Bofast nr 2 2011

TRÄDGÅRDS-TEKNIKERN

ANE LAGERQVIST: – JAG KAN INTE LEVAUTAN TRAKTOR→18

Socialdemokraterna vill höja matpriserna

nummer 2•2011 59 kronor Specialtidningen för hyresrätten och allmännyttan

Svarthandeln

– meSt Snack

”Vi ger inte mycket för Fastighetsägarnas under-sökning om svarta affärer. Ingenting faktiskt”Pär Svanberg →39

Storpartier tar över Sabo→08

Styrelse-extra:Allmännyttan –

bättre utan politiker?→24

Tiotusentals lägenheter kan hamna i hyresnämnden

→14

→38

Sverigedemokrater på allmännyttans kongress →12

Han skrev om

kriget mot förorten →32

n y h e t e r • p o l i t i k • e k o n o m i • m i l j ö • t e k n i k • e n e r g i • byg g • d e b at t

ww

w.a

ptus

.se

Ett system för

Vad vill du boka?

Mina bokningar Inställningar

ll du boka?

Operatör 12:34 PM

Tvätt

Tork

Om du inte har tillgång till dina tvättider var du än befinner

dig – se till att din fastighetsägare skaffar ett bokningssystem

från Aptus. Gå in på www.aptus.se för mer information

Anmäla intresse Ta emot erbjudandenSe planlösningar, bilder och områdeskartor

Hyr ut dina lägenheter med

Vitecs Söka Bostad App

Bostadssökande kan enkelt söka bostad via smarta mobiler och surfplattor

Fastighetssystem

www.manodo.se

Enklare att nå miljömålen med Manodo Metering.

Manodo Metering är en fabrikatsoberoende programvara för energimätning i fastigheter ochlägenheter. Programvaran samlar in, bearbetar och levererar mätdata i realtid för presentation, analys eller debitering. Metering installeras på en server och den administreras enkelt via en klient.Eftersom Metering är fabrikatsoberoende kan man samla in mätdata från olika typer av insam-lingsenheter och datakällor. Gör som HBV/SABO och andra fastighetsägare, investera i Manodo Metering.

Utvald av

Bofast 2/2011 5

Mars nr 2 2011

PrenumerationsärendenTiteldata, Kundtjänst, 112 86 Stockholm Tel: 0770-457 185 E-post: [email protected] kan även gå in på www.prenservice.se för att göra adressändringar och andra prenumerationsärenden.

Pris 395 kronor/år, plus eventuell moms

Repro och tryck: Lenanders Grafiska ABRedaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Efter tryck av text och bild får inte ske utan redak tionens medgivande.

Sanita Burdzovic ekonomiansvarig 08 -406 55 [email protected]

Ulrika Majstrovic Hansénad/illustratör 08-441 53 72 [email protected]

Anita Snis redaktionschef 08-441 53 85 [email protected]

Christian Lacottevd/chefredaktör ansvarig utgivare 08-441 53 73 [email protected]

Eva Blomberg reporter 08-441 53 81 [email protected]

Helene Ahlberg reporter/redaktör 08-441 53 84 [email protected]

Redaktion Drottninggatan 29, Box 474, 101 29 Stockholm Telefon 08-441 53 80 Hemsida www.bofast.net E-post [email protected]

08101214202224283236384252

Stora partier styr Sabo

Få motioner till Sabos kongress

Debut för Sverigedemokrater

Dags för privat hyresmedlingsorgan?

Svarthandeln betydligt överdriven

Professorer tror på marknadshyror

Här byttes politikerna mot proffs

nya lagen öppnar för ickepolitiker

Han skrev om kriget mot förorten

Inga besked från reliningutredaren

S-förslag: höj matmomsen

Fjärrvärmepriser ska tyglas

Sexpack med portar

innehåll

Omslagsbild: Författaren Per Wirtén, som skrivit boken Där jag kommer från – kriget mot förorten (sid 32–35).Foto: Ulrika Majstrovic Hansén

ges ut av sabo förlags ab

Magnus Johansson08-505 73 813 0707-45 67 [email protected]

Annonser

hel

ena

sh

utr

ick

38

14

50m

agn

us sela

nd

erw

hite a

rkitekter

”Jag skulle bli jätte-förvånad om det hand-lade om mer än något hundratal affärer.”

341 009

Trycksak

Ledare

Aktuell forskning

Boksidan

En dag på jobbet

riksrundan

På nytt jobb

Produktnytt

Svenska hem på 30-talet

mer i Bofast0741444650556062

24 Fastighetsprofessor Hans Lind om svarthandeln i Stockholm. →sid 22

www.swegon.se

Vi väljer bilar utrustade med klimatanläggningar. Dålig luft på arbetsplatser och i skolor är något vi sällan tolererar. Vi vet nämligen att ett bra inomhusklimat är viktigt för att vi ska må bra och prestera väl. Men ställer du samma krav på komfort och välbefinnande i din bostad? Swegon erbjuder ett komplett produktsortiment för bostadsventilation. För en hälsosam miljö som får dig att må bättre – till minsta möjliga energiförbrukning.

Besök vår webbplats eller kontakta ditt lokala Swegonkontor för mer information om våra produkter som skapar världens bästa inomhusklimat!

Slutar du andas när du kommer hem?

Bofast 2/2011 7

i slutet av mars väljs Håkan Juholt som den som ska ta över rodret efter Mona Sahlin. Det är i alla händelser så den social-demokratiska valberedningen har bestämt att kongressombuden ska tycka. Eller så får de tycka som de vill. Förespråkare för den möjligheten har de senaste dagarna givit uttryck för en sådan ordning. Därmed är denna thriller över.

Vad som med stor sannolikhet även i fort-sättningen kommer att förbli höljt i dunkel är vad Sveriges största parti vill med de bo-

stadspolitiska frågorna.Inget alldeles direkt

nytt. Det senaste halvdecenniet eller så har socialde-mokraterna varit påtagligt icke-närvarande i den bostadspolitiska

debatten. I den mån det nu alls har fun-nits en sådan.

I början av 2005 intervjuades den

dåvarande sam-hällsbyggnads-

ministern i Bo-fast. Hon hette Mona Sahlin och sa då att ”bostadspo-litiken har varit lite borttappad – i alla fall inom mitt eget parti”.

Hon hoppades att det skulle bli som på 70-talet igen när frågor om trångboddhet, rätt till bostad och rimliga bostadskostna-der stod på den politiska agendan.

Är det då någon som hittat bostadspoli-tiken? Det kan man nog inte säga. Även om det påstås att socialdemokraterna förlorade regeringsmakten på grund av fastighets-skatten.

inte så att det inte har hänt saker och ting på bostadsområdet. De senaste åren har bjudit på en hel del dramatik, med nya reg-ler på hyresmarknaden inte minst.

Men det går inte med den bästa vilja i världen att påstå att just socialdemokra-terna drivit debatten. Och av de frågor som Mona Sahlin ville se debatteras är det i stort sett bara hyresnivåerna som varit föremål för diskussion. Och då knappast på det sätt som Sahlin menade.

Med tanke på vilken enorm betydelse socialdemokraterna haft för till exempel allmännyttans framväxt är det verkligen förvånande. Är bygget klart? Vart tog för-ändringsivern vägen?

förvånande nog synes ingen rörelse vid denna horisont. Partiet lider brist på bo-stadspolitiska profiler. Eller det finns egent-ligen ingen alls. Den person som fått frågan på sitt bord, Maryam Yazdanfar, ordföran-de i civilutskottet och socialdemokratiska partiets bostadspolitiska talesperson, ger inte den som längtat efter några visioner något större hopp.

Hennes mest framträdande ambition är att göra maten dyrare för att fördela om dessa pengar till nyproduktion av hyresrät-

ter. I övrigt är den intervju som publiceras i denna utgåva fylld av ytterst dunkla or-sakssamband och till intet förpliktigande formuleringar som att ”bostadsbolagen [ska vara] en samhällsbyggande kraft i en kom-munal verktygslåda för ett bättre samhälle”.

Mona Sahlin var kritisk mot sina parti-kamrater. Maryam Yazdanfar är ”som soci-aldemokrat oerhört självkritisk”.

fem år av bostadspolitiskt vakuum således. Inte riktigt ändå. För även om Hy-resgästföreningen säger sig vara partipoli-tiskt obunden verkar ordföranden och den före detta socialdemokratiska riksdags-ledamoten Barbro Engman vara den som står för något slags progressivt tänkande på området.

Men det är något märkligt med att det är en konsumentorganisation som ska driva politiken. Framför allt när det gäller de långsiktiga frågorna. De stora visionerna och framtidssynerna borde vara en uppgift för varje politiskt parti att ta sig an.

Christian Lacotte chefredaktör

Hvad hvilja socialdemokratin?

L E d A R E

Helastommar;standardmått/

måttan-passadeBox 80, 516 21 Dalsjöfors • Tel 033-27 17 00Fax 033-27 17 05 • E-post: [email protected] • www.libluck.se

Måttbeställda laserkantade köksluckor.NYTT KÖK HELT ENKELT!Möt oss på Kistamässan- tockholm 30-31 mars. Monter M31��s

www.hfonstret.se H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

H-Fönstret i Lysekil tillverkar skräddarsydda aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd för ett tryggt och problemfritt boende. De är effektivt energi- och ljudisolerade och bland de mest inbrottssäkra på marknaden.

Fönster för generationer

8 Bofast 2/2011

k O n g R E S S

Därför är Sabo rödare än resten av Sverige

höstens kommunalval resulterade i83 maktskiften – åt bägge håll. Den al-liansblå dominansen från förra valet har minskat. Men fortfarande är en majoritet av kommunerna borgerligt styrda.

48 procent av kommunerna har ett borger-ligt styre. Drygt 37 procent av kommunerna

har någon form av rött styre. Resten har en blocköverskridande kommunstyrelse.

Till den kongress som SKL, organisatio-nen för Sveriges kommuner och landsting, håller i slutet av mars kommer 222 ombud från allianspartier och 219 rödgröna ombud. Alltså en knapp majoritet för alliansen.

Men på Sabos kongress, som hålls ett par veckor senare, ser representationen lite an-norlunda ut.

De fyra alliansblå partierna har tillsam-mans 45 procent av mandaten. De rödgröna partierna har tillsammans drygt 50 procent.(se grafik ovan).

En anledning till denna skillnad är att kommuner som saknar allmännyttiga bo-

stadsbolag inte får några röster i Sabovalet. Dessa kommuner är oftast borgerligt styrda (till exempel Täby, Danderyd och Nacka). De blå partierna får därmed färre mandat i Sabo.

efter valet 2006, när det blev borgerligt styre i 54 procent av landets kommuner, väntade sig många att även Sabo skulle skifta färg från rött till blått. När det visade sig att Sabo ändå fick en styrelse med en so-cialdemokratisk majoritet, om än en knapp sådan, blev besvikelsen stor hos många bor-gerliga politiker.

– Det minsta man kan kräva är att Sabos styrelse motsvarar valutgången i kommu-

kommun-Sverige har en majoritet av alliansblå ledningar. Ändå fort-sätter Sabo, som representerar de kommunägda bostadsföretagen, att styras av s.

det är främst en följd av Stock-holmsbolagens avhopp – i protest mot ett rött styre.

k O n g R E S S d A g S

i mitten av april är det dags för Sabokongressen, Sabos högsta be-slutande organ som sätts samman av politiskt valda ombud från hela landet. 75 ombud samlas då i Uddevalla för att diskutera vilka frågor Sabo ska arbeta med de närmsta åren, debattera motio-

ner och välja ny styrelse. Det är dock bara tre motioner som lämnats in (se nästa uppslag).

Fast att välja ny styrelse erbjuder kanske den här gången några moment av spänning.

En matematisk beräkning av utfallet av höstens kommunalval, omräknat till sty-relseplatser i Sabo, visar att den parlamen-tariska representationen i Sabo nu inte blir särskilt bred.

Socialdemokraterna får över 55 procent av styrelseposterna. Moderaterna får resten av platserna, med undantag av en enstaka leda-motsplats, som centern med nöd och näppe lyckas nypa.

Folkpartiet och kristdemokraterna har

inte skrapat ihop tillräckligt med röster för en enda styrelsepost.

bo brännström, folkpartist som i åtta år suttit i Sabos styrelse, skulle därmed förlora sin styrelseplats. Han hoppas nu att modera-terna ska ge bort ett par styrelseplatser.

– Det blir en bredare debatt om flera partier finns med i Sabos styrelse. Även om Sabo numer inte drivs ideologiskt och det inte finns några direkta motsättningar mel-

lan partierna, så finns det ju ändå nyansskill-nader mellan oss.

Dessutom, framhåller Bo Brännström, sitter det trots allt represen-tanter från både fp, kd och mp ute i bostads-bolagens styrelser.

– Och de bör ha en enkel väg in i Sabos sty-

relse utan att behöva gå genom något annat parti, menar han.

Han tycker därför att det ”vore rimligt” om fp fick en ordinarie styrelseplats och kd en ersättare.

– Det är också en praktisk lösning. Sam-arbetet mellan allianspartierna skulle bli mycket omständligare om några av oss inte kan vara med vid styrelsemötena.

Av detta skäl har moderaterna under senare år donerat en ersättarplats till krist-demokraterna, som inte på egna meriter kunnat få ihop till en styrelseplats. Även ersättarna brukar av tradition oftast delta i Sabos styrelsemöten.

hur det står till med välviljan hos de stora partierna och om det blir någon om-fördelning av styrelseposter vill dock ingen svara på i dag.

– Det är en fråga för valberedningen, säger Lars Birve, moderat och förste vice ordförande i Sabo.

Fast själv tycker han egentligen att man ska se på vilken förmåga individen har, och vilken nytta han kan göra, och inte till parti-tillhörighet.

– Det är inte säkert att det blir bättre eller mer mångfald av att det är just en moderat. Och bostadspolitiken utformas ju i riksdag och utskott och kommunfullmäktige, säger Lars Birve, som snart medverkar i sin sista Sabokongress – han avgår i april.

– Sabos styrelse ska inte sitta och utforma

Bara stora partier kvar i Sabos nya styrelseIngen plats för de små partierna – om inte socialdemokrater och moderater ger bort poster

alla små partier utom ett åker ur Sabos styrelse efter kongres-sen. kvar i styrelsen blir bara jättarna s och m och lilla c – om inte något stort parti släpper ifrån sig några poster.

det är resultatet av höstens val och Sabos valstadgar.– det vore tråkigt. det blir en smalare debatt med färre partier,

säger Bo Brännström, fp-ledamot som snart kan tappa sin plats.Texter helene ahlberg Grafik ulrika Majstrovic hansén

Bo Brännström

Bofast 2/2011 9

k O n g R E S S

Därför är Sabo rödare än resten av SverigeStockholmsbolagens utträde

har hjälpt till att bibehålla

en röd majoritet i Sabo.

nerna, sade Kristina Alvendal (m), då ord-förande i två av Stockholms bostadsbolag.

Alla tre Stockholmsbolag, liksom Värm-döbostäder, valde sedan att lämna Sabo.

Paradoxalt nog har detta utträde hjälpt till att bibehålla en röd majoritet i Sabo. Både Stockholm och Värmdö är borgerligt styrda. De rösttunga Stockholmsbolagen kunde kanske ha tippat mandatläget över till en blå majoritet i Sabo – men nu har de inte längre någon rösträtt.

en annan ingrediens i Sabos valrecept innebär nämligen att stora bostadsbolag väger betydligt tyngre i valurnan än mindre bolag. Antalet röster i Sabovalet är detsam-ma som antalet inbetalda kronor till Sabo. En krona, en röst. Och medlemsavgiften baseras i sin tur på hur många kvadratme-

ter lägenhetsyta bostadsbolaget har. Även detta ville borgerliga Sabopolitiker

ändra på efter valet 2006.– Det är dags att ändra den här bisarra

formen av kvadratmeterdemokrati, sade Lars Luttropp (m).

men den förhånade kvadratmeterde-mokratin kvarstår även i det nya systemet. Det gick inte att hitta en bättre modell. Att bostadsföretag med väldigt få lägenheter skulle få samma inflytande som mycket stora bostadsbolag ansågs orimligt.

En förändring av Sabos valregler som förra kongressen däremot beslutade är att Sabomandaten ska beräknas utifrån par-tifördelningen i kommunfullmäktige. Det tillämpas nu för första gången och medför att Sabokongressen i år hålls ”redan” i april,

två månader tidigare på året än förut. Syftet med de nya valreglerna är nämli-

gen att snabba på valproceduren, som an-setts vara både komplicerad, tungrodd och långsam. Det har hittills dröjt nio månader

från de allmänna valen till dess att Sabo fått en ny styrelse. Främst för att Sabovalet fram till i dag baserats på sammansättningen i de kommunägda bostadsbolagens styrelser – som i regel inte utses förrän vid bolagsstäm-morna i mars-april.


en egen bostadspolitik. Man ska reagera på beslut som politiker fattar på olika stäl-len, och sedan bedöma det utifrån vad som är bra för bostadsbolagen. Och det är inte säkert att man måste vara politiker för att kunna bedöma det, säger han.

Inte heller mp fick ihop tillräckligt med röster för en plats i Sabos styrelse, trots ett historiskt bra valresultat. Miljöpartiet har nu lika många mandat som folkpartiet.

Leif Jakobsson, Sabos socialdemokratiske

ordförande, dristar sig inte till att ha några synpunkter på att många partier nu hamnar utanför styrelsen – eller om det egna partiet kan tänka sig att offra någon plats till det gröna parti som s samverkade med före valet.

– Det lägger jag mig inte i. Det är valbe-redningens sak. Och resultatet är ju en följd av de stadgar vi har. Om vi haft en större styrelse kunde fler fått poster, men det blir ju alltid någon gränsdragningsproblematik.

Fast Åsa Frithiofson (s), ordförande i valbe-

redningen, som utses av Sabos kongress, säger att det är upp till partierna att avgöra vilka personer de vill ha i styrelsen.

– Sedan hanterar vi det i valberedningen. Om några poster ska ges bort, det får varje parti resonera med sina sam-arbetspartier om. Det är inget valberedningen tar ställning till.

Susanna Haby, m-ledamot i Sabos sty-relse, vill inte heller uttala sig om hur Sabos styrelseposter ska fördelas – ”jag har inte varit involverad i den processen”.

– Men i Göteborg har vi moderater ofta gett poster i nämnder och styrelser till andra allianspartier.

Personligen skulle hon gärna se ett ”system utan en massa politiker" i bolagsstyrelser (läs mer om denna fråga på sidorna 24–30).

– Till att börja med skulle man blanda upp styrelserna med ledamöter som utses efter kompetens i stället för partifärg.

Efter en utvärdering skulle bolagen – och Sabo – gradvis kunna övergå till en helt icke-politisk representation.

Fotnot: Liksom i riksdagsvalet tillämpas ett propor-

tionellt valsystem i valet till Sabos styrelse – och den

s k jämkade uddatalsmetoden. Det anses gynna de

större partierna. Små förändringar i röstetalen kan

också leda till stora förändringar i antalet mandat.


Bara stora partier kvar i Sabos nya styrelseIngen plats för de små partierna – om inte socialdemokrater och moderater ger bort poster

25

30

20072011

MO

DER

ATER

NA

+3

CEN

TERP

ART

IET –2

FOLK

PART

IET –3

KRIS

TDEM

OKR

ATER

NA

–1

SOCI

ALD

EMO

KRAT

ERN

A –1

VÄN

STER

PART

IET –2

SVER

IGED

EMO

KRAT

ERN

A +2

OPO

LITI

SKA

+–0

Vinna

re

Förlorar

e

MIL

JÖPA

RTIE

T +4

AN

TAL

MA

ND

AT

Susanna Haby

De främre staplarna visar hur många

ombud partierna fått till Sabos kongress.

Den bakre raden visar resutatet efter

förra valet.

Mandat på Sabokongressen

10 Bofast 2/2011

Bara tre motioner har lämnats in till Sabos kongress – och en av dem hand-lar om en liten detalj i stadgarna.

– det är svårt att skriva motioner om så komplexa frågeställningar som bostadspolitiken, säger Lars Birve (m), förste vice ordförande i Sabo.

ingen av dem Bofast pratat med vill dock tolka det låga motionsflödet som ett bris-tande engagemang bland Sabopolitikerna.

– Alla allians-motioner som vi lade under förra mandatperioden är nog genomförda

nu. Så vi är rätt nöjda, säger Bo Brännström, folkpartistisk ledamot i Sabos styrelse.

Men problemen för bostadsföretag som lever på en vikande marknad tror han kommer att bli en snackis vid fikaborden på kongressen.

Lars Birve (m), förste vice ordförande i Sabo, säger sig tvärtom ha märkt ett stort intresse för bostadsfrågorna bland styrelseledamöter ute i landet.

– Men det här är komplicerade frågor. Det är inte lätt att sätta sig in i allting och skriva rimliga motioner. Man kan inte begära att en ensam motionär ska ha kapacitet att

inventera vad som är tänkt och sagt – och sedan hitta på något nytt.

I Sabos styrelseled-ning har man därför disku-terat om Sabo inför nästa kon-gress ska skriva några så kallade papers, rapporter eller uppsatser som proble-matiserar bostadsfrågor och fångar in vad som har tänkts och gjorts. De ska sedan skickas ut som dis-kussionsunderlag till kongressens ombud.

– Det skulle inte innehålla några förslag från Sabo, utan man ska kunna dra olika slutsatser utifrån underlaget. Men det är inget vi beslutat om än, säger Lars Birve.

Fast kongressens viktigaste funktion är egentligen inte motionsdebatten, menar han.

– Det största med kongressen är att den är kontaktskapande, att människor från alla bostadsbolag träffas och kan utbyta erfa-renheter.

men de två sakfrågemotionerna – om ungdomsbostäder och energiförsörjning – som faktiskt skrivits kommer att få desto större genomslag på kongressen.

– Vi tänker fokusera mycket på ungdo-mars svårigheter att komma in på bostads-marknaden. Och vi hoppas att vi kan bidra på något sätt, säger Sabos ordförande Leif Jakobsson (s).

Förhoppningen är också att få ett allmänt genomslag i frågan.

– Hela etablissemanget glömmer bort att deras egna barn och deras barns kompisar har jäkligt svårt att få någonstans att bo. Den generation som nu ska ut på bostads-marknaden har mycket svårare än deras föräldrageneration hade det. Jag tycker att det är en moralisk fråga.

susanna haby, moderat ledamot i Sabos styrelse, tycker för sin del att energifrågan är intressantast.

– Vi måste ta tag i frågan om hur vi ska energieffektivisera det bestånd vi redan har. Och skaffa kunskap så att det som byggs framöver görs på ett klokt och hållbart sätt.

[email protected]

”Det är inte lätt att sätta

sig in i allting och skriva

rimliga motioner.”


En effekt av att Sabomandaten i stället bygger på sammansättningen i kommun-fullmäktige förutsågs bli att fp, m och s skulle få en relativt sett lägre representa-tion i Sabo än tidigare.

Styrelserna i de kommunala bolagen utses nämligen ofta efter en viss förhand-ling i kommunerna, där en del partier kan få fler poster i vissa nämnder och bolag, än vad valresultatet ger täckning för. Fp, m och s tycks historiskt ha prioriterat poster i just bostadsföretag, medan centerpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet tros ha prioriterat representation i andra bolag och nämnder.

Denna förutsägelse slog också in – delvis. Bofasts jämförelse mellan valresultatet i alla kommunfullmäktige och i Sabovalet visar att folkpartiet, som tidigare hade näs-tan fyra procentenheter fler mandat i Sabo

än i kommunfullmäktige, nu i stället har lite lägre representation i Sabo än i kom-munriket som helhet.

Kd och c förlorar ungefär lika mycket som tidigare. Vänsterpartiet förlorar ännu mer än tidigare.

Vinnare är, liksom i valet till Sabos sty-relse, de största partierna. Socialdemokra-terna får, liksom tidigare, knappt sex pro-centenheters bättre representation i Sabo än i kommunerna. Allra bäst blev utfallet för moderaterna, som nu får drygt sex pro-centenheter mer i Sabovalet.

Även miljöpartiet har fått bättre utdel-ning i det nya systemet.

Vissa skillnader kan säkerligen också bero på avrundningsskillnader – decima-lerna faller olika om det är 75 Saboombuds-platser eller totalt nästan 13 000 fullmäkti-geplatser som ska fyllas.

Lars Birve

Få motioner till Sabos kongress

Röstkort frånSabos kongress.

Bofast 2/2011 11

Med hjälp av sol och värmepumpar kan miljonprogramsområdena bli självförsörjande på energi – och till och med sälja el och värme till elleve-rantörerna, menar karl-Erik Anders-son (fp).

Han vill att Sabo ska utveckla ett koncept för detta – och förmå reger-ingen att skjuta till stödpengar.

karl-erik andersson (fp), tidigare vice ordförande i bostadsbolaget Mimer i Västerås och nu ersättande ombud till Sabos kongress, har med sig ett helt paket med olika energiförslag till kongressen.

Han tror att priset för olja, gas och kol kommer att öka dramatiskt i takt med att kostnaden för utvinningen stiger. Därmed kommer också fjärrvärmepriserna att skjuta i höjden, menar han.

”Inom 3–4 år kommer fjärrvärmetaxorna sannolikt vara minst 50 procent högre än idag”, skriver han i sin motion till Sabos kongress.

Kostnaderna för energi från sol och värme-pumpar kommer däremot att sjunka, spår Karl-Erik Andersson. Bostadsbolagen borde därför satsa på lokal energiproduktion.

”Kombinationen av lokala energislag som sol-paneler, solceller, lokala vindkraftverk, bergvärme och sjövärme kan göra bostadsområden i det när-maste självförsörjande på energi”, skriver han.

Karl-Erik Andersson konstaterar att energiförbrukningen i det genomsnittliga bostadsbeståndet fortfarande är hög, trots omfattande besparingsåtgärder. Han anser att det därför gäller att hitta kostnadsef-fektiva metoder att göra framför allt mil-jonprogramsområdena till producenter av förnyelsebar energi.

Saboföretagen förfogar över stora out-nyttjade takytor, väggar och balkongräcken som kan användas för solenergi, menar han. Och markytor som kan användas till vind-kraftverk och bergvärme.

han föreslår därför att Sabo ska utveck-la ett koncept för hur äldre bostadsområden kan omvandlas till lokala producenter och konsumenter av energi baserat på sol och värmepumpar. Sabo borde också begära att regeringen inför stöd till Saboföretag som

genomför detta.Eftersom bo-

stadsområdena ibland kom-mer att få överskott på el och värme krävs också smarta elnät som tillåter att Sabo-el levereras ut på nätet.

Karl-Erik An-dersson anser därför att el- och värmeleverantörer ska vara skyldiga att köpa tillbaka el och värme till ett nettodebiteringspris. Därtill tycker han att alla ”skatte- och momsproblem som uppstår ska lösas”.

”Bostadsområden kan bli självförsörjande på energi”

k O n g R E S S d A g S k O n g R E S S d A g S

veine backenius (c) och Ingvar von Malm-borg (mp) motionerar om en liten förändring

inom Sabos stadgar: det vore bättre om valbered-ningen, som utser ombud till Sabos kongress, fick lite

längre tid på sig. Om valberedningens sammanträde kunde flyttas från

november till december skulle nomineringar till nämnder och styrelser ute i kommunerna nämligen hinna bli färdiga.

Valberedningen skulle då kunna göra ett bättre arbete, menar mo-tionärerna och yrkar att Sabos styrelse ska undersöka om det är möjligt att ändra valberedningens arbetsrutiner på detta sätt ”inom ramen för Sabos stadgar”.

Att ändra i Sabos stadgar kan annars vara tidsödande. De föränd-ringar av stadgarna som beslutades av förra kongressen föregicks av ett mångårigt arbete av en brett parlamentariskt sammansatt stadge-kommitté.

Centerpartisten Sven-Åke Fröderberg från Växjö vill att Sabo ska samla in kunskap om byggen av billiga ungdomslägen-heter.

”Lokaler som inte tidigare använts som bostäder kan göras om för att få en ungdom som hyresgäst. Och kanske kan vi tänka oss att sätta upp baracker med en standard annorlunda än vad man tänker på när man hör ordet barack?” frågar han sig i en motion till Sabos kongress.

Han funderar också över om det är möjligt att spränga in ett antal lägenheter med ”generösare regelverk” i nypro-duktionen: ”Vi söker inte kategoriboende. Vi söker blandat boende.”

Sven-Åke Fröderberg menar att alla bostadsbolag jobbar var och en på sin kant för att få fram ekonomiskt försvarbara ungdomsbostäder, men att det saknas ett samlat grepp för att leta fram och sprida erfarenheter från olika Saboföretag. Detta borde därför Sabo få i uppdrag att göra.

Han yrkar också på att Sabo ”förutsättningslöst och krea-tivt” ska arbeta för nya former att skapa bostäder som unga har råd med.

Baracker till ungdomar?

Valberedning vill hellre mötas i december

Motioner

Solceller på hustak.

Röstkort frånSabos kongress.

12 Bofast 2/2011

Sabos ordförande Leif Jakobsson (s) vill få ett slut på mansdominansen inom bostadspolitiken – och Sabo.

– Våra kongresser har varit för gub-biga, säger han.

såväl byggande som bostadspolitik har traditionellt varit en manlig sfär. Det märks inte minst i könsfördelningen inom kom-munernas nämnder och bolag.

– Där har tyvärr våra bostadsbolag inte utmärkt sig på något positivt sätt, konstate-rar Leif Jakobsson.

Men nu ska Sabo göra sitt för att ändra på detta – med början på Sabos kongress.

– Våra kongresser har varit lite för gub-

biga. Det fick vi också kritik för på förra kongressen, och då lovade jag att det skulle bli andra tag, säger Leif Jakobsson.

Jämlikhet och mångfald ska därför prägla den kommande kongressen i Uddevalla. Det ska märkas i vilka som syns och hörs på podiet.

Men det ska också märkas i all annan verksamhet som Sabo ägnar sig åt – som kurser, seminarier och paneldebatter.

– Vi har ju en väldig möjlighet i Sabo att välja vilka forskare, debattörer och före-dragshållare vi lyfter fram i olika samman-

hang. Där måste vi skärpa oss. Vi ska se till att det inte blir en gubb-maffia som håller på med bostads-politik och bostadsfrågor.

sabo har också försökt påverka kommunerna att åstadkomma en bättre könsbalans i bostadsbolagen när nya styrelser skulle tillsättas

efter valet i höstas.– Vi skrev till samtliga partier om det. Vi

är ju ingen koncern och kan inte bestämma

över det. Men jag hoppas att det har gett utdel-ning.

Leif Jakobsson beto-nar att det inte handlar om jämlikhet för sakens egen skull eller om någon allmän represen-tativitet.

– Det handlar om hur mycket kompentens vi tappar genom att vi har så ensidigt sam-mansatta styrelser i bostadsbolagen. Får verkligen alla frågor den uppmärksamhet de skulle behöva när man har nästan helt man-liga församlingar? Bolagen skulle faktiskt fungera mycket bättre om det var balanse-rade styrelser.

fokus ska ligga även på etnisk mång-fald. Det har dock Leif Jakobsson dock inte riktigt lika mycket att säga om.

– Jo jo, det jobbas ju med det också.

[email protected]

För första gången i Sabos historia kommer Sverigedemokrater att delta i en Sabokongress.

– Jag kan ännu inte uttala mig i några bostadspolitiska frågor, säger Therese Borg, ett av ombuden.

Sd är nu dubbelt så stora som kd.

sverigedemokraterna (sd) gjorde i höstas sitt bästa val hittills i landets kommu-ner – och får därmed sin största representa-tion någonsin även i Sabos demokratiska församling, alltså Sabokongressen.

2,7 procent av ombuden på kongressen i Uddevalla kommer från Sverigedemokra-terna. Sd blir då lika stora som vänsterpar-tiet – och dubbelt så stora som kristdemo-kraterna.

Therese Borg, politisk sekreterare hos sverigedemokraterna i Eskilstuna, är ett av partiets två ordinarie ombud vid Sabokon-

gressen och representerar då Skåne- och Blekingekretsen. Hon vill ännu inte säga något om hur sd kommer att agera vid kon-gressen eller om partiet har några hjärtefrå-gor man vill föra fram.

– Det är ju första gången vi är med på en sådan här kongress. Vi har inte hunnit prata ihop oss om det. Vi väntar nu på att få hem handlingar från Sabo om vilka frågor som ska tas upp, säger hon.

Sverigedemokraternas Sabopolitiker har i alla fall hunnit påbörja förberedelserna kring själva kongressresan – och planerar att skicka alla sina fyra ombud till Udde-valla, alltså både ordinarie och ersättare.

bostadspolitiken har inte någon framträdande roll i Sverigedemokraternas politik.

Det finns dock några stycken om boende inskrivna i sd:s kommunalpolitiska pro-

gram. Bland annat sägs att hyresrätter ska kunna omvandlas till bostadsrätter om hy-resgästerna vill, och att företag som använ-der sig av traditionella byggnadsstilar och material ska premieras vid upphandling.

det sägs också att kommunala bostads-bolag ska ha som sin viktigaste uppgift att tillhandahålla hyresbostäder till rimliga pri-ser för resurssvaga och utsatta grupper. Om detta betyder att sd förespråkar socialbostä-der vill dock Therese Borg inte svara på.

– Det kan jag inte uttala mig om utan att först prata med andra företrädare för par-tiet.

Hon vet heller inte om sd kommer att utse någon bostadspolitisk – eller Sabopolitisk – talesperson.

– Sådana frågor kan jag inte säga något om.

[email protected]

Debut för sverigedemokrater

Sabo ska sätta punkt för gubbmaffian

Leif Jakobsson

Vill du ha Bofasts nyhetsbrev?Gå in på www.bofast.net och anmäl dig under fliken prenumerera.

Prenumerationen är helt kostnadsfri.

”Vi ska se till att det inte blir

en gubbmaffia som håller på

med bostadspolitik.”


Bofast 2/2011 13


PODAB är specialiserade på utrustning för professionell tvätt av textilier. Med över 65 års erfarenhet och det bredaste sortimentet på marknaden, erbjuder vi det bästa alternativet för dina behov.

Spara 16 badkar med vatten i veckan...

...bara genom att tvätta med rätt utrustningHur är det möjligt? Besök www.podab.se/sparamer för att se hur mycket du

sparar genom att använda våra klimatsmarta produkter.

14 Bofast 2/2011

de allmännyttiga Saboföretagen och Hyresgästföreningen har sedan 1958 haft ett gemensamt organ för att lösa hyrestvister: Hyresmarknads-kommittén (HMK). Beslutande i HMK är Hyresgästföreningens ord-förande Barbro Engman och Sabos vd Kurt Eliasson.

Om förhandlingarna strandar i någon landsände vänder sig den lokala hyresgäst-föreningen och det lokala bostadsföretaget till HMK. Antingen för medling, eller – om positionerna är helt låsta – för att kom-mittén ska fatta ett beslut om hur hög nya hyran ska bli.

Varje år brukar mellan 10 och 49 hyres-tvister hamna på HMK:s bord.

Men om hyresgäster och privata fastig-hetsägare inte kommer överens hamnar tvisten i stället i det juridiska systemet, i någon av landets åtta hyresnämnder.

Sedan årsskiftet gäller en ny hyreslag som

innebär att allmännyttans hyror inte längre utgör ett tak för privatvärdarnas hyror, och att de privata fastighetsägarna ska för-handla om hyrorna på samma villkor som allmännyttan.

Är det då också dags för en privat mot-svarighet till Hyresmarknadskommittén? Ett privat strandningsinstitut – PSI? Eller ett privat medlingsorgan – PMO?

– Nej, säger Reinhold Lennebo, vd för Fastighetsägarna Sverige.

– Vi har väl övervägt det. Men vi menar att vi har ett fungerande instrument i hyres-nämnden. Och hitintills har vi haft väldigt få fall i hyresnämnderna.

Reinhold Lennebo tror inte att de nya hy-resförhandlingsreglerna kommer att leda till fler

tvister i hyresnämnderna.– En viss ökning i början medan man är

ovan kanske, men sedan stabiliserar det sig nog.

Tore Ljungkvist, vice vd för Fastighets-ägarna Stockholm, är tydligare.

– Jag anser att det vore fel att skapa ett organ för tvistelösning på privatsidan. Hy-

resnämnderna har fått det uppdraget av staten, och de gör det bra.

Tore Ljungkvist menar att ett tvistelös-ningsorgan bara skulle medföra att parterna inte tar sitt ansvar.

– Då är det väldigt praktiskt att bara föra ärenden dit. Det skapar

tvister och motverkar snabba uppgörelser att ha den typen av organ.

frågan är om hyresnämnderna alls har kapacitet att ägna sig åt stora hyresförhand-lingsärenden. Hyresnämnderna har också att hantera en stor uppsjö andra frågor som värdar och hyresgäster kan tvista om: andra-handsuthyrning, ombyggnader, skador i lägenheten, villkor i kontrakt, dålig flytt-städning med mycket mera. Även bostads-

rättsinnehavare som inte kommer överens med sin bostadsrättsförening kan vända sig till hyresnämnden.

– Jag är övertygad om att det inte blir några snabba lösningar i hyresnämnderna, om de ska sätta sig in i och försöka bedöma hur hyran ska justeras för tusentals lägenhe-ter, säger Roland Sernlind, förhandlingsan-svarig på Sabo.

Det lilla allmännyttiga bostadsföretaget Arbetarebostadsfonden, som äger 1 350 lägenheter i Stockholm, har prövat hyres-nämndsvägen.

För snart fyra år sedan strandade hy-resförhandlingarna för hälften av fondens områden. Fonden hänsköt då dessa för-handlingar till hyresnämnden. Först över ett år senare kom ett utslag – för en av fast-igheterna, där hyran då fick höjas med 12 procent. Och inte förrän efter drygt två år hade beslut om hyresförändring kommit för alla fastigheter.

faktum är att det faktiskt redan finns ett gemensamt förhandlingsorgan för Fast-ighetsägarna Sverige och Hyresgästfören-ingen – som nästan ingen kommer ihåg. Det heter Bostadsmarknadskommittén (BMK) och skapades 1971, men har aldrig använts för att lösa några hyrestvister.

Barbro Engman, Hyresgästföreningens riksordförande, skulle gärna se att BMK blåstes till liv.

– Det vore kanonbra. Jag har aldrig för-stått mig på folk som vill dra sina kunder inför rätta för att höja priset. Parterna har ju fått ansvar för att förhandla om hyran, då känns det som en självklar konsekvens att parterna också försöker lösa tvister på central nivå.

Det vore dessutom en pragmatisk lösning, menar hon.

– Hyresnämnden prövar ju aldrig kol-lektiva uppgörelser. Om en sådan strandar måste hyran prövas enskilt för varje lägen-het. Det tar ju åratal när parterna ska börja leta jämförelselägenheter, och hyresnämn-den är heller inte dimensionerad för det.

Även föreningens förhandlingsansvarige, Göran Svensson, tycker att det vore bra om det fanns en motsvarighet till HMK.

– Men det handlar då om att komma fram till en lösning för hyresläget generellt på en ort.

– Vi kan inte ha ett system där enskilda förhandlingar mellan fastighetsägare och den lokala hyresgästföreningen ska lösas

n y H E T E R

”Hela systemet skulle haverera om ett stort bolag hamnade i hyresnämnden”

nu när privatvärdarna ska förhandla på samma villkor som allmännyttan – borde det skapas ett nytt konfliktlösningsorgan?

nej, säger Fastighetsägarna. det leder bara till fler tvister. Ja, säger Hyresgästföreningen.– Hela systemet skulle haverera om förhandlingarna strandar i

ett stort fastighetsbolag och tusentals lägenheter hamnar i hyres-nämnden, säger Terje gunnarsson, ordförande i Hyresgästföre-ningens Stockholmsregion.

Text helene ahlberg Grafik ulrika Majstrovic hansén

”Jag har aldrig förstått mig på

folk som vill dra sina kunder

inför rätta för att höja priset.”

Reinhold Lennebo

ToreLjungkvist

Dags för ett medlingsin stitut för privatvärdar?

Bofast 2/2011 15

genom central medling. Det tror jag vore ogörligt, eftersom det finns så oerhört många motparter. Dessutom förhandlas hyrorna ofta hus för hus, med olika yr-kanden för varje hus.

Göran Svensson berät-tar att Hyresgästfören-ingen tagit upp frågan med Fastighetsägarna.

– Men det är en bra bit att gå innan vi är där. Den private fastighets-ägaren kan i dag inte bindas till ett beslut på samma sätt som ett Saboföretag, som ju förbundit sig att följa HMK:s beslut.

De ramavtal om hyreshöjningar som Hy-resgästföreningen träffar med Fastighets-ägarna på en ort är inte på något vis bindan-de för den enskilde privatvärden.

– Och ska man ha centrala rekommenda-tioner bygger det ju på att båda parter tycker att det är ett bra arbetssätt, säger Göran Svensson.

Ett allmännyttigt bostadsföretag som inte är med i Sabo har inte heller möjlighet att hänskjuta tvisten till HMK.

För drygt tre år sedan lämnade flera stora bostadsföretag i Stockholmsregionen Sabo efter missnöje bland annat med ”Sabos poli-tiska styrning” (se även sid 6–7).

Fram till årsskiftet hade de tre stora Stockholmsbolagen ändå ett specialavtal som mot ett rabatterat pris gav dem tillgång till HMK:s tjänster. Så är det inte längre.

Därmed skulle hyresnämnden i ett slag kunna få 30 000 lägenheter på halsen. Och krisar det för alla tre bolag handlar det om hyresförändringar för 80 000 lägenheter.

den tanken skrämmer Terje Gunnars-son, ordförande för Hyresgästföreningens Stockholmsregion.

– Det skulle bli en hemsk situation om förhandlingarna för något av de stora Stock-holmsbolagen strandar och tiotusentals lägenheter hamnar i hyresnämnden för en prövning. Då skulle hela systemet haverera.

Hyresnämnden skulle inte kunna göra något annat i tio år.

Även en strandning hos något av de stora privata bolagen skulle innebära att det bildades en gigantisk ärendepropp hos hyresnämnden.

– Men privatbolagen förhandlar hus för hus och har sällan samma yrkande för hela beståndet, så det kanske inte skulle bli lika många lägenheter som hamnade i nämnden.

även om fastighetsägarna inte gillar central tvistelösning finns ändå en punkt om detta inskrivet näst sist i det ramavtal som Fastighetsägarna Stockholm strax före jul tecknade med Hyresgästföreningens Stockholmsregion:

”Parterna är överens om att tvister av principiell karaktär som kan uppstå vid tolkning av denna förhandlingsöverens-kommelse kan hänskjutas till så kallad cen-tral förhandling mellan parterna.”

Men med det menas egentligen inte alls någon form av central förhandling, enligt Tore Ljungkvist, som är en av dem som skri-vit under avtalet.

– En central förhandling betyder i det här fallet de parter som skrivit under ram-avtalet, alltså vi och Hyresgästföreningen Stockholm.

Så värst mycket till förhandling blir det nog inte heller.

– Ramavtalet är ju en rekommendation, säger Tore Ljungkvist.

– Om det går snett när värdarna ska börja

förhandla för sina hus kan de vända sig till oss för att få ett förtydligande om vad vi menade i avtalet. Till exempel vad som är en kvalitetsförbättring.

– Vi tycker inte att det som står där är särskilt förpliktande, vi är inte ett tvistlös-ningsorgan som löser alla frågor som kom-mer upp.

n y H E T E R

”Hela systemet skulle haverera om ett stort bolag hamnade i hyresnämnden”

Göran Svensson

Terje Gunnarson

n y H E T E R

”Det vore en hemsk situation

om förhandlingarna för ett stort

Stockholmsbolag strandar.”

Här har de allmännyttigahyresförhandlingarna strandatBorås

MedlingDals-Ed MedlingGislaved HMK-beslutKarlshamn MedlingLidköping HMK-beslutMjölby MedlingMunkfors HMK-beslutNorrahammar MedlingNorrköping ÅterkallatNyköping MedlingSala MedlingSigtuna MedlingSölvesborg Återförvisat till parternaTidaholm MedlingTorshälla Inte klarUddevalla Medling

Under vinterns förhandlingsomgång har hittills 16 tvister hamnat hos Hyresmarknadskommittén. 10 hyrestvister har HMK löst genom medling. I tre fall har HMK fattat ett beslut om en viss nivå på hyres-höjningen som parterna fått acceptera.I Norrköping kom de lokala parterna efter en tid fram till att de skulle fortsätta förhandla själva och återkallade sitt ärende.

Dags för ett medlingsin stitut för privatvärdar?

16 Bofast 2/2011

En perfekt lösningför dig som inte villgöra så mycket åtdet här med klimatet.

Fjärrvärmen sköter sig nämligen praktiskt taget själv. Den är alltså inte bara en

klimatsmart, utan dessutom bekväm och driftsäker, uppvärmningsform.

Ändå handlar det om en relativt enkel lösning: Vi hettar upp vatten som pum-

pas runt i ett slutet kretslopp. Det gör att fjärrvärmen, till skillnad från andra

lösningar, i princip är underhållsfri. Ett lika enkelt som tryggt sätt att värma

bostäder, lokaler och industrier, kort sagt. Via ca 1300 mil rör värmer vi mer än

hälften av Sveriges hem och lokaler på det här resurssnåla sättet. Samtidigt

som fjärrvärmen bidrar till energieffektiviseringen i samhället rent generellt.

EN DRIFTSÄKER UPPVÄRMNING FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID.

Trots all snö som föll här hemma i fjol, konstaterar klimatforskarna att

temperaturen i världen fortsätter att stiga. Den stora boven i dramat är

koldioxidutsläppen. Ett sätt att minska dessa är att byta uppvärmningsform,

till fjärrvärme.

Fjärrvärmens omställning från fossila till förnybara bränslen är huvudför-

klaringen till att Sverige har klarat klimatmålen och blivit en förebild för andra

länder. Genom minimering av olja i den egna produktionen och att fjärrvärmen

ersatt olja och direktverkande el i många områden har Sveriges utsläpp av

koldioxid minskat med 11 miljoner ton de senaste 25 åren.

Detta har varit möjligt tack vare att fjärrvärme tar tillvara resurser som

annars skulle gå förlorade, som spillvärme från industrier, rester från skogs-

avverkning och annat avfall. Hela 80 procent av fjärrvärmen kommer från

förnybar och återvunnen värme. Dessutom får vi stora mängder förnybar el

– för närvarande omkring 5 TWh – när el och värme produceras samtidigt i

bioeldade kraftvärmeverk.

Vi pratar helt enkelt om det bästa sättet att

hålla oss människor varma, utan att Moder

Jord ska få det för hett om öronen.

Läs mer på fjarrvarme.se.

HO

LY D

IVE

R

Bofast 2/2011 17

En perfekt lösningför dig som inte villgöra så mycket åtdet här med klimatet.

Fjärrvärmen sköter sig nämligen praktiskt taget själv. Den är alltså inte bara en

klimatsmart, utan dessutom bekväm och driftsäker, uppvärmningsform.

Ändå handlar det om en relativt enkel lösning: Vi hettar upp vatten som pum-

pas runt i ett slutet kretslopp. Det gör att fjärrvärmen, till skillnad från andra

lösningar, i princip är underhållsfri. Ett lika enkelt som tryggt sätt att värma

bostäder, lokaler och industrier, kort sagt. Via ca 1300 mil rör värmer vi mer än

hälften av Sveriges hem och lokaler på det här resurssnåla sättet. Samtidigt

som fjärrvärmen bidrar till energieffektiviseringen i samhället rent generellt.

EN DRIFTSÄKER UPPVÄRMNING FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID.

Trots all snö som föll här hemma i fjol, konstaterar klimatforskarna att

temperaturen i världen fortsätter att stiga. Den stora boven i dramat är

koldioxidutsläppen. Ett sätt att minska dessa är att byta uppvärmningsform,

till fjärrvärme.

Fjärrvärmens omställning från fossila till förnybara bränslen är huvudför-

klaringen till att Sverige har klarat klimatmålen och blivit en förebild för andra

länder. Genom minimering av olja i den egna produktionen och att fjärrvärmen

ersatt olja och direktverkande el i många områden har Sveriges utsläpp av

koldioxid minskat med 11 miljoner ton de senaste 25 åren.

Detta har varit möjligt tack vare att fjärrvärme tar tillvara resurser som

annars skulle gå förlorade, som spillvärme från industrier, rester från skogs-

avverkning och annat avfall. Hela 80 procent av fjärrvärmen kommer från

förnybar och återvunnen värme. Dessutom får vi stora mängder förnybar el

– för närvarande omkring 5 TWh – när el och värme produceras samtidigt i

bioeldade kraftvärmeverk.

Vi pratar helt enkelt om det bästa sättet att

hålla oss människor varma, utan att Moder

Jord ska få det för hett om öronen.


HO

LY D

IVE

R

18 Bofast 2/2011

S V A R T A A F F Ä R E R S V A R T A A F F Ä R E R

Statsminister fredrik Rein-feldt drog upp ovanligt mycket damm när han i en intervju med Dagens Nyheter nyligen dömde ut hyresrätten som upplåtelseform i

Stockholms innerstad. Eller gjorde han det? Kanske inte. Dagen

efter publicerades en sällan skådad demen-timanöver på regeringens hemsida. Rein-feldts medarbetare, som varit närvarande vid intervjutillfället, bandade som vanligt intervjun och i ett försök att korrigera den bild som tidningen givit, lades ljudfilen ut på nätet. Samt rubriksatte med ”Hyresrätten är en bra idé”.

Men bortom det nya greppet att ge tillba-ka på journalisten med dennes egna medel, finns ett annat intressant fenomen. Det kan liknas vid viskleken; ett påstående cirkule-rar i det offentliga rummet så länge och så ofta att det till slut godtas som en sanning.

På så sätt kan ett påstående att hyres-marknaden inte fungerar kopplas till en förment utbredd förekomst av allehanda skumraskaffärer med lägenhetskontrakt. Utan att det finns någon som vet vad som är fakta och vad som är tro.

vem som helst kan utan att bli emotsagd tryggt säga att bostadssituationen i Stock-holm är kaotisk, att lägenhetsförmedling och hyresmarknad inte fungerar och att det leder till en omfattande och skadlig svart marknad.

Det finns skäl att påstå att det finns brister på bostadsmarknaden i Stockholm. Det är rent av troligt att det finns en svart mark-nad. Men, och detta är det märkliga i denna

historia, om detta vet man just inget alls. I alla fall inte vad beträffar omfattningen.

Ändå påstår höga tjänstemän och före-trädare för stora organisationer att det finns

en omfattande svart marknad. De privata fastighetsägarnas organisation i Stockholm skriver till exempel i en pamflett titulerad ”Missbruket av hyresrätten – en rapport om svarthandel med hyreslägenheter i Stock-holm” att svarthandel med hyreskontrakt i olika former omsätter 1,2 miljarder kronor per år.

Fastighetsägarna Stockholms vice vd, Tore Ljungkvist, går ännu ett steg längre och skriver i en rapport om ”olagliga lägen-hetsbyten” att ”den omfattande olagliga lä-genhetshandeln blivit ett samhällsproblem”.

Organisationens lösning för att komma till rätta med denna situation heter marknads-hyror. Det är inte ägnat att förvåna. Vilken näringsidkare vill inte höja priset på sin vara? Men det är inte alla som kan hävda att om inte branschen blir lönsammare så leder det till en allmänt ökad kriminalisering.

mer problematiskt blir det när den egentliga faktabasen blir accepterad utan att de som använder den funderar över i vilken utsträckning de har täckning i verkligheten. Detta gäller för övrigt alla som deltar i den bostadspolitiska debatten, oavsett vem de företräder.

Så hur förhåller det sig då? Det ligger, som fastighetsprofessorn Hans Lind säger, i sa-kens natur att svarthandelns utbredning är svårmätbar.

– Alla säkra påståenden om att det skulle finnas en stor svartmarknad, eller att det inte finns någon svartmarknad alls, måste ses mot bakgrund av att det är en individ med ett ganska begränsat underlag som ut-talar sig, säger han.

Pär Svanberg, förhandlingschef på Hyres-gästföreningen, delar uppfattningen att det är svårt att uttala sig om saken.

– Vi ger inte mycket för Fastighetsägarnas undersökning. Ingenting, faktiskt. Det där är självklart en svår sak att undersöka, men jag tycker ändå att man ska vara anständig när man presenterar undersökningar. De ska bygga på relevanta fakta, annars ska man ju låta bli.

Bofast har gjort en omfattande genom-gång av tillgängligt material i form av forsk-

ning och andra mer eller mindre trovärdiga rapporter.

Allt kokar ner till en enda källa, organisa-tionen Fastighetsägarna.

Bofast har, till skillnad från till exem-pel Michaël Kochs statliga utredning om allmännyttans villkor, valt att inte ta med medierna i denna källgranskning. Detta eftersom dessa oftast beskriver enskilda en-staka fall och inte säger något om den totala omfattningen.

Åren 1999, 2004 och 2006 publicerade Fastighetsägarnas Stockholmsregion rap-porter där man gjort uppskattningar av hur många lägenhetsbyten som gjorts på orik-tiga grunder.

för att räkna fram marknadens stor-lek har Fastighetsägarna genomfört en med-lemsenkät. 31 personer kom in med svar. Dessa säger sig tro att hälften av alla byten är olagliga. Någon företrädare för allmän-nyttan har inte tillfrågats.

Från dessa 31 individer har man sedan extrapolerat och alltså kommit fram till att exakt 1,2 miljarder kronor årligen omsätts i dessa skumraskaffärer.

Genom att multiplicera antalet byten som sker i Stockholm (cirka 4 700 lägenheter per år enligt den senaste rapporten) med det pris

det ”sjuka hyressättningssystemet” måste snarast göras om och öppnas upp för marknadskrafterna. det finns inget annat sätt att komma runt den skadliga olagliga svartmarknaden.

det påstår Fastighetsägarna i olika rapporter. Men rapporterna bygger på mycket bräcklig grund.

Text CHRiSTiAn LACOTTE Grafik ULRikA MAJSTROViC HAnSén

Alla talar om svarthan deln – ingen vet säkert

”Man ska vara anständig när man

presenterar undersökningar. De

ska bygga på relevanta fakta.”

Bofast 2/2011 19

S V A R T A A F F Ä R E R S V A R T A A F F Ä R E R

som ett kontrakt uppskattas till (300 000 kronor per lägenhet) räknas marknadens storlek fram.

Det finns skäl att tvivla på denna matema-tik. Uppskattningen 4 700 lägenhetsbyten kan ifrågasättas. Att hälften av alla byten skulle ske på olaglig grund förefaller över-drivet. Och summan inkluderar även de all-

männyttiga bolagen. Där uppges kontrollen vid byten vara mycket omfattande.

Det är också främst i ett byte där en per-son helt lämnar hyresbostadsmarknaden som det kan bli fråga om svart pengaöverlå-telse. Annars saknas ju själva incitamentet.

Men de flesta byten är lägenhet mot lä-genhet. Även på denna grund finns skäl att fråga sig om antalet skenbyten är så många som anges.

Om endera parten byter upp sig till en attraktivare lägenhet kan man i och för sig tänka sig att denne betalar något emellan. Men bara då. Vid ett byte två hyresgäster emellan är det dessutom bara den ene som kan påräkna att få betalt. Inte minst av detta skäl halveras antalet möjliga olagliga trans-aktioner.

vad sedan gäller priset 300 000 kronor per lägenhet redovisas inte grunden för hur den summan räknats fram, utan den är tagen ur en inte närmre beskriven ”inoffi-ciell prislista” och utgör ”en bedömning”.

Allt sammantaget verkar summan 1,2 miljarder starkt överdriven. Men ändå alltså allmänt mer eller mindre vedertagen.

Vad som ytterligare förvånar i denna ex-ercis är att de individer som kan antas vara mest aktiva på denna marknad kommer ur Fastighetsägarnas egen målgrupp. Många fall av skenbyten involverar en fastighets-ägare som ställer en lägenhet till förfogande för ett skenkontrakt.

Till Fastighetsägarnas försvar ska sägas att de hela tiden gör tydligt att beräknings-grunderna är osäkra. I samtliga tre rap-porter finns gott om passager där det sägs

att det rör sig om ”grova uppskattningar”, att ”det inte finns säker statistik”, att man ”tror” att antalet olagligheter ökat och att antalet byten är beräknat på ”den informa-tion man kunnat erhålla”. På andra ställen sägs uppgifterna vara uppskattningar eller förmodanden.

ändå utgör dessa bräckliga fakta ett av de starkaste argumenten för att helt re-formera hyressättningssystemet och införa marknadshyror.

Hyresgästföreningens Pär Svanberg menar för sin del att det dessutom finns en sak som kan vara värd att uppmärksamma.

– Vi har inte undersökt saken noggran-nare, men logiken säger att så gott som alltid vid svarta lägenhetsaffärer är det en hyres-värd inblandad. Och det pratar man aldrig om. Jag tycker att man måste sopa framför egen dörr. Om lediga lägenheter lämnades till bostadsförmedlingen och om alla byten och andrahandsuthyrningar bevakades noggrant skulle de här problemen minska betydligt.

– Jag vill påstå att Fastighetsägarna försto-rar det här problemet för att få högre hyror och större vinster för sina medlemmar.

Alla talar om svarthan deln – ingen vet säkert

ww

w.fo

toa

kuten

.se

Fastighetsprofessor Hans Lind: "inte mer än någotHundrataL aFFärer"

”Våra siffror är ganska trovärdiga”vice vd:n på Fastighetsägarna Stock-holm, Tore Ljungkvist, tycks vara den person i Sverige som är bäst insatt i allt vad svarthandel med bostäder heter. Han står som författare till de rapporter som publice-

rats och som kartlägger förekomst och omfatt-ning av den svarta mark-naden.

– Vår enkät gick ut till de största förvaltarna, de som hade hand om husen. De arbetade i vissa fall på ganska stora företag och hade hyfsat bra koll på läget. Därför

vågade vi sätta tilltro till dem. Vi tror att de siffror som vi tog fram är ganska trovärdiga.

Man skulle kunna tycka att det är lite i det magersta laget med 31 enkätsvar som sedan kan extrapoleras. Hur många gick ni ut till?

– Absolut. Man kan alla gånger ha den typen av invändningar mot resultaten. Det är givet att det inte är någon form av högre vetenskap på det hela, det måste man ha klart för sig. Men vi tycker att ämnet är så pass viktigt att det måste vara tillåtet att göra ett försök att komma till rätta med frågan i alla fall och vi gjorde det bästa vi kunde klara.

Ja, fast det konstiga blir att den här bilden blir den allmänt gällande för

hela debatten, till och med den statliga utredaren Michaël Koch hänvisar till er undersökning.

– Jo, men vi har alltid varit noggranna med att tala om vilket underlag vi har haft och precis som du nu gör så har alla kun-nat se att det inte är mycket djupstudier i det hela, utan vi har byggt på precis det vi redovisar.

Pär Svanberg på Hyresgästföreningen anser att man har ett ansvar för det som redovisas och att det som publiceras håller något slags kvalitet (se artikel ovan).

– Det är ju så att dessa frågor är uppmärk-sammade av fastighetsägarna, så de här för-valtarna är väldigt väl insatta i detta.

ToreLjungkvist

Summan 1,2 miljarder kronor

verkar starkt överdriven.

20 Bofast 2/2011

vad säger professor Hans Lind på Tekniska Högskolan i Stockholm som vetenskapsman om den metod som Fastig-hetsägarna bygger sin argumentation på?

– Det första man kan säga är att det ligger i sakens natur att det inte är lätt att mäta hur stor den här marknaden är. Enligt vad jag kan uppfatta så finns det en marknad, men om man räknar skulle jag bli jätteförvånad om det handlade om mer än något hundratal affärer.

Att det finns möjlighet för den med pengar att ta sig in på hyresmarknaden tvivlar inte många på. Inte heller Hans Lind, men hur många som går den vägen är svårt att säga.

– Jag tror att den svarta marknaden ex-

isterar, men det är inte fråga om någon stor marknad.

Hans Lind har själv handlett två studen-ter som skrev ett examensarbete 2005 om den svarta marknaden. Men även dessa fick i brist på någon mer framkomlig väg falla tillbaka på Fastighetsägarnas beräkningar.

– Men det finns ingen annan framkom-lig väg för att få reda på hur det förehåller sig än att fråga dem som arbetar med dessa frågor till vardags: fastighetsägarna.

en annan sak är vilken grund männis-kor har för att ge sig på att göra skumrask- affärer i hundratusenkronorsklassen med dunkla motparter.

– Ur köparens synvinkel är det för bö-kigt och riskfyllt att hålla på med sådana här transaktioner. Jag har svårt att tro att det finns en jättestor efterfrågan helt enkelt därför att det finns alternativ. Vi har en bo-stadsrättsmarknad som har gått bra, man kan hyra i andra och man kan skaffa sig en

nyproducerad hyreslä-genhet med en mark-nadsliknande hyra.

Att svartmarknaden skulle vara skadlig för samhället tror profes-sorn inte heller.

– Jag har svårt att se att detta skulle vara något stort samhälls-problem, även om det förekommer. Om vi skulle få bort all form av svarthandel så skulle ingen märka det. Som vanlig bostadssökande skulle jag inte se någon skillnad.

Hans Lind tycker att det finns viktigare saker att rikta in sig på om man vill begåva landet med en bättre fungerande hyres-marknad (se även sidan 22).

– Jag tycker att det är ett samhällspro-blem att vi har en hyresreglering och att man stänger denna marknad så att alla som är därinne har det jättebra.

S V A R T A A F F Ä R E R

Tystnad med fönster från Elitfönster

www.elitfonster.se

Ljudvärde upp till Rw 47 dB

Med Elit Objekt kan du njuta av tyst-naden mitt inne i tätorten, bredvid motor- och järnvägar eller om du bor intill någon industri.

Våra fönster med låga u-värde ger också en bra komfort hela året om.

Stäng ute kylan på vintern och värmen på sommaren.

Tystnad med fönster från Elitfönster

www.elitfonster.se

Ljudvärde upp till Rw 47 dB

Med Elit Objekt kan du njuta av tyst-naden mitt inne i tätorten, bredvid motor- och järnvägar eller om du bor intill någon industri.

Våra fönster med låga u-värde ger också en bra komfort hela året om.

Stäng ute kylan på vintern och värmen på sommaren.

”Inte mer än något hundratal affärer”Fastighetsprofessorn Hans Lind tror inte det skulle göra någon skillnad om det gick att få bukt med handeln med svarta hyreskontrakt.

Hans Lind

– De pratar som experter var och en av dem, så det är ju inte som en enkät till gemene man, utan vi frågar ju proffs och det tycker jag också spelar roll i samman-hanget.

Hur har ni kommit fram till det pris som ni har med i kalkylen?

– Vi gick in och tittade på bytarsidor och några rättsfall och fick då fram en snitt-

siffra på 300 000 kronor per lägenhet. Många gånger tänker man sig att era

egna medlemmar är med i dessa skum-raskaffärer?

– Ja, så är det ju.Men det har ni valt att bortse ifrån.– Vi har inte tittat på den delen. Det fö-

rekommer att en fastighetsägare säljer till en hyresgäst. Men enligt vår uppfattning är det väldigt ovanligt, eftersom det är en komplicerad sak. Men däremot så har de kommit in ibland och hjälpt till vid byten.

– Det är ett problem i sammanhanget som vi har uppmärksammat och som har lett till disciplinära åtgärder från vår ansvars-nämnd.

Och ni har ingen uppfattning om om-

fattningen av den typen av affärer. Det måste ju vara ett bekymmer för er efter-som de fastighetsägarna utgör ett slags illojalitet inom gruppen.

– Jo, det kan jag lova dig, att så fort man hör talas om någon person som ställer ut skenkontrakt så anmäls det till vår ansvars-nämnd. Just i samband med byten så får den ena fastighetsägaren klart för sig att det är något lurt på den andra sidan och talar om det för oss.

Jo, men omfattningen då?– Vi tror att det inte är så stor omfattning

på detta.

[email protected]

”Så fort man hör talas om

någon person som ställer ut

skenkontrakt så anmäls det.”

Bofast 2/2011 21

S V A R T A A F F Ä R E R

Secor säljer och monterar snygga, klassade säkerhets-dörrar från Daloc. Dörrar som även skyddar mot inbrott och brand.

Dörrarsom skyddar dig mot oljud

Trygga ochtrivsamma trapphus

www.secor.se 020-440 450

Secor är en erfaren och rikstäck-

ande montage- och säljkedja för

Dalocs klassade säkerhetsdörrar.

Vi utför professionella dörrbyten

och utgår från dina behov oavsett

om du vill ha en dörr eller ett

enhetligt och snyggt trapphus.

Våra certifierade montörer garanterar

att dörren blir korrekt monterad.

Att våra kunder blir nöjda är viktigt

för oss.

Professionellmontering

DAHL STÄLLER UT PÅ

FASTIGHETSMÄSSAN I KISTA 30–31 MARS

Under dagarna 30–31 mars finns vi på EasyFairs Fastighetsmässa i Kista.

Här kan du bland annat:• Hämta ditt ex av nya Fastighetskatalogen• Ta del av vårt fina mässerbjudande• Vara med i vår tävling och vinna fina priser• Prova produkter från Bosch och Fischer

Gå in på www.dahl.se/fastighetsmassanoch skriv ut din entrébiljett.

Vi ser fram emot att få visa dig att vi har allt på ett ställe!

Hjärtligt välkommen till vår monter E:21!

dahl.se • [email protected]

22 Bofast 2/2011

fastighetsägarnas förhoppningar om omfattande hyreshöjningar har, som Bofast rapporterar i den senaste utgåvan, ännu inte blivit tillgodosedda. Och de allmännyttiga bostadsföretagens höjningar är knappast mer omfattande än föregående år. Skälet till detta är öppet för spekulation.

Den nya lagstiftning som ska reglera förhållan-dena på hyresmarknaden från årsskiftet, innehåller bland andra nyheter ett krav på affärsmässighet på de kommunala bola-gen. Innebörden av detta begrepp har varit föremål för grubblerier.

För att försöka bringa ordning i debatten har privatvärdarna vänt sig till fastighets-professorerna Stellan Lundström och Hans Lind på Tekniska högskolan i Stockholm. I en ny rapport tar de som utgångspunkt att affärsmässighet är vad som kännetecknar ett långsiktigt vinstmaximerande privat företag.

men vad är det? En inte alldeles lätt fråga att svara på, visar det sig.

Privata företag ägnar sig åt socialt an-svarstagande verksamheter, så kallad CSR. Det är inte säkert att de generar vinst. Var-ken på kort eller på lång sikt.

Privata företag ägnar sig också åt att göra mer eller mindre omfattande miljömässigt motiverade insatser utan att dessa uteslutan-de kan sägas vara ekonomiskt motiverade.

Och privata företag bygger varumärken utan att det säkert går att säga om det är vinstmaximerande i varje läge.

lundström och lind för ändå ett snirk-ligt resonemang som mynnar ut i att så länge de åtgärder som vidtas är genomtänkta, väl-motiverade och utvärderade är det möjligt

att driva bostadsföretag ungefär på det sätt som de kommunala bostadsföretagen drivits på senare år.

På en punkt har dock duon tillåtit sig att bli särskilt tydlig. Det gäller hyrorna. Urna-tionalekonomen Adam Smith formulerade teorier om hur en marknad fungerar. Utbud och efterfrågan ska mötas för att markna-den ska kunna sägas vara i balans. Så länge det finns en bostadskö är marknaden i obalans.

därmed vare jämt. För att uppnå affärs-mässighet ska hyrorna höjas tills det inte finns någon icke tillfredsställd efterfrågan. Eller strax därunder eftersom det finns andra faktorer, som företagens kostnader för omflyttningar, som kan verka dämpande.

Marknadshyran i till exempel Stockholms innerstad sägs enligt en citerad vetenskaplig artikel ligga hundra procent över dagens hyresnivåer. Allt lägre än 20 procent under den nivån anser sig Lundström och Lind ha ”svårt att tänka sig” om kraven på affärs-mässighet ska uppfyllas.

[email protected]

n y H E T E R

”Affärsmässighet ger högre hyror”Affärsmässighet är liktydigt med vinst-maximering. Och marknadshyror är den enda rätta vägen. det menar, något tillspetsat, professorerna Hans Lind och Stellan Lundström.

Bofasts chefredaktör Christian La-cotte har läst deras tolkning av den nya lagstiftning som gäller från årsskiftet.

StellanLundström

Miele har all utrustning till fastighetstvättstugor, t ex tvätt- och torkutrustning, manglar, tvättbänkar, bokningssystem mm.

Vill du också ha marknadens mest energisnåla tvättstuga?

• Planering

• Ritning

• Payoff-kalkyl

• Installation

• Finansiering

• Serviceavtal

Vi hjälper dig hela vägenAtt göra en nyinvestering i tvättstugan behöver inte vara krångligt och tidskrävande. Kontaktar du oss på Miele får du kostnadsfritt hjälp med att planera tvättstugan så att den både blir kostnadseffektiv och optimerad vad gäller antalet tvättider. Du får också hjälp med en payoff-kalkyl och får förslag på olika finansieringsalternativ.

Vi vet vad som krävs!Bedriver du fastighetsförvaltning har Momentum den rätta kompetensen och de smarta verktygen för de IT-lösningar du behöver. Med Momentums lösningar blir dina verksamhetsprocesser enklare och du får det stöd du behöver i alla situationer genom webbaserad och mobil teknik.

Vi erbjuder lösningar med hjälp av fastighetssystemet Momentum PM och energiledningssystemet Momentum RC inom följande områden:

• Ekonomisk förvaltning• Teknisk förvaltning• Ärendehantering• Marknad & uthyrning• Mobila applikationer• Energiuppföljning

Vill du veta vad som krävs kan du kontakta oss via mail på [email protected] eller via telefon 023-70 44 00.

www.momentum.se

n y H E T E R

”Affärsmässighet ger högre hyror”

Miele har all utrustning till fastighetstvättstugor, t ex tvätt- och torkutrustning, manglar, tvättbänkar, bokningssystem mm.

Vill du också ha marknadens mest energisnåla tvättstuga?

• Planering

• Ritning

• Payoff-kalkyl

• Installation

• Finansiering

• Serviceavtal

Vi hjälper dig hela vägenAtt göra en nyinvestering i tvättstugan behöver inte vara krångligt och tidskrävande. Kontaktar du oss på Miele får du kostnadsfritt hjälp med att planera tvättstugan så att den både blir kostnadseffektiv och optimerad vad gäller antalet tvättider. Du får också hjälp med en payoff-kalkyl och får förslag på olika finansieringsalternativ.

24 Bofast 2/2011

Allmännyttans styrelser – bättre utan politiker?

Vad är bäst – politiska styrelser eller opolitiska? Ökar månne behovet av branschkompetenta ledamöter när bostadsbolagen avkrävs affärs-mässighet? Eller finns det en risk för att det allmännyttiga uppdraget att komma i skym-undan om ickepolitiker får styra?

Bofast har samlat argument och mot-argument kring vilka som bör styra kommunernas bostadsbolag.Texter eva bloMberg Illustration ulrika Majstrovic hansén

Bara ickepolitiker i Habos bostadsbolag

i de drygt 290 Sabo-företagen sitter näs-tan uteslutande politiker i styrelserna. En-dast en handfull bostadsbolag har opolitiska ledamöter i styrelserna – helt, delvis eller till övervägande del. (Ett annat undantag är

studentbostadsstiftelser, se sidan 22).Ändå är den förhärskande uppfattningen

bland dem som Bofast pratat med att kom-

petens i ekonomi, fastighetsförvaltning och byggfrågor, liksom bolagserfarenhet, är lika viktigt som politisk tillhörighet.

– I vår kommun bestämde vi oss för att våra bolags styrelser skulle ha den kom-petens som behövs för att styra bolagen på bästa sätt. Och då ska den politiska partitill-hörigheten inte vara avgörande, säger Jarl Karlsson, socialdemokratiskt oppositions-råd i Habo kommun.

det innebär bland annat att man i Habos tre kommunala bolag, däribland bostadsbo-laget Habo bostäder, har styrelseledamöter som inte ens bor i kommunen. Jarl Karlsson var den som i kommunfullmäktige lyfte frå-gan om opolitiska ledamöter.

– Jag har själv jobbat i många olika bolag och sett att det behövs en annan kompetens än den politiska styrningen i bolagsstyrelser. Till ex-empel olika erfarenheter från näringslivet som kompletterar varandra. Vi hade inte särskilt bra styrelser i kommunens bolag.

Han berättar att ett

parti bland annat tillsatte en ledamot i energibolaget med motiveringen att det var deras mandat och att han var svagströms-elektriker.

– Och det är ju ingen kompetens som passar i en kraftbolagsstyrelse. Numera tittar vi på att personen är lämplig och struntar i politisk tillhörighet.

Till exempel sitter flera egenföreta-gare i Habo bostäders styrelse och de flesta av dem har engagemang i andra privata bolagsstyrelser.

Jarl Karlsson framhåller dock att det inte nödvändigtvis är sämre med politiskt nominerade ledamöter, och att även de självklart kan ha erfarenheter och kunskaper från arbets- och näringsliv. Men vilket parti de tillhör ska inte vara avgö-rande, anser han.

– Nu har vi bättre styrning av bolagen och får bättre information tillbaka till oss som ägare.

i oskarshamns kom-muns bostadsbolag, Byg-gebo, har det stormat en hel del de senaste åren.

Efter den ekonomiska krisen i bo-stadsbolaget Byggebo bytte Oskars-hamns kommun ut hela styrelsen. Och ersatte den med övervägande opoli-tiska ledamöter.

i Habo kommun väljs enbart icke-politiker till styrelseposterna.

Men i de allra flesta bolag domine-rar fortfarande politikerna i styrel-serna.

”Numera tittar vi på om per-

sonen är lämplig och struntar

i politisk tillhörighet.”

Jarl Karlsson

S T y R E L S E R

Bofast 2/2011 25

Allmännyttans styrelser – bättre utan politiker?Under 2000-talet fick bolaget pro-blem med allt fler tomma lägen-heter och kommunen har ett par gånger tvingats skjuta till pengar. Och för två år sedan fick förre vd:n gå efter misstankar om miss-bruk av bolagets bensinkort. En-ligt revisorernas granskning hade han själv attesterat fakturorna med styrelsens goda minne.

bolagets ekonomiska situation var svår och enligt Byggebos årsredovisning för 2009 hade bolaget lån på totalt en och en halv miljard kronor.

– En hel del kritik rik-tades mot styrelsen som bland annat gällde de för-måner som vd haft, berät-tar Peter Wretlund, som är socialdemokratiskt kommu-nalråd i Oskarshamn sedan åtta år tillbaka.

– Kritiken kom både från allmänheten och från kom-

munfullmäktige. Samtidigt stod vi

inför ett beslut om ett nytt stort kapitaltill-skott till vårt bostadsbolag, berättar han.

Peter Wretlund beskriver det som att kommunen i den situationen ville göra ”ett omtag”. Kommunfullmäktige fattade därför beslutet att byta ut hela styrelsen i Byggebo och att den nya styrelsen skulle ha övervä-gande opolitiska ledamöter.

– Naturligtvis var inte tanken att helt rensa rent från politiker, men vi ville ha en mix av erfarenheter. Det är viktigt att det finns en koppling till politiken, att någon i styrelsen har bra kontakt med kommunled-ning och kan det politiska livet, säger han.

–Däremot är vi inte lika fascinerade som för tjugo år sedan av att det bara ska vara politiker som styr.

Är då inte politiker skickade att klara en ekonomisk kris av det här slaget?

– Det kan de säkert vara. Frågan är inte svart eller vit. Men i det här läget gjorde vi den bedömningen att vi ville ha in nytt folk, med olika erfarenheter och nya dimensio-ner, i bolaget, säger Peter Wretlund.

Han anser att idealet är en mix av männis-kor som har god lokalkännedom, och som vet hur arbetet i en kommun fungerar, och av människor som är mer branschkunniga.

– Jag tror man ska se det lite som ett fot-bollslag, att man behöver plocka ihop olika färdigheter.

Peter Wretlund menar att omdaningen av Byggebos styre, både genom ny vd och styrelse, hade kommit till stånd i alla hän-delser – även utan kritik och ekonomiska svårigheter.

Och han är väldigt nöjd med den bland-ning i bolagets styrelse som blev resultatet av ”omtaget” som gjordes för ett halvår sedan.

– Det har gått alldeles för kort tid för att dra några slutsatser, men det känns bra så här långt. Vi har ägardialoger och följer bo-laget noga. Än så länge finns inga tecken på att det inte skulle fungera.

Ewa Klase är socialdemokratisk vice ordförande i Byggebo. Hon och två andra ledamöter, som representerar moderaterna och vänsterpartiet, är i minoritet

”Vi ville ha in nytt folk, med

olika erfarenheter och nya

dimensioner, i bolaget.”

S T y R E L S E R S T y R E L S E R

26 Bofast 2/2011

i den nya styrelsen. Kommunfull-mäktige, genom Peter Wretlund, sökte med ljus och lykta efter lämpliga opolitiska ledamöter.

Hur upplevde Ewa Klase det som politisk ledamot? Känner hon sig som en B-ledamot?

– Nej, det gör jag inte. Och jag tror inte att de andra känner sig som B-ledamöter heller. Vi måste alla jobba för bolagets bästa. Men vi politiker är kanske mer vana vid sam-manträdesrutinerna, säger hon.

lars birve, vice ordförande i Malmös kommunala bostadsbolag MKB tillika i Sabo, är inne på samma spår. Han anser att det ska vara ”vanliga kunniga kvinnor och män som är bra för bolaget” som sitter i sty-relsen. Personer som har erfarenheter och kontakter, och som kan stödja bolaget i dess verksamhet. Det kan vara politiker – men

behöver inte nödvändigtvis vara det.

– Det bästa är om den politiska majoriteten i en kommun utser ordföranden i bolagets styrelse och oppositio-nen utser vice ordförande. Sedan ska en valkommitté utse resten av ledamöterna efter duglighet och vad som är bra för bolaget, anser han.

Han po-ängterar att nästan alla allmännyttiga bostadsbolag är aktiebolag, som lyder under ak-tiebolagslagen och han tror att de flesta bolag också följer den till punkt och pricka.

– Men poli-tiker tenderar att se bolagen som nämnder och det är inte

detsamma som att se dem enligt lagen, säger Lars Birve.

kurt eliasson, vd för allmännyttans organisa-tion Sabo, drar paralleller

till sina tidigare erfarenheter då han var vd för Göteborgs kommuns koncernbolag. Då tillsatte bolaget hyresgäster som ledamöter i styrelsen i ett av dotterbolagen, Gårdstens-bostäder. Bakom det beslutet fanns en idé om att det lokala utvecklingsarbetet skulle vara väl förankrat.

– Samtidigt hade vi på försök en helt opolitisk styrelse, med proffs, i Hjällbobostaden. Jag var ordförande, en ledamot var från Volvo, en annan kom från bankvärlden och någon var jurist.

efter några år jämfördes de två bolagsstyrelserna. Då visade det sig att i Gårdstensbostäders styrelse fanns ett myck-et större engagemang och lokal kunskap.

– Så efter tre år växlade vi i Hjällbo till att ha hyresgäster även i den styrelsen.

Generellt tycker Kurt Eliasson att det viktigaste är att styrelserna har en stark koppling till ägaren. Men han påpekar också att det är positivt med branschkompetens – samtidigt som han fram-håller att politikerna i medlemsföretagen har en mycket bra kompetens.

– Politikerna har en väldig kunskap om sin omvärld och om hur kommunen fung-erar, säger Kurt Eliasson.

– Politiken ska inte abdikera helt, det tror jag vore farligt. Att ha styrelser helt utan politiker skulle ställa höga krav på ägarstyr-ning med ännu klarare ägardirektiv.

Kurt Eliasson understryker att varje kommun måste välja styrelsesammansätt-ning utifrån sina förhållanden. En stor-stadskommun kan ha ett större urval av politiker med kompetens och erfarenhet än en liten.

leif jakobsson, socialdemokratisk ordförande i Sabos styrelse, tycker inte att Sabo ska ha några synpunkter på vilka som sitter i bostadsbolagens styrelser, utan att det är kommunernas sak att avgöra.

Personligen tycker han dock att valresultatet ska speglas i bolagsstyrelser-na. Men om det ”gått helt över styr” i ett bolag kan det säkert finnas skäl till att välja in en annan kompetens i styrelsen, tror han.

Den överordnade uppgiften är dock enligt Leif Jakobsson att lösa det bostads-politiska uppdraget. Och den kompetensen anser han inte att styrelseproffs har.

– Men det beror på vad kommunen fokuserar på, att se till att folk har någonstans att bo eller att bedriva affärsverksamhet. Vad man väljer får man försvara gentemot sina medborgare, säger Leif Jakobs-son.

fredd sandberg är so-cialdemokratisk ordföran-de i Sundsvalls kommuns bostadsbolag, Mitthem. Där har man alltid

Kurt Eliasson

Leif Jakobsson

”Det beror på om kommunen fo-

kuserar på att folk har någonstans

att bo eller affärsverksamhet.”

”Politiken ska inte abdikera helt.

Det tror jag vore farligt.”

S T y R E L S E R

Bofast 2/2011 27

haft politiska ordförande, och själv har han suttit på posten sedan 1995.

– Jag tycker att det i kommunala bolags-styrelser ska vara övervägande politiker. Men det är viktigt att se till personernas kompetens och erfarenheter utanför det politiska livet, när partierna nominerar sina ledamöter. Och att det är personer som brinner för de frågor som bolaget hanterar.

I Mitthems styrelse sitter en ledamot som är opolitisk och har en bakgrund inom byggbranschen.

– För oss har han varit ovärderlig och ett stort stöd för mig som ordförande. Det är viktigt att det finns någon i styrelsen som har branschkunnande. Men en politiker behöver inte vara olämplig bara för att han eller hon inte har någon direkt erfarenhet utanför politiken. Jag har ingen erfarenhet

av dåliga politiker i bolagsstyrelser. Tvärt-om, säger Fredd Sandberg.

Alla Bofast pratat med är överens om att man som ledamot alltid ska se till bolagets bästa när beslut fattas. Men Fredd Sandberg menar att det inte är ovanligt att ägarna, kommunerna, tycker att bostadsbolagen ska ta ett större socialt ansvar.

– Och då är frågan: vad innebär det? För oss är det att se till att det finns bra bostäder. Så tolkar vi det.

Ett exempel på sådant som en kommun kan ge bostadsbolaget i uppdrag är att bygga idrottsplatser åt kommunen.

Vissa bostadsbolag erbjuder också som-marjobb till hyresgästernas ungdomar, anordnar simskolor, bussar hyresgäster till Ullared eller andra aktiviteter som ligger utanför bostadsbolagets kärnverksamhet.

– Av erfarenhet vet jag hur svårt det är att hävda sig mot sin ägare. Det är en evig stridsfråga och jag vidhåller att vi ska stå för bostadsförsörjningen i kommunen i första hand, menar Fredd Sandberg.

Även Lars Birve framhåller styrelsens skyldighet att värna bolaget gentemot sin ägare.

– Skulle det vara kinkigt någon gång så är det styrelsens uppgift att skydda bolaget mot sin ägare. Det kan behövas ibland.

för brukarna, hyresgästerna, är sam-mansättningen i styrelserna i de kommuna-la bostadsbolagen av stor vikt, enligt Barbro Engman, förbundsordförande i Hyresgäst-föreningen.

– Det har en väldig betydelse. Det är po-litik så det bara blåser om det. I ett kommu-

nalt bolag som ska verka i den politiska anda som en kommun har blir det väldigt märkligt om ledamöterna är opoli-tiska.

Hon menar att när frå-gor som försäljningar och bostadsrättsomvandling-ar, energieffektivisering och hyror kommer upp

på agendan är det viktigt att bolagets styrelse-sammansättning representerar kommunens politiska inriktning.

Barbro Engman framhåller att den demo-kratiska grundidén är att styrelsesamman-sättningen ska spegla kommuninvånarnas vilja.

– Om det kommunala bostadsbolaget, som är kommunens bostadspolitiska verk-tyg, leds av en blandning av kommunala tjänstemän och branschfolk så förlorar man den grunden, och vrider det hela till att handla om ekonomi istället för politik,

betonar Barbro Engman.– Ett allmännyttigt bolag är per de-

finition ett bolag som ska syssla med politik och inte ekonomi. Så länge det är så ska det också synas i styrel-serepresentationen. Vem ska annars garantera samhällsuppdraget?

I habo kommun anser kommunalrådet Jarl Karlsson att styrelseledamöterna i för-sta hand behöver ha branschkunnande eller bolagserfarenhet (se föregående uppslag).

Det argumentet biter inte på Barbro Engman.

– Om det är ett uttryck för att bolagen inte har ett samhällsuppdrag, då har man kapitulerat och då kan man undra om man behöver kommunala bostadsbolag. Då ska väl hela rasket privatiseras och marknads-utsättas.

Jarl Karlsson anser att kommunens ägardi-

rektiv kan stå för bolagets politiska styrning.– Med ägardirektivet kan vi styra hur

bolagen ska utvecklas. Så det är fortfarande meningsfullt för kommunen att äga ett bo-stadsbolag, anser han.

Men Barbro Engman tycker inte att det räcker att ”kommunfullmäktige målar med den breda penseln i ägardirektiven”, som hon uttrycker det.

– Det skulle man i så fall kunna säga om hälsovårdsnämnden också, och om allt som är kommunalt: att ”resten kan tjänstemän-nen ta hand om”.

Barbro Engman

”Annars kan väl hela

rasket privatiseras och

marknadsutsättas.”

Allmännyttans styrelser ska spegla kommunens politiska inriktning. Vem ska annars garantera sam-hällsuppdraget?

det undrar Barbro Engman, Hy-resgästföreningens förbundssord-förande.

”Ett allmännyttigt bolag ska syssla med politik – inte med ekonomi”

S T y R E L S E R S T y R E L S E R

28 Bofast 2/2011

Så utSeS StyrelSernaI Saboföretagen finns omkring 2 900 förtroendevalda i styrelserna. Cirka 1 800 är ordinarie ledamöter och runt 1 100 är suppleanter eller personal-representanter.

År 2000 var antalet styrelseledamöter nära 5 000 inom Saboföretagen. Minsk-ningen beror till stor del på att supple-anterna blivit färre.

En fjärdedel av ledamöterna är i dag kvinnor. För tio år sedan var endast var femte ledamot en kvinna.

I kommunala bostadsbolag är det kommunfullmäktige som utser styrelse-ledamöterna i bolagens styrelser.

Om man inte är överens i fullmäktige kan en partigrupp kräva så kallat pro-portionellt valsätt, vilket innebär att man ska följa valutgången strikt.

Vid bostadsbolagets bolagsstämma meddelas sedan vilka ledamöter kom-munfullmäktige har utsett.

Valberedningen är oftast klar med sitt arbete inför kommunfullmäktiges decembermöte samma år som valet. Därmed kan fullmäktige vid det mötet utse styrelseledamöterna.

Antalet styrelseledamöter i ett kom-munalt bolag varierar mellan fem och nio. Vanligast är att bolagen styrs av sju ledamöter. Stora bolag kan ha upp till elva ledamöter i sin styrelse, men det är inte alltid så att stora bolag har större styrelser än små bolag.

Inom allmännyttan finns även stif-telser. Ett stort antal har övergått till att bli aktiebolag, men några finns kvar, till exempel studentbostadsstiftelser. En stiftelse ägs inte av någon utan "äger sig själv" och styrs av stiftelselagen.

Hur styrelseledamöterna utses framgår av stiftelseurkunden, som är den handling som ligger till grund för stiftelsens bildande.

vid årsskiftet började den nya allbola-gen att gälla. I den står att de kommunala bostadsbolagen ska drivas utifrån affärs-mässiga principer.

Kan det göra att fler icke-politiker utses till de allmännyttiga styrelserna?

– Ja, absolut. För det är lätt att man som lokalpolitiker för in so-ciala frågor som inte hör hemma i bolagsvärlden och därmed inte kan anses affärsmässiga, säger Fredd Sandberg, ordförande i Sundsvalls kommuns bostadsbolag, Mitthem.

Leif Jakobsson, social-demokratisk riksdagsle-

damot och ordförande i Sabos styrelse, är av en annan uppfattning.

– Det tror jag verkligen inte. Bostadsbo-lagen har ju sett till att överleva och vara lönsamma även tidigare. Jag kan inte se att det blir några dramatiska förändringar med anledning av lagen, säger han.

kurt eliasson, vd för Sabo, tror att den nya skrivningen om affärsmässigheten i all-bolagen kan få en viss betydelse för styrelse-sammansättningarna framöver.

– Det kan vara så att man behöver öka branschkompetensen och få mer fastighets-styrning i bolaget. Men jag tror inte att det är någon stor rörelse på gång, säger han.

lars birve, vice ordförande i Sabo, tycker att frågan är relevant – men att det är svårt att sia om hur styrelsesammansätt-ningarna i bolagen kommer att påverkas.

– Ytterst handlar det om kompetens, lämplighet och att tillvarata bolagets in-tresse. Det verkar som att det här är en ny upptäckt, men inga bolag kan ju åsidosätta lönsamheten. Även kommunala bolag behö-ver tjäna pengar, säger han.

Nya allmännyttelagen kanöppna för proffsledamöterde allmännyttiga bostadsbolagen ska drivas affärsmässigt, enligt den nya lag som trädde i kraft vid års-skiftet. det kan innebära att fler icke-politiker väljs in i styrelserna, enligt vissa bedömare.

Andra tror inte att det är någon stor förändring på gång.

Icke-politiker driver upp arvodena

arvodenas storlek varierar stort, både inom bostadsbolagens styrelser och mellan olika styrelser. Skillnaderna beror inte nöd-vändigtvis på bostadsbolagens storlek, även om storleken har viss betydelse (läs mer på nästa sida).

Frågan är om det har betydelse för arvo-dets storlek om ledamöterna är politiker eller så kallade styrelseproffs. Och har arvodets storlek betydelse för rekrytering-en av nya ledamöter?

– Man kan konstatera att om man jagar folk utanför den politiska världen så kostar det mer. Och ju tuffare bolaget har och ju mer jobb det är, desto mer får man betala för det. De som är styrelseproffs är mer med-vetna om vad ett arvode ska vara, medan politiker aldrig pratar arvode innan de tar uppdraget, säger Peter Wretlund,

Att få bra icke-politiker att anta ett styrelseuppdrag kostar mer, anser Peter Wretlund, kommunalråd i Os-karshamn. Men Catrin Jalkander, opo-litisk ledamot i Habo Bostäder, tror att politiker får högre arvoden.

Lars Birve

I Habo kommun har man tagit in opolitiska leda-möter i bostadsbolagets styrelse.

S T y R E L S E Rsm

åla

nd

sbilder

Icke-politiker driver upp arvodena

S T y R E L S E R

www.centralabygg.com

Fastighetsägare och Bostadsbolag väljer oss av fl era skäl. Ett är att vi har marknadens bredaste sortiment. Ett annat är att vi har ett an-tal utvalda produkter speciellt anpassade för långsiktig och kostnads-effektiv förvaltning. Du hittar oss på www.centralabygg.com.

När man skall tänka förståndigt...

CB_spis_187x260.indd 1 2010-03-08 21.05

30 Bofast 2/2011

socialdemokratiskt kommunalråd i Oskarshamn.

– Arvodet har ingen stor betydelse. Det är så pass lågt,

säger Catrin Jalkander, opolitisk ledamot i Habo Bostäder.

Catrin Jalkander själv har ett fast arvode på drygt 8 000 kronor per år och därtill 1 000 kronor för

varje möte hon deltar i (förra året blev det fem möten).

– Som egenföretagare är man van att jobba mycket för en liten penning. Så

det är inte därför man tar uppdraget, utan för att göra en insats. Jag kan tänka mig att politiska styrelseleda-

möter har mer betalt.

men jarl karlsson, socialde-mokratiskt oppositionsråd i Habo

kommun, menar att arvodenas storlek ändå spelar en roll när man

ska rekrytera ickepolitiker som leda-möter.

– Vill man ha särskilda kompetenser så måste man ha ersättningar som är rimliga för den tid de personerna får avsätta. Exter-na ledamöter avsätter inte ett engagemang på det sättet som en politiker gör. Men det handlar inte om några jätteersättningar.

Ewa Klase socialdemokratisk vice ordfö-rande i bostadsföretaget Byggebo i Oskars-hamn, har ett och ett halvt basbelopp i fast arvode för sitt arbete. Det motsvarar drygt 78 000 kronor per år.

Hon tror inte att arvodet är avgörande för om man tar ett uppdrag i en kommunal bostadsbolagsstyrelse.

– Jag tycker inte det. Jag tackade ja innan jag visste vad arvodet var. För mig var det här

ett nytt uppdrag som jag blev inspirerad av. Kommunalrådet Peter Wretlund fram-

håller att Oskarshamns kommunfullmäk-tige såg över arvodesnivåerna samtidigt som man fattade beslutet att majoriteten i styrelsen skulle vara opolitisk (se sidan 16).

– Det blev ohållbart att ha olika nivåer för ledamöterna. Så numera har alla samma, det vill säga att externa ledamöter fick sänkt och politikerna höjt arvode.

Så mycket tjänar StyrelSernaDe fasta arvodena till de kommunägda bostadsbolagens styrelser varierar, men medelvärdet för en hel styrelse är drygt 115 000 kronor per år, enligt en enkät som Sabo gjorde förra året.

Till styrelseordförandena betalas arvoden på i snitt drygt 60 000 kronor per år och det vanligast förekommande arvodet är 55 000 kronor.

Medelvärdet för vice ordförandenas arv-oden är cirka 20 000 kronor per år, men van-ligast är att de får strax under 14 000 kronor per år för sitt arbete.

Övriga ledamöter har ett snittarvode på knappt 6 000 kronor medan suppleanterna i

snitt får drygt 1 000 kronor för sin insats.Mer än hälften av alla övriga ledamöter

och suppleanter har dock inget fast arvode alls. I stället kan de ha rörligt arvode, som betalas ut efter hur många möten de del-tagit vid.

Arvodena till bostadsbolagens styrelser bestäms i de flesta kommuner till en nivå som är jämförbar med kommunernas nämnder och övriga helägda bolag. Undantag kan göras om man vill ha en spe-ciell kompetens i en styrelse.

Arvodena bestäms formellt vid bolags-stämman.

S T y R E L S E R

S T y R E L S E R

32 Bofast 2/2011

Redan år 1950 bodde de flesta stockholmare i förorter. Först beundrade, sedan alltmer nedvärderade stadsdelar när den gamla stenstaden blir utspridd, modern storstad.

– Det finns ett väldigt tydligt förakt mot de stadsdelar som kallas förorter, säger författaren och journalisten Per Wirtén när han träffar Bofast på Konditori Renée i Flemingsbergs centrum.

I boken Där jag kommer från – kriget mot förorten spårar Per Wirtén under en vandring i sin hembygd i södra Stockholm förortsföraktets historiska rötter och sätter fingret på dess dagsaktuella konsekvenser.

Bofast 2/2011 33

F ö R O R T E n

Text THOMAS AndERSSOn Foto ULRikA MAJSTROViC HAnSén

Kriget mot förorterna började i Skärholmen

årsta, vällingby, farsta... De skinande nya efterkrigsföror-terna symboliserar en oavbruten utveckling mot ett nytt och bättre samhälle – framför allt när det gäller bostadsförhållandena.

Då, på 1950-talet och en bit in på 1960-talet, lever fortfarande minnet av den breda massans bostadselände i det gamla Stock-holms innerstad. Med trångboddhet, social misär och en i början på 1900-talet även med europeiska mått unikt låg bostadsstandard.

Artikelförfattaren kommer fortfarande ihåg släktens storögda beundran när den nygifta kusinens supermoderna trerummare inspekterades högst upp i ett imponerande höghus i den nya tun-nelbaneförorten Rågsved. Året var 1958 och flytten ut till framtiden hade gått från en etta utan varmvatten på Åsögatan inne på Söder-malm.

Men de nya stadsdelarna attraherar inte bara vanliga löntagare. För många, även långt upp i medelklassen, är den växande staden utanför tullarna ett lika självklart som progressivt flyttmål. Som Vällingby för en blivande statsminister från Östermalm, som Hag-sätra för kulturchefen på den stora kvällstidningen eller som Farsta för akademikerelit och topptjänstemän i regeringskansliet.

– Mina föräldrar, som var medelklass, flyttade inte till Söder-malm när de kom hit från Göteborg. Utan till ett radhus i Hud-dinge. Det var normen då, säger Per Wirtén.

sedan vänder det. Året är nu 1968 och Skärholmen invigs av det legendariska stadsborggarrådet Hjalmar Mehr (s) och prins Bertil. Lovorden svallar – till en början. Den nya paradförorten beskrivs i pressen som ”lyxig”. Ja, ibland till och med som onödigt påkostad...

Det är då – den 10 september, två dagar efter invigningen – som Dagens Nyheters kulturjournalist Lars-Olof Franzén skriver sin berömda artikel med rubriken ”Riv Skärholmen”. Den som blir startskottet för en ännu i dag, enligt Per Wirtén, pågående mix av saklig kritik, fördomar och förakt mot det moderna Stockholm ut-anför tullarna och dess invånare.

Per Wirtén citerar slutklämmen på Franzéns artikel i sin bok: ...vinden blåser mellan husen och affärerna är stängda och ingen har något där att göra, för det enda man kan använda Skärholmens center till är att rulla engångsglas så det låter riktigt jävligt mellan väggarna. Riv det!

– Kriget mot förorten börjar på allvar med invigningen av Skär-holmen, säger Per Wirtén.

Det är här – i Kungens kurva med Skärholmens centrum som första anhalt – som vandringen börjar, genom de södra förorter i Stockholm som Per Wirtén hellre kallar nya stadsdelar, i en

”utsprawlad” stad utan självklar mittpunkt eller centrum. Den utspridda staden representerar det fjärde och senaste sta-

diet i städernas globala historia. Den som börjar med jordbruks-städer som Jeriko, fortsätter med stadsstater och imperiecentrum som Aten och Rom och i ett tredje steg blir industrialismens och 1800-talets stenstad med innerstad och förort som centrala be-grepp.

Förortsföraktets djupaste rötter spårar Per Wirtén ända tillbaka till det antika Roms ”suburbia”. Husen utanför stadsmuren för det fattiga, smutsiga proletariat som inte släpptes in i den förtätade staden.

hans egen nutida tvådagarsvandring med gps och kaffetermos formar sig till en återupptäcktsfärd i hembygden. Konkreta iakt-tagelser i välkända miljöer från hans eget liv fördjupas och sätts in i ett större sammanhang.

De intellektuella verktygen är historiska tillbakablickar och hän-visningar till teorier och ideologiska hållningar inom arkitektur, stadsplanering och modernt bostadsbyggande. Blandat med min-nen av barndomsvänner, kontaktsökande grannar, punkbandet Ebba Grön med en packad Thåström i Flemingsberg 1978, Rågsveds stökiga tunnelbanestation och punkarnas samlingspunkt Oasen, den tidstypiska 1960-talsinredningen i familjens radhus i Hud-dinge och mycket annat.

Per Wirtén går förbi den första egna lägenheten i Flemingsberg, kollektivet han på 1980-talet flyttade till i Skogås och den egna fa-miljens nuvarande radhus i Fullersta. →→

dm

itry g

34 Bofast 2/2011

→→ – Jag har vetat länge att jag skulle skriva om förorter och kän-ner en daglig irritation över den nedlåtande blicken och den dåliga resursfördelningen. Det finns inga nyheter i Dagens Nyheter från de här stadsdelarna, bara från innerstan. Jag vill berätta om det som är min stad.

kriget mot förorten är en hård titel på en berättelse som bör-jar med Stockholms ”annektering” av mark i grannkommunerna under det fredliga svenska 1900-talet. Ett regionalpolitiskt maktspel där stockholmspolitikerna pressar på för att kunna bygga bostäder åt huvudstadens snabbt växande befolkning.

Lagen Lex Bollmora, som antas 1959, ger Stockholms allmännytta rätt att bygga bostäder även utanför den egna kommungränsen.Men infrastruktur och service som kollektivtrafik, vägar och tvärför-

bindelser fungerar illa över kommungrän-serna.

Det sista Lex Bollmora-projektet blir den planerade jättestadsdelen med 50 000 invånare i Fittja, Hallunda och Norsborg i norra Botkyrka. Den största miljonprogramskon-centrationen i södra Stockholm. Alltihop slutar med en tredjedel outhyrda lägenheter, rekordhög kommu-nalskatt i Botkyrka och en konkursfärdig allmännytta.

Per Wirtén beskriver

det hela som ett kolonialt övergrepp mot en liten kommun: De be-tongtunga husen släpptes rakt ned i kommunens knä. Det gjorde ont.

I början av sin bok står författaren i Kungens Kurva på gränsen mellan kommunerna Stockholm och Huddinge. Där ser han ännu i dag spåren av Stockholms kommunalpolitiska ”kolonialkrig” mot kranskommunerna: Den brusande E4:an och ett slags ingenmans-land utan ordentliga förbindelser mellan Ikea med alla omkringlig-gande butiker i Huddinge och Skärhol-mens centrum i Stockholm bara några hundra meter därifrån.

Per Wirtén, som bott en del i USA, känner i sin egen hembygd igen mycket från det amerikanska stadslandskapet. Utspridd villabebyggelse, shop-pingcentra, motorvägar, kommersialism... På gott och ont, men i mångt och mycket en ofrånkomlig följd av demografiska föränd-ringar, bilism och den postmoderna stadens krav på kommunika-tion och hastighet. I alla fall enligt Per Wirtén, som visserligen ”inte älskar motorvägar”, men som ändå känner sig hemma när han sitter bakom ratten och det utspridda stadslandskapet flimrar förbi utan-för bilfönstret.

en central tes i ”Kriget mot förorten” är att en rättvisare politik och resursfördelning mellan det som Per Wirtén helst kallar ”gam-melstaden” och de nya stadsdelarna bara är möjlig om man accep-terar utvecklingen mot en utspridd stad. Och inser att Stockholm sedan länge är något mycket mer än 1800-talets gamla stenstad innanför tullarna.

– En jämviktspolitik i Storstockholm kommer inte förrän poli-tikerna ändrat attityd. Det är grunden. Politiken som bedrivs i dag har inte accepterat hur staden faktiskt ser ut, menar han.

F ö R O R T E n F ö R O R T E n

Per WirténFörfattare och frilansskribentSenaste bok: ”Där jag kommer från - Kriget mot förorten”Tidigare utgivit: Bland annat biografin The crazy swede och artikelsamlingen Kosmopolitik nu!Född: 1958Familj: Hustrun Eva och tre barn, 22, 20 och 14 år gamla.Bor: Eget radhus i Fullersta i södra StockholmShoppar: ”Vi åker ofta till Skärholmens centrum eller till gammelstaden”.Roar sig: ”Ja, då är det i gammelstaden, där är allting koncentrerat, fortfarande...”

De betongtunga husen släpptes rakt ned i kommunens knä.Det gjorde ont.

Flemingsberg: en stadsdel i det moderna, utspridda Stockholm.

Bofast 2/2011 35

dinah Åbinger, verksamhetschef på socialförvaltningen i Helsingborg.

F ö R O R T E n F ö R O R T E n

Per Wirtén tar ytterområdenas brist på tvärförbindelser som exempel. Den nya tvärbanan genom närförorterna tycker han är ”löjligt lite”. Det som krävs är en ordentlig satsning på moderna kommunikationer för att integrera regionalt och socialt isole-rade stadsdelar som Flemingsberg, Hallunda, Alby och Rinkeby med andra ytterområden. I stället för att bygga sådant som den nya spårvagnen från city längs fashionabla Strandvägen ut till Djurgården.

– Som man vet att det inte finns något behov av!Hyresrätt eller bostadsrätt är för Per Wirtén en annan central

fråga när det gäller statusskillnader mellan olika stadsdelar.– Det viktiga är att allt som i framtiden byggs innanför tullarna

måste vara allmännytta och hyresrätt! Att i fattigare stadsdelar med bara hyresrätter göra om till bostadsrätter tycker jag är helt okej.

per wirtén tror inte att det går att bygga bort klasskill-nader och relativ fattigdom. Men han är övertygad om att en bostadspolitik och stadsplanering med öppna ögon kan minska statusskillnaderna och öka flyttrörligheten mellan olika stads-delar. Och på nytt närma sig den blandning av sociala skikt i en och samma förort som i stor utsträckning verkade vara en verklighet i förorternas barndom – före krigsutbrottet mot Skär-holmen.

– Fram till dess tror jag att det fanns en för Sverige väldigt unik känsla av att ta del av ett modernt projekt genom att bo i de nya stadsdelarna. Att vara i frontlinjen för utvecklingen på något vis. Sedan vände det ju radikalt.

Hur skiljer du förakt och fördomar från saklig och berätti-gad kritik av efterkrigstidens nya stadsdelar utanför tullarna?

– Det är jättesvårt. Det glider så ofta samman, eftersom kri-tiken många gånger är svepande och generaliserande. Men en absolut och kvalitativ skillnad är när rösterna kommer från dem som bor i stadsdelarna. Då handlar det inte om ödsliga torg utan

om varför det inte finns någon bankomat, ingen pendeltågssta-tion och ingen nybyggd skola. Om varför just vårt innecentrum får förfalla och varför det är för lite daghemsplatser här, när det finns så många i villaområdet på andra sidan vägen...

Per Wirtén tar gärna Årsta och Hammarby sjöstad som exem-pel när han vill tydliggöra skillnaderna mellan det han ser som en framåtsyftande och för sin tid progressiv stadsdel och ett i dag nyproducerat men tillbakablickande område utan förankring i den moderna och ofrånkomligt alltmer utspridda staden. Det vill säga skillnaderna mellan folkhemmets socialdemokratiska Årsta och 2000-talets borgerliga projekt Hammarby sjöstad.

i årsta ser per wirtén en idé om offentliga mötesplatser. Ett folkets hus, en biograf, torg och parker. I Hammarby sjöstad upptäcker han få motsvarigheter till detta. I Årsta finns små hyreslägenheter men också bostadsrätter och en blandad befolkning i olika inkomstlägen.

– I Hammarby sjö-stad bor det bara män-niskor med pengar. Det har man ju planerat in.

I Årsta gläds Per Wir-tén åt stora, gröna ytor. I Sjöstaden spårar han en skräck för vild natur. Träden är nedsänkta i trottoaren, eller står i fint, konst-närligt anlagda parker av traditionell innerstadstyp.

– Sjöstaden härmar 1800- och 1900-talens stenstad och bygger en pastisch på den!

Fast han verkar inte särskilt förvånad över ”gammelstadens” hämmande dominans över det han ser som Storstockholms nödvändiga utveckling mot en spännande, utspridd stad utan ett givet centrum och med socialt blandade stadsdelar.

– Alla Stockholms borgarråd, utom ett, bor ju själva i inner-stan, konstaterar Per Wirtén med ett snett leende.

I Hammarby sjöstad bor det bara människor med pengar. Det har man ju planerat in.

Pendeltåg räcker inte. Stockholms nya stadsdelar utanför tullarna kräver moderna tvärförbindelser, anser författaren Per Wirtén.

36 Bofast 2/2011

för två år sedan gick Sabo, Fastighets-ägarna och VVS-Företagen ihop för att göra en gemensam utredning kring relining, den metod för renovering av vatten- och avloppsrör som blivit allt vanligare.

Sedan dess har utredningen drabbats av flera bakslag: bråk med reliningföreningen

som slutade med att VVS-Företagen fick kliva åt sidan, pengabrist och projektledar-avhopp.

Men strax före sommaren fick utred-ningen ny styrfart. Flera medfinansiärer dök upp, pengafrågan löstes och en ny projekt-ledare utsågs. Utredningen skulle bli klar före jul. Det blev den inte. Men på Sabos renoveringskonferens i februari skulle resul-taten ändå presenteras.

Så blev det inte heller.– Utredningen är inte klar än. Men jag

kan berätta lite om vårt arbetsmaterial, sa Tord af Klintberg, doktorand vid Kungliga tekniska högskolans avdelning för bygg-teknik och utredningens projektledare, när konferensen hölls i Stockholm.

För att kunna återföra praktiska relining-erfarenheter har utredningen intervjuat 40 projektledare som tillsammans har deltagit i 300 reliningprojekt.

– Projektledarna är nästan samfällt nöjda. Majoriteten säger att de kommer att använ-da relining igen, sa Tord af Klintberg.

Men utredningen har också fått höra om relining som blivit mindre bra.

– I mindre än tio procent av de relining-projekt vi har kunskap om har relinarna gett sig på rör som egentligen borde ha bytts. Då blev det läckage vid rensningen av rören.

I några fall har brister i ledningsritning-arna resulterat i att rör blivit helt igensatta vid reliningen.

– Och ibland finns det råttor i rören. Om man då har uppehåll mellan torkning och applicering kan det komma in skräp i rören. Men det är inte så vanligt.

I mindre än fem procent av de kända fallen blev ledningarna inte tätade av reliningen.

– Men sedan kom reliningföretagen dit igen och tätade tills det blev tätt, sa Tord af Klintberg.

Utredningen har också sett exempel på ”förträngningar där det stuckit ut som små spjut av reliningmassa” inne i rören. Det har antingen upptäckts vid filmning eller när ledningarna togs i bruk.

många projektledare betonar att reli-ning är ett hantverk.

– Man skulle vilja ha referenser inte bara på företagen, utan även på de enskilda hant-verkarna. Kanske till och med skriva in i kontraktet att det är Nisse Nilsson och Sven Svensson som ska utföra reliningen.

Tord av Klintberg förvånades över att skillnaderna i pris verkar vara så stora mel-lan olika reliningföretag.

– Priset kan skilja upp till 50 procent i vad som förefaller vara likartade reliningprojekt.

Han förvånades också över att såpass många av projektledarna inte verkade göra ordentliga upphandlingar vid reliningpro-jekten.

– En del säger att de bara använder sig av en viss metod, eller ett visst företag, för det känner de sig trygga med.

Hittills har Tord af Klintberg bara hört talas om ett reliningprojekt som gått ”helt åt

helvete” – en bostadsrättsförening som först relinade med plastbeläggning, sedan byggde nya badrum.

– De relinade rören krackelerade efter fyra år och gick inte att renovera om, så allt fick rivas upp och bytas ut.

klas palmqvist, vd på Mönsterås Bo-städer, undrade på konferensen om de nöjda intervjuade projektledarna låtit göra obero-ende inspektioner av de renoverade rören, eller om man nöjt sig med reliningföretagets egenkontroll.

– Själva har vi gjort relining med ned-slående resultat. Företagets egenkontroll stämde inte. Och den oberoende filmaren vi anlitade sa att han hade väldigt dålig erfa-renhet av relining, sa Klas Palmqvist.

– I vissa fall har det gjorts oberoende kontroller, i andra fall är det reliningföreta-gets egenkontroll. Många förlitar sig på den filmning man får, svarade Tord af Klintberg.

flera i publiken undrade över hur neu-trala de inköpande projektledarna, som utredningen lutar sig starkt mot, kan sägas vara.

– Vi har valt projektledare som har erfa-renhet av relining. Och visst, de projektle-dare som är mest entusiastiska är väl också de som har mest erfarenheter. Men jag tror inte att man väljer relining om och om igen om det inte funkar, sa Tord af Klintberg.

Han passade på många av de övriga pu-blikfrågor han fick och hänvisade i stället till utredningens slutrapport, som han nu tror ska vara klar i slutet av mars.

Då hoppas han också kunna uttala sig om de relinade rörens livslängd, genom att studera hur bortsågade relinade rör från verklighetens hus ser ut i dag. Hittills har ut-redningen dock bara fått loss ett sådant prov, i stället för de 30 prov man önskat sig.

[email protected]

Reliningutredningen försenad ännu en gångReliningutredningen har skjutits fram ännu en gång.

– Men jag kan berätta att de allra flesta som vi intervjuat har varit nöjda med den relining som de beställt. i mindre än tio procent av projekten är det något som gått snett, säger pro-jektledaren Tord af klintberg.

n y H E T E R

Tord af Klintberg, doktorand vid Tekniska högskolan i Stockholm, vid Sabos renoverings-konferens.

läs mer om relining på

www.bofast.net

”Ibland finns det råttor i rören.

Men det är inte så vanligt.”

Rostigt rör relinat med plastfärg.

tom

my h

arn

esk

Bofast 2/2011 37

n y H E T E R

Det finns tyvärr alltför många besvärliga tillfällen. Som när rören i köket springer läck och fuktskyddet i badrummet havererar. Eller när källaren svämmar över, taken läcker och fuktskyddet brister. För att inte tala om tiden efter en brand – när lösöre måste saneras och bostaden återställas. Eller när fastigheten måste saneras från pcb, asbest och mögel.

Då är Ocab bra att ha till hands. Vi är ett rikstäckande sanerings- företag med lokal närvaro och kännedom. Ett samtal och du har hjälp av både trevliga och hjälpsamma tekniker och andra specialister. Med Ocab har du en partner i fastighetsförvaltningen. Vi räddar dina värden när olyckan varit där. Läs mer på ocab.se. Där hittar du alla dina kontakter.

www.ocab.se

Ocab räddar värden, hjälper människor och värnar om miljön.

SANERING • RENGÖRING • AVFUKTNING • BYGGNADSMILJÖ • JOUR

När olyckan är frammeär vi också det

När olyckan är frammeär vi också det

38 Bofast 2/2011

”Höj matmomsen och bygg nya bostäder för pengarna”

– vi har låg mat-moms för att det skulle vara bra fördelnings-

politik, säger Maryam Yazdanfar.– Men i dag ser vi i stället att människor med lite peng-

ar tvingas lägga en mycket större andel på sitt boende än de med höga inkomster. Därför finns det också en skevhet på bostadsmarknaden som hämmar efterfrågan på nya bostäder. Då blir det inte de byggvolymer som i realiteten behövs.

Maryam Yazdanfar kom in riksdagen 2006. Sedan valet 2010 är hon ordförande i civilutskottet, där bostads-politiken hör hemma. Öronmärkt, höjd matmoms skulle kunna ge uppåt 20 miljarder kronor till nyproduktion av bostäder, enligt Maryam Yazdanfar.

Bostadsminister Stefan Attefall (kd) har för sin del tillbakavisat subventioner till nyproduktion och till reno-vering av hyresbostäder. Argumentet är att statligt stöd snedvrider bostadsmarknaden och långsiktigt motverkar sitt syfte.

– Hans resonemang fungerar på en perfekt marknad som kan förse folk med det boende de är beredda att betala för och vill ha, säger Maryam Yazdanfar.

– Men bostaden är inte en vara som alla andra. Dessutom råder en oli-gopolmarknad. Några få, stora byggbolag bestäm-mer hur den ser ut. Därför menar jag att man från po-litiskt håll måste gå in och styra med lagstiftning och subventioner.

Hur ska då subventionerna utformas?– De måste inrikta sig på andra bostäder än de bo-

stadsrätter som i dag byggs med väldigt hög standard i tillväxtområden, och för dem som har råd att betala. Subventionerna måste i första hand gå till hyresrätter. Men regionalt kan det också handla om andra upplåtelse-

former. I hälften av kommunerna i Stockholms län är det brist på både hyresrätter och bostadsrätter.

– Innan 2006 var subventionerna, som den borgerliga regeringen avskaffade, till smålägenheter och studentlä-genheter faktiskt lyckosamma. När de togs bort blev det totalt byggstopp.

När det gäller lagstiftning så är Maryam Yazdanfar, åt-minstone delvis, inne på samma linje som bostadsminis-ter Stefan Attefall. Nya regler i plan- och bygglagen och kommunernas hantering av bygglovsärenden kan under-lätta och snabba på nyproduktionen av bostäder.

– Handlar det däremot om byggnormer är jag väldigt tveksam. Om vi ska bygga bostäder av sämre kvalitet för att kunna bygga mer, ja då är jag inte intresserad...

Socialdemokraternas företrädare i bostadsfrågor anser också att kommunerna upplåter alltför stora markområ-den för nybyggnation. Det gynnar några få stora byggbo-lag på mindre, alternativa byggares bekostnad. Det här är en fråga för konkurrenslagstiftningen, anser Maryam Yazdanfar.

ett konkret förslag från Stefan Attefall är skat-telättnader för privatpersoner som vill hyra ut en del av sin bostad. Exempelvis som studentbostad, eller som ett första boende för ungdomar i allmänhet. En idé som inte direkt får Maryam Yazdanfar att göra vågen.

– När jag för tio år sedan gjorde entré på bostadsmark-naden så var det inte min högsta dröm att flytta från mamma och pappa hem till en hyrestant... Men visst, det kan vara ett komplement som kan fungera för vissa. Fast det är inget som gör att årskullar på 100 000–120 000 ung-domar kommer in på bostadsmarknaden! Och framför allt saknar man de rättigheter som finns vid förstahands-uthyrning.

– Det verkar snarast som det är de som bor för stort och vill hyra ut som är viktiga i det här förslaget, inte brukar-perspektivet.

De kommunala bostadsbolagen har, efter en uppgörelse mellan parterna på bostadsmarknaden, inte kvar sin hyresnormerande roll. Standard, läge och kvalitet får nu också större genomslag i hyressättningen. Det här tycker

Om matmomsen höjdes skulle staten få in 20 miljarder kronor till att subventionera nyproduktion av bostäder – framför allt hyresrätter!

Det föreslår Maryam Yazdanfar, bostadspolitisk tales-person för socialdemokraterna.

maryam yazdanfargör: ordförande i riksdagens civilutskott. Bostads-politisk talesperson för socialdemokraterna.Ålder: 30 år.Bor: Bostadsrätt i Solna.Familj: Man och tvåårig dotter.kopplar av med: Skönlitteratur i gröngräset. ”Har just nu snöat in på Doris Lessing”.Musik: Lady Gaga, Kent, Laleh.

Text THOMAS AndERSSOn Foto MAgnUS SELAndER

Människor med lite pengar tvingas lägga en mycket större andel påsitt boende.

B O S T A d S P O L i T i k

Bofast 2/2011 39

socialdemokraternas talesperson i bostadsfrågor är bra. Särskilt i jämförelse med de renodlade marknadshyror som hon misstänker är det som alliansregeringen egentli-gen allra helst vill se.

– Det är ju bara att lyssna på statsministern när han ut-talar sig om hyresmarknaden.

Maryam Yazdanfar hänvisar till statsminister Fredrik Reinfeldts pessimistiska uttalanden om hyresmarknaden i Stockholms innerstad.

Vad anser du: finns det en svart marknad med hyres-lägenheter?

– Det finns ju ingen officiell statistik. Jag kan bara utgå från mina samtal med fastighetsägare, hyresgästförening-en och sakkunniga. Ja, det finns en svart marknad, men i vilken utsträckning är jättesvårt att veta.

Vad beror det på?– Att det finns ett stort underskott av hyresrätter i

Stockholms innerstad. Och på att det medvetet förts en politik där borgerligheten försökt utrota hyresrätten från innerstan genom ett totalt byggstopp och omvandlingar.

maryam yazdanfar vill för sin del se allmännyttan och de kommunala bostadsbolagen som en ”samhällsbyg-gande kraft i en kommunal verktygslåda för ett bättre samhälle”.

Men det betyder inte att hon anser att hyresintäkterna ska användas till annan kommunal verksamhet och hon påminner om att även allmännyttan måste bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga grunder.

– Man får inte hålla på och subventionera vad som helst hur som helst. Visst, det kanske behövs en simhall i bostadsområdet för att förbättra folkhälsan, men det ska inte vara så att hyresgästerna används som en kassako

för övriga medborgare i kommunen, säger hon.Maryam Yazdanfar – som har en fil kand i statskun-

skap och har arbetat som journalist – är född 1980 i Tehe-ran. Hon kom till Sverige med sina föräldrar 1986.

Som en i mängden i de stora 80-talskullarna flyttade hon i början på 2000-talet hemifrån. Först till en student-lägenhet i Solna och så småningom till en bostadsrätt med man och barn i samma kommun.

bristen på överkomliga bo-städer beror, enligt Maryam Yazdanfar, till stor del på att den bostadspolitik som sopades bort med finanskrisen på 90-talet inte har återupptagits. Varken av so-cialdemokratiska eller borgerliga regeringar och trots bättre tider.

– Där är jag som socialdemo-krat oerhört självkritisk! Jag tror att bostadspolitiken också hand-lar om en generationsfråga. 40-talisterna har varit väldigt bra på att driva bra bostadspolitik för sig själva. Därför är de vinnare på bostadsmarknaden och sådana som jag för-lorare. Vi har inte varit tydliga med att höja våra röster.

Vilket skulle bli ditt första, viktiga beslut som bo-stadsminister?

– 40 000 nya bostäder per år! Jag skulle samla alla aktö-rer; kommunpolitiker, landstingspolitiker, branschen och oppositionen för att ta i hand på att skapa de långsiktiga förutsättningarna för det. Bostadsminister Stefan At-tefall har helt och hållet stängt ute oss i oppositionen från bostadspolitiken. Jag har sträckt ut handen gång på gång – men han vägrar att ta den!

40-talisterna är vinnare på bo-stadsmarknaden och sådana som jag förlorare.

B O S T A d S P O L i T i k B O S T A d S P O L i T i k

40 Bofast 2/2011

NYHETER Från ForSknIngSFronten • redaktör: Helene Ahlberg, tel: 08-441 53 84, e-post: [email protected]

Värdesäkringen för fastighetsägare ligger redan nedgrävda runt bostadskvarteren. Det är bara att ansluta era hus till Telias fiber och få fastigheterna e-märkta av oss, oavsett vad ni haft för tidigare anslutningar. Med Telias fiber kan ni förenkla adminis-trationen, minska rutinuppdragen inom fastighetsskötsel och få en effektiv energistyrning. De boende får dessutom en attraktiv digital komfort, exempelvis genom möjligheten att boka tvätt-stugan via mobilen. Telias fiber hjälper er till bättre affärer. Läs mer på telia.se/fastighetsagare

Med Telias fiber framtidssäkrar du dina tillgångar.

Bofast 2/2011 41

NYHETER Från ForSknIngSFronten • redaktör: Helene Ahlberg, tel: 08-441 53 84, e-post: [email protected]

den naturmark som bevarades på Järvafältet, nordväst om Stockholm, när miljonprogramsområdena byggdes runt omkring, har genom åren utsatts för stort slitage. Stigar har trampats upp och markve-getation har fläckvis blivit helt bortnött.

Ändå finns där ungefär samma växtarter som för 30 år sedan – med undantag för de allra känsligaste arterna som minskat kraftigt.

Det visar en avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet, skriven av jägmästaren Oskar Forsberg, som studerat hur använd-ningen av naturmarken i närheten av Kista, Husby och Akalla förändrats från tidigt 1980-tal till början av 2000-talet.

Nyttjandet av den riktigt bostadsnära na-turmarken ökade under perioden: där syntes fler vuxna som gick, joggade och cyklade, och fler barn och unga på organiserade dag-hems- och skolutflykter. Däremot minskade antalet barn som ägnade sig åt fri lek på friti-den i naturområdena.

– Nästan vartannat barn som observera-des var med i en organiserad aktivitet, kon-staterar Oskar Forsberg.

Ur ett rent naturvårdande perspektiv kan det ha sina fördelar: personalen kan styra aktiviteterna bort från särskilt känsliga marker. Dessutom blir slitaget mer utspritt – de organiserade aktiviteterna ägde rum lite längre bort, ofta 200–400 meter från bo-stadshusen, medan de fritt lekande barnen sällan gick längre än 100 meter från husen.

oskar fribergs slutsats är att de bostadsnära naturområdena ofta underskat-tas: även små områden utnyttjas mycket av framför allt barn och unga – även om de är slitna – just för att de är nära.

Och även om de vuxna inte primärt använder områdena för rekreation, utan kanske för att ta en genväg, så finns ändå ett värde i den lilla rekreation som besökaren så att säga får på köpet.

I avhandlingen presenteras också ett slags verktyg som via olika värden i ett index ska göra det möjligt att värdera förutsättningar-na för att bevara biologisk mångfald i stads-miljö. Verktyget ska också göra det möjligt att jämföra miljöbelastningen på olika fastig-heter, liksom olika skötselalternativ.

Miljonprogramsbarn leker i närnatur

Naturmark bland bebyggelse på Järvafältet.

Avhandlingsskribenten Oskar Forsberg.

clas flo

rgå

rd

aktuell FOrSKnInG

Värdesäkringen för fastighetsägare ligger redan nedgrävda runt bostadskvarteren. Det är bara att ansluta era hus till Telias fiber och få fastigheterna e-märkta av oss, oavsett vad ni haft för tidigare anslutningar. Med Telias fiber kan ni förenkla adminis-trationen, minska rutinuppdragen inom fastighetsskötsel och få en effektiv energistyrning. De boende får dessutom en attraktiv digital komfort, exempelvis genom möjligheten att boka tvätt-stugan via mobilen. Telias fiber hjälper er till bättre affärer. Läs mer på telia.se/fastighetsagare

Med Telias fiber framtidssäkrar du dina tillgångar.

Ingenting är omöjligt!Bygg ut ditt låssystem från mekaniskt till elektroniskt eller kombinera både och. Du ökar säkerheten, tillgängligheten och flexibiliteten. Uppgradera med Kaba elolegic!

Kaba elolegic erbjuder fantastiska fördelar:

• Snabbuppdaterat• Lönsamt• Säkert• Utbyggbart

Med elolegic spar du tid och pengar på att slippa byta ut hela ditt låssystem när behoven förändras. Kaba elolegic har alltid en pusselbit som passar!

Beställ vår folder eller besök oss på Fastighets-mässa 2011, Kista, 30-31 mars i monter B14, så berättar vi mer. Välkommen!

www.kaba.se

42 Bofast 2/2011

sabo, riksbyggen och branschorgani-sationen Svensk Fjärrvärme kom nyligen överens om en ny modell för prövningar av fjärrvärmeprishöjningar.

Tanken är att prisändringar ska anmälas på förhand till ett prövningskansli som utsetts av en styrelse, där de tre parterna är representerade.

Kurt Eliasson, Sabos vd, framhöll när av-talet presenterades att fjärrvärmebolagen har använt sin lokala monopolställning på ett sätt som förtjänar stor kritik.

– Våra medlemsföretag har varit djupt missnöjda med prisutvecklingen på fjärr-värme.

Han berättade att Sabo utan framgång försökt hitta en modell för att pröva prisni-våerna. I stället har man nu alltså tillsam-mans med Riksbyggen och Svensk Fjärr-värme valt en prövning för prisändringar.

Ulrika jardfelt, vd för Svensk Fjärrvärme och tidigare enhetschef på Sabo, sa inför sitt tillträde att hon ville ändra fjärrvärmeorga-nisationens syn på kunderna.

Vid pressträffen framhöll hon att det krävs en dialog mellan leverantörer och kunder och en prövning i förväg för att undvika överraskningar.

– Därför har vi landat i den här model-len, för att långsiktigt skapa ett förtroende.

den nya modellen går ut på att en partssammansatt styrelse på förhand fast-ställer olika nivåer för höjningar av fjärr-värmepriser.

De tre nivåerna, som benämns grön, gul och röd, indikerar om prisändringen blir godkänd, möjlig att bli godkänd eller inte. Kansliet prövar även varje föreslagen höj-ning utifrån fjärrvärmebolagens prissätt-ning. Vilken prisfilosofi man valt ska tydligt deklareras i förväg.

– Till exempel kan ett fjärrvärmebolag ha sagt att ”vi ska alltid vara billigare än en oljepanna”. Då är det det löftet vi ska pröva utifrån, förklarar Ulrika Jardfelt.

De bolag som föreslår höjningar inom det gula spannet, alltså lite över godkänd nivå, måste förklara varför. Därtill ska de företa-gen föreslå åtgärder för att det som orsakat den höga höjningen inte ska upprepas.

För höjningar inom det röda spannet krävs ett särskilt beslut från styrelsen.

Inför prövningarna ska kunderna ha möjlighet att lägga fram sina synpunkter på bolagens prissättning.

Bostadsrättsjätten HSB anser inte att prisprövningsmodellen tar tillräcklig hän-syn till kunderna. HSB vill även avvakta resultatet från den statlig utredningen om tredjepartstillträde i fjärrvärmenäten som väntas bli klar i slutet av våren.

sabo, riksbyggen och Svensk Fjärr-värme kommer nu att utse den styrelse som under hösten ska tillsätta prövnings-kansliet. Kansliet startar sin verksamhet i januari 2012.

[email protected]

Läs mer om avtalet på www.bofast.net.

Nytt avtal ska tygla fjärrvärmeprisetFjärrvärmebolagen ska inte längre kunna höja priserna efter eget tycke. Framöver ska i stället ett särskilt pröv-ningskansli först godkänna prisänd-ringarna.

Kökskranar läcker blyEnligt en pågående studie från Boverket läcker 40 pro-cent av alla kökskranar ut för höga halter av den giftiga tungmetallen bly. det rapporterade SVT Rapport nyligen. Men Boverket vill inte dra några säkra slutsatser.

teveinslaget refererade till en färsk undersökning från Boverket som visar att så många som 24 av 60 testade kökskranar släpper ifrån sig för höga halter av bly.

Ur flera av kranarna kom cirka 150 mikrogram bly ut i vattnet – en betydligt högre halt än gränsvärdet, som ligger på 10 mikro-gram per liter. Några av de testade blandarna hade värden över 300 mikrogram, hela 30 gånger högre än gränsvärdet.

De 60 blandarna hade skickats till två olika laboratorier och testre-sultaten för samma blandare var så olika att Boverket nu reserverar sig för utfallet.

– Vi har anlitat välrenommerade laboratorier som använt samma metod och ändå är resultaten olika. Vad det beror på måste vi nu un-dersöka, säger Ingemar Lönnbom, stabschef på Boverket.

Enligt honom kan man inte dra några säkra slutsatser utifrån test-resultaten. Men det står dock klart att höga värden av bly har hittats vid testerna.

Saboföretagens inköpsförening, HBV, handlar bland mycket annat upp kökskranar till de kommunala bostadsbolagen. Före-ningens vd, Åsa Sundqvist Olsson, ser allvarligt på de nya rönen, men betonar att ingen rapport ännu finns att stödja sig på.

– Just nu avvaktar vi Boverkets studie så att vi får bättre kunskap om det här.

[email protected]

Läs mer om studien på www.bofast.net.

Var hamnar kostnader för påkörningsskador i ert företag?

Stannar de på företaget som löpande underhåll?

Vi har tid och kunskaper för att hjälpa er att få ersättning för trafikskador som drabbar företagets egendom och anläggningar.

Slå en signal så ordnar vi resten!

www.trafikskadetjanst.seE-post: [email protected]

Telefon: 08-603 88 68, fax 08-603 88 38

n y H E T E R

Bofast 2/2011 43

Bostadsuniversitetet 2011

��

��

��

Bostaden och staden

– ett affärsmässigt samspel?!

En stad behöver attraktiva bostäder och väl fungerande bostadsområden samtidigt som ett bra boende förut-sätter god tillgång till service, stimulerande miljöer och bra kommunikationer. Hur ser samspelet mellan bostadsföretag och stad ut och hur kan det utvecklas? Och hur påverkas bostadsföretagen av den nya lagen om affärsmässig allmännytta?

Bostadsuniversitetet belyser samspelet utifrån tre perspektiv:

- Ett samhälle i förändring- Affärsmässig allmännytta- Bostadsföretagens värdeskapande

Välkommen till Bostadsuniversitetet 2011 på Haga slott utanför Enköping 17–19 augusti.

www.sabo.se/utbildning

ARRANGÖRER

ww

w.st

iga.

seBY

RÅN

Stiga Park Pro är en professionell redskapsbärare baserad på Stigas välkända midjestyrning med oöver-träffad åtkomlighet och kontroll. Det gäller såväl vid gräsklippning som arbete med alla övriga praktiska redskap som finns som tillbehör. Utrustad med fyr-hjulsdrift och Multiclip som gör att den passar perfekt där kravet på funktion och kvalitet är högt.

Har du kontrollbehov? Köp en Park!– Dominerar i klassen på samtliga områden.

n y H E T E R

44 Bofast 2/201144

™

Varmvatten är väl gratis?

www.vattenmätning.se

Telefon: 019-25 21 00

Trådlöst system för individuell mätning av el, temperatur och vatten.

Sveriges mestvalda portar

www.garageportexperten.se

Av de portar vi levererar är nästan hälften till fl erfamiljshus. Mest handlar det om att byta gamla vipportar. Portar, där fjädrar kan gå av – ofta med svåra olyckor som följd. Och ansvaret är fastighetsägarens. Funderar ni på att byta, har ni vårt stöd hela vägen. Från val av portar och ansökningar till boendeinformation och montage. Men varför inte börja med en gratis besiktning? Kontakta oss på[email protected] eller läs mer på vår hemsida.

hälften till fl erfamiljshus. Mest handlar

Funderar ni på att byta, har ni vårt

15 000 garage-portar om året talar sitt tydliga språk

stöd hela vägen. Från val av portar och

boken Bott i Lund är en ambi-tiös, tätt skriven, trehund-rasidig historieskildring av det lundensiska studentbo-

endet genom tiderna. Från 1600-talet, då de flesta studenter bodde hos sin professor, fram till våra dagars specialbyggda student-bostadshus.

I boken varvas äldre ögonvitt-nesskildringar med nyskrivna texter av historiker och arkitek-ter. Läsaren kan också ta del av ett antal lundastudenters bästa bostadsminnen.

Fredrik Tersmeden och K Arne Blom har varit redaktörer för boken, som är utgiven av stiftel-sen AF Bostäder och Lunds univer-sitetshistoriska sällskap.

höga hus – på gott och ont, i innerstad och ytterstad – är ett hög-aktuellt ämne just nu i Stockholm. Byggnader som nya konferens- hotellet Waterfront och Tors torn vid Norra stationsområdet har ska-pat debatt bland stockholmarna.

I denna bok, samfundet S:t Eriks årsbok utgiven av bokförlaget Langenskiöld, får nitton skribenter bland annat ge sin syn på vilka för-ändringar Stockholms gamla inner-stadsdelar tål eller av nya höghus i den nygamla förortsbebyggelsen.

De som bidrar till bokens innehåll är allt ifrån arkitekter och konst-historiker till frilansskribenter och politiker.

Boken tar också upp skyskrapan som symbol för snabbt framväx-ande kapitalism, som dröm och som arkitektutmaning. Den är rikt il-lustrerad med historiska bilder från

Stockholm och andra storstäder, ar-kitektskisser och bilder från dagens Stor-Stockholm. Många är tagna av bokens redaktör Ulf Sörenson, som är författare med Stockholm och dess skärgård som ett återkom-mande tema.

Med årsboken säger sig samfun-det S:t Erik vilja ”kasta ljus över de höga husen – deras långa skuggor och den vida utsikten”.

En historiebok i studentliv

HÖGA HUS – SAmFUnDEt S:t ErIKS ÅrSBOK 2010ULF SÖRENSON

BOt t I LUnD – Fr Ån vInDSKUPA OcH LOGEmEnt tILL L äGEnHEt; LUnDEnSISK t StUDEntBOEnDE IGÅr & IDAG & ImOrGOnFREdRik TERSmEdEN, TOmaS TägiL, gUNiLLa miLLiSdOTTER, k aRNE BLOm mEd FLERa

SkySkRAPOR PÅ gOTT OCH OnT

44

läStIpS? • redaktör: Eva Blomberg, tel: 08-441 53 81, e-post: [email protected]

”man överdriver och beskär sina intryck och förvandlar dem till något romandugligt” Författaren Sigrid Combüchen i boken Spill, som vann Augustpriset förra året.

Bofast 2/2011 45

Din leverantör av balkongräckenI vårt breda sortiment finner du allt från enklare räcken till mer komplexa och innovativa lösningar. Alltid till mycket hög kvalitet och till mycket konkurrenskraftiga priser.

Även räcken förberedda för inglasning.

www.balustrade.se 0470 – 70 53 90

till stöd i det dagliga arbetet för till ex-empel stadsplanerare och arkitekter finns en nyutkommen bok, Ljus i bebyggelsen. Den be-handlar framför allt hur dagsljus kan tillvaratas i bostadsområden för att skapa trivsel, men även hur mer dagsljus och fler utblickar kan vara brottsförebyggande.

I boken framhålls också att bebyggelse som tar hänsyn till lokala dagsljusförhållanden är klimatsmart.

Bokens författare, Bengt Sundborg, har lång erfarenhet som planarkitekt vid Stock-holms stadsbyggnadskontor, men bedriver i dag egen konsultverksamhet. De senaste tolv åren har han ägnat åt människans behov av ljus och utblickar i bebyggelsen, och en trygg stadsmiljö.Ljus i bebyggelsen tar läsaren på en histo-

risk vandring genom Stockholms innerstads- och ytterstadskvarter, med sol- och dagsljuset i fokus.

Ett omfattande kapitel ägnas trygghets-frågor i bebyggelsen vilket avslutas med en 15-punktslista med råd och tips. Ett annat det nordiska ljuset och vilken hänsyn som bör tas till vårt lands läge på de nordliga breddgra-derna, när stadsdelar och bostadsområden planeras.

Boken är rikt illustrerad med mängder av fo-toexempel från Stor-Stockholm men även med ritningar, kartor och diagram.

L jUS I BEByGGELSEn – Om StADSPL AnE-rInG OcH ArKItEK tOnISK GEStALtnInGBENgT SUNdBORg

BETydELSEn AV dAgSLJUS OCH UTBLiCkAR

Bengt Sundborg

läStIpS? • redaktör: Eva Blomberg, tel: 08-441 53 81, e-post: [email protected]

Exempel på stadsplanering som ger olika mycket ljus: Lamellhusslingor i Göteborg och i Malmö samt stenstadskvarter på Södermalm i Stockholm.

tho

rd skö

ldem

an

s

blom

swed

en a

b

blom

swed

en a

b

stockh

olm

s stad

Boksidan

46 Bofast 2/2011

artina Sjöberg är på plats redan klockan sju. Då har hon både hunnit rasta hunden och skjutsa sambon till jobbet. Just idag känner

hon sig lite trött. Inte så konstigt, tänker Bofasts utsända när hon stiger in på Strängnäs Bostads AB vid niotiden.

Martina har då redan varit igång i fyra timmar.– Den första timmen brukar vara lugn, då

hinner jag kolla mejlen och pricka av de anmäl-ningar som Securitas skickat in under natten. Jag gör en prioritering och fördelar arbets-uppgifter till våra bostadstekniker, de ska inte behöva åka kors och tvärs, säger Martina.

→ 9.00 Det ringer.– Strängnäs Bostads AB, felanmälan, svarar

Martina.– Jaha, jaha, fuktskada... Duschen? Det får

09.10

09.3509.30

Martina SjöbergArbetsledare för felanmälanUtbildning: Undersköterska, läkarsekreterare. Ålder: ”Äntligen passerat 40” (41 år).Antal år på Strängnäs Bostads AB: 6 år i april.Bor: I en villa.Familj: Sambo och schäfern Lucas, 4 ½ år. Fritidsintressen: ”Softa i soffan, vovven, jogging och att fota.”Läser: ”Deckare och kärringböcker”.Om jag inte jobbade med det här skulle jag: Arbeta som fotograf.Viktigt i livet: ”Att vara glad och ha en inre harmoni”.

En DAG på jobbet med:

Text och foto ULRIKA MAJSTROVIC HANSÉN

En arbetsbeställning

E n d A g P Å J O B B E T

M

Bofast 2/2011 47

09.00 → → 09.05

09.10

09.08

9.17

09.25

09.35 09.40

09.15

10.00 → → →

undersökas. Är någon hemma under dagen?Felanmälan hamnar i A4-blocket så att ing-

enting glöms och stryks när det hamnar i det nya datorsystemet som är under intrimning.

→ 9.05 Bofast hoppar till, Martina ropar plöts-ligt högt till kollegan tvärs över korridoren, och han svarar JA!.

Några telefonsamtal senare och det levereras ytterligare en fråga. Bofast går husesyn och kollar in kollegan, som visar sig vara Leif Andre-asson, driftsingenjör.

Martinas uppgift är att skicka rätt person till rätt uppdrag och Leif Andreasson är mannen att fråga när det gäller driftproblematik.

→ 9.10 Dem som är längre bort i korridoren är svåra att ropa till, då blir det till att vandra dit. Martina dyker in till områdeschef Päivi Leistén Lundberg.

– Vem ska ta hand om det här? Hos Felanmälan hamnar allt, stort som smått,

ibland är det inte ens en fråga för bostads-bolaget, men Martina försöker hjälpa till och guida rätt om hon kan.

→ 9.15 På vägen tillbaka träffar Bofast vd:n Lars Keyser. Gott humör och full fart.

→ 9.17 Driftchefen Carl Öman dyker in hos Martina och diskuterar ett utskick (inte lika glatt humör, observerar Bofast).

Strängnäs Bostads AB förvaltar både bostäder och lokaler, det förstår man på felanmälning-arna som kommer in.

För Martina gäller det att hänga med i sam-talen, det kommer och går folk samtidigt som det ringer, det skrivs nya beställningar och gamla ska följas upp. Men ordning och reda är det hos Martina. Var sak på sin plats.

Klockan hinner bli 9.25Fastighetstekniker Göran Larsson kommer

förbi med två ärenden, den ena beroende av den andra. Den nya androidtelefonen är stendöd, så det går inte uppdatera dagens jobb. Alltså hämtar han sina uppdrag och lämnar samtidigt in den trasiga mobilen. Det visar sig vara två stycken döingar den här veckan, mobiler alltså.

→ 9.35 Det blir för Martina att vandra iväg till IT-avdelningen och Seppo Hiltunen.

→ 9.40 Fika. Samtliga i korridoren infinner sig. Var och en tar sitt kaffe ur kaffeautomaten.

→ 10.00 Bofast kikar nyfiket på kartorna när Martina pekar ut Strängnäs Bostads AB:s fastig-hetsbestånd.

– Här är nybyggt och här, säger hon och

En arbetsbeställning


→→

48 Bofast 2/2011

→→


14.20 → 14.25 →

10.00 10.05 10.15 10.18 10.20

11.00 11.15

13.35

Nytillskott i fastighetsbeståndetMartinas foton

pekar precis utanför fönstret. På väggen hänger spadar från första spadtagen.

Tillbaka till kontorsrummet.

→ 10.05 Martinas stora intresse är fotogra-fering. På hennes vägg kan tre förstoringar i svartvitt avnjutas (hennes egna naturligtvis).

→ 10.15 Anmälningar om störningar kan före-komma, då blir det ett ärende för områdeskon-toret, Martina tar ett prat med Anneli Lindgren.

→ 10.18 Ring, ring.– Strängnäs Bostads AB, felanmälan. Vad

gäller saken?Felanmälningarna kommer in som på ett

pärlband. Ventilationsproblem på Vallonvägen, låskolv igenproppad på Vasaskolan. Målerijobb som ändrats och därför ska ombeställas, en fråga för Päivi igen 10.20

Vad är den vanligaste felanmälan? undrar

Bofast när skärmen blinkar, faxen knarrar och telefonen ringer.

– Det varierar över året, just nu är det värme och ventilation som ställer till mest problem. Det har väl inte precis varit en normal vinter, svarar Martina.

Bofast konstaterar att även avlopp verkar ha en tendens att fyllas igen.

→ 11.00 Michael Jonsson och Mikael Ström-berg, båda fastighetstekniker, kommer förbi med eftermiddagens fikabröd. En stor påse wienerbröd, inte illa.

→ 11.15 Martina plockar upp ett fax från kro-nofogden gällande en avhysning. Hon berättar att rutinerna nyligen ändrats. Bostadsbolaget vill undvika att hyresskulderna ska bli för stora och agerar därför snabbare så att hyresgäs-terna ska få en chans att betala innan de drunk-nar i skulder.

Nästan alla avhysningar döljer ofta både sorgliga och olyckliga omständigheter och Strängnäs Bostads AB sam-arbetar liksom andra kommunala bostadsbolag med socialförvaltningen. Bofast följer med till ekonomiavdelningen och Agneta Kaltea, som sitter med 1 200 hyresavier som ska ut i dagarna. Faxet är till henne.

→ 12.00 Och nu är det lunch! Bofasts utsända och Martina bestämmer sig för att lunchen även inkluderar en promenad runt Strängnäs gamla kvarter och hamn, strålande vacker i vinterskrud. Solen sjunker dock snabbt och lunchturen avslutas vid kommunhuset, som även huserar bostadsbolaget.

Bofast 2/2011 49

→ 13.45 Nya telefonsamtal, fler mejl, fler arbetsbe-ställningar. Några hamnar i "pågång-lådan", andra i "avvakta". En del felanmälningar är

inte lika akuta och en del problem behöver handläggas innan de åtgärdas. Eftermiddagen lunkar dock på lite lugnare än förmiddagen.

– Lugnt? Det är ju rena stiltjen! säger Martina och skrattar.

→ 14.20 Men stiltjen blir kortvarig, Mikael Strömberg kommer in med en lapp med felak-tiga telefonnummer till hyresgäster (som han ska besöka för att åtgärda deras anmälda fel). Martina och Micke stämmer av i handdatorn, som fungerar som orderblock ute på fältet. Allt registreras direkt in i systemet som Martina över-

blickar och synkroniseras automatiskt.De felsöker tillsammans; systemet är nytt och

ibland uppstår det frågetecken. Nu har de loka-liserat de rätta telefonnumren – utom ett, som fortfarande är en gåta.

– Hm, det var nog "Herr Jaa". Han svarade "jaa" på alla frågor när jag pratade med honom, säger Martina med glimten i ögat.

Ett mindre dektektivarbete startar, men efter-middagens fikapaus kommer emellan.

→ 14.30 – Ska jag behöva vänta tills alla fikat färdigt nu, skämtar Micke och sätter sig i kaffe-rummet.

Men han får hjälp tidigare. "Herr Jaa:s" telefonnummer finns helt enkelt inte bland hyresgästerna, eftersom det i det här fallet är socialtjänsten som står för kontraktet.

– Ok, jag får väl åka förbi och titta in, säger Micke och försvinner ut genom dörren.

Ett frasigt wienerbröd och en kaffe slinker ner.

→ 16.00 Vintermörkret har sänkt sig över Strängnäs. Klockan börjar närma sig fyra och Martinas arbetsdag går mot sitt slut. Nu tar Securitas över om det händer något akut. Bofast samlar ihop sina pinaler och tackar för en intressant och välfylld arbetsdag.


09.05 09.1010.00 10.05 10.15 10.18 10.20

13.40 13.45

På gång och avvakta

14.30 → → 16.00

50 Bofast 2/2011

Huge pantar meraHUDDINGE. Framöver kommer den som letar slängda pantburkar och petflaskor inte längre behöva gräva i papperskorgarna.

Nu finns nämligen ett nytt slags återvin-ningsbehållare som vem som helst kan plocka burkar och flaskor ur, och sedan panta.

Det kommunägda fastighetsbolaget Huge i Huddinge, söder om Stockholm, blir först med att sätta upp

behållarna i sina områden. De kommer att placeras intill de ordinarie papperskorgarna.

– Det som är så fiffigt med de här behål-larna är att den som vill bli av med sin burk och letar efter en papperskorg, kan lämna den här och göra en insats för miljön. Och att någon annan, till exempel ungdomar som sparar till en skolresa, kan tjäna en slant genom att panta burkarna och flaskor-

na, säger Maria Nord-löf, informationschef på Huge.

Flera olika typer av behållare finns nu för att samla in pant-burkar och flaskor på allmänna platser, i bo-stadsområden och där människor samlas. En stor wellpappvariant lämpar sig att stå ex-empelvis i idrottshal-lar. Då kan idrottsför-eningen tjäna en slant på returburkarna.

– Vi tycker att det är roligt att det finns idéer om hur fastig-hetsbolag och kom-muner kan jobba mer

aktivt för miljön. Huge sysslar mycket med miljöfrågor och tycker att det är viktigt att nappa på nya trender som främjar miljöar-betet, säger Maria Nordlöf.

Under testperioden kostar behållarna ingenting, men kostnaden för de utbytbara sopsäckarna i den större behållaren kan komma att betinga en summa framöver.

– Men det är en liten summa med tanke på vad man kan vinna miljömässigt. Varje pantad burk eller flaska är ju en vinst för miljön, säger Maria Nordlöf.

riksrundan

ekoStadSdel med konSt, kaSino och kallbadhuSSUNDSVALL. På Norra kajen i Sundsvall planeras en ny stadsdel. 415 000 kvadrat-meter industrimark ska omvandlas till att bli en förlängning av stenstaden Sundsvall, med konsthall, kasino, kallbadhus, hotell och kontor varvat med bostäder.

Invid vattnet och nära centrum ska denna stadsdel växa fram och all planering

sägs utgå från ett ekologiskt perspektiv. Tanken är att utformningen av stads-

delen ska minska behovet av transporter. Därtill ska lokala lösningar för energiför-sörjning, vatten och avfallshantering ska-pas, och i första hand ska byggnadsmateri-al som är ekologiskt certifierade användas.

Cirka 2 500 lägenheter med hyresrätt

eller bostadsrätt kommer det så småning-om att bli, enligt områdets egen hemsida.

Detaljplanen över de första etapperna förväntas bli antagen under senvåren 2011, vilket skulle innebära byggstart för de för-sta 600 lägenheterna nu i höst.

Inflyttning blir, om tidsplanen håller, vid årsskiftet 2012/2013.

något på gång? • redaktör: Eva Blomberg, tel: 08-441 53 81, e-post: [email protected]

Botest visar om du bor tryggtSVERIGE. Numera finns ett särskilt botest som ska tala om ifall en bostad är trygg, tillgänglig och användbar för äldre. Testet, som består av totalt 22 frågor, har tagits fram av projektet Teknik för äldre, ett regeringsuppdrag som samordnas av Hjälpmedelsinstitutet.

Efter att ha svarat på alla frågorna i botestet får testaren tips om hur de even-tuella bristerna i och kring bostaden kan rättas till. Till exempel att fastighetsägaren eller kommunens enhet för bostadsan-passning kan kontaktas om det är svårt att ta sig in genom entrén i huset med rollator.

Botestet tar cirka 15 minuter att göra och finns på Teknik för äldres webbplats, www.teknikforaldre.se.

perspektivskiss: wh

ite arkitekter

52 Bofast 2/2011

1

4

2

5

1. Erstagatan 282. Erstagatan 263. Erstagatan 74. Erstagatan 305. Erstagatan 196. Erstagatan 14

S E x P A C k

Bofast 2/2011 53

kan en port säga någonting om de människor som bor där innanför? Kan det vara så att portens utseende och karaktär sakta färgar av sig på de människor som dagligen går igenom den, ungefär som när en hund och hundens husse kan börja likna varandra efter år av gemenskap?

När jag jobbade som brevbärare på 80-talet så var det några fastigheter i mitt distrikt som hade tunga ytterdörrar i mörk-betsad ek med endast små tittgluggar till fönster. De såg när-mast ointagliga ut och gjorde huset till en visuell befästning.

De här portarna påverkade mig, det vilade något så tungt och olycksbådande över dem att det helt klart påverkade min sinne-stämmning under hela den tid som jag befann mig i trapphuset. Jag ville bara ut så fort som möjligt. Portar kan onekligen ge karaktär till det hus som de vaktar.

dessa tankar far genom mitt huvud när jag går runt hörnet på Folkungagatan och kommer in på Erstagatan på Södermalm i Stockholm. Jag har bott här i krokarna, alldeles runt nästa hörn, en bit in på Åsögatan, under några år i början av 80-talet.

Då var den här delen av östra Södermalm en sovstad. Det fanns en liten livsmedelsbutik, en skomakare och en affär som sålde vattenskidor i området.

Nu har gatan fått liv. Krogarna ligger tätt och en ny genera-tion unga stockholmare har flyttat hit och fyllt bakgårdarna med cyklar och barnvagnar.

Många av mina dåvarande grannar måste vara döda sedan länge. De var ju gamla redan då. Men husen står kvar, orubb-liga, lite uppsnyggade kanske och ganska säkert är de flesta lägenhe-terna i dag bostadsrätter.

Men tillbaka till portarna. På Erstagatan är nästan varenda port ett konstverk. Att gå gatan upp från Folkungagatan mot Vita Bergen är som att gå in på ett bra konstgalleri och ta in en eller kanske snarare flera uttrycksfulla konstnärers verk i sitt medvetande. Dörrarna står där som representanter för sin tids estetiska ideal, formade av sin tids arkitekter.

Jag undrar hur många nygifta par som har öppnat de bastanta dörrarna på Erstagatan 30 efter vigseln i Sofia kyrka, på väg hem till ett nytt liv. Eller hur många döda som har burits på bår en sista gång ut genom porten på Erstagatan 19?

tysta glor portarna tillbaka på mig. De avslöjar ingen-ting. Om de kunde tala skulle de ha mycket att berätta om män-niskors lycka och förtvivlan.

Tysta glor portarna tillbaka

S e x p a c kFotografen och skribenten Thomas Wågström medver-kar regelbundet i tidningen Bofast, denna gång med en betraktelse över sex lika och olika portar.

3

6

S E x P A C k

54 Bofast 2/2011

Individuell mätning är på stark frammarsch just nu. Det är inte så konstigt med tanke på hur mycket pengar både fastighetsägare och hyresgäster kan spara genom minskad användning av varmvatten. Vårt trådbundna system är speciellt lämpligt vid ny- byggnationer. Vid ROT-projekt är trådlös avläsning det bästa och för hushåll, industrier och svårtillgängliga

mätare är det mobil radioavläsning som gäller. Välkommen att kontakta oss så tar vi fram ett förslag som löser just dina problem.

www.armatec.se

Solutions for advanced flow technology

PROBLEM:

LÖSNING:

Annons_IMD_215x290.indd 1 2011-02-25 08.10

Bofast 2/2011 55

Hon har alltid varit intresse-rad av teknik och fastigheter, berättar Christina Tollbom för Bofast. Hon är ny fastighets-ingenjör i distriktet Frölunda/

Högsbo hos det kommunala bostadsbolaget Poseidon i Göteborg.

Men tills för bara några år sedan arbetade hon på en förskola som barnskötare.

– Det var jätteroligt och jag saknar verk-ligen barnen. Men när det bara blev fler och fler barn i gruppen och det gick ut över bar-nen kände jag att det var dags att gå vidare.

Hennes man, Tommy, som också arbetar inom fastighetsbranschen, peppade henne till att börja studera.

Efter två och ett halvt år på den kvalifice-rade yrkesutbildningen till fastighetsförval-tare fick Christina Tollbom jobb direkt hos Poseidon. Hon hade dock sommarjobbat, och även praktiserat, hos bostadsbolaget under utbildningen.

Under senare delen av utbildningen arbetade Chris-tina Tollbom, parallellt med studierna, som fastighetsför-valtare på Riksbyggen.

hennes arbete i dag skil-jer sig förstås väldigt mycket från jobbet som barnskötare.

Som fastighetsingenjör har Christina Tollbom hand om drift, ekonomi och den teknik som ser till att en fastighet fungerar på ef-fektivaste sätt.

Det kan handla om att värdera fastighetsbeståndet, att planera och organisera underhållsarbetet eller att driva projekt kring fastigheterna. Till exempel håller man just nu på att bygga om 750 lägenheter i distriktet.

– Det här jobbet är jätteroligt. Speciellt att ha så mycket kontakt med människor, vilket det går ut på i väldigt stor utsträckning. Både entreprenörer, konsulter och hyresgäster. Och så är det så varierat, här får jag syssla med allt från teknik till juridik.

I Christina Tollboms arbete ingår också att göra radonmätning-ar, innemiljökontroller och obligatoriska ventilationskontroller.

Alla sju fastighetsingenjörerna hos Poseidon träffas också på ener-gimöten för att bland annat utvärdera olika energiåtgärder.

när hon inte tar hand om fastigheterna i Frölunda och Högs-bo ägnar hon sig mycket åt sina barn.

– Jag och min man Tommy går mycket på handbollsmatcher ef-tersom båda våra pojkar spelar handboll i IK Säfehof.

Själv hinner Christina Tollbom inte riktigt med att sporta så mycket för egen del, men lyckas klämma in något pass på gymmet i veckan. Annat hon gärna ägnar sig åt är trädgården intill radhuset.

– Och så älskar jag att laga mat.

[email protected]

tIpSA oSS om erA perSonAlnyheter! • redaktör: Eva Blomberg, tel: 08-441 53 81, e-post: [email protected]

Hon gick från att skötabarn till att hantera hus

Ständigt växande dagisgrupper som fick konsekvenser för barnen gjorde att Christina Tollbom bytte bana. Efter två och ett halvt års studier jobbar hon nu som fastighetsingenjör på Bostads AB Poseidon i Göteborg.

på nytt jOBB

Individuell mätning är på stark frammarsch just nu. Det är inte så konstigt med tanke på hur mycket pengar både fastighetsägare och hyresgäster kan spara genom minskad användning av varmvatten. Vårt trådbundna system är speciellt lämpligt vid ny- byggnationer. Vid ROT-projekt är trådlös avläsning det bästa och för hushåll, industrier och svårtillgängliga

mätare är det mobil radioavläsning som gäller. Välkommen att kontakta oss så tar vi fram ett förslag som löser just dina problem.

www.armatec.se

Solutions for advanced flow technology

PROBLEM:

LÖSNING:

Annons_IMD_215x290.indd 1 2011-02-25 08.10

Det här jobbet är jätteroligt. Speciellt att ha så mycketkontakt med människor.

56 Bofast 2/2011

PAJALABOSTÄDER HAR NY VDMagnus Pekkari är sedan årsskiftet ny vd för det kom-munala bostadsbolaget i Pajala. Han efterträder Urban Krutrök som hastigt gick bort i september. Magnus Pekkari har tidigare varit controller i Pajalabostäder.

HALMSTADSCHEF GÅR TILL HYLTEBostadsstiftelsen Hyltebostäder har sedan i november en ny verkställande funktionär. Han heter Claes Johansson och kommer närmast från fastighetskontoret i Halmstad. Han har tidigare även arbetat som distriktschef i tjänste-företaget ISS Property services i Halmstad.

Claes Johansson ersätter Carl-Göran Bengtsson som gick i pension i slutet av 2010.

NY BOSTADS-VD OCH FASTIGHETSCHEF I BJUVKommunala Bjuvsbostäder har rekryterat Peter Schön till ny vd. Han kommer närmast från Ica Fastigheter i Malmö där han arbetat som förvaltare. Peter Schön ersätter Stefan Nilsson, som i höstas gick vidare till tjänsten som vd för Östra Göinge kommuns bostads-bolag Klockaren.

Arbetstiden kommer Peter Schön att dela

mellan vd-posten på Bjuvsbostäder och tjänsten som chef för den nya fastighetsenheten inom Bjuvs kommun.

Han tillträder sin tjänst i mars.

FRÅN STENA TILL STENUNGSUNDSHEMNy vd för kommunägda Stenungsundshem från mars månad är Ulf Lindén. Han kommer närmast från Stena Fastigheter där han varit fastighetschef för kommer-siella lokaler och bostäder i Göteborg och Halmstad. Ulf Lindén efterträder Thomas Löfgren som går i pension under april.

PERSONALDIREKTÖR BLIR VD FÖR BÄRKEHUS Smedjebackens kommunägda bostadsbolag Bärkehus har anställt en ny vd. Cia Ferner, som även blir vd för kommunens energibolag, Seab. Hon kommer närmast från tjänsten som perso-naldirektör på landstinget i Dalarna.

Tidigare har hon arbetat på såväl privata som offentliga chefsbefattningar. Bland annat som personalchef i socialdemokraternas riksdags-grupp.

Cia Ferner ersätter Rolf Bergkvist som läm-

nade sin tjänst som vd på Bärkehus i oktober förra året (se även förra numret av Bofast).

NY VD I MORASTRAND Stefan Larsson blir ny vd för det kommunägda bostadsbolaget Morastrand under våren. Han är i dag fastighetschef i Malung- Sälens kommun och kommer successivt att övergå till sin nya tjänst i bostadsbolaget. Han efterträder Lars Vil-helmsson, styrelseordförande i bolaget. Denne har varit tillförordnad vd sedan förre vd:n Leif Härdner fick lämna sin post – efter att det upp-dagats att han åtalats tre gånger för ofredande och trakasserier av tidigare sambor.

SANDVIKENCHEF BLIR VD I ALFTA-EDSBYN I maj får kommunägda bostadsbolaget Alfta-Edsbyns Fastighets AB en ny vd efter Arne Eding, som går i pension.

Mikael Reijer, som han heter, kommer närmast från Sand-vikens kommun där han varit teknisk chef och chef för Sand-vikens specialfastigheter.

Stefan Larsson

Ulf Lindén

Magnus Pekkari


på nyA jOBB

Visste du att fjärrvärmen inte bara är driftsäker, utan dessutom tar tillvara resurser som annars skulle gå förlorade?


Mikael Reijer

Teknova Byggsystem AB • Box 75 • 592 22 VadstenaTel: 0143-292 20 • Fax: 0143-131 50 • [email protected] • www.teknova.se

FÖNSTER INGLASNINGAR

Kompletta system för renovering av våtrum.

Kompletta lösningar till fristående fastigheter och hyresfastigheter.

Fönsterrenoveringar och nya fönster. Beklädnads- och utbytessystem.

VASABPRODUKTERBALKONGER

Kompletta system för renovering nybyggnation.

tele2.se/fastighetsagare

Fram

tidssä

krad fastighet

FiberLAN från T

ele2

Med FiberLAN från Tele2 i din fastighet får du inte bara ett bra erbjudande på TV, Bred band och Telefoni till dina boende. Du får också möjlighet att koppla på moderna fastighetstjänster såsom porttelefoni, övervakning samt mätning av el, värme och vatten. Och då kan du vara säker på att du har ett hus som har en modern kommunikationslösning även i framtiden. Enkelt skulle man kunna säga att du får en portvakt, en tvättservice och en fastighetskötare som inte åldras. Om du vill veta mer om FiberLAN och våra fastighets tjänster, gå in på tele2.se/fastighetsagare eller ring 0200-22 55 10.

Tele2 FiberLAN öppnar dörrar. Bokstavligt talat.

58 Bofast 2/2011

ÖCKERÖ FÅR VD FRÅN VÅRGÅRDA Thomas Aebeloe blir i juni ny vd för västkustkommunen Öckerös bostadsbolag Öckerö Bostads AB. Han innehar i dag samma post på Vårgårda Bostads AB.

Thomas Aebeloe ersätter den nuvarande verkställande direktören i Öckerö Bostads AB, Tomas Karl-ström, som går i pension.

KOPPARBERGS FASTIGHETSBOLAG UTAN VDKommunägda Ljusnarsbergs Fastighetsak-tiebolag står utan vd sedan i slutet av februari. Då gick vd Lars Westlund i en något förtida pension, och någon efterträdare är i skrivande stund inte utsedd.

PÅ TVÅ STOLAR I GAGNEF Sedan i januari är Erika Hellman ny vd för Gagnefsbostäder i Dalarna. Närmast har hon arbetat som upphandlingschef vid Trafikverket.

Erika Hellman efterträder Rolf Olérs, som tar ett sabbatsår innan han startar egen kon-sultverksamhet. När Erika Hellman tillträder sin nya tjänst blir hon samtidigt samhälls-byggnadschef i Gagnef.

REGIONCHEF AVANCERARINOM BYGGJÄTTE I februari blev Svante Hagman chef för affärsom-rådet NCC Housing. Han efterträder Peter Wågström som sedan tidigare utsetts till koncernchef för NCC efter Olle Ehrlén går i pension i april.

Svante Hagman är civilekonom med en inter-nationell ledarskapsutbildning. Han är sedan 2004 chef för Stockholms- och Mälardalsre-gionen inom NCC Construction Sverige. Innan dess var Svante Hagman chef för marknads- och affärsutveckling inom samma affärsområde. Han började på NCC som trainee 1987.

KOMMUNIKATIONSDIREKTÖR INI LEDNINGEN I WALLENSTAM Sedan mitten av januari ingår kommunika-tionsdirektör Elisabeth Vansvik i den privata fastighetskoncernen Wallenstams lednings-grupp och blir presstalesperson för bolaget.

Hon har arbetat med kommunikationsfrågor inom Wallenstamkoncernen sedan 2002 och ansvarar bland annat för Wallenstams intern- och externkommunikation, marknadsföring och frågor rörande företagets ansvar i samhället.

PRESSCHEF HÄMTAS FRÅN ENERGIBOLAG Edvard Lind blir ny presschef för byggkon-cernen Skanska och efterträder Peter Gimbe som under våren går till en ny tjänst som chef för samhällelig opinionsbildning, så kallat public affairs, i samma koncern.

Edvard Lind kommer närmast från energi-bolaget Vattenfall där han varit biträdande presschef.

Tidigare har han bland annat arbetat på SJ som pressansvarig och senare som ansvarig för public affairs på samma företag.

Edvard Lind tillträdde sin nya tjänst den 1 mars.

RADIOJOURNALIST NY PRESSTALESMANNy presstalesman för byggkoncernen Skan-skas verksamhet i Sverige blir Mia Trahn. Hon efterträder Per-Lennart Berg som blir ny kom-munikationschef för ett verktygsföretag.

Mia Trahn har arbetat på Skanska sedan 2008, senast som kommunikationsansvarig för husbyggnadsverksamheten i Skanska Sverige. Tidigare har hon bland annat arbetat som jour-nalist på Sveriges Radio och som kommunika-tionsstrateg på Blekinge tekniska högskola.


på nyA jOBB

Visste du att du energieffektiviserar närdu använder fjärrvärme?

Prata med ditt lokala fjärrvärmebolag eller läsmer på fjarrvarme.se.

IMDGenom att införa Individuell Mätning och De-bitering (IMD) i fastigheter skapas förutsätt-ningar för att uppnå era miljömål. Energikost-naderna fördelas rättvist mellan de boende och ni kan dessutom göra bättre analyser av hur fastigheterna mår, t ex att upptäcka vat-tenläckor, orimliga förbrukningar, etc.

Krångliga ord #35

ThomasAebeloe

Svante Hagman

Fler personer på nya jobb på www.bofast.net

60 Bofast 2/2011

NYHETER Från mArknADen • redaktör: christian Lacotte, tel: 08-441 53 84, e-post: [email protected] produktnytt

Örebro slott tänds upp I århundraden och fram till den 3 mars kl 18.30 har Örebros slott legat i mörker under dygnets mörka timmar.

Nu blir det ändring på den saken. Fastighetsverket har apterat ny fasadbelysning bestående av hundratalet armatu-rer runt slottsmurarna, halogen och led-belysning i en skön blandning.

– Att vi nu lyser upp slottet är viktigt för balansen i stads-bilden. Vi vill inte att den kommersiella belysningen ska ta över. Vi hoppas också att belysningen, med sin varma karak-tär, ska bidra till att förbipasserande blir nyfikna på slottet och lockas till besök, säger Jörgen Hammarstedt, fastighets-chef på Fastighetsverket.

Mika

el Silkeberg

Entrétak

SkuMkylning förenklar håltagning vid våtborrning används vatten för kylning av borrkronan och för bortforsling av borrkax. Det kaxblandade kylvattnet har en tendens att sprida sig och stänka ner vilket gör att själva arbetsplatsen blir såväl smutsig som blöt, och tidsödande täckning och städning av arbetsområdet måste ofta göras i samband med borrningen.

Den nya kylningsmetoden, Clipper Foam, använder ett skum i stäl-let för vatten. Skummet förs in till borrkronan på samma sätt som när vatten används, men eftersom skummet har en tjockare konsistens än vatten är det mycket enklare och snabbare att suga upp med en damm- och vattensugare. Dessutom ger Clipper Foam inget stänk och sprut runt borrhålet.

Det nya systemet består av en skumgenerator, en uppsamlare som sätts runt borrkronan, en skumbehandlingsenhet samt en damm- och

vattensugare. Skumgeneratorn

tillverkar ett skum genom att under tryck blanda en miljövänlig tensid med vatten. Skum-met sprutas till borrkronan på sed-vanligt sätt och det kaxblandade skum-met sugs in i upp-samlaren och förs sedan till skumbe-handlingsenheten där skumvolymen reduceras. Återsto-den sugs slutligen in i damm- och vat-tensugaren.

Bofast 2/2011 61

NYHETER Från mArknADen • redaktör: christian Lacotte, tel: 08-441 53 84, e-post: [email protected]

Vi har flyttat till nya lokaler Nu har SABO flyttat till fräscha kontorslokaler på Drottninggatan 29 i Stockholm.

Med större gemensamma mötesytor och fler konferensrum har vi nu bättre möjligheter att anordna utbildningar i egen regi. Som en extra bonus finns tillgång till en stor terrass med utsikt över Klara kyrka och takåsarna. Där hoppas vi på många trevliga kaffe stunder i solen med kollegor i hela bostadsbranschen.

Du hittar oss mitt i Stockholms city, på en av Sveriges mest välbesökta gågator, endast några steg från Sergels torg och T-centralen. Vi hälsar alla medlemmar varmt välkomna att titta upp så fort ni har vägarna förbi.

Drottninggatan 29, Box 474, 101 29 Stockholm 08-406 55 00 • www.sabo.se • [email protected]

SABO sprider kunskapApril/maj 20115/4 Investeringskalkylering, grundkurs Stockholm

5/4 Nätverksträff kring Skåneinitiativet Kalmar

5/4 Ny lag om kommunala bostadsaktiebolag

Stockholm

5–6/4 Bovärdsutbildning – Affärsmannaskap och ekonomi

Stockholm

12/4 Nätverksträff kring Skåneinitiativet Västerås

12–13/4 Avflyttningsbesiktning Stockholm

13–14/4 Investeringskalkylering Fortsättningskurs

Stockholm

13–15/4 SABOs Kongress 2011 Uddevalla

28/4 Att möta hyresgäster med psykisk ohälsa Stockholm

3/5 Ombyggnad av miljonprogram med fokus på energiefffektivisering

Gårdsten, Göteborg

3/5 LOU för bostadsföretag, grundutbildning

Stockholm

3–4/5 Utbildning för ombyggnadssamordnare Stockholm

4–5/5 Hyresjuridik I Stockholm

4–5/5 Bovärdsutbildning – Att arbeta bland flera kulturer

Stockholm

4–5/5 Kundserviceutbildning – Att arbeta bland flera kulturer

Stockholm

9/5 Goda och hållbara bostäder för våra nyanlända

Alvesta

10–11/5 Ny i styrelsen Stockholm

17/5 Hållbarhetsredovisning – Hur och varför?

Stockholm

18–19/5 SABOs Kommunikationsdagar Växjö

24/5 LOU för bostadsföretag, fördjupning Stockholm

25–26/5 Flygande start på jobbet Stockholm

OBS! De flesta av våra utbildningar går även att få företagsförlagda.

Alla utbildningar finns på www.sabo.se

GÅRBARAATTGÖRAMEDARDEX!

fler

exempel ardex.se/unik

08-556 315 50

Stamrenovera på fem dagar!

Annons Bo Fast nummer 1, 2010.indd 1 2010-02-01 11:36:04

62 Bofast 2/2011

makarna Alva och Gunnar Myrdals epokgörande bok ”Kris i befolk-ningsfrågan” kommer ut 1934. En familjevänligare bostadspolitik ska

råda bot på trångboddhet och låga födelsetal.Flertalet lägenheter har bara ett rum och kök.

Rummet står dessutom ofta oanvänt som ”fin-rum”. Rapporter från städer som Eskilstuna och Borås visar att i tre till fyra familjer av tio i en-rummare så sover alla familjemedlemmar i köket.

Det här försöker HSB ändra på genom att införa begreppet ”vardagsrum” och bygga tvårummare med kokvrå.

År 1935 beslutar riksdagen om ”barnrikehus”. Det är första gången som staten går in med generella åtgärder för att förbättra boendet för de sämst ställda.

Stödet utgår som hyresbidrag och fördelaktiga lån till allmännyttiga byggherrar.

Villkoret är hyreshus med lägenheter på minst två rum och kök för ”mindre bemedlade familjer

med minst tre barn”. En fembarnsfamilj kan få halva hyran nedsatt.

Många flyttar in i dessa moderna bostäder med rinnande vatten och badrum. Utåt signalerar dock frånvaron av balkonger att det rör sig om statligt subventionerade hus. Inne saknar barn-rikehusen kylskåp.

Många barnrikehus byggs och förvaltas i kom-munal regi. Hösten 1935 uppför Katrineholms stad fyra barnrikehus med totalt 16 lägenheter på två rum och kök och hela 79 kvadratmeter.

Med anspelning på makarna Myrdal går området i folkmun under namnet ”Myrda-len”. Och för att understryka en av poäng-erna med bostadspolitiken döps den nya Friggagatan efter fruktsamhetens gudinna...

I Katrineholm och på andra håll i landet läggs så grunden för den kommunalt kontrol-lerade allmännytta som efter andra världskriget får en nyckelroll i utformningen av folkhem-mets bostäder.

Tolv decennier svenska bostäder & hem

Text thoMas andersson Form ulrika Majstrovic hansén

Funktionalismen får sitt genomslag på Stock-holmsutställningen 1930. nu byggs frilig-gande hus med tre till fyra våningar i parallella längor. Fasa-derna var enkla, utan utsmyckningar, och i puts eller tegel.

Foto: från privata samlingar.

Tolv decennier i svenska bostäder & hem

tele2.se/fastighetsagare

Fram

tid

ssäkrad fastighet

FiberLAN från Te

le2

Med FiberLAN från Tele2 i din fastighet får du inte bara ett bra erbjudande på TV, Bred band och Telefoni till dina boende. Du får också möjlighet att koppla på moderna fastighetstjänster såsom porttelefoni, övervakning samt mätning av el, värme och vatten. Och då kan du vara säker på att du har ett hus som har en modern kommunikationslösning även i framtiden. Enkelt skulle man kunna säga att du får en portvakt, en tvättservice och en fastighetskötare som inte åldras. Om du vill veta mer om FiberLAN och våra fastighets tjänster, gå in på tele2.se/fastighetsagare eller ring 0200-22 55 10.

Hus lever längre om de får fi ber.

POSTTIDNING BAvsändare: Titeldata AB 112 86 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsenmed den nya adressen på baksidan (ej adressidan).

Bofast nr 2 2011

Documents