-
nummer 62011 59 kronor Specialtidningen fr hyresrtten och
allmnnyttan
Privatvrd nystartade
nergnget miljonomrde
Det ska bli kul att jobba fr en organisa-tion som arbetar fr att
underltta fr mnniskor att bo i villa
22
Bostadsfretag och HBV i
tvist efter elkraschen
lago vill ge hsb ny politisk gld
skitsnacksmecka eller kundmtesplats?
Bostadsbolag vningskr sociala medier
32
16
Produkt-fokus:
FNSTER
55
Daniel Liljeberg 51
n y h e t e r p o l i t i k e k o n o m i m i l j t e k n i k e
n e r g i byg g d e b at t
-
Vad vill du boka?
Mina bokningar Instllningar
ll du boka?
Operatr 12:34 PM
Tvtt
Tork
1925 installerades den frsta moderna tvttstugan av HSB. I brjan
p nittiotalet levererade vi de frsta elektroniska bokningstavlorna.
Idag r vi stolta ver att erbjuda vrldens frsta appar fr att boka
gemensamma lokaler via smart-phones. Du laddar ner dem gratis p
Android Market eller App Store. www.aptus.se
NYHET!
Bokning
Android
-
EnvistarLuftbehandlingsaggregat fr flerbostadshus
vid renovering och nybyggnation
Extremt lg energianvndning Enkelt fr fastighetsgaren Enkelt fr
installatren Enkelt fr hyresgsten Klarar 4-70
lgenheter/aggregat
Nyhet!
Energioptimerad styrautomatik med enkel uppkoppling
Delbar fr enkel intransport genom 90 cm ppning
Patentsktavfrostningsteknik -ODS, fr att hantera
pfrysningsrisken
Extremt eleffektiva EC-flktar. (SFPv-vrde: < 1,5 kW/m3/s)
Temperaturverkningsgrad 82 % kan motsvara fuktig verkningsgrad
90 %.Ls mer om verkningsgrad p www.ivprodukt.se
Rotor anpassad
fr bostder
Hgeffektiv
motstrmsvxlare
Besk ngot av vra Home Concept-mten som genomfrs p 60 orter under
hsten 2011. Fr mer information se www.ivprodukt.se
-
www.manodo.se
Enklare att n miljmlen med Manodo Metering.
Manodo Metering r en fabrikatsoberoende programvara fr
energimtning i fastigheter ochlgenheter. Programvaran samlar in,
bearbetar och levererar mtdata i realtid fr presentation, analys
eller debitering. Metering installeras p en server och den
administreras enkelt via en klient.Eftersom Metering r
fabrikatsoberoende kan man samla in mtdata frn olika typer av
insam-lingsenheter och datakllor. Gr som HBV/SABO och andra
fastighetsgare, investera i Manodo Metering.
Besk oss p fastighets-
mssan, monter D03:58
-
Bofast 6/2011 5
nr 6 2011
PrenumerationsrendenTiteldata, Kundtjnst, 112 86 Stockholm Tel:
0770-457 185 Du kan ven g in p www.prenservice.se fr att gra
adressndringar och andra prenumerationsrenden.
Pris 395 kronor/r, plus eventuell moms
Repro och tryck: Lenanders Grafiska ABRedaktionen ansvarar ej fr
icke bestllt material. Efter tryck av text och bild fr inte ske
utan redak tionens medgivande.
Sanita Burdzovic ekonomiansvarig 08 -406 55
[email protected]
Ulrika Majstrovic Hansnad, illustratr 08-441 53 72
[email protected]
Anita Snis redaktionschef 08-441 53 85 [email protected]
Christian Lacottevd, chefredaktr,ansvarig utgivare 08-441 53 73
[email protected]
Eva Blomberg reporter 08-441 53 81 [email protected]
Helene Ahlberg reporter, redaktr 08-441 53 84
[email protected]
Redaktion Drottninggatan 29, Box 474, 101 29 Stockholm Telefon
08-441 53 80 Hemsida www.bofast.net E-post [email protected]
08101622283256
HBV mter medlemmar i domstol
Hga advokatfakturor efter elhrvan
Bostadsbolagens bsta facebook-rd
Privatvrd kpte problemomrde
Mitthem: Vi har satsat nnu mer
The Mayor of Sdertlje nu p HSB
Tankar om fnster
Omslagsbild: Anders Lago, ny arbetande styrelseord-frande i HSB
(se sidan 32).Foto: Ulrika Majstrovic Hansn
ges ut av sabo frlags ab
Magnus Johansson08-505 73 813 0707-45 67
[email protected]
Annonser
hel
ena
sh
utr
ick
44
56
16u
lrika m
ajstro
vic ha
nsn
ulrika
ma
jstrovic h
an
sn
ulrika
ma
jstrovic h
an
sn
th
om
as w
gstr
m
Det r styrelsen och deras hantering efter smllen som str oss
mest.
341 009
Trycksak
Ledare
Aktuell forskning
riksrundan
En dag p jobbet
Boksidan
P nya jobb
Produktnytt
mer i Bofast07384144485155
22 Pr Linder, vd fr Partillebo, om HBV:s
agerande efter elhandelskraschen sid 8
www.manodo.se
Enklare att n miljmlen med Manodo Metering.
Manodo Metering r en fabrikatsoberoende programvara fr
energimtning i fastigheter ochlgenheter. Programvaran samlar in,
bearbetar och levererar mtdata i realtid fr presentation, analys
eller debitering. Metering installeras p en server och den
administreras enkelt via en klient.Eftersom Metering r
fabrikatsoberoende kan man samla in mtdata frn olika typer av
insam-lingsenheter och datakllor. Gr som HBV/SABO och andra
fastighetsgare, investera i Manodo Metering.
Besk oss p fastighets-
mssan, monter D03:58
inn
ehl
l
-
Detta r en ren milj
www.swegon.com
Vi vill tnka till kring begreppet ren milj! Det viktigaste r
inte alltid det som r det mest uppenbara ssom kvaliteten p
inomhusmiljn i ditt hem. Jstceller, mgel, damm, pollen, virus och
andra farliga luftpartiklar kan frorena din luft hemma utan att du
varken mrker eller ser det. Vad som vid frsta anblick verkar vara
rent, r i sjlva smutsigt och frorenat och kan hota din familjs hlsa
och komfort. Med ventilationsaggregat, vrmepumpar, kksflktar och
luftdon frn Swegon skapar du ett friskt, vlfiltrerat och
energieffektivt klimat i ditt hem. Kom grna hem till oss under
hstens husliga mssor:
ELMIA Fastighet, Jnkping, 20 22 september
Brf-mssan, Stockholm, 17 19 november
Vlkommen!
-
Bofast 6/2011 7
r politiker och debattrer som vittnar om samhllsnyttan av
hyresbostder tro-vrdiga?
Parallellt framskymtar en vrdering som sger att det yttersta
mlet fr varje verkligt lycklig medborgare r att ga sin bostad.
I botten fr subprimekrisen i USA lg ett omfattande bolneprogram
som syftade till att ge amerikaner med mindre stark hushllsekonomi
mjlighet att f ln och drmed kunna kpa sin bostad.
Mjligen r saker och ting annorlunda i USA, det r rentav troligt.
Men det som frvnar r att denna vrdering ocks har fretrdare i
Sverige.
I bgge Sveriges tv strsta morgontid-ningar finns exempel p att
det r rtt och efterstrvansvrt att ga. Att hyra r i stl-let mindre
lyckat. Och, hvdas det, ven dyrare.
det senare har sedan en lngre tid fr-fktats av svl privatvrdar
som allmn-nyttans fretrdare. Det sgs rda en eko-nomisk obalans till
de hyrda lgenheternas nackdel. Fr att rda bot p denna sak har
organisationerna vnt sig till finansmi-nister Borg som artigt
tagit emot
properna.Bostadsminister
Attefall tycks dela sin ministerkollegas syn, bland annat sade
han i december 2010 att en utredning skulle tillst-tas fr att se
ver pro-blematiken.
Man fr undra hur det gr med den saken. I en
genomkommersi-aliserad annonsbilaga i Svenska dagbladet den 2
september har Attefall tagit
p sig att skriva en ledare. Det r en i mnga stycken frvnande
lsning.
Stefan Attefall skildrar den trevnad och frihetsknsla han
upplever nr han sitter p sin altan och skdar ut ver sin trdgrd. Det
saknas skl att tvivla p den saken. Sr-skilt som han kan referera
till hur gande i Norge efter genomgngen tyskockupation sgs som ett
tecken fr frihet och makt ver den egna situationen. Drfr, resonerar
Ste-fan Attefall, ger 80 procent av norrmnnen
sin bostad, men BARA hlften av svensk-arna. Orsakssambandet r
inte alldeles solklart, men den saken kan lmnas drhn i ljuset av
den del av ledartexten dr bostads-ministern beskriver hur bra det r
att bo i en bostadsrtt eftersom det ger 32 000 kronor mer i
plnboken per r.
Vafalls! Skulle inte just detta faktum t-grdas?
En annan tydlig yttring av fenomenet finns i Dagens nyheter den
26 augusti. I ett frsk att tolka nya uppseendevckande siff-ror frn
en underskning av vljarsympatier noteras att moderaterna visar de
hgsta sympatisiffror man haft sedan valet.
en frklaring som tidningen ger r att nya vljare strmmar till
partiet. De kom-mer ur andra grupper n dem som traditio-nellt rstar
p m, det vill sga de mer vlsitu-erade invnarskikten, utan att
grupper som traditionellt rstat p s bytt partilojalitet.
Analysen r trovrdig, ngonstans ifrn mste ju nytillkomna
sympatisrer komma.
Men fr att tydliggra vilka dessa nymo-deratrstande r stller man
upp fyra symp-tom som sammantaget sgs pvisa vilket missgynnat skikt
av medborgarkollektivet de utgr;
- de har bara gtt i grundskolan- de definierar sig som arbetare-
de tjnar mindre n 200 000 kronor per r- och de bor i hyresrtt Det
finns alla skl att tro att rekryterings-
basen fr detta hgerorienterade parti bred-dats. Men den frga som
instller sig r nd p vilket stt boendeformen ska anses vara ett lika
stort tecken p att en mnniska r missgynnad som att han eller hon
kan f det knepigt att f inkomsten att rcka till.
Statistik frn Stockholms stads utred-nings- och statistikkontor
visar att det i Stockholms innerstad vid rsskiftet fanns 65 744
lgenheter som var uppltna med hyresrtt. r det en omfattande
innerstads-fattigdom vi hr kan observera? Totalt i hela Stockholms
kommun, inkluderande ytter-staden, r motsvarande siffra 179 679
hyres-lgenheter, jmfrt med 203 984 bostadsrt-ter. 47 procent av
flerbostadsstockholmarna bor med andra ord i hyresrtt.
det blir lite svrt att hlla med om att hy-resrttboende skulle
vara stigmatiserande. Desto tydligare blottar sig DN:s
ledarredak-tion i sin frdomsfullhet.
En annan tanke r att den omfattande ombildning som framfr allt
skett p Stock-holms malmar betalar sig i form av rster av dem som i
ett enda pennstreck kunnat byta upp sig och kommit in i sitt gandes
finrum.
Christian Lacotte chefredaktr
ga r lycka. Hyra r dyrt.
Ministern beskriver hur bra det r att bo i en bostadsrtt.
www.althiss.seA LV E S TA S T O C K H O L M G T E B O R G M A L
M S U N D S VA L L P I T E
www.hfonstret.se H-Fnstret AB | Gseberg 420 | 453 91 Lysekil |
Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74
H-Fnstret i Lysekil tillverkar skrddarsydda aluminiumfnster med
trkldd rumssida och verlgsen livslngd fr ett tryggt och
problemfritt boende. De r effektivt energi- och ljudisolerade och
bland de mest inbrottsskra p marknaden.
Fnster fr generationer
led
are
-
8 Bofast 6/2011
ambitionen att handla upp bil-lig el t bostadsfretagen fick fr
2,5 r sedan ett lika snabbt som snpligt och kostsamt slut. HBV,
Sabofreta-gens gemensamma inkpsfrening, hade under ngra r handlat
el p den nordiska elhandelsbrsen Nord Pool t bostadsfretag som s
nskade.
Genom den norska elhandelsmklaren Ber-gen Energi kptes och sldes
positioner p elbrsen med sdan framgng att elhandeln gick frn att
omfatta 3 till uppt 160 bostads-fretag och ngra kommuner.
Men under 2008 svajade elpriset och Euro-pa darrade under
bankkriser och finansiella strtdykningar. Elhandeln blev skakigare.
Nr elpriset fll frlorade HBV:s inhandlade elpositioner i vrde. I
den situationen krver Nord Pool in depositioner, pengar som lses p
srskilda konton som en skerhet.
det hade hbv:s ledning inte riktigt fr-sttt. (Se intervjuer i
Bofast 5 och 6 /2009). Men genom att flytta pengar mellan olika
konton, snabbare fakturering och genom att begra in depositioner
frn bostadsfreta-gen lyckades HBV skrapa ihop sammanlagt
320 miljoner som deponerades vid olika tillfllen under 2008.
Fast nr elpriset fll igen i brjan av 2009 hll det inte lngre.
Det krvdes nnu mer depositioner och HBV:s vd Anders Linder knde sig
inte bekvm med att be fretagen om mer pengar. Ett utlovat bankln
bevil-jades inte. Och s pltsligt en dag i slutet av februari hade
mklarfirman Bergen Energi slt ut alla elhandelspositioner.
eftersom vrdet p positionerna d lg s lgt blev konsekvensen en
rejl frlust: 250 miljoner kronor.
Enligt Anders Linder skulle HBV annars riskerat inte bara
frlustfrsljningar utan ocks att Nord Pool tvngsavvecklade han-deln
och lade rabarber p alla depositioner.
Frvirring, chock och ilska spreds genom Allmnnytte-Sverige.
Ingen frstod riktigt vad som hade hnt eller varfr. Bostadsbo-lagen
blev arga bde ver pengafrlusten och ver att de inget ftt veta.
Felskeriet startade. HBV:s ledning menade att Bergen Energi inte
lmnat tillrcklig information om alla risker. Det hade man visst,
menade Bergen Energi.
Anders Linder lmnade sin post. Och re-visorer, konsulter och
advokater kopplades in fr att klara ut exakt vad som hnt, vilka
belopp som varit i omlopp och vem som kon-taktat vem i vilket
skede. (Mycket om hela affren finns att lsa p www.bofast.net).
HBV:s styrelse anlitade en advokatbyr fr att g till botten med
om Bergen En-ergi hade haft rtt att genomfra utfrslj-ningen och om
den verkligen varit nd-vndig fr att sedan vervga en rttslig
prvning.
s blev det inte. HBV fr i dag ingen pro-cess mot Bergen Energi.
HBV:s advokater har konstaterat att Bergen Energi och HBV hade ett
separat frvalt-ningsavtal, som innebar att Bergen Energi hade rtt
att utan HBV:s eller medlemmarnas hrande vidta de tgrder som Bergen
Energi finner lmpliga.
Och vi kan inte pvisa att vi har lidit ngon ekonomisk skada.
Kostnaderna har ju uppsttt hos bostads-fretagen som bedrivit
finansiell handel, vi har bara varit mellanhand. Visserligen har
det hr kostat i advokatpengar och arbets-tid, men de flesta
bostadsfretagen har kat sin anvndning av HBV som inkpscentral, sger
sa Sundqvist Olsson, HBV:s vd sedan snart tv r.
HBV har heller inte lidit ngon frtroen-deskada.
Omsttningen kar p vra andra upphandlingsavtal, s vi kan inte pst
att
saSundqvist Olsson
nu rullar miljonerna i det rttsliga efterspelet till HBV:s
kraschade elhandelsaffrer. Flera bostadsfretag vgrar betala
fr-lusterna i elhandeln och har stmt eller blivit stmda av HBV.
Parterna tvistar om elhandelsfrluster p totalt 25 miljoner
kronor. Vi kan inte betala ut en enda krona, det vore orttvist mot
de
155 fretag som har betalat, sger sa Sundqvist Olsson, vd p
HBV.
Text HELEnE AHLBERg Grafik ULRikA MAJStROViC HAnSn
Efter elhandelskraschen: HBV i mngmiljontvisterny
het
er
Nu fr domstolen avgra vem som ska betala fr frlusterna
Domstolen frstr nog inte s hr svra saker
efter elhandelskraschen i februari 2009 fortsatte Partillebo att
betala sina fak-turor och betalade drmed av den frlust som uppstod
nr positionerna sldes ut. Men i efterhand stmde Partillebo HBV
p
1,6 miljoner kronor. Av principskl, enligt vd Pr Linder:
Dels fr att vi inte gillar att drabbas av kostnader som vi inte
sjlva beslutat om. Och dels fr att HBV i efterdyningarna av
kraschen inte levde upp till att vara en medlemsgd frening. Det r
irriterande att vr egen organisation inte kan skta det hr
snyggt.
Det som upprr r inte lngre sjlva kra-schen.
Alla kan gra fel. Men s fort man upp-tckt vad som hnt borde man
ha kallat till trffar med medlemsfretagen och frt en
dialog. Man borde ha tagit fram tre-fyra al-ternativ och sedan
ltit medlemmarna rsta om dem p en extrastmma. Nu var det i stllet
styrelsen som fattade alla beslut kring efterrkningarna.
pr linder skulle i s fall ha propage-rat fr ett
kompromissfrslag; att de 160 elhandlande fretagen tog den stora
sml-len, men att ven fretag som inte deltog i elhandeln skulle
bidragit lite till att tcka frlusterna.
Det hade varit fair utifrn ett fren-ingstnk, sger han.
Bostadsbolaget Partillebo har dragit tillbaka sina krav p HBV fr
att man tvivlar p att domstolen skulle begripa den intrikata
elhandeln.
Men vi tycker fortfarande att HBV har sktt det hr jttedligt.
Styrelsen borde ha avgtt, sger vd Pr Linder.
-
Bofast 6/2011 9
vi tappat varken medlemmar eller omstt-ning. Drfr kan HBV inte
stmma Bergen Energi. Men de medlemmar som anser sig ha lidit skada,
kan ju sjlva vervga om de kan rikta krav mot Bergen Energi.
dremot har HBV frt rttsliga proces-ser mot fem medlemsfretag,
som inte velat betala sin del av den frlust som uppstod nr
elpositionerna sldes.
Till dem hr bostadsbolaget Frbo utan-fr Gteborg.
HBV har brustit p flera punkter, de har inte fljt vrt avtal. Det
som var viktigt fr oss nr vi gick in i elhandeln var att knna
en trygghet nr det gllde priset. Drfr skulle vi enligt avtalet
alltid godknna kommande affrer, ett r i taget. Men HBV har gjort
af-frer utan att ha haft det godknnandet, sger Ulla
Hamnlund-Eriks-son, vd p Frbo.
S ser inte HBV p saken. Enligt sa Sund-qvist Olsson har Frbo
inte ens betalt fr all fysisk elkraft som leve-
rerats. HBV har drfr stmt Frbo p 3,8 miljoner kronor.
Ulla Hamnlund-Eriksson tycker att det knns konstigt att en
frening tar till rtts-liga processer mot de egna medlemmarna.
Det har ju klarlagts att HBV begick en massa misstag. D kan jag
tycka att man i en frening dr alla r medlemmar ska kunna lsa en
sdan hr frga utan att behva g till tingsrtten.
Ulla Hammarlund- Eriksson
Efter elhandelskraschen: HBV i mngmiljontvister
nyh
eter
Han betonar att han inte har ngra horn i sidan till tjnstemnnen
p HBV.
Det r styrelsen och deras hantering efter smllen som str oss
mest. Vi lastar inte styrelsen fr det som hnde innan, det fr vara
ett kapitel fr sig. Men vi lastar sty-relsen fr hur de agerade nr
de vl frsttt vidden av hndelsen. D kan
man inte i en sn hr organisation sluta sig och anvnda vra pengar
till advo-
kater kors och tvrs, kra hrdnackat och gra precis som man
vill.
pr linder hade tnkt ka till HBV:s rsstmma frra ret och
argumentera fr att styrelsen skulle bytas ut.
Men sedan stlldes mitt flyg in, och jag fick nja mig med att
skicka med en skrift-lig fullmakt med Frbos vd. Fast det verkade
inte riktigt
som om ngon ville lyssna p vad vi ville framfra.
En omrstning hlls och en tydlig majori-tet gav den sittande
styrelsen sitt frtroende.
Pelle Bjrklund, ordfrande i HBV bde nu och vid tiden fr
elsmllen, tillstr att styrelsen skert hade kunnat gra saker bttre
efter elhandelskollapsen s hr vid en tillbakablick tv r senare.
Men vi frskte vidta alla de mtt och steg som vi kunde komma p.
Vi frskte vara vldigt ppna, eftersom de som drab-bats var vra
kolleger och medlemmar. Styrelsen bestr ju ocks av medlemmar i HBV,
det finns ju ingen motsatsstllning dr, sger Pelle Bjrklund, som
till vardags
Bofast beskrev turerna i elhan-delshrvan i flera artiklar under
hsten 2009.
Frlikningsdomen faststlldes i slutet av maj.
-
10 Bofast 6/2011
Fretagen som ligger i fejd med HBV anser att deras avtal eller
omstndigheter p ett eller annat stt skiljer sig frn de andra
elhandlande bostadsbolagen. Och frn de andra tvistande bolagen.
Det anser inte HBV. Frgorna r vldigt snarlika. Men mot-
parternas advokater anvnder lite olika ut-tryck och betonar
vissa saker mer n andra, sger sa Sundqvist Olsson.
HBV har heller inte fr avsikt att gra upp med ngot bolag om ngon
form av kom-pensation inte ens en enda krona.
Mnga andra bostadsbolag som faktiskt har betalat har framfrt
till bde mig och styrelsen att det skulle man aldrig acceptera:
varfr ska vi vara med och finansiera ett annat fretags mindre bra
affr undrar de, och sger att d ska de ocks ha ersttning.
hon framhller ocks att HBV r en ekonomisk frening som inte har
ngra egna pengar.
Allt verskott r helt och hllet vra medlemmars pengar, som de ska
f tillbaka i form av terbring. Drfr har styrelsen be-slutat att
elavtalet inte ska srbehandlas jm-frt med vriga HBV-avtal, det vill
sga att varje medlem br sina egna risker och vin-ster. Och stmman
har ocks gett sitt std till att inga medlemmar ska kunna vltra
ver
sina kostnader p de andra medlemmarna.155 av 160 fretag har
betalat sina frlus-
ter. Eller reglerat sina finansiella resultat, som HBV uttrycker
det.
Ett medlemsfretag kan ju heller inte frnta sig sitt ansvar fr
att flja upp hur ett avtal fungerar. Fretagen har skrivit p ett
avtal, och har d en skyldighet att stta sig in i vad avtalet
innebr, sger sa Sundqvist Olsson.
ven rebrobostder (bo) har stmts av HBV p nra tta miljoner
kronor. HBV flaggar i stmningsanskan dessutom fr att freningen
kommer att hja stm-ningsbeloppet till drygt tio miljoner kronor om
inte bo betalar fakturor p 2,5 miljoner fr kksluckor, spisar,
frysar och tvttmaski-ner, som bo kvittat bort p ett felaktigt vis,
enligt HBV.
HBV har begtt ett avtalsbrott och grovt sidosatt vrt avtal. bo
hade en separat frvalt-ningsfullmakt som slog fast vid vilka
miniminiver HBV fick avytt-ra vra elpositioner. Nu sldes
positionerna lngt under den nivn och dessutom utan att HBV tog
kontakt med oss, sger bos vd Ulf Rohln.
Han nskar att HBV i stllet hade ringt och bett om mer
pengar.
Om de hade ringt och berttat att det behvdes tio miljoner mer i
skerheter hade vi kunnat fra ver pengarna samma
dag.Efter frsljningarna fick bo veta att de
blev sittande med en reafrlust p 25 miljo-ner kronor. Den summan
justerades efter lite omrkningar, kvittningar och bortdra-gen moms
ner till drygt 19 miljoner.
Direkt efter utfrsljningen sa bo upp avtalet med HBV.
S snabbt vi kunde terskapade vi sedan vra elpositioner p egen
hand. D gjorde vi en s god affr att vi tjnade nstan tio mil-joner
kronor.
Av hyfsskl bestmde bo sedan att bolaget skulle betala in de tio
miljonerna till HBV.
Vi tyckte att vi inte skulle tjna pengar p ngon annans olycka.
HBV gjorde det hr p grund av bristande kompetens och de samkade
Bostadssverige en stor frlust, men jag tyckte nd att vi skulle vara
schys-sta mot HBV, sger Ulf Rohln.
Men ngra fler slantar tnker inte bo betala till HBV, trots att
HBV anser att det fortfarande fattas omkring tio miljoner.
Vi sknker inte bort tio miljoner till ngon som vi tycker ha
brutit mot vrt avtal. Det r inte riktigt min stil. Och trots att vi
r stmda knner vi oss komfortabla i den hr frgan, vi tror att vi ror
hem den hr processen.
enligt ulf rohln, som just tilltrtt som ny vd p bo nr
elhandelskraschen brakade loss, skulle han nd ha sagt upp elavtalet
med HBV.
Jag var inte frtjust i det avtalet. Jag satt med i styrelsen fr
kraftbolaget stkraft i flera r och har varit med om uppgngar och
nedgngar, s jag vet hur farligt elhandel r.
Om HBV hade haft mer pengar den dr desdigra februariveckan
skulle man ocks ha kunnat tjna pengar, eller i alla fall gtt
skadeslsa ur krisen. En vecka senare kade nmligen elpriserna och
vrdet p positio-nerna steg igen.
r vd fr Svenska Bostder i Stockholm.Han hller inte alls med om
bilden av en
styrelse som slt sig. Vi hade ju informationsmten dr vi
bjd in alla medlemmar, och s smning-om ven regionala trffar. Jag
fick mnga mejl, och jag vet att jag svarade p alla. Men det r klart
att det hr var en svr si-tuation fr oss ocks. S visst skulle man
kunna fundera p vad som kunnat gras bttre.
Han menar ocks att styrelsen med auto-matik stller sina platser
till frfogande vid stmman varje r, eftersom det r medlem-marna som
bestmmer vilka som ska sitta i styrelsen.
strax fre sommaren enades Partille-bo och HBV om en frlikning,
som innebar att bda parter stod fr sina egna juridiska kostnader
men Partillebo blev helt utan pengar frn HBV.
Vi konstaterade att rtten troligen har svrt att frst s hr
invecklade saker. D stllde vi vra juristkostnader mot mjlig-heten
att vinna. Det var en krass ekonomisk kalkyl. Vi tycker fortfarande
att vi har
hundra procent rtt, men vi r inte skra p att domstolen skulle
komma till det utslaget eftersom rendet r s avancerat, sger Pr
Linder.
Partillebo har hittills fortsatt anvnda HBV fr andra
upphandlingar, men ska nu se ver sina relationer med freningen.
Det hr har ruckat mycket p vrt fr-troende fr HBV. Jag har gett
vr inkps-chef i uppdrag att se ver vra lngsiktiga kontakter med
HBV.
[email protected]
nyh
eter
PelleBjrklund
Ls mer p nsta uppslag"Advokaterna r de enda vinnarna"
UlfRohln
Inga medlemmar ska kunna vltra ver sina kostnader p de andra
medlemmarna.
-
Bofast 6/2011 11
Vi ser varje renoveringsprojekt som tv parallella processer: en
byggprocess och en mnsklig process. Byggprocessen handlar om att
projektera och genomfra den fysiska delen: bilning, gjutning,
mlning, snickeriarbeten och dylikt. Den mnskliga processen berr de
som bor och verkar i fastig-heten, deras frstelse fr orsakerna till
renoveringen, behov av information, mjligheter att komma till tals
och att kunna pverka. Eftersom bda dessa processer r avgrande fr om
renoveringsarbetet ska bli framgngsrikt, fr bde hyresgster och
fastighetsgare, r det viktigt att de skts med stor kunskap,
erfarenhet och mnsklig hnsyn. Drfr har vi valt att specialisera oss
p bda dessa processer.
Vi har mer n 30 rs erfarenhet av bde in- och utvndiga
ROT-arbeten som skrar kvaliteten i byggprocessen.
Fr den mnskliga processen har vi utvecklat Hyresgst-dialogen,
ett system av tjnster som vi erbjuder vra uppdragsgivare.
Hyresgstdialogen innebr kontinuerlig kommunikation med hyresgsterna
och skerstller att de fr uttmmande information redan tidigt och
under hela renoveringen. Det innebr ocks att vi fr en dialog med
hyresgsterna. Vi lyssnar, agerar och ger dem mjlighet att pverka
genom personliga tillval, mjligheter till mer om fattande
renovering, osv.
Kort sagt, med Hyresgstdialogen gr vi hyresgsterna delaktiga i
ett frlopp som tidigare oftast rrt fastighets-garen och
projektledaren fr renoveringsarbetet.
Fr oss, vra uppdragsgivare och deras hyresgster har detta visat
sig vara ett mycket framgngsrikt stt att skapa lngsiktiga vrden i
fastigheter.
Psst! Ta del av hemligheten i sin helhet.Logga in p:
www.rotpartner.se/hemlighetenbakomKodnamn: rotpartnerLsenord:
huvudstaden
HEMLIGHETEN BAKOM
FRAMGNGSRIK FASTIGHETS- RENOVERING:
Nu ven i Stockholm!
ROTP0020_Annons_89x259.indd 1 2011-08-09 11.13
-
milj
on
pro
gra
mm
et
Med ett av Sveriges strsta och mest lyckade undermtningsprojekt
som referens kan du knna dig trygg med Elvaco som partner.
Elvaco r utvald leverantr till HBV!
www.elvaco.se
Vi levererar en komplett lsning fr IMD, frn centralsystem till
mtare. Alla ingende delar r certifierade och testade fr lngvarig
och felfri drift i flt. Med ver 30 r i branschen vet vi av
erfarenhet att kvalitet lnar sig.
Kom grna och besk oss p Fastighetsmssan/Fjrrvrmemssan i Jnkping
20-22 september.
Vi ses i monter B03:40.
elvaco-bofast-sep2011.indd 1 8/23/2011 2:06:58 PM
-
Bofast 6/2011 13
Frra ret spenderade HBV ver 5 miljoner kronor p rttstvister
efter elhandelshrvan. Och mer slantar rin-ner ivg bde i r och nsta
r.
De enda som tjnar p det hr r egentligen advokaterna, sger
Chris-toph Vejde, vd p Haninge Bostder.
efterspelet till sammanbrottet fr HBV:s elhandel i februari 2009
har inte blivit billigt. Kostnaden fr advokater och
elhandelsspecialister uppgick frra ret till 4,8 miljoner
kronor.
Och d har vi nd inte rknat med min och andras arbetstid. Jag har
periodvis lagt ned halva min arbetstid p det hr, sger sa Sundqvist
Olsson.
Det har blivit mnga telefonsamtal, medlemsbesk och resor runt om
i Sverige, ensam eller tillsammans med advokaten eller den
konsultande elhandelsexperten.
Bostadsbolagen ville ju frst vad det hr handlade om, de mste
kunna argu-mentera infr sin styrelse varfr fretaget skulle ta den
hr kostnaden. Och jag be-stmde att alla skulle kunna f samma std
frn mig, oavsett hur stor summan var. 300 000 kronor r ju vldigt
mycket pengar fr ett litet bolag.
Hon sger att hon frstod litegrann av vad hon gav sig in p nr hon
tog vd-jobbet p HBV, men kanske inte riktigt vilken omfatt-ning
efterdyningarna av elskrllen skulle f.
Nr jag kom var hela mitt skrivbord
fullt med mappar med renden dr bostads-fretagen ifrgasatte
elhandelskostnaderna. Ja, hela vggen med fnsterbrdor och allt var
full med rendemappar. Jag tror att jag satt med ett 60-tal renden i
brjan.
S smningom bestmde sig 55 av de fre-tagen att nd betala.
Det var ju vldigt sknt nr man kunde komma fram till att vi var
verens.
kostnaderna fr de juridiska proces-serna redovisas tydligt i
HBV:s rsredovis-ning.
Vi har bestmt oss fr att vara vldigt ppna och transparanta med
det hr, sger sa Sundqvist Olsson.
Inte hjlper det heller att tvisterna rr samma frga, hr finns
inga stordriftsfr-delar.
Varje inlaga mste ju analyseras och varje frga ska besvaras
exakt utifrn hur den r formulerad. Det r ver huvud taget vldigt
mnga inlagor som ska tas fram och frklaras och terkopplas.
Christoph Vejde, vd p Haninge Bost-der, som stmt HBV p 1,3
miljoner kronor, sger att han kanske skulle funderat en vnda till
om han frn brjan vetat att ren-det skulle ta s mycket tid i
ansprk.
Det r ju som en lavin som rullar. Nr det vl stter igng s rullar
bollen och sedan fr du 14 dagar p dig att inkomma med ett svar p
motpartens inlaga. Och s vidare. De enda vinnarna i en sdan hr
process r egentligen advokaterna. De r duktiga p att ta betalt,
sger han.
Haninge Bostder var frst med att stm-ma HBV, och alla parter
hade rknat med att detta ml skulle komma frst upp till prvning. Men
sedan slutade domaren. Nu mste en ny domare stta sig in i rendet,
och parterna har kallats till en ny muntlig frhandling.
Det knns lite surt fr bde oss och HBV. Nu rinner det mer av bde
tid och pengar till vra jurister.
Christoph Vejde sger att Haninge Bo-stder har erbjudit HBV ett
"generst fr-likningsfrslag" som inte har accepterats av HBV.
nu har haninge bostder inga tankar p en frlikning, i alla fall
inte om utfallet skulle bli detsamma som fr Partillebo: noll kronor
(se artikel p fregende uppslag).
Det knns som om vi har vind i seglen och kan vinna det hr
mlet.
Liksom de andra tvistande fretagen anser Haninge Bostder att de
har andra
Advokaterna r de enda vinnarna i vra tvister
Det knns lite surt bde fr oss och HBV. Nu rinner det mer av bde
tid och pengar.
Med ett av Sveriges strsta och mest lyckade undermtningsprojekt
som referens kan du knna dig trygg med Elvaco som partner.
Elvaco r utvald leverantr till HBV!
www.elvaco.se
Vi levererar en komplett lsning fr IMD, frn centralsystem till
mtare. Alla ingende delar r certifierade och testade fr lngvarig
och felfri drift i flt. Med ver 30 r i branschen vet vi av
erfarenhet att kvalitet lnar sig.
Kom grna och besk oss p Fastighetsmssan/Fjrrvrmemssan i Jnkping
20-22 september.
Vi ses i monter B03:40.
elvaco-bofast-sep2011.indd 1 8/23/2011 2:06:58 PM
Fem rttstvister med stm-ningar och mot-stmningar mellan HBV och
bostadsbolag har drivits i efterdyningarna av elhrvan. Ett fall
slutade med frlikning.
nyh
eter
-
14 Bofast 6/2011
omstndigheter n merparten av bo-stadsbolagen.
Min fretrdare p vd-posten flag-gade flera gnger fr att han ville
f ett nytt avtalsfrslag i samband med att vrt avtal lpte ut vid
rsskiftet fre kraschen, men det kom aldrig ngot. Min fretrdare kte
till och med upp till HBV:s kontor tillsam-mans med en vd-kollega
fr att prata med Anders Linder om det. Men d fick de bara
hra: Jag r ledsen, mina herrar, alla era positioner r slda. Det
rkade nmligen vara dagen efter den stora utfrsljningen.
P frra rets stmma hrde Haninge Bo-stder till dem som rstade fr
att styrelsen skulle avg.
Vi blev nedrstade, vilket var trkigt. Men vi respekterar
omrstningsresul-tatet.
Svl Haninge Bostder som rebro-bostder intygar att deras
frtro-ende fr HBV:s upphandlingar av de vanliga, fy-siska varorna
som kylskp, tvttma-skiner och drrar r helt orubbat.
frst ut i rtts-spret ligger nu Eker Bostder. Bo-laget har stmt
HBV p 765 000 kronor, bland annat med motivet att bostads-bolagets
positioner sldes utan freg-ende kontakt med bolaget. HBV har sedan
i sin tur stmt Eker Bostder p 573 000 kronor.
Enligt Eker Bostders advokat Anna Carbell Wet-terberg har mlet
nu kommit s lngt att tingsrtten bokat en preliminr tid fr rttegng
mot slutet av november. Fyra hela dagar r inbokade.
Det blir mnga
vittnen som ska kallas, eftersom det r mycket som sagts p
telefon eller i mten. Det r ju tyvrr inte alla som lser saker och
ting via mejl eller brev. Men vi kommer att kunna redogra i detalj
fr hur allt har gtt
till under de dr dagarna och drefter, sger sa Sundqvist
Olsson.
frbos ml kommer antagligen att hamna i rtten under mars nsta r.
bos och Haninge Bostders tvisteml r lngt ifrn att ens f ett datum
fr huvudfr-handling.
S juristrkningarna lr fortstta rulla in under flera r framt.
Tnk om vi kunnat anvnda de pengar-na, som ju egentligen tillhr
medlemmarna, till att utveckla HBV:s verksamhet i stllet, sger sa
Sundqvist Olsson.
[email protected]
45 bolag med i HBV:s nya elupplggHBV har inte lngre ngra avtal
med Bergen Energi. Dremot erbjuder HBV ett nytt portfljfrvaltande
elavtal, fast med ett annat upplgg, dr HBV inte lngre r mellanhand
fr betal-ningarna. Bostadsbolaget gr i stllet upp direkt med
elleve-rantren Telge Kraft. Runt 15 fretag har anslutit sig till
den modellen.
HBV har ocks elavtal av mer traditionell art med val av fast
eller rrligt pris via elhandelsbolaget Energifrsljning Sverige. Ett
trettiotal huvudsakligen mindre bostadsbolag har valt den
modellen.
Ls tidigare artiklar om HBVp www.bofast.net:
Elnotan: 250 miljoner kronor HBV:s vd lmnade bten "Vi vill prva
skuldfrgan" Pratbrist ledde till elkrasch "HBV knde till alla
risker" 100 bolag hoppar av avtalet "Det hr r mycket pengar" I
stort sett en bra affr
Tystnad med fnster frn Elitfnster
www.elitfonster.se
Ljudvrde upp till Rw 47 dB
Med Elit Objekt kan du njuta av tyst-naden mitt inne i ttorten,
bredvid motor- och jrnvgen eller om du bor intill ngon
industri.
Vra fnster med lga u-vrden ger ocks bra komfort hela ret om.
Dessutom sparar du bde energi och pengar.
Det blir mnga vitt-nen som kallas efter-som mycket sagts p
telefon eller i mten.
nyh
eter
-
YM
ER
R
EK
LA
MB
YR
Kolla in det senaste inom bostadsventilation besk oss p Elmia
Fastighet 20-22/9.
Flkt Woods erbjuder de senaste och effektivaste
ventilationssystemen p marknaden. Balanserade ventilationssystem dr
du kan tervinna upp till 83 procent av vrmen i frnluften. En
investering fr hlsa, ekonomi och milj. Vi ses i monter C03:28 s
berttar vi mer.
P mssan visar viEtt brett sortiment av spiskpor.
Designade spiskpor Slimline, Magnium och Combiranda
RDKR bostadsaggregat med roterande vrmevxlare
RDKR med Slimline designkpa
RDAR med roterande vrmevxlare fr placering i kallt eller varmt
utrymme
RDAE, ett vindsaggregat med roterande vrmevxlare och lgt
SFPv
Tak kt STEC med EC-motor
Luftbehandlingsaggregat eQ
Varmluftsaggregat ACJ
Vi ses i monter C03:28
Vi ses i monter C03:28
Vi ses i monter C03:28
Gilla Ventilation Hemma p Facebook och delta i diskussionen du
ocks.
Trygga ochtrivsamma trapphus
www.secor.se 020-440 450
Secor r en erfaren och rikstck-
ande montage- och sljkedja fr
Dalocs klassade skerhetsdrrar.
Vi utfr professionella drrbyten
och utgr frn dina behov oavsett
om du vill ha en drr eller ett
enhetligt och snyggt trapphus.
Vra certifierade montrer garanterar
att drren blir korrekt monterad.
Att vra kunder blir njda r viktigt
fr oss.
Professionellmontering
Secor sljer och monterar snygga, klassade skerhets-drrar frn
Daloc. Drrar som ven skyddar mot oljud och brand.
Drrarsom skyddar dig mot inbrott
-
16 Bofast 6/2011
soci
ala
med
ier
de sociala medierna har i dag fler anvndare n de traditionella
medierna p ntet, enligt oberoende internetstatistik.se.
En rundringning som Bofast gjort ger vid handen att flera
kommunala bostads-bolag anvnder sig av bloggar och facebook (se
artikel nedan), medan andra r mer tveksamma till att bruka de
sociala medi-erna.
Uppsalahem var bland de frsta, om inte rent av allra frst, av de
allmnnyttiga bostads-bolagen med att prva facebook som
kommuni-kationskanal.
Argumentet fr att finnas dr r, enligt webbansvariga Emma
Welander, sjlvklart.
Vra mlgrupper finns p facebook och det frdes diskussioner om oss
dr. S i stllet fr att sticka huvudet i sanden mste vi finnas dr och
ta emot och bemta kritiken. Rtt
bemtt kritik blir positivt fr fretaget, det r vr filosofi, sger
hon.
Motargumenten inom organisation var att gnllspikarna kommer att
f nnu en kanal att framfra sina sikter i. Och att det skulle bli
ytterligare en kommunikationska-nal att hlla reda p.
S intrdet p den nya plattformen frbe-reddes noga (se ven nsta
uppslag).
Vi gick igenom syftet med vr nrvaro och tnkte igenom noggrant
vilken kritik som skulle bemtas och hur, sger Emma Welander.
att starta en facebook-sida kostar ing-enting, frutom den tid
som behvs fr att lgga upp information och innehll.
Hur mycket resurser sidan sedan krver beror p hur mnga som fljer
den och kommenterar, vilket sjlvklart kan frnd-ras ver tid.
Emma Welanders erfarenhet frn Upp-salahems tv r p facebook, r
att det inte krvs s mycket tid att frbereda, lgga upp
sidan och att kontinu-
erligt fylla den med innehll. Men, som hon framhller, har hon
frdelen att enbart ar-beta med webb och digitala medier, s
upp-giften skiljer sig inte nmnvrt frn andra arbetsuppgifter.
Hon understryker vikten av att hlla koll p kommentarer frn
hy-resgster och andra.
Akuta saker krver ett snabbt svar, till exem-pel nr en hyresgst
talar om att ngot inte fung-erar. Men jag fr ett mejl varje gng
ngon gr ett inlgg s att jag kan agera direkt.
Att snabbt f reda p att ngot fallerar r en stor frdel, framhller
Emma Welander, och tar som exempel nr Uppsalahems rkneverk fr
lediga lgenhe-ter, som syns p webbplatsen, visar p - 1.
Det ger oss en indikation p att hela systemet hller p att
krascha och d mste it-avdelningen starta om allting.
Emma Welander berttar att kommenta-
500 miljoner mnniskor gr det. i Sverige nstan varannan svensk.
till och med pven Benedictus XVi r numera aktiv, och mnga fretag
satsar p det.
Bofast har gjort en rundringning bland landets bostads-bolag fr
att hra hur de stller sig till sociala medier som facebook, bloggar
och twitter.
Text EVA BLOMBERg Illustration ULRikA MAJStROViC HAnSn
sociala medier r ett samlingsbegrepp fr mnga olika webbplatser
och tjnster p internet. De kan beskrivas som mtesplatser dr
anvndarna kan bygga upp sitt eget inne-hll, skapa kontakter och
bilda ntverk.
Knnetecknande fr de flesta tjnster som rknas till sociala medier
r att de krver medlemskap och inloggning. Som medlem fr man ett
eget utrymme, till exempel en face-booksida dr foton och personliga
uppgifter publiceras. Med hjlp av olika funktioner
bygger anvndaren upp sin vnskapskrets eller en kontaktlista p
sidan. Umgnget i sociala medier baseras just p mjligheten att hitta
och lgga till nya vnner och kontakter till det egna kontot.
En annan viktig funktion r att anvndarna ska kunna samarbeta fr
att skapa innehll och information p en webbplats. Man kan dela med
sig av till exempel kunskaper och information i form av lnkar,
bilder, filmklipp och presentationer.
Hr fljer en beskrivning av ngra sociala medier:
r 2004 grundades facebook av psyko-logistudenten Mark Zuckerberg
tillsammans med ngra klasskamrater p Harvards uni-versitet i USA.
Webbplatsen var frn brjan frmst tnkt som ett ntverk fr studenter,
men frn r 2005 och framt har facebook vuxit bde utanfr
universiteten och USA fr att i dag, 2011, ha omkring en halv
miljard aktiva medlemmar vrlden ver.
Twittra, blogga eller facebooka eller inte?
Sociala medier s fungerar de
EmmaWelander
HarrietArnold
-
Bofast 6/2011 17
soci
ala
med
ier
rerna ocks ibland kan innehlla olmpligt innehll.
D tar vi bort det inlgget och lgger in en kommentar om att
innehllet varit olmpligt. Och det accepterar anvndarna. Bland annat
har det handlat om direkt per-sonliga phopp.
samtidigt som det r positivt med en ppen kanal, som facebook, dr
alla kan lgga fram synpunkter och f snabb re-spons, r det just det
som ocks r det nega-tiva, ppekar Emma Welander.
Vi ser klagomlen, men det gr alla andra ocks, och pverkas
naturligtvis av det. Desto viktigare r det hur vi svarar p
synpunkter. Varje ord kan vndas emot oss.
Ngon kurs eller vidareutbildning i den konsten har Emma Welander
nnu inte hit-tat. Hon har lrt av andra branscher som fr mycket
kritik, som kld- och resebranschen, genom att titta p deras
facebooksidor.
Se och lr, och vga testa. Det r det som frt oss framt, summerar
Emma Welander.
i vras startade ven rebrobostder en egen sida p facebook. Liksom
Emma Welander anser rebrobostders kom-munikationschef Harriet
Arnold att det r ndvndigt att finnas dr.
Genom att finnas p facebook r vi med i utvecklingen och mter
mnniskor dr de finns. Det har varit vldigt nyttigt och lrorikt fr
oss. Det hjlper oss att bli mer lyhrda, eftersom vi frstr bttre hur
hyresgsterna tnker och vad de vill, kon-staterar hon.
Harriet Arnold menar att i jmfrelse med de vanliga kanalerna
informations-brev och webbplatsen dr bostadsbolaget informerar om
frhllningsregler och fakta s kan rebrobostder p facebook mer direkt
bertta om sdant som kan ha ett mervrde fr kunden.
Dr skriver vi till exempel: Kom och var med i den hr kren som vi
har startat, frklarar hon.
Hur mycket facebookandet kommer att kosta i form av resurser i
framtiden r nnu oskert.
Det hr r helt nytt fr oss. I dag har vi omfrdelat resurserna p
vr kommuni-kationsenhet s att en person av fyra r hu-vudansvarig
och har koll varje dag, men alla kan g in och svara p inlgg.
Erfarenheterna r positiva, enligt Har-riet Arnold, som inte ser
ngra nackdelar alls i dagslget, men menar att det gller att bevaka
utvecklingen.
Vrsta scenariot r att det blir ett forum fr skitsnack, att man
brjar sklla p varandra. Skulle vi mrka att det br ivg t det hllet s
kan vi faktiskt stnga ner. Men just nu ser vi det som ett kundnra
komplement till vra andra informationska-naler.
mer tveksam till nrvaro p facebook har Katrin Amgarth,
infor-mationsansvarig p Fa-miljebostder i Gteborg varit.
Anledningen till att bostadsbolaget inte har haft ngon
facebook-sida r frmst fr att
Framtiden-koncernen, dr Familjebostder ingr, tidigare inte
tilltit sina anstllda att g in p facebook och youtube.
Det gr att vi inte heller har velat vara aktiva p facebook. S
det har vi valt bort. Dremot har vi en blogg som jag mestadels
skriver.
Katrin Amgarth berttar att bloggen star-tades i samband med att
Familjebostder var med i SVT:s Uppdrag granskning, som ett av de
fretag dr anstllda misstnktes ha tagit emot mutor.
Bloggen blev som ett slags krishante-ringsverktyg. D var vi
vldigt aktiva och skrev p bloggen och svarade p kommenta-rer,
berttar Katrin Amgarth.
katrin amgarth vet inte hur mnga lsare fretaget har p sin blogg.
Men under den mest intensiva tiden var det mnga som kommenterade
hndelserna och det blev ett stt att f direktkontakt med hyresgster
och andra som tyckte ngot om Familjebo-stder.
Katrin Amgarth tror inte riktigt p face-book som en allmn
informationskanal fr fretaget, ven om Framtidenkoncernen nu
slpper p facebook- och youtubefrbudet, som inrttats av
skerhetsskl.
Man mste ha ngot extra spnnande och intressant att erbjuda och
ett tilltal som gr det trevligt att beska sidan. Annars tror jag
inte man fr ngra beskare. Dremot tror jag p att starta
facebookgrupper till exempel fr nybyggnadsprojekt och andra
projekt, fr d finns det ett srskilt intresse.
kommungda gavlegrdarna har provat just den varianten, och har en
face-booksida fr sitt projekt Fullriggaren. De positiva
erfarenheterna har gjort att bolaget beslutade att Gavlegrdarna ven
skulle
Enligt facebooks senaste statistik skrivs varje minut 500 000
kommentarer. Hlften av alla aktiva medlemmar, det vill sga 250
miljoner mnniskor, loggar in varje dag och ver 200 miljoner
mnniskor har tillgng till facebook via sin mobiltelefon.
Genomsnittsanvndaren har cirka 130 vnner knutna till sin
facebooksida. Under 20 minuter delas en miljon lnkar, accepteras tv
miljoner vnfrfrgningar och skickas nstan tre miljoner meddelanden p
facebook.
Ordet blogg kommer frn engelskan och r en frkortning av webblog
som skulle kunna versttas med loggbok eller dagbok p internet.
Freteelsen att publicera sin dagbok p ntet dk upp i slutet av
1990-talet och slog igenom i Sverige runt 2005.
Flertalet bloggar har karaktren av person-liga dagbcker, men det
r bara ett av mnga anvndningsomrden.
I dag finns bloggar knutna till yrken, bran-scher eller
organisationer och de drivs ofta
som ett samarbete mellan flera personer.En blogg r inte en tjnst
som gs av ett
fretag, som r fallet med facebook och youtube, utan en webbsida
dr ett publi-ceringsverktyg anvnds fr att materialet ska publiceras
p ntet. Det finns flera olika verktyg att vlja mellan.
Twitter kan beskrivas som en blandning mellan en blogg och en
chatt, som r en skriftlig realtidsdiskussion mellan flera
KatrinAmgarth
Vrsta scenariot r att det blir ett forum fr skitsnack, att man
br-jar sklla p varandra.
"fejjan"
-
18 Bofast 6/2011
finnas p facebook som fretag.
Man smyger igng nu i september. Ralf Fredriks-son, som r
webbansvarig p fretaget, instmmer i att man som fretag lr sig
mycket av hyresgsterna genom nrvaron p det sociala mediet. Och det
posi-tiva i att kritik kan bemtas direkt.
Vi kan nstan utg ifrn att det alltid finns ett missnje
ngonstans, med vrme i lgenhe-ten eller hyreshjningar. P det hr
sttet blir vi uppmrksamma p problemet och vi kan bemta det direkt.
Vi blir proaktiva p ett helt annat stt, sger han.
Ett annat anvndningsomrde som Ralf Fre-driksson pekar p r att
nyttja facebooksidor som ett slags slutna intrant, exempelvis fr
stu-dentbostder eller fr bodemokratiska projekt.
Om vi till exempel ska rusta upp ett omrde och vill veta
hyresgsternas synpunkter, tankar och ider s kan vi ha en
facebooksida fr det. Den hr direktkommunikationen man fr med
nrvaron i sociala medier r svr att uppn p annat stt. Det r som en
stndigt pgende kva-litetsunderskning.
Ralf Fredriksson framhller trots allt ngra nackdelar med
facebook.
Negativt r att vi inte har ngon kontroll ver den tekniska
lsningen. Om facebook till exempel vljer att lgga ner, ja, d kan
inte vi gra ngonting.
han betonar ocks att det finns farhgor kring att facebook inte
gr ngra riktiga back-uper p det som finns p sina servrar. Vad
hn-der med allt material och framfr allt de relatio-ner som man har
byggt upp ifall ngon anmler sidan som opassande flera gnger och
facebook stnger sidan? frgar sig Ralf Fredriksson, som inte tror
att anmlningarna granskas av en fy-sisk person, utan troligtvis
genom ngot slags automatisk process.
Om man kan bevisa att sidan trots allt inte hade otilltet
innehll r det allts oskert om innehllet finns sparat, efter att
facebook stngt ner sidan.
Om inte, finns det fretaget byggt upp inte kvar. Alla relationer
r borta och man fr brja
om frn noll. Om man som fretag till exempel har skapat
relationer till 5 000 personer vore det en katastrof, betonar Ralf
Fredriksson.
Han refererar till it-entreprenren Johan Stal von Holstein, som
har rasat ver detta faktum och drfr utvecklat en ny gratis-tjnst dr
anvndare kan gra back-up p allt de har p ntet och spara ner p den
egna hrddisken eller dr de nskar.
ven ume kommuns bostadsbolag Bo-staden har enligt sin
kommunikationschef Elisabeth Lind funderat p facebook som en
kommunikationskanal. Bolaget har ocks anvnt mediet vid speciella
tillfllen fr till exempel inbjudningar till ngra event dr det lmpat
sig bra.
Men tills vidare har vi sagt att vi inte ska ha en srskild
facebook-plats dr vi gr dagliga inlgg. Facebook ska vara en aktiv
och alert kommunikationskanal. Det fr inte bara bli ett statiskt
skyltfnster fr bolaget, och det krver en intern organisation som vi
inte har i dag. Dremot har vi gilla-knappar p vr hemsida i samband
med nyheter vi lgger ut dr.
Utan att ens anvnda facebook kan man allts lgga in en lnk med
symbolen tummen upp som beskaren kan klicka p. Det kommer d att st
p beskarens face-book-sida att han eller hon gillar produkten,
tjnsten eller blogg-inlgget, vilket kan styra beskarens vn-ner
dit.
elisabeth lind bert-tar att Bostaden har en vl fungerande
webbplats dr hyresgsterna kan kommunicera med fretaget, bland annat
via en enkel tyck till-funktion. Dr finns ocks mjlighet att logga
in p en personlig sida och f information och kommunicera via e-post
eller sms.
De allra flesta av vra hyresgster, och alla vra bostadsskande,
har en personlig sida och dr utvecklar vi vra egna tjnster. Sen r
vi ppna fr nya lsningar som kommer, men vi vill grna knna oss fr
innan vi satsar p nya kommunikationskanaler. I dag r det facebook
som gller, men vad som gller nsta r vet vi inte, sger Elisabeth
Lind.
Uppsalahemsskl att finnas p facebook:> Fr att skapa en plats
fr snabb dialog dr informa-tion delges men ocks kan
kommenteras.
> Fr att mta hyresgster, och intressenter, p en plats dr de
finns.
> En dialog frs, dr tilltalet r mer lttsamt n p
webb-platsen.
> Det r ett stt att perso-nifiera bostadsbolaget, i och med
att inlgg besvaras med personliga namn.
> Sidan blir en inkrsport till fretagets egen webbplats, som
r den frmsta kommu-nikationskanalen.
Emma Welander,Uppsalahem, tip-sar om vad fretag br tnka p innan
de lgger upp egna facebook-sidor:> G igenom syftet med nr-varon
p det sociala mediet
och stt det p prnt.
> Tnk igenom i frvg hur och om olika typer av kritik
ska bemtas. Motivera allts
ven i de fall fretaget vljer
att inte svara.
> Det r viktigt att personal som jobbar med sociala
medier har det som en
arbetsuppgift, inskriven i
sin arbetsbeskrivning, s att
det inte blir en oprioriterad
sidouppgift.
> Se, lr och vga testa!
RalfFredriksson
ElisabethLind
anvndare. Till skillnad frn i de andra inter-netverktygen mste
man vara kortfattad nr man twittrar. Ett meddelande som skickas via
twitter fr inte vara lngre n 140 tecken.
Youtube grundades 2005. Mindre n ett r drefter kptes youtube av
skmotor-fretaget Google. P youtube kan mnniskor ver hela vrlden
lgga upp och titta p var-andras videoklipp. Det som gr youtube till
ett socialt medium r att det gr att dela sina
favoritfilmer med andra samt kommentera och diskutera en film
med andra anvndare. Man kan ocks betygstta filmerna.
Wiki r hawaiiska fr snabb, och r en skbar webbplats dr sidorna
enkelt och snabbt kan redigeras av beskarna sjlva via ett
webbgrnssnitt.
Skype r en programvara som gr att den som installerat programmet
kan ringa gratis
till andra som har programmet installerat, via internet.
Linkedin r en webbtjnst dr anvndare kan skta sina privata och
professionella ntverk. Dess frmsta syfte r att kunna terknyta
kontakten med gamla vnner och kollegor. Med hjlp av sitt kontaktnt
kan den som vill hitta nytt arbete eller nya affrs-mjligheter.
soci
ala
med
ier
Klla: Skolverket
-
PODAB r specialiserade p utrustning fr professionell tvtt av
textilier. Med ver 65 rs erfarenhet och det bredaste sortimentet p
marknaden, erbjuder vi det bsta alternativet fr dina behov.
Spara 16 badkar med vatten i veckan...
...bara genom att tvtta med rtt utrustningHur r det mjligt? Besk
www.podab.se/sparamer fr att se hur mycket du
sparar genom att anvnda vra klimatsmarta produkter.
-
20 Bofast 6/2011
hkan selg, forskare vid institutio-nen fr informationsteknologi
p Uppsala universitet, har studerat internetanvndning i tio rs
tid.
Just nu leder han en stor underskning om nya kontaktmnster i
sociala medier och digitala kanaler inom yrkeslivet. Resultatet av
den kommer att publiceras i en rapport nu i dagarna.
Mycket uppmrksamhet under de se-naste ren har gnats facebook.
Men egent-ligen har vi i dag, frutom facebook, en hel rcka med nya
verktyg att kommunicera med: sms, chat, skype, twitter, linkedin
och olika wikier. Antalet har blivit dramatiskt mycket strre, sger
Hkan Selg.
Han frklarar att alla verktygen (se fre-gende sidor) har sina
anvndningsomr-den. Gemensamt fr dem r att de innebr stora
mjligheter; man kan hantera mnga fler kontakter p ett ndamlsenligt
stt n tidigare.
Om man lr sig att behrska verktygen, vill sga. Vart och ett av
dem har sin speciel-la kultur. Man mste lra sig sprket och hur man
skriver. Om man sms:ar eller twittrar med begrnsningen 140 tecken
skiljer det sig kraftigt frn e-posten.
mnga fretag, myndigheter och orga-nisationer prvar sig nu fram i
de nya medierna, medan andra, enligt Hkan Selg, r mer
skeptiska.
Fr att ge perspektiv p vad utmaningen inne-
br pminner han om att det faktiskt inte gtt s mnga r sedan vi
mnniskor, nr vi var p avstnd frn varandra, bara kunde kommunicera
med hjlp av brev och telefon.
Telefonen var en kollektiv tillgng. Hemma stod telefonen i
hallen eller kket, och man ringde inte till ngon efter klockan nio
p kvllen fr att inte stra. P arbetena var telefontiden mellan nio
och fem och samtalen gick via en vxel.
grnserna mellan privat- och arbetsliv var tydliga. P 1990-talet
kom som bekant allt fler mobiltelefoner och datorer, och
e-postmjligheten utvecklades. Dessa ap-parater introducerades ju
frst i arbetslivet fr att s smningom, nr de blev billigare, flytta
in i privatsfren.
Hkan Selg frklarar att med de sociala medierna har frhllandet
varit det mot-satta utvecklingen har brjat i privatsf-ren fr att
sedan fortstta in i yrkeslivet.
De som brjade chatta tidigt var barnen. Och sociala communities,
som exempelvis Lunarstorm och Myspace, anvndes ocks av barnen.
Communities r allts ntgemenskaper eller virtuella mtesplatser p
ntet.
fretagen har, enligt Hkan Selg, blivit lite stllda av fenomenet
sociala medier.
De frsta kontakterna med de nya verk-tygen har de ftt via sina
barn, nr de sg dem chatta istllet fr att gra lxorna. S nr de fr se
sina medarbetare vara inne p facebook p arbetstid associeras direkt
till att de inte gr vad de borde gra.
Frsta reaktionen frn arbetsgivarna har drfr varit
ifrgasttande.
Hkan Selg pekar p tv saker som skiljer de nya sociala medierna
frn de kommu-nikationskanaler fretagen varit vana vid: tonen i
sprket r personlig snarare n for-mell och anvndarsttet r
annorlunda.
De sociala medierna, som facebook och twitter, har stllt
fretagens uppfattning om kommunikation p nda. Utvecklingen har gtt
frn brev och telefon, via e-post och mo-biltelefoner, till ppna
diskussioner p facebook, menar internetforska-ren Hkan Selg.
Fretagen gr klokt i att lra sig hantera de nya arenorna, sger
han.
Text EVA BLOMBERg
Frr skickade vi julkort en gng om ret nu skickar vi hlsningar en
gng om dagen.
HkanSelg
soci
ala
med
ier
ulrika
ma
jstrovic h
an
sn
-
Bofast 6/2011 21
Men det hela handlar om lrprocesser. Och det r inget nytt. Det
tog tid att lra oss att tala i telefon ocks. Men det har vi
glmt.
I grunden r dock till exempel facebook och twitter individuella
stt att kommuni-cera, framhller Hkan Selg. Men fretagen gr, enligt
honom, klokt i att lta sina kom-munikationsavdelningar stta sig in
i hur de nya arenorna ska hanteras.
Ofta frsiggr en diskussion om freta-gen i dessa medier, som de
inte deltar i eller frstr.
hkan selg menar ocks att de tradi-tionella
fretagsorganisationerna hller p att frndras och att de nya
verktygen har en roll i den utvecklingen.
Vi gr sedan lnge mot att stora organi-sationer bryts ner i
mindre enheter och att grnsen mellan privatliv och yrkesliv
tende-rar att luckras upp. Det beror inte p de nya verktygen, men
de hjlper till att pskynda processen.
Att vissa fretag och arbetsgivare be-grnsar eller frbjuder sina
anstllda att anvnda sig av till exempel facebook, privat, p
arbetstid tycker inte Hkan Selg r s anmrkningsvrt, och i vissa fall
en sjlv-klarhet.
Jag kan mycket vl tnka mig situatio-
ner nr det r direkt olmpligt. P en l-karmottagning till exempel.
Det vore inte roligt om sjukskterskan pratade i telefo-nen om vad
hon ska gra i helgen samtidigt som hon sktte om en. Lika olmpligt
vore det om en person med kundkontakter p ett fretag hller p att
facebooka samti-digt som han eller hon pratar med mig, sger Hkan
Selg.
Det vsentliga frn arbetsgivarsynpunkt mste nd, enligt honom,
vara att de an-stllda klarar av sina arbetsuppgifter. Och han
likstller privat facebookande med att till exempel ta en kaffepaus,
en pratstund med en arbetskamrat eller att blddra en stund i
tidningen.
twitter anvnds i dag i en ganska begrnsad omfattning, enligt
Hkan Selg, och d framfr allt i privata sammanhang. Ett ftal
personer twittrar aktivt och de terfinns ofta inom mediabranschen
eller r p annat stt vana att publicera sig eller tala infr publik.
D r twitter ocks en tillgng i arbetet.
Den som lrt sig verktyget fr, i professi-onella sammanhang,
skert vldigt mycket ut av att twittra. Man fr ju hela tiden en
massa tips frn kolleger, vare sig man kn-ner dem eller inte.
Hkan Selgs tidigare forskning har fo-kuserat p studenters
internetanvndning. Enligt honom kan deras beteenden p ntet gra det
mjligt att tidigt upptcka nya ten-denser och att frst hur
utvecklingen kan komma att se ut p ngra rs sikt.
r facebook en vergende trend eller r plattformen hr fr att
stanna?
Ett verktyg, typ facebook, kommer s-
kert att finnas. Men om just facebook finns kvar om fem r det
vet vi inte. Det som talar fr facebook r att det r s etablerat, men
det kan lika grna ersttas av ngot annat.
Allt gr ju s fort nr det gller utvecklingen av de hr medierna.
Fr inte s lnge sedan skick-ade vi julkort till vra vnner en gng om
ret, nu gr vi det p facebook en gng om dagen.
soci
ala
med
ier
Det tog tid att lra oss att tala i telefon ocks. Men det har vi
glmt.
-
22 Bofast 6/2011
sundsbruk, med omrdena Finsta och Hammar-vgen samt Ljustadalen,
ligger en mil norr om Sundsvalls centrum.
Hr, i en frn brjan lantlig milj med grdar, krar och den
norrlndska storskogen i synfltet, byggdes ren 1969-1974, inom ramen
fr miljonprogrammet, totalt 650 hyreslgenheter.
I Finsta finns knappt 200 lgenheter i hghus med tegelfasader.
Ngon kilometer drifrn, p Hammar-vgen, ligger 150 hyresbostder.
I det strsta omrdet, Ljustadalen, uppfrdes tv- och trevningshus
med brandgula eternitfasader fastigheter
med sammanlagt 300 all-mnnyttiga hyreslgenheter, varav
knappt 100 i radhusliknande lghus. Mellan husen var det verallt
uppbruten, knckig
asfalt med helt outhyrbara lgenheter p bottenplanet, berttar
Jonas man nr han och brodern Peter trffar Bofasts utsnda p Skns
Bostders kontor p Sndags-vgen i Ljustadalen.
Det var i slutet p 1990-talet som d krisdrabbade allmnnyttiga
Mitthem i Sundsvall slde av miljonpro-gramsfastigheterna i
Sundsbruk och Ljustadalen.
Nr Skns Bostder 2004 kpte fastigheterna i Finsta var det frn en
konkurshotad norsk fastighetsgare. P Hammarvgen och Ljustadalen tog
Skns Bostder ver 2007. Den tidigare fastighetsgaren Birstabo hade
gtt i konkurs.
ren efter mitthems frsljning och fre Skns Bostder prglades,
enligt brderna man, av bristande fastighetsgaransvar, obefintligt
underhll och fortsatt frfall.
Det kan man lugnt sga! De frra garna var mer in-tresserade av
pengarna n av att reparera, sger Kari
Ulf nyqvist, vd fr Botkyrkabyg
gen.
Finsta, Hammarvgen och Ljustadalen. Tre tidigare halvtomma,
nergngna och illa beryktade miljonprogramsomrden i Sunds-vall. Med
hjlp av privata fastighetsgaren Skns Bostder nu frvandlade till
omrden med helrenoverade och efterskta hyreslgenheter.
Allt var i dligt skick. Det sg frskrckligt ut! sger Peter man,
som tillsammans med sin bror Jonas r delgare i Skns Bostder.
Privatvrd lyfte miljonhus
milj
on
pro
gra
mm
et
Texter THoMAS AnDerSSon Foto ULrikA MAJSTrovic HAnSn
Jonas man (till vnster) och Peter man ger Skns Bostder
tillsam-mans med kompan-jonen Johan koch(ej med p bild).
milj
on
pro
gra
mm
et
-
Bofast 6/2011 23
milj
on
pro
gra
mm
etHyran upp 20 procent i renoverade lgenheterHyresnivn i Skns
Bostders reno-verade miljonprogramslgenheter i Sundsbruk och
Ljustadalen ligger p 921 kronor per kvadratmeter och r. Motsvarande
belopp fr nnu orenoverade lgenheter r 709 - 788 kronor.
Det innebr att hyran i nyreno-verade lgenheter hjs med cirka 20
procent. Fr en trerummare p 75 kvadratmeter kan det innebra knappt
en tusenlapp och en ny m-nadshyra p drygt 5 700 kronor.
Upprustningen av lgenhe-terna och fasaderna i Sundsbruk och
Ljustadalen har kostat Skns Bostder totalt 120 miljoner kronor,
eller drygt 2 700 kronor per kvadrat-meter.
Det kan jmfras med de 6 000 kronor per kvadratmeter som Sabo i
en rapport frn 2009 landade p fr en begrnsad upprustning av
miljonprogrammets fastigheter: tgrder fr akuta, tekniska brister,
stambyte och upprustning av kk och badrum.
I Skns Bostders renovering i Ljustadalen ingr inte fullstndiga
stambyten. Men det r nya brunnar i alla badrum och den liggande
stammen ut till huvudstammen r bytt.
Vi rknar med att huvudstam-marna hller minst 10 - 20 r till,
sger Peter man.
Texter THoMAS AnDerSSon Foto ULrikA MAJSTrovic HAnSn
Ulla Nystrms ka
tt (sid 26)
tr och grnska mjukar upputemiljerna i Ljustadalen.
milj
on
pro
gra
mm
et
-
24 Bofast 6/2011
Jokinen som bott i Ljustadalen sedan 2004 och r Hyresgst-
freningens husombud i omrdet.I Finsta dr nrap varannan
lgenhet stod tom nr Skns Bo-stder gick in som gare fick alla
lgenheter nya kksluckor, bnk-skivor, ldhurtsar och kksskp.
ven nya spisar, kylskp och frysar installerades, och vid behov
byttes ocks den rostfria diskbnken.
Mnga kk var slitna med skpdrrar som hngde, minns Jonas man.
Han r bosatt i Oslo men pendlar varje vecka till Sundsvall och r
den av brderna man som p plats vervakar och styr
omvandlingen av omrdena i Sundsvall.Badrummen i Finsta
utrustades med nya vitvaror och
nytt porslin. Vardagsrummen frsgs med nya golv och tapeter. Alla
snickerier mlades om.
eftersom det tidigare enligt Skns Bostder och brderna man
obefintliga underhllet under tre r inte lmnat ngot utrymme fr
hyreshjningar gick det att genom kade hyresintkter finansiera en
upprustning som ven inkluderade uppfrschade fasader.
Numera r det k till lgenheterna i Finsta. Ett par av
hghusen har frvandlats till trygghetsboende med viss hemservice
samt gemensamhetsutrymmen som matsal, bibliotek och
hobbylokaler.
Nr brderna man gick in som gare till miljon-programslgenheterna
i Ljustadalen var det allts med erfarenheterna frn Finsta i ryggen.
Men att verta ett nedgnget miljonprogramsomrde med mer n var fjrde
lgenhet outhyrd var nd inget sjlvklart beslut.
det r mycket som ska stmma, ppekar brderna man. Norrlands strsta
kpcentrum Birsta City ligger bara ngon kilometer bort och det tar
endast drygt tio minuter med bil in till Sundsvalls centrum. Det
var ett par faktorer som bidrog till att Skns Bostders gare sg
utvecklingsmjligheter i Ljustadalen.
Fast sjlva kpevillkoren var nd utslagsgivande. Finansiellt sett
mste man kpa fastigheterna i rtt
tid. Rtt pris r absolut viktigast! Sedan sg vi ocks po-tentialen
i ett expanderande kpcentrum. Det borde vara attraktivt att bo hr i
Ljustadalen fr folk som fr jobb dr och flyttar hit utifrn, sger
Jonas man.
Att miljonprogramsomrdena i Sundsbruk och Ljusta-dalen dessutom
har idrottsplaner, strvomrden och skidspr inp knutarna r frsts
ingen nackdel.
Kpesumman som Skns Bostder betalade fr de 450 lgenheterna p
Hammarvgen och i Ljustadalen lg p 112 miljoner kronor.
Hr blstes alla lgenheter utom i lghusen helt rena och har, nr de
blivit uthyrda, ftt en rakt igenom ny kksinredning. Fr att
attrahera olika grupper av hyres-
Ann BERgLUnD, 27 R Det hr r ett fint omrde och det r nra till
Birsta kpcentrum.
LEiF HJRPE, 51 R Jag trivs, men har bott hr lite fr lnge. Men
det har blivit bttre. Bostderna r i bttre skick.
Fem hyresgster i Ljustadalen
milj
on
pro
gra
mm
et Ljustadalen i siffrorInvnare totalt: 2 846Nra: Birsta City,
Norrlands strsta kpcenter.Antal lgenheter gda av Skns Bostder:
300Byggr: 1969-1974Uthyrningsgrad: I princip fullt uthyrt.tgrder:
Successivt helrenove-rade lgenheter. Fasadrenoveringar med
kompletteringar. Uppfrschad utemilj med planteringar, grill- och
lekplatser med mera.Hyresniv: Fr renoverade lgen-heter 921 kr per
kvadrameter och r, motsvarande en mnadshyra p 5 756 kr fr en
trerummare om 75 kvadratmeter.Skns Bostders framtidsplaner:
Fortsatt renovering av lgenhe-terna och upprustning av utemilj,
energispartgrder och p sikt ven stambyten.
-
Bofast 6/2011 25
gster erbjuds de nya kken i tre olika varianter. Spisarna r nya
och Skns Bostder har planer p att utrusta en del lgenheter med
hllspisar.
Men vi r fortfarande lite rdda fr sktseln och att de ska g
snder. De hr anses lttare att byta, sger Jonas man och pekar p de
traditionella spisplattorna nr han visar runt i en nyrenoverad
lgenhet p Sndagsvgen.
Badrummen r kaklade, och har golvvrme och hand-dukstork.
Totalrenoveringen inkluderar ommlning, nya tapeter, garderober och
vid behov nya parkettgolv i vardagsrummen. Och innerdrrarna r
borttagna fr att skapa ppna planlsningar.
Vi bestmde att hja oss ver lgsta standard. Vi har inte rd med
ngon lyx, men det ska mrkas att vi tar i lite extra, sger Peter
man.
ven utvndigt har husen renoverats, med bland annat nya frger p
fasaderna. Och utemiljn har kom-pletterats med fler blomrabatter,
buskar, grs, lek- och grillplatser.
Nr Skns Bostder tog ver som fastighetsgare var exempelvis marken
nda fram till bottenlgenheternas balkonger asfalterad.
Du kunde g hela vgen fram till balkongrcket. Ingen knde sig sker
dr nere. Lgenheterna p botten-planet var helt outhyrbara. Ingen
ville bo dr, sger Jonas man.
Nu r asfalten ersatt med grsmatta. Syftet r att skapa en privat
knsla runt uteplatser och balkonger p bottenv-ningen. Dessutom
skyddar spaljer vid porten mot beska-
res tidigare fulla insyn i kket.Omvandlingen av miljonpro-
gramsomrdena i Sundsbruk och Ljustadalen handlar dock inte bara
om materiella frbtt-ringar av en steril milj. Otrygghet i strsta
allmnhet med striga grannar, vldsamt festande och missbruks-problem
hrde ocks till bilden, enligt Jonas man, inte minst i Ljustadalen.
Sociala problem som inte lngre fre-faller prgla omrdet.
Skns Bostder strvar efter en lg omsttning p hy-resgster och
vakansgraden r i dag nere p normal niv med f lediga lgenheter.
Fastighetsgarna Peter och Jonas man lmnar konto-ret och tar en
promenad mellan lngorna i Ljustadalen.
Tidigare var det bara gamla bildck och sdant hr.Nu har folk
tagit ut grillar, utembler och en massa leksa-ker, konstaterar
Jonas.
Brderna hejar p frbipasserande hyresgster. Mnga stannar till och
vxlar ngra ord.
men att de tidigare halvtomma trappuppgngarna i
miljonprogramshusen i Ljustadalen nu r fyllda med hyresgster som
lever sina liv vgg i vgg kan ven det ha sina komplikationer, ppekar
Jonas man.
Gamla hyresgster som bott hr lnge, och kanske bara haft en
granne i sin uppgng, har pltsligt flera fa-miljer som grannar. Folk
som p fredagskvllen sitter ute p terrassen och tar sig ett glas vin
och har jttetrevligt. D tycker man att det r stimmigt. Det var ju s
lugnt tidigare...
AnDERS EkMAn, 40 R Allt har frndrats till det bttre. Hr r inte s
mycket slumfolk lngre.
AnDERS FRED, 59 R: Det har blivit bttre jmfrt med nr jag
flyttade hit. Frr spelade grannarna hg musik och s... Men inte nu
lngre.
JEnniFER SAARi, 18 R Jag hrde mycket skitsnack om omrdet innan
jag skrev p hyreskontraktet. Att det var struligt och inte gick att
sova hr. Men jag har ett provkontrakt och tycker det r jttebra!
milj
on
pro
gra
mm
et
Renoverade fasader, prydliga grdar och nya kksinredningar.
Finsta och Ljustadalen r numera efter-skta bostadsomrden.
Hyresgster som bott hr lnge har kanske tidigare bara haft en
granne i sin uppgng.
-
26 Bofast 6/2011
Luffarkvarten blev Ulla Nystrms renoverade rekordrslgenhetulla
nystrm tyckte att hrnlgen-heten p Sndagsvgen i Ljustadalen sg ut
som en nedgngen kvart frsta gngen hon sg den.
Nu stortrivs hon i sin nyrenoverade l-genhet. I ett omrde hon
tidigare mest hrt negativa saker om och inte kunde tnka sig att bo
i.
Det var stkigt. Mycket fylla och det ena med det andra.
D, p 1980-talet, hll Ulla Nystrms barnbarn till p Ljustadalens
ungdoms-grd.
Sjlv tyckte hon det var kusligt att komma hit p kvllarna.
Och nu bor jag hr!Ulla Nystrms lgenhet ligger p botten-
planet och r p 2,5 rum och kk. Plus en rejl uteplats fr katten
och beskande barn att kila ut p.
Fr sina 71 kvadratmeter betalar hon en mnadshyra p 5 678 kronor.
D ingr p-plats med motorvrmare.
p baksidan, alldeles utanfr lgenhe-tens sovrumsfnster, ligger en
sommarng med hundkex, smrblommor och bjrk-dungar. Bortom breder
grannbondgrdens krar ut sig.
Den idyllen sg inte Ulla Nystrm nr
hon tillsammans med sin av dliga rykten pverkade och motvillige
sambo kom hit 2009 och frsta gngen sg lgenheten.
Hr var brandgult, brunt, skitigt, in-rkt... Tnk dig en riktig
luffarkvart!
i brist p en ledig, strre gemensam l-genhet vertalades sambon
som frst satt kvar och tjurade i bilen att titta p en etta i
grannhuset. Han blev stormfrtjust, be-stmde sig p strt och blev
Ulla Nystrms srbo i Ljustadalen.
Fastighetsgaren r bra. Klipper gr-set, snyggar till och skottar
sn. De hller igng hela tiden. Tvttstugor och gemen-samma utrymmen
fungerar jttebra!
milj
on
pro
gra
mm
et Carina har lediga trerummare men till ettorna r det kcatarina
olofsson str i receptio-nen p Skns Bostders kontor p Sn-dagsvgen.
Hr skter hon visningar och uthyrning av lgenheter. Catarina
Olofsson har sjlv bott lnge i Ljustada-len, knner mnga hyresgster
och kan omrdet utan och innan.
Vilka r det som sker lgenhet? Det r blandat. Mycket ungdomar
men ven ldre. Mnga har bott hr tidigare. Men de kommer ocks frn
olika orter hr runt omkring och frn Stockholm, Ume och lite
verallt. Folk som ftt arbete hr. Jag tror det r Birsta
kpcentrum som drar.Hur beskriver du om-
rdet fr den som funde-rar p att flytta hit?
Ett fint omrde med nyrenoverade lgenheter! Det ligger nra Birsta
City och r lugnt och barnvn-ligt.
Finns det ngra lediga lgenheter?
Trerummare finns.Ettor? Nej, d har vi k.
Skns Bostder......ger flerbostadshus med hyreslgen-heter och
driver ven trygghetsboende.
...ger och frvaltar 650 hyreslgenheter i Sundsbruk och
Ljustadalen i Sundsvall.
...har inga egna anstllda i Sundsvall, utan hyr kontorspersonal
och fastig-hetssktare och kper in trappstdning med mera frn en
ekonomisk frening i omrdet.
...har hmtat sitt namn frn det gamla namnet p trakten i norra
Sundsvall med Skns frsamling och kyrka.
...r ett dotterbolag till Peter och Jonas mans bolag Svenska
Stlbyggen Holding, som ger och frvaltar fastig-heter fr vrdboende
och kommersiella verksamheter, bland annat i Uppsala, Helsingborg
och Kping.
Geners uteplats fr sig sjlv och katten. Ulla Nystrm stortrivs i
sin lgenhet i Ljustadalen.
-
Vitec EnergiuppfljningFr en hllbar utveckling
Fastighetssystem
1-20 (av 632)
Appelkvarnen 3
Appelkvarnen 5-15
Bronsin
Bjrngrdet
Centrum 1-12
Fabrikatren 4
Funkisen 13
Funkisen 14-34
Grdet
Grdet 12
Hovsunda 12
Hovsunda By 1
Illern
Iggeby
Iggeby 12-24
Kvarnvreten
Kilen
Kilen 3-5
Marulken 12
Tabell DiagramTrend
Kostnad (kr) Milj (kg co )2 Frbrukning (kwh)
50
40
30
20
10
0
50
40
30
20
10
0
2009 2010 2011
El50
40
30
20
10
0
50
40
30
20
10
0
2009 2010 2011
Vrme
50
40
30
20
10
0
50
40
30
20
10
0
2009 2010 2011
Vatten50
40
30
20
10
0
50
40
30
20
10
0
2009 2010 2011
Kyla
Fabrikatren 4 - 101345
Topp 25 Botten 25 Mina Fastigheter Alla Fastigheter Avlsningar
SK
Visa vrden per m2
Appelkvarnen 3
Appelkvarnen 5-15
Bronsin
Bjrngrdet
Centrum 1-12
Fabrikatren 4
Funkisen 13
Funkisen 14-34
Grdet
Grdet 12
Hovsunda 12
Hovsunda By 1
Illern
Iggeby
Iggeby 12-24
Kvarnvreten
Kilen
Kilen 3-5
Marulken 12
Kostnad (kr) Milj (kg co )
2
Frbrukning (kwh)
50
40
30
20
10
0
50
40
30
20
10
0
2009 2010 2011
50
40
30
20
10
0
50
40
30
20
10
0
2009 2010 2011
50
40
30
20
10
0
50
40
30
20
10
0
2009 2010 2011
Vatten
50
40
30
20
10
0
50
40
30
20
10
0
2009 2010 2011
Kyla
Juli 2009
Juli 2010
Lorum ipsum dolor sit amet erat volupat. Ut wisi
enim ad minim veniam, quis nostrud exerci tation
ullmcorper
Lorum ipsum dolor sit amet erat volupat.
Visa vrden per m
2
Reducera energianvndningen Minska miljpverkanka lnsamheten
Komplett system fr energieffektivisering
-
28 Bofast 6/2011
Vi har satsat mer n Skns Bostderskulle upprustningen som Skns
Bo-stder genomfrt i Ljustadalen varit mjlig i allmnnyttans
regi?
Frgan gr till Hans Selling, vd fr kom-mungda Mitthem i
Sundsvall.
Det r klart! Om vi hade gt omrdet.Hans Selling hnvisar
som jmfrelse till Mitt-hems totalrenovering av Sundsvallsomrdet
vre Nacksta, som bolaget vertog frn en privat hyresvrd.
Det var ett riktigt sunkigt miljonpro-gramsomrde. En misr som
inte var av denna vrld. Betydligt smre
n Ljustadalen, sger Hans Selling.
i vre nacksta har det sedan ett par r tillbaka gjorts
investeringar p totalt 160 miljoner kronor.
Det inkluderar bland annat stambyten, nya hissar och tak och en
allmn upprust-ning till nyproduktionsstandard i fastighe-
terna. Till exempel har samtliga 122 lgen-heter ftt nya
hllspisar. Upprustningen i vre Nacksta inbegriper ven
energispart-grder och ny ventilation.
Investeringskostnaden motsvarar to-talt 9 000 kronor per
kvadratmeter.
D gr vi mycket mer n Skns Bostder i Ljustadalen. Det enda som
var kvar var den gamla stommen. vre Nacksta har bli-vit otroligt
populrt! sger Hans Selling.
upprustningen i nacksta genomfr-des som en delad
totalentreprenad dr Mitt-hem gav ett par fretag i uppdrag att hlla
i projektets olika delar.
Hans Selling delar dock bedmningen att en fullt ut genomfrd
delentreprenad antagligen snker kostnaderna vid
upprust-ningsprojekt men anser att det offentliga regelverket gr
det mer eller mindre omj-ligt fr kommungda bolag att utnyttja den
mjligheten.
De privata fastighetsgarna handlar ju p ett helt annat stt som
inte vi kan gra. Lagen om offentlig upphandling gr det krngligt och
dyrare, menar Hans Selling.
Samtidigt instmmer han i de privata fastighetsgarna brderna mans
sikt att de kommunala bolagen i kraft av sin storlek besitter andra
ekonomiska frdelar (se arti-kel nedan).
Att vi r strre borde rimligtvis gra upphandlingen billigare,
sger Hans Sel-ling, Mitthems vd.
Privata gare kan skruva anbuden hrdare men kommunala bolag fr
lttare lnsabos rapport Hem fr miljoner frn 2009 utreder
frutsttningarna fr upprust-ningen av rekordrens bostder. En
slutsats r att frsljning till privata fastighetsgare i ett
samhllsperspektiv inte lser pro-blemet med att finansiera
renoveringen av miljonprogrammets bostder.
Kostnaderna fr upprustning flyttas bara till den nye garen,
konstaterar rap-portfrfattarna.
Frgan r d om de ekonomiska frutstt-ningarna fr upprustning i
privat regi som i Sundsvall av ett frhllandevis litet privat
fastighetsbolag ser annorlunda ut jmfrt med om renoveringarna utfrs
med allmn-nyttan som fastighetsgare och hyresvrd.
peter man, delgare i Skns Bost-der, ser fr- och nackdelar fr bda
parter.
De kommunala bolagen har en finan-siell frdel. De har mycket
lttare att f ln n vi. Banken knner sig helt enkelt tryg-gare med
kommunen. Vi mste verkligen bevisa att vra planer hller.
Vr frdel r snabba beslutsvgar direkt
p platsen. Eftersom vi ger bolaget hand-lar det om vra egna
pengar. D r man ju mycket mer aktsam om ekonomin.
Skns Bostder driver renoveringarna som delentreprenader (se ven
sid 30). Som byggherre och bestllare samordnar och styr
fastighetsbolagets gare personligen projektet direkt p plats, utan
mellanled. Vilket, enligt brderna man, krver ett helt annat
engagemang n vad som kanske r mjligt inom kommunala ramar.
Det vi gr r vldigt tidskrvande och mycket svrt att skta mellan 9
och 5. Du mste vara med hela vgen, se hela linjen och ta den tid
som krvs, p-pekar Jonas man.
En frdel fr kom-munala bolag r att de i kraft av sin storlek kan
pressa priserna vid upphandling. andra sidan, enligt brderna man,
begrnsar lagen om offentlig upphand-
ling mjligheterna till flexibilitet och impro-viserade lsningar
vid inkp av varor och tjnster.
Nr vi vl har ftt in ett anbud kan vi skruva ett varv till. Det
finns inga regler som vi mste hlla oss till, tillgger Peter
man.
r, sammanfattningsvis, frsljning till mindre, privata
fastighetsgare rtt vg att finansiera renoveringen av
miljonpro-grammet? Syftet med miljonprogrammet var
social-politiskt. Finns den aspekten kvar r det ett skl fr
kommunerna att behlla ett visst bostadsbestnd. Men jag tror inte de
klarar att bygga om s billigt som vi. Stat och kom-mun mste d
subventionera lite grand, sger Peter man. Ska man driva det hela
fretagsekono-miskt tror jag man mste slja. Men det beror lite p
var. I Stockholm r frutstt-ningarna helt annorlunda. Dr kan det
bildas bostadsrtter och dr finns ocks en frmga och vilja att betala
hgre hyra, av-slutar Peter man.
Hans Selling
Peterman
Kommun med mycket papperKommun: Sundsvall
Invnare 2010: 95 732 (stadig befolk-ningskning, r 2000: 93
126)
ppen arbetslshet: 5 procent
Stora arbetsgivare: Kommunen, Ort-vikens pappersbruk,
pappersmassa-teknikbolaget Metso Paper, Centrala studiestdsnmnden
och Mittuniver-sitetet.
Strsta hyresvrd: Allmnnyttiga Mitthem med cirka 5 570
lgenheter.m
iljo
np
rog
ram
met
-
Bofast 6/2011 29
AinA AnDERSSOn, 80 R, HyRESgSt P HAMMARVgEn: Jag bodde tidigare
i en villa hr i nrheten. Hr r s snyggt, nyrenoverat och jttefrscht!
Jag trivs jttebra!
milj
on
pro
gra
mm
et
-
30 Bofast 6/2011
Hyresgstfreningen : Skns Bostder har ryckt upp omrdetljustadalen
har enligt Skns Bostder och delgarna brderna man frvandlats frn ett
stkigt miljonprogramsomrde med dligt rykte till ett tryggt omrde
med efterskta lgenheter.
De har ryckt upp omrdet jmfrt med hur det var tidigare. Det r
helt klart, sger ven Gunilla Bostrm p Hyresgstfreningen i
Sundsvall.
frndringen frklarar fastighets-garna sjlva i huvudsak med
radikalt hjd stan-dard och ambitis frvaltning kombinerat med hgre
krav jmfrt med tidigare p ord-ning och sktsamhet bland
hyresgsterna.
Vi levererar bra lgenheter och stller upp med service och
personal. Drfr kan vi ocks stlla krav p hyresgsterna. Du mste
betala hyran, du kan inte stra och smutsa ned i tvtt-stugan. Du har
ett ansvar fr att skta om din lgenhet.
Presterar man inget sjlv som fastighets-gare kan man inte heller
begra ngot av de boende. Du fr en nedtgende spiral. Egent-ligen r
det ganska f som frpestar miljn fr alla andra. Men de mrks, syns
och hrs! fortstter Jonas man.
Tre varningar leder till uppsgning.
Du ska ha missktt dig ganska rejlt fr att hamna dr. I brjan hnde
det fr ngra personer, men sedan dess har ingen blivit vrkt. I dag
har vi inga bekymmer. Vissa som missktte sig knde naturligtvis ett
kat tryck frn oss. Mnga har flyttat frivilligt, tillgger Peter
man.
han r dock fullt medveten om att de sociala problemen inte har
gtt upp i rk bara fr att de inte lngre mrks i Ljustadalen.
De flyttar ngon annan stans. Vi har inte lst bekymret. Det kan
tyckas lite tufft. Men ngon annan grupp i samhllet, som r
kom-petent fr det, mste ta sig an det hr.
Allt handlar om att jaga kostnaderDelad entreprenad, dr
fretrdare fr Skns Bostder sjlva skter frhand-lingar och samordning
av delentrepre-nrerna. Det r sjlva utgngspunkten i Skns Bostders
strategi fr att pressa kostnaderna fr upprustningen av
mil-jonprogramsbostderna i Sundsvall.
Det handlar om att hela tiden jaga kostnader, sger Jonas
man.
Det har exempelvis inneburit att
> alla kontrakt med snickare, mlare, elektriker och s vidare
har gjorts upp med fasta priser aldrig per timme.
> i stllet fr att hyra frdigmonterade byggnadsstllningar har
Skns Bo-stder kpt egna och utbildat inhyrd personal fr att stta upp
och ta ned stllningarna.
> i renoveringsarbetet, s mycket som mjligt, utnyttja att
mnga lgenheter redan r tomma och frdiga fr renove-ring.
> s snabbt som mjligt maximera hyresintkterna genom att
prioritera renoveringen av lgenheter framfr fasader och
utemilj.
> allt oftare utnyttja sin storlek som bestllare. Skns
Bostder kan kpa in mlarfrg, rrutrustning och annat material till
ett lgre pris n vad de enskilda entreprenrerna kan.
milj
on
pro
gra
mm
et
Presterar man inget sjlv som fastighets-gare kan man inte heller
begra ngot av de boende.
Hyresgsterna i Ljustadalen har nra till Skns Bostders kontor i
omrdet.
Mttbestllda laserkantade kksluckor gr skillnad.NYTT KK HELT
ENKELT!
Box 80, 516 21 Dalsjfors Tel 033-27 17 00Fax 033-27 170 5
E-post: [email protected] www.libluck.se
Mt oss p Fastighetsmssan Gteborg 7-8 sept och ven p
Fastighetsmssan Elmia Jnkping 20-22 sept!
-
Miele har all utrustning till fastighetstvttstugor, t ex tvtt-
och torkutrustning, manglar, tvttbnkar, bokningssystem mm.
Vill du ocks ha marknadens mest energisnla tvttstuga?
Planering Ritning Payoff-kalkyl Installation Finansiering
Serviceavtal
Vi hjlper dig hela vgenAtt gra en nyinvestering i tvttstugan
behver inte vara krngligt och tidskrvande. Kontaktar du oss p Miele
fr du kostnadsfritt hjlp med att planera tvttstugan s att den bde
blir kostnadseffektiv och optimerad vad gller antalet tvttider. Du
fr ocks hjlp med en payoff-kalkyl och fr frslag p olika
finansieringsalternativ.
-
Men Anders Lago kmpar lika grna fr hyresrtter som
bostadsrtter
Ledigt kldd, i slipsls vit skjorta, jeans och seglarskor, tar
Anders Lago emot p sitt nya kon-torsrum p Fleminggatan i Stockholm.
Det har bara gtt en dag sedan han p allvar tilltrdde posten som
arbetande styrelseordfrande i HSB:s
riksfrbund, ett uppdrag som han blev vald till i mitten av
maj.
Men jag har tjuvjobbat lite under sommaren, avsl-jar Anders
Lago, som redan tycks hitta rtt bra i kor-ridorerna.
Fr de flesta r han knd som Sdertljes starke man, stadens
socialdemokratiska kommunalrd sedan tolv r tillbaka. The Mayor of
Sdertlje har han, lite kaxigt som han sjlv sger, kallat sin blogg.
Titeln fick han nr han r 2008 framtrdde i USA:s kongress fr att
tala om hur kriget i Irak, och framfr allt flyktingarna drifrn, har
pverkat Sdertlje.
Kommunen har under ngra r tagit emot fler flyk-tingar frn Irak n
vad USA och Kanada har gjort till-sammans. Framtrdandet fick stor
uppmrksamhet bde i Sverige och internationellt.
Varfr det blev s stort tror jag beror p det hr David och
Goliat-perspektivet. Att en liten stad i det lilla landet Sverige
tar emot s mnga flyktingar frn ett krig som USA startat och
driver.
Han var inte beredd p den mediala uppmrksamheten. Fr mig som
person och politiker var det inte illa att
f den scenen och bli uppmrksammad p det sttet. Det var nervst,
och det var stort.
Och det funkade hyfsat. Men om jag vetat att det skulle bli s
uppmrksammat hade jag nog frberett mig nnu bttre, skrattar han.
nu har han lmnat kommunalpolitiken helt. Men politiken lmnar man
nog aldrig, menar Anders Lago, som varit socialdemokrat hela tiden
och kommer att fortstta vara det.
Har man som jag gnat i stort sett hela sitt vuxna liv t
politiken s slutar man inte bara. Jag kommer att fortstta vara
aktiv i socialdemokraterna, men inte ha ngon me-dial eller
framskjutande roll.
Anders Lago kom till Stockholm frn Jnkping som
Text EVA BLOMBERg Foto ULRikA MAJStROViC HAnSn
Ett stort samhllsengagemang i allmnhet och i synnerhet fr asyl-
och flyktingfrgorna har varit Anders Lagos poli-tiska drivkraft. Nr
Sdertljes tidigare kommunalrd nu blir HSB:s verhuvud r det med
samma gld han tar sig an bostadsfrgorna.
Jag vill p nytt fra in bostderna p den politiska dag-ordningen,
sger han.
HSB ska driva p bostadspolitiken
32 Bofast 6/2011
-
Bofast 6/2011 33 Bofast 6/2011 33
Mnniskor flyttar hit och sover p madrasser i fror-ter som
Rosengrd, Fittja och Hovsj.
tjugoring fr att arbeta fr Elevfrbundet som frbunds-kassr.
Skolpolitiken var det som ledde honom in p den politiska banan och
nr han i brjan av 1980-talet flyttade till Sdertlje var han en tid
politisk sekreterare och se-nare ven tjnsteman i kommunen.
Det som driver mig r ett stort samhllsengagemang, att frska
skapa frutsttningar fr alla att frverkliga sina drmmar.
i sdertlje r det frmst tv omrden som engagerat honom: att f folk
i jobb och flyktingfrgor, men ven samverkan mellan det offentliga
och nringslivet.
Det r ocks de insatser som gjorts p dessa omrden som han r mest
njd med, efter sin tid som kommunalrd.
Jag r stolt ver att ha ftt vara med och driva fram helt nya
lsningar fr att f folk i arbete, inte bara flyk-tingar utan ven
andra, inte minst ungdomar.
Som exempel kan nmnas att Sdertlje kommun fr ngra r sedan
startade en egen arbetsfrmedling i sam-arbete med ett
rekryteringsfretag. Och tillsammans med byggjtten Peab ger kommunen
Telge Peab, ett bygg-
fretag som anstller arbetslsa byggnadsarbetare och invandrare
med byggerfarenhet.
Anders Lago har uttryckt stor besvikelse, bland annat i
debattartiklar, ver de f frndringar som skett nr det gller asyl-
och flyktingpolitiken.
Sverige har misslyckats nr det gller asyl- och
flyk-tingmottagandet. Mitt eget parti har ett historiskt an-svar fr
det, men inte heller alliansregeringen har gjort ngot fr att ndra p
situa-tionen. Mnniskor flyttar hit och sover p madrasser i frorter
som Rosengrd, Fittja och Hovsj. Och det r ingen bra situation.
Bristerna i flyktingmot-tagandet ser man just i frorterna, menar
Anders Lago, och pekar p konsekvenser som stor arbetslshet, barn
och ungdomar som skolan inte klarar av att utbilda
-
34 Bofast 6/2011
Anders LagoFdd: onsdagen den 31 oktober 1956 i Jn-kping.
na