3.2.3 Naturvärden
Vid två av undersökta lokalerna bedömdes bottenfaunan ha höga naturvärden. Vid dessa lokaler påträffades en eller flera ovanliga arter (Figur 2 och Tabell 4). Totalt påträffades tre ovanliga arter: en dagslända, en bäckslända och en nattslända. Dagsländan Baetis fuscatus/scambus är en så kallad sommarart som övervintrar som ägg. Dagsländan på-träffades i två av de tio provtagna vattendragen (Tabell 4).
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014
Figur 2. Naturvärdespoäng vid bottenfagränsen för ”höga naturvärden” den övre linjen visar gränsen till ”mycket höga naturvärden”.
Tabell 4. Ovanliga arter funna vid bottenfaun
ARTER EPHEMEROPTERA, dagsländor
Baetis sp. (fuscatus/scambus
PLECOPTERA, bäcksländor
Nemoura flexuosa -
TRICHOPTERA, nattsländor Micrasema setiferum
4. Slutsats
Undersökningarna indikerade överlag god vattenkvalitet i de undersökta vattendragen. I ett fall (Tansbäcken, X33-09vatten. Fem av vattendragen hyste ovanliga arter och vid två lokaler bedömdes bottefaunan ha höga naturvärden (Mosjöån X33
0
5
10
15
20
RaritetNaturvärdesindex
10
. Naturvärdespoäng vid bottenfaunalokaler i Gävleborgs län 2014. Den undre svarta linjen visar gränsen för ”höga naturvärden” den övre linjen visar gränsen till ”mycket höga naturvärden”.
. Ovanliga arter funna vid bottenfaunalokalerna i Gävleborgs län 2014.
Undersökningarna indikerade överlag god vattenkvalitet i de undersökta vattendragen. I 09) visade bottenfaunan tecken på att vara påverkad av surt
Fem av vattendragen hyste ovanliga arter och vid två lokaler bedömdes bottefaunan ha höga naturvärden (Mosjöån X33-29 och Nianån X33-38).
Raritet Diversitet Antal taxa Hotstatus
Lokal
Medins Biologi AB
. Den undre svarta linjen visar gränsen för ”höga naturvärden” den övre linjen visar gränsen till ”mycket höga naturvärden”.
Lokalnummer
29, X33-38
X33-01
-29, X33-38, X41
Undersökningarna indikerade överlag god vattenkvalitet i de undersökta vattendragen. I ) visade bottenfaunan tecken på att vara påverkad av surt
Fem av vattendragen hyste ovanliga arter och vid två lokaler bedömdes botten-
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
11
5. Referenser
Ericsson, U. 2010. Undersökning av påverkan på bottenfaunan i reglerade sjöar och vattendrag i Värmlands län 2009. Medins Biologi AB.
Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 – The redlist of Swedish spe-cies. Artdatabanken, SLU, Uppsala
Havs- och vattenmyndigheten. 2013. Havs- och vattenmyndighetens författningssam-ling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvali-tetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19
Malmqvist, B. & Hoffsten, P-O. 2000. Macroinvertebrate taxonomic richness, commu-nity structure and nestedness i Swedish streams. -Arch. Hydrobiol. 150: 29-54.
Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R. 2009. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och be-dömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB
Naturvårdsverket. 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kust-vatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenföre-komster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag.
Naturvårdsverket . 2010. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvat-ten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag – tidsserier. Ver-sion 1:1: 2010-03-01.
Nilsson, C., Johansson, J. & Christensson, M. 2013. Bottenfauna i Gävleborgs län 2013. Regional miljöövervakning och kalkeffektkontroll av nitton vattendrag. Rapport till Länsstyrelsen i Gävleborg. Medins Biologi AB.
SIS. 2012. Svensk Standard, SS-EN ISO 10870:2012, ”Vattenundersökningar – Väg-ledning för val av metoder för provtagning av bottenfauna (bentiska makro-evertebrater) i sötvatten.
Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vatten-drag. Naturvårdsverket, rapport 4913.
Wiederholm, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vatten-drag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport 4921.
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
12
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
13
Bilaga 1. Resultatsidor bottenfauna
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
14
Förklaring till resultatsida – bottenfauna i rinnande vatten och sjölitoral
Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 (Naturvårdsverket 2007) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande:
• Nära neutralt/Hög status • Måttligt surt/God status • Surt/Måttlig status • Mycket surt/Otillfredsställande status • Extremt surt (ej rinnande vatten)/Dålig status • MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. • ASPT-index: Ett ”renvattensindex” som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta
djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. • DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag.
Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala:
1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt
• Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. • TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa i vattendrag. • Regleringsindex: Samansatt index för bedömning av regleringspåverkan i sjöar. • Individtäthet (ant/m2): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. • EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. • Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa,
diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. • Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. • Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för
näringsämnen/organisk belastning. • Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. • Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus.
Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Bedömningar enligt följande:
• Nära neutralt/Hög status • Måttligt surt/God status • Surt/Måttlig status • Mycket surt/Otillfredsställande status • Extremt surt (ej rinnande vatten)/Dålig status
Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala:
• Mycket höga naturvärden • Höga naturvärden • Naturvärden i övrigt
Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram.
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/KlassMISA:ASPT-index:DJ-index:
ExpertbedömningSurhetsklassStatus med avseende på eutrofieringStatus med avseende på hydromorfologisk påverkanStatus med avseende på annan påverkan
Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde IndexTotalantal taxa: måttligt högt Naturvärden i övrigt 4Taxaindex (%): mycket högt Rödlistade/ovanliga arterIndividtäthet (antal/m2): måttligt högt Nemoura flexuosa 3 poängEPT-index: högtDiversitetsindex: högtDanskt faunaindex: mycket högt Övriga kriterierSurhetsindex: högt Diversitet 1 poängFöroreningsindex: mycket högt Antal taxa 0 poäng
Bottenfaunasamhällets struktur
Kommentar
911
HögHög
7
Bottenfaunasamhället var måttligt artrikt med en måttligt hög individtäthet. Samhället dominerades av den funktionella gruppen skrapare ( i detta fall dagsländor och skalbaggar). Försurningskänsliga arter noterades, men i liten omfattning. Index relaterade till försurning var generellt höga, men att få känsliga arter noterades motiverade bedömningen måttligt sura förhållanden. Vad gäller näringsämnen visade både artsammansättningen och index på opåverkade förhållanden. Statusen med avseende på näring bedömdes därför som hög.
Den ovanliga bäcksländan Nemoura flexuosa noterades. Bottenfaunan fick även naturvärdespoäng för en hög diversitet.
2014-09-10
0,93 Nära neutralt1,01 Hög
3,89
6,6
39
Hög1,11
Måttligt surtHög
44
1141 294
15
24
Filtrerare
Detritusätare
Predatorer
Skrapare
Sönder-delareÖvrig/okänd
Funktionella grupper
0%
20%
40%
60%
80%
100%Övriga
Tvåvingar
Skalbaggar
Nattsländor
Bäcksländor
Dagsländor
Fåborstmaskar
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/KlassMISA:ASPT-index:DJ-index:
ExpertbedömningSurhetsklassStatus med avseende på eutrofieringStatus med avseende på hydromorfologisk påverkanStatus med avseende på annan påverkan
Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde IndexTotalantal taxa: måttligt högt Naturvärden i övrigt 0Taxaindex (%): mycket högt Rödlistade/ovanliga arterIndividtäthet (antal/m2): måttligt högt Inga rödlistade eller
EPT-index: högt ovanliga arter påträffades
Diversitetsindex: måttligt högtDanskt faunaindex: mycket högt Övriga kriterierSurhetsindex: högt Diversitet 0 poängFöroreningsindex: högt Antal taxa 0 poäng
Bottenfaunasamhällets struktur
Kommentar
45
1041 096
15
23
HögHög
7
Bottenfaunan var måttligt artrik och noterades i måttligt höga individtätheter. Samhället dominerades av skrapare (i detta fall dagsländor). Försurningskänsliga arter noterades, men i liten omfattning. Index relaterade till försurning var generellt höga, men att få känsliga arter noterades motiverade bedömningen måttligt sura förhållanden. Vad gäller näringsämnen visade både artsammansättningen och index på opåverkade förhållanden. Statusen med avseende på näring bedömdes därför som hög.
2014-09-09
0,94 Nära neutralt1,03 Hög
3,09
6,7
36
Hög1,11
Måttligt surtHög
810
Filtrerare
Detritusätare
Predatorer
Skrapare
Sönder-delare
Övrig/okänd
Funktionella grupper
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Övriga
Tvåvingar
Skalbaggar
Nattsländor
Bäcksländor
Dagsländor
Sötvattenskvalster
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/KlassMISA:ASPT-index:DJ-index:
ExpertbedömningSurhetsklassStatus med avseende på eutrofieringStatus med avseende på hydromorfologisk påverkanStatus med avseende på annan påverkan
Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde IndexTotalantal taxa: högt Naturvärden i övrigt 6Taxaindex (%): mycket högt Rödlistade/ovanliga arterIndividtäthet (antal/m2): lågt Inga rödlistade eller
EPT-index: högt ovanliga arter påträffades
Diversitetsindex: mycket högtDanskt faunaindex: mycket högt Övriga kriterierSurhetsindex: högt Diversitet 3 poängFöroreningsindex: mycket högt Antal taxa 3 poäng
Bottenfaunasamhällets struktur
Kommentar
37
129426
14
27
HögHög
7
Bottenfaunan hade ett högt antal taxa, men individtätheterna var låga. Gruppen tvåvingar dominerade bottenfaunasamhället. Vid provtagningen var vattennivån låg, vilket skulle kunna förklara de låga individtätheterna. Enstaka försurningskänsliga arter påträffades, dock även de i låga tätheter. Detta motiverade att statusen med avseende på surhet bedömdes som måttligt sur. Statusen med avseende på näring bedömdes som hög. Detta motiverades av att lokalen hyste flertalet näringsämneskänsliga arter samt hade höga till mycket höga index med avseende på näring.
Bottenfaunan fick naturvärdespoäng för en hög diversitet och ett högt antal arter.
2014-09-04
0,78 Nära neutralt1,04 Hög
4,46
6,8
46
Hög1,00
Måttligt surtHög
712
Filtrerare
Detritusätare
Predatorer
SkrapareSönder-delare
Övrig/okänd
Funktionella grupper
0%
20%
40%
60%
80%
100%Övriga
Tvåvingar
Skalbaggar
Nattsländor
Bäcksländor
Dagsländor
Trollsländor
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/KlassMISA:ASPT-index:DJ-index:
ExpertbedömningSurhetsklassStatus med avseende på eutrofieringStatus med avseende på hydromorfologisk påverkanStatus med avseende på annan påverkan
Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde IndexTotalantal taxa: högt Naturvärden i övrigt 1Taxaindex (%): mycket högt Rödlistade/ovanliga arterIndividtäthet (antal/m2): måttligt högt Inga rödlistade eller
EPT-index: högt ovanliga arter påträffades
Diversitetsindex: måttligt högtDanskt faunaindex: mycket högt Övriga kriterierSurhetsindex: högt Diversitet 0 poängFöroreningsindex: mycket högt Antal taxa 1 poäng
Bottenfaunasamhällets struktur
Kommentar
711
HögHög
7
Bottenfaunasamhället var artrikt och noterades i måttligt höga individtätheter. Bottenfaunan dominerades av filtrerande nattsländor. Den höga andel filterarande arter var förväntat med tanke på närheten till Sånghussjön. Nedströms sjöar gynnas ofta filterande arter av en hög planktontillgång.
Både försurningskänsliga och näringsämneskänsliga arter noterades. Indexen var generellt höga och visade på opåverkade förhållanden. Statusen med avseende på näring och surhet bedömdes som nära neutral/hög.
2014-09-10
0,61 Nära neutralt1,04 Hög
3,58
6,8
42
Hög1,00
Nära neutraltHög
29
117558
14
26
Filtrerare
Detritusätare
Predatorer
Skrapare
Sönder-delare
Övrig/okänd
Funktionella grupper
0%
20%
40%
60%
80%
100%Övriga
Musslor
Tvåvingar
Skalbaggar
Nattsländor
Bäcksländor
Dagsländor
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/KlassMISA:ASPT-index:DJ-index:
ExpertbedömningSurhetsklassStatus med avseende på eutrofieringStatus med avseende på hydromorfologisk påverkanStatus med avseende på annan påverkan
Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde IndexTotalantal taxa: måttligt högt Naturvärden i övrigt 3Taxaindex (%): mycket högt Rödlistade/ovanliga arterIndividtäthet (antal/m2): måttligt högt Micrasema setiferum 3 poängEPT-index: måttligt högtDiversitetsindex: måttligt högtDanskt faunaindex: mycket högt Övriga kriterierSurhetsindex: lågt Diversitet 0 poängFöroreningsindex: högt Antal taxa 0 poäng
Bottenfaunasamhällets struktur
Kommentar
27
102890
14
20
HögHög
7
Bottenfaunasamhället hade ett måttligt högt artantal i måttligt höga individtätheter. De största funktionella grupperna som noterades var filtrerare, skrapare, detritusätare samt övrig/okänd. Ett fåtal måttligt försurningskänsliga arter noterades, dock saknades mer försurningskänsliga arter. Surhetsindex var lågt. Sammantaget motiverade detta bedömningen sura förhållanden. Flertalet näringsämneskänsliga arter noterades och indexen visade på opåverkade förhållanden med avseende på näring. Stausen med avseende på näring bedömdes därför som hög.
En ovanlig nattslända, Micrasema setiferum, noterades.
2014-09-02
0,56 Nära neutralt1,01 Hög
3,82
6,6
37
Hög1,00
SurtHög
49
Filtrerare
Detritusätare
PredatorerSkrapare
Sönder-delare
Övrig/okänd
Funktionella grupper
0%
20%
40%
60%
80%
100%Övriga
Tvåvingar
Skalbaggar
Nattsländor
Bäcksländor
Dagsländor
Sötvattenskvalster
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/KlassMISA:ASPT-index:DJ-index:
ExpertbedömningSurhetsklassStatus med avseende på eutrofieringStatus med avseende på hydromorfologisk påverkanStatus med avseende på annan påverkan
Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde IndexTotalantal taxa: högt Höga naturvärden 7Taxaindex (%): mycket högt Rödlistade/ovanliga arterIndividtäthet (antal/m2): måttligt högt Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.)3 poängEPT-index: högt Micrasema setiferum 3 poängDiversitetsindex: måttligt högtDanskt faunaindex: mycket högt Övriga kriterierSurhetsindex: högt Diversitet 0 poängFöroreningsindex: högt Antal taxa 1 poäng
Bottenfaunasamhällets struktur
Kommentar
30
1131 185
14
28
HögHög
7
Bottenfaunan var artrik med en måtligt hög individtäthet. Tvåvingar och nattsländor dominerade bottenfaunasamhället. Det noterades främst försurningståliga arter, men en försurningskänsliga nattslända, Philopotamus montanus, påträffades. Statusen med avseende på surhet bedömdes som måttligt sur. Ingen näringsämnespåverkan kundes ses utfrån bottenfaunans sammansättning och statusen med avseende på näring bedömdes som hög. Notering av flertalet näringsämneskänsliga arter samt höga index relaterade till näringsämnen motiverade bedömningen.Två ovanliga arter noterades, dagsländan Baetis i gruppen (fuscatus/scambus ) samt nattsländan Micrasema
setiferum. Detta i kombination med ett högt antal taxa motiverade att bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden.
2014-09-03
0,64 Nära neutralt1,07 Hög
3,12
7,0
41
Hög1,00
Måttligt surtHög
710
Filtrerare
Detritusätare
Predatorer
Skrapare
Sönder-delare
Övrig/okänd
Funktionella grupper
0%
20%
40%
60%
80%
100%Övriga
Tvåvingar
Skalbaggar
Nattsländor
Bäcksländor
Dagsländor
Fåborstmaskar
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/KlassMISA:ASPT-index:DJ-index:
ExpertbedömningSurhetsklassStatus med avseende på eutrofieringStatus med avseende på hydromorfologisk påverkanStatus med avseende på annan påverkan
Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde IndexTotalantal taxa: högt Höga naturvärden 7Taxaindex (%): mycket högt Rödlistade/ovanliga arterIndividtäthet (antal/m2): måttligt högt Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.)3 poängEPT-index: högt Micrasema setiferum 3 poängDiversitetsindex: måttligt högtDanskt faunaindex: mycket högt Övriga kriterierSurhetsindex: mycket högt Diversitet 0 poängFöroreningsindex: mycket högt Antal taxa 1 poäng
Bottenfaunasamhällets struktur
Kommentar
62
1091 063
13
24
HögHög
7
Lokalen hyste ett högt antal arter i måttligt höga tätheter. Grupperna dagsländor och bäcksländor var fåtaliga och filtrerande nattsländor dominerade bottenfaunasamhället. Högt antal filterarande arter var förväntat med tanke på närheten till Mjuggsjön. Nedströms sjöar gynnas ofta filterande arter av en hög planktontillgång. Statusen med avseende på näringsämnen och surhet bedömdes som hög respektive nära neutral. Detta motiverades av att känsliga arter noterades samt att indexen var generellt höga och visade på opåverkade förhållanden.Två ovanliga arter noterades: dagsländan Baetis i gruppen fuscatus/scambus samt nattsländan Micrasema
setiferum. Detta i kombination med ett ett högt artantal motiverade att lokalens bottenfauna bedömdes ha höga naturvärden.
2014-09-11
1,30 Nära neutralt0,98 Hög
3,72
6,4
41
Hög0,89
Nära neutraltHög
1111
Filtrerare
Detritusätare
Predatorer
Skrapare
Sönder-delare
Övrig/okänd
Funktionella grupper
0%
20%
40%
60%
80%
100%övriga
Musslor
Tvåvingar
Skalbaggar
Nattsländor
Dagsländor
Gråsuggor
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/KlassMISA:ASPT-index:DJ-index:
ExpertbedömningSurhetsklassStatus med avseende på eutrofieringStatus med avseende på hydromorfologisk påverkanStatus med avseende på annan påverkan
Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde IndexTotalantal taxa: högt Naturvärden i övrigt 2Taxaindex (%): mycket högt Rödlistade/ovanliga arterIndividtäthet (antal/m2): måttligt högt Inga rödlistade eller
EPT-index: mycket högt ovanliga arter påträffades
Diversitetsindex: högtDanskt faunaindex: mycket högt Övriga kriterierSurhetsindex: högt Diversitet 1 poängFöroreningsindex: mycket högt Antal taxa 1 poäng
Bottenfaunasamhällets struktur
Kommentar
44
1191 203
15
31
HögHög
7
Lokalen hyste ett högt antal arter i måttligt höga individtätheter. Tvåvingar och nattsländor dominerade bottenfaunasamhället. Bottenfaunan dominerades av försurningståliga arter, men några mer känsliga arter noterades också. Detta motiverade att statusen bedömdes som måttligt surt. Ingen näringsämnespåverkan kundes ses utfrån bottenfaunans sammansättning och statusen med avseende på näring bedömdes som hög. Notering av flertalet näringsämneskänsliga arter samt höga index relaterade till näringsämnen motiverade bedömningen.
Bottenfaunan fick naturvärdespoäng för en hög diversitet och ett högt artantal.
2014-09-18
0,93 Nära neutralt1,09 Hög
3,90
7,1
44
Hög1,11
Måttligt surtHög
711
Filtrerare
Detritusätare
Predatorer
Skrapare
Sönder-delare
Övrig/okändFunktionella grupper
0%
20%
40%
60%
80%
100%Övriga
Tvåvingar
Skalbaggar
Nattsländor
Bäcksländor
Dagsländor
Fåborstmaskar
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/KlassMISA:ASPT-index:DJ-index:
ExpertbedömningSurhetsklassStatus med avseende på eutrofieringStatus med avseende på hydromorfologisk påverkanStatus med avseende på annan påverkan
Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde IndexTotalantal taxa: högt Naturvärden i övrigt 4Taxaindex (%): mycket högt Rödlistade/ovanliga arterIndividtäthet (antal/m2): måttligt högt Inga rödlistade eller
EPT-index: högt ovanliga arter påträffades
Diversitetsindex: mycket högtDanskt faunaindex: mycket högt Övriga kriterierSurhetsindex: måttligt högt Diversitet 3 poängFöroreningsindex: mycket högt Antal taxa 1 poäng
Jämförelse med tidigare undersökningar
Expertbedömning av påverkan/statusÅr Försurning/Surhet Näringsämnen/org mtrl11 Nära neutralt Hög status12 Måttligt surt Hög status13 Nära neutralt Hög status14 Nära neutralt Hög status
Kommentar
53
111695
15
25
HögHög
7
Bottenfaunasamhället var artrikt och hade en måttligt hög individtäthet. Resultatet från årets undersökning var relativt likt tidigare års undersökningar. Förekomst av flera känsliga arter och grupper resulterade i överlag höga index. Försurningskänsliga arter noterades, men i liten omfattning. Förhållandena bedömdes vara nära neutrala, men bedömningen var ett gränsfall till måttligt sura förhållanden. Bottenfaunan uppvisade inga tecken på negativ påverkan från näringsämnesbelastning. Statusen med avseende på näringsämnen bedömdes därför som hög.
Bottenfaunan fick naturvärdespoäng för en hög diversitet samt ett högt antal arter.
2014-09-16
1,11 Nära neutralt1,02 Hög
4,36
6,6
41
Hög1,11
Nära neutraltHög
613
0
2
4
6
8
0
20
40
60
11 12 13 14
Taxa MISA
ASPTASPT-index
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/KlassMISA:ASPT-index:DJ-index:
ExpertbedömningSurhetsklassStatus med avseende på eutrofieringStatus med avseende på hydromorfologisk påverkanStatus med avseende på annan påverkan
Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde IndexTotalantal taxa: högt Naturvärden i övrigt 5Taxaindex (%): mycket högt Rödlistade/ovanliga arterIndividtäthet (antal/m2): måttligt högt Micrasema setiferum 3 poängEPT-index: högtDiversitetsindex: högtDanskt faunaindex: mycket högt Övriga kriterierSurhetsindex: högt Diversitet 1 poängFöroreningsindex: mycket högt Antal taxa 1 poäng
Bottenfaunasamhällets struktur
Kommentar
712
HögHög
7
Bottenfaunan var artrik med måttligt högt individtäthet. Den funktionella gruppen skrapare dominerade bottenfaunasamhället. De påträffade dagsländorna och bäcksländorna noterades i låga tätheter. Möjligen kan detta förklaras av den låga vattennivån vid provtillfället. Få försurningskänsliga arter noterades och motvierade statusen med avseende på surhet som måttlig. Bottenfaunan bedömdes vara opåverkad av näringsämnen, vilket motiverades av att näringsämneskänsliga arter påträffades samt höga index relaterade till näring.
En ovanlig nattslända noterades, Micrasema setiferum. Bottenfaunan fick även naturvärdespoäng för en hög diversitet och högt artantal.
2014-09-05
0,81 Nära neutralt1,08 Hög
3,91
7,1
44
Hög1,00
Måttligt surtHög
39
118627
14
28
Filtrerare
DetritusätarePredatorer
Skrapare
Sönder-delare
Övrig/okänd
Funktionella grupper
0%
20%
40%
60%
80%
100%Övriga
Snäckor
Tvåvingar
Skalbaggar
Nattsländor
Bäcksländor
Dagsländor
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
25
Bilaga 2. Lokalbeskrivningar
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
26
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
ProvtagningsuppgifterDatum: Metodik: SS-EN ISO 10870Provtagare: Daniel Källman Provyta (m2): 0,25Organisation: Lst-x Antal prov: 5Syfte: Rmö Kemiprov (j/n): ja
LokaluppgifterLokalens längd: 14 m Lokalens maxdjup: 0,35 m
Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: ström (0,2 - 0,7 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 3 m, mätt Grumlighet: klartV-dragsbredd (normal fåra): 3 m Vattenfärg: färgatVattennivå: medel Vattentemperatur: 12,5 °CLokalens medeldjup: 0,1 m Trofinivå: mesotrofMärkning av lokal:
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: mossorOorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalgerOorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: -
ProvtagningsuppgifterDatum: Metodik: SS-EN ISO 10870Provtagare: Daniel Källman Provyta (m2): 0,25Organisation: Lst-x Antal prov: 5Syfte: RMÖ Kemiprov (j/n): ja
LokaluppgifterLokalens längd: 15 m Lokalens maxdjup: 0,45 m
Lokalens bredd: 3,5 m Vattenhastighet: ström (0,2 - 0,7 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 3,5 m, mätt Grumlighet: klartV-dragsbredd (normal fåra): 3,5 m Vattenfärg: färgatVattennivå: låg Vattentemperatur: 10,5 °CLokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: mesotrofMärkning av lokal:
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalgerOorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: mossorOorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: -
ProvtagningsuppgifterDatum: Metodik: SS-EN ISO 10870Provtagare: Daniel Källman Provyta (m2): 0,25Organisation: Lst-x Antal prov: 5Syfte: RMÖ Kemiprov (j/n): ja
LokaluppgifterLokalens längd: 15 m Lokalens maxdjup: 0,15 m
Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: ström (0,2 - 0,7 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 4 m, Mätt Grumlighet: klartV-dragsbredd (normal fåra): 5 m Vattenfärg: färgatVattennivå: låg Vattentemperatur: 12 °CLokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: eutrofMärkning av lokal:
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalgerOorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: mossorOorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: -
ProvtagningsuppgifterDatum: Metodik: SS-EN ISO 10870Provtagare: Daniel Källman Provyta (m2): 0,25Organisation: Lst-x Antal prov: 5Syfte: RMÖ Kemiprov (j/n): ja
LokaluppgifterLokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m
Lokalens bredd: 5,5 m Vattenhastighet: ström (0,2 - 0,7 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 5,5 m, mätt Grumlighet: klartV-dragsbredd (normal fåra): 5,5 m Vattenfärg: färgatVattennivå: Låg Vattentemperatur: 12,5 °CLokalens medeldjup: 0,25 m Trofinivå: mesotrofMärkning av lokal:
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalgerOorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: mossorOorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: -
ProvtagningsuppgifterDatum: Metodik: SS-EN ISO 10870Provtagare: Daniel Källman Provyta (m2): 0,25Organisation: Lst-x Antal prov: 5Syfte: RMÖ Kemiprov (j/n): ja
LokaluppgifterLokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,35 m
Lokalens bredd: 5,3 m Vattenhastighet: ström (0,2 - 0,7 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 5,3 m, mätt Grumlighet: klartV-dragsbredd (normal fåra): 6 m Vattenfärg: färgatVattennivå: låg Vattentemperatur: 10,2 °CLokalens medeldjup: 0,15 m Trofinivå: mesotrofMärkning av lokal:
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: mossorOorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalgerOorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: -
ProvtagningsuppgifterDatum: Metodik: SS-EN ISO 10870Provtagare: Daniel Källman Provyta (m2): 0,25Organisation: Lst-x Antal prov: 5Syfte: RMÖ Kemiprov (j/n): ja
LokaluppgifterLokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,15 m
Lokalens bredd: 6,2 m Vattenhastighet: ström (0,2 - 0,7 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 6,2 m, mätt Grumlighet: klartV-dragsbredd (normal fåra): 6,2 m Vattenfärg: färgatVattennivå: låg Vattentemperatur: 11,5 °CLokalens medeldjup: 0,1 m Trofinivå: eutrofMärkning av lokal:
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalgerOorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: mossorOorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: långskottsväxter
ProvtagningsuppgifterDatum: Metodik: SS-EN ISO 10870Provtagare: Daniel Källman Provyta (m2): 0,25Organisation: Lst-x Antal prov: 5Syfte: RMÖ Kemiprov (j/n): ja
LokaluppgifterLokalens längd: 7 m Lokalens maxdjup: 0,35 m
Lokalens bredd: 9 m Vattenhastighet: ström (0,2 - 0,7 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 9 m, mätt Grumlighet: klartV-dragsbredd (normal fåra): 9 m Vattenfärg: färgatVattennivå: låg Vattentemperatur: 14 °CLokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: eutrofMärkning av lokal:
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalgerOorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: mossorOorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: flytbladsväxter
ProvtagningsuppgifterDatum: Metodik: SS-EN ISO 10870Provtagare: Daniel Källman Provyta (m2): 0,25Organisation: Lst-x Antal prov: 5Syfte: RMÖ Kemiprov (j/n): ja
LokaluppgifterLokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,35 m
Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: ström (0,2 - 0,7 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 6 m, mätt Grumlighet: klartV-dragsbredd (normal fåra): 7,5 m Vattenfärg: färgatVattennivå: låg Vattentemperatur: 9,5 °CLokalens medeldjup: 0,15 m Trofinivå: mesotrofMärkning av lokal:
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossorOorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalgerOorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: -
ProvtagningsuppgifterDatum: Metodik: SS-EN ISO 10870Provtagare: Daniel Källman Provyta (m2): 0,25Organisation: Lst-x Antal prov: 5Syfte: RMÖ Kemiprov (j/n): ja
LokaluppgifterLokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m
Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2 - 0,7 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 5 m, mätt Grumlighet: klartV-dragsbredd (normal fåra): 7 m Vattenfärg: färgatVattennivå: låg Vattentemperatur: 9,5 °CLokalens medeldjup: 0,25 m Trofinivå: mesotrofMärkning av lokal:
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalgerOorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: mossorOorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: -
ProvtagningsuppgifterDatum: Metodik: SS-EN ISO 10870Provtagare: Daniel Källman Provyta (m2): 0,25Organisation: Lst-x Antal prov: 5Syfte: RMÖ Kemiprov (j/n): ja
LokaluppgifterLokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,25 m
Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: ström (0,2 - 0,7 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 6 m, mätt Grumlighet: klartV-dragsbredd (normal fåra): 8,5 m Vattenfärg: färgatVattennivå: låg Vattentemperatur: 10 °CLokalens medeldjup: 0,15 m Trofinivå: mesotrofMärkning av lokal:
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossorOorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalgerOorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: -
Prover tas varje år. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten.
blåfärg
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
37
Bilaga 3. Artlistor
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
38
Förklaring till artlista – rinnande vatten och sjöars litoral
Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,25 m2) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): 0 – taxa vars toleransgräns är okänd 1 – taxa som har visats klara pH < 4,5 2 – taxa som förekommer huvudsakligen vid pH ≥ 4,5 3 – taxa som förekommer huvudsakligen vid pH ≥ 5,0 4 – taxa som förekommer huvudsakligen vid pH ≥ 5,5 5 – taxa som förekommer huvudsakligen vid pH ≥ 6,2 Funktionell grupp (Fg): 0 – ej känd 1 – filtrerare 2 – detritusätare 3 – predatorer 4 – skrapare 5 – sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering (Eg): 0 – taxa vars känslighet är okänd 1 – taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 – taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 – taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 – taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 – taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE – Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR – Akut Hotad (Critically Endangered) EN – Starkt Hotad (Endangered) VU – Sårbar (Vulnerable) NT – Nära hotad (Near Threatened) DD – Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov – Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet
1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator.
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
39
X33-01. Harsabäcken, Nedan Trumma
Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB
Metod: SS-EN ISO 10870 + NV:s Handledning för miljöövervakning
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
RAPPORTutfärdad av ackrediterat laboratoriumREPORT issued by an Accredited Laboratory
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
40
X33-02. Häsboån, Nedanför Vägbron
Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB
Metod: SS-EN ISO 10870 + NV:s Handledning för miljöövervakning
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
RAPPORTutfärdad av ackrediterat laboratoriumREPORT issued by an Accredited Laboratory
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
41
X33-05. Skyttån
Det. Hanna Larsson, Medins Biologi AB
Metod: SS-EN ISO 10870 + NV:s Handledning för miljöövervakning
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
RAPPORTutfärdad av ackrediterat laboratoriumREPORT issued by an Accredited Laboratory
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
42
X33-08. Sånghusån, 600m ovan Mon
Det. Hanna Larsson, Medins Biologi AB
Metod: SS-EN ISO 10870 + NV:s Handledning för miljöövervakning
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
RAPPORTutfärdad av ackrediterat laboratoriumREPORT issued by an Accredited Laboratory
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
43
X33-09. Tansbäcken, Kvarnänget
Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB
Metod: SS-EN ISO 10870 + NV:s Handledning för miljöövervakning
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
RAPPORTutfärdad av ackrediterat laboratoriumREPORT issued by an Accredited Laboratory
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
44
X33-29. Mosjöån, Jönsmyran
Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB
Metod: SS-EN ISO 10870 + NV:s Handledning för miljöövervakning
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
RAPPORTutfärdad av ackrediterat laboratoriumREPORT issued by an Accredited Laboratory
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
45
X33-38. Nianån, Ovan hällen
Det. Hanna Larsson, Medins Biologi AB
Metod: SS-EN ISO 10870 + NV:s Handledning för miljöövervakning
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
RAPPORTutfärdad av ackrediterat laboratoriumREPORT issued by an Accredited Laboratory
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
46
X33-46. Lumpån
Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB
Metod: SS-EN ISO 10870 + NV:s Handledning för miljöövervakning
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
RAPPORTutfärdad av ackrediterat laboratoriumREPORT issued by an Accredited Laboratory
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
47
X8. Hångelån, Vallmyran
Det. Hanna Larsson, Medins Biologi AB
Metod: SS-EN ISO 10870 + NV:s Handledning för miljöövervakning
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
RAPPORTutfärdad av ackrediterat laboratoriumREPORT issued by an Accredited Laboratory
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 Medins Biologi AB
48
X41. Enångersån, Västralövås
Det. Hanna Larsson, Medins Biologi AB
Metod: SS-EN ISO 10870 + NV:s Handledning för miljöövervakning
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
RAPPORTutfärdad av ackrediterat laboratoriumREPORT issued by an Accredited Laboratory